PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen
|
|
- Torbjörn Sundberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen Sammanfattning Detta PM avser beskriva uppdatering av kalibreringskonstanter i Sampers regionala modell för Skåne/Själland, så kallade barriärkonstanter. Barriärkonstanterna används för att modellera resandet över Öresund på rätt nivå utifrån uppsatta kalibreringsmål som delas upp arbetsresor och tjänste- /övrigtresor, dels för kollektivtrafik och vägtrafik samt mellan Sverige och Danmark samt Danmark och Sverige. Kalibreringen avser en uppdatering jämfört den modellversion som släpptes Dels till följd av vissa riggningstekniska förändringar men framförallt då nya underlag avseende resandet för sundet tagits fram. Resultaten efter kalibrering visar på god överensstämmelse mellan de uppsatta kalibreringsmålen och det modellberäknade resandet på total nivå, dels för väg och dels för det kollektiva resandet. På vägsidan kommer dock viss överskattning av resandet via HH att uppstå till följd av ruttval i modellen, således underskattas resandet på Öresundsbron något. Dessutom verkar yrkestrafiken överskattas generellt över sundet till följd av felaktiga nivåer. För kollektivtrafiken visar modellen på korrekta ruttval då avvikelsen per passage (HH/Öresundsbron) är liten jämfört statistik. Framtaget av Detta PM är framtaget av Johannes Östlund, M4Traffic AB. 1
2 1 Bakgrund Kalibrering av barriärmatriser i Skåne-Tass I den regionala modell i Samperssystemet som representerar Skåne och Själland används så kallade barriärkonstanter. Dessa konstanter används i modellen för att kalibrera resandet över Öresund utifrån uppsatta kalibreringsmål. Anledningen till att dessa barriärkonstanter behövs är att modellen i sig har svårt för att modellera detta resande på rätt nivåer över sundet. Detta beror i sig på att modellen kommer att hantera allt resande utifrån svenska förhållanden, dvs. även danskar kommer att bete sig som svenskar utifrån de indata och förutsättningar de givits. Modellen tar heller inte hänsyn till de ekonomiska och kulturella skillnader som kan finnas för resandet över landsgränsen mellan de båda länderna. Modellen använder sig av 8 stycken barriärkonstanter enligt: - Arbetsresor med bil mellan Sverige och Danmark - Arbetsresor med bil mellan Danmark och Sverige - Tjänste-/övrigtresor med bil mellan Sverige och Danmark - Tjänste-/övrigtresor med bil mellan Danmark och Sverige - Arbetsresor med kollektivtrafik mellan Sverige och Danmark - Arbetsresor med kollektivtrafik mellan Danmark och Sverige - Tjänste-/övrigtresor med kollektivtrafik mellan Sverige och Danmark - Tjänste-/övrigtresor med kollektivtrafik mellan Danmark och Sverige Respektive konstant som används kan betraktas som en kostnad. Kostnaden kommer i modellen att adderas till andra kostnader som är förknippade med resor över sundet, exempelvis kostnad för kollektivtrafikbiljett eller avgift att passera tullstationen på bron eller färjeavgift mellan Helsingborg och Helsingör. Konstanterna kan vara både positiva och negativa. Ett positivt värde på konstanten innebär att modellen i sig modellerar för många resor över sundet vilket innebär att vi måste bromsa resandet. Ett negativt värde på konstanten innebär att modellen i sig producerar för få resor över sundet i sitt utgångsläge vilket innebär att vi måste stimulera resandet över sundet. Detta PM avser beskriva den kalibrering som har genomförts inom ramen för arbete med basprognoser som släpps 1 april Kalibreringsmålen 2.1 Allmänt För att kunna kalibrera in barriärkonstanterna i modellen måste vi veta vad vi ska kalibrera mot för värden, dvs, hur många resor tror vi passerar över sundet per dygn i verkligheten. Den modellversion som denna kalibrering avser är och avser återspegla ett basår Vi behöver alltså veta hur många resor som passerade över sundet per dygn under detta år. Inom ramen för FUD uppdrag avseende utveckling av nu prognosmodell för Öresund har WSP tagit fram ett kalibreringsunderlag. Detta underlag baseras på en mängd olika datakällor, bland annat den RVU som togs fram av Region Skåne och Malmö Stad under
3 2.2 Kalibreringsmålens koppling till Sampers Kalibrering av barriärmatriser i Skåne-Tass VMD/ÅMD Sampersmodellen genererar i sitt grundläge resor per vardagsmedeldygn, dvs. antalet resor under ett genomsnittligt dygn under alla vardagar under året. Ett mer vanligt mått är dock årsmedeldygn, dvs. genomsnittligt antal resor per dygn över alla årets dagar. En anledning till detta är att många av de effektsamband och samhällsekonomiska kalkylmodeller är anpassade just efter årsmedeldygnstrafik. I Sampersmodellen genereras som beskrivs ovan vardagsmedeldygnstrafik i grundläget. Detta resande räknas sedan om via schabloner (omräkningsfaktorer) till årsmedeldygnstrafik. Dessa omräkningsfaktorer är framtagna för att spegla resande inom Sverige. För resande över Öresund kommer dock dessa omräkningsfaktorer inte vara helt valida. Medan det inom Sverige generellt sett genereras fler resor under ett vardagsmedeldygn än under ett årsmedeldygn kommer förhållandet mellan dessa två mått vara ungefär 1:1 för resande över Öresund. Detta beror framförallt på att det under helger genereras väldigt många övrigtresor. Till följd av detta kommer vi i denna kalibrering jobba dels med kalibreringsmål för vardagsmedeldygnstrafik och dels för årsmedeldygnstrafik. Tilläggsmatriser Sampersmodellen är uppdelad i två olika delmodeller, en som modellerar långväga resande 2 och en som modellerar regionalt resande 3. Den långväga modellen representerar dock enbart Sverige, dvs. Danmark finns inte med i denna modell. Detta innebär att långväga resor som i verkligheten passerar över Öresund inte kommer att modelleras av systemet. 4 Då dessa resor bedöms utgöra en relativt stor andel av resandet över sundet måste dessa hanteras separat i modellen via fasta så kallade tilläggsmatriser. Detta gäller även resor till Kastrup och resor från Bornholm som även de hanteras via tilläggsmatriser. Då vi i kalibreringen jobbar med resor som modelleras av modellen måste vi när vi ställer upp kalibreringsmålen räkna bort de resor som hanteras via tilläggsmatriser. 2 Lite grovt resor > 10 mil 3 Lite grovt resor < 10 mil 4 Det finns dock i modellen fasta matriser för utrikesresor i den långväga modellen. Dessa har dock en fiktiv målpunkt inom Sverige vilket gör at vi inte fångar upp var de sedan tar vägen på den danska sidan. 3
4 2.3 Målvärden Nedan visas de målvärden som har använts inom ramen för kalibrering av resande över sundet i Sampers version Värden avser otransponerade passager över sundet (för vägtrafik avses fordon och för kollektivtrafik avses resor) Vardagsmedeldygnstrafik Väg VMD bil [fordon] Sverige - Danmark Danmark- Sverige Arbetsresor Tjänste- och övriga Tilläggsmatriser varav Kastrup Bornholm Långväga Yrkestrafik SUMMA Tabell Kalibreringsmål för resor över sundet (VMD) för vägtrafik (personbilar) Totalt ska det alltså genereras fordon över sundet per VMD Kollektivtrafik VMD koll [resor] Sverige - Danmark Danmark- Sverige Arbetsresor Tjänste- och övriga Tilläggsmatriser varav Kastrup Bornholm Långväga SUMMA Tabell Kalibreringsmål för resor över sundet (VMD) för kollektivtrafik Totalt ska det alltså genereras resor över sundet per VMD 4
5 Årsmedeldygnstrafik Väg ÅMD- bil [fordon] Sverige - Danmark Danmark- Sverige Arbetsresor Tjänste- och övriga Tilläggsmatriser Varav Kastrup Bornholm Långväga Yrkestrafik SUMMA Tabell Kalibreringsmål för resor över sundet (ÅMD) för vägtrafik (personbilar) Totalt ska det alltså genereras fordon över sundet per ÅMD Kollektivtrafik ÅMD koll [resor] Sverige - Danmark Danmark- Sverige Arbetsresor Tjänste- och övriga Tilläggsmatriser Varav Kastrup Bornholm Långväga SUMMA Tabell Kalibreringsmål för resor över sundet (ÅMD) för kollektivtrafik Totalt ska det alltså genereras resor över sundet per ÅMD 5
6 3 Metod Kalibrering av barriärmatriser i Skåne-Tass Kalibreringen genomförs genom ett iterativt förfarande där barriärkonstanterna uppdateras inför varje iteration tills uppsatta målvärden är uppnådda. 3.1 Uppdateringar samt speciell hantering De uppdateringar och specialhanteringar som införts i riggningen jämfört tidigare modellversion avser skolresor, hantering av VMD/ÅMD samt uppdatering av tilläggsmatriser. Skolresor Skolresorna hanteras i modellen via samma kostnader och utbud som arbetsresandet samtidigt som detta resande är en del av det så kallade övrigtresandet. Detta kommer skapa vissa problem vid kalibrering innebärande att det är omöjligt att uppnå kalibreringsmålen för båda dessa ärenden. Om man vill få rätt nivåer på arbetsresandet kommer väldigt många skolresor genereras över sundet och vill man få övrigtresandet rätt kommer i princip inga arbetsresor att genereras över sundet. Till följd av detta har en specialhantering införts i riggningen för att hanteras detta. Metod enligt följande. Då antalet skolresor över sundet bör vara relativt begränsat (åldrar 0-15 år) kan man göra en generalisering att inga skolresor bör modelleras över sundet. Detta uppnås genom att: - Ansätt en barriärkostnad med ett stort värde - Modellera skolresorna enskilt i ett eget modellsteg och spara resultatmatriser på separata matrisplatser. - Ansätt de nya kalibrerade barriärkonstanterna - Modellera alla övriga ärenden med dessa konstanter. Tidigare modellerade skolresor anges i detta steg som tilläggsmatriser via matrisjustering i modellsteget. På detta sätt möjliggör vi kalibrering av resandet över sundet för samtliga ärenden samtidigt som vi på alla ställen i modellen fångar upp det interna skolresandet på ett korrekt sätt. Även de binärmatriser som används av Samkalk kommer med denna metod fångas på ett korrekt sätt. VMD/ÅMD Som beskrivs kortfattat ovan använder Sampers omräkningsfaktorer för att ta sig från VMD till ÅMD i modellen. Angivna faktorer speglar dock inte det förhållande som finns över sundet. Då det i olika sammanhang finns behov av att modellera både VMD och ÅMD resande över sundet föreslås en separat hantering av denna problematik. Modellen kalibreras med avseende på vardagsdygnstrafik. Det är alltså för denna trafik i skruvar in barriärkonstanterna. I det modellsteg som i Sampers riggning slutligen skapar ÅMD matriser införs matrisjustering med ärendespecifika kvotmatriser. Detta innebär att Sampers först kommer att räkna om resandet till ÅMD med ansatta omräkningsfaktorer. I ett andra steg kommer kvotmatriserna ytterligare justera resandet över sundet så målnivåer för respektive ärende matchar uppställda målvärden. Då vi i kalibreringsunderlaget klumpar ihop tjänste- och övrigt resor har antagande gjorts att Sampers omräkningsfaktorer för tjänsteresorna även är korrekta över sundet innebärande att dessa inte justeras ytterligare via matrisjustering. 6
7 Tilläggsmatriser Uppdatering av diverse tilläggsmatriser i modellen har genomförts. Framförallt avser uppdateringar nivåjusteringar men vissa nya matriser har tillkommit och vissa som tidigare har funnits har ersatts av nya. Nedan visas sammanställning av uppdateringar. Kastrup: Nivåjusteringar samt sammanslaget långväga och regionala. Bornholm: Nivåjusteringar samt infört även för kollektivtrafik Långväga resor: Ersatts med nya matriser som skapats i den nya långväga modell som togs fram inom forskningsprojekt avseende nya modeller för Öresund 5. Dessa nya matriser innebär att resor förekommer i båda riktningar över sundet och inte bara mellan Sverige och Danmark. Nivåerna har även förändrats utifrån ny kunskap. Observera att under arbete med modellen har de nya långväga tilläggsmatriserna varit tvungna att halveras för att totala nivåer över sundet jämfört statistik skulle matcha bättre. Nivån på matriserna är alltså enbart 50 % av de som skapades i den nya långväga modellen. Matriserna är uppdelade på privata och tjänsteresor. Lastbil med släp: I tidigare version av modellen har samtlig trafik avseende lastbil med släp haft sin målpunkt i Kastrup. Detta är inte representativt för hur detta resande egentligen fördelar sig. Det finns dock inga bra underlag för hur denna trafiken fördelar sig. Därav har ett antagande gjorts om att matrisen för lastbilar med släp fördelar sig över sundet på samma sätt som matris för lastbil utan släp. Denna justering kommer innebära att fördelningen av denna matris på de två överfarterna kommer hanteras på ett betydligt bättre sätt. Rekreationsresor i Danmark Sedan den tidigare modellversionen har ett fel i indata i modellen identifierats. Detta fel avsåg att en division som används för att identifiera kommunkoder som förekommer i SAMS databas. Rättning av detta fel har renderat i att modellen kommer generera betydligt färre rekreationsresor inom Danmark innebärande att resandenivåer i Danmark kommer minska till viss del. 5 WSP 2016/2017 Rapport ej tillgänglig. 7
8 4 Resultat Kalibrering av barriärmatriser i Skåne-Tass Nedan redovisas resultat efter genomförd kalibrering uppdelat på väg- och kollektivtrafik samt VMD och ÅMD. 4.1 Vägtrafik Vardagsmedeldygn Kalibrering Arbetsresor Tjänste+Övriga VMD- Biltrafik exkl. tilläggsmatriser Sverige- Danmark Danmark- Sverige Sverige- Danmark Danmark- Sverige och yrkestrafik Antal fordon Målvärde Ansatt barriärkostnad [kr] Relativ avvikelse -0.3 % % % % Absolut avvikelse Tabell Resultat av kalibrering (VMD) för personbilstrafik Resultaten visar på god överensstämmelse mot kalibreringsmålen för vardagsmedelsdygnstrafik. Samtliga ansatta barriärkostnader är positiva vilket innebär att vi för samtliga ärenden och riktningar måste bromsa det modellberäknade resandet. Årsmedeldygn Kalibrering Arbetsresor Tjänste+Övriga ÅMD- Biltrafik exkl. tilläggsmatriser Sverige- Danmark Danmark- Sverige Sverige- Danmark Danmark- Sverige och yrkestrafik Antal fordon Målvärde Ansatt barriärkostnad [kr] Relativ avvikelse 3.3 % -3.3 % -0.2 % 0.1 % Absolut avvikelse Tabell Resultat av kalibrering (ÅMD) för personbilstrafik Resultaten visar på god överensstämmelse för ÅMD trafiken. En viss skevhet har uppkommit för passagen mellan Sverige och Danmark för arbetsresor. Skevheten som troligtvis ligger i de kvotmatriser som tar matriser från VMD till ÅMD bedöms dock ligga inom felmarginalen för värden i kalibreringsunderlaget. 8
9 4.2 Kollektivtrafik Vardagsdygnstrafik Kalibrering Arbetsresor Tjänste+Övriga VMD- Kollektivtrafik exkl Sverige- Danmark Danmark- Sverige Sverige- Danmark Danmark- Sverige tilläggsmatriser Antal resenärer Målvärde Ansatt barriärkostnad [kr] Relativ avvikelse % -0.2 % 0 % 0.13 % Absolut avvikelse Tabell Resultat av kalibrering (vmd) för kollektivtrafik Resultaten visar på god överensstämmelse mot kalibreringsunderlaget med avvikelser <> 1%. Ansatta barriärkostnader är generellt väldigt höga för arbetsresandet. De positiva värdena visar att modellens ursprungliga beräkning av detta resande överskattas, vi måste alltså bromsa resandet via en extra kostnad. För tjänste- och övrigtresor genererar modellen i princip rätt antal resor mellan Sverige och Danmark i sitt ursprungsläge. För resor mellan Danmark och Sverige måste vi dock stimulera detta resande via en negativ barriärkostnad. Årsmedeldygnstrafik Kalibrering Arbetsresor Tjänste+Övriga ÅMD- Kollektivtrafik exkl. Sverige- Danmark Danmark- Sverige Sverige- Danmark Danmark- Sverige tilläggsmatriser Antal resenärer Målvärde Ansatt barriärkostnad [kr] Relativ avvikelse 3.7 % -3.2 % 0 % 0.1 % Absolut avvikelse Tabell Resultat av kalibrering (åmd) för kollektivtrafik Resultaten visar på god överensstämmelse för ÅMD trafiken. En viss skevhet har uppkommit för passagen mellan Sverige och Danmark för arbetsresor. Skevheten som troligtvis ligger i de kvotmatriser som tar matriser från VMD till ÅMD bedöms dock ligga inom felmarginalen för värden i kalibreringsunderlaget. 9
10 4.3 Överfart Ingen kalibrering sker avseende vilken överfart som den kalibrerade trafiken väljer utan kalibrering sker enbart på totala nivåer över sundet. Det är alltså modellen i sig som gör valet av överfart över sundet via modellens ruttval. Statistik avseende mängder passager per överfart är inhämtad från Öresundsbrokonsortiet samt Shippax för Helsingborg Helsingör. Då statistiken avser årsmedeldygn är det denna jämförelse som görs. Väg Överfart Öresundsbron HH Modellgenererat Varav personbilar Varav yrkestrafik Statistik Varav personbilar Varav yrkestrafik Relativ avvikelse -3.3 % 36 % Varav personbilar -7 % 35 % Varav yrkestrafik 51 % 38 % Absolut avvikelse Tabell Resultat av kalibrering (ÅMD) för personbilstrafik per passage över sundet Resultaten visar på en viss skevhet i ruttvalen över sundet för biltrafiken där för många resor väljer att köra via HH i jämförelse med statistik. För personbilstrafiken ligger detta problem i ruttvalet. För yrkestrafiken verkar det dock som problemet mer beror på nivå i yrkesmatriserna. Detta problem kan enkelt åtgärdas genom att justera yrkesmatriser så nivåer bättre speglar faktiska nivåer. Kollektivtrafik Överfart Öresundsbron HH Modellgenererat Statistik Ingen uppgift Relativ avvikelse -0.7 % - Absolut avvikelse -229 Tabell Resultat av kalibrering (ÅMD) för kollektivtrafik per passage över sundet Resultaten visar på god överensstämmelse på Öresundsbron innebärande att ruttvalen för kollektivtrafiken tenderar att genereras på ett korrekt sätt i modellen. Då ingen uppgift finns om resandet med kollektivtrafik i Helsingborg- Helsingör kan denna ej jämföras. Om vi dock tror att de totala nivåerna över sundet är korrekta bör även antalet passager i denna överfart stämma bra. 10
11 5 Diskussion Kalibrering av barriärmatriser i Skåne-Tass Resultaten efter kalibrering av barriärmatriserna visar på en god överensstämmelse av resenärsflöden över Öresund på en total nivå. Dock kommer det på vägsidan uppstå vissa skevheter i val av överfart (Öresundsbron eller HH). Dessa skevheter beror på ruttval i modellen som givetvis är möjligt att laborera med för att få till en bättre överfartsfördelning (tester visar på att ett ökat motstånd av passagen i HH med ca 20 min ger mer rimliga ruttval). Man bör i sådana fall vara medveten om att justeringar i ruttval kan påverka de totala resandevolymerna över sundet då man isåfall laborerar med utbuden i modellen vilket innebär att ny kalibrering bör göras efter en sådan justering. För yrkestrafiken förekommer även skevheter vilket framförallt beror på att nivåerna i dessa matriser är ganska kraftigt överskattade. Detta bör enkelt kunna justeras i framtida analyser och modellversioner. Nedan listas identifierade osäkerheter som förekommer i modellen. Osäkerhet Nivå på yrkesmatriser Ruttval väg mellan Bro och HH Tilläggsmatris i långväga modellen Samkalkanalyser för Öresund Potentiell åtgärd Justera dessa för att bättre matcha uppmätta flöden över sundet Justera svängstraff vid HH, ökning med ca 20 minuter krävs vilket möjligen skulle återspegla faktiska tider något bättre. Denna åtgärd kommer dock kräva omkalibrering av barriärmatriser I den befintliga långväga modellen förekommer en så kallad utrikesmatris som är tänkt att återspegla långväga resande över sundet (dessa har dock sin målpunkt i Malmö). Denna matris innebär att det totala resandet på södra stambanan kommer överskattas i modellen via dubbelräkningar då vi i den regionala modellen redan fångar upp detta resande. Enklaste åtgärden bör vara att ta bort dessa resor i den långväga modellen. Om Samkalkanalyser skall göras över sundet bör man fundera på hur implementering av diverse tilläggsmatriser bör göras. Exempelvis bör långväga resor förekomma i den långväga modellen för att fånga tidsvärden etc. på ett mer korrekt sätt. Diverse makron bör även programmeras om för att fånga tilläggsresor som förekommer (detta görs inte i nuvarande versioner). 11
PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen
PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen Sammanfattning Detta PM avser beskriva uppdatering av kalibreringskonstanter i Sampers regionala modell för Skåne/Själland, så kallade barriärkonstanter.
Läs merSkåne-TASS = Regional modell Skåne
Skåne-Tass Skåne-TASS = Regional modell Skåne Omfattar även delar av Danmark (Själland, Lolland och Falster). Detta för att kunna hantera de regionala resorna över Öresund. Samarbete mellan: Trafikverket
Läs merHur arbetar vi med passagerarprognoser för en Öresundsmetro?
Hur arbetar vi med passagerarprognoser för en Öresundsmetro? Karin Brundell-Freij, WSP Halvtidskonferens 2013-02-08 Vad vet vi om Öresundsresandet idag? Många vet. Det här vet vi! (Men ingen Vet säkert!)
Läs merNyheter i Sampers. Leonid Engelson. Sampers användardag
Nyheter i Sampers Leonid Engelson Sampers användardag 2017-09-06 Nyheter inför 2018-04-01 Ny version av programmet: Sampers 3.4 Ny version av kalibreringsprogrammet Nya skripter för export och import av
Läs merÖRESUNDSMODELLER. Utvecklingsprojekt
ÖRESUNDSMODELLER Utvecklingsprojekt 2016-2017 2017-06-22 ÖRESUNDSMODELLER Utvecklingsprojekt 2016-2017 KUND Trafikverket KONSULT WSP Analys & Strategi Box 574 201 25 Malmö Besök: Jungmansgatan 10 Tel:
Läs merFörvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS
Trafikverket Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS Validering av 2016-04-01 modellen Malmö Förvaltning av regional sampersmodell Skåne-TASS Validering av 2016-04-01 modellen Datum Uppdragsnummer
Läs mer1 Bakgrund. 2 Syfte. 3 Genomförande. PM Kollektivtrafiktaxor - långväga järnväg (Sampers Basprognoser ver 1604) Sammanfattning
PM Kollektivtrafiktaxor - långväga järnväg (Sampers Basprognoser ver 1604) Sammanfattning Detta PM avser beskriva framtagning av kollektivtrafiktaxor för tågtrafik till den långväga modell som används
Läs merValdering Skåne-TASS och 2040
Trafikverket Valdering Skåne-TASS 1804 2014 och 2040 Utkast Malmö 2018-03-05 Valdering Skåne-TASS 1804 2014 och 2040 Datum 2018-03-05 Uppdragsnummer 1320023999 Utgåva/Status Utkast Johan Irvenå Johan Irvenå
Läs merAvstämning mot uppmätta trafikflöden Stockholms län 2006/2007 Innehållsförteckning
Uppdragsnr: 10118310 2009-09-07 Kerstin Pettersson, PM C:\Documents and Settings\seks11044\Desktop\Jmf-Sthlm06-090907-2.docver 1.0 Avstämning mot uppmätta trafikflöden Stockholms län 2006/2007 Innehållsförteckning
Läs merBakgrund. Validering basprognos inför
Bakgrund Validering basprognos inför 160401 Sammanfattning Dalarna Gävleborg Sammanfattning Västernorrland Örnsköldsvik och Härnösand. Vid Ånge är trafiken skev och överskattas. Lastbilstrafiken med släp
Läs merAnmärkning. [Ärendenummer NY] Plet 2015:05 2(5)
[ NY] 2015-08-24 Plet 2015:05 1(5) gällande förändrad samhällsekonomisk nytta - Västra Länken Detta dokument beskriver skillnader i förutsättningar och resultat från samhällsekonomiska kalkyler gällande
Läs merMetoder för framtagande av indata och förutsättningar - Sampers Basprognoser
Ärendenummer 1(11) Metoder för framtagande av indata och förutsättningar - Sampers Basprognoser 2018-04-01 Syfte Den här :an innehåller beskrivningar av metoder för framtagande av vissa indata och förutsättningar
Läs merTrafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad
Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Sofia Heldemar Henrik Carlsson Sidan 2 av 33 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 4 3 METODIK OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1 DAGENS SITUATION...
Läs merMetoder för framtagande av indata och förutsättningar - Sampers Basprognoser
1(12) Metoder för framtagande av indata och förutsättningar - Sampers Basprognoser Syfte Den här :an innehåller beskrivningar av metoder för framtagande av vissa indata och förutsättningar till Sampers
Läs merPM VALIDERING 2017 AV KOLLPROGNOS REGION MITT I SAMPERS BASPROGNOS ,
PM VALIDERING 2017 AV KOLLPROGNOS REGION MITT I SAMPERS BASPROGNOS 2018-04-01, Syfte Detta PM syftar till att beskriva valideringen av Trafikverkets officiella Basprognoser som ska gälla fr.o.m. 1 april
Läs mer1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik
1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.
Läs merAnalyser av Östlig förbindelse
Analyser av Östlig förbindelse Eller några synpunkter på hur Sampers kan förbättras för denna typ av analyser. Sampers användardag 2015-12-14 Christian Nilsson Genomfört arbete Analyser av. Östlig förbindelse.
Läs merSAMPERS kalibrering och validering
SAMPERS kalibrering och validering Trängselavgifter i Göteborg Saltsjö-Mälarsnittsdummy Leonid Engelson Ruttval i Emme/Visum Antaganden väg med lägst generaliserad kostnad väljs alltid Generaliserad kostnad
Läs merMatris med lätta fordon i yrkestrafik
Matris med lätta fordon i yrkestrafik Bakgrund För att inom ramen för SAMPERS modellera samtliga lätta fordon, måste även den yrkesmässiga trafiken med lätta fordon kunna beskrivas. I första hand är syftet
Läs merPM Trafikprognos - Södra infarten
2016-05-03 Halmstad kommun PM Trafikprognos - Södra infarten Helsingborg PM Trafikprognos - Södra infarten Datum 2016-05-03 Uppdragsnummer 61450827962 Utgåva/Status 0.5 John Mcdaniel Uppdragsledare Kristoffer
Läs merValideringen har även på en övergripande nivå sett över ruttvalen i bilvägnätet.
M4Traffic har fått i uppdrag av Trafikverket i Region Mälardalen att delta i arbetet med att validera ny basprognos avseende 2014 för region SAMM (exklusive Stockholm) och SYDOST (Östergötland) som ska
Läs merSampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13
Sampers användardag Ny modell för långa resor Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13 Bakgrund Tidigare Vinnova-projekt om höghastighetståg. Genomfördes tillsammans med KTH Modelltekniska brister
Läs merTilläggsmatris för inköpsresor i Göteborg. Mats Tjernkvist Kristina Schmidt
Tilläggsmatris för inköpsresor i Göteborg Mats Tjernkvist Kristina Schmidt Varför en handelsmatris? Underskattningar av trafikflödena på leder och gator i närheten av dessa handelsområden Orimligt låg
Läs merValideringsarbetet i Palt Nord (Västerbotten och Norrbotten) har under detta skede bestått av:
2017-09-28 Bakgrund... 1 Befolkning... 2 Trafikmängder... 3 Färdmedelsval... 3 Biltrafikflöden... 4 Redovisning med scattergram... 4 Redovisning i kartor... 5 Kommentar... 8 Bussresor... 8 Järnvägsresor...
Läs merKalibrering i SAMM. Tvärförbindelse Södertörn Framtagning av kalibreringsmetod
Tvärförbindelse Södertörn Framtagning av kalibreringsmetod 1 1. Sammanfattning Till följd av underskattade flöden längs väg 259 i Sampers nulägesprognos för 2014 har beslut tagits om att kalibrering bör
Läs merStockholms-stads-scenariot - - en känslighetsanalys baserad på Trafikverkets Basprognos
PM Stockholms-stads-scenariot - - en känslighetsanalys baserad på Trafikverkets Basprognos I ett gemensamt arbete mellan Stockholms stad och Trafikverket har en Sampersprognos tagits fram som känslighetsanalys,
Läs merSeminarium Prognos modeller Öresund 2011 Nils Haraldson
Seminarium Prognos modeller Öresund 2011 Nils Haraldson 30 {-40} års utveckling i Malmö kurvorna närmar sig varandra 1973-2002{12} Trafik inne i resp till & fr. Malmö, tusental fordon/dygn 350 300 250
Läs merSampers användardag 2013-06-18
Sampers användardag 2013-06-18 Dagordning Sampers användardag 18 juni 2013 Inledning 9:30-10:00 Modellens känslighet 10:00-11:00 Kalibrering och validering 11:00-11:30 Lunch 11:30-12:30 Kalibrering och
Läs merTrafikanalys Södertäljebron
1(11) Kopia till: Trafikanalys Södertäljebron Kristina Schmidt, 2016-08-19 TMALL 0423 v 1.0 2(11) Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Trafiken på bron.... 4 Trafikmängder vägtrafik... 4 Start och målpunkter...
Läs merBeräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29
Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 1 BAKGRUND Detta PM redogör kortfattat för arbetsgång och resultat för de koldioxidberäkningar som M4Traffic genomfört åt Trafikkontoret. Beräkningar
Läs merKartläggning av hur och varför flygresande överskattas av Sampers - en förstudie. Karin Brundell-Freij Qian Wang Svante Berglund
Kartläggning av hur och varför flygresande överskattas av Sampers - en förstudie Karin Brundell-Freij Qian Wang Svante Berglund Bakgrund 2 Sampers långväga modell är (generellt) Skattad på (gamla) RVU
Läs merMinusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken
Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder
Läs merJämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Jämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus KTH Järnvägsgrupp
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Joacim Thelin UPPRÄTTAD AV. Joacim Thelin
UPPDRAG Trafikanalys HÖR UPPDRAGSNUMMER 7001006000 UPPDRAGSLEDARE Joacim Thelin UPPRÄTTAD AV Joacim Thelin DATUM Trafikanalys HÖR Sweco har fått i uppdrag av Sundbybergs stad att utreda två olika alternativ
Läs merTRAFIK ÖVER ØRESUNDSBRON JUNI
R A P P O R T TRAFIK ÖVER ØRESUNDSBRON 2000 2005 Ø R E S U N D S B R O K O N S O R T I E T JUNI 2 0 0 5 a1 Innehåll Fem år med Øresundsbron 2 Resenärer mellan Köpenhamn och Malmö 5 Utvecklingen över Öresund
Läs merTillgänglig prognos och valideringsunderlag
http://ams.se.wspgroup.com/projects/1151/document/validering nya Mall: Memo.dot ver 1. Uppdragsnr: 1151 1 (1) PM Detta PM beskriver vilken validering som gjorts gällande den nya kollektivtrafikprognosen
Läs merS we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm
TÄBY KOMMUN Roslags Näsby trafikanalys UPPDRAGSNUMMER 2127106000 EN TRAFIKANALYSSTUDIE HAR UTFÖRTS FÖR OMRÅDET VÄSTRA ROSLAGS NÄSBY, FÖR ATT STUDERA HUR DEN REVIDERADE MARKANVÄNDNINGEN GER SKILLNADER I
Läs merEn kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI)
2012-06-04 En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) I grund och botten mäter både AKI och LCI lönekostnadernas utveckling men med lite olika
Läs merFRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE
Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt där regional tillgänglighet påverkar arbetsmarknad,
Läs merEtt urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030
Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som
Läs merValidering av Samgods i Skåne version 1804 v1
Trafikverket Validering av Samgods i Skåne version 1804 v1 Helsingborg 2017-08-31 Validering av Samgods i Skåne version 1804 v1 Datum 2017-08-31 Uppdragsnummer 1320027889 Utgåva/Status Utkast 1 John Mcdaniel
Läs merModell för översiktlig samhällsekonomisk kalkyl järnväg
[ NY] 2018-03-13 1(6) Kopia till: Modell för översiktlig samhällsekonomisk kalkyl järnväg 1. Inledning Modellen för översiktlig samhällsekonomisk kalkyl järnväg får användas för att beräkna samhällsekonomiska
Läs merRAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen
RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter
Läs merTrafikomfördelningar Henrik Carlsson
Trafikomfördelningar 2018-11-13 Henrik Carlsson Agenda Övergripande om trafikomfördelningar När gör man trafikomfördelningar Gå igenom hur trafikomfördelningar görs Exempel på underlagsmaterial och praktiska
Läs merTrafikprognos Sisjön Teknisk PM. PM Version 1.0
Trafikprognos Sisjön Teknisk PM PM 2012-09-25 Version 1.0 1 Uppdrag: Konsult: Beställare: Projektledare: Trafikanalys Söderleden, tilläggsuppdrag Mats Tjernkvist, M4Traffic Göteborgs Stad, Trafikkontoret
Läs merHur kan man använda och tolka trafikprognoser? 2015-12-01
Hur kan man använda och tolka trafikprognoser? 2015-12-01 Utan förutsägelser kan vi inte fatta beslut utan beslutsfattande kan vi inte leva våra liv Vad kommer hon att tycka om? Vad kommer det att kosta
Läs merÖversiktlig beskrivning av dataanvändning för Sampersmodellen
1(11) Översiktlig beskrivning av dataanvändning för Sampersmodellen - som underlag för rafikanalys uppdrag att utreda hur kunskapen om järnvägstransporter kan förbättras (Regeringsuppdrag, N2017/03480/S)
Läs merTillgänglighet sida 1
Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: TILLGÄNGLIGHET Aspekt Tillgänglighet Utfallsindikatorer Objektiv EN/Acc-I-O1 Kvot av genomsnittlig restid mellan
Läs merHplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14
Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras
Läs merValidering Sampers Sydost, version
Validering Sampers Sydost, version 2016-04 Väg Jämförelse av resultat med nykal respektive oldkal visar på bara små skillnader. På aggregerad nivå är trafikarbetet för personbil på alla länkar med räknat
Läs merLandskrona i Öresundsregionen
1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,
Läs merPlaneringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning
Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God
Läs merDokumentdatum. Sidor 1(16) PM - Validering av Sampers Basprognoser
1(16) PM - Validering av Sampers Basprognoser 2018-04-01 1. Inledning har regeringens uppdrag att ta fram och tillhandahålla trafikprognoser för alla trafikslag inom såväl persontrafik- som godstransportsektorn.
Läs merJönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö
Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen
Läs merFlexibelt startår i Raps - Förutsättningar och vägledning vid modellvalidering och kontrafaktisk analys
Flexibelt startår i Raps - Förutsättningar och vägledning vid modellvalidering och kontrafaktisk analys Tillväxtverket stärker Sverige genom att stärka företagens konkurrenskraft Vi skapar bättre förutsättningar
Läs merRevidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område
Revidering av socioekonomiska indata 2030 och 2050 avseende förvärvsarbetande nattbefolkning och förvärvsinkomster per kommun och SAMS-område Bakgrund De nu aktuella SAMS-data 1, som här betecknas [A],
Läs merBriljantgatan/Smaragdgatan Trafik-PM
Briljantgatan/Smaragdgatan Trafik-PM 2017-10-23 Andreas Almroth Projektinformation Inom den aktuella detaljplanen vid Briljantgatan och Smaragdgatan planeras att bygga ytterligare ca 270 lägenheter och
Läs merProduktivitetsvinster i Danmark Ekonomiska effekter av en fast förbindelse mellan Helsingör och Helsingborg
Produktivitetsvinster i Danmark Ekonomiska effekter av en fast förbindelse mellan Helsingör och Helsingborg Pernilla Johansson Fil. dr. nationalekonomi www.handelskammaren.com En HH-förbindelse knyter
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg
UPPDRAG Ostkustbanan underlag Sverigeförhandlingen UPPDRAGSLEDARE Anders Lundberg DATUM 2016-04-29 Rev 2015-05-09 UPPDRAGSNUMMER 7001346100 UPPRÄTTAD AV Linda Isberg SLUTVERSION Dokumentation och resultat
Läs merTrafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)
Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf) Visa resultat Visa indata Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Egna kommentarer
Läs merBilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag
Bilaga 3. Skillnader mellan Trafikverkets och Energimyndighetens beräkningsunderlag RiR 2019:4 Att planera för framtiden statens arbete med scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken
Läs merTrafikanalys Lisebergs utvidgning söderut
Göteborgs stad Trafikanalys Lisebergs utvidgning söderut Slutlig Malmö 2018-02-16 Trafikanalys Lisebergs utvidgning söderut Datum 2018-02-16 Uppdragsnummer 1320030106 Utgåva/Status Slutlig Johan Irvenå
Läs merHur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006
Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie
Läs merStadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå
Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi
Läs merFördelning av bränslen inom transportsektorn
SMED 2014 Fördelning av bränslen inom transportsektorn Memorandum Veronica Eklund, SCB 2014-06-12 Avtal NV-2250-14-004 På uppdrag av Naturvårdsverket Bakgrund Beräkningar av utsläpp från transporter grundar
Läs merQuestion today imagine tomorrow create for the future. Svante Berglund
Question today imagine tomorrow create for the future Svante Berglund Nordisk modell för utrikes resor modellspecifikation Vad är problemet? 3 Vi saknar verktyg att bedöma nyttan av infrastruktur som berörs
Läs merPrognos för personresor 2030
RAPPORT Prognos för personresor 2030 Trafikverkets basprognos 2015 Titel: Prognos för personresor 2030 Trafikverkets basprognos 2015 Publikationsnummer: 2015:059 ISBN: 978-91-7467-715-7 Dokumenttyp: Rapport
Läs merKurs om trafikprognoser
Kurs om trafikprognoser ida.kristoffersson@sweco.se 2015-12-01 Tid 1 december 2015 9.45 10.00 KAFFE Välkomna! 10.00 Inledning välkomna (Ida) 10.00-10.45 Ida Kristoffersson Vad är en trafikprognos? 10.45
Läs merOstlänken - känslighetsanalys vid kraftigt minskad biltrafik
[ NY] 1(19) Ostlänken - känslighetsanalys vid kraftigt minskad biltrafik Sampers/Samkalkresultat Ostlänken Järna-Linköping Känslighetsanalys 12 procent mindre personbilstrafik och oförändrad lastbilstrafik
Läs merPM Trafik. 1. Förutsättningar. Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå
Trafik Datum 2014-06-04 Uppdrag Planförfattare Från Till nummer Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå Planavdelningen Umeå kommun Mats Burström, Gustav Edvinsson, Ramböll Sv AB Anders Dieter Aubry,
Läs merBILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.
BILAGA 2 Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Skönberga 11:83 Användarhandledning (pdf) Visa resultat Visa indata Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Skönberga 11:83 Egna kommentarer
Läs merValidering Samgods Småland och Blekinge
[Motpartens ärendeid NY] 1(5) Validering Småland och Blekinge Region Syd har genomfört en begränsad validering av den första versionen av 1804 för basår 2014 och prognosår 2040. I arbetet har vi tagit
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 2000. Del I
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap 3 Sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av 2010. NATIONELLT KURSPROV
Läs merKort om utförandet. och. förklaring till bifogade flödesdiagram
Vägverket Affärsområde Väg och Trafik Texttelefon: 0243-750 90 Per Larm KVTt per.larm@vv.se Mobil: 070-6211622 Datum: 2007-10-21 Beteckning: PM Kort om utförandet och förklaring till bifogade flödesdiagram
Läs merNya trängselskattens effekter. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige
Dnr Sida 1 (7) 2017-05-11 Handläggare Tobias Johansson 08-508 266 56 Till Trafiknämnden 2017-06-15 Nya trängselskattens effekter. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige Förslag till beslut 1. Trafiknämnden
Läs merPM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3
UPPDRAGSNAMN PM EFFEKTER AV HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄG I TRAFIKVERKETS KLIMATSCENARIO 3 Bakgrund Trafikverket har givit WSP i uppdrag att analysera klimatpåverkan från den planerade höghastighetsjärnvägen mellan
Läs merÖvriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare
Februari 2014 t 1(5) Övriga inkomsttagare Övriga inkomsttagare Foto: News Øresund - Jenny Andersson Den Öresundsregionala utvecklingsstrategin Örus har arbetats fram av Öresundskomitten och innehåller
Läs merSamkalk. Linjeanalysprogram. Bilaga 2 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 3.4
Linjeanalysprogram Bilaga 2 till Teknisk dokumentation för i Sampers version 3.4 Inläsning av data Linjeanalysprogrammet läser först in de linjebeskrivningar för respektive färdmedel som skapats med makrot
Läs merSCENARIO VÄLSVIKEN. Karlstad trafikmodell
SCENARIO VÄLSVIKEN Karlstad trafikmodell 2017-05-16 SCENARIO VÄLSVIKEN Karlstad trafikmodell KUND Karlstads Kommun KONSULT WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10
Läs merTRAFIKANALYS FANFAREN
KARLSTADS KOMMUN TRAFIKANALYS FANFAREN KARLSTAD 2017-06-22 TRAFIKANALYS FANFAREN Karlstad Karlstads Kommun KONSULT WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000
Läs merSvante Berglund Teknisk doktor, WSP
Svante Berglund Teknisk doktor, WSP Turismens samhällsekonomiska effekter Förstudie om utvecklingsbehovet av bättre metoder och modeller i den nationella transportinfrastrukturplaneringen Medverkande WSP
Läs merSCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt
Läs merÖSTRAND BIORAFFINADERI. Trafikutredning avseende ANSLUTNING TILL JÄRNVÄGSGATAN. 1 Bakgrund. 2 Förutsättningar, trafik. Innehåll:
ÖSTRAND BIORAFFINADERI Trafikutredning avseende ANSLUTNING TILL JÄRNVÄGSGATAN Innehåll: 1. Bakgrund 2. Förutsättningar, trafik 3. Bedömning av framkomlighet 1 Bakgrund SCA planerar för en utbyggnad av
Läs merTilläggs-PM Trafikanalys
2010729 Trafik- och miljöanalys Tosteröbron Datum / Version: 2011-02-15 / Klicka här för att ange text. Dok.nr: Klicka här för att ange text. Sidan 1 av 6 Teknisk Rapport Tilläggs-PM Trafikanalys HANDLÄGGARE:
Läs merTrafikverkets modellverktyg
Trafikverkets modellverktyg Sampers/Samkalk analys av infrastrukturinvesterings effekter för persontrafiken, totalt och fördelat på trafikslag, och en samhällsekonomisk kalkyl över åtgärdens nationella
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merFrågan om trängselskatt i Göteborg
Hur påverkas luften i centrala Göteborg om föreslagna trängselavgifter införs? Svenska Luftvårdsföreningen 20 april 2010 Per Bergström Jonsson Trafikverket Region Väst Leder den grupp som bland annat utreder
Läs merBilaga 2. Linjeanalysprogrammet
Bilaga 2. Linjeanalysprogrammet Linjeanalysprogrammet läser först in de linjebeskrivningar för respektive färdmedel som skapats med makrot SamKalkStandrad.mac och lagrar dessa i en tabell (LineDesc). Följande
Läs merEffektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad
PM Effektredovisning för BVMa_020 Kust till kustbanan, Växjö bangårdsombyggnad Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96 52 90 e-post:hans.thorselius@danielsondosk.se Innehåll 1 Effektbeskrivning
Läs merBERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY
PM BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY SLUTRAPPORT 2013-12-16 Sammanfattning Det centrala området Svartå strand i Mjölby planeras genomgå en omvandling från verksamhetsområde till ett
Läs merTrafikanalys, Tungelsta
PM Trafikanalys, Tungelsta 2017-12-15 1 (10) PM Trafikanalys, Tungelsta 1 Inledning och syfte M4Traffic AB har på uppdrag av Haninge kommun analyserat trafikkonsekvenser av planerad exploatering i Tungelsta
Läs merPM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall
STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN STRATEGISK SAMHÄLLSUTVECKLING ENHETEN FÖR INFRASTRUKTURPLANERING PM Fast HH-förbindelse underlag för praktikfall En fast förbindelse Helsingborg-Helsingör Projektbeskrivning
Läs merKort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )
Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo
Läs mer2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter
2006-12-04 Ostlänken Beräkning av samhällsekonomiska effekter Förord Ostlänken avser ett nytt dubbelspår på Södra stambanan från Järna till Linköping via Nyköping/Skavsta och Norrköping. Banverket genomförde
Läs merLinda Isberg 2012-11-30. Indata från Visum till Emma/Sampers funkar det?
Linda Isberg 2012-11-30 Indata från Visum till Emma/Sampers funkar det? Bakgrund SL:s efterfrågemodell SIMS ifrågasatt (hushållsbaserad indata mm) Samkörning med Trafikverket (utveckling/uppdatering/uppdrag)
Läs merMOCCA En ny dynamisk modell för arbetspendling i Öresundsregionen
MOCCA En ny dynamisk modell för arbetspendling i Öresundsregionen Karin Brundell-Freij Christer Persson WSP Analys & Strategi Anders Karlström KTH Transport & Lokaliserings Analys Disposition Varför behövs
Läs merKapacitetsutredning Kristineberg - Vallentuna
Kapacitetsutredning Kristineberg - Vallentuna Sweco TransportSystem Kapacitetsutredning ERIK FRANSSON MARTIN HOLMSTEDT 1 (9) -14 S w e co Luntgatan 28 Box 3063 SE-600 03 Norrköping, Sverige Telefon +46
Läs merModell för enkel samhällsekonomisk järnvägsanalys - ENJA
[ NY] 2018-11-14 1(6) Kopia till: Modell för enkel samhällsekonomisk järnvägsanalys - ENJA Inledning Modellen för enkel samhällsekonomisk järnvägsanalys, ENJA, är avsedd att användas för att erhålla snabba
Läs mer