Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan?
|
|
- Anna-Karin Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VTI notat VTI notat Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? Författare FoU-enhet Arne Land Göran Nilsson Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Transportsäkerhet och vägutformning Olycksorsaker VITS Vägverket Fri
2
3 Förord På uppdrag av Vägverket har VTI försökt göra en genomgång av omständigheter och händelseförlopp vid polisrapporterade trafikolyckor Informationen finns lagrad i Vägverkets Informationssystem för TrafikSäkerhet (VITS). Från och med år 2000 registreras normalt inte polisrapporterad trafikolycka med enbart egendomsskador i systemet. Det har därför varit angeläget att bearbeta den information som samlats i systemet. Förutom de upplysningar som direkt noterats på informationsunderlaget kodas uppgifter som härleds ur skisser och beskrivande text. Härigenom erhålls en representativ bild av vad polisen ansett vara bidragande till olyckan eller personskadorna. De obligatoriska uppgifterna framgår av den officiella trafikskadestatistiken och har inte behandlats här. Arne Land symboliserar kontinuiteten i VITS-systemet från att ha varit med att skapa det till den praktiska användningen medan huvudansvaret under perioden vilade på Ingela Jonssons axlar. Linköping februari 2002 Arne Land och Göran Nilsson VTI notat
4 VTI notat
5 Innehållsförteckning Sid 1 Bakgrund 5 2 Undersökningens syfte 6 3 Metodik 6 4 Vem krockar med vem och vem blir skadad? 7 5 Vad säger Vägverkets olycksinformationssystem VITS? Slutsatser 16 6 Vilken eller vilka orsaker ligger bakom trafikolyckan? Planerade manövrer Oplanerade manövrer Kollision med annat trafikelement Påkörning av fast föremål Olycksomständigheter Vägbaneomständigheter Fordonsomständigheter Förar- & passageraromständigheter Trafikförseelser Väder Personbeläggning Totalstatistik för polisrapporterade vägtrafikolyckor och personskador Platstyp Gång-, cykel- & mopedanläggning Karosser/Fordonstyper Fordonsnationalitet Vägarbete Olyckor vid utryckning Olycksbeskrivningar i klartext från Östergötlands län Sammanfattning av några faktorer som förekommit vid dödsolyckor. 55 Bilaga 1 Händelser vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige uppdelade på olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp Bilaga 2 Elementomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige uppdelade på olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp Bilaga 3 Dödade och skadade personer vid alla färdsätt i vägtrafikolyckor årsvis med uppdelning på bebyggelsetyp, skadegrad och typ av eventuellt kolliderat trafikelement. Bilaga 4 Dödade och skadade personer samt skadekvot och skaderisk vid de vanligaste färdsätten i vägtrafikolyckor årsvis med uppdelning på bebyggelsetyp och eventuellt kolliderat trafikelement. VTI notat
6 VTI notat
7 1 Bakgrund Trafikolycksstatistiken baseras på att polisen registrerar obligatoriska uppgifter om varje polisutredd olycka enligt ett s.k. informationsunderlag, som förs på baksidan av polisens trafikmålsanteckningar. De trafikolyckor som resulterar i personskador skickades tidigare av polisen till Statiska Centralbyrån som underlag för den officiella trafikolyckstatistiken. Samtidigt erhöll Vägverket alla polisrapporterade trafikolyckor, även egendomsskadeolyckor, på vägnätet inom statens väghållningsområde. Olyckor på vägnät inom kommuns väghållningsområde sändes till kommunens gatukontor eller motsvarande. Var och en behandlade olycksinformationen på sitt sätt. På eller i anslutning till informationsunderlaget lämnar polisen i många fall en kortfattad beskrivning av händelseförloppet och ibland också en närmare förklaring till vilka orsaker som kan ha bidragit till olyckans eller skadornas uppkomst. Dessa uppgifter har sedan länge kodats och registrerats av vägverket beträffande olyckor som inträffat på det statliga vägnätet. Sedan 1994 kodar och registrerar vägverket alla polisrapporterade trafikolyckor, såväl på det statliga vägnätet som på det kommunala och enskilda vägnätet, i Vägverkets Informationssystem för TrafikSäkerhet VITS. Vägverket har centralt utarbetat instruktioner medan själva databearbetningen utförs av resp. väghållningsregion. Uppgifterna lagras dels i en regiondatabas, dels i en riksdatabas. Numera finns alla databaserna vid huvudkontoret i Borlänge. Sedan 1997 utgör också de av Vägverket registrerade personskadeolyckorna underlag för den officiella trafikskadestatistiken som publiceras av SIKA/SCB. Fr.o.m finns förutom viss kommunal registrering således endast ett registreringssystem för polisrapporterade trafikolyckor. För att kunna komplettera olycksdata med uppgifter om fordon och förare noterar polisen registreringsnummer och personnummer för förare och skadade personer. Fordons- och föraruppgifter hämtas från trafikregistret, vilket administreras av Vägverket. SCB har på samma sätt möjligheter till samkörning med andra register t.ex. Socialstyrelsens sjukvårdsstatistik, kriminalvårdsregister, m.m. Vid ingången till år 2000 upphörde Vägverket med den obligatoriska registreringen av polisrapporterade trafikolyckor med enbart egendomsskador. Det innebär att det i VITS-systemet sedan dess i huvudsak endast lagras polisrapporterade personskadeolyckor. Samtidigt sker en utveckling av en samordnad rutin för att komplettera uppgifter om skadade från polisen med registrerad sjukvårdsdata. Dessutom skall registrerade trafikolycksskadade på de större sjukvårdsenheterna kompletteras med eventuell polisinformation om skadeplats, olyckstyp m.m. Systemet är under utveckling och det är omöjligt att uttala sig om när systemet (STRADA) är fullt utbyggt. Givetvis kommer det fortsättningsvis att finnas ett trafikolycksregister som omfattar polisrapporterade trafikolyckor med personskador som en del i systemet i likhet med eller identiskt med VITS. Historiskt har således VITS i den äldre form, med alla polisrapporterade trafikolyckor, funnits åren dvs. i sex år. Här har lagrats information om nästan en halv miljon trafikolyckor med döda, svårt skadade och lindrigt skadade personer. VTI notat
8 Antalet dödslyckor var Antalet svåra personskadeolyckor Antalet lindriga personskadeolyckor var samt Olyckor utan personskada i ca fall Vad berodde dessa olyckor på eller hur ofta redovisade polisen förekomsten av olika faktorer riskfaktorer som kan ha bidragit till olyckans uppkomst och svårighetsgrad? Det har därför varit angeläget att närmare belysa detta i vad som kan kallas en makrostudie medan data är så aktuella som möjligt. 2 Undersökningens syfte Syftet med undersökningen är att inventera förekomsten av de olika olycksförklarande faktorer på nationell nivå vilka vägverket registrerat utifrån polisens olycksrapportering men även behandla frågan om hur trafiksäkerheten skall beskrivas. Faktorerna behöver inte alltid ha ett samband med olyckan eller skadeföljden utan kan enbart vara en omständighet som polisen angett och som sedan klassificerats av vägverkspersonal och kodats enligt Vägverkets centrala instruktioner. Det ligger således ett betydande manuellt arbete bakom VITS-systemets innehåll. Eftersom systemet oftast använts lokalt eller regionalt är det intresse att arbeta med systemet nationellt och för perioden , dvs. så länge även olyckor med enbart egendomsskada registrerades. 3 Metodik Vem kolliderar med vem och vem skadas? är den första frågeställningen som belyses. Här har 1998 års olyckor behandlats med hänsyn till inblandade trafikelement i singel- (ej kollision) och kollisionsolyckor då det gäller antal dödade, svårt skadade och lindrigt skadade. Projektrubriken Vilken eller vilka orsaker ligger bakom olyckan? innebär att förekomsten av de olika faktorer som klassificerats och kodats redovisas. Redovisningen anger i de flesta fall i hur många dödsolyckor, svåra personskadeolyckor och lindriga personskadeolyckor samt egendomsskadeolyckor de olika faktorerna förekommer. Om 1 % av olyckorna innehåller uppgift om faktorn skall antalet dödsolyckor vara 30, antalet svåra personskador 187, antalet lindriga personskador 722 och antalet egendomsskadeolyckor Om faktorn är med i en promille av olyckorna (var 1000:de olycka) är motsvarande 3, 19, 72 resp Detta kan vara nyckeltal att komma ihåg. Observera att flera faktorer kan förekomma i en och samma olycka. Den typen av analys har inte gjorts. 6 VTI notat
9 4 Vem krockar med vem och vem blir skadad? En viktig del av själva olyckstatistiken är att skapa kollisionsmatriser. Kollisionsmatriserna är i hög grad ett fingeravtryck av trafiksäkerhetssituationen. Kollisionsmatriserna har utgjort en stor del av projektarbetet. Kollisionsmatriserna ger en flerdimensionell presentation av trafikolyckstatistiken till skillnad från den traditionella ofta endimensionella redovisningen. Således finns i bilaga 2 uppgift om dödade, svårt skadade och lindrigt skadade personer för år 1996, 1997, 1998 och Här redovisas alla färdsätt: Personbil, Tung lastbil, Lätt lastbil, Buss, Tung mc, Lätt mc, Moped, Cykel, Gående, Ryttare, Hästekipage, Traktor, Motorredskap, Terrängvagn, Terrängskoter m.m. fördelat: Tättbebyggt område/ej tättbebyggt område Antal döda, svårt skadade och lindrigt skadade samt antalet egendomsskadeolyckor Dessutom fördelade efter ej kollision/kollisionselement som ovan med hänsyn till färdsätt samt kollision med tåg, spårvagn, älg, rådjur, ren m.m. Observera att redovisning avser skadade personer och inte olyckor. För de vanligaste färdsätten har i bilaga 3 gjorts en uppdelning efter bebyggelseslag och kolliderat trafikelement varvid skadekvoten, antal skadade per miljon fordonskilometer, och skaderisken, antal skadade per miljon personkilometer, beräknats. Detta innebär att trafiken skattats för olika färdsätt och efter bebyggelse. VTI notat
10 5 Vad säger Vägverkets olycksinformationssystem VITS? Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS) har bearbetats för år 1998 med avseende på antal dödade, svårt skadade och lindrigt skadade i samtliga polisrapporterade trafikolyckor efter vilka trafikelement som kolliderat med varandra och hur de skadade fördelar sig på olika trafikelement. Dessutom har såväl fordons- som personskaderisker beräknats eller skattats utifrån tillgänglig trafikinformation. Den generella kollisionsmatrisen från VITS har varit följande och exemplifieras med 1998 års skadade (inklusive dödade) i vägtrafikolyckor resp. antalet dödade. Genom dessa två tabeller kan sannolikheten skattas att en skadad dödats för de olika kollisionscellerna. Detta visas i tabell 3. Tabell 1 Kollisionsmatris för antalet skadade (inkl. dödade) i polisrapporterade trafikolyckor 1998 Ej Person Tung Lätt Buss Tung Lätt Moped Cykel Gående Annat Släp Spår- Tåg Djur Övrigt SUMMA kollision bil lastbil lastbil Mc Mc mf vagn Personbil Tung lastbil Lätt lastbil Buss Tung Mc Lätt Mc Moped Cykel Fotgängare Övrigt TOTALT Bland samtliga skadade dominerar bilisterna. Mer än 2/3-delar av de skadade är bilister. I ungefär hälften av fallen är enbart personbilar inblandade. Cyklister är den näst vanligaste skadegruppen och skadas ofta genom kollisioner med personbilar. Fotgängare drabbas av kollisioner med personbilar, bussar och cyklar. 8 VTI notat
11 Tabell Kollisionsmatris för antalet dödade i polisrapporterade trafikolyckor Ej Person- Tung Lätt Buss Tung Lätt Moped Cykel Gående Annat Släp Spår- Tåg Djur Övrigt SUMMA kollision bil lastbil lastbil Mc Mc mf vagn Personbil Tung lastbil Lätt lastbil Buss Tung Mc Lätt Mc Moped Cykel Fotgängare Övriga TOTALT Inte oväntat finner vi att personbilsbilisterna, 40 % av de dödade, dödas i personbilar. Totalt utgör antalet dödade personbilister drygt 60 % av alla dödade i trafiken. Drygt 20 % av de dödade är fotgängare och cyklister, fler fotgängare än cyklister. Ungefär 10 % av dödsfallen drabbar motordrivna tvåhjulingar. Tabell 3 Det procentuella antalet dödade av de skadade vid kollisioner mellan olika trafikelement Ej Person- Tung Lätt Buss Tung SUMMA kollision bil Lastbil lastbil Mc Personbil 3,0% 1,1% 10,0% 2,0% 2,5% 0,0% 2,2% Tung lastbil 3,2% 0,0% 0,0% 0,0% 1,8% Lätt lastbil 1,3% 1,3% 2,4% 6,3% 1,4% Buss 1,4% 0,0% 0,0% 0,0% 0,8% Tung Mc 4,4% 5,6% 7,7% 0,0% 33,3% 0,0% 5,1% Lätt Mc 7,5% 7,1% 0,0% 6,6% Moped 1,3% 1,1% 11,8% 22,2% 0,0% 1,6% Cykel 2,1% 1,8% 18,2% 2,3% 0,0% 6,3% 2,2% Fotgängare 0,0% 4,4% 48,4% 4,7% 2,8% 6,3% 4,8% TOTALT 2,9% 1,6% 10,4% 2,1% 3,0% 2,1% 2,4% Tabellen visar att 10 % av de som åker personbil och skadas i kollisioner med lastbilar avlider. För fotgängare i samma situation avlider nästan hälften. I genomsnitt dör nästan var 40:de trafikskadad som rapporteras av polisen. Bland skadade motorcyklister och fotgängare avlider var 20:de eller omkring 25 %. Även om skadade i kollisioner mellan motorcyklar/mopeder och bussar är ovanliga och ger mycket osäkra skattningar är det jämfört med tung lastbil ännu högre. I tabellens rutor kan antalet skadade fördelas utifrån polisens uppgifter. För varje rad kan antalet skadade summeras för trafikelementet och relateras till det VTI notat
12 årliga antalet fordonskilometer eller personkilometer med trafikelementet skaderisker för de använder färdsättet. För varje kollisionskolumn kan motsvarande beräknas för de som drabbas skaderisken som drabbar andra trafikanter. Här har en korrigering gjorts som innebär att när elementet kolliderat med ett element av samma slag har alla värden halverats för att inte dubbelräknas nedan. Definitionsmässigt kan tre olika kollisionsgrupper som leder till dödsfall eller skada urskiljas: Ej kollisionsolyckor och (eget) dödsfall Kollision och eget dödsfall Kollision och andras dödsfall I figur 1 redovisas för samtliga färdsätt dödskvoten, antal dödade per miljon fordons-/gåendekilometer, fördelad på dödskvoten för Ej kollision, dödskvoten för Kollisioner och eget dödsfall samt dödskvoten för Kollisioner och andras dödsfall. Dödade/Miljon fordonskilomete 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Kollision-annans dödsfall Kollision- eget dödsfall Ej kollision Personbil Tung lastbil Lätt lastbil Buss Tung mc Lätt mc Moped Cykel Fotgängare Figur 1 Dödskvotens, antal dödade per miljon fordonskilometer, sammansättning efter olika typer av kollisioner efter färdsätt. De högsta dödskvoterna, antal dödade per miljon fordonskilometer, uppträder för tvåhjuliga motorfordon. Dödskvoterna för tung lastbil och buss innebär att dödsfallen drabbat andra än de som använt färdsättet. Dödskvoten för personbilar och lätta lastbilar är lägst och här är fördelningen mellan de grupper som drabbas av dödsfallet att andra drabbas i mindre grad av personbilar än lätta lastbilar. Dödsfall till följd av cykling eller gående drabbar i huvudsak dem själva och är oftast följden av en kollision med ett motorfordon. Dödskvoten av att dödsfall bland cyklister till följd av Ej kollision (singelolycka) är relativt hög. 10 VTI notat
13 0,25 Dödade/Miljon personkilomete 0,2 0,15 0,1 0,05 Kollision-annans dödsfall Kollision- eget dödsfall Ej kollision 0 Personbil Tung lastbil Lätt lastbil Buss Tung mc Lätt mc Moped Cykel Fotgängare Figur 2 Dödsriskens, antal dödade per miljon personkilometer, sammansättning efter olika typer av kollisioner efter färdsätt. Av figur 2 framgår att dödsrisken jämfört med dödskvoten framför allt minskar för bussar men också för personbilar till följd av antalet passagerare i dessa fordon. I tabell 4 redovisas de exponeringsmått som använts vid beräkningar av dödskvot resp. dödsrisk. Tabell 4 Fordons- och personkilometer i Sverige Källa SIKA. Miljon fordons/gåendekilometer Miljon Personkilometer Personbil Tung lastbil Lätt lastbil Buss Tung mc Lätt mc Moped Cykel Fotgängare Summa I figur 3 resovisas motsvarande figur för skadefall i polisrapporterade personskadeolyckor Här har skadefallen delats upp i om det egna skadefallet skett i kollision med motorfordon, GCM-trafikant eller annat. Dessutom redovisas i vilken utsträckning kollisioner med GCM-trafikanter inneburit skadefall i denna grupp. VTI notat
14 Skadefall per miljon fordons/gåendekilometer efter eget eller andras skadefall- Polisrapporterade personskadeolyckor 1998 Skadekvot 4 3,5 3 2,5 2 1,5 Kollision med GCM/Annans skadefall Kollision med motorfordon/annans skadefall Kollision annat/eget skadefall Kollision motorfordon/eget skadefall Ej kollision 1 0,5 0 Personbil Tung lastbil Lätt lastbil Buss Tung Mc Lätt Mc Moped Cykel Fotgängare Figur 3 Skadekvotens, antal skadade per miljon fordons-/gåendekilometer, sammansättning efter olika typer av kollisioner efter färdsätt Största risken för andra trafikanter är tung lastbil, buss och motorcykel. GCMtrafik drabbar sällan andra trafikanter men är ofta en risk för varandra. Mönstret är detsamma som för dödsfallen. För 1998 har i tabell 5 även uppdelning gjorts efter bebyggelseslag och hastighetsgräns. 12 VTI notat
15 Tabell 5 Skattning av antalet miljon fordonskilometer efter hastighetsgräns och bebyggelse samt personbeläggning. T ä t t b e b y g g t o m r å d e Miljon fkm Trafikelementtyp 30 km/h 50 km/h 70 km/h Summa Pb Tung lb Lätt lb Buss Tung mc Lätt mc Summa E j t ä t t b e b y g g t o m r å d e Miljon fkm Trafikelementtyp 30 km/h 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Summa Pb Tung lb Lätt lb Buss Tung mc Lätt mc Summa Personbeläggning 1998 Antal Antal Personer per Elementtyp personer element element Pb ,57 Tung lb ,13 Lätt lb ,35 Buss ,36 Tung mc ,13 Lätt mc ,18 Mf ok. typ ,44 Moped ,10 Cykel ,02 Gående ,01 Bussdata avser Buss i tättbebyggt område 9,07 Buss i ej tättbebyggt 9,77 område Personbeläggningen blir multiplicerad med antalet miljon fordonskilometer en skattning av antalet miljoner personkilometer. I tabell 6 redovisas skadekvoten efter hastighetsgräns och ej kollision, kollision och egen skada samt kollision och annans skada och efter färdsätt. VTI notat
16 Tabell 6 Skadekvoten efter hastighetsgräns och ej kollision, kollision och egen skada samt kollision och annans skada och efter färdsätt. Skadekvot T ä t t b e b y g g t o m r å d e E j t ä t t b e b y g g t o m r å d e [skadade/elementkm] Totalt 30 km/h 50 km/h 70 km/h Totalt 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Personbil Ej kollision 0,06 0,01 0,04 0,19 0,09 0,16 0,09 0,08 0,08 Kollision - eget 0,15 0,04 0,13 0,45 0,07 0,23 0,08 0,07 0,04 Kollision annans 0,26 0,10 0,24 0,42 0,05 0,25 0,07 0,04 0,02 Summa 0,48 0,15 0,41 1,06 0,21 0,65 0,24 0,19 0,14 Tung lastbil Ej kollision 0,01 0,00 0,01 0,04 0,05 0,18 0,05 0,05 0,05 Kollision - eget 0,03 0,00 0,02 0,11 0,02 0,10 0,02 0,02 0,02 Kollision annans 0,27 0,18 0,20 0,96 0,17 0,50 0,21 0,16 0,10 Summa 0,31 0,18 0,23 1,10 0,25 0,77 0,29 0,23 0,17 Lätt lastbil Ej kollision 0,03 0,03 0,02 0,14 0,06 0,11 0,06 0,07 0,06 Kollision - eget 0,14 0,03 0,12 0,38 0,06 0,34 0,08 0,04 0,04 Kollision annans 0,33 0,12 0,29 0,67 0,07 0,53 0,10 0,05 0,04 Summa 0,49 0,18 0,41 1,13 0,19 0,94 0,23 0,15 0,13 Buss Ej kollision 0,13 0,00 0,12 0,07 0,12 0,31 0,15 0,14 0,00 Kollision - eget 0,17 0,25 0,16 0,17 0,05 0,13 0,03 0,07 0,03 Kollision annans 0,78 0,38 0,74 1,06 0,13 0,88 0,17 0,09 0,06 Summa 1,08 0,63 1,02 1,30 0,30 1,31 0,36 0,29 0,09 Tung Mc Ej kollision 0,80 0,29 0,66 1,50 0,62 1,86 1,33 0,27 0,13 Kollision - eget 1,31 0,29 1,16 2,96 0,43 2,43 0,69 0,29 0,13 Kollision annans 0,36 0,00 0,29 1,13 0,10 0,14 0,16 0,08 0,00 Summa 2,47 0,57 2,11 5,58 1,14 4,43 2,18 0,65 0,27 Lätt Mc Ej kollision 1,12 1,00 0,93 1,00 0,58 2,00 0,82 0,24 0,00 Kollision - eget 0,65 3,00 0,47 0,00 0,28 2,00 0,73 0,00 0,00 Kollision annans 0,12 0,00 0,13 0,00 0,03 0,00 0,09 0,00 0,00 Summa 1,88 4,00 1,53 1,00 0,89 4,00 1,64 0,24 0,00 Moped Ej kollision 0, , Kollision - eget 2, , Kollision annans 0, , Summa 3, , Cykel Ej kollision 0, , Kollision - eget 0, , Kollision annans 0, , Summa 1, , Fotgängare Ej kollision 0, , Kollision - eget 0, , Kollision annans 0, , Summa 0, , VTI notat
17 I tabell 7 redovisas skaderisken, antal skadade per personkilometer efter hastighetsgräns och ej kollision, kollision och egen skada samt kollision och annans skada och efter färdsätt. Tabell 7 Skaderisken, antal skadade per personkilometer efter hastighetsgräns och ej kollision, kollision och egen skada samt kollision och annans skada och efter färdsätt. Skaderisk T ä t t b e b y g g t o m r å d e E j t ä t t b e b y g g t o m r å d e [skadade/personkm] Totalt 30 km/h 50 km/h 70 km/h Totalt 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Personbil Ej kollision 0,04 0,01 0,03 0,12 0,05 0,10 0,06 0,05 0,05 Kollision - eget 0,10 0,03 0,08 0,29 0,05 0,15 0,05 0,04 0,02 Kollision annans 0,17 0,06 0,15 0,27 0,03 0,16 0,04 0,03 0,01 Summa 0,30 0,10 0,26 0,68 0,13 0,42 0,15 0,12 0,09 Tung lastbil Ej kollision 0,01 0,00 0,01 0,03 0,05 0,16 0,05 0,04 0,04 Kollision - eget 0,02 0,00 0,02 0,10 0,02 0,09 0,02 0,02 0,02 Kollision annans 0,24 0,16 0,18 0,85 0,15 0,44 0,19 0,14 0,09 Summa 0,28 0,16 0,20 0,98 0,22 0,69 0,26 0,20 0,15 Lätt lastbil Ej kollision 0,02 0,03 0,02 0,10 0,05 0,08 0,05 0,05 0,04 Kollision - eget 0,10 0,03 0,09 0,28 0,04 0,25 0,06 0,03 0,03 Kollision annans 0,27 0,10 0,24 0,55 0,06 0,44 0,08 0,04 0,03 Summa 0,40 0,15 0,34 0,94 0,15 0,77 0,19 0,12 0,11 Buss Ej kollision 0,01 0,00 0,01 0,01 0,01 0,03 0,02 0,01 0,00 Kollision - eget 0,02 0,03 0,02 0,02 0,01 0,01 0,00 0,01 0,00 Kollision annans 0,09 0,04 0,08 0,12 0,01 0,09 0,02 0,01 0,01 Summa 0,12 0,07 0,11 0,14 0,03 0,13 0,04 0,03 0,01 Tung Mc Ej kollision 0,71 0,25 0,59 1,33 0,55 1,64 1,17 0,24 0,12 Kollision - eget 1,16 0,25 1,02 2,61 0,38 2,15 0,61 0,26 0,12 Kollision annans 0,32 0,00 0,25 0,99 0,08 0,13 0,14 0,07 0,00 Summa 2,18 0,50 1,86 4,93 1,01 3,91 1,93 0,57 0,24 Lätt Mc Ej kollision 0,94 0,84 0,79 0,84 0,49 1,69 0,69 0,20 0,00 Kollision - eget 0,55 2,53 0,39 0,00 0,23 1,69 0,61 0,00 0,00 Kollision annans 0,10 0,00 0,11 0,00 0,02 0,00 0,08 0,00 0,00 Summa 1,59 3,38 1,29 0,84 0,75 3,38 1,38 0,20 0,00 Moped Ej kollision 0, , Kollision - eget 2, , Kollision annans 0, , Summa 3, , Cykel Ej kollision 0, , Kollision - eget 0, , Kollision annans 0, , Summa 1, , Fotgängare Ej kollision 0, , Kollision - eget 0, , Kollision annans 0, , Summa 0, , VTI notat
18 Skaderiskens fördelning och nivå framgår av figur 4 för personbilister. 0,80 Skadade per miljon personkilometer 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Kollision annans Kollision-eget Ej kollision 0,00 30 km/h Tättbebyggt område 50 km/h Tättbebyggt område 70 km/h Tättbebyggt område 50 km/h Ej tättbebyggt område 70 km/h Ej tättbebyggt område 90 km/h Ej tättbebyggt område 110 km/h Ej tättbebyggt område Miljö Figur 4 Skaderisken, antal skadade per miljon personkilometer, för personbilister efter hastighetsgräns och bebyggelsemiljö. Det finns en misstanke att trafikarbetet vid 70 km/h är underskattat, vilket innebär en överskattad skaderisk. I övrigt torde beskrivna riskerna vara tämligen väl underbyggda. Fördelningen av skadade på ej kollisionsolyckor, skadade i det egna fordonet och skadade i det andra fordonet är hämtat direkt från olycksstatistiken. Ju högre hastighetsgräns desto större del av skaderisken drabbar personbilisten själv (Kollision eget och Ej kollision). Bilaga 2 omfattar kollisionsmatriser för 1998 års statistik fördelat på trafikelement, bebyggelsesslag, skadegrad och hastighetsgräns. Bilaga 3 omfattar kollisionsmatriser för 1996, 1997, 1998 och 1999 års statistik fördelat på trafikelement, bebyggelsetyp samt skadekvot och skaderisk för de vanligaste färdsätten. Bilaga 4 omfattar kollisionsmatriser för åren 1996, 1997, 1998 och 1999 med uppdelning efter bebyggelsetyp och skadegrad för alla färdsätt. 5.1 Slutsatser Kollisionsmatriser är ur många synpunkter mycket värdefulla eftersom de ger minst en tvådimensionell beskrivning av trafiksäkerheten. Vem kolliderar med vem och hur vanligt är detta och vem är det som dödas? Kollisionsmatriserna kan användas på olika sätt med och utan tilläggsinformation. Rent principiellt kan trafiksäkerhetsstatistiken byggas upp av kollisionsmatriser som disaggregeras på fordonstyper, åldersgrupper av förare och tidsperiod och vägnät. I bilagorna redovisas ett urval av kollisionsmatriser som är mycket detaljerade med många kombinationer som normalt inte förekommer alls eller i liten utsträckning. Det intressanta är givetvis de kombinationer som förekommer ofta och då framför allt för antalet dödade i trafiken. 16 VTI notat
19 6 Vilken eller vilka orsaker ligger bakom trafikolyckan? Frågeställningen ovan är den ursprungliga i projektet och VITS-systemet är som gjort för att svara på dessa frågor. Förutom de uppgifter som bearbetas i den officiella olycksstatistiken finns något som definieras som händelser i VITS. Finns flera händelser noterade kan dessa sättas samman till ett händelseförlopp. Observera att detta är en del av VITS som inte normalt publiceras samlat. Händelser Planerad manöver Oplanerad manöver (olycks- och undanmanöver) Kollision med annat trafikelement Påkörning av fasta föremål Dessutom innehåller VITS vissa omständigheter. Dessa kan vara gemensamma för alla inblandade i en olycka, olycksomständigheter, eller gälla enbart för ett visst trafikelement, elementomständigheter. Olycksomständigheter Elementomständigheter Vägbaneomständigheter Fordonsomständigheter Förar- & passageraromständigheter Trafikförseelser Vi har valt att redovisa dessa olika grupper efter den kodade uppgiftens förekomst fördelat på år resp. vägverksregion och hur ofta uppgiften (faktorn) är representerad i dödsolyckor, svåra personskador, lindriga personskador samt enbart egendomsskador. Tabellen efter vägverksregion redovisas också efter hur ofta faktorn finns kodad. Dessutom finns en mängd andra bearbetningar av VITS som presenteras. I bilaga 1 redovisas tabeller över olika händelser och i bilaga 2 över olika omständigheter uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. VTI notat
20 6.1 Planerade manövrer Här avses manövrar som innebär att föraren medvetet brutit sitt körmönster (precrash). Omkörning och backning är två planerade manövrer. 25 dödsolyckor per år har inträffat vid omkörningsmanöver, 6 per år vid backning. Tabell 8 Planerade manövrer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l p l a n e r a d e m a n ö v r e r Planerade manövrer A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Omkörning Backning Filbyte eller körfältsbyte Förbikörning (passage av uppställt/parkerat fordon) Start från kantuppställning Av-/urstigning SUMMA händelser Tabell 9 Planerade manövrer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l p l a n e r a d e m a n ö v r e r Planerade manövrer A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Omkörning Backning Filbyte eller körfältsbyte Förbikörning (passage av uppställt/parkerat fordon) Start från kantuppställning Av-/urstigning SUMMA händelser I bilaga 1 finns tabeller över planerade manövrer uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. 6.2 Oplanerade manövrer De oplanerade manövrerna är av två slag, olycks- och undanmanöver. En oväntad sladdning är en olycksmanöver medan en väjning undan en hotande fara är en undanmanöver som kan resultera i en olycka. Oplanerade manövrer är i de flesta fall själva olycksförloppet och kodas i stort sett för alla olyckor. Vid 260 dödsolyckor per år förekommer avkörning från vägbanan. I stort gäller att hälften av personskadeolyckorna inträffat vid avkörning. I dessa 260 dödsolyckor förekommer ca 320 avkörningar från vägbanan. Vanligt är att efter avkörning till höger fordonet styrs upp på vägbanan igen för att slutligen glida av vägen till vänster. Vid 2 3 dödsolyckor per år har föraren kört över mittremsan på motorväg. För motorcyklister, mopedister och cyklister är det vanligare att fordonet vält på vägbanan än utanför vägbanan. 18 VTI notat
21 Tabell 10 Oplanerade manövrer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l o p l a n e r a d e m a n ö v r e r Oplanerade manövrer A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Avkörning från vägbanan Manöver på eller till vägbanan Vältning/omkullkörning el. ramlande på vägbanan Vältning utanför vägbanan Passage av mittremsa till motriktad vägbana Manöver ned i vattendrag SUMMA händelser Tabell 11 Oplanerade manövrer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l o p l a n e r a d e m a n ö v r e r Oplanerade manövrer A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Avkörning från vägbanan Manöver på eller till vägbanan Vältning/omkullkörning el. ramlande på vägbanan Vältning utanför vägbanan Passage av mittremsa till motriktad vägbana Manöver ned i vattendrag SUMMA händelser För ett trafikelement kan redovisas fler än en manöver. I bilaga 1 finns tabeller över oplanerade manövrer uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. 6.3 Kollision med annat trafikelement Då ett fordon bromsas in för ett oväntat hinder uppmärksammas detta inte alltid i tid av förare i efterföljande fordon utan bakom kommande kör in i framförvarande. Vid tät trafik kan detta resultera i att en hel rad fordon kolliderar. Tabell 12 Kollisioner med annat trafikelement vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l p å k ö r n i n g a r a v a n n a t t r a f i k e l e m e n t Kollision med annat trafikelement A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada 1.a sammanstötning i olyckan a sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan SUMMA händelser Anmärkning: En kollision består av två händelser - en för vardera elementet. Det verkliga antalet kollisioner är alltså hälften av antalet redovisade händelser. Ett element kan ha deltagit i flera kollisioner i samma olycka. VTI notat
22 Tabell 13 Kollisioner med annat trafikelement vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l p å k ö r n i n g a r a v a n n a t t r a f i k e l e m e n t Kollision med annat trafikelement A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada 1.a sammanstötning i olyckan a sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan :e sammanstötning i olyckan SUMMA händelser Anmärkning: En kollision består av två händelser - en för vardera elementet. Det verkliga antalet kollisioner är alltså hälften av antalet redovisade händelser. Ett element kan ha deltagit i flera kollisioner i samma olycka. I bilaga 1 finns tabeller över kollisioner med annat trafikelement uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. 6.4 Påkörning av fast föremål Det som oftast anges är påkörd stolpe, vägmärke, kantsten, vägräcke och träd. Antalet dödsolyckor är störst för träd, vägräcke, stolpe och kantsten. Träd är inblandat i var 10:e dödsolycka. Bland ospecificerade föremål förekommer ofta elskåp och postlåda. Tabell 14 Påkörning av fasta föremål vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l p å k ö r n i n g a r a v f a s t a f ö r e m å l Fasta föremål A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d Summa dödl. pers.sk.sv. pers.sk. lindr. pers.sk. enb. eg.skada Stolpe av trä, betong eller metall (för belysn, trafiksign, ledningar) Vägmärke, gatunamns- & busshållplatsskylt o.dyl. (inkl. stolpe) Kantsten till trottoar, refug Vägräcke (ej specificerad typ) Träd Staket (mot fastighet, ägor m.m.) inkl. grindar & stolpar Övrigt, ospecificerat (t.ex. brevlåda, elskåp reklampelare, blomurna) Hus eller husdel (vägg, trappa, port, pelare, tak) Viltstängsel inkl. grindar och stolpar Bergvägg Sten/block, dock ej sten på vägbanan Järnvägsbom Vägport, viadukt eller akvedukt, äv. pelare, fundament Mur Barriärelement ['betonggris, -sugga'] äv. i mittremsa el. vid vägbula Linräcke Brunn, brunnslock Vägtrumma Portal för vägvisning eller skydd mot livsfarlig ledning Vägbom, dock ej vid järnväg Bullerplank Pollare (av järn, betong eller granit) Träd/stolpe SUMMA händelser VTI notat
23 Tabell 15 Påkörning av fasta föremål vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. A n t a l p å k ö r n i n g a r a v f a s t a f ö r e m å l Fasta föremål A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk.sv. pers.sk. lindr. pers.sk. enb. eg.skada Stolpe av trä, betong eller metall (för belysn, trafiksign, ledningar) Vägmärke, gatunamns- & busshållplatsskylt o.dyl. (inkl. stolpe) Kantsten till trottoar, refug Vägräcke (ej specificerad typ) Träd Staket (mot fastighet, ägor m.m.) inkl. grindar & stolpar Övrigt, ospecificerat (t.ex. brevlåda, elskåp reklampelare, blomurna) Hus eller husdel (vägg, trappa, port, pelare, tak) Viltstängsel inkl. grindar och stolpar Bergvägg Sten/block, dock ej sten på vägbanan Järnvägsbom Vägport, viadukt eller akvedukt, äv. pelare, fundament Mur Barriärelement ['betonggris, -sugga'] äv. i mittremsa el. vid vägbula Linräcke Brunn, brunnslock Vägtrumma Portal för vägvisning eller skydd mot livsfarlig ledning Vägbom, dock ej vid järnväg Bullerplank Pollare (av järn, betong eller granit) Träd/stolpe SUMMA händelser För ett trafikelement kan redovisas fler än en påkörning. I bilaga 1 finns tabeller över påkörningar av fasta föremål uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. 6.5 Olycksomständigheter Vissa omständigheter är gemensamma för alla inblandade trafikelement. I tabellerna nedan redovisas uppgifter beträffande broar, tunnlar, vägarbeten och följdolyckor. Tabell 16 Olycksomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. Olycksomständigheter A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk. enb. eg.skada Olycka vid vägarbete Olycka på vägbro Olycka i vägtunnel Följdolycka Olycka i gång-/cykeltunnel Tillfällig trafikomläggning (t.ex. vid vägarbete) Olycka på gång-/cykelbro Permanent trafikomläggning SUMMA olyckor VTI notat
24 Tabell 17 Olycksomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. Olycksomständigheter A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk. enb. eg.skada Olycka vid vägarbete Olycka på vägbro Olycka i vägtunnel Följdolycka Olycka i gång-/cykeltunnel Tillfällig trafikomläggning (t.ex. vid vägarbete) Olycka på gång-/cykelbro Permanent trafikomläggning SUMMA olyckor Vägbaneomständigheter Det är relativt sällan som faktorer knutna till vägbanan nämns vid inträffade olyckor. Annat föremål i luften eller på vägbana är det vanligaste men är i verkligheten inte alltid knutet till vägbanan. Snörök och vattenplaning förekommer vid vardera 2 dödsolyckor per år. Löst grus, spårig vägbana och övriga vägbaneomständigheter finns represesenterade vid vardera 1 dödsolycka per år. Tabell 18 Vägbaneomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. Vägbaneomständigheter A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i SUMMA dödsolyckor sv. pers.sk.ol. li. pers.sk.ol. ol. utan p.sk. Annat föremål i luften eller på vägbana*) Övrig vägbaneomständighet Vattenplaning Gropar, ojämnheter Löst grus på vägbanan Föremål i samband med vägarbete Snösträng på vägbanan Kraftig vind, sidvind, kastvind Oljespill Snörök (fr.o.m ) Spårig vägbana Snövall (fr.o.m ) Hal asfalt ('blödning') Vägbula ('farthinder') Överfartsställe för överledning av trafik Container på vägbanan Fastnat i järnvägs- eller spårvägsspår Lerspill Översvämmad vägbana Rök SUMMA noterade omständigheter *) T.ex. träd eller belysningsstolpe som faller ned på vägen, grus, sten, timmer el. snö/is som faller av ett fordon, hjul/däck som rullar på vägen, stenskott från väg 22 VTI notat
25 Tabell 19 Vägbaneomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. Vägbaneomständigheter A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Annat föremål i luften eller på vägbana *) Övrig vägbaneomständighet Vattenplaning Gropar, ojämnheter Löst grus på vägbanan Föremål i samband med vägarbete Snösträng på vägbanan Kraftig vind, sidvind, kastvind Oljespill Snörök (fr.o.m ) Spårig vägbana Snövall (fr.o.m ) Hal asfalt ('blödning') Vägbula ('farthinder') Överfartsställe för överledning av trafik Container på vägbanan Fastnat i järnvägs- eller spårvägsspår Lerspill Översvämmad vägbana Rök SUMMA noterade omständigheter I bilaga 2 finns tabeller över vägbaneomständigheter uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. 6.6 Fordonsomständigheter Den vanligaste fordonsomständigheten i samband med dödsolyckor är att fordonet fattat eld vid olyckan. Detta har hänt vid 10 dödsolyckor per år. Vanliga omständigheter vid olyckor är att last skjuter ut eller tappas, punktering och att fordonet rullar utan förare. Tabell 20 Fordonsomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på olycksår resp. olyckans svårhetsgrad. Fordonsomständigheter A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i SUMMA dödsolyckor sv. pers.sk.ol. li. pers.sk.ol. ol. utan p.sk. Övrig fordonsomständighet Last skjuter ut eller tappas Punktering Fordon rullar utan förare Fordon under utryckning Militärfordon Fordonsdörr öppnas Släp tappas och/eller välter, dock ej efter sladd el. koll För högt fordon eller för hög last Fordon har fattat eld vid olyckan Tappat hjul Motorfel, motorstopp Fordonsbroms ur funktion Bogserande fordon Bogserat fordon Föremål kommer in i fordonshjul Transport av farligt gods Trimmad moped Fjärrstyrt fordon SUMMA noterade omständigheter VTI notat
26 Tabell 21 Fordonsomständigheter vid polisrapporterade vägtrafikolyckor i Sverige med uppdelning på väghållningsregion resp. olyckans svårhetsgrad. Fordonsomständigheter A l l a s v å r h e t s g r a d e r D ä r a v i o l y c k o r m e d VN VM VSt VVä VMn VSÖ VSk Summa dödl. pers.sk. sv. pers.sk. lindr. pers.sk enb. eg.skada Övrig fordonsomständighet Last skjuter ut eller tappas Punktering Fordon rullar utan förare Fordon under utryckning Militärfordon Fordonsdörr öppnas Släp tappas och/eller välter, dock ej efter sladd el. koll För högt fordon eller för hög last Fordon har fattat eld vid olyckan Tappat hjul Motorfel Fordonsbroms ur funktion Bogserande fordon Bogserat fordon Föremål kommer in i fordonshjul Transport av farligt gods Trimmad moped Fjärrstyrt fordon SUMMA noterade omständigheter I bilaga 2 finns tabeller över fordonsomständigheter uppdelade efter olyckans svårhetsgrad och trafikelementtyp. 6.7 Förar- & passageraromständigheter Sedan 1997 kodas Ej misstänkt drogpåverkan vilket är fallet i de flesta olyckor. Misstänkt drogpåverkan (alkohol eller annan drog) finns omnämnt av polisen i var tionde dödsolycka och svår personskadeolycka. Insjuknat finns kodat för drygt 40 dödsolyckor per år. Bländning (av solen eller mötande fordon), skymd sikt, somnat förekommer i 58, 45 resp. 26 dödsolyckor under sexårsperioden. Smitning, olovlig körning och fordonstjuv förekommer i 41, 48 resp. 24 dödsolyckor. Här finns en uppenbar överlappning. Privat övningskörning i 16 dödsolyckor mot 2 vid övningskörning i trafikskola. Det är inte helt ovanligt att någon blivit dödade då dom påkörts utanför sitt fordon, 13 dödsolyckor, eller att passageraren uppträtt olämpligt, 11 dödsolyckor. Självmord har varit uppenbart vid 33 dödsolyckor dvs. omkring 5 dödsolyckor per år. 24 VTI notat
Antal omkomna 2000-2014
Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter
Läs merBilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar
Bilaga 3: Bakgrund till statistiken, definitioner och avgränsningar 3.1 STATISTIKEN I RAPPORTEN Stockholms stads trafikolycksrapports olycksdata baseras på statistiken från STRADA, dvs. en sammanvägning
Läs merResor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001
VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer
Läs merInnehållsförteckning
SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...
Läs merTrafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken
Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken
Läs merFrån vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen.
Från vänster: Maria Nordqvist, Catharina Elmsäter-Svärd och Jesper Christensen. Session 61, VTI:s Transportforum 9 januari 2014 Bakgrund Majoriteten av motorcyklisterna är trafiksäkerhetsmedvetna trafikanter.
Läs mer# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad
# VTlnotat NUmmer: T 53 Datum: 1989-03-21 Titel: Uppskrivningsfaktorer för polisrapporterade olyckor och polisrapporterade skadade Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743
Läs merSvenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen
Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada
Läs merAntal omkomna
Antal omkomna 2000-2014 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Skyddade trafikanter
Läs merSkadade i trafiken 2009
Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är
Läs merVår Policy Fordonsanvändning Utrycknings körning. Skellefteå Räddningstjänst
Vår Policy Fordonsanvändning Utrycknings körning Skellefteå Räddningstjänst Nå målet säkert! 11:7 Särskild försiktighet 2:1 Omsorg varsamhet & hänsyn 11:8 Andras säkerhet Trafiksäkerhetspolicy Räddningstjänsten
Läs merVägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering
Vägtrafikolyckor Handledning vid rapportering Titel: Vägtrafikolyckor, handledning vid rapportering Författare: Kristina Mattsson, Anci Ungerbäck, Transportstyrelsen, väg- och järnvägsavdelningen Publikation:
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors.
Händelse/Diarienr: 2010.01049 Sida 1(6) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merTrafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30
Trafiksäkerhetsprogram för Båstads kommun 2007-03-30 Martin Wester Trafik och exploateringsingenjör Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 AVGRÄNSNINGAR... 4 1.0 TRAFIKSÄKERHET... 4 1.1
Läs merOlyckor.
Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor
Läs merTrafikskadestöd 020-49 48 00 Måndag-tisdag och torsdag-fredag kl. 9.00-11.30
En trafikolycka medför många gånger problem för de inblandade och deras anhöriga. Vissa problem kanske kan lösas med ett enkelt telefonsamtal. Detta gäller även för Dig som är anhörig eller vittne. Trafikskadestöd
Läs merSKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen
SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...
Läs merAktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg. Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad
Aktuell trafiksäkerhetstuveckling - väg Presentation GNS 22 februari Bilder framtagna av Jan Ifver, Transportstyrelsen Sofia Gjerstad Antal omkomna i vägtrafiken, 1996-2012* *Prel. stat. 2012 600 Antal
Läs mer[9201] Trafikförordning (1998:1276)
Skatter m.m./vägtrafikförfattningar m.m. 1 [9201] Ändrad enligt SFS 1999:240, 1999:547, 1999:719, 1999:721, 1999:835, 2000:289, 2000:456, 2000:869, 2001:357, 2001:667, 2001:753, 2002:943, 2003:818, 2004:285,
Läs merMoped klass II Kunskapsprov 2
Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift
Läs merAllvarligt skadade motorcyklister och mopedister. Underlag 2.0
Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0 Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet 1 %) trafikanter fördelat på färdsätt (18 118 allvarligt skadade) 9% 4% 8% 39% I personbil
Läs merOlycksutveckling Moped
Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:
Läs merVägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.
Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,
Läs merOBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan
OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet
Läs merVårt övergripande miljömål är att minska utsläppen av fossila koldioxider samt effektivisera energianvändningen.
VÅRA ISO-MÅL K valitets mål Vårt övergripande kvalitetsmål är att minska antalet avvikelser genom förbättringsrapportering med fokus på kundklagomålen. För närvarande focuserar vi på andelen krediteringar.
Läs merSTRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011
STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson
Läs merResor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003
VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn
Läs merVägtrafikskador 2018
Vägtrafikskador 218 324 324 personer omkom i vägtrafikolyckor under 218. 2 19 2 19 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 218. 77% 249 av 324 omkomna, 77 %, var män. 61% 197 av 324 omkomna, 61
Läs merKörning på vinterväglag ur ett genusperspektiv
PM 2003-02-24 Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv Sammanfattning Nedan återges kort vissa av de resultat som kommit fram i den studie som presenterades på VTI- forskardagar 2003. Dessutom besvaras
Läs merSTRADA rapport för 2012
STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.
Läs merUnga förares trafikolyckor
Unga förares trafikolyckor En trendanalys i tre årskullar Åsa Murray Barn och ungdomar, utveckling, lärande och socialisation Specialpedagogiska institutionen Stockholms universitet Sammanfattning Bakgrunden
Läs merVår Policy Fordonsanvändning Utrycknings körning FRI VÄG. Nå målet säkert!
Vår Policy Fordonsanvändning Utrycknings körning Nå målet säkert! 11:7 Särskild försiktighet 2:1 Omsorg varsamhet & hänsyn 11:8 Andras säkerhet Grundkrav Bakgrund: Grundläggande kompetensmål för utryckningsförare.
Läs merPersonskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland
Läs merTrafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merRattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare
VTI PM 2015-11-20 Diarienummer: 2014/0571-8.3 Rattfylleriets omfattning bland svårt skadade förare En skattning baserad på polisens misstanke Åsa Forsman Susanne Gustafsson Förord Genom Trafikverkets
Läs merSTRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne
STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden
Läs merTSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet
TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen
Läs merVägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6
Vägtrafikskador 2001 SIKA Statistik 2002:6 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella
Läs merSkadedata i STRADA för motorcyklister
VTI PM Utgivningsår 2009 www.vti.se Skadedata i STRADA för motorcyklister Urban Björketun Förord Som ett projekt finansierat av Skyltfonden har motorcyklisternas trafiksäkerhetssituation belysts genom
Läs merUtveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Läs merTrafiksäkerhet för barn och unga
Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i
Läs merMotion om säkrare gång- och cykelvägar
2007-09-24 202 442 Kommunstyrelsen 2008-01-14 6 14 Arbets- och personalutskottet 2007-12-17 276 580 Dnr 07.541-008 septkf23 Motion om säkrare gång- och cykelvägar Ärendebeskrivning Erika Josbrandt, för
Läs merInternationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder. Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI
Internationell utblick trafiksäkerhetsarbete och åtgärder Anna Vadeby och Åsa Forsman, VTI Bakgrund Underlag för den översyn av mål och indikatorer som görs 2015/2016. Syfte Att inventera andra länders
Läs merPersonskador i trafiken STRADA Värmland
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merTSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet
TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen Avdelningen för väg och järnväg Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten
Läs merUtveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Läs merAnalys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011. Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020
Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen 2011 Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Titel:, Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet mot etappmålen 2020 Publikationsnummer: 2012:098 ISBN:
Läs merSKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson
SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson 1 Trafikskadeutvecklingen i Sveriges Kommuner Redovisningen och analysen är en lägesbild som beskriver hur trafiksäkerheten har
Läs merViktiga begränsningar
Buss Ifs försäkring för buss är utformad för att passa varje bussägares försäkringsbehov. Försäkringen är flexibelt uppbyggd och kan omfatta allt från enbart trafikförsäkring till ett omfattande skydd
Läs merTrafiken i Stockholms län 2007
Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,
Läs merUndersökning av olyckor och räddningsinsatser
Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund RAPPORT Undersökning av olyckor och räddningsinsatser Område Skydd och Samhälle Händelse: Trafikolycka Rv 41 Skene Larmnummer: 1367 Datum: 2011-07-19 Diarienummer:
Läs mer-en sammanställning för Norrköpings kommun 2011-10-10
Trafikrapport 2010 -en sammanställning för Norrköpings kommun 2011-10-10 Förord Hur utvecklas trafiksituationen i Norrköping? Vilka effekter på trafiken har investeringar och infrastrukturförändringar
Läs merHISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2010 2020
HISTORIK, KUNSKAP OCH ANALYS FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROGRAM 2 22 Rapport :29 Trafikkontoret Issn 3-53 Ansvariga: Trafikkontoret: Suzanne Andersson Lennart Adolfsson Anna-Lena Lindström-Olsson Lars-Göran Wallin
Läs merVägarbetare har inte airbag. Sänk farten.
Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. En rapport från SEKO juni 2011. Ny undersökning från SEKO Fartsyndare största hotet mot vägarbetare Sveriges trafikanter struntar i hastighetsbegränsningarna vid
Läs merTRAFIKSÄKERHET TILL HÄST
TRAFIKSÄKERHET TILL HÄST Bakgrund Hästhållningen i Sverige är en expanderande näring med stark koppling till lantbruket och landsbygden. Från ca 7 hästar på 196-talet uppskattas antalet hästar idag till
Läs merVägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd
Vägledning - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet NTF Skånes Trafikäldreråd Januari 2007 Manual och informationsunderlag för trafikantombud att användas vid möten och sammankomster med medlemmarna
Läs merSop-OLA -för säkrare avfallsinsamling
1 Sop-OLA -för säkrare avfallsinsamling Antalet dödade, svårt- och lindrigt skadade personer i olyckor där sopbilar varit inblandade 45 40 35 30 Antal 25 20 Dödade Svårt Skadade Lindrigt skadade Totalt
Läs merSTRADA Värmland 2007 2012
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data
Läs merRemissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70)
2013-03-08 LOS/AW Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande: Cykelutredningens förslag Ökad och säkrare cykling (SOU 2012:70) Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) har beretts möjlighet att
Läs merÅtgärder för att öka körförmågan med sidvagn
MOTORHISTORISKA RIKSFÖRBUNDET IDEELL KULTURELL SAMMANSLUTNING AV KLUBBAR FÖR ÄLDRE VÄGFORDON KANSLI: TOMTEBOGATAN 33, 113 38 STOCKHOLM TEL 08-30 28 01 FAX 08-31 27 06 E-POST mhrf@mhrf.se HEMSIDA www.mhrf.se
Läs mer2006-03-10 Vägverket 1. Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län
Vägverket 1 Kraftsamling för ökad trafiksäkerhet i Stockholms län Vägverket 2 Etappmålet En säker trafik Antalet döda och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor skall minska och antalet dödade i
Läs merInformation till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.
1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar
Läs merPM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Läs merBarn- och babymöbler F A K T A
MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn- och babymöbler Totalt inträffar ungefär 2 000 skador varje år där barn- och babymöbler är involverade. Till barn- och babymöbler räknas här höga och låga barnstolar,
Läs merDödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat
VTI notat 24-24 Dödade och skadade på övergångsställe före och efter regeln om väjningsplikt Foto: VTI VTI notat 24 24 Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 5363 Projektnamn
Läs merRP 92/1999 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen
RP 92/1999 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 64 vägtrafiklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att vissa bestämmelser om körrätt
Läs merVägtrafikolyckor med långsamtgående fordon
1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade
Läs merTrafikkunskap David Lundgren
Trafikkunskap David Lundgren Innehåll 1 kap. Allmänna bestämmelser...5 2 kap. Bestämmelser för alla trafikanter...6 Grundbestämmelser...6 Fri väg m.m. för viss trafik...7 Trafik i korsning med järnväg
Läs merFotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem
1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida
Läs merAnvändning av mobiltelefon i rapporterade vägtrafikolyckor. RAPPORT Dnr TSV Mars 2017
Användning av mobiltelefon i rapporterade vägtrafikolyckor RAPPORT Dnr TSV 2017-1389 Mars 2017 Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Verksamhetsutveckling och stöd Datainsamling och analys Rapporten
Läs merMSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, 010-240 5666. Publikationsnummer MSB744 september 2014 ISBN 978-91-7383-481-
Fotgängarolyckor 2 MSB:s kontaktpersoner: Jan Schyllander, 010-240 5666 Publikationsnummer MSB744 september 2014 ISBN 978-91-7383-481- 3 Förord Under senare år har oskyddade trafikanter som fotgängare
Läs merVägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004
Vägtrafikskador 1998 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer, Vägtrafik A.2 Statistikområde Trafikolyckor A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om meddelande av parkeringsanmärkning m.m.;
Transportstyrelsens föreskrifter om meddelande av parkeringsanmärkning m.m.; beslutade den 24 oktober 2012. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 12 förordningen (1976:1128) om felparkeringsavgift.
Läs merCykelplan. Gävle 2010
Cykelplan Gävle 2010 Titel: Cykelplan Gävle 2010 Utgivningsdatum: Mars 2010 Utgivare: Gävle kommun Kontaktperson: Helena Werre, Gävle kommun Konsult: Sweco, Uppdragsansvarig: Anders Atterbrand Författare:
Läs merRemissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan
Remissvar KS-2016/2472 Huddinge kommuns trafiksäkerhetsplan, SMC, och SMC Stockholm svarar på mängder av remisser. Då det gäller trafiksäkerhetsplanen för Huddinge kommun vill vi påtala att kommunen helt
Läs merTrafikskadelag (1975:1410)
Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Inledande bestämmelser 1 [7401] Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motordrivet
Läs mer3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter
3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att
Läs merF A K T A. Barn 1-3 år: Skador i eller kring hemmet. Andel skadade barn efter ålder och kön.
MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn 1-3 år: Skador i eller kring hemmet Varje år skadas nästan 20 000 barn i åldern ett till och med tre år i eller kring bostaden. Med skada menas att den varit så
Läs merPress Information. Pedestrian Detection i mörker. Animal Detection
Volvo Car Group Public Affairs PVH50 SE-405 31 Göteborg, Sweden Telephone +46 31 59 65 25 Fax +46 31 54 40 64 www.media.volvocars.com Press Information Originator Malin Persson, malin.persson@volvocars.com
Läs merBedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien.
Bilaga 2. Analys från konflikt- och observationsstudierna Trafiksäkerhet Bedömningen av trafiksäkerheten i korsningen är baserad på olycksstatistikanalysen och konfliktstudien. Olycksstatistik Trafiksäkerhetshöjande
Läs merVägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004
Vägtrafikskador 1999 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer, Vägtrafik A.2 Statistikområde Trafikolyckor A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Läs merBILTRANSPORTFÖRSÄKRING Icke yrkesmässig trafik
BILTRANSPORTFÖRSÄKRING Särskilt försäkringsvillkor Giltigt från 2013-01-01 1 Egendomsförsäkring Biltransportförsäkring 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen gäller för försäkringstagaren såsom ägare
Läs merOskyddade Trafikanter
Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och
Läs merEffekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en
Läs merCykelpassager och Cykelöverfarter
Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner
Läs merExempel på innehåll för teoretiska mål i kursplan AM
[dnr] BREV 1(14) Exempel på innehåll för teoretiska mål i kursplan AM Transportstyrelsen inledde våren 2009 arbetet med att ta fram ett nytt kunskapsprov för behörighet AM med ikraftträdande den 1 oktober
Läs merVägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist
1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade
Läs mer4 Separering av gång- och cykeltrafik
4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen
Läs merTRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN. Version 1.2 Remisshandling, 2014-12-12
TRAFIKSÄKERHETSPLAN FÖR LOMMA KOMMUN Version 1.2 Remisshandling, 2014-12-12 Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerhetsplan för Lomma kommun Version: 1.2 Beställare: Lomma kommun Konsult: Uppdragsnummer:
Läs merVägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004
Vägtrafikskador 2003 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig
Läs merTrafikolyckor En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen. Lägesrapport
Trafikkontoret Tjänsteutlåtande T2016-02178 Sida 1 (11) 2016-08-15 Handläggare Ellen Taavo 08-508 263 12 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Trafikolyckor 2015. En årlig redovisning av trafikolycksutvecklingen.
Läs merFörköpsinformation Bilförsäkring
Förköpsinformation Bilförsäkring För- och efterköpsinformation Här finner du en kortfattad beskrivning av försäkringen, som du enligt lag har rätt till. Fullständiga villkor finner du på vår hemsida eller
Läs merSamverkan för säker cykling
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Samverkan för säker cykling Cykelkonferensen 2018 Östersund Johan Lindberg Jörgen Persson 2018-05-23 Strategi för ökad och säker cykling Nystart Nollvisionen: Viktigt att
Läs merTrafikanalys Drömgården
Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box
Läs merHanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008
Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare
Läs merNordisk försäkringstidskrift 3/2011. Trafikförsäkringens ansvar för skador i vägmiljön. Erland Strömbäck
Trafikförsäkringens ansvar för skador i vägmiljön Erland Strömbäck Ska trafikförsäkringen ersätta skador i trafikmiljön orsakade av biltrafiken, exempelvis vägmärken, belysningsstolpar, vajerräcken, vägbroar
Läs merStockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010. Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden
Stockholms stads Trafiksäkerhetsprogram för åren 2005-2010 Bilaga till tjänsteutlåtande Gatu- och fastighetsnämnden 2004-04-18 APRIL 2004 Projektdeltagare: Gatu- och fastighetskontoret Annika Feychting,
Läs mer