Februari Miljöavgifter i Stockholm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Februari 2004. Miljöavgifter i Stockholm"

Transkript

1 Februari 2004 Miljöavgifter i Stockholm Effekter av Kommunstyrelsens förslag till utformning december 2003

2 Transek AB är ett oberoende och forskningsinriktat företag som bedriver forskning och konsultverksamhet inom samhällsplanering och trafik. Vi erbjuder högkvalitativa beslutsunderlag och analysredskap genom att kombinera avancerad metodik och mångårig erfarenhet med nytänkande. Våra kunder finns inom statliga myndigheter, privata företag, forskningsorgan och högskolor. Kontakta oss Transek AB Solna torg 3, Solna Telefon Fax Februari 2004 i

3 FÖRORD På uppdrag av miljöavgiftskansliet i Stockholms stad har Transek AB analyserat trafikeffekter av Kommunstyrelsens förslag till utformning av miljöavgiftssystem från januari 2004, och hur de beräknade effekterna förhåller sig till de uppsatta målen för försöket. I rapporten redovisas beräknade effekter på resande, trafik och intäkter. I två tidigare rapporter (december 2003) har ett antal andra utformningar analyserats. Dessa rapporter innehåller även material som är relevant för föreliggande analys, bl a utförligare analyser och resonemang samt beskrivningar av metodik, känslighetsanalyser och osäkerhetsfaktorer. Projektledare på miljöavgiftskansliet har varit Joanna Dickinson. Jonas Eliasson har varit övergripande ansvarig och kontaktperson för hela uppdraget hos Transek AB. Stehn Svalgård har ansvarat för föreliggande trafikanalyser och Johanna Lindqvist Dillén har ansvarat för denna rapport. Stockholm i februari 2004 Joanna Dickinson Miljöavgiftskansliet i Stockholms Stad Februari 2004 ii

4 INNEHÅLL FÖRORD II SAMMANFATTNING 4 1 INLEDNING Bakgrund Målet för försöket Syftet med utredningen 10 2 ANALYSERAT SYSTEM Definition av avgiftssnitt Scenarier och avgiftsnivåer Beräkningsförutsättningar 13 3 EFFEKTER PÅ RESANDE Resandet mellan områden i utgångsläget Avgifters påverkan på resandet 17 4 EFFEKTER PÅ BILTRAFIK Trafikflöden och trafikarbete Framkomlighet Trafiksammansättningen över Saltsjö-Mälarsnittet 34 5 EFFEKTER PÅ KOLLEKTIVTRAFIK OCH GC-RESOR Ökat resande 37 6 INTÄKTER Effekter av undantag och maxavgift Nettointäkter 40 7 REFERENSER 43 BILAGA 1: BERÄKNADE FLÖDEN OCH HASTIGHETER 44 BILAGA 2: METODIK 46 Analysförutsättningar 46 BILAGA 3: OSÄKERHETER I FRAMTAGNA RESULTAT Hur påverkas slutsatserna av osäkerheterna? 56 Februari 2004 iii

5 SAMMANFATTNING Rapporten sammanfattar de beräknade effekterna av Kommunstyrelsens förslag till utformning från januari Rapporten diskuterar hur dessa effekter förhåller sig till de uppsatta målen för försöket. Rapportens innehåll I kapitel 1 skildras processen som lett fram till det nuvarande förslaget och syftet med utredningen. I kapitel 2 presenteras den analyserade avgiftsutformningen. I kapitel 3 till och med 6 presenteras resultaten av analyserna. Kapitel 3 beskriver effekter på resandet, och kapitel 4 effekter på trafikflöden och framkomlighet. Kapitel 5 redovisar effekter på kollektivtrafik och kapitel 6 beräknade intäkter. Resultat i kort sammanfattning De beräknade effekterna bygger på två väsentliga åtgärder, dels införandet av miljöavgifter, dels SL:s taxehöjning som innebär att priset på månadskortet höjs med 20 procent och priset för rabatt- och kontantkuponger med i genomsnitt 35 procent. Jämfört med dagens trafiknät (2004) är den viktigaste förändringen att Södra Länken har öppnat, vilket bl a förenklar för trafik mellan sydöstra och norra länsdelarna att undvika avgiftsområdet. Det betyder att avgifterna får en större påverkan på dessa trafikströmmar än om inte Södra Länken funnits. Innerstaden Den föreslagna utformningen beräknas reducera biltrafiken i innerstaden väsentligt. Trafiken i innerstaden minskar med ungefär 20 procent i högtrafik och 8 procent i mellanperioden (mitt på dagen). Över själva avgiftssnittet blir minskningarna större. Antalet fordon som passerar tullsnittet runt innerstaden beräknas minska med drygt 30 procent i högtrafik och omkring 20 procent i mellanperioden. Februari

6 Trafiken på innerstadslederna (Klarastrandsleden, Stadsgårdsleden, Centralbron m fl) förväntas minska kraftigt, på vissa leder med uppemot 50 procent. Den minskade trafiken förväntas förbättra framkomligheten betydligt. Den beräknade hastighetsnedsättningen på de stora innerstadslederna (Centralbron, Klarastrandsleden m fl) faller från dagens nivåer på över 60 procent hastighetsnedsättning (i högtrafik) till nivåer i paritet med det föreslagna framkomlighetsmålet på högst 40 procent hastighetsreduktion (i högtrafik). I praktiken innebär det att man går från en situation med omfattande och långvariga köer till en väsentligt bättre framkomlighet, men att det fortfarande finns risk för relativt stora köer. Det totala antalet resor till innerstaden under avgiftsbelagd tid (med samtliga färdmedel) beräknas minska med 3 procent. Infarterna Även infartslederna (Roslagsvägen, E18, E4, Nynäsvägen mfl) får betydande trafikminskningar. Trafiken på infarterna minskar med i genomsnitt 9 procent i högtrafik. Minskningarna varierar från 24 procent på Roslagsvägen ner till 3 procent på Tranebergsbron. Den minskade trafiken förväntas förbättra framkomligheten. Den beräknade hastighetsnedsättningen på infarterna faller från dagens nivåer på omkring 50 procent i genomsnitt (i högtrafik) till nivåer som i de flesta fall ligger under det föreslagna framkomlighetsmålet på högst 50 procent på infarterna (i högtrafik). Undantaget är Tranebergsbron, där man kan förvänta sig fortsatta problem, dock något mindre än i utgångsläget. Köerna på infarterna orsakas inte bara eller ens främst av att det är mycket trafik på själva infarterna, utan i stor utsträckning av trängsel i eller nära innerstaden. Den förbättrade framkomligheten i innerstaden kan därför förväntas bidra starkt till att minska infartsköerna. Avgifterna innebär visserligen att trafiken på infartslederna minskar i sig, men trafikminskningen i innerstaden har troligen en större betydelse för köminskningen på infartslederna. Precis som i innerstaden kan man sammanfatta situationen som att man går från en situation med omfattande och långvariga köer till en väsentligt bättre framkomlighet på de flertalet Februari

7 infarter (undantaget framför allt Tranebergsbron och eventuellt Bergshamraleden), men att det fortfarande finns risk för relativt stora köer. Essingeleden Det nuvarande förslaget till utformning tillsammans med SL:s taxehöjning beräknas orsaka ökade köproblem på Essingeleden. Trafiken över Gröndalsbron beräknas öka med 10 procent i högtrafik till följd av avgifterna. Utgångsläget beräknas i sin tur ligga ca 5 procent över dagens situation, vilket beror på att trafiken på Essingeleden ökar när Södra Länken öppnar. Det är osäkert exakt vilka konsekvenser denna trafikökning får 1, men sannolikt kommer situationen bli ungefär som när Essingeleden bara hade tre körfält i varje riktning. Det innebär risk för betydande köer under högtrafik. Lidingö Kommunfullmäktige anger i sitt beslut att Systemet bör utformas så att Lidingö inte drabbas hårdare än andra likvärdiga områden. Som lösning på detta har systemet utformats så att bilresor mellan Lidingö och övriga länet (ej innerstaden) avgiftsbefrias för Lidingöborna, även om resorna går genom innerstaden. Detta är i princip möjligt att genomföra med en teknisk lösning som innebär att fordon som passerar genom innerstaden från Lidingö för att sedan fortsätta ut ur innerstaden inom en viss tid inte betalar någon avgift. Däremot får Lidingöborna enligt förslaget betala avgift för bilresor till/från innerstaden, på samma vis som övriga trafikanter. Enligt beräkningarna skulle Lidingöborna med denna lösning betala avgifter ungefär i nivå med boende i övriga närförorter, medan effekterna av avgiftssystemet på trafikflöden och framkomlighet totalt sett skulle bli ungefär desamma som om Lidingöborna inte undantogs från avgift vid passage genom innerstaden. Intäkter Intäkterna från avgifterna beräknas till strax under 900 miljoner kronor per år med hänsyn tagen till undantagna fordon, den föreslagna maxavgiften och den höjda SL-taxan. 1 När trafiken ligger så nära kapacitetstaket är de jämförelsevis översiktliga analysverktyg som använts hittills i analyserna inte idealiska, eftersom de inte är utformade för detaljerade köanalyser (köers uppbyggnad, utsträckning och avveckling). Februari

8 Kollektivtrafik Med kommunfullmäktiges förslag till avgiftsystem från december 2003 så kommer kollektivtrafikresandet mot innerstaden, inklusive genomresandet, mellan kl att öka med ca resor i jämförelse med Det innebär en resandeökning med 7-8 %. För hela länet är ökningen 3-4 %. Prognosen utgår från efterfrågan på kollektivtrafik med miljöavgifter 2005 och inkluderar effekter av beslutade förändringar i SL-taxan samt andra förändringar i omvärlden mellan 2002 och 2005 som påverkar resandet. Borträknat 1 % ökning mellan pga omvärldsfaktorer så blir resandeökningen mot innerstaden pga miljöavgifterna 6-7 %. SL:s och Transeks prognosverktyg tar inte hänsyn till restidspunktseffekter (dvs att biltrafikanter väljer ändrad restidpunkt). Om effekter pga ändrad restidpunkt skulle medföra 20 % mindre ökning av kollektivtrafikresandet så blir ökningen av resandet mot innerstaden 5-6 %. SL-resor med såväl start som mål inom innerstaden minskar med någon % mellan år 2002 och Höjd SL-taxa är den största förklaringen. Prognosen tar dock inte hänsyn till den rekrytering av nya kunder som utökad och nyetablerad kollektivtrafik normalt innebär. Även bussar vinner på ökad framkomlighet i innerstaden, vilket kan komma att bidra till ett ökat kollektivtrafikresande i innerstaden. Denna effekt har dock inte heller belysts i de gjorda analyserna. Gång- och cykelresande Gång- och cykelresandet (GC) ökar med införande av avgiftssystemet och ökningen av kollektivtrafiktaxan. GC-resandets andel av totala resandet i innerstaden ökar från knappt 15 procent till ca 21 procent för scenariot med avgifter och höjd SL-taxa. I hela länet ökar GC-resandet med 3 procent. 2 SL:s prognos. Februari

9 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Stockholms stad planerar ett försök med miljöavgifter på biltrafik. Enligt planerna ska försöket inledas våren 2005 och följas av en folkomröstning hösten På uppdrag av Stadsledningskontoret i Stockholms stad tog Transek under mars 2003 fram ett första underlag med preliminära analyser av systemets utformning, möjliga tekniska system, utvärdering och genomförandeprocess. Underlaget togs fram under stark tidspress och baserades därför huvudsakligen på tidigare utredningar om bl.a. möjliga tekniska system samt olika avgiftsutformningars effekter på trafik och resande. På grundval av detta underlag lämnade Stadsledningskontoret i april 2003 ett tjänsteutlåtande som bl.a. innehöll förslag till beslut om teknisk lösning (s.k. fordonsdosor ) samt utformning av miljöavgifterna (avgift för passage in till eller ut ur innerstaden, med högre avgift i högtrafik och ingen avgift nätter och helger). Kommunfullmäktige beslutade i juni 2003 att inleda upphandling av tekniskt system samt att uppdra åt Stadsledningskontoret att teckna avtal med staten om kostnader och intäkter. Man beslöt också att avgifterna i stort sett skulle ha den utformning som föreslagits av Stadsledningskontoret. I beslutet framhölls dock särskilt att utformningen av avgifterna (avgiftsnivåer samt under vilka klockslag olika avgifter skulle tas ut) behövde analyseras närmare innan stadens slutgiltiga beslut om utformningen fattades Under hösten 2003 genomförde Transek på uppdrag av Miljöavgiftskanliset i Stockholms stad analyser av effekter av olika förslag till utformning av miljöavgifter. Under januari 2004 fattade Kommunstyrelsen beslut om en justerad avgiftsutformning. Syftet med föreliggande utredning är att beräkna effekter av detta justerade förslag.. Kommunstyrelsens förslag till ny utformning av avgiftssystemet har lämnats över till regeringen som underlag för arbetet med den lagstiftning som ska möjliggöra försöket med miljöavgifter i Stockholm, och som för närvarande Februari

10 förbereds i regeringskansliet. Det är sedan Riksdagen som har att fatta beslut om införande av miljöavgifter, eftersom det är en statlig skatt. 1.2 Målet för försöket Kommunstyrelsen har formulerat följande mål för försöket: 1. Framkomligheten på de hårdast trafikbelastade vägarna ska förbättras flaskhalsarna ska reduceras. 2. Miljön ska förbättras genom att utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar minskar. 3. De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. Framkomlighetsmålet har tidigare formulerats kvantitativt som att antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar skall minska med procent samtidigt som situationen på Essingeleden inte får försämras. På grundval av höstens analyser har Transek föreslagit följande kvantifiering av framkomlighetsmålet: 1. På de större vägarna och lederna i innerstaden ska hastighetsreduktionen vara högst 40 % (dvs. medelhastigheten ska vara minst 60 % av skyltad hastighet). 2. På de större infarterna ska hastighetsreduktionen vara högst 50 % (dvs. medelhastigheten ska vara minst 50 % av skyltad hastighet). Att målet är mer ambitiöst för innerstaden än för infarterna beror på att flaskhalsar i och nära innerstaden sprider sig utåt i trafiksystemet och orsakar värre köer längre ut, medan flaskhalsar längre ut på infarterna inte orsakar lika svåra köer av det enkla skälet att inflödet av trafik in till flaskhalsen inte är lika högt. I avsnitt 4.2 ( Flaskhalsar ) finns en redogörelse för olika hastighetsreduktioner innebär i form av uppkomna köer. Februari

11 1.3 Syftet med utredningen Det ena syftet med föreliggande utredning är att ge kunskap om huruvida miljöavgifterna enligt nu liggande förslag är utformade så att målen för försöket ska uppnås. I denna rapport redovisas beräknade effekter på resande och trafik av förslaget till utformning som antogs av Kommunstyrelsen i januari Det andra syftet med utredningen är att ge underlag för olika aktörers planering inför försöket. Viktiga delar är bl.a. hur vägtrafikflöden och framkomlighet förändras geografiskt och över dygnet samt hur de övergripande resmönstren kan förväntas påverkas, beräknad ökning av kollektivtrafikresande, och vilka intäkter avgifterna förväntas generera,. Februari

12 2 ANALYSERAT SYSTEM 2.1 Definition av avgiftssnitt Figur 1 nedan visar avgiftszonen. Essingeleden, som på kartan passerar igenom avgiftszonen, ligger utanför avgiftsområdet: ingen avgift utgår för färd enbart på Essingeleden, eller färd upp på Essingeleden från Tranebergsbron eller tvärtom. Avgift tas bara ut när man kör av Essingeleden in i innerstadszonen respektive ut från innerstadszonen upp på Essingeleden. I det följande betecknar tullsnittet avgiftssnittet runt innerstaden (huvudsakligen vid tullarna ): Roslagstull, Norrtull, Solnabron, Pampaslänken, Ekelundsvägen, Tranebergsbron (till eller från innerstaden, inte upp på Essingeleden), avfarter mot innerstaden från Essingeleden mellan Norrtull och Gröndalsbron, Liljeholmsbron, Skanstull, Danvikstull. Februari

13 Figur 1 Illustration av avgiftsområdet. 2.2 Scenarier och avgiftsnivåer Två scenarier har analyserats, ett jämförelsealternativ (JA) och ett utredningsalternativ (UA). JA UA Jämförelsealternativ 2005 utan avgifter. Trafiken 2005 med Kommunstyrelsens förslag till miljöavgifter från januari : Avgifter på vardagar enligt tabellen nedan. Helger är avgiftsfria. Maximal avgift 60 kronor per dygn och fordon. Resor mellan Lidingö och övriga länet är avgiftsfria om inget stopp görs i innerstaden på vägen ut eller in. (För resor 3 Den största förändringen jämfört med tidigare förslag är att avgiften över innerstadens Saltsjö- Mälarsnitt tagits bort. Februari

14 mellan Lidingö och innerstaden gäller samma kostnad som för bilresor över övriga tullsnittet.) Höjning av SL-taxan från 2003 års nivå med 20 procent för månadskort och i genomsnitt 35 procent för rabattkuponger och kontantbiljetter 4. Tabell 1 Utformning av avgiftssystemet i scenario UA Tidpunkt 6:30 07:00 07:30 8.:30 09:00 15:30 16:00 17:30 18:00-7:00-7:30-08:30-9:00-15:30-16: : Avgift 10 kr 15 kr 20 kr 15 kr 10 kr 15 kr 20 kr 15 kr 10 kr Undantag och maxavgift Följande fordonsslag antas bli undantagna från avgifterna, i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut i juni 2003: Bussar i linjetrafik Taxibilar Färdtjänstfordon Skolskjutsfordon Utryckningsfordon Vissa fordon undantagna från skatteplikt i Sverige Fordon med handikapptillstånd Miljöbilar (enligt Stockholms stads definition) Motorcyklar 2.3 Beräkningsförutsättningar I trafikprognosberäkningarna har använts markanvändningsdata för år 1998 och trafiknät för år Den största förändringen jämfört med dagens läge (januari 2004) är att Södra Länken öppnat. Det betyder att trafiken på Essingeleden blir cirka 5 procent högre än idag 5 redan i utgångsläget före avgifterna. 4 Enligt Landstingsfullmäktiges beslut hösten Höjningarna träder i kraft våren Källa: Vägverket Region Stockholm. Februari

15 I beräkningarna har ingen hänsyn tagits till att vissa fordon kommer att vara befriade från avgift. En maxavgift på 60 kronor per fordon och dygn har beaktats i prognoserna. Observera att de beräknade effekterna också inkluderar effekten av den höjda SL-taxan. Februari

16 3 EFFEKTER PÅ RESANDE 3.1 Resandet mellan områden i utgångsläget Av samtliga resor i länet under ett dygn görs ca 42 procent med bil, resten med kollektivtrafik eller gång och cykel. De flesta resorna sker utanför innerstaden inom samma regionhalva och berörs därför inte av avgifter i innerstaden eller över Saltsjö-Mälarsnittet. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% På egen regionhalva Mellan regionhalvor koll+övr bil Innerstaden Figur 2 Resor med olika färdmedel fördelat på målpunktsområden i Stockholms län Drygt 10 procent av alla resor i länet sker mellan regionhalvorna utan att ha vare sig start eller mål i innerstaden. Andelen är betydligt högre söder om innerstaden än norr om, 18 procent respektive 8 procent. Det är alltså vanligare att från söderförorterna exempelvis pendla till ett arbete i den norra regionhalvan än tvärtom. Huvuddelen, ungefär tre fjärdedelar, av bilresandet mellan regionhalvorna går på Essingeleden, resten via innerstaden 6. Resor till innerstaden Omkring 35 procent av resorna i länet har innerstaden som start eller mål 7. Cirka 7 procent av alla vardagsresor i länet har innerstaden som start eller 6 7 Andelen via innerstaden kommer att minska ytterligare när Södra Länken öppnas. Här ingår resor med både start och mål i innerstaden. Februari

17 mål och görs med bil. Det är alltså dessa sju procent (på vardagar) som kommer att beröras av avgifter i innerstaden. Andelen resor som berörs av avgifterna ligger mellan 5 och 10 procent i praktiskt taget hela länet. Innerstaden och de inre södra förorterna ligger i överkanten av intervallet, de yttre norra länsdelarna i underkanten. Undantaget är Lidingö, där 23 procent av alla vardagsresor skulle beröras av avgifterna. Undantas bilresor mellan Lidingö och övriga länet, som i det nuvarande förslaget, sjunker dock andelen vardagsresor som berörs till omkring 12 procent. gång och cykel 2% taxi 1% Övriga färdsätt 6% bilförare 25% bilpass 5% koll 61% Figur 3 Färdmedelsfördelning av resor till och från innerstaden Inköpsresor Av speciellt intresse är hur inköpsresorna till innerstaden kan påverkas av avgifterna. Ca 8 procent av inköps- och serviceresorna till innerstaden kommer att beröras av avgifter, varav den allra största delen (7 procentenheter) sker under 10 kr-perioderna. De övriga 92 procenten av inköpsresorna sker antingen med andra färdmedel (70%), med bil men inom innerstaden (16 %) eller med bil från övriga länet men under avgiftsfri period (5 %). En viss del av de 8 procenten av inköpsresorna som berörs kan förväntas välja andra färdmedel, restidpunkter eller målpunkter. Man kan förvänta sig att den förväntade minskningen av inköpsresor till innerstaden till följd av avgifterna till viss del uppvägs av att inköpsresor med start i innerstaden i högre grad håller sig inom innerstaden. Februari

18 3.2 Avgifters påverkan på resandet Avgifter påverkar resor och trafik på flera olika sätt. Resor kan ske längs andra vägar, med andra färdmedel, till andra målpunkter eller vid andra tidpunkter. Man kan också välja att göra färre resor totalt sett. I modellberäkningarna antas att avgifterna påverkar olika typer av resor och trafik på olika sätt. Tabell 2 nedan visar vilka effekter modellberäkningarna tar hänsyn till. Tabell 2 Principiell inverkan på resandet av avgifter i modellberäkningarna Andra vägar Andra färdmedel Andra målpunkter Andra tidpunkter Färre resor Resor till och från arbete X X X Tjänsteresor X X X X X Övriga privata resor X X X X X Yrkestrafik X Notera att arbetsresornas målpunkter inte antas förändras, eftersom prognosen avser kort sikt (under försöksperioden). På längre sikt finns givetvis en sådan påverkan, medan den på kortare sikt (något år) kan antas vara liten. Effekter på personresor med bil Tabellen nedan visar effekten på personbilsresandet inom länet av avgifterna och SL-taxehöjningen. Tabell 3 Effekter på personresor med bil Antal personbilresor (förare), vardagsdygn Hela dygnet Förändring under avgiftstid 8 Län ,0 % Inom innerstaden ,0 % Övriga länet innerstaden ,2 % Norra länet södra länet (exkl ,8 % innerstaden) Till innerstaden totalt ,4 % 8 Förändringen sett över hela dygnet är ungefär tre fjärdedelar av denna siffra, eftersom nattrafiken inte påverkas. Februari

19 Antalet bilresor mellan innerstaden och övriga länet beräknas minska med omkring 23 procent. Notera att bilresorna minskar i bägge riktningar, både från övriga länet till innerstaden och från innerstaden till övriga länet. Minskningen uppvägs delvis av att personbilresandet inom innerstaden ökar. Den sammanlagda effekten blir en minskning av antalet personbilresor med målpunkt i innerstaden med knappa 10 procent. Inom innerstaden ökar antalet personbilsresor av tre skäl. Det viktigaste skälet är SL-taxehöjningen. Bidragande orsaker är också den ökade framkomligheten i innerstaden och att bilresor med startpunkt i innerstaden i högre utsträckning väljer målpunkt i innerstaden för att därigenom undvika avgift. Antalet bilresor mellan norra och södra länet ökar någon procent effekten av SL-taxehöjningen är något större än effekten av avgifterna. Avgifternas effekt på trafiken mellan norra och södra länsdelarna är begränsad, eftersom stora delar av denna trafik går på Essingeleden, som ju är avgiftsbefriad. I Tabell 4 redovisas beräknade effekter på all trafik i maxtimme. Tabell 4 Effekter på all fordonstrafik, maxtimme All fordonstrafik, maxtimme Utan avgifter Förändring med avgifter Län ,2 % Inom innerstaden ,5 % Övriga länet innerstaden ,7 % Norra länet södra länet (exkl innerstaden) ,3 % Dygnstrafiken påverkas på ungefär samma sätt som maxtimmestrafiken även om effekterna förstås är något mindre, eftersom avgifterna är lägre utanför högtrafik. Effekter på det totala personresandet Tabellen nedan visar effekterna på det totala personresandet inom länet (med samtliga färdmedel). Februari

20 Tabell 5 Effekter på personresandet med alla färdmedel Antal personresor (bil, koll, g/c), vardagsdygn Hela dygnet Förändring under avgiftstid 9 Län ,5 % Inom innerstaden ,8 % Övriga länet innerstaden ,1 % Norra länet södra länet (exkl ,1 % innerstaden) Till innerstaden totalt ,2 % Antalet personresor i länet med samtliga färdmedel beräknas minska med cirka en halv procent. Resandet till innerstaden påverkas förstås mest. (Observera att effekterna av SL-taxehöjningen ingår.) Geografiska fördelningseffekter Lidingö I det nuvarande förslaget till utformning tas ingen avgift ut för bilresor mellan Lidingö och övriga länet utanför innerstaden. I tabellen nedan visas genomsnittliga avgifter per resa respektive per bilresa från olika startpunkter. Tabell 6. Genomsnittliga avgifter per startområde Startpunkt Avgift kr per enkelresa (genomsnitt) Avgift kr per enkel bilresa (genomsnitt) Yttre norra förorterna Inre norra förorterna Lidingö Norra innerstaden Södra innerstaden Inre södra förorterna Yttre södra förorterna Att avgifterna i genomsnitt blir så pass låga beror på att de flesta resor inte berörs de sker med andra färdmedel än bil, eller på vägar och tider som inte är avgiftsbelagda. Av tabellen framgår att Lidingöbor i genomsnitt betalar något mer totalt i avgifter än boende i övriga områden, eftersom 9 Förändringen sett över hela dygnet är ungefär fyra femtedelar av denna siffra, eftersom nattrafiken inte påverkas. Februari

21 deras genomsnittliga avgift per resa är högst (antalet resor per person och dag varierar inte särskilt mycket mellan områden, utan ligger runt 2,5 enkelresor per dag och person för samliga områden). Näst mest betalar de inre södra förorterna (dit räknas Stockholms stad söder om Södermalm samt Nacka.) Tittar man däremot enbart på bilisterna ser man att boende i innerstaden betalar mest södra innerstaden något mer än norra innerstaden. Att dessa två mått skiljer sig åt beror på att Lidingöborna gör fler bilresor än innerstadsborna, vilket drar upp deras genomsnittliga avgiftskostnad. Februari

22 4 EFFEKTER PÅ BILTRAFIK 4.1 Trafikflöden och trafikarbete Trafik i innerstaden Till följd av avgifterna minskar biltrafiken 10 i innerstaden. Särskilt markant minskar biltrafiken över själva avgiftssnittet. Tabell 7 visar hur trafikflöden över olika snitt förändras. 10 I biltrafik ingår personbilar, bussar, lastbilar, små lastbilar etc, dvs inte gång och cykel respektive tunnelbana. Februari

23 Tabell 7 Förändrad trafik i innerstaden (KS:s förslag januari 2004) Morgonens maxtimme Trafikvolym Beräknad före förändring avgifterna 11 Mellanperiod Trafikvolym före förändring Beräknad avgifterna Total trafik i innerstaden (fordonskilometer/timme) % % Tullsnittet in mot innerstaden (exkl. t/fr Lidingö) % % Tullsnittet ut från innerstaden (exkl. t/fr Lidingö) % % Tullsnittet från Lidingö mot innerstaden % % Tullsnittet mot Lidingö från innerstaden % % Totalt över tullsnittet % % Innerstadens Saltsjö- Mälarbroar (norrut) % % Innerstadens Saltsjö- Mälarbroar (söderut) % % Innerstadens Saltsjö- Mälarbroar (totalt) % % Tabellen nedan visar hur trafikflödena förändras på ett antal större innerstadslänkar (under morgonens maxtimme). 11 Modellberäknade flöden: kan avvika något från uppmätta flöden. Februari

24 Tabell 8 Trafikflöden på ett urval innerstadslänkar. Morgonens maxtimme. Länk Riktning Trafikvolym i Förändring utgångsläge Västerbron Norrut % Västerbron Söderut % Centralbron Söderut % Centralbron Norrut % Stadsgårdsleden Västerut % Stadsgårdsleden Österut % Söderledstunneln Norrut % Söderledstunneln Söderut % Klarastrandsleden Söderut % Trafik på infarterna Tabellen nedan visar hur trafiken på några större leder och infarter förändras (beräkningar för morgonens maxtimme, riktning mot innerstaden om inget annat anges). Februari

25 Tabell 9 Förändring av trafikflöden på större trafikleder pga. avgifter in mot stan om inte annat anges. Maxtimme. Väg Plats Trafikvolym i utgångsläge Förändring Infarter, E18 Norr om tpl norr/väst Danderyds k:a -4% E18 Norr om Rinkeby -3% E4 Norr om tpl Järva krog -6% E4 Söder om tpl Haga Norra -8% Roslagsvägen Väster om Frescati -24% Drottningholmsvägen Tranebergsbron % Infarter, Värmdöleden Öster om tpl söder/öster Skogalund -8% Nynäsvägen Norr om tpl Gubbängen -9% Huddingevägen Norr om tpl Älvsjö -7% E4/E20 Väster om tpl Västertorp -6% Essingeleden Gröndalsbron Norrut % Gröndalsbron Söderut % Trafiken över ett infartssnitt enligt figuren nedan beräknas minska med ca 9 procent. Februari

26 Figur 4 Punkter där trafik på infarter beräknats (streckad linje). (Figuren visar även övriga punkter där trafiken beräknas.) 4.2 Framkomlighet Flaskhalsar Ett sätt att formulera framkomlighetsmål är att utgå från att s.k. flaskhalsar i trafiken ska minska. En flaskhals är en vägsträcka där det kommer in mer trafik än vad som kan komma ut från vägsträckan, vilket gör att köer uppstår. Precis som i en uppochnervänd flaska med vatten kan det innebära att det står nästan still även långt ifrån flaskhalsen. I själva flaskhalsen däremot lossnar det, och vattnet respektive trafiken flyter på. Trafikflaskhalsar är faktiskt värre än vanliga flaskhalsar, eftersom utflödet ur flaskhalsen (hur många fordon som passerar per tidsenhet) kan minska om det är mycket trafik ett fenomen som man kan betrakta i många vägkorsningar. För att kunna förbättra framkomligheten räcker det alltså inte att identifiera var köerna står (vattnet uppe i flaskan ) man måste identifiera var de orsakas (i flaskhalsen ). Även om de största köerna befinner sig rent geografiskt på infarterna så är det inte i första hand där de orsakas utan längre in, i eller nära innerstaden. En förbättring av framkomligheten i innerstaden kan därför minska köerna även långt ut från innerstaden. Alla köer orsakas dock inte av flaskhalsar inne i innerstaden. Även flera av Februari

27 infarterna har för mycket trafik i förhållande till sin kapacitet, vilket orsakar flaskhalsar också på själva infarterna. Det är svårt att ange precis vad som ska definieras som en flaskhals. Ett användbart mått på framkomlighet är hastighetsreduktion i procent av skyltad hastighet. Följande tumregler beskriver konsekvensen av olika grad av reduktion. Tumreglerna är förstås grova approximationer: vilka köer som uppstår beror också på många andra faktorer, som t ex trafikflödet, eventuella korsningar eller trafiksignaler, hur länge hastighetsreduktionen varar osv. Tumreglerna nedan kan sägas gälla en typisk större infart säg en 70-skyltad väg med två filer i varje riktning och långvarigt högt trafikflöde. Tabell 10 Konsekvenser av hastighetsreduktion Hastighetsreduktion Konsekvens < 20 % försumbara köer 20% - 35 % små eller måttliga köer 35 % - 50 % relativt stora köer 50 % - 60 % svåra köer > 60 % mycket svåra och långvariga köer Notera att hastighetsreduktionen gäller själva flaskhalsen. En hastighetsreduktion på 50 procent låter kanske inte så farligt 35 km/h på en 70-väg betyder ändå att det rör på sig. Problemet är att detta orsakar svåra, i värsta fall nästan stillastående köer uppströms från flaskhalsen, om trafikflödet in till flaskhalsen är högt. När trafiken minskar minskar köerna av två anledningar. Den ena är den självklara att varje bilist får vänta kortare på sin tur att komma igenom flaskhalsen: det blir kortare köer helt enkelt för att det blir färre bilar i kön. Den andra anledningen är mera intressant: när trafiken minskar kan genomströmningen av bilar öka. Det betyder att flaskhalsarna blir mindre trånga om man så vill. Det är alltså inte bara färre bilar i kö; de som väntar kommer också igenom fortare. Det kan få det paradoxala resultatet att trafikflödet mätt som fordon förbi en viss punkt per tidsenhet faktiskt ökar till följd av färre bilar. Februari

28 När trafiken och köerna minskar uppträder också en annan effekt: det finns inte lika stora skäl att undvika rusningsperioden längre. Det kan innebära att följden av trafikminskningen blir att köerna blir mer koncentrerade i tiden, dvs. när de är som värst är de lika långa som förut, men de pågår å andra sidan under (betydligt) kortare tid. Följande bild (hämtad ur en omfattande trafikundersökning i Singapore) illustrerar hur trafikflödet bromsas upp och förvandlas till långvariga köer när antalet fordon passerar den s k kritiska kapaciteten. Notera särskilt hur känsligt intervallet i närheten av den kritiska kapaciteten är. När trafiken når det röda området räcker mycket små störningar eller trafikökningar för att en kö ska bildas. När det händer, så minskar utflödet från flaskhalsen, och stora köer kan byggas upp snabbt. (Vid vilken hastighet och trafikvolym detta händer beror förstås bl a på trafikflödet och vägens storlek.) Speed (km/h) Optimal speeds: Expressways, kph Arterial roads, kph Vehicles per hour and lane Översikt över avgifternas beräknade effekter På de större, 70-skyltade vägarna bör man alltså ha en (beräknad) hastighet på minst 35 km/h, och gärna högre, för att undvika flaskhalsar och därmed uppkomna köer. Allmänt sett behöver en enstaka lindrig flaskhals inte Februari

29 orsaka så svåra köer. Men i Stockholm ligger ofta flaskhalsarna på rad längs infarterna, över tullsnittet och i innerstaden. Därmed får man svåra köer längs hela sträckor. För att avhjälpa köerna behöver man alltså minska hastighetsreduktionen ( lösa upp flaskhalsarna ) längs hela dessa sträckor. I Figur redovisas den relativa hastighetsreduktionen p.g.a. trängsel på olika vägar, beräknad för trafiksituationen 2005 utan avgifter. Bilden indikerar svåra kösituationer på flera av infarterna och på genomfarterna. Figur 5 Procentuell hastighetsreduktion i högtrafik på grund av trängsel. Scenario utan avgifter 2005 Flaskhalsar i form av mycket långsamma köer syns som breda röda fläckar. De olika streckens bredd motsvarar trafikvolymen på vägen. Observera att fläckarna/flaskhalsarna visar var köer uppstår; bilden visar inte hur bilköerna sprider sig ut från flaskhalsen. Det betyder att situationen i verkligheten är värre än vad bilden visar: köerna sträcker sig längre ut, vilket medför att den relativa hastighetsreduktionen p.g.a. trängsel på vissa vägar kan bli större än beräknat. Februari

30 Motsvarande beräkningar av hastighetsreduktionen i vägnätet på grund av trängsel för scenario med avgifter 2005 redovisas i Figur 6. Figur 6 Procentuell hastighetsreduktion i högtrafik på grund av trängsel. Med miljöavgifter enligt KS:s förslag januari På Essingeleden syns försämringar av framkomligheten, medan stora förbättringar syns på de stora innerstadslederna Söderledstunneln- Centralbron-Klarastrandsleden, samt på Roslagsvägen och vid Roslagstull. Andra förbättringar syns bl a på Nynäsvägen och öster om Bergshamraleden. Framkomligheten på Tranebergsbron förbättras något i riktning västerut men blir i stort sett oförändrad i motsatt riktning (trafik som till stor del ska upp på Essingeleden). Den ökade trafiken på Essingeleden medför en ökad belastning på Södra Länken. För de vägsträckor på Södra Länken som hamnat i det blåa intervallet ligger den beräknade hastighetsreduktionen på mellan 20 och 35 procent vilket medför att trafikökningen på dessa sträckor inte medför några större köproblem. På några enstaka punkter, vid på och avfarterna till Februari

31 Huddingevägen samt påfarten till E4/E20 erhålls en hastighetsreduktion på över 50%. Den sammantagna bedömningen är att köproblem kan komma att uppstå på dessa punkter men att trafiken på Södra Länken i stort kommer att flyta problemfritt. När man betraktar bilderna ovan ska man hålla i minnet att färgsättningen är ganska grov med endast fyra färger. Ett skifte mellan t ex rött och gult kan i vissa fall vara en mycket liten skillnad, säg mellan 49% och 51% hastighetsreduktion. Vi ska därför detaljstudera hur den beräknade hastighetsreduktionen förändras på de viktigaste innerstadslerderna och infarterna. I bilaga 4 redovisas ett något större antal viktiga länkar. Effekter i innerstaden I Figur 7 nedan visas beräknad hastighetsreduktion i procent av skyltad hastighet på några av de värsta flaskhalsarna i innerstaden, utan respektive med avgifter. Beräkningarna avser morgonens maxtimme i nordlig riktning. Februari

32 -70% -60% -50% -40% -30% -20% -10% JA UA 0% Centralbron N Stadsgårdsleden V Söderledstunneln N Klarastrandsleden N Figur 7 Beräknad hastighetsreduktion i procent av skyltad hastighet för några trafikleder i innerstaden (JA = utan avgifter, UA = KS:s förslag januari 2004) Med avgifter faller hastighetsreduktionen från nivåer på över procent till omkring 40 procent. Det betyder att man går från en nivå liktydig med mycket svåra och långvariga köer till en nivå där relativt stora köer kan uppstå (se Tabell 10 på sid. 26). Risken för svåra köer i innerstaden på de gator där de största flaskhalsarna finns idag reduceras alltså väsentligt men elimineras inte. Februari

33 Effekter på infarterna Figur 8 visar beräknad hastighetsreduktion på några av de mest köbelastade infarterna, utan respektive med avgifter. Beräkningarna avser morgonens maxtimme i riktning in mot innerstaden. -70% JA UA -60% -50% -40% -30% -20% -10% 0% E18 Dand k:a E4 Haga N Roslagsvägen Tranebergsbron Nynäsvägen Huddingevägen Figur 8 Beräknad hastighetsreduktion på några köbelastade infarter (JA = utan avgifter, UA = KS:s förslag januari 2004) Av diagrammet framgår att avgifterna i de flesta fall beräknas reducera flaskhalsarna på infarterna så att framkomligheten förbättras. Särskilt märkbar är förbättringen på Roslagsvägen. På E18 vid Danderyds kyrka, Tranebergsbron och Nynäsvägen är hastighetsreduktionen över 40 procent vilket medför att det fortfarande finns risk för relativt stora köer särskilt gäller det som synes Tranebergsbron. Observera dock att en stor del möjligen den största delen av dagens köer på infarterna orsakas av flaskhalsar i eller nära innerstaden, t ex vid Roslagstull, Klarastrandsleden, Söderledstunneln och Centralbron. Den ökade framkomligheten där (föregående diagram) kan alltså förväntas minska köerna på infarterna. Effekter på Essingeleden Figur 9 visar hastighetsreduktion i nordlig och sydlig riktning på Gröndalsbron under morgonens maxtimme. Essingeleden är Sveriges mest trafikerade väg och passeras idag av i genomsnitt ca fordon/dygn. När Södra Länken kommer att öppnas Februari

34 för trafik (2004) kommer trafiken på Essingeleden att öka. För att öka framkomligheten på Essingeleden och kunna svälja den förväntade ökningen har Vägverket, inom befintlig konstruktion, låtit utöka antalet körfält med ett i vardera riktning. Åtgärden har kunnat genomföras genom att delar av vägrenen tagits i anspråk och att körfälten gjorts smalare. Ökningen av antalet körfält medförde att kapaciteten på Essingeleden ökade med ca procent. Ökningen från 3 till 4 körfält i varje riktning har funnits i bruk sedan 21 oktober 2002 och åtgärden har medfört en mycket märkbar förbättring av framkomligheten. -60% JA UA -50% -40% -30% -20% -10% 0% Gröndalsbron N Gröndalsbron S Figur 9 Hastighetsreduktion på Gröndalsbron, morgonens maxtimme (JA = utan avgifter, UA = KS:s förslag januari 2004) Som framgår av Figur 9 minskar framkomligheten på Essingeleden när miljöavgifter införs. Öppnandet av Södra länken beräknas medföra att trafiken på Essingeleden kommer att öka med i storleksordningen 5 procent. Med miljöavgifter beräknas trafiken på Gröndalsbron under förmiddagens maxtimme öka med 8 procent i sydlig riktning och 12 procent i nordlig riktning. Sammantaget medför öppnandet av Södra länken och införandet av miljöavgifter enligt det nuvarande förslaget 12 att den kapacitetsförbättring som åstadkoms med det fjärde körfältet har tagits i anspråk, och att trafiksituationen därmed kan förväntas bli ungefär som den var när Essingeleden hade tre körfält. Det innebär risk för betydande köer under högtrafik. 12 Även den höjda SL-taxan bidrar till trafikökningen, men i detta sammanhang är det en klart underordnad effekt. Februari

35 4.3 Trafiksammansättningen över Saltsjö- Mälarsnittet Vi ska i detta avsnitt studera vad det är för trafik som går över Saltsjö- Mälarnsnittet vilka start- och målpunkter den har och hur ärendefördelningen ser ut. Vi redogör för Essingeleden och innerstadsbroarna var för sig. Redogörelsen utgår från modellberäkningar, så det kan finnas vissa avvikelser mellan modellberäkning och verklig trafik. Trafiken på Essingeleden Nedan illustreras hur trafiken på Essingeleden fördelar sig på start/målpunkt och ärende i högtrafik och mellantrafik. NordSyd avser trafik som har startpunkt i norra länet och målpunkt i södra länet, och vice versa. Syd-N Innerstaden är trafik som går mellan södra länet och norra innerstaden, och Norr-S Innerstaden är trafik som går mellan norra läner och södra innerstaden. I utgångsläget (utan avgifter) beräknas trafiken på Essingeleden fördela sig per resrelation enligt Figur 10: Yrkes/tjänste Privat NordSyd Syd-N Innerstaden Norr-S Innerstaden NordSyd Syd-N Innerstaden Norr-S Innerstaden Högtrafik Mellanperiod Figur 10 Trafikfördelning (fordon per timme) på Essingeleden före avgifter Under högtrafik utgörs nära 85 procent av trafiken på Essingeleden av resor mellan det norra och södra länet, dvs med en start- och målpunkt utanför innerstaden. 16 procent är trafik med start i södra länet och målpunkt i norra Februari

36 innerstaden. Endast en liten andel (1 procent) av trafiken går mellan norra länet och södra innerstaden. I högtrafik beräknas yrkes- och tjänstetrafikens andel uppgå till 28 procent och i mellanperiod till hela 39 procent. Det finns ingen större skillnad i startoch målpunktsfördelning mellan privat- och yrkestrafiken på Essingeleden. Trafiken över innerstadens Saltsjö-Mälarsnitt Följande figur visar hur trafiken över innerstadens Saltsjö-Mälarbroar fördelar sig på start/målpunkt och ärende under morgonens högtrafik. Intern innerstadstrafik är trafik med start- och målpunkt i innerstaden. Norr Inner S är trafik med startpunkt i norra länet och mål i södra innerstaden eller med motsatt riktad trafik, dvs med startpunkt i södra innerstaden och målpunkt i norra länet. Det omvända förhållandet gäller för Syd Inner N. Genomfart är trafik med både start- och målpunkt utanför innerstaden Yrkes/tjänste Privat Genomfart Norr - Inner S Syd - Inner N Innerstad internt Figur 11 Trafik över innerstadens Saltsjö-Mälarbroar före morgonhögtrafik (fordon per timme) avgifter, Huvuddelen av trafiken är alltså trafik med start utanför innerstaden och målpunkt i innerstaden, eller tvärtom. Största delen av trafiken går mellan det södra länet och norra innerstaden. Genomfartstrafiken står för en ganska begränsad del, ungefär en fjärdedel, och trafiken inom innerstaden för en Februari

37 ännu mindre del (omkring 15 %). Ungefär 30 procent av trafiken är yrkestrafik. Mitt på dagen (i mellanperioden) fördelar sig trafiken enligt figuren nedan Yrkes/tjänste Privat Genomfart Norr - Inner S Syd - Inner N Innerstad internt Figur 12 Trafik över innerstadens Saltsjö-Mälarbroar före avgifter, mellanperiod (fordon per timme) Fortfarande har huvuddelen av trafiken start i södra länet och målpunkt i innerstaden. Genomfartstrafiken är i mellanperioden tämligen liten (ca 12 %), medan den interna trafiken står för en betydligt större andel än förut (ca 30 %). Hälften av trafiken är yrkestrafik och den största delen sker inom innerstaden. Februari

38 5 EFFEKTER PÅ KOLLEKTIVTRAFIK OCH GC-RESOR 5.1 Ökat resande Kollektivtrafik 13 Med kommunfullmäktiges förslag till avgiftssystem från december 2003 så kommer kollektivtrafikresandet mot innerstaden, inklusive genomresandet, mellan kl att öka med ca resor i jämförelse med Det innebär en resandeökning med 7-8 %. För hela länet är ökningen 3-4 %. Endast små resandeökningar kan skönjas i mellantrafiken kl Prognosen utgår från efterfrågan på kollektivtrafik med miljöavgifter Prognosen inkluderar effekter av beslutade förändringar i SLtaxan samt andra förändringar i omvärlden mellan 2002 och 2005 som påverkar resandet. Dessa omvärldsfaktorer utgör ca 1 % av resandeökningen mot innerstaden 14. Borträknat 1 % ökning mellan pga omvärldsfaktorer så blir resandeökningen mot innerstaden pga miljöavgifterna 6-7 %. SL:s och Transeks prognosverktyg tar inte hänsyn till restidspunktseffekter (dvs att biltrafikanter väljer ändrad restidpunkt). Om man antar att effekter pga ändrad restidpunkt (dvs trafikanterna väljer ändrad restidpunkt istället för att byta färdmedel till t ex kollektivtrafik) skulle medföra 20 % mindre ökning av kollektivtrafikresandet så blir ökningen av resandet mot innerstaden 5-6 %. SL-resor med såväl start som mål inom innerstaden minskar med ca 400 mellan år 2002 och Höjd SL-taxa är den största förklaringen. Prognosen tar inte hänsyn till den rekrytering av nya kunder som utökad och nyetablerad kollektivtrafik normalt innebär. Även bussar vinner på ökad 13 Enligt SL:s analyser. 14 Förändringen i kollresandet mellan 2002 och 2003 var -0,7 % för länet. Februari

39 framkomlighet i innerstaden, vilket kan komma att bidra till ett ökat kollektivtrafikresande i innerstaden. Denna effekt har dock inte heller belysts i de gjorda analyserna. Gång- och cykelresande Gång- och cykelresandet (GC) ökar med införande av avgiftssystemet och ökningen av kollektivtrafiktaxan. GC-resandets andel av totala resandet i innerstaden ökar från knappt 15 procent till ca 21 procent för scenariot med avgifter och höjd SL-taxa. I absoluta tal uppgår ökningen i innerstaden till ca resor per dygn. För länet uppgår ökningen av GC-resandet till ca resor per dygn, en ökning med drygt 3 procent. Februari

40 6 INTÄKTER 6.1 Effekter av undantag och maxavgift Kommunfullmäktige har beslutat att vissa fordon helt ska undantas från avgift. Vidare föreslås en maxavgift per fordon och dygn för att minska avgiftsuttaget för bl a distributionstrafik. I detta avsnitt görs bedömningar av vad detta får för konsekvenser för intäkterna. Undantag Fordon som, enligt Kommunfullmäktiges beslut i juni 2003, ska befrias från avgiftsplikt är: Bussar i linjetrafik Taxibilar Färdtjänstfordon Skolskjutsfordon Utryckningsfordon Vissa fordon undantagna från skatteplikt i Sverige Fordon med handikapptillstånd Miljöbilar (enligt Stockholms stads definition) Motorcyklar Nedan framgår hur mycket intäkterna bedöms minska till följd av undantagen. I en tidigare rapport (december 2003) redovisas beräkningsunderlaget för bedömningarna. Transek villl understryka att dessa siffror är behäftade med osäkerheter, eftersom det underliggande dataunderlaget i de flesta fall är klent. Februari

41 Tabell 11. Minskning i intäkter av undantag Minskning Taxibilar -4,0 % Bussar i linjetrafik -1,5 % Färdtjänst -0,3 % MC -1,0 % Övriga fordon -0,2 % Summa ca - 7,0 % Maxavgift Det är främst yrkestrafik som kommer upp i den föreslagna maxavgiften på 60 kr per fordon och dygn, och i första hand lättare distributionstrafik som budbilar osv. Endast en närmast försumbar del av privatresandet lär komma upp i maxavgiften. Observera dock att dataunderlaget även här är klent, eftersom särskilt uppgifter om yrkestrafikens resmönster och reskedjor i Stockholm är bristfälliga. Tabell 12 Minskning i intäkter av maxavgift Minskning Privatpersoner -0,1% Yrkestrafik -1,2 % Summa ca - 1,3 % 6.2 Nettointäkter Intäkterna beräknas uppgå till omkring 870 miljoner kronor per år, med hänsyn tagen till undantag och maxavgift samt att resor mellan Lidingö och övriga länet är avgiftsbefriade. Första raden i Tabell 13 visar också vad intäkterna skulle bli om det inte blev några resandeförändringar av avgifterna, det vill säga om trafikvolymerna var desamma som vid trafikmätningen i oktober Andra raden visar intäkterna med hänsyn till de beräknade trafikförändringarna, men utan hänsyn till undantag och maxavgift. Tredje raden visar beräknade intäkter med hänsyn till undantag och maxavgift. Februari

42 Tabell 13 Beräknade intäkter (milj. kr per år) Intäkter (mkr per år) Med dagens trafik över tullsnittet Med beräknad trafik över tullsnittet 970 Efter undantag och maxavgift 890 Det finns givetvis osäkerheter i dessa beräkningar. Vi ska kort säga något om hur betydelsefulla olika osäkerheter är. Trafikvolym över tullsnittet i utgångsläget Beräkningarna utgår från trafiken över tullsnittet en s k oktobervardag (i oktober genomförs de årligen trafikräkningar) Trafiken över tullsnittet har inte varierat särskilt mycket det senaste decenniet, relativt andra osäkerheter. (Skillnaden mellan den lägsta och högsta uppmätta volymen under den senaste tioårsperioden rör sig om några procent.) För att få årsintäkter räknas oktobervardagstrafiken upp med faktorn 250, vilket motsvarar antalet vardagar på ett år kompenserat bl a för att trafiken ökar i maj och minskar kraftigt i juli. Denna faktor är inte heller exakt, men är inte särskilt osäker jämfört med annat; det torde vara tämligen osannolikt att den äkta uppräkningsfaktorn skulle vara över 260 eller under 240. Avgifternas effekter på trafiken över avgiftssnittet Det är givetvis här de stora osäkerheterna ligger. Sett över hela den avgiftsbelagda perioden beräknas trafiken minska över avgiftssnittet minska med omkring 25%. Av betydelse för intäktsberäkningarna är också hur trafiken omfördelar sig över tiden. Beräkningarna är dock utförda med så stor noggrannhet som tillgängliga prognosverktyg och dataunderlag medger. Men prognoser innehåller ändå osäkerheter av många slag, vissa på grund av rent statistisk osäkerhet (att individer reagerar olika och att inte dataunderlagen är perfekta t ex), andra på grund av att prognosmodeller med nödvändighet är en förenkling av den komplexa verkligheten. Ett utförligare resonemang om källor till osäkerhet finns i bilaga 3. Intäktsbortfall på grund av undantag och maxavgift Dataunderlaget här är betydligt mer osäkert än övriga res- och trafikdata. De flesta undantagen påverkar inte intäkterna särskilt mycket, och därför spelar osäkerheterna i de flesta fall inte så stor roll. Vad som kan spela roll är Februari

Miljöavgifter i Stockholm

Miljöavgifter i Stockholm December 2003 Miljöavgifter i Stockholm Analys av effekter av olika förslag till utformning Huvudrapport Transek AB är ett oberoende och forskningsinriktat företag som bedriver forskning och konsultverksamhet

Läs mer

Miljöavgifter i Stockholm

Miljöavgifter i Stockholm Januari 2004 Miljöavgifter i Stockholm Effekter av Kommunstyrelsens förslag till utformning januari 2004 Transek AB är ett oberoende och forskningsinriktat företag som bedriver forskning och konsultverksamhet

Läs mer

Miljöavgifter i Stockholm

Miljöavgifter i Stockholm December 2003 Miljöavgifter i Stockholm Analys av effekter av olika förslag till utformning Sammanfattning Transek AB är ett oberoende och forskningsinriktat företag som bedriver forskning och konsultverksamhet

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= == Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer

Läs mer

Vägverket publikation 2003:95

Vägverket publikation 2003:95 VEM VINNER OCH VEM FÖRLORAR PÅ TRÄNGSELAVGIFTER? FÖRDELNINGSEFFEKTER AV TRÄNGSELAVGIFTER I STOCKHOLM Vägverket publikation 2003:95 FÖRDELNINGSEFFEKT AV AVGIFTER Med fördelningseffekter avses hur olika

Läs mer

Trafikmässigt optimerade vägavgifter i Stockholm. Ett sätt att skapa effektivare nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet?

Trafikmässigt optimerade vägavgifter i Stockholm. Ett sätt att skapa effektivare nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet? Trafikmässigt optimerade vägavgifter i Stockholm Ett sätt att skapa effektivare nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet? Dec 2003 Innehållsförteckning 1 INLEDNING 3 2 PROGNOSFÖRUTSÄTTNINGAR 5 2.1

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

Avstämning mot uppmätta trafikflöden Stockholms län 2006/2007 Innehållsförteckning

Avstämning mot uppmätta trafikflöden Stockholms län 2006/2007 Innehållsförteckning Uppdragsnr: 10118310 2009-09-07 Kerstin Pettersson, PM C:\Documents and Settings\seks11044\Desktop\Jmf-Sthlm06-090907-2.docver 1.0 Avstämning mot uppmätta trafikflöden Stockholms län 2006/2007 Innehållsförteckning

Läs mer

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm TMALL 0141 Presentation v 1.0 Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm. 2016-01-20 Förändringar av systemet för trängselskatt I mars 2014 beslutade riksdagen om

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016 RAPPORT Östlig förbindelse Trafikanalys och nyttor Sammanfattande rapport april 2016 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport

Läs mer

TÄBY SIMHALL. Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen. Rapport Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson

TÄBY SIMHALL. Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen. Rapport Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson TÄBY SIMHALL Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen Rapport 2016-02-04 Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson TÄBY SIMHALL Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen KUND Täby Kommun KONSULT WSP Analys &

Läs mer

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY PM BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY SLUTRAPPORT 2013-12-16 Sammanfattning Det centrala området Svartå strand i Mjölby planeras genomgå en omvandling från verksamhetsområde till ett

Läs mer

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN Oktober 2011 Denna utredning har utförts under dec 2010 till okt 2011 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 HELSINGBORG Tel: 010-452

Läs mer

UTVÄRDERING AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN

UTVÄRDERING AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN RAPPORT JUNI 2006 2 Rapport Kort sammanfattning I denna rapport presenteras analysresultaten av mätningar 1 av biltrafik som Stockholms stads Trafikkontor har genomfört för utvärdering

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MQJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MPJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Rapport 2005:35 10 maj 2005 Dokumentinformation Titel Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden Stadsledningskontoret Gemensamt tjänsteutlåtande Dnr SLK 001-1000/2013 Dnr TK T2013-000-03728:1 Dnr MF 2013-9203 Sida 1 (5) 2013-07-03 Handläggare Stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: 08-508 293

Läs mer

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Trafikkontoret Bilaga 10 Sida 1(6) Trafikplanering Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Förslag till nya och förändrade indikatorer för verksamhetsmålen 1.5 Framkomligheten i regionen är hög

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Trafikens års- och säsongsvariation en översikt

Trafikens års- och säsongsvariation en översikt Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MPJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Ramböll Sverige AB. Trafik och gatustruktur--- Skövde kommun. Vägnät i Horsås. Granskningshandling. Göteborg

Ramböll Sverige AB. Trafik och gatustruktur--- Skövde kommun. Vägnät i Horsås. Granskningshandling. Göteborg Ramböll Sverige AB Trafik och gatustruktur--- Skövde kommun Göteborg 2008-02-07 Skövde kommun Datum 2008-02-07 Uppdragsnummer Utgåva/Status Hans Wiktorsson Stephan Schumpp/Staffan Sandberg HW Uppdragsledare

Läs mer

TEKNISK PM. Trafikanalys Täby Galopp. Trafikprognos och kapacitetsanalyser 2014-06-30. Analys & Strategi

TEKNISK PM. Trafikanalys Täby Galopp. Trafikprognos och kapacitetsanalyser 2014-06-30. Analys & Strategi TEKNISK PM Trafikanalys Täby Galopp Trafikprognos och kapacitetsanalyser 2014-06-30 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter,

Läs mer

Stockholmstrafiken 2014. Rapport maj 2015

Stockholmstrafiken 2014. Rapport maj 2015 Stockholmstrafiken 2014. Rapport maj 2015 stockholm.se Stockholmstrafiken 2014 Maj 2015 Dnr:T2015-00962 Utgivningsdatum: 2015-05-21 Utgivare: Stockholms Trafikkontor Kontaktperson: Tobias Johansson Omslagsfoto:

Läs mer

Trängselskatt med Östlig förbindelse

Trängselskatt med Östlig förbindelse Trängselskatt med Östlig förbindelse Underlag till Sverigeförhandlingen Version 23 september 2015 1 Dokumenttitel: Trängselskatter och vägavgifter med Östlig förbindelse, Underlag för 2013 års Stockholmsförhandling

Läs mer

PM Trafik- Tillägg Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län. Projektnr:

PM Trafik- Tillägg Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län. Projektnr: PM Trafik- Tillägg Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län Projektnr: 88 39 33 2013-04-12 Dokumenttitel: PM Trafik Tillägg Förstudie väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Dokumentdatum:2013-04-12

Läs mer

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin

Läs mer

Hårstorp 1:1 industri

Hårstorp 1:1 industri Ramböll Sverige AB Trafikanalys -Korsningen Gronvägen--- Finspångs Tekniska Verk Linköping 2007-02-26 Finspångs Tekniska Verk Trafikanalys -Korsningen Gronvägen Datum 2007-02-26 Uppdragsnummer Utgåva/Status

Läs mer

2008-09-04. Vägverket

2008-09-04. Vägverket Hur kan vi skapa nya förbindelser och minska barriäreffekterna? Eller: Hur beroende är Göteborgsregionen av sina Älvförbindelser? Bertil Hallman, Vägverket Region Väst Samhällsutveckling Strategisk planerare

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

PM Trafik. 1. Förutsättningar. Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå

PM Trafik. 1. Förutsättningar. Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå Trafik Datum 2014-06-04 Uppdrag Planförfattare Från Till nummer Trafikutredning detaljplan ETERN 3, Umeå Planavdelningen Umeå kommun Mats Burström, Gustav Edvinsson, Ramböll Sv AB Anders Dieter Aubry,

Läs mer

Stockholms trängselavgifter

Stockholms trängselavgifter Stockholms trängselavgifter Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, Centrum för Transportstudier, KTH WSP Analys & Strategi (fd. Transek) Ordförande i Analysgruppen för utvärdering av Stockholmsförsöket

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

TRAFIKANALYS FANFAREN

TRAFIKANALYS FANFAREN KARLSTADS KOMMUN TRAFIKANALYS FANFAREN KARLSTAD 2017-06-22 TRAFIKANALYS FANFAREN Karlstad Karlstads Kommun KONSULT WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

TRAFIKMODELL ÖSTERSUND

TRAFIKMODELL ÖSTERSUND UPPDRAGSNUMMER: 7000177 TRAFIKMODELL ÖSTERSUND KAPACITETSUTREDNING FÖR NYEXPLOATERING VID LILLÄNGE HANDELSOMRÅDE SWECO TRANSPORTSYSTEM SARA JOHANSSON Sweco Ändringsförteckning Version Datum Förändring

Läs mer

Bilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan

Bilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan 1 Bilaga 1 Vad gör bussen långsam? I följande avsnitt ges en mer noggrann beskrivning av de fem stråken där medelhastigheten i hög- och/eller lågtrafiken och där körtidskvoten mellan bil är låg i hög-

Läs mer

Trängselskatt - genomförda system och deras effekter. Staffan Algers Professor, KTH

Trängselskatt - genomförda system och deras effekter. Staffan Algers Professor, KTH Trängselskatt - genomförda system och deras effekter Staffan Algers Professor, KTH 1 Vilka exempel? Singapore 1975 London 2003 Stockholm 2007 (2006) Valetta 2007 Milano 2008 (Durham 2002) (Oslo 1990, Bergen

Läs mer

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Kunskaps- och attitydundersökning Stockholmsförsöket dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Telefonintervjuer med 1 6 länsbor i åldern 18-74 år 2 maj 23 maj 26 1 Om undersökningen

Läs mer

Q&A för trängselskatten

Q&A för trängselskatten 1 Q&A för trängselskatten Generella svar på fem vanliga frågor 1. Varför infördes trängselskatt på Essingeleden när naturliga alternativvägar saknas? Eftersom Essingeleden är den viktigaste nordsydliga

Läs mer

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Sofia Heldemar Henrik Carlsson Sidan 2 av 33 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 4 3 METODIK OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1 DAGENS SITUATION...

Läs mer

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta

Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta SIGTUNA KOMMUN Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta 2012-12-13 Uppsala Trafikanalys av Dragonvägen - Odensalavägen, Märsta Datum 2012-12-13 Uppdragsnummer 61381254612 Utgåva/Status Version

Läs mer

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010 Tobias Johansson Trafikplanering 08-508 266 56 tobias.p.johansson@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-03-17 Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010 Förslag

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja

Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja 1 (11) PM Analys av trafiken i Oskarshamn vid ankomst Gotlandsfärja Ansvarig mikrosimulering/trafikanalys: Handläggare mikrosimulering: Författare detta PM: Granskning detta PM: Sebastian Hasselblom Felicia

Läs mer

Tillståndsbeskrivning

Tillståndsbeskrivning RAPPORT Tillståndsbeskrivning 2030 Effekter av statliga infrastrukturplaner och förhandling i Stockholms län Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921

Läs mer

1 Bakgrund 1. 2 Nuläge Trafikflöde och hastighet Kollektivtrafik 2. 3 Nyetablering 2

1 Bakgrund 1. 2 Nuläge Trafikflöde och hastighet Kollektivtrafik 2. 3 Nyetablering 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Nuläge 1 2.1 Trafikflöde och hastighet 1 2.2 Kollektivtrafik 2 3 Nyetablering 2 3.1.1 Sikt 3 3.1.2 Avfartsramp E20 Väg 509 5 3.1.3 Tillgänglighet och trafiksäkerhet

Läs mer

PM Kapacitetsanalys Dergårdsområdet, Lerums kommun

PM Kapacitetsanalys Dergårdsområdet, Lerums kommun Handläggare Cecilia Norberg Tel +46 10 505 31 38 Mobil +46 73 066 92 80 E-post cecilia.norberg@afconsult.com Mottagare Lerums kommun Jakob Aldén Datum 2017-01-27 Projekt-ID 723019 PM Kapacitetsanalys Dergårdsområdet,

Läs mer

Trafikanalys TA-plan Fisksätra trafikplats

Trafikanalys TA-plan Fisksätra trafikplats UPPDRAG Analys TA-plan Fisksätra tpl UPPDRAGSNUMMER 7001219000 UPPDRAGSLEDARE Joacim Thelin UPPRÄTTAD AV Joacim Thelin DATUM Trafikanalys TA-plan Fisksätra trafikplats Sweco har fått i uppdrag av Nacka

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik

Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik 2005:9 Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik Datainsamling före försökets genomförande 2005-05-12 FÖRORD På uppdrag av Miljöavgiftskansliet i Stockholms Stad har

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMRJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad

Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad 1(1) Handläggare Malin Ingemarson 08-686 3746 malin.ingemarson@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2014-10-07, info punkt 19 SL 2014-2176 Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad Ärendebeskrivning

Läs mer

Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner

Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner Basalternativet: 1. Trafikanalyser för att kvantifiera effekten på bil- och kollektivtrafiken och framkomligheten. Genom trafikstudier under oktober 2007 respektive

Läs mer

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03 Trafik 2012-04-03 Objekt: 1113 Handläggare: Mats Ekström Konsult: Structor Uppsala AB , ANTAL BLAD: 4 BLAD NR: 1 Inledning Syftet med detta är att beskriva trafiken till och från Biomedicum och Aulan och

Läs mer

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET HJ RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET RESULTAT AV GPS-BASERADE MÄTNINGAR SLUTRAPPORT Stockholm 2006-06-15 Stefan Myhrberg SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm

Läs mer

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29 Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 1 BAKGRUND Detta PM redogör kortfattat för arbetsgång och resultat för de koldioxidberäkningar som M4Traffic genomfört åt Trafikkontoret. Beräkningar

Läs mer

Underlags-PM - Trafikanalyser

Underlags-PM - Trafikanalyser Fördjupad utredning om trängselskattesystemets utformning på Östra Hisingen Underlags- - Trafikanalyser Göteborg 1 (24) S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE-403 14 Göteborg, Sverige Telephone +46

Läs mer

Förändrade resvanor i Stockholms län

Förändrade resvanor i Stockholms län RAPPORT 2006:67 VERSION 0.5 Förändrade resvanor i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Förändrade resvanor i Stockholms län - Effekter av Stockholmsförsöket Serie nr:

Läs mer

TRAFIKUTREDNING HÄLLEVIK STIBY 4:17 MFL

TRAFIKUTREDNING HÄLLEVIK STIBY 4:17 MFL RAPPORT TRAFIKUTREDNING HÄLLEVIK STIBY 4:17 MFL 2016-01-20 Uppdrag 265929, Trafikutredning Hällevik Titel på rapport: Trafikutredning Hällevik Stiby 4:17 mfl Status: Slutversion Datum: 2016-01-20 Medverkande

Läs mer

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13)

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13) PM Dnr: T2010-313-02009 Krister Isaksson Trafikplanering 08-508 262 25 Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst 08-508 278 66 Cykelräkningar 2009 Trafikkontoret har årligen räknat cyklarna i Innerstadsnittet

Läs mer

Trafikutredning om 6 körfält på huvudbron över Slussen

Trafikutredning om 6 körfält på huvudbron över Slussen SWECO Tyréns Movea 2011-10- 29 Trafikutredning om 6 körfält på huvudbron över Slussen Alterna(v som analyserats : 1. 6 körfält inklusive slits 2. 6 körfält inklusive slits ej vänstersväng mot Katarinavägen

Läs mer

Fixa Stockholmstrafiken

Fixa Stockholmstrafiken Fixa Stockholmstrafiken Stockholmsöverenskommelsen Investeringar (milj kr) Start före 2020 Start 2020-2030 Totalt Spår 47 800-49 800 20 200-20 700 68 000-70 500 Väg 51 000 12 500-13 400 63 500-64 400 Summa

Läs mer

Kapacitetsstudie kring Uppsala resecentrum - Mikrosimulering

Kapacitetsstudie kring Uppsala resecentrum - Mikrosimulering STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KSN-2014-132 Underlag till arbetet med Översiktsplan för Uppsala kommun 2014-09-11 UNDERLAGSRAPPORT: Kapacitetsstudie kring Uppsala resecentrum - Mikrosimulering RAPPORTFÖRFATTARE

Läs mer

Stockholms Trafikutveckling motorfordon 2016

Stockholms Trafikutveckling motorfordon 2016 Trafikutveckling motorfordon 2016 2017-04-06 Motorfordonsmätningar 2016 Dnr:T2017-00637 Utgivningsdatum: 2017-04-06 Utgivare: Stockholms Trafikkontor Kontaktperson: Tobias Johansson Omslagsfoto: Lennart

Läs mer

Stockholms trafikutveckling motorfordon

Stockholms trafikutveckling motorfordon trafikutveckling 2015 motorfordon Rapport april 2016 Motorfordonsmätningar 2015 april 2016 Dnr:T2016-00800 Utgivningsdatum: 2016-04-14 Utgivare: Stockholms Trafikkontor Kontaktperson: Tobias Johansson

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

MILJÖFÖRVALTNINGEN GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Trafikregistreringar på Hornsgatan, Sveavägen och S:t Eriksgatan

MILJÖFÖRVALTNINGEN GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Trafikregistreringar på Hornsgatan, Sveavägen och S:t Eriksgatan MILJÖFÖRVALTNINGEN GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Trafikregistreringar på Hornsgatan, Sveavägen och S:t Eriksgatan 199-96. Stockholms luft- och bulleranalys Stockholm januari 1997 Trafikregistreringar på

Läs mer

Halmstad kommun. Utredning väg 15. Helsingborg

Halmstad kommun. Utredning väg 15. Helsingborg Halmstad kommun Helsingborg 2016-07-06 Datum 2016-07-06 Uppdragsnummer 61450827962-008 Utgåva/Status Slutversion Kristoffer Persson John McDaniel Lars Nilsson John McDaniel Uppdragsledare Handläggare Granskare

Läs mer

2006:36. Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholmsförsöket

2006:36. Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholmsförsöket 26:36 Samhällsekonomiska fördelningseffekter av Stockholms KORT SAMMANFATTNING liggande studie är ett komplement till rapporten Samhällsekonomisk analys av Stockholms (Transek 26:31). Studiens huvudfråga

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag.

Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag. 1(7) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-11-29, punkt 8 Slutredovisning av gemensam Handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016 och beslut

Läs mer

KOCKBACKA, BRO Trafikprognos för 2010 vid exploatering

KOCKBACKA, BRO Trafikprognos för 2010 vid exploatering Uppdragsnr: 10033453 1 (10) KOCKBACKA, BRO Trafikprognos för 2010 vid exploatering 2003-04-07 WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: 08-688 60 00 Fax: 08-688 69 10 WSP Sverige

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Inledning Stadsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbete för ungefär 130 bostäder på två platser längs gatorna Västerled, Nyängsvägen och Koltrastvägen i stadsdelarna Abrahamsberg, Stora Mossen och

Läs mer

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM

EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM RAPPORT 2014:6 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM ÖSTLIG FÖRBINDELSE DEN SISTA VIKTIGA PUSSELBITEN 2 EN KOMPLETT RINGLED RUNT STOCKHOLM Stockholmsregionen är just nu en av de snabbast växande regionerna

Läs mer

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik?

Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Nya miljöavgifter för biltrafiken hur påverkar det trängseln på Förbifarten och behovet av ny kollektivtrafik? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys Föreståndare Centrum för Transportstudier,

Läs mer

Trafikutredning, Detaljplan för del av Druvefors, kv Nejlikan m fl

Trafikutredning, Detaljplan för del av Druvefors, kv Nejlikan m fl UPPDRAG Borås, kv Nejlikan TU UPPDRAGSNUMMER 2392053 UPPDRAGSLEDARE Stefan Andersson UPPRÄTTAD AV Stefan Andersson DATUM Trafikutredning, Detaljplan för del av Druvefors, kv Nejlikan m fl Bakgrund Borås

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

TRAFIKMODELL ÖSTERSUND

TRAFIKMODELL ÖSTERSUND UPPDRAGSNUMMER: 7001358 TRAFIKMODELL ÖSTERSUND KAPACITETSUTREDNING FÖR NYEXPLOATERING VID LILLÄNGE HANDELSOMRÅDE SWECO SOCIETY JOACIM THELIN SARA JOHANSSON repo002.docx 2013-06-14 Sweco 1 Inledning Bakgrund

Läs mer

Rapport ANALYS AV BILTRAFIKEN INFÖR STOCKHOLMSFÖRSÖKET APRIL 2005 RAPPORT

Rapport ANALYS AV BILTRAFIKEN INFÖR STOCKHOLMSFÖRSÖKET APRIL 2005 RAPPORT RAPPORT FÖRORD Stockholmsförsöket startade den 22 augusti 25 med att kollektivtrafiken utökades. Den 3 januari 26 startar försöket med miljöavgifter. Miljöavgiftskansliet har i uppdrag att utvärdera Stockholmsförsöket

Läs mer

Centrala Nacka trafikutredning

Centrala Nacka trafikutredning Nacka Kommun Stockholm 2014-10-22 Datum 2014-10-22 Uppdragsnummer 1320004296 Utgåva/Status Carl Chytraeus Magnus Kusoffsky Jevgenij Petoukhov Uppdragsledare Kollektivtrafik Trafikmängder, kapacitet Ramböll

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Dnr Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Kerstin Alquist 08-508 260 77 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner

Läs mer

Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl

Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Brinova Fastigheter AB Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Malmö 2012-01-17 Tillägg till trafikutredning Sunnanå 1:2 m fl Datum 2012-01-17 Uppdragsnummer 61660933566 Utgåva/Status Rev 1 HEDMAN

Läs mer

Personresor över Lidingöbron En vardag i oktober kl 6-21. trafik

Personresor över Lidingöbron En vardag i oktober kl 6-21. trafik 31 Inledning För att matcha den befolkningsutveckling som väntas och för att skapa förutsättningar för ny bebyggelse inom det studerade området krävs förändringar i trafikinfrastrukturen. I och med Lidingös

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta Sammanfattning Kalkylerna är robusta Den svenska transportpolitiken bygger på samhällsekonomiska kalkyler eftersom offentliga medel är en begränsad resurs och det är viktigt att de används där de kan göra

Läs mer

Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 UNITED BY OUR DIFFERENCE BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS

Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 UNITED BY OUR DIFFERENCE BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS GODA GRANNAR MÖJLIG TILLB. UNITED BY OUR DIFFERENCE PM Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 Medverkande MAXI ICA:

Läs mer

BILTRAFIK. Förutsättningar

BILTRAFIK. Förutsättningar BILTRAFIK Förutsättningar I den trafikutredning ( Trafikutredning Södra Norrlandet, 2009) som upprättats parallellt med fördjupningen redovisas dagens trafiksituation, hur trafiknätet kommer att belastas

Läs mer

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen, som redovisas mer utförligt i kapitel 1.2, ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg.

Läs mer

2004:10. Åtgärder i vägnätet inför miljöavgiftsförsöket. Inventering av framkomlighetsförbättrande åtgärder

2004:10. Åtgärder i vägnätet inför miljöavgiftsförsöket. Inventering av framkomlighetsförbättrande åtgärder 2004:10 Åtgärder i vägnätet inför miljöavgiftsförsöket Inventering av framkomlighetsförbättrande åtgärder FÖRORD Inför försöket med miljöavgifter i Stockholm finns behov av att förbättra framkomligheten

Läs mer