Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram

Transkript

1 Nya socioekonomiska indata gällande fr.o.m. 1 april 2016: En sammanfattande beskrivning av hur indata tagits fram

2 Förutsättningarna på nationell nivå är hämtade från Långtidsutredningen 2015 (LU15) Befolkningsframskrivningen till 2040 och 2060 enligt SCB:s prognos våren 2014 Makroekonomiskt scenario enligt Finansdepartementets modellberäkningar: BNP, försörjningsbalans mm. Scenariot för antalet förvärvsarbetande bygger på befolkningsframskrivningen och antaganden om arbetade timmar per ålder och kön. Scenariot för strukturomvandling enligt Konjunkturinstitutets (KI) modellberäkningar: Produktion, produktivitet och arbetade timmar per bransch; produktion, export och import per varugrupp

3 Utvecklingen på regional nivå (län och FAregioner) är bestämd av bilaga 7 till LU15 ( Demografins regionala utmaningar, SOU 2015:101) Befolkningen per län baseras på, dels, SCB:s antaganden om inoch utvandring, förändrade födelsetal och dödsrisker, dels, länens historiska mönster för inrikes och utrikes flyttningar. Förvärvsarbetande nattbefolkning per län baseras på länens befolkning och förändring av länens förvärvsgrader per åldersgrupp och kön som stämmer med det nationella scenariot. Förvärvsarbetande dagbefolkning per län baseras på KI:s antaganden om utveckling per bransch i näringslivet, och åldersspecifika styckkostnader för att beräkna offentlig konsumtion och sysselsatta per bransch i offentlig sektor

4 Indata till Sampers, kommunprognoser Generellt fördelas länets befolkning på kommuner så att kommunens andel av länets befolkning förändras enligt den historiska trenden. Avsteg har gjorts för sju län: Västra Götaland, Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, samt Västmanland. För dessa län baseras befolkningens fördelning på inomregional planering. Fördelningen av länets förvärvsarbetande nattbefolkning på kommuner baseras på kommunens befolkning och förvärvsgrad per åldersgrupp och kön, med avstämning mot länets total. Förvärvsarbetande dagbefolkning uppdelas på befolkningsanknutna och övriga branscher. För övriga branscher antas att kvoten mellan kommunens andel av länets sysselsättning i respektive bransch och kommunens andel av länets befolkning är oförändrad. Den ursprungliga beräkningen av total förvärvsinkomst per kommun justeras genom att multiplicera kommunens genomsnittliga förvärvsinkomst per capita med kommunens befolkning

5 Indata till Sampers, prognoser på SAMS-områden Befolkning: Prognosen per SAMS-område utgår från samband mellan befolkningens åldersstruktur och områdets bostäder indelade efter hustyp och byggnadsperiod samt visst underlag för planerat framtida bostadsbyggande Förvärvsarbetande nattbefolkning: Förvärvsgraden per åldersklass och kön antas vara ett medelvärde av kommunens förvärvsgrad år 2040 och förvärvsgraden i SAMS-området år Avstämning mot kommunens total. Förvärvsarbetande dagbefolkning: Vissa verksamheter antas vara lokaliserade till områden där befolkningen bor (t ex skolor, förskolor och vårdcentraler). Övrig sysselsättning har i stort prognoserats genom proportionell framskrivning med ledning av kommunprognosen för respektive bransch. Befolkning fördelad efter inkomstklass: Prognosen baseras på motsvarande fördelning år 2013 och kommunprognoserna för befolkning, förvärvsarbetande nattbefolkning och inkomster

6 Indata till Samgods, kommunprognoser Nationell produktion, förbrukning, import, export och partihandel per varugrupp i värdetermer (SEK) 2040 uppskattas med underlagsdata från Konjunkturinstitutet (KI). Fördelning av produktion, förbrukning och partihandel på kommuner baseras på framförallt prognoserad sysselsättning per bransch och kommun. Omräkning av produktion, förbrukning, import, export och partihandel från SEK till ton med hjälp av prognoserade genomsnittliga varuvärden i SEK/ton per varugrupp. Resultatet utgör randvillkor till handelsmatriser ( PWC ) i form av radoch kolumnsummor. Matriselementen för prognosåret prediceras med samma modeller som för basåret Dessa modeller använder tidigare genomförda varuflödesundersökningar (VFU) som huvudsaklig datakälla