Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Transkript

1 Vinterdäck inverkan påverkan? Gudrun Öberg

2 Nya vinterdäcksregler Regeringen beslutade den 22 oktober 2009 om följande ändringar i trafikförordningen från den 15 november 2009 Ge kommunerna möjlighet att, på viss väg eller vägsträcka, meddela förbud mot trafik med fordon som har dubbdäck (för de kommuner som har stora problem med höga partikelhalter) Ta bort undantaget för utländska och svenska personbilar och lätta lastbilar på resa till och från utlandet så att de också omfattas av de svenska reglerna om vinterdäck 2

3 Nya vinterdäcksregler Transportstyrelsen har beslutat att införa följande ändringar i däckreglerna från den 1 december 2009 Krav på 5 mm mönsterdjup på däck till tunga lastbilar och bussar den 1 december - 31 mars vid vinterväglag Upphäva undantaget för utländska fordon med totalvikt av högst 3,5 ton från kravet på 3 mm mönsterdjup Begränsa tiden då dubbdäck är tillåtna med 2 veckor, innebär dubbdäcksförbud 16 april 30 september Begränsa antalet tillåtna dubbar till högst 50 per meter rullningsomkrets. Gäller inte däck som är tillverkade före den 1 juli

4 Inget (vinter)däck bäst på allt

5 Tre typer av vinterdäck Dubbdäck Dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden Dubbfria vinterdäck för mellaneuropeiska förhållanden

6 Olika vinterdäcks egenskaper enligt STRO Dubb Dubbfri N Dubbfri E Våt is ***** **** ** Rå is ***** ***** *** Hård snö **** **** *** Lös snö **** ***** *** Våt asfalt *** ** ***** Torr asfalt **** *** ***** Stabilitet *** ** ***** Komfort **** ***** **** Ljudnivå *** ***** ***** N=nordiska E=mellaneuropeiska 5 * bäst 1 * sämst

7 Däcktyp under vintern i Sverige Sommardäck 1,7% Dubbfria vinterdäck 30,5% E N Dubbdäck 67,8% Källa: Däckbranschens Informationsråd

8 Däckanvändning i februari Däck: D = dubbdäck; V = vinterdäck utan dubb; S = Sommardäck Region D V S D V S D V S D V S VN VM VMN VST VSÖ VVÄ VSK Däckbranschens Informationsråd Vinterdäcklag

9 En viktig orsak till debatten Dubbdäck sliter ner vägbeläggningar Slitaget har ökat under 2000-talet pga Ökad trafik Lägre krav på ballaststen i beläggningar sedan 2003 (EU) Standarden kommer att höjas i år pga detta Kostar ca mnkr per år En del av slitaget blir inandningsbara partiklar (PM 10 ) Viktig orsak till att miljökvalitetsnormen för PM 10 inte klaras i ett flertal väg- och gatumiljöer.

10 Månadsmedelvärden av PM10 halter i Södra länken tunneln: Röd: inne i tunneln nära mynning Årsta Blå: inne i tunneln nära mynning Hammarby Svart streckad: Dubbandel (manuellt räknade fordon, varje vecka) PM10 µg/m 3 Dubbandel % Sommar Sommar Feb 2006 Figur: Christer Johansson SLB-Analys, Stockholm Nov 2007

11 Kort om slitagepartiklar i vägmiljön Består till stor del av mineralfragment, men även bidrag från däck, bromsar, bitumen De partiklar som bidrar till PM10 är förhållandevis grova (0,5 10 µm) Bidrar främst till luftvägsrelaterade sjukdomar, men möjligen också till akut dödlighet. Verkar inte vara kopplade till hjärt-kärlsjukdom och för tidig död, till skillnad från mycket små partiklar (< 100 nm) från t.ex. avgaser. Liten brasklapp: i lab verkar dubbdäck orsaka även en fraktion nanopartiklar (20-50 nm) av okänt ursprung. Möjligen kan även odubbade vinterdäck skapa en annan fraktion nanopartiklar. Ej styrkt i verklig trafikmiljö, men kan komma att påverka den hälsomässiga bedömningen.

12 Buller Dubbdäck ökar vägtrafikbullret med 2-5 db(a) jämfört med samma däck utan dubb; ökningen är störst vid låga hastigheter Dubbdäck bullrar inte mer än sommardäck ( km/h), vanligen t o m mindre Vid låga hastigheter bullrar dubbade vinterdäck mer än alla andra däck Dubbars ljudalstring svagt samband med hastigheten Dubbfria däck (sommar och vinter) starkt samband med hastigheten Vid höga hastigheter hörs dubbarna knappast alls men vid låga hastigheter hörs ett tydligt knattrande

13 Nya EU-regler - buller Från 2012 Gränsnivån sänks, vissa däck överskrider utgår Personbilsdäck blir på sikt troligen 2 db tystare Vinterdäck fick lägre krav än sommardäck trots att de är tystare Dubbdäck omfattas inte av kraven Lastbilar: kraven leder inte till någon märkbar förändring Kraven omfattar ej regummerade däck Troligen bara 1 db i reduktion om 10 år för vägtrafiken som helhet I stadsmiljö med ryckig trafik ingen förbättring

14 Rullmotstånd Intensiv utveckling mot lägre rullmotstånd De bästa däcken har halva rullmotståndet mot de sämsta Det innebär ca 10 % skillnad i bränsleförbrukning

15 Nya EU-regler - rullmotstånd Från 2012 Gränsvärden införs, men eliminerar bara omoderna däck Beslut om lufttrycksindikator i däcken, vilket bör leda till minskat rullmotstånd när optimalt ringtryck används oftare

16 Nya EU-regler - Märkning av bildäck Från 2012: Krav på märkning av rullmotståndsklass på bildäck Krav på märkning av våtfriktionsklass på bildäck Krav på märkning av bullernivå på bildäck Inga krav på väggrepp på is/snö

17 Marknadskrafter Internbullret minskat med ca 20 db under de senaste decennierna, för både lätta och tunga fordon Beträffande externt buller: Upplysning av allmänhet, beslutsfattare, upphandlare Påverka politiker, andra beslutsfattare bl a EUkommissionen Krav vid upphandling Buss i Hong Kong med reklam för lågbullerdäck Beträffande rullmotstånd: mer självgående

18 Frågeställning: 1. Hur väl fungerar ett antisladdsystem på halt underlag med bra och dåliga däck? Olycksstatistik med och utan antisladd är gjord på nya bilar med nya däck. 2. Kan ett antisladdsystem kompensera för sämre däck vid en kritisk undanmanöver? VTI rapport 662, 2009

19 Resultat Genomsnittshastigheter för däcken utan antisladdsystem Hastighet (km/h) Däck 1: Nordisk friktion Däck 2: Europeisk friktion Däck 3: Europeisk friktion Däck 4: Europeisk friktion VTI rapport 662, 2009

20 Resultat Genomsnittshastigheter för däcken med och utan antisladdsystem Hastighet (km/h) Antisladd av Antisladd på Däck 1: Nordisk friktion Däck 2: Europeisk friktion Däck 3: Europeisk friktion Däck 4: Europeisk friktion VTI rapport 662, 2009

21 Resultat Bromstester VTI rapport 662, 2009

22 Poleringseffekt! Jämför friktionen på packad snö vid en busshållplats ute i gatan! Poleringseffekten blir tydlig om dubbdäck förbjuds! VTI rapport 618, 2008

23 Skillnad i olycksrisk med olika vinterdäck? Dubbdäck Dubbfria nordiska däck Dubbfria mellaneuropeiska däck

24 Fördelar med olika däck utifrån STRO-klassning och VTI-mätningar avseende däck förr I S - S N Ö Prestanda Dubb Dubbfria N E Dubbfria förr Dubb förr B A R M A R K VTI-rapport 648, 2009 figur 1

25 VTI-meddelande 722, olika analysmetoder Data från 1990 Dubbdäck % lägre olycksrisk än sommardäck Dubbdäck hade 4-23 % lägre olycksrisk än annat vinterdäck dubbdäck % lägre olycksrisk än annat vinterdäck (då trafikarbete ingick)

26 Vinterdäcklagen Prognos 1995 Utfall 2001 Svårt skadade färre färre Döda 5 6 färre 7 9 färre VTI rapport 479, 2002

27 VTI-rapport 648, 2009 Väggrepp olycksrisk Trafiksäkerhetseffekt på statliga vägar Is/snö Tunn is O halka/barmark (dubbdäck : sommardäck) 0,60 0,60 O halka/barmark (Nordiskt vinterdäck : sommardäck) 0,63 0,68 O halka/barmark (Europeiskt vinterdäck : sommardäck) 0,76 0,80 VTI-rapport 648, 2009 tabell 23

28 Dubbdäcksrestriktion i Stockholm (gult) Region Stockholm 50% Övriga kommuner 30% Inga beräkningar 20% 69% använder dubbdäck VTI-rapport 648, 2009

29 Dubbdäcksrestriktion i Stockholm Olyckseffekt vid is/snö Område Däck D-N-E Antal personskadeolyckor Is/snöväglag Antal döda persone r Antal svårt skadade personer Is Antal döda personer Antal svårt skadade personer Innerstad , ,2 0 0 Ytterstad ,8 0 1,9 4,1 0 1,2 Antal personskadeolyckor VV- Region Stockhol m ,1 0,05 1,7 4,8 0,04 1,1 IS/I 39/11 161/55 267/132 TOTALT 18,3 <0,1 3,6 10,1 <0,1 2,3 OBS enbart motorfordonsolyckor VTI-rapport 648, 2009

30 Dubbdäcksminskning på det statliga vägnätet då is/snö Däckkombinationer Is/snöväglag Is D-N-E Antal personskadeolyckor Antal döda personer Antal svårt skadade personer Antal personskadeolyckor Antal döda personer Antal svårt skadade personer Nedan anges skillnader till ovanstående faktiska utfall vintern 2005/ ,6-2,7-19, ,4-13, ,0 1,8 13,1 37,1 0,9 9, ,2-1,3-9,4-2,8-0,1-0, ,1 4,8 35,7 77,0 1,9 18, ,3 4,4 33,0 93,0 2,3 22, ,6-0,4-3,2 29,1 0,7 7, ,2 9,3 69,1 156,8 3,9 38,0 VTI-rapport 648, 2009 tabell 11

31 NORGE Hva sier Trafikksikkerhetshåndboken om piggdekk? bruke piggdekk om vinteren anslås til ca 4% nedgang i ulykkesrisiko for alle føreforhold 3% økning i de fire byene sett under ett ved en halvering av piggdekkbruken (Oslo, Bergen, Trondheim, Stavanger) Andelen bilar som kör med dubbfria vinterdäck i Trondheim är samma andel som är inblandade i olyckor på halt väglag under

32 Effekt på olyckor under hela vintern vid ett dubbdäcksförbud År Referens Olycksökning 1973 Transportforskningsdelegation 6-13 % 1975: VTI rapport 223A, % 1989 VTI meddelande 674, % 1993/94 VTI meddelande 756, 1995 ~ 10 %

33 Grund till debatten Juridiskt: Sverige har att efterleva Miljökvalitetsnormen (EUdirektiv), där åtgärder mot grövre PM10-fraktioner är effektivast. (PM10 är ett massbaserat mått). Även den nya normen för PM2,5 åtgärdas bäst genom att minska partiklar i den grövre delen av PM2,5. Alltså juridiskt oantastligt med dubbdäcksförbud. Men: Två centrala frågor: Är slitagepartiklarna tillräckligt farliga för att motivera minskad dubbdäcksanvändning? Hur viktiga är dubbdäcken för trafiksäkerheten?

34 Bättre kunskap behövs för att stödja - trafikanter i val av vinterdäck - kommuner i eventuella regleringar och uppföljningar - beslutsfattare vid lagändringar

35 Några hemsidor med däckfakta Tack till kollegorna på VTI Mattias Hjort, Mats Gustafsson, Mats Wiklund, Ulf Sandberg Göran Andersson, Transportstyrelsen Torsten Johansson, STRO Tack för er uppmärksamhet