Olyckor på olika väglag och med olika däck

Transkript

1 Olyckor på olika väglag och med olika däck 5 Mellersta Sverige, olyckskvot för olika väglag Gudrun Öberg Olyckor per miljon fkm Saltade vägar Osaltade vägar Torr barmark Våt barmark Packad snö Tunn is Lös snö VTI-meddelande 958 Olyckskvot relativt torr barmark, hela Sverige gäller för såväl svåra olyckor som för samtliga polisrapporterade olyckor Olycksrisk Accident under Rate vintern Wintertime ,1,2,3,4,5,6,7,8,9,1,11,12,13,14,15,16,17,18,19,2 Andel trafikarbete Packad snö Tunn is Lös snö VTI-meddelande Förvintern Autumnwinter Högvintern Winter Spring-winter Senvintern VTI-rapport 531 A1+A2 A3+A4 B1+B2

2 Dubbat odubbat? Odubbade däck är bättre på lös snö och ger bättre komfort och lägre buller Dubbdäck är bättre på våt is, våt och torr asfalt och ger bättre stabilitet. På övriga väglag (packad snö och skrovlig is) är de två däcktyperna likvärdiga Totalt isgreppsvärde vid mönsterdjup 8, mm Slät Skrovlig is is Sommardäck Odubbade vinterdäck Vinterdäck, dubbutstick <,9 mm Vinterdäck, dubbutstick,9 mm VTI Särtryck 358 Lagkrav på minimifriktion för däck saknas på specificerade vinterväglag saknas även våt vägbana. på torr vägbana finns indirekta krav eftersom ett fordons bromssystem skall kunna ge en minsta medelretardation av cirka 6 m/s2 på en torr vägbana. Stabilitet olika axlar För att säkra stabilitet skall bakhjulen alltid ha bättre friktion än framhjulen Under bromsning minskar lasten på bakhjulen och ökas i motsvarande grad på framhjulen. En lastminskning har samma effekt som en friktionsminskning vid väjning eller kurvtagning. VTI rapport 543 (SVI Special rapport 38, VTI Särtryck 146, 158 och 179).

3 Styr- och bromsfriktion. Stabilitet - olika däck Dubbdäck med tillräckligt dubbutstick (1-2 mm) har betydligt bättre styr- och bromsfriktion än odubbade vinterdäck på de svåraste vinterväglagen som våt is Friktionsstabiliteten (skillnaden mellan maximal friktion och friktion vid sladd) är normalt större för dubbdäck än för dubbfria däck på isväglag. Däckfunktion ålder/slitage Ett odubbat däck är normalt bäst som nytt och isfriktionen avtar under användning med tilltagande ålder och slitage under de första 4-6 åren för att sedan ha åldersoberoende prestanda. För dubbdäck är åldersberoendet obetydligt så länge dubbutsticket är bra (1-2 mm) och dubbarna sitter stadigt. (VTI meddelande 965 och 966) VTI meddelande 923 och 965, VTI notat34-23 ESC ESC minskar risken för sladd dramatiskt främst på underlag i friktionsområdet,5 till,2, det vill säga på våt väg med dålig textur och normal vintervägsfriktion (Tingvall m.fl., 23, Tingvall m.fl., 25). Extrema förhållanden (friktion,5 -,1 och som kan fås med dubbfria däck eller dubbdäck med litet utstick på våt is/ underkylt regn) bör ESC dock ha liten effekt eftersom dess funktion är friktionsberoende. Här behövs dubbdäck (utstick 1-2 mm) för att förbättra friktionen. (VTI rapport 543) Säkerhetsvinsten totalt blir störst med ESC om man tvingas välja mellan dubbdäck och ESC på grund av att ESC har betydelse på alla väglag utom de allra sämsta. (VTI rapport 543) Däckanvändning Däck: D = dubbdäck; V = vinterdäck utan dubb; S = Sommardäck Region 1998-feb 21-feb 27-feb D V S D V S D V S VN VM VMN VST VSÖ VVÄ VSK DäckbranschensInformationsråd

4 Olycksutfall 199 Olycksrisk vid halka = 1 för sommardäck =,6 för dubbdäck =,75 för annat vinterdäck Polisrapporterade olyckor med svårt skadade och döda Is/ snöväglag» minskning med 11 eller 14 % beroende på om man antar att valet av däck har betydelse för olyckseffekten även på barmark. Alla väglag» minskning med 8 %. Minskningarna är inte statistiskt säkerställda. VTI meddelande 722 VTI rapport 479 Vinterdäcklagen Prognos 1995 Utfall 21 Svårt skadade färre färre Döda 5 6 färre 7 9 färre Norska tätortsstudier Ikke flere ulykker med piggfrie vinterdekk Svensk olycksstudie Ingen överrepresentation dubbfria Samferdsel nr 1 25 VTI rapport 479

5 Är det farligt med spår? NEJ! Svaret avser svenska statliga vägar under hela året. Olycksrisken ökar vid våt barmark is/snö-väglag Olycksrisken minskar vid torr barmark Hälsoeffekt av partiklar och trafikolyckor Döda Förlorad Totalt livslängd levnadsår Partiklar månader 375 förlorade Olyckor år Vinterdäcklag år ~3 sparade VTI meddelande 99 Ambio Vol. 34 no 1 February 25, Berä kningar olycksstatistik ej publicerat