Matris med lätta fordon i yrkestrafik

Transkript

1 Matris med lätta fordon i yrkestrafik Bakgrund För att inom ramen för SAMPERS modellera samtliga lätta fordon, måste även den yrkesmässiga trafiken med lätta fordon kunna beskrivas. I första hand är syftet att kunna beskriva volymen av denna trafik på länkarna i vägnätet rimligt väl. Senare bör dock även denna trafik kunna beskrivas med god noggrannhet med avseende på relationer och framtida förändringar. Metod Resultatet från detta projekt är separata matriser med lätta fordon i yrkestrafik för de olika regionerna (där resultatet för enskilda relationer är behäftat med stor osäkerhet). Matriserna har beräknats i ett antal olika steg: I ett första steg har matriser på kommunnivå tagits fram för hela landet. Detta har gjorts av VTI med erfarenhet från NÄTRA-projektet. VTI:s arbetet finns dokumenterat i (1). Modeller har skattats på underlagsdata från NÄTRA för totalt antal transporter och andel av transporterna som har målpunkt inom den egna kommunen. Antalet transporter genererade inom en kommun är i tillämpad modell en funktion av totala antalet arbetsställen i kommunen enligt: Antal transporter = 1,677 antal arbetsställen Andelen inomkommunala transporter är en funktion av antalet arbetsställen i aktuell kommun i relation till avstånd och antal arbetsställen i samtliga övriga kommuner. Modellen har formen: där: A k = a k / (a k a i / d i,k ) A k = Andel inomområdestransporter i kommun k a k = Antal arbetsställen i kommun k d i,k = Avstånd mellan kommun i och kommun k

2 En modell för de kommunövrskridande transporterna har sedan skattats: t i,k = 0,045 ((1-A i ) a i ) ((1-A k ) a k ) / d i,k där: t i,k = Antal transporter mellan kommun i och kommun k Med hjälp av ovanstående modeller har en a priori-matris till en entropimodell beräknats med diagonalelementen lika med noll. Entropiproblemet har lösts och diagonalelementen beräknats med hjälp av uttrycket ovan för inomkommunala andelen av kommunens transporter. Resultatet är en nationell kommunvis o/d-matris med lätta transporter. Som steg två har den kommunvisa matrisen brutits ned till separata matriser för respektive region. Nedbrytningen har skett i två steg. Först har en nedbrytning gjorts till ic-områden (668 st), varefter denna matris delats upp i regionvisa matriser med den indelning som förekommer i respektive region (företrädesvis SAMS-områden). Nedbrytningen har i båda stegen gjorts efter hur dagbefolkningen är fördelad mellan de olika områdena. Steg tre har inneburit att trafikarbetet för de regionvisa matriserna jämförts med och justerats till att omfatta vad som bedömts vara en rimlig total för hela landet. Resultatet från utlagda matriser har också jämförts med de erfarenheter som erhållits i projektet Bedömning av andelen yrkestrafik med lätta fordon och som dokumenterats i (2). Bedömning av totalt trafikarbetet för lätt yrkestrafik För att någorlunda säkerställa att resultatet vad avser trafikarbetet är rimligt, har en bedömning gjorts av det totala trafikarbetet i landet för lätt yrkestrafik. Enligt VTI rapport (3), uppgår de lätta fordonens totala trafikarbete i landet till ca 61 miljarder fkm. Den allra största delen står personbilarna för. Vi har i denna bedömning av den lätta trafikens trafikarbete valt att utgå ifrån antagandet att den yrkesmässiga trafiken utförs av fordon ägda av företag. Av totalt ca lätta lastbilar (< 3,5 ton) i landet är 79 % ägda av företag. Antalet pb ägda av företag uppgår till ca Av dessa är ca taxi och ca leasade. De företagsägda fordonen antas vidare till viss del användas för resor som beskrivs av SAMPERS, t ex resor mellan bostad och arbete. En uppfattning om andelen fkm som representerar yrkesmässiga transporter, erhålls från NÄTRA-undersökningen i AB-län (4). Antalet fkm för lätta lastbilar i yrkesmässig trafik uppgår till ca 1663*365*.725 = 440 miljoner. (Faktorn.725 representerar antaget förhållande mellan en vintervardag och årsmedeldygn.) Det totala trafikarbetet för företagsägda lätta lastbilar i AB-län skattas till ca st * km/år = 630 miljoner. För lätta lastbilar indikerar detta att ca 440/630 = 70 % av trafikarbetet är yrkesmässigt.

3 För personbilar erhålls ett yrkesmässigt trafikarbetet enligt NÄTRA på ca 2456*365*.725 = 650 miljoner fkm. Antal pb ägda av företag uppskatts till * = st. Härvid har taxi-bilar undantagits liksom hälften av de leasade bilarna, vilka antas uteslutande användas som privatbilar. Trafikarbetet för de företagsägda bilarna beräknas till st * km/år = 2057 miljoner fkm. Den yrkesmässiga trafiken utgör då ca 650 / 2057 = 30 % av trafikarbetet. En beräkning av trafikarbetet i hela landet för den lätta yrkesmässiga trafiken ger då: (249000*.79*.70*18000) + ( *154000)*.30*18000 = 5,7 miljarder fkm per år. Resultatet innebär att ett yrkesmässigt trafikarbetet för de lätta fordonen (med en definition som ansluter till den i NÄTRA) på runt 6 miljarder fkm per år är rimligt. Regionvisa matriser med lätt yrkestrafik Efter nedbrytning av de kommunvisa matriserna till regionala matriser, erhölls ett resultat med avseende på trafikarbete enligt tabell 1. Som jämförelse redovisas också antal lastbilar i trafik per region. Tabell 1. Trafikarbete per vintervardagsdygn [1000 fkm] efter nedbrytning av kommunvisa matriser. VN VM VMN VST VVÄ VSO VSK Riket Trafikarbete 2003,8 4299,9 3809,3 5699,2 7010,2 3947,1 3431, ,4 d:o % 6,6 14,2 12,6 18,9 23,2 13,1 11,4 Lastbilar d:o % 5,9 12,6 12,2 19,2 22,7 14,8 12,5 Resultatet visar på ett trafikarbete en vår-/höstvardag på ca 30,2 miljoner fkm. Detta motsvarar ca 8,0 miljarder fkm på årsbasis, alltså något högre än det ovan bedömda totala trafikarbetet i landet. Fördelningen mellan olika regioner stämmer relativt väl överens med fördelningen av antal lastbilar i trafik. Vid en analys av den utlagda matrisen för väst, erhölls en stor andel yrkestrafik på E6 (mätpunkt Hova). Transporterna hade också en väldigt hög medelreslängd. För att erhålla en bättre överensstämmelse med dels det bedömda totala trafikarbetet men även med erfarenheterna från projektet Bedömning av andel yrkestrafik med lätta fordon, reducerades transporterna över 8 mil för att helt upphöra vid 15 mil. Resultatet efter denna justering framgår av tabell 2.

4 Tabell 2. Trafikarbete per vintervardagsdygn [1000 fkm] efter justering av regionvisa matriser. VN VM VMN VST VVÄ VSO VSK Riket Trafikarbete 1453,5 3525,9 2024,2 5187,3 5410,3 2902,9 3060, ,8 d:o % 6,2 15,0 8,6 22,0 23,0 12,3 13,0 Det totala trafikarbetet efter justering motsvarar ett årligt trafikarbete på ca 6,2 miljarder fkm, vilket stämmer väl med det tidigare beräknade värdet. Justeringen av matriserna med avseende på trafikarbetet har dock inneburit att fördelningen mellan de olika regionerna skiljer sig något mer från motsvarande fördelning för antalet lastbilar. Definition av lätta fordon Trafikarbetet för lätta fordon i denna PM avser genomgående fordon med en totalvikt understigande 3,5 ton. Antar vi att samtliga pb har ett axelavstånd understigande 3,3 meter, är det i stort sett endast bland de lätta lastbilarna som vi kommer i konflikt med den definition av lätta fordon som innebär att axelavståndet inte skall överstiga 3,3 meter. Enligt (3) uppgår andelen lastbilar med ett axelavstånd på över 3,3 meter till ca 12,5 % av samtliga lastbilar med totalvikt under 3,5 ton. Samtidigt finns ett mindre antal lastbilar med axelavstånd under 3,3 meter men med en totalvikt överstigande 3,5 ton. Om antalet fordon står i proportion till trafikarbetet, innebär detta att de lätta lastbilarna trafikarbetet enligt matriserna skall reduceras med ca 10 % för att avse lastbilar med axelavstånd under 3,3 meter. Då lastbilarna svarar för i genomsnitt ca knappt hälften av trafikarbetet i de framtagna matriserna, skulle dessa reduceras med i storleksordningen 5 % för att avse fordon med axelavstånd under 3,3 meter. De osäkerheter som finns i de framtagna matriserna är dock av sådan storlek att en korrektion för att matriserna skall avse fordon med axelavstånd högst 3,3 meter istället för fordon med totalvikt understigande 3,5 ton inte är meningsfylld.

5 Sammanfattande resultat Matriserna kan inte sägas representera en god kunskap om faktiska/troliga transporter i de enskilda relationerna. Syftet har mer varit att med rimliga metoder fördela en uppskattad/beräknad volym trafikarbete av lätta fordon, som kan hänföras till yrkesmässig trafik. Vid analys på länknivå av de framtagna matriserna framgår att: resultatet är starkt beroende av indata i form av dagbefolkning på SAMSområdesnivå. Denna är dock på många håll osäker, vilket i vissa fall kan leda till uppenbara konstigheter vad avser trafikarbetet på länknivå. de förhållandevis många kortväga transporterna i matriserna medför att områdesindelning och skaftning kan ha stor betydelse för de erhållna flöden på vissa länkar. Mot bakgrund av ovanstående är det viktigt att vid tillämpning i olika projekt uppdatera och komplettera matriserna med lokal kunskap om t ex möjliga och omöjliga start- och målpunkter för den lätta yrkestrafiken. Referenser 1. Modell för lätta nationella transporter, U Björketun, J R Eriksson, VTI Bedömning av andel yrkesmässig trafik med lätta fordon, P Kjellman, P Larm, Trafikarbetet uttryckt i fordonskilometer på väg i Sverige , H Edwards m fl, VTI rapport NÄTRA En undersökning av näringslivets transporter med bil i Stockholms län UTKAST, U Björketun m fl, VTI