Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon."

Transkript

1 Vägverket; Ssat Östen Johansson Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon. 1. Inledning Den 1 januari 1999 trädde Miljöbalken i kraft, och med den infördes begreppet miljökvalitetsnormer (MKN) i svensk lagstiftning. Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om lägsta godtagbara miljökvalitet inom ett geografiskt område. Normer finns idag för svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxid, bly, partiklar, bensen samt kolmonoxid i omgivningsluft. Miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) skall klaras 1 januari Kartläggningar av PM10, i Stockholms län har visat att halterna överskrider miljökvalitetsnormen längs infartsleder och på centralt belägna gator. Analyser av mätningarna pekar på att det viktigaste bidraget till dessa överskridanden är dubbdäckens slitage av vägbanan. Länsstyrelsen i Stockholm bedriver i samarbete med Vägverket och Stockholms stad ett utredningsarbete med att ta fram ett åtgärdsprogram för att klara partikelnormen. I detta arbete diskuteras olika åtgärder för att få ner användningen av dubbdäck i länet. Eftersom det är osäkert vilka effekter en minskad användning av dubbdäck skulle kunna få på antalet olyckor har det beslutats att en genomgång av ett antal dödsolyckor från Vägverkets djupstudier skall genomföras. Den omfattar 3 vintrars dödsolyckor med start och omfattar dödsolyckor i hela landet som inträffat på vinterväglag. Materialet har gåtts igenom av Elin Engqvist VSKsa, Frida Lindholm VMNv och Anders Johansson Str. Uppgifter har sen sammanställts och kommenterats av Östen Johansson Ssat. 2. Förekomst av olika däcktyper Enligt den lagstiftning som gäller sedan 1999 ska man under perioden första december fram till sista mars använda vinterdäck vid färd på vinterväglag om man har personbil, lätt lastbil eller buss som har en totalvikt av högst 3,5 ton. Vinterdäckan kan vara antingen med eller utan dubbar. Enligt studier som VTI genomfört i Östergötland ökade användningen av dubbdäck i Östergötland från cirka 75 till 80 procent och användningen av friktionsdäck från cirka 15 till 20 procent i och med att lagen tillkom. Uppgifter från Däckbranchens Informationsråd visar att i februari 2002 hade sett till hela riket 68 procent av bilarna dubbdäck, 29 procent hade friktionsdäck och 3 procent hade sommardäck. Region Stockholm har enligt dessa mätningar 76 procent dubb medan Skåne endast har ca 40 procent. Dessa siffror speglar situationen mitt i vintern. Däcksbranschen har gjort likadana undersökningar under februari 2001 och februari Som snitt för riket och februari åren hade 72 procent av bilarna dubbdäck, 25 procent friktionsdäck och 3 procent sommardäck. 1

2 I Stockholm har även Miljöförvaltningen gjort egna mätningar av andelen dubbdäck, dessa visar på en något lägre andel. Mätmetoderna skiljer sig dock åt. Däcksbranschen räknar andelen utifrån parkerade bilar medan Miljöförvaltningen gör räkningen genom att lyssna på däcksljud vid infartsvägar. Skillnaden innebär bl.a. att Miljöförvaltningen får en bättre koppling till trafikarbetet samtidigt som det finns en risk att de missar dubbdäck med slitna eller få dubb. I denna undersökning har vi valt att använda däcksbranschens statistik eftersom den sträcker sig över hela landet och dessutom behandlar alla säsonger som vi undersökt i olycksdatabasen. 3. Förekomst av olika väglag Hur stor del av året har man då vinterväglag i olika delar av landet? Enligt Vägverkets vinteruppföljning, vintern 1993/94, var det vinterväglag cirka 10 dygn på vägar som tillhörde högsta standardklass 1 och på vilka salt används frekvent vid halka och vid snönederbörd (Uppgifter från VTI-meddelande 859). Antalet dagar med vinterväglag ökar med sjunkande standardklass. För de två lägsta standardklasserna hade man 77 respektive 87 dagar med vinterväglag. Dessa standardklasser återfinns på mindre vägar som halkbekämpas med sand och hänger i stort samman med antal dagar med temperatur under noll grader. I VTI-rapport 210 från 1980 redovisas andel trafikarbete på vinterväglag 1973 och 1977 räknat på sju månader. För första vintern är andelen 19,3 procent och för andra 19,9 procent. I VV Publikation 2002:3 redovisas andel av trafikarbete på vinterväglag räknat över sju månader för olika delar av landet i mitten av 1990-talet utifrån Vägverkets vinteruppföljningar. För klimatzon syd rör det sig om 6 procent, för klimatzon mellersta rör det sig om ca 8 procent och för norra om ca 37 procent. Sammanvägt skulle detta bli i storlek 18 procent vilket är mindre än åren 1973 och 1977 främst genom minskat snö/isväglag i mellansverige. Södra klimatzonen och norra är kanske något förvånande påfallande lika nu och på 1970-talet under vintrar som är likartade. Studier av risker vintertid har förut visat att vid långa perioder med kallt väder och stabilt vinterväglag så sjunker risken successivt. Stora risker förekommer däremot när man har nederbörd och omväxlande över och under noll grader och då väglaget således varierar från dag till dag. En sammanfattning skulle kunna vara att det avgörande för antal vinterolyckor inte bara är storleken på trafikarbetet på is/snö utan det beror också på antal övergångar mellan barmark och vinterväglag. Flera gånger, bland annat i den samnordiska MBAT-studien har visats att kalla vintar alltid har färre svåra olyckor än vintrar som är mer normala eller milda. 4. Resultat Nedan finns tabeller sammanställda som syftar till att belysa risker för svåra olyckor vintertid och på vinterväglag och något om förkommande däck vid dessa olyckor. I en första tabell visas allmänt vilka olyckstyper som förekommer på vinterväglag utifrån polisens rapportering. Därefter har en sökning gjorts för att utifrån den mer utförliga dokumentationen i djupstudierapporerna bestämma däcktyp. Detta redovisas i en andra tabell. 1 A1 2

3 Underlagen för att från djupstudierapporter beskriva däckval för samtliga inblandade personbilar och lätta lastbilar är inte fullständigt. I vissa fall då utredaren bedömt att däckval helt saknat betydelse för utgången av olyckan är uppgifterna knapphändiga, till exempel då fotgängare blivit påkörda och dödade. Om å andra sidan däckvalet bedömts ha stor betydelse för förloppet, som ofta innebär sladd mot mötande, så har däcken för det fordon som är vållande dokumenterats väl. Ett andra metodmässigt problem i detta fall är att den period som räknas som vinter, det vill säga perioden från 1 oktober till 30 april innehåller två månader då mycket få använder vinterdäck. Det är tillåtet att använda dubbdäck vid behov men de flesta väljer att köra hela oktober och hela april med sommardäck. Samtidigt är det känt att första halkan i mellansverige uppträder ca 15 oktober medan snöfall kan förekomma flera gånger i april. Studien bekräftar också att det sker olyckor på vinterväglag i oktober och april och att många då kör på sommardäck. Räknat över sju månader är trafikarbetet på sommardäck således betydligt högre än de tre procent som gäller för högvintern. Detta försvårar möjligheterna att dra säkra slutsatser. Se mer om detta nedan. Av tabell 1 som är hämtad från Vägverkets egen olycksdatabas framgår att under tre vinterperioder från till har inträffat 720 dödsolyckor med lätta fordon inblandade. Förutom att minst ett lätt fordon finns med kan dessutom bussar och tunga lastbilar förekomma som andra element. Ingen hänsyn tas till vilket fordon som råkat ut för sladd eller eljest vållat olyckan. Olyckor som inte ingår är exempelvis singelolyckor med tungt fordon, mc eller specialfordon. Av de totalt 720 olyckorna har 155 inträffat på ett underlag som polisen bedömt vara vinterväglag. Uppgift om väglag saknas för några varför det kan vara några fler. Väglag Singel Möte Omkör- Upph Avsv Kors MF/ MF/ Varia Vilt Summa ning kurs cykl fotg mop Torrt Vått Tjock is/snö Tunn is Lös snö/modd Uppg saknas SUMMA Tabell 1: Antal dödsolyckor under 3 vinterperioder från oktober-april uppdelat på väglag och olyckstyp. Avser hela landet. Källa: Vägverkets olycksdatabas Av tabellen framgår att ca 22 procent av dödsolyckorna räknat över sju månader inträffat på vinterväglag. Man ser att det är mötesolyckor på lös snö/moddigt väglag som är det enskilt största problemet. Lös snö/modd förekommer framförallt under pågående snöfall och även tidigare har detta väglag visat sig föranleda svåra frontalkollisioner. Vid snöfall på större väg som halkbekämpas med salt kommer man ofta att ha ett väglag som benämns spårslitageväglag bestående av ofta våt/fuktig barmark med hygglig friktion i hjulspåren och snö eller moddsträngar med varierande mäktighet mellan spår och i vägmitt. Det är förhållanden där mönstret på däcket får anses ha en stor betydelse. 3

4 Antal singelolyckor på vinterväglag är ca 40 i detta material. Ett antal fotgängare, ca tre per vinter, blir påkörda på vinterväglag och här skulle man kunna tänka sig att friktionen har betydelse för möjligheten att stanna bilen exempelvis vid övergångsställen. Det har dock visat sig att vått väglag vintertid är mycket vanligare när fotgängare blir påkörda. Vått väglag under vintern sammanfaller också med mörker och just mörker har tidigare visats vara en av de faktorer som medför ökad risk för fotgängare. Ingen cyklist har förolyckats på vinterväglag dessa vintrar och det hänger då troligen samman med att få personer cyklar då det är snöfall eller vinterväglag. Räknat på sju månader så har enligt tabellen de flesta singelolyckor med dödlig utgång något överraskande inträffat på torrt väglag. Såväl oktober som mars och april kan vissa år ha flera veckor med sammanhängande torrt väder. Genomgång och sökning efter de 155 dödsolyckorna i djupstudiematerialet visar att många saknar uppgifter om däcksutrustning. I andra fall finns mycket detaljerade beskrivningar av varje förekommande däck vad gäller mönsterdjup och dubbutstick. Huruvida däcken dokumenterats förefaller ibland ha berott på om det har bedömts att däcken haft betydelse för olyckans uppkomst. För 25 av de 155 olyckorna har ingen djupstudierapport återfunnits. Även för de 130 där en rapport återfunnits så fattas uppgifter om däck i ett 30-tal fall. I de ca 100 olyckor på vinterväglag med lätt fordon delaktigt och med uppgifter om däck fördelar sig däcken enligt tabell 2 nedan. Materialet delas upp på väghållningsregion. Region Dubbdäck Friktionsdäck Sommardäck V Norr V Mitt V Stockholm V Väst V Mälardalen V Sydöst V Skåne Summa Andel 66% 21% 13% Tabell 2: Redovisning av vilka däck som förekommit på personbilar och lätta lastbilar inblandade i dödsolyckor på vinterväglag under 3 vintersäsonger.. Tabellen visar grovt samma mönster som inventeringan av däcksutrustning enligt avsnitt två ovan. I norr dominerar dubbdäck medan det knappt förekommer i Skåne. Vid första påseende är sommardäck kraftigt överrepresenterade men metodvalet som sådant bidrar delvis till detta, se nedan. Friktionsdäck är däremot inte överrepresenterade relativt deras användning under högvintern. I tre fall förkommer att fordonet har både vinterdäck och ett eller två sommardäck. Detta har då räknats till klassen sommardäck. Sommardäck vid halkolycka förekommer i sex fall i oktober eller april och naturligtvis är det under dessa månader många som kör på sommardäck och överraskas av vinterväglag. 4

5 Av de totalt 155 dödsolyckorna har 17 inträffat i region Stockholm. Detta motsvarar då ungefär sex dödsolyckor på vinterväglag varje vinter. En allmän kommentar kan vara att många olyckor innebär kollision mellan personbil och tung lastbil på väglag med lös snö/modd på väg med mötande trafik. En reflektion efter att studerat djupstudierna är att i förvånansvärt många fall där fordonet var utrustat med dubbdäck fanns stora briser på däcken. Dessa var mycket slitna, dubbutsticken var obetydliga och på flera däck saknades dubbar helt. Detta i kombination med dåligt mönsterdjup kan ge upphov till olyckor, speciellt då det råder halt/isigt väglag. Samma sak gäller i de fall när fordonet är utrustat med däck av olika kvalitet. I djupstudiematerialet finns exempel där man haft bra däck fram och dåliga bak vilket i kombination med vinterväglag gett upphov till sladd. Ser man enbart på perioden december till och med mars, då lagkravet föreskriver vinterdäck vid vinterväglag, erhålles: Hela landet Dubbdäck Friktionsdäck Sommardäck Summa Andel 71% 22% 7% Tabell 3: Samma som tabell 2 ovan, men nu endast december-mars Relativt förekomsten i trafiken under högvinter pekar detta mot att sommardäck är överrepresenterade. Friktionsdäck däremot är i detta material inte överrepresenterade. 5. Slutsatser Det material som finns att tillgå om olyckor med dödlig utgång på vinterväglag och om användning av olika däcktyper mitt i vintern är hämtade direkt från det som filosoferna brukar benämna vardagsvärlden. Den värld där allt förändras hela tiden och där en ny genomgång av tre nya vintrar skulle ge ett annat resultat. Just därför att väder och andra omständigheter som har betydelse för resultatet hela tiden förändras. Slumpen tillkommer dessutom naturligtvis i alla sådana här sammanhang. Genomgående varnas i litteraturen för att direkt från händelser i vardagsvärlden dra långtgående slutsatser tals filosofen Karl Popper uttrycker detta som att ett empirskt material är bara ett av många kritiska test för att avgöra om en teori håller måttet. Det empiriska materialet kan aldrig väntas ge hela sanningen. Det kan endast ge större eller mindre stöd för olika teorier. Friktionsprov i laboratorium under kontrollerade former är naturligtvis viktiga i dessa sammanhang. Och anledningen är naturligtvis att dessa försök är repeterbara till skillnad från händelser i vardagsvärlden. Då oktober, november och april tas bort ur materialet ovan får man för sommardäck en betydligt mer rimlig siffra utifrån tidigare kunskap på området. Resultat enligt tabell 2 och 3 kan ses som ett exempel på svårigheten att direkt från vardagsvärlden hitta sanningen om betydelsen av däckval. Tabell 2 missgynnar sommardäck genom metodvalet. Det kan också vara så att de som kör med sommardäck på vintern är en annan kategori förare med högre risktagande i många andra situationer än de som pliktskyldigt byter däck. 5

6 Undersökningen visar för landet som helhet på ungefär samma andel av olyckorna med friktionsdäck respektive dubbdäck som däcksbranschens inventering av däcksutrustning. Detta gäller oavsett om man undersöker perioden oktober till april eller perioden december till mars. Man kan därför säga att vare sig dubbdäck eller friktionsdäck är överrepresenterade i dödsolyckor. Slutsatser bör dock dras med stor försiktighet. Hittills har heller inga försök gjorts att bedöma däck hos det fordon som orsakat olyckan. Men de som noterat däckkvalitet har ofta dokumenterat däcken bäst på det fordon som är vållande. Men då bil kört på fotgängare saknas genomgående uppgifter om däck på bilen. 6

VINTERDÄCK PÅ VINTERN

VINTERDÄCK PÅ VINTERN VINTERDÄCK PÅ VINTERN Ett vanligt svenskt femkronorsmynt hjälper dig att hålla koll på dina vinterdäck. Avståndet mellan överdelen på siffran 5 och kanten är 3 mm, vilket är minsta tillåtna mönsterdjup

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2014 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2013 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2016 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

Olyckor på olika väglag och med olika däck

Olyckor på olika väglag och med olika däck Olyckor på olika väglag och med olika däck 5 Mellersta Sverige, olyckskvot för olika väglag Gudrun Öberg Olyckor per miljon fkm 4 3 2 1 Saltade vägar Osaltade vägar Torr barmark Våt barmark Packad snö

Läs mer

Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC)

Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC) Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC) Johan Strandroth Trafikverket Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap Matteo Rizzi Vectura Monash

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

sommardäck på sommaren

sommardäck på sommaren sommardäck på sommaren Kör aldrig på dubbfria vinterdäck på sommaren. Vinterdäck har mönster och gummiblandning som är anpassade för att fungera när det är kallt och vinterväglag. På sommaren ger dubbfria

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB 2017:4 Användning

Läs mer

Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv

Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv PM 2003-02-24 Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv Sammanfattning Nedan återges kort vissa av de resultat som kommit fram i den studie som presenterades på VTI- forskardagar 2003. Dessutom besvaras

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 DUBBDÄCKSANDEL RÄKNAD PÅ RULLANDE TRAFIK Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall [Skriv här] Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 4:2014 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2013/2014 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN

Läs mer

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa.

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Är luften verkligen fri? Varje gång dubbarna i dina dubbdäck träffar asfalten slits små partiklar loss. De heter PM 10 och är mikroskopiskt små

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg Vinterdäck inverkan påverkan? Gudrun Öberg Nya vinterdäcksregler Regeringen beslutade den 22 oktober 2009 om följande ändringar i trafikförordningen från den 15 november 2009 Ge kommunerna möjlighet att,

Läs mer

Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge

Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge Vinterdäck inom Europa, på Island och i Norge 11 november 2013 I de flesta EU-länderna är det inte obligatoriskt att ha vinterdäck på bilen, men det finns undantag... Innan semestern kan det löna sig att

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp Däckens betydelse för väggreppet Mattias Hjort Friktion på sommarvägar 2014-05-27 Däckens inverkan Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp 1 Däckstatus i trafiken - Däckrazzior Mönsterdjup/Bromsfriktion på våt väg

Läs mer

STRADA Värmland 2007 2012

STRADA Värmland 2007 2012 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar;

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar; Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning av däck m.m. avsedda för bilar och släpvagnar som dras av bilar; beslutade den 14 april 2009. Transportstyrelsen föreskriver följande med

Läs mer

Halkolyckor med dödlig utgång

Halkolyckor med dödlig utgång PUBLIKATION 2005:83 Halkolyckor med dödlig utgång Analys av Vägverkets djupstudiematerial 2000-2004 DJUPSTUDIER ÖVER HALKOLYCKOR VINTERSÄSONGERNA 2000-2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 SAMMANFATTNING

Läs mer

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län LVF 2014:9 Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län Kartering av dubbdäcksandelar på parkerade personbilar under januari-mars 2014 Magnus Brydolf

Läs mer

INGA FLER SÄSONGER MED HÄLSOFARLIGA PARTIKLAR FRÅN DUBBDÄCK - SKRIVELSE FRÅN EMILIA HAGBERG (MP) OCH ÅSA ROMSON (MP)

INGA FLER SÄSONGER MED HÄLSOFARLIGA PARTIKLAR FRÅN DUBBDÄCK - SKRIVELSE FRÅN EMILIA HAGBERG (MP) OCH ÅSA ROMSON (MP) SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-06-16\dagordning\tjänsteutlåtande\20.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-06-01 MHN 2009-06-16 p 20 Anette

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade

Läs mer

VINTERDÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL

VINTERDÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL VINTERDÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL PÅ VINTERN GER VINTERDÄCK HÖGRE SÄKERHET PÅ VÄGARNA MED ELLER UTAN SNÖ I kallt, vått, isigt eller snöigt väglag

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 6:2013 Andel personbilar med dubbade vinterdäck RÄKNINGAR UNDER VINTERSÄSONGEN 2012/2013 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN OCH NYNÄSVÄGEN

Läs mer

Trafiksäkerhet och konjunktur

Trafiksäkerhet och konjunktur Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte

Läs mer

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL?

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL? SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-04-16\dagordning\tjänsteutlåtande\22.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-03-24 MHN 2009-04-16 p 22 Anette

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet

Läs mer

Slitna däck är farliga däck byt i god tid

Slitna däck är farliga däck byt i god tid Slitna däck är farliga däck byt i god tid Många tycker att bildäck är lika kul som ett tandläkarbesök, och man vet att det blir dyrt i båda fallen! Men se istället nya däck som en investering i säkerhet

Läs mer

STRADA rapport för 2012

STRADA rapport för 2012 STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.

Läs mer

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Mer säker och miljövänlig vinterkörning

Mer säker och miljövänlig vinterkörning Mer säker och miljövänlig vinterkörning Nokian Tyres första prioritet är att utveckla säkra och miljövänliga däck. Kompromisslöst engagemang på säker och miljövänlig bilkörning styr Nokian Tyres, som anser

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Bilbältesanvändning i dödsolyckor Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna

Läs mer

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2015

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2015 Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2015 Publiceringsdatum: 160829 1 Olagliga däck (

Läs mer

Antal omkomna 2000-2014

Antal omkomna 2000-2014 Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter

Läs mer

Transport- och energienheten (Ht)

Transport- och energienheten (Ht) Transport- och energienheten (Ht) Åtgärdsplaner. Nat/int arbetet. Klimatluftarbetet. Luftfrågor Ht sammanhållande på NV EET Ht Bilavgaser/ bränsle Energisystem Ansvarig för EU arbetet om regler Både fossila

Läs mer

09.09 SMARTAST 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS MOTOR UTSER ÅRETS SMARTASTE BIL VINNAREN HITTAR DU PÅ SIDORNA 35 37

09.09 SMARTAST 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS MOTOR UTSER ÅRETS SMARTASTE BIL VINNAREN HITTAR DU PÅ SIDORNA 35 37 i ÅRETS BÄSTA MEDLEMSTIDNING VINNARE AV GULDBLADET 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS UTREDNING: SÅ MÅNGA FLER TRAFIKOFFER MED FÄRRE DUBBDÄCK l m l j ö v ä n s ä k e r i g e k o n o m Årets Smartaste Bil

Läs mer

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2011

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2011 Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2011 1 Olagliga däck (

Läs mer

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 2012-11-07 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB si När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? 212-11-7 Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB SAFER Goals Phase #1 7122 Dödade

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland

Personskador i trafiken STRADA Värmland Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011

Trafiksäkerhet och vintertrafik. Svevias trafikbarometer, januari 2011 Trafiksäkerhet och vintertrafik Svevias trafikbarometer, januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 3 Sammanfattning av huvudresultat... 4 1. Vintertrafik... 6 2. Köra för fort...10 3. Farliga trafiksituationer...14

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 1999:835 Utkom från trycket den 16 november 1999 utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver att 4 kap. 18

Läs mer

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping

Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Årsrapport för mätsäsonger 2010 och 2011 Resultat från mätningar av partiklar (PM 10) Hamngatan, Linköping Linköping 2011 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Miljökvalitetsnorm

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC)

Borlänge Energi. Stadsmiljö - trafik. Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC) Borlänge Energi Stadsmiljö - trafik Emma Ohlsson Joakim Gustafsson Marcus Hedlund (NCC) 2011-11-23 Resvaneundersökning 2001 (2009) i Borlänge MC/Mop 0%(2 %) 45%(52%) 20%(15 %) 13%(6 %) 16%(18 %) 6% (7

Läs mer

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007

Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg

PUBLIKATION 2006:149. Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg PUBLIKATION : Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck i Stockholm och Göteborg Titel: Dubbat eller odubbat? En förstudie om kunskaper och attityder till vinterdäck

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar Harald Perby Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem. Mest lokala åtgärder. Känt sedan mycket länge. Två olika perspektiv Luftkvalitet Lokalt problem.

Läs mer

A. Förslag som syftar till färre stopp i trafiken

A. Förslag som syftar till färre stopp i trafiken Däckspecialisternas Riksförbund 1(6) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm registrator@enterprise.ministry.se N2009/104/TR Remiss Däckspecialisternas Riksförbunds synpunkter på förslagen och materialet

Läs mer

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten

Läs mer

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status

Läs mer

Pilotstudie av däckens mönsterdjup och andel vintermönster på tunga fordon i januari februari 2012

Pilotstudie av däckens mönsterdjup och andel vintermönster på tunga fordon i januari februari 2012 Pilotstudie av däckens mönsterdjup och andel vintermönster på tunga fordon i januari februari 2012 Publicerad: 5 april, 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande...

Läs mer

Angående Miljöstyrningsrådets förslag till upphandlingskriterier för persontransporter

Angående Miljöstyrningsrådets förslag till upphandlingskriterier för persontransporter Miljöstyrningsrådet Annie Stålberg Vasagatan 15-17 111 20 Stockholm Stockholm Vår referens 2012-08-17 Rebecca Källström Angående Miljöstyrningsrådets förslag till upphandlingskriterier för persontransporter

Läs mer

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2012

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2012 Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2012 Olagliga däck (

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.  Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

Förutsättningar för heltäckande hjullag

Förutsättningar för heltäckande hjullag Förutsättningar för heltäckande hjullag Däckspecialisternas Riksförbund 2011-03-07 Inledning Däckspecialisternas Riksförbund Däckspecialisternas Riksförbund (DRF) är intresseorganisation för landets däck-

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

Kommittédirektiv. Åtgärder mot höga partikelhalter i tätort. Dir. 2014:32. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2014.

Kommittédirektiv. Åtgärder mot höga partikelhalter i tätort. Dir. 2014:32. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2014. Kommittédirektiv Åtgärder mot höga partikelhalter i tätort Dir. 2014:32 Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2014. Sammanfattning I vissa tätorter, bl.a. i Stockholm, överskrids periodvis luftkvalitetsdirektivets

Läs mer

Olycksutveckling Moped

Olycksutveckling Moped Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Bike. Broddar. Wille Lindgren, Samuel Norum. Te14 Design tannbergsskolan. Lycksele kommun Ansvarig lärare: Mats parkman

Bike. Broddar. Wille Lindgren, Samuel Norum. Te14 Design tannbergsskolan. Lycksele kommun Ansvarig lärare: Mats parkman Bike Broddar Wille Lindgren, Samuel Norum Te14 Design tannbergsskolan Ansvarig lärare: Mats parkman Lycksele kommun 2017-03-03 Uppgift Det här året går Mittuniversitet tävling Design Open ut på att hitta

Läs mer

Hur kör du? varsågod... säkra vintertips från

Hur kör du? varsågod... säkra vintertips från varsågod... säkra vintertips från Berätta för oss hur du kör på vintern så hjälper vi dig välja rätt. Vårt jobb är säkerhet - och en sak är helt säker, det blir vinter i år igen. Vår frihet - vår styrka

Läs mer

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare

Läs mer

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR

OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,

Läs mer

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision mellan två personbilar

Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision mellan två personbilar Sammanfattning av olycksundersökning Trafikolycka Kollision mellan två personbilar Sammanfattning av händelsen Två personbilar har kolliderat i vägkorsning med väjningsplikt för en av bilarna. Innehåll

Läs mer

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2013

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2013 Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2013 Publiceringsdatum: 140825 Olagliga däck (

Läs mer

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99

Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför

Läs mer

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Undersökning av luftkvalitet i Mariestad Miljö- och byggnadsförvaltningen 2014-08-13 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Meteorologiska förhållanden... 3 Mätningar... 4 Resultat... 4 Partikeldeposition... 4

Läs mer

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser)

Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Justering av hastighetsgränser för ökad trafiksäkerhet (Regionala hastighetsanalyser) Fortsatt anpassning av hastigheterna - Fastställelse av plan 2014 Denna plan ska bidra

Läs mer

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar För att minska halterna av partiklar i luften sänker Trafikverket hastigheten på vissa delar av E4 och E18 i Stockholms län från och med den 1 november.

Läs mer

Per Andersson, Klimatavdelningen

Per Andersson, Klimatavdelningen 2010-09-24 Miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram (utomhusluft) Per Andersson, Klimatavdelningen 010/ 6981376, per.andersson@naturvardsverket.se 2010-09-29 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

TA VARA PÅ KÖRUPPLEVELSEN. UPPLEV UTBUDET AV SOMMAR- OCH VINTERHJUL FRÅN BMW. Kompletta originalhjul. Katalog 2010/11. När du älskar att köra

TA VARA PÅ KÖRUPPLEVELSEN. UPPLEV UTBUDET AV SOMMAR- OCH VINTERHJUL FRÅN BMW. Kompletta originalhjul. Katalog 2010/11. När du älskar att köra Kompletta originalhjul från BMW Katalog 2010/11 www.bmw.se När du älskar att köra TA VARA PÅ KÖRUPPLEVELSEN. UPPLEV UTBUDET AV SOMMAR- OCH VINTERHJUL FRÅN BMW. M styling 208. Lättmetallfälg, 7,5J x 18

Läs mer

V Ä L K O M M E N VÅR FILOSOFI ÄR ATT DET SKA VARA ENKELT ATT ANVÄNDA EN LEASEPLAN-BIL.

V Ä L K O M M E N VÅR FILOSOFI ÄR ATT DET SKA VARA ENKELT ATT ANVÄNDA EN LEASEPLAN-BIL. Din Personalbil VÄLKOMMEN VÅR FILOSOFI ÄR ATT DET SKA VARA ENKELT ATT ANVÄNDA EN LEASEPLAN-BIL. ENKELT FÖR DIG DÄRFÖR ATT VI, PÅ DIN ARBETSGIVARES UPPDRAG, HANTERAR DET MESTA VAD GÄLLER ADMINISTRATIONEN

Läs mer

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Dnr Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Kerstin Alquist 08-508 260 77 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm.

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Ett problem som uppmärksammats på senare år är att dubbdäck river loss mikroskopiskt små partiklar från vägbanan. De kallas PM 10 och kan följa med luften

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Antagen av MBN Laga kraft

Antagen av MBN Laga kraft Antagen av MBN 2008-09-11 Laga kraft 2008-10-15 !"##$%&& ' ()*+,-+. / Till detaljplanen hör följande handlingar: Planbeskrivning Tillägg till planbestämmelser Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar) 1 RISKANALYS INFÖR DETALJPLAN KRISTINEBERSOMRÅDET, VALLENTUNA KOMMUN RISKANALYS MED AVSEENDE PÅ HANTERING OCH TRANSPORT AV FARLIGA ÄMNEN KRING DETALJPLANEOMRÅDET BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning April 2011 1 Inledning 2009 dödades 358 personer i trafiken. 74 procent av dem var män och endast 26 procent var kvinnor. Den höga andelen män kan

Läs mer