Projektnummer: Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994
|
|
- Kristin Pålsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ' VT1 notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: BREDA KÖRFÄLT, -= EFFEKT PA TRAFIKSAKERHET Lägesrapport januari 1994 Författare: Resursgrupp: Ulf Bräde och Jörgen Larsson Trafiksäkerhetsanalys Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Breda körfält, olycksanalys Vägverket Distribution: fri/nyförvärv/begränsad/ Väg- och transportä forskningsinstitutet
2 FÖRORD Uppläggningen och genomförandet av denna VTI-studie har skett i samarbete mellan Ulf Brüde och Jörgen Larsson. Gabriel Helmers har varit kontaktman för Vägverket och även ansvarat för enkäten avseende vägsträckor med breda körfält.
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid SAMMANFATTNING l. BAKGRUND OCH SYFTE HITTILLS STUDERADE STRÄCKOR RESULTAT SLUTSATSER REFERENSER ' Bilaga 1 Allmänna utvecklingen 1983 t.0.m. juni 1993 för olyckskvot, skadeföljd och skadekvot.
4 SAMMANFATTNING Sedan 1989 pågår i Vägverkets regi en icke-experimentell försöksverksamhet för att pröva alternativa sektioner av 13 m-väg/motortrañkled. Syftet med föreliggande VTI-studie är att studera effekten på trafiksäkerhet av att införa s.k. breda körfält. Försöksverksamhet pågår också med tre körfält på motortrafikled. Hittills omfattar studien ll sträckor, varav 6 på motortrañkled (ML) och 5 på vanlig 13 m-väg. Totalt handlar det om ca 13 mil. Ändringen till breda körfält genomfördes antingen 1990 eller Föreperiodens längd har vanligtvis varit 3 år och efterperioden vanligtvis 1,5 år (fram tom. juni 1993). Olycksmaterialet är ännu alltför litet för att några säkra och mera långtgående slutsatser skall kunna dras. Man kan se såväl negativa som positiva resultat för breda körfält. Efter ändring till breda körfält på vanlig 13 m-väg har skadeföljden (skadade inkl. dödade per olycka) ökat markant. Även skadekvoten (skadade per trafikarbete) har ökat jämfört med för kontrollmaterialet Efter ändring till breda körfält på ML har såväl olyckskvot, skadeföljd som skadekvot minskat jämfört med för kontrollmaterialet. Skadekvoten för efterperioden är "osannolikt" låg. Generellt för statliga utveckling under efterperioden. vägnätet har olyckskvot och skadekvot haft en gynnsam Sammantaget för alla studerade sträckor har skadekvoten, efter ändring till breda körfält, minskat ungefär lika mycket som för kontrollmaterialet. För varken vanlig 13 m-väg eller ML föreligger några skillnader mellan före- och efterperioder beträffande olyckornas fördelning efter olyckstyp, ljusförhållanden och sommar/vinter. Sammanfattningsvis kan man i dagsläget totalt sett varken konstatera någon förbättrad eller försämrad trafiksäkerhet efter ändring till breda körfält. Fortsatta analyser erfordras. Olycksmaterialet behöver utökas. Även trefältsväg bör studeras.
5 l. BAKGRUND OCH SYFTE Under senare år har Vägverket påbörjat en (icke-experimentell) försöksverksamhet för att pröva alternativa vägsektioner till vanlig 13 m-väg/motortrañkled (se ref. 1 och 2). Tanken är att de nya sektionerna skall ha bättre framkomlighet, körkomfort och trafiksäkerhet jämfört med den gamla sektionen (med breda vägrenar). De nya vägtyper som prövats är dels s.k. breda körfält (vanligtvis körfältsbredd 2 x 5,5 m) dels trefältsväg. För båda dessa vägtyper förväntar man sig också minskat slitage av vägmarkeringar och i fallet med breda körfält även en minskad spårbildning. Syftet med den studie som redovisas här är att studera effekten på trafiksäkerhet. Studien har hittills bara omfattat breda körfält. Olycksmaterialet är fortfarande litet och undersökningen planeras därför fortgå under ytterligare några år. Fr.o.m. år 1994 är avsikten att studien skall utvidgas till att även omfatta trefältsväg. I detta Notat ges en översiktlig lägesrapport avseende hittills föreliggande olycksresultat. Utvärderingen har försenats och försvårats p. g.a det faktum att uppgifter om vägtypen breda körfält (liksom trefältsväg) hittills inte lagrats i Vägverkets vägdatabank.
6 2. HITTILLS STUDERADE STRÄCKOR Tabell 1 och 2 visar vilka sträckor som ingår i studien samt uppgifter om åtgärdstid, föreperiod, efterperiod m.m. Sträckorna erhöll breda körfält 1990 eller av sträckoma är motortrañkled (ML) och 5 är vanlig 13 m-väg. Totalt omfattar sträckoma ca 13 mil. Merparten av sträckorna har ÅDT ca Två av sträckorna har något lägre flöden. Sträckan "VSK-2" med ÅDT är numera ombyggd till motorväg. Under 1992 tillkom 5-8 nya sträckor med breda körfält. P. g.a. för kort efterperiod har dessa ännu inte medtagits i analysen. För de analyserade sträckoma är före- och efterperiodens längd vanligtvis 3 respektive 1,5 år. Tabell 1 Vägsträckor som erhållit breda körfält Geografiskt läge och tid för åtgärd. Id Län Vägnr, Startpunkt Slutpunkt Åtgärdstid vägtyp (knutpunkt) (knutpunk) år, månad VMl-a X E4, ML 1373A70.08 (+100 m) 1471A VM-lb X E4, ML 1471A A1 (-641m) VM-2* W 70, ML 1254A A VMN-2 T E20, vanlig 943A28 944A VSK-2 M E22, ML 22AA A (-300 rn) VSÖ-8 G E4, ML 434A51 532A VSÖ-9 G E4, ML 532A A VSÖ-ll G E4, vanlig 434A8 434A VSÖ-12 G E4, vanlig 434A13 (-3150 In) 434A VVÄ-l N 41, vanlig 5 14A A126 (+570 m) VVÄ-4 P 45, vanlig 921A14 923A * Den del (ca 2,7 km) som ej är ML är exkluderad.
7 Tabell 2 Vägsträckor som erhållit breda körfält Före-/efterperioder, skattad genomsnittlig ÅDT, hastighetsgräns och våglängd. \ Vä län (1 med tillåten hastighet (km/q Id Län, vägnr, Före- Efter- ÅDT vagng period period ca VMI-a X, E4, ML ,0 25,0 VM-lb X, E4, ML ,8 5,8 VM-2* W, 70, ML ,2 2,5 10,8 13,5 VMN-2 T, E20,vanlig ,1 15,9 0 19,0 VSK-2 M, E22, ML ,7 0 6,7 VSÖ-8 G, E4, ML ,7 18,7 VSÖ-9 G, E4, ML ,9 5,9 VSÖ-ll G, E4, vanlig ,3 7,0 7,3 VSÖ-12 G, E4, vanlig ,2 0,3 13,1 13,6 VVÄ-l N, 41, vanlig ,3 5,1 0 5,4 VVÄ-4 P, 45, vanlig ,4 12,0 0 12,4 Totalt antal år Totalt (km) 4,2 42,8 86,3 133,3 * Den del (ca 2,7 km) som ej är ML är exkluderad.
8 3. RESULTAT Under såväl före- som efterperioderna har ca 95 % av antalet olyckor och skadade för försökssträckorna inträffat på länk, d.v.s. mellan knutpunkter (olyckor i startoch slutpunktema har inte medtagits). Därför görs ingen särredovisning mellan länk- och knutpunktsolyckor, utan redovisningen avser totala antalet olyckor, dock exklusive viltolyckor. I tabell 3 redovisas (för vanlig 13 m-väg respektive ML) sträcka för sträcka trañkarbete, antal olyckor, antal skadade (inklusive dödade), olyckskvot (olyckor per trafikarbete), skadekvot (skadade per trafikarbete) och skadeföljd (skadade per olycka) före och efter ändringen till breda körfält. Tabellen inkluderar de förhållandevis korta bitar som har 70 km/h.. Man kan notera att för de tre första sträckorna i tabell 3, vilka har störst trafik och flest olyckor inom gruppen vanlig 13 m-väg, har skadeföljden ökat under efterperioden. Den ökning i skadeföljd som man har för samtliga fem sträckor tillhörande vanlig 13 m-väg skulle kunna betraktas som signifikant. Dock var skadeföljden under föreperioden ovanligt låg. Tabell 3 Försökssträckorna. Antal före-/efterår, längd, trañkarbete, antal olyckor och skadade, olyckskvot, skadekvot samt skadeföljd. Vägtyp = Vanlig 13 m-väg Ant Ant Längd Trafikarbete Olyckor Skad+död Olyckskvot Skadekvot Skadeföljd Sträcka F-år E-år (km) F E F F F E F E F E F E VMN-Z VSÖ-ll VSÖ VVÃ-l VVÄ Vägtyp = MotortrafikLed, Ant Ant Längd Trafikarbete Olyckor Skad+död Olyckskvot Skadekvot Skadeföljd Sträcka F-år E-år (km) F E F E F E F E F E F E VM-la VM-lb VM VSK VSÖ VSÖ mmm- M-mämg _ø m_-.-_- 32:22- _- Totalt
9 Tabell 4 visar skadesammansättningen efter lindrigt skadade (LS), svårt skadade (SS) och dödade (D). Det föreligger inga skillnader mellan före- och efterperioderna i procentuell fördelning, varken för vanlig 13 m-väg eller motortrañkled. Tabell 4 Försökssträckorna. Skadesammansättning före och efter breda körfält. Vanlig 13 m-väg ML LS SS D Totalt Före, antal (70) (69) (24) (7) (100) Efter, antal (0/0) (76) (16) (8) (100) Före, antal ('70) (62) (29) (10) (100) Efter, antal (%) (61) (33) (7) (100) Enligt tabellerna 5a,b, 6a,b, och 7a,b föreligger inga nämnvärda skillnader före och efter införandet av breda körfält i olyckomas fördelning efter olyckstyp*, ljusförhållanden eller sommar/vinter. Beträffande den sistnämnda uppdehiingen skall noteras att uppföljningen gäller bara t.o.m. juni Sommar har deñnierats som månaderna april-september. Allmänt har utvecklingen för olycks- och skadekvot varit gynnsam de senaste åren. Bilaga 1 visar en mycket intressant utveckling 1983 t.o.m. juni 1993 för olyckskvot, skadeföljd och skadekvot för hela statliga vägnätet med uppdelning efter vanlig 13-väg, motortrañkled och motorväg. * Singel (S), omkörning/möte (O,M), avsväng/upphinnande/korsandekurs (A,U,K), cykel/fotgängare (C,F) samt varia (V).
10 Tabell 5a Vanlig 13 m-väg. Olyckornas fördelning efter olyckstyp före/efter. S O,M A,U,K C,F V Totalt FÖre,antal V (%) (42) (18) (26) (2) (13) (100) Efter,antal (%) (54) (16) (27) (0) (4) (100) T0talt,antal (%) (45) (18) (26) (1) (10) (100) Tabell 5b Motortrafikled. Olyckornas fördelning efter olyckstyp före/efter. S O,M A,U,K C,F V Totalt Före,antal (%) (51) (29) (8) (1) (10) (100) Efter,antal (%) (62) (26) (3) (0) (9) (100) T0talt,antal (%) (54) (29) (7) (0) (10) (100) Tabell 6a Vanlig 13 m-väg. Olyckomas fördelning efter (kända) ljusförhållanden före/efter. Dagsljus Mörker Totalt Före,antal (%) (57) (43) (100) Efter,antal (%) (54) (46) (100) T0talt,antal (%) (56) (44) (100) Tabell 6b Motortrafikled. Olyckomas fördelning efter (kända) ljusförhållanden före/efter. Dagsljus Mörker Totalt Före,antal (%) (57) (43) (100) Efter,antal (%) (63) (37) (100) T0talt,antal (%) (58) (42) (100)
11 Tabell 7a Vanlig 13 m-väg. Olyckomas fördelning efter sommar/vinter före/efter. Sommar Vinter Totalt Före,antal (%) (51) (49) (100) Efter,antal (%) (48) (52) (100) T0talt,antal (%) (51) (49) (100) Tabell 7b Motortraflkled. Olyckornas fördelning efter sommar/vinter före/efter. Sommar Vinter Totalt Före,antal (%) (52) (48) (100) Efter,antal (%) (48) (52) (100) T0talt,antal (%) (51) (49) (100) Tabell 8-10 redovisar olyckskvot, skadeföljd och skadekvot före och efter för försöks- och kontrollgrupp. Endast hastighetsgränserna 90 och 110 km/h har medtagits. Kontrollgruppen avser hela landet exklusive de vägar där breda körfält införts Även med hänsyn till minskningen för kontrngruppen har olyckskvoten minskat något för både vanlig 13 m-väg och ML efter ändring till breda körfält. Skadeföljden har, som tidigare nämnts, Ökat markant för vanlig 13 m-väg som fått breda körfält (dock var Skadeföljden ovanligt låg under föreperioden). För ML har i stället Skadeföljden minskat (här var Skadeföljden ovanligt hög under föreperioden). Mest intressant är att titta på skadekvoten, som beaktar förändringar i både olyckskvot och skadeföljd. För försöksmaterialet på vanlig 13 m-väg har skadekvoten ökat med drygt 50 % (hänsyn taget till kontrollmaterialet) medan en nästan lika stor minskning skett för ML. Skadekvoten för breda körfält på
12 ML är "osannolikt" låg vid jämförelse med motorväg. Man kan inte utesluta att förändringarna är rent slumpmässiga. Totalt sett, för samtliga ll sträckor som fått breda körfält, har skadekvoten minskat från 0,21 till 0,14. Om man väger samman kontrollmaterialets skadekvoter under föreperioden för vanlig 13 m-väg och ML (0,24 respektive 0,20), i ungefär samma proportion (1:2) som försöksmaterialets trafikarbete under föreperioden fördelar sig på vanlig 13 m- väg och ML, erhålls skadekvoten 0,21. Motsvarande sammanvägning för efterperioden ger som resultat skadekvoten 0,16. Det råder således totalt sett en mycket god överensstämmelse mellan skadekvotens förändring för de sträckor som ändrats till breda körfält och för kontrollmaterialet. Tabell 8 Olyckskvot för försöks- och kontrollgrupp före/efter. Försöksgrupp Kontrollgrupp Vanlig 13 m-väg Före 147/401,6 = 0, /13894,3 = 0,36 Efter 47/205,5 = 0, /7622,2 = 0,26 ML Före 201/722,2 = 0, /3926,5 = 0,32 Efter 69/417,4 = 0,17 527/2152,4 = 0,24 Vanlig 13-m väg och ML Före 348/ 1 123,8 = 0,31 0,33* Efter 116/622,9 = 0,19 0,25* * Sammanvägt med hjälp av försöksgruppens fördelning av trañkarbetet mellan vanlig 13 m-väg och ML.
13 Tabell 9 Skadeföljd för försöks- och kontrollgrupp före/efter. Försöksgrupp Kontrollgrupp Vanlig 13 m-väg Före 67/ 147 = 0, /4936 = 0,67 Efter 46/47 = 0, /2018 = 0,72 ML Före 174/201 = 0,87 796/1265 = 0,63 Efter 43/69 = 0,62 329/527 = 0,62 Vanlig 13 väg och ML Före Efter 241/348 = 0,69 89/116 = 0,77 0,65* 0,66* * Sammanvägt med hjälp av försöksgruppens fördelning av olyckor mellan vanlig 13 m-väg och ML. Tabell 10 Skadekvot för försöks- och kontrollgrupp före/efter. Vanlig 13 m-väg Före Efter Försöksgrupp 67/401,6 = 0,17 46/205,5 = 0,22 Køntrøllgrupp 3320/13894,3 = 0, /7622,2 = 0,19 ML Före Efter 174/7 22,2 = 0,24 43/417,4 = 0,10 796/3926,5 = 0,20 329/2152,4 = 0,15 Vanlig 13 m-vâg och ML Före Efter 241/1123,8 = 0,21 89/622,9 = 0,14 0,21* 0,16* * Sammanvägt med hjälp av försöksgruppens fördelning av uañkarbetet mellan vanlig 13 m-väg och ML.
14 10 4. SLUTSATSER Olycksmaterialet är ännu alltför litet för att man skall kunna dra några säkra slutsatser. Analysen visar ännu ingen entydig bild. Vissa resultat är negativa - kraftigt ökad skadeföljd och även Ökad skadekvot för vanlig 13 m-väg som fått breda körfält. Andra resultat är positiva - minskad skadekvot ("osannolikt låg") för motortrafikled som ändrats till breda körfält Studerade olycks- och skadefördelningar visar ingen skillnad före och efter ändring till breda körfält Sett över samtliga sträckor som erhållit breda körfält har skadekvoten minskat ungefär lika mycket som för kontrollmaterialet Sammanfattningsvis kan man i dagsläget totalt sett varken konstatera någon förbättring eller försämring av trafiksäkerheten efter ändring till breda körfält. Fortsatta analyser erfordras. Olycksmaterialet behöver utökas. Under 1994 kan ytterligare 5-8 sträckor tillfogas analysen och för redan studerade sträckor förlängs efterperioderna. Det skall dessutom bli mycket intressant att utvärdera även trefältsvägar.
15 11 5. REFERENSER (1) Helmers G: Angående nya sektioner av 13-m väg - Sammanfattning av provningsverksamhet och kunskapsläge, PM Vägverket (2) NVF Utskott 22: NYA VÄGTYPER, Rapport Nr 9, 1992.
16 Bilaga 1 Sid 1 (3) Allmänna utvecklingen för olyckskvot (exkl. viltolyckor) på statliga Vägnätet 1983 t.0.m. juni OlycksKvo'r 0,40" OlycksKvot för olika vögtyper vid 90/1 10 km/h 0.35 *,' _-_-- Å / \ \\A / \» 0,30 v- _ \\ /...,\ ,15 q" O ' 'i ' OKV13 _ 9- 'OKML OKMV 0,
17 Bilaga 1 Sid 2 (3) Allmänna utvecklingen för skadeföljd (exkl. viltolyckor) på statliga vägnätet 1983 tom. juni SkodeFöljd r SkadeFölid för olika vögtyper vid 90/ 1 10 km/h wok \ _xkf«\ Aror,.- l,<_t,\.._ s s - A i ' A / \ ' A. - ' A \ 1"/ -5--' ^';L-V \ \ \ / '* \ \9 \. / ä. 0.5) O / \. O/ 0,40 _I_ b 0:20 " - -t - SFV13-0- 'SFML 0 SFMV 0, : : : :
18 Bilaga 1 Sid 3 (3) Allmänna utvecklingen för skadekvot (exkl. viltolyckor) på statliga vägnätet 1983 tom. juni SkodeKvot SkadeKvot för olika vögtyper vid 90/ 1 10 km/h 0:25 -F ' a i _ A ä * - o - ' A \ Ak---_t--.\. 'i' a i A A i /k \ \ _, \ \ 0,20 "' r \ / / k \ Nk \ ' A \ * / \ \. - '. K \ / U/ \6\ \ \ 1A \/ \0\ 0,15 " O \ 0.10 '- 0/\ \O \O xoxo/ø-o 0,05 --t- skv SKML 0 SKMV 0,00 'r
19
skadade och dödade personer.
i notat Nr 54-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Förändrad vinterväghållning i Region Sydöst. Effekt på antalet skadade och dödade personer. Författare: Peter Wretling Verksamhetsgren: Drift och underhåll
Läs merMINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen. Gudrun Öberg
V T1 notat Nr 44-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen Författare: Gudrun Öberg Verksamhetsgren: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution:
Läs merv, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat
VZfnotat Nummer: T 14 - Datum: 1987-05-05 Titel: HUR PÅVERKAS KORRIGERINGAR AV OBSERVERAT ANTAL OLYCKOR OM MAN BEAKTAR SKILLNAÄDER I RAPPORTERINGSGRAD/SKAÄDEFÖLJD MELLAN OLIKA REGIONER? Författare: Ulf
Läs merVTInotat. w ägna/17mm_ Statens vag- och trafiklnstltut. Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser. Projektnummer:
VTInotat Hummer: T 106 Datum: 1991-11-13 Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser Författare: Gunnar Andersson Avdelning: Trafik Projektnummer: 74382-2 Projektnamn: Körkortsåterkallelse
Läs merTrafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson
Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Bakgrund Omkring år 2000: Vägverket sökte möjligheter för att öka
Läs merTillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003
VTI notat 25 2004 VTI notat 25-2004 Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 80573 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki
Läs merDistribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:
VZfnotat Nummer: T 20 Datum: 1987-09-21 Titel: Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E6. Författare: Arne Carlsson och Gunilla Sörensen Avdelning: Trafik Projektnummer: _75313-7 Projektnamn:
Läs merVTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik
VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning
Läs merVTI notat. Nummer: Datum: Titel: E22 genom Blekinge - olycksstudie samt besiktning av motortrafikleden
VTI notat Nummer: 49-1994 Datum: 1994-07-21 Titel: E22 genom Blekinge - olycksstudie samt besiktning av motortrafikleden Författare: Sven-Olof Lundkvist Resursgrupp: Trafikteknik Projektnummer: 30104 Projektets
Läs merEffekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en
Läs mernotat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson
notat Nr 64-1994 Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning) Projektnummer: 60104 Projektnamn: Slitagemätning,
Läs merTrötthet i trafiken. VTI notat VTI notat Studie av trötthetsrelaterade olyckor
VTI notat 34 2002 VTI notat 34-2002 Trötthet i trafiken Studie av trötthetsrelaterade olyckor Författare Jörgen Larsson och Anna Anund FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer 40423
Läs merVTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:
Läs merTorbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri
VT notat Nr V230 1993 Titel: Dubbavnötning på provsträckor med skelettasfalt. E6 Göteborg, delen Kallebäck-Abro Författare: Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: 42382-2 Projektnamn: Provväg EG Kallebäck-Åbro
Läs merMatris med lätta fordon i yrkestrafik
Matris med lätta fordon i yrkestrafik Bakgrund För att inom ramen för SAMPERS modellera samtliga lätta fordon, måste även den yrkesmässiga trafiken med lätta fordon kunna beskrivas. I första hand är syftet
Läs merSTATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT
STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT National Swedish Road and Traffic Research Institute PREDIKTIONSMODELL FÖR TRAFIKOLYCKOR av Göran Nilsson Särtryck ur Väg- och vattenbyggaren nr 5 1975 Prediklionsmodeil
Läs mer# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad
# VTlnotat NUmmer: T 53 Datum: 1989-03-21 Titel: Uppskrivningsfaktorer för polisrapporterade olyckor och polisrapporterade skadade Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743
Läs merDödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat
VTI notat 24-24 Dödade och skadade på övergångsställe före och efter regeln om väjningsplikt Foto: VTI VTI notat 24 24 Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 5363 Projektnamn
Läs merFörsök med frästa räfflor för att öka trafiksäkerheten uppföljning avseende motorväg syd Jönköping
VTI notat 72 2001 VTI notat 72-2001 Försök med frästa räfflor för att öka trafiksäkerheten uppföljning avseende motorväg syd Jönköping Författare FoU-enhet Projektnummer 40370 Projektnamn Uppdragsgivare
Läs merVT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T
VT' notat Nr T 140-1993 Titel: Bensinpris, trafikutveckling och trafiksäkerhet Reviderad version av VTI Notat T 51 Författare: Avdelning: Peter Wretling Trafik Projektnummer: 74001-9/74322-9 Projektnamn:
Läs merVägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning
2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL
Läs merEffekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun
Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Delprojektet syftar till att redovisa 1. Verkliga hastighets- och tidsavståndsförändringar
Läs merVT1 notat. Nummer: 3-94 Datum: Titel: Alternativt utformade stigningsfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist
VT1 notat Nummer: 3-94 Datum: 1994-01-21 Titel: Alternativt utformade stigningsfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Resursgrupp: Trafikteknik Projektnummer: 30010 Projektets namn: Alternativt målade stigningsfält
Läs merUppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)
Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Nummer: T 64 Datum: 1989-09-18 Titel: Förändring. av antal dödäde;; antal svårt skadade och antal lindrigt skadade vid förändring av hastighetsá' situationen. Komplement till 'TSV-rapport PM 87:3,
Läs merBBÖ-provsträckor E4 och E18
VTT notat Nr: 5-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: BBÖ-provsträckor på väg E18 i C-län vid Enköping. Lägesrapport 1995-12 efter sex års trafik Författare: Krister Ydrevik Programområde: Vägteknik (Vägkonstruktion)
Läs merFörsök med frästa räfflor för att öka trafiksäkerheten
VTI notat 18 2001 VTI notat 18-2001 Försök med frästa räfflor för att öka trafiksäkerheten förstudie avseende motorväg och 2+1-väg Författare Anna Anund, Ulf Brüde och Jörgen Larsson FoU-enhet Trafikanters
Läs merOBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan
OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet
Läs merErfarenheter av funktionskrav
Erfarenheter av funktionskrav Rune Fredriksson 6-1-6 Antal funktionsentrepenader 198-9 Antal funktionsentrepenader 1 Antal funktionskrav Antal krav som mäts objektivt Antal krav som registreras okulärt
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Hummer: T 103 Datum: 1991-01-22 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m september 1990. Författare: Göran K Nilsson Avdelning: Trafik
Läs merVägtrafikolyckor med långsamtgående fordon
1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade
Läs merUppföljning mötesfria vägar
VTI notat 47-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Uppföljning mötesfria vägar Halvårsrapport 2004:2 Arne Carlsson Ulf Brüde Förord Inom Vägverket (VV) påbörjades 1998 ett utvecklingsprogram
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning
VTI notat 66 2001 VTI notat 66-2001 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer 50350 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Sven-Olof
Läs merHastighetsfördelningar och potensmodellen
VTI PM www.vti.se Hastighetsfördelningar och potensmodellen Anna Vadeby Åsa Forsman Förord Detta PM utgör slutrapport i projektet Potensmodellen applicerad på hastigheter hos enskilda fordon - validering.
Läs merHandledning analys av omskyltad hastighet i EVA
1(6) Handledning analys av omskyltad hastighet i EVA Denna handledning innehåller rekommendationer hur hastighetsförändringar ska analyseras med EVA-verktyget. Bakgrund Effekter av omskyltade hastigheter
Läs merTrafiksäkerhet och konjunktur
Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte
Läs merTrafiksäkerhet landsväg före ändring
Trafiksäkerhetseffekter av nya hastighetsgränser Karl-Lennart Bång, KTH Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 till Vägverket att utreda effekter av att ändra hastighetsgränserna från nuvarande 50 70 90 110 km/h
Läs merVägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist
1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade
Läs merVTInotat. vi Väg_ach ag/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. . Pa: Linköping. Telz'013-2Q40 0q. Telex VTISGIS. Telefax
VTInotat Nummer: T 73 Datum: 1989nll-30 Titel: Trafikens veckodagsvariation under året: En sammanw ställning grundad på Vägverkets trafikmätningar 1978-83 Författare: Rein Schandersson Avdelning: Trafik
Läs merRäfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket
Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat Mikko Räsänen Trafikverket Dödade i trafiken enligt vägtrafikantgrupp 800 700 Totalt 600 500 400 I personbil 300
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut Våg' 00/1 af/lf- Pa: Linköping. Tel Telex VTISGIS. Telefax
VTInotat N mer: T 79 Datum: l990-olm04 Titel: Trafik- och trefiksäkerhetssituationen på E4 Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743 62-5 Erojektnamn: Olycksförklaringsmodell.
Läs merVTI notat Utgivningsår Säker framkomlighet. Trafiksäkerhetseffekter 2013 och Anna Vadeby Urban Björketun
VTI notat 7-2016 Utgivningsår 2016 www.vti.se/publikationer Säker framkomlighet Trafiksäkerhetseffekter 2013 och 2014 Anna Vadeby Urban Björketun VTI notat 7-2016 Säker framkomlighet. Trafiksäkerhetseffekter
Läs merOlyckor på olika väglag och med olika däck
Olyckor på olika väglag och med olika däck 5 Mellersta Sverige, olyckskvot för olika väglag Gudrun Öberg Olyckor per miljon fkm 4 3 2 1 Saltade vägar Osaltade vägar Torr barmark Våt barmark Packad snö
Läs merBilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader
Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader Effekter och samhällsekonomiska kostnader behövs för att jämföra och analysera alternativa utformningar. För planeringsbehov redovisas beräkningsmodeller
Läs merNr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet
VT1 notat Nr 40-1995 Utgivningsår 1995 Titel: Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet Författare: Peter Wretling Programområde: Fordon/Trafikteknik (Vägunderhåll/Drift- Effekter) Projektnummer:
Läs merHur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket
Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2018? Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket Indikator Nödvändig utveckling till mål 2020 1. Hastighet, statligt
Läs merTema Vintermodell. VTI notat VTI notat Olycksrisker under för-, hög- och senvinter. Projektnummer Olycksriskmodellen
VTI notat 19-2003 Tema Vintermodell VTI notat 19 2003 Olycksrisker under för-, hög- och senvinter Foto: Anna Bergström, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 80480 Projektnamn Uppdragsgivare Anna Bergström
Läs merNy värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering
Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering Skadeklassificering enligt polisrapportering: Svårt skadad Brott, krosskada, allvarlig skärskada
Läs merSamband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.
Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd
Läs merRäfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket, FINLAND
Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat Mikko Räsänen Trafikverket, FINLAND Säkerhetseffekten av räfflor - undersökningsdata Räfflorna har gjorts åren 2004
Läs merI Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012
I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,
Läs merUppföljning av mötesfria vägar
VTI notat 3 2005 VTI notat 3-2005 Uppföljning av mötesfria vägar Halvårsrapport 2003:2 Författare Arne Carlsson och Ulf Brüde FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 40204 Projektnamn Uppföljning
Läs merUtvärdering av mötesfri väg
VTI notat 36 2004 VTI notat 36-2004 Utvärdering av mötesfri väg Halvårsrapport 2003:1 Författare Arne Carlsson och Ulf Brüde FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 40204 Projektnamn Uppföljning
Läs merPM Trafik- Tillägg Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län. Projektnr:
PM Trafik- Tillägg Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län Projektnr: 88 39 33 2013-04-12 Dokumenttitel: PM Trafik Tillägg Förstudie väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Dokumentdatum:2013-04-12
Läs merNya hastighetsgränser Anna Vadeby Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson 1(21)
Nya hastighetsgränser 2012-01-15 Anna Vadeby Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson 1(21) Analys av hastighetsdata från TMS-systemet Bakgrund och Syfte Det statliga vägnätet är indelat i ca 22000 trafikhomogena
Läs merVTlnotat. Projektnummer: / Uppdragsgivare: Distribution: fri / nyförvärv / begränsad l
VTlnotat Nummer: T 51 Datum: 1989-02-23 Titel: BENSINPRIS, TRAFIKUTVECKLING OCH TRAFIKSÄKERHET Författare: Göran Nilsson Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 740 01-9/743 22-9 Projektnamn: Uppdragsgivare:
Läs merNollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen
Nollvisionen 10 år över 600 sparade liv Nils Petter Gregersen Inledning För precis 10 år sedan tog riksdagen beslutet om Nollvisionen. Nollvisionen är bilden av en framtid där människor inte dödas eller
Läs merVägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.
Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Gotlands län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Läs merOlycksdata och linjeföringsmått
VTI notat 11 2003 VTI notat 11-2003 Olycksdata och linjeföringsmått Författare Urban Björketun FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 40324 Projektnamn EMV Uppdragsgivare Vägverket Förord
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Nationell rapport
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Nationell rapport 2016-03-01 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till
Läs merSTRADA rapport för 2012
STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Örebro län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Örebro län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas
Läs merHastighetsmätning i samband med polisens övervakning
Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merResultat från VTI:s enkät till landets kommuner 1999/2000 gällande kommunernas väg- och gatunät
VTI notat 44 2003 VTI notat 44-2003 Resultat från VTI:s enkät till landets kommuner 1999/2000 gällande kommunernas väg- och gatunät Författare FoU-enhet Hans Thulin Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer
Läs merUtvärdering av ändrade hastighetsgränser
VTI rapport 860 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Utvärdering av ändrade hastighetsgränser Långtidseffekter på trafiksäkerhet VTI rapport 860 Utvärdering av nya hastighetsgränssystemet. Långtidseffekter
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västernorrlands län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Västernorrlands län 2016-02-24 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna
Läs merVT1 notat. Nummer: Datum: Titel: Trafikmätningar på E22 genom Blekinge. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Projektnummer: 30115
VT1 notat Nummer: 57-1994 Datum: 1994-12-28 Titel: Trafikmätningar på E22 genom Blekinge Författare: Sven-Olof Lundkvist Resursgrupp: Trafikteknik Projektnummer: 30115 Projektets namn: Alternativ utformning
Läs merTMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Mc o räcken 2017 Jörgen Persson Trafikverket Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), 1996-2016 Källa: Transportstyrelsen
Läs merVT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Boråsmodellen för reflexmärkning av rådjur. Författare: Sven-Olof Lundkvist och Bertil Morén
VT1 notat Nr 39-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Boråsmodellen för reflexmärkning av rådjur Författare: Sven-Olof Lundkvist och Bertil Morén Programområde: Trafikteknik Projektnummer: -30126 Projektnamn:
Läs merSänkta hastighetsgränser vintern
VTI notat 58 2 VTI notat 58-2 Sänkta hastighetsgränser vintern 1999-2 trafiksäkerhetseffekter, hastighetseffekter och bilförares synpunkter Författare FoU-enhet Gunnar Andersson Trafiksystem Projektnummer
Läs merVTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum:
VTInotat NUmmer: T 112 Datum: 1991-08-05 Titel: Hastighetsmätares felvisning Författare: Anna Abrahamsson Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 74013-4 Projektnamm: Hastighetsanpassningsåtgärder
Läs merAtt spara tid eller spara liv
VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29
Läs merBeräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29
Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 1 BAKGRUND Detta PM redogör kortfattat för arbetsgång och resultat för de koldioxidberäkningar som M4Traffic genomfört åt Trafikkontoret. Beräkningar
Läs merTrafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll
Trafikanternas syn på vägarbeten Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Utvärdering av kameraövervakade vägarbetsplatser en pilotstudie Radar som registrerar hastigheten hos passerande fordon Kamera
Läs merEffekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg
VTI notat 41 2004 VTI notat 41-2004 Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg Författare Johan Janson Olstam FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 50439 Projektnamn Omkörningsrestriktion
Läs mer6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)
6. Tänkbara åtgärder 6.1 Analys av tänkbara åtgärder Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg. I det aktuella projektet bedöms åtgärder motsvarande
Läs merKort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )
Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo
Läs merSammanställning av försök med differentierade hastighetsgränser. åren (förkortad version av RAPPORT nr 88, 1976) 11 7 av Göran Nilsson
'i m..n Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack ' 581 01 Linköping' Nr 117 1977 National Road & Traffic Research Institute - Fack - 581 01 Linköping - Sweden 11 7 av Göran Nilsson Sammanställning
Läs merBILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)
1 RISKANALYS INFÖR DETALJPLAN KRISTINEBERSOMRÅDET, VALLENTUNA KOMMUN RISKANALYS MED AVSEENDE PÅ HANTERING OCH TRANSPORT AV FARLIGA ÄMNEN KRING DETALJPLANEOMRÅDET BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka
Läs merStråk 2 regional plan. Workshop
Stråk 2 regional plan Workshop 2014-12-12 Korta fakta om stråket Stråket är ganska heterogent vad gäller bredd och annan teknisk standard Väg 164 Vägen är genomgående smal, på sina håll mycket smal Vägrenar
Läs mer41» Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid. intermittenta och långsamma vägarbeten. ' 2000 o N H
' 2000 o N H.8 O= 5 VTI notat 20-2000 1 Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid intermittenta och långsamma vägarbeten Författare FoU-enhet Maria Berlin och Lena Nilsson
Läs merE20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg
TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, 2016-11-03 Projektnummer: 128078 Trafikverket Postadress: Box 110, 54
Läs merTrafiksäkerhet. väghållningsåtgärder
Statens väg- och" trafikinstitut (VTI) - Fack - 581 01 Linköping National Road & Traffic Research Institute - Fack ' 581 01 Linköping ' Sweden Nr 22 Trafiksäkerhet väghållningsåtgärder av Börje Thunberg
Läs merUtvärdering av alternativ 13 m väg
VTI notat 69 2001 VTI notat 69-2001 Utvärdering av alternativ 13 m väg Halvårsrapport 2001:1 Författare Arne Carlsson et. al. FoU-enhet Trafik och transportanalys Projektnummer 40170, 40204 Projektnamn
Läs merTrafiksäkerhetseffekt av hastighetskameror etablerade 2006 Analys av personskador
VTI rapport 696 Utgivningsår 2010 www.vti.se/publikationer Trafiksäkerhetseffekt av hastighetskameror etablerade 2006 Analys av personskador 2007 2008 Jörgen Larsson Ulf Brüde Utgivare: Publikation: VTI
Läs merTillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003
VTI notat 12 2004 VTI notat 12-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning
Läs merInnehållsförteckning. Inledning ÖVRIGA HANDLINGAR. 1. Sammanfattning av vägutredningen 2. Samråd 3. Beslut 4. Motiv för beslut 5.
Inledning Denna beslutshandling innehåller en sammanfattning av den vägutredning och miljökonsekvensbeskrivning som finns redovisad i rapporten "Samrådshandling 2006-12". För mer detaljerade beskrivningar
Läs merTillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län
VTI notat 42 2002 VTI notat 42-2002 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län Författare Behzad Koucheki FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer 50350 Projektnamn
Läs merLänk i tätort. VTI notat VTI notat Pilotstudie baserad på data framtagna vid trafiknätsanalys enligt Lugna gatan
VTI notat 18 2003 VTI notat 18-2003 Länk i tätort Pilotstudie baserad på data framtagna vid trafiknätsanalys enligt Lugna gatan Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer
Läs merPUBLIKATION 2007:86 Dokumentation av påkörda föremål åren
PUBLIKATION 2007:86 Dokumentation av påkörda föremål åren 1993-2007 Titel: Dokumentation av påkörda föremål åren 1993-2007 Publikation: 2007:86 Utgivningsdatum: 2007-07 Utgivare: Vägverket Kontaktperson:
Läs merIncidenters inverkan på framkomlighet. Ellen Grumert, Johan Olstam, Joakim Ekström, Rasmus Ringdahl, David Gundlegård
Incidenters inverkan på framkomlighet Ellen Grumert, Johan Olstam, Joakim Ekström, Rasmus Ringdahl, David Gundlegård Dagens stadsnära motorvägar Två typer av problem Återkommande trafikstockning På- och
Läs merPersonskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland
Läs merKörning på vinterväglag ur ett genusperspektiv
PM 2003-02-24 Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv Sammanfattning Nedan återges kort vissa av de resultat som kommit fram i den studie som presenterades på VTI- forskardagar 2003. Dessutom besvaras
Läs merUppföljning av mötesfria vägar
VTI notat 29 2002 Uppföljning av mötesfria vägar Halvårsrapport 2001:2 Författare Arne Carlsson et al. FoU-enhet Trafik- och transportanalys Projektnummer 40170, 40204 Projektnamn Utvärdering av alternativ
Läs merVT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport Projektnummer: 60045
VT1 notat Nr 69-1995 Utgivningsår: 1995 Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport 1995 Författare: Per Centrell Programområde: Vägteknik Projektnummer: 60045 Projektnamn:
Läs merCykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic
PM 2008-12-07 Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic Innehållsförteckning Sammanfattning (sidan 2) Bakgrund och syfte (sidan
Läs merNr: Utgivningsår: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport efter fem års trafik.
VTI notat Nr: 82-1994 Utgivningsår: 1994 Xitel: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport 1994-12 efter fem års trafik. Författare: Krister Ydrevik Resursgrupp: Vägkonstruktion Projektnummer:
Läs merÅtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Jämtlands län
Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Jämtlands län 2016-03-01 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till
Läs mer11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR
VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.
Läs mer