Validering Sampers Sydost, version

Transkript

1 Validering Sampers Sydost, version Väg Jämförelse av resultat med nykal respektive oldkal visar på bara små skillnader. På aggregerad nivå är trafikarbetet för personbil på alla länkar med räknat ÅDTpb>100 underskattat med två procent i oldkal och tre procent i nykal. Inga systematiska skillnader mellan de olika kalibreringsmetoderna har hittats om man tittar på länknivå. Därmed har det i praktiken ingen betydelse för biltrafiken vilken kalibreringsmetod som används. Redovisningen nedan avser nykal.

2 Pb Bilderna nedan visar pb i modellen (@pb+@pby) minus mätt pb (ul1). Rött=överskattning. Grönt=underskattning. Bara huvudvägnätet visas. Övergripande Sydost. Underskattning på E4 och E22 med i storleksordning pb/d men det finns avsnitt med både större och mindre underskattning. Överskattning på andra nord-sydliga stråk som 26, 126, 27, 28/31/32, 34. Dock (delvis kraftig) underskattning på 136 på Öland. I öst-västlig riktning ser det generellt bättre ut (120, 25, 153/127/47, 40). Relativt sett ligger underskattningen på E4 på runt 10 % och på E22 runt 20 %. På övriga nordsydliga stråk är den relativa överskattningen mer varierad men ligger bitvis på upp mot 60 %.

3 Östergötlands län. Kraftig överskattning (runt 2000 pb/d, 60 %) på rv 32 norr om Tranås. Ser inte ut som att det är ett ruttvalsproblem. Kraftig överskattning på rv 55 norr om Norrköping (runt 3000 pb/d, 60 %). E4 förbi Norrköping ser lite konstigt ut viket kanske beror på ruttvalsproblem mellan de olika infarterna. Behöver ses över.

4 Jönköpings län. Kraftiga överskattningar (runt 3000 pb/d, %) på 26, 27 och 40 mot länsgräns väst och nordväst om Jönköpings län. Troligen inget ruttvalsproblem. Underskattning på 26 genom Smålandsstenar kan delvis bero på ruttval. E4 genom uppvisar stor underskattning som kan bero på att Sampers inte fångar hur E4an används som lokalväg i Jönköping.

5 Kronobergs och Blekinge län. Underskattning på 25 och överskattning på 23 och 27 öst om Växjö (+/- 2000). Kan delvis bero på ruttval men det är stora glesbygdsområden med spridd bebyggelse så det kan bli svårt att åtgärda. Troligen även nåt annat problem. Västra delen av E22 genom Blekinge kraftigt överskattad ( ). Bara till viss del kan det förklaras med ruttval.

6 Kalmar län, norra. Utöver den allmänna underskattningen på E22 är delen förbi Västervik extra underskattad (runt 1500 pb/d, 20 %). Tidigare fanns smittrafik vis småvägar på denna sträcka men det är åtgärdat i samband med översynen förra året.

7 Kalmar län, södra. Kraftig underskattning av trafiken på Ölandsbron (4000 pb/d, 30 %) samt framförallt norrut på Öland (50 %). Beror troligen på att turisttrafiken inte fångas riktigt. Även underskattning på 25 mellan Nybro och Kalmar (2000). Här är det nog ganska mycket arbetspendling. Kanske fångar modellen inte den riktigt. Vid Nybro hamnar nog mycket av genomfartstrafiken på vägarna genom staden med underskattning av trafiken på rv 31 som följd.

8 Lb Bilderna nedan visar lb i modellen (@lbu+@lbs) minus mätt lb (ul2+ul3). Rött=underskattning. Grönt=överskattning. Bara huvudvägnätet visas. Till skillnad från personbil är E4 delvis överskattad. På delar söder om Jönköping är den underskattad norrut men överskattad söderut. På det parallella stråket rv 26 är överskattningen betydande relativt sett, upp till 100 % (400 lb/d) Utöver vad som kommenterats för personbil finns ytterligare några eventuella ruttvalsproblem. E4 genom Kronoberg. Här syns tydligt hur trafik hamnat på gamla E4an (lv 582/568/557). Det sammanfaller med den del av E4 som inte är motorväg (MML 2+1 kf). Forserum-Nässjö. Viss trafik har hamnat på 852 istället för 31/47. Brokind Linköping - Norsholm. Underskattning på 23 men överskattning på tyder på ruttvalsproblem. Linköping Norrköping. Kraftig underskattning på E4 (550). Mindre del kan ha hamnat på gamla E4 ( ). Underskattning från Motala och söderut på framförallt nya 50 men även gamla 50 samt 34.

9 Koll För kollektivtrafiken har viss statistik inhämtats från kollektivtrafikmyndigheterna i respektive län. Det råder ofta osäkerhet om exakt vad statistiken avser, hur den inhämtats och vilken kvalitet man kan förvänta sig. Det är därför svårt att avgöra vilken vikt man skall fästa till materialet vid valideringen. En typ av data som erhållits är antal påstigande per linje utan uppdelning av var på linjen påstigningarna skett. Här finns så klart problem att jämföra mot linjerna i Sampers då fördelning mellan parallella linjer är mycket osäker. Eftersom det är ganska ovanligt med linjer som är parallella i hela sina sträckningar är det dock även osäkert att gruppera sådana linjer. Nedan redovisas några linjer i Jönköpings och Blekinge län. Här har i första hand linjer mellan tätorter valts men även några tätortslinjer. Resultatuttaget från Sampers är gjort genom attributet ca_board_t. Buss Linjesträcka mätn. oldkal nykal old/mätn ny/mätn ny/old 101 Gränna-Jönköping-Habo ,0 1,8 0, Habo-Brandstorp ,8 3,0 0, Jönköping-Aneby ,4 3,8 0, Smålandsstenar-Gislaved ,6 2,9 0,62 Gnosjö-Värnamo 202 Gislaved-Reftele-Värnamo ,2 3,3 0, Nässjö-Eksjö-Vetlanda ,2 2,1 0,66 Tåg 901 JÖNKÖPING-VÄRNAMO-VÄXJÖ ,1 2,3 0, NÄSSJÖ-VÄRNAMO-HALMSTAD ,4 4,1 0, NÄSSJÖ-VETLANDA ,2 3,3 0, NÄSSJÖ-JKP-FALK- GBG/TÖREBODA ,8 4,2 0,71 Jönköpings län Linje Linjesträcka mätn. oldkal nykal old/mätn ny/mätn ny/old Buss 1 Stadstrafik Karlskrona ,4 0,8 0,61 2 Karlskrona - Jämjö ,0 1,9 0,62 3 Stadstrafik Karlskrona ,9 1,3 0,68 4 Karlskrona - Rödeby ,4 2,8 0,64 5 Stadstrafik Karlskrona ,2 1,4 0,64 6 Stadstrafik Karlskrona ,2 0,8 0,65 7 Stadstrafik Karlskrona ,9 1,7 0, Karlskrona - Ronneby ,1 2,1 0, Karlskrona - Kalmar ,0 3,8 0, Karlskrona - Olofström ,4 2,4 0, Ronneby - Karlshamn ,2 6,0 0, Karlshamn - Sölvesborg ,9 6,0 0,67 Tåg Ö-tåg Karlskrona - Köpenhamn ,7 1,2 0,72 (9001) Krösatåg Karlskrona - Emmaboda ,6 1,3 0,78 (9601) Blekinge län Denna jämförelse indikerar stor överskattning av kollresandet i modellen. Framför allt med oldkal men även med nykal. Med tanke på överskattningens storlek kan man ifrågasätta om statistiken och/eller resultatuttaget är riktigt.

10 En annan typ av statistik som varit tillgänglig är antal påstigande per hållplats. Här har jämförelsen gjorts för tåg i hela län. Resultatuttaget från Sampers är gjort med Paul Larsons excelfil där SJ-linjer exkluderats då statistiken antagits avse resande med länstrafiken. Län mätn. oldkal nykal old/mätn ny/mätn ny/old Kronoberg ,3 1,0 0,78 Blekinge ,3 1,1 0,81 I denna jämförelse får man en god överensstämmelse mellan statistik och nykal. Oldkal ligger cirka 30 % högre Med reservation för de osäkerheter som finns i valideringen av kollresandet verkar nykal ändå ha en bättre överensstämmelse med statistiken. Slutsats Nykal rekommenderas som kalibreringsmetod för sydostmodellen. På bilsidan var skillnaden liten. På kollsidan ligger nykal cirka % lägre och ligger närmare den statistik som funnits tillgänglig. Revideringar Inga förslag på revideringar bifogas. Vid analyser i närheten av de identifierade problemområdena är det viktigt att man gör objektanpassade revideringar. Man bör då överväga om vissa av dessa kan föras in i grundnäten. Ett antal objekt är öppnade sedan uttaget av de nya vägnäten. Om dessa skall vara med i basårsnätet kan motsvarande makron läsas in då de är kodade i 2030-nätet. Det gäller (beteckning enligt makrofil): 22_solve-stensnas.mac 27_vackelsang-saljeryd.mac 47_forbi_holsbybrunn.mac 47_vetlanda-sjunnen.mac 120_genom_almhult.mac 761_ga_hjalmseryd-stockaryd.mac