Rapport ANALYS AV BILTRAFIKEN INFÖR STOCKHOLMSFÖRSÖKET APRIL 2005 RAPPORT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport ANALYS AV BILTRAFIKEN INFÖR STOCKHOLMSFÖRSÖKET APRIL 2005 RAPPORT"

Transkript

1 RAPPORT

2 FÖRORD Stockholmsförsöket startade den 22 augusti 25 med att kollektivtrafiken utökades. Den 3 januari 26 startar försöket med miljöavgifter. Miljöavgiftskansliet har i uppdrag att utvärdera Stockholmsförsöket och Trafikkontoret har fått uppdraget att utföra trafikmätningar och trafikanalyser såväl före som under försöket. Denna rapport avser mätningar utförda under våren 25. Projektledare på Trafikkontoret har varit Siamak Baradaran på Avdelningen för trafikplanering. Övriga medverkande i rapportskrivning och analys har varit Henrik Christiansson och Erik Jenelius på samma avdelning. Projektledare för genomförande av trafikmätningarna på Trafikkontorets gatu- och vägnät har varit Anke Xylander på Trafikkontorets avdelning Trafiktjänsten. På Trafiktjänsten har även Gert Olsson medverkat i mätningarna. Projektledare för genomförande av trafikmätningarna på Vägverkets vägnät i Stockholms län har varit Mats Hagström på Vägverket Konsult. Pontus Matstoms har varit projektledare på VTI. I projektet har även medverkat Mats Lundström och Björn Gustafsson på Vägverket Konsult, Joakim Barkman på Vägverket samt Mohammad-Reza Yahya och Åsa Forsman på VTI. I framtagandet av denna rapport har en referensgrupp bestående av Karl-Lennart Bång och Anders Karlström (Kungliga Tekniska Högskolan), Karin Brundell-Freij (Lunds Tekniska Högskola), Ulf Tunberg (Regionplane- och Trafikkontoret), Peter Huledal (länsstyrelsen i Stockholms län), Jonas Eliasson (Transek AB) samt Leif Carlsson (Vägverket Region Stockholm) lämnat synpunkter på rapporten under dess framtagande. Projektledare på Miljöavgiftskansliet har varit Muriel Beser Hugosson och Ann Sjöberg. Stockholm oktober 25 Trafikkontoret, Avdelningen för trafikplanering

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Inledning Bakgrund Arbetets struktur Rapportens struktur 6 3. Utvärdering av Stockholmsförsökets trafikeffekter Indikatorer Trafikarbete Trafikflöde Hastighet och restid Övriga indikatorer Tidsperioder Trafikmätningar som underlag för utvärderingen Veckodagar Tid på dygnet Geografisk indelning Utvärdering genom parvisa jämförelser Orsakssamband och statistisk osäkerhet Resultat Innerstaden Biltrafik över innerstadssnittet Huvudgator i innerstaden Infarter och tvärförbindelser Essingeleden Södra Länken Övriga infarter Övriga tvärförbindelser Regioncentrumsnittet Trafikarbetet i Stockholms innerstad och län Södra Länkens öppnande 45

4 1. Sammanfattning För att utvärdera Stockholmsförsökets olika effekter sker före och under försöket omfattande trafikmätningar, datainsamling och analysverksamhet. Försökets påverkan på biltrafikmängder och framkomlighet förväntas vara bland de mest direkta och observerbara effekterna. Enligt målet med försöket ska antalet fordon på de mest trafikerade vägarna under morgon- och eftermiddagstimmarna minska med 1-15 procent. Trafikanalyser visar på att införandet av avgifterna kommer att minska fordonstrafiken över själva avgiftssnittet med ungefär 2 procent i högtrafik och 8 procent i mellanperioden. Fordonsflödet på större leder och gator i innerstaden förväntas också minska kraftigt medan reshastigheterna ökar till följd av minskad trängsel. Även infartslederna beräknas få betydande trafikminskningar till följd av försöket. I genomsnitt förväntas en minskning av trafikflöden på stadens infartsleder med 9 procent under högtrafik. Effekterna för Essingeleden har studerats särskilt i flera omgångar med något avvikande resultat. Vissa analyser visar på att antalet fordon skulle öka med ca 1 procent under rusningstid med försämrad framkomlighet som följd. 1 Andra studier visar dock på i det närmaste oförändrat trafikflöde och framkomlighet på Essingeleden efter införandet av miljöavgifter. 2 För att få en så bra bild som möjligt av trafiksituationen före Stockholmsförsöket har omfattande mätningar genomförts under hösten 24 och våren 25. Denna rapport avser mätningarna utförda under våren 25, medan resultaten från mätningarna under hösten 24 finns beskrivna i en tidigare rapport. 3 Mätningarna våren 25 utgörs av drygt 23 punktmätningar av trafikflöden samt restidsmätningar med specialutrustade mätfordon på drygt 2 större rutter. Dessa mätningar ska sedan jämföras med motsvarande mätningar efter miljöavgifternas införande för att undersöka om trafikmålen uppfyllts samt för att uppskatta eventuella övriga effekter. I denna rapport redovisas de metoder som vi planerar att använda för utvärderingen av Stockholmsförsökets effekter. Jämförelsen av situationerna före och under försöket kommer att baseras på statistiska metoder för att skilja verkliga förändringar från normala variationer. För både fordonsflöden och restider kommer de absoluta nivåerna under olika delar av dygnet, t.ex. morgonrusningen, att jämföras. Förskjutningar och utspridningar av trafiken till andra tidsperioder kommer att undersökas genom att andelarna som reser under perioden med maximal avgift respektive utanför avgiftsbelagd tid jämförs. På den mest grundläggande nivån kommer dessa jämförelser att göras för varje enskild mätpunkt. Mätningar från olika punkter kommer också att vägas samman statistiskt för att dra slutsatser om förändringar hos viktiga grupper av vägar, t.ex. innerstadssnittet. Alla resultat kommer att presenteras i form av ett skattat värde på förändringen tillsammans med ett konfidensintervall. Vårens mätningar visar på att ca 54 fordonspassager sker över innerstadens gränser varje vardag. De planerade avgiftsnivåerna sammanfaller mycket väl med flödestopparna i 1 Miljöavgifter i Stockholm, effekter av Kommunstyrelsens förslag till utformning december 23, Transek AB, februari PM Kapacitetsstudier av Essingeleden, Movea Trafikkonsult AB, december Analys av biltrafiken i Stockholm inför försöket med miljöavgifter, Gatu- och fastighetskontoret, maj 25. 3

5 rusningstrafiken, både morgon och eftermiddag. Förutom minskning av det totala antalet bilresor till och från innerstaden förväntas den tidsdifferentierade avgiften bidra till att sprida ut rusningstrafiken över tiden och göra trafiktopparna mindre utpräglade. Körningar med specialutrustade mätfordon visar på klara reduktioner i reshastighet till följd av trängsel under rusningstrafiken, såväl för gator i innerstaden som på infartsleder. När flödet på en vägsträcka närmar sig vägens kapacitetstak sjunker hastigheterna och därmed det antal fordon som kommer igenom, vilket alltså kan leda till ett lägre flöde på hårt belastade vägsträckningar under vissa tider. Rusningstidseffekterna är mest markanta på vissa infartsleder, medan gatorna i innerstaden i allmänhet har en jämn och hög belastning under hela dagen och jämförelsevis låga reshastigheter. I båda fallen förväntas reshastigheterna öka betydligt efter införandet av miljöavgifter och allra mest i innerstaden. 4

6 2. Inledning 2.1 Bakgrund Den 2 juni 23 antog kommunfullmäktige i Stockholms stad förslaget att genomföra ett försök med miljöavgifter (Stockholmsförsöket) i Stockholm. Stockholmsförsöket startade den 22 augusti 25 med att kollektivtrafiken utökades. Den 3 januari 26 startar försöket med miljöavgifter. Försöket med miljöavgifter ska pågå till den 31 juli 26, medan den förstärkta kollektivtrafiken fortsätter under hela 26. Stockholms stads invånare skall sedan ta ställning till ett permanent införande av avgifterna i en folkomröstning i samband med valet i september 26. Stockholms Stad har av regeringen fått ansvaret för att planera och genomföra utvärderingen av försöket. Miljöavgiftskansliet i Stockholms stad har under maj 25 publicerat en första omgång av utredningar med avseende på försöket. Alla kommande rapporter publiceras successivt på Målen med försöket som formulerades av kommunfullmäktige i Stockholms Stad är att: Antalet fordon på de mest trafikerade vägarna under morgon- och eftermiddagstimmarna ska minska med 1-15 procent. Framkomligheten ska öka för bussar och bilar i innerstaden. Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstaden ska minska. De som vistas i innerstaden ska uppleva en förbättring av miljön i gaturummet. För att följa upp hur dessa övergripande mål uppnås under försöket har en strategi samt en plan för utvärdering av försökets effekter tagits fram 4. I denna beskrivs ett antal indikatorer som ska mätas för utvärdering av försöket. Utvärderingsplanen anger också vilka mål som resultatet av utvärderingen ska relateras till. Som utgångspunkt för utvärderingen av Stockholmsförsöket har förstudier genomförts under 24/25. Under försökets gång genomförs motsvarande studier i utvärderingen vars resultat jämförs med utfallet av förstudierna. Utvärderingen syftar till att besvara frågor av olika slag om avgifternas effekter - som underlag för folkomröstningen, som underlag för utveckling och förbättring av avgiftssystemet samt som underlag för forskning. 4 Plan för utvärdering av försök med miljöavgifter i Stockholmstrafiken. Trivector Traffic AB, rapport 23:48, 2 februari 24. Rapporten finns att ta del av på under Kansliets rapporter. 5

7 Utvärderingen skall också: säkerställa att relevanta aspekter av försöket med miljöavgifter belyses i utvärderingen, uppfylla högt ställda krav på kvalitet avseende vetenskaplig metodik och sakinnehåll, säkerställa att resultatet av utvärderingen får hög validitet och kan användas för forskning och utveckling inom området. Stockholms stads Trafikkontor har därför på uppdrag av Miljöavgiftskansliet genomfört mätningar av biltrafik på stadens gatu- och vägnät samt samordnat motsvarande mätningar som genomförts på statens vägnät. I uppdraget ingår även analys och rapportering av mätningarna. 2.2 Arbetets struktur Hittills har arbetet med skattning av effekterna av Stockholmsförsöket på biltrafiken resulterat i rapporten Analys av biltrafiken i Stockholm inför försöket med miljöavgifter utgiven Ovan nämnda rapport beskriver resultaten från mätningar som gjordes hösten 24. Tillsammans med denna rapport som beskriver mätningar genomförda under april 25 samt den planerade mätomgången under oktober 25 utgör resultaten den före-situation som försökets utfall ska jämföras med. Trafiksituationen under hela Stockholmsförsöket, med förbättrad kollektivtrafik och trängselskatt/miljöavgifter, kommer att studeras och analyseras under hösten 25 och våren 26. Dessa studier följer nedanstående arbetsgång: 1. Planering och genomförande av mätningar 2. Insamling och organisation av uppmätta trafikdata 3. Kvalitetsgranskning av indata 4. Sammanställning av indata i en databas 5. Analys 6. Rapportering Slutetappen i biltrafikutvärderingen omfattar en rapport där resultat från varje enskilt mättillfälle ställs mot de övriga och eventuella skillnader mellan dessa redovisas med hjälp av ett antal effektmått. Dessa analyser kommer att vara baserade på hypoteser om troliga effekter av miljöavgiftsförsöket på biltransporter. En beskrivning av huvudriktlinjer för sådana hypoteser med exempel på sådana analyser beskrivs i avsnitt tre i denna rapport. 2.3 Rapportens struktur I kapitel tre redogörs för de metoder som vi planerar att använda för utvärderingen av Stockholmsförsökets effekter. För mera detaljerad information om hur vi beskriver trafiksituationen och hur trafikmätningar har genomförts och bearbetats hänvisas läsaren till den tidigare rapporten Analys av biltrafiken i Stockholm inför försöket med miljöavgifter utgiven

8 I kapitel 4 redovisas resultaten av mätningarna samt vissa jämförande analyser. Till rapporten hör även en separat teknisk bilaga som innehåller detaljerade mätresultat för samtliga genomförda mätningar. 3. Utvärdering av Stockholmsförsökets trafikeffekter Utvärderingen av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafiken handlar i första hand om att belysa förändringar i trafikmängd och framkomlighet. Detta återknyter, i nämnd ordning, till två av de politiskt uppställda målen bakom försöket, att antalet fordon på de mest trafikerade vägarna under morgon- och eftermiddagstimmarna ska minska med 1-15 procent och att framkomligheten ska öka för bussar och bilar i innerstaden. Utvärderingen ska utifrån genomförda trafikmätningar följa upp dessa båda mål och svara på i vilken mån de uppfylldes. Utvärderingen ska dessutom ge en allmän beskrivning av försökets effekter på trafiken var och när observeras förändringar och vad kan hänföras till det genomförda försöket? Utvärdering av trafikeffekter innebär att beskriva ett komplext och mångdimensionellt objekt. Genom trafikarbete, flöde, hastighet och restid beskrivs trafiken utifrån olika perspektiv och varje sådant mått kräver en uppdelning i tid och rum. Allt medan de politiskt formulerade målen ovan är enkelt och rakt formulerade, kräver utvärdering en tydlig precisering av trafiktekniska mått och en nedbrytning i tid och rum. Statistisk variation är ytterligare en komplicerande faktor. Det är väl känt att trafiken under måndag till torsdag är relativt stabil, att fredag ofta ligger aningen lägre i trafikmängd och att trafiken under lördag och söndag är betydligt mindre än under vardagar. På motsvarande sätt finns en variation mellan olika månader under året. Sådana variationer måste man naturligtvis ta hänsyn till, så att jämförelser endast görs mellan i övrigt jämförbara veckodagar och månader. Men utöver sådan förutsägbar variation, som helt enkelt beror på att resmönstret varierar, finns även en trafikvariation under i princip jämförbara dagar. Vid trafikmätningar under en vecka uppmäts normalt skillnader i trafikflöden, hastigheter och restider utan att det finns några synliga förklarande skillnader mellan mätdagarna. Det innebär, liksom vid andra typer av statistiskt grundad utvärdering, att skillnaden mellan de två situationer som jämförs måste vara tillräckligt stor för att den med viss säkerhet inte bara ska kunna hänföras till normal statistisk variation. Utöver detta finns också en problematik kring yttre faktorer som påverkar förutsättningarna, vilket för trafikmätningar kan handla om allt från variationer i väder till införandet av nya trafikleder. I kommande avsnitt görs en nedbrytning i indikatorer (vad som mäts och studeras), tidsperioder (när) och geografiska områden (var). Därefter diskuteras den statistiska utvärderingen, om parvisa jämförelser och uppskattning av statistisk variation. En utförligare diskussion kring val av indikatorer, mätplatser och tidsperioder finns i den föregående 7

9 rapporten, Analys av biltrafiken i Stockholm inför försöket med miljöavgifter, utgiven Indikatorer I utvärderingen beskrivs trafiken i första hand efter omfattning, intensitet och framkomlighet. Utifrån dessa dimensioner väljs indikatorer eller mätetal enligt nedan Trafikarbete Med omfattning menas den totala trafikmängden inom ett begränsat område eller vägavsnitt under en viss tidsperiod. Detta kallas för trafikarbete och uttrycks som det sammanlagda antalet fordonskilometer inom aktuellt område och tidsperiod. Definitionsmässigt är trafikarbetet (TA) för ett visst vägavsnitt produkten av dess längd och dess trafikflöde, och det totala trafikarbetet inom ett visst geografiskt område är motsvarande summa över alla vägavsnitt, TA = i= { väglänkar} längd i flöde i. För beräkning av trafikarbete krävs en fullständig beskrivning av vägnätet inom det aktuella området med uppgifter om respektive länks längd och genomsnittligt trafikflöde. Eftersom detta i praktiken inte är möjligt att fånga upp krävs förenklingar. För det första måste vägnätet avgränsas så att mindre viktiga länkar utesluts, och för det andra måste uppskattningen vara sådan att den endast förutsätter ett rimligt antal mätpunkter. Inom ramen för utvärderingen används två olika beräkningsmetoder, en baserad på statistisk urvalsmetodik och en på modellberäknad trafikefterfrågan och nätutläggning. Metodiken finns beskriven i en särskild rapport 5. Trafikarbetet uttrycker omfattningen på den totala bil/fordonsanvändningen. Med denna tolkning är det i sig ett intressant mått som tillsammans med resvaneundersökningar ger information om förändringar i resande och val av transportmedel. Utvärdering av trafikarbetet för Stockholms innerstad ger också information om bilanvändningen innanför avgiftsgränsen. Därutöver spelar trafikarbetet en viktig roll i uppskattningen av biltrafikens avgasemissioner och miljöeffekter, vilket analyseras i en separat utvärdering. Det första politiska målet ovan, det om att trafiken under de mest belastade timmarna ska minska med 1-15 procent, kan i första hand tolkas som att det är trafikarbetet under denna tidsperiod som ska minska i nämnd omfattning. Trafikarbete är dock en aggregerad indikator och avser trafiken för hela alternativt en avgränsad del av trafiknätet. Lokalt kan dock ovanstående mål tolkas som minskning av trafikflödet. 5 Miljöavgiftskansliet, Forsman, Tjernkvist och Matstoms, Skattning av trafikarbetet i Stockholms innerstad och Stockholms län underlag till utvärdering av miljöavgifter, 25. 8

10 3.1.2 Trafikflöde Trafikflödet vid en viss tidpunkt och plats anger den aktuella trafikens intensitet. Vid mätning av trafik räknas antalet passerande bilar och med hänsyn till tidsperiodens längd sker omräkning ofta till enheten fordon/h. Ofta redovisas trafikflödesvariation baserat på trafikräkningar under t ex 15-minutersperioder. För utvärderingen är det dock mera relevant med genomsnittliga trafikflödet eller trafikmängden under en längre period, t ex delar av eller hela morgontrafiken. En fördel med sådana längre perioder är också att den statistiska variationen blir lägre jämfört med trafikflöden baserade på kortare tidsperioder Hastighet och restid Ökande trafikflöde leder normalt till en gradvis minskning av hastigheten. Detta fortsätter fram till en punkt då flödet närmar sig den aktuella vägens kapacitet. Mindre störningar leder då, förr eller senare, till kapacitetssammanbrott varvid hastigheten men även trafikflödet snabbt sjunker med köbildning och trängsel som följd. I utvärderingen används restider som det främsta och mest relevanta måttet på framkomlighet/trängsel. Det är också det mått som bäst anknyter till det andra politiska målet ovan. Medelhastigheten i enskilda mätpunkter ger, i synnerhet i kombination med trafikflödet, information om framkomligheten men kan också ge en ofullständig bild eftersom hastigheten ofta varierar längs en vägsträcka Övriga indikatorer De indikatorer som beskrivits ovan är de grundläggande mått som ligger till grund för trafikutvärderingen. Trafikflöde, hastighet och restid kan direkt observeras medan trafikarbete måste uppskattas genom beräkningar baserade på uppmätta flöden. För vissa analyser krävs dock att indirekta mått, baserade på i första hand uppmätta trafikflöden, definieras. Låt oss illustrera detta med ett exempel. En rimlig hypotes är att trafikanter vid trängselavgifter i viss mån kommer att anpassa tidpunkten för passager in till det avgiftsbelagda området så att de högsta avgifterna undviks. Det är alltså rimligt att trafiktoppen under morgon- och eftermiddagstrafiken förskjuts och/eller att trafiken jämnas ut under dessa perioder. Utvärdering av denna möjliga effekt innebär att belysa hur markant "flödestoppen" är i före- och eftersituationen samt att undersöka hur stor del av rusningstrafiken, morgon och kväll, som kommer extra tidigt eller sent. Indikatorer på detta skulle kunna formuleras som Andel av morgontrafiken som passerar under tidsperioden med maximal avgift respektive Andel av morgontrafiken som kan passera utan avgift, dvs. före Tidsperioder Trafikmätningar som underlag för utvärderingen Trafikutvärderingen baseras uteslutande på en serie trafikmätningar under perioden oktober 24 till april 26. I figuren nedan anges planerade trafikmätningar (fem perioder) i förhållande till den övergripande tidplanen för Stockholmsförsöket. 9

11 (Södra länken öppnas) okt 4 april 5 okt 5 april 6 nov 4 Figur 1 Trafikmätningar (oktober 24 etc.) som underlag för trafikutvärderingen. Det gröna området motsvarar tidsperioden med förstärkt kollektivtrafik och det röda området tidsperioden med trängselskatt. Mätperioderna är oktober 24 (v 4 v 44), november 24 (v 45 v 51), april 25 (v 13 v 18), oktober 25 (v 4 v 43) och april 26 (v 12 v 14). Under samtliga fem perioder mäts trafikflöde och i viss mån punkthastigheter vid drygt 19 platser. För uppskattning av trafikarbetet i Stockholms innerstad sker dessutom särskilda flödesmätningar vid ett 5-tal extra platser. Under samtliga mätperioder sker restidsmätningar genom floating car-teknik på 24 olika sträckor och sedan våren 25 hämtas restidsdata på 48 sträckor från Stockholms stads videobaserade restidssystem. Det är väl känt att trafiken uppvisar en systematisk variation under året. Det är därför angeläget att man vid parvisa jämförelser i första hand studerar samma månad på året. I det fall detta inte är möjligt måste hänsyn tas till variationsindex för olika månader, vilket är olika för olika trafikmiljöer. Man ska dock vara medveten om den extra osäkerhet som detta medför. Vid utvärdering av effekter till följd av trängselskatter görs parvisa jämförelser mellan i första hand april 25 och april 26. Effekterna av den utbyggda kollektivtrafiksatsningen utvärderas på motsvarande sätt genom jämförelser mellan oktober 24 och oktober 25. Ett problem i det senare fallet är dock att observerade effekter inte med säkerhet kan särskiljas från effekter till följd av Södra länken, som öppnandes för trafik mot slutet av mätperioden i oktober Veckodagar Det är, som tidigare nämnts, väl känt att trafiken under måndag-torsdag normalt är relativt stabil medan fredagar ofta avviker från övriga vardagar. Denna observation är viktig att ta hänsyn till eftersom sammanvägning av olika dagar annars leder till onödigt stor statistisk variation. I utvärderingen studeras trafiken primärt under vardagar, vilket av denna anledning här definieras som trafik under perioden måndag-torsdag. Trafiken under fredag, lördag och söndag beskrivs separat och relateras genom index i förhållande till vardagsdygnet måndagtorsdag Tid på dygnet I utvärderingen studeras trafiken dels under hela dygnet och dels under tidsperioder då vi vet att trafiken är särskilt omfattande. Det är också under dessa tidsperioder som eventuell trängsel uppstår. Föreslagna tidsperioder är 1

12 Morgon Morgon-max Mellanperiod Eftermiddag Eftermiddag-max Hela dygnet. Den avgift/trängselskatt som debiteras redovisas av figuren nedan. Avgiftsnivån (Y-axeln i kronor) varierar beroende på tidpunkten (X-axeln) då fordonet passerar avgiftsnittet : 1: 2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: 1: 11: 12: 13: 14: 15: 16: 17: 18: 19: 2: 21: 22: 23: : Figur 2 Tidsdifferentierad trängselskatt/miljöavgift indelad över vardagsdygnet. 3.3 Geografisk indelning De två politiskt uppställda målen som anknyter till trafikutvärderingen innehåller båda en geografisk dimension: " mest trafikerade vägarna " och " i innerstaden". Trafikförhållandena varierar mellan olika områden och olika genomfartsleder, vägar och gator är av större eller mindre strategisk betydelse. Det är därför av största vikt att utvärdering genomförs med en väl genomtänkt rumslig indelning. Utvärdering kommer att genomföras för samtliga mätpunkter, men fokus kommer att ligga på ett antal viktiga grupper och speciellt intressanta vägar. Förutom den sammantagna effekten för hela länet, främst genom uppskattning av det totala trafikarbetet, studeras trafiken till, från och inom två områden eller snitt (se figuren nedan): Regioncentrumsnittet Innerstadssnittet, vilket sammanfaller med avgiftssnittet och innehåller samtliga infarter För båda dessa finns trafikmätningar som täcker samtliga vägar till och från snittet. Det är därmed möjligt att beskriva förändringar i den totala trafiken till och från snitten och även studera effekter på enskilda tillfartsvägar. Området som berörs av trängselskatten överens- 11

13 stämmer i princip med innerstadssnittet, varför utvärderingen av detta område förmodligen är av särskilt intresse. Region Centrumsnittet Infarter Innerstaden Infarter Figur 3 Regioncentrum- och innerstadssnittet Förutom trafiken till och från dessa områden är flera genomfartsleder och andra strategiskt viktiga gator av särskilt intresse. Bland genomfartslederna omfattas de flesta av punkter till och från snitten ovan. Särskild utvärdering kommer att göras av E4/Essingeleden Södra länken Klarastrandsleden Bergshamraleden Flera innerstadsgator är också av särskilt intresse, bland annat Hornsgatan Ringvägen Sveavägen Hamngatan Valhallavägen Fleminggatan 3.4 Utvärdering genom parvisa jämförelser Sammanfattningsvis identifieras ett antal indikatorer som på olika sätt beskriver trafikens omfattning, intensitet och framkomlighet. Varje sådan indikator kan delas upp i tid och rum. I föregående avsnitt har den indelning som ligger till grund för utvärderingen beskrivits; detta uttryckt i tidsperioder och geografiska områden eller vägar/gator. För t ex trafikflöde kan dataunderlaget (för en viss del av dygnet) beskrivas i tabellform enligt figuren nedan. 12

14 Vardagsmorgon (6:3-9:3) Innerstadssnittet Total trafik in/ut Skanstullsbron Johanneshovsbron Liljeholmsbron : Övriga snittpunkter, totalt Regionsnittet Total trafik in/ut Danviksbron Lidingöbron Nockebybron : Övriga snittpunkter, totalt Viktiga leder Essingeleden Södra länken Klarastrandsleden Viktiga innerstadsvägar Hornsgatan Sveavägen Fleminggatan Ringvägen Valhallavägen Hamngatan Tabell 1. Utvärdering med avseende på tid och plats. okt 24 apr 25 okt 25 apr 26 okt 24 apr 25 okt 25 apr 26 Ingående trafik ? ? Ingående trafik Utgående trafik Utgående trafik Riktning 1 Riktning 2 Riktning 1 Riktning 2 Utvärderingen syftar till att utifrån detta material bekräfta eller vederlägga hypoteser samt identifiera statistiskt säkra förändringar till följd av försöket. I utvärderingen görs det genom parvisa jämförelser mellan före- och eftersituationen. För olika kombinationer av tidsperiod och geografiskt område jämförs på så sätt beräknade eller direkt uppmätta indikatorer, till exempel trafikflöde. Med tabellstrukturen ovan innebär det jämförelser mellan värden i olika kolumner i samma rad, till exempel (som i figuren) trafikflöde under vardagsmorgon på Liljeholmsbron i april 25 jämfört med april 26. För att ta hänsyn till den statistiska variationen och identifiera statistiskt säkra slutsatser bildas konfidensintervall för observerade differenser i de parvisa jämförelserna. Eventuell förändring mellan före- och eftersituationen anses då vara signifikant då aktuellt konfidensintervall inte innehåller värdet noll. Beräkning av konfidensintervall kräver en uppskattning av standardavvikelse för respektive mätvärde (motsvarande cell i tabellen ovan). Avsikten är inte att här i detalj beskriva hur det går till. Avsikten är dock att för varje enskild mätplats anta att variationen är samma vid varje mättillfälle och att därmed låta samtliga mätningar ligga till grund för en gemensam skattning. Rimligheten i det antagandet bekräftas genom analyser i hela datamaterialet. Att alternativt upplägg skulle kunna vara att klassa vägar i ett antal kategorier och för varje sådan kategori anta att variationen är konstant. 13

15 3.5 Orsakssamband och statistisk osäkerhet Ett genomgående problem vid utvärdering är att isolera effekten av den åtgärd som ska utvärderas. Parallellt med att Stockholmsförsöket genomförs inträffar en rad andra planerade och oplanerade händelser som på olika sätt påverkar trafiken. Det gäller till exempel konjunkturförändringar, ökade bensinpriser under 25 och öppnandet av Södra länken. På samma sätt har till exempel vädret en påverkan på resandet. Slutsatsen är att observerade förändringar i trafiken mellan före- och eftersituationen initialt måste hänföras till eventuellt flera underliggande förändringar som kan påverka trafiken. Genom jämförelser mellan olika mättillfällen och jämförelser mellan olika områden är målsättningen dock att med större säkerhet peka på den isolerade effekten av Stockholmsförsöket. Ytterligare en svårighet vid utvärderingen är osäkerhet i mätdata. Med få mätdagar vid varje mättillfälle blir indikatorerna relativt osäkra, och tillsammans med eventuella faktiska mätfel kan konfidensintervallen bli så breda att statistiskt säkra slutsatser inte kan dras, även i det fall där det finns en faktisk men okänd förändring i grunden. 4. Resultat I detta kapitel presenteras ett urval av intressanta resultat från biltrafikmätningarna under april 25 med en del tillhörande kommentarer och analyser. Den kommande utvärderingen av miljöavgiftsförsöket kommer inte att begränsa sig till detta urval utan kommer att beakta hela den datamängd som finns tillgänglig. I utvärderingen kommer t.ex. förändrade fordonsflöden över snitten att studeras, liksom förändrade reshastigheter och flöden på vägar inom och utom det avgiftsbelagda området. Vidare ämnas avgifternas effekter på restidpunktsfördelningen samt inverkan på Essingeledens trafik studeras i detalj. Förändringar i trafikarbete och fördröjning m.m. kommer att beräknas. Jämförelser med resandet med kollektivtrafik, gång och cykel samt med data från andra källor, t ex resvaneundersökningar etc., görs däremot inte inom ramen för detta arbete utan presenteras av Miljöavgiftskansliet i separata rapporter. I det första avsnittet behandlas biltrafiken till, från och i innerstaden. Resultaten är baserade på data för Innerstadssnittet samt trafikflöden och reshastigheter på vissa huvudgator i innerstaden. I de fall ordet vardagsmedeldygn använts syftar detta på det beräknade medelvärdet av uppmätt data måndag till fredag från april 25. Detta behöver inte sammanfalla med ett genomsnittligt vardagsdygn sett över hela året. I nästföljande avsnitt diskuteras fordonstrafiken över Regioncentrumsnittet samt trafikflöden och reshastigheter på E4, Södra Länken och andra större infarter och tvärleder. Slutligen jämförs och diskuteras mätningar från före och efter Södra Länkens öppnande. 14

16 4.1 Innerstaden Området som kommer att omfattas av försöket med miljöavgifter omfattar i princip Stockholms innerstad. Av nedanstående karta framgår det planerade avgiftssnittet med betalstationer. Figur 4. Det planerade avgiftssnittet. Enligt målet med försöket ska antalet fordon på de mest trafikerade vägarna under morgonoch eftermiddagstimmarna minska med 1-15 procent. Trafikanalyser som genomförts av Transek AB visar på att införandet av avgifterna kommer att minska fordonstrafiken över själva avgiftssnittet med ungefär 2 procent i högtrafik och 8 procent i mellanperioden. Fordonsflödet på större leder och gator i innerstaden förväntas också minska kraftigt medan reshastigheterna ökar till följd av minskad trängsel Biltrafik över innerstadssnittet Innerstadssnittet som Trafikkontoret årligen mäter biltrafik på sammanfaller till största delen med det planerade avgiftssnittet. 6 Miljöavgifter i Stockholm, effekter av Kommunstyrelsens förslag till utformning december 23, Transek AB, februari

17 Innerstadsnittets gränser i Stockholm 25 ESSINGELEDEN 11A 11B Räknepunkter: Fasta räknestationer med induktiva slingor nedfrästa i vägbanan: (S) = Äldre räknestation (F) = Ny räknestation Övriga punkter räknas med mobil slangräkneutrustning. 1. Danviksbron, (S), (F) 7. Mariebergsavfarten f.d ramp 15, (S) 12. Lidingöbron, (F) 18. Klarastrandsled. mot N. Länken, (S) 2. Skansbron, (F) 8. Fredhällspåfarten f.d ramp 11, (S) 13. Roslagsvägen, (S) 19. Ekelundsbron, (F) 3. Skanstullsbron, (F) 9. Stadshagsavfarten f.d ramp Uppsalavägen vid Norrtull, (S) 2. Stadshagspåfarten f.d ramp Johanneshovbron, (S) 1. Kristinebergspåfarten f.d ramp Solnabron, (F) 21. Kristinebergsavfarten f.d ramp Liljeholmsbron, (F) 11A. Utgick Tomtebodavägen 22. Drottningholmsvägen f.d ramp 145, (S) 6. Mariebergsbron (F) 11B. Norra Stationsavfarten, (S) 17. Pampaslänken 23 Drottningholmsvägen f.d ramp 146, (S) Figur 5. Innerstadssnittets gränser. I Figur 6 nedan redovisas uppmätt fordonsflöde över Innerstadssnittet som funktion av dygnets timmar. Figuren visar vardagsdygnstrafiken under april 25 (genomsnitt måndagfredag) som summan över alla mätpunkter. Total trafik (fordon/h) Trafik In Trafik Ut In+Ut Trafik under vardagsdygn till/från Innerstad-snittet Trafikmängd vardagsdygn: MÄTPUNKTER 1. Danviksbron 2. Skansbron 3. Skanstullsbron 4. Johanneshovsbron 5. Liljeholmsbron 6. Mariebergsbron 7. Mariebergsavfarten 8. Fredhällspåfarten 9. Stadshagsavfarten 1. Kristinebergspåfarten 11. Norra Stationsavfarten 12. Lidingöbron 13. Roslagsv norr Bergiusv 14. Uppsalav vid Norrtull 15. Solnabron 16. Tomtebodav vid stadsgränsen 17. Pampaslänken norr Klarastrandsleden 18. Klarastrandsleden norr Pampaslänken 19. Ekelundsbron 2. Stadshagspåfarten 21. Kristinebergsavfarten 22. Drottningholmsvägen 162. Ramp Pampaslänken S Tidpunkt Figur 6. Totalt fordonsflöde (f/h) per 15-minutersintervall över Innerstadssnittet, riktningsuppdelat. För Fredhällspåfarten saknas data för april. För sammanställningens skull har samma värde som i oktober 24 antagits. Överst till höger i Figur 6 anges att den totala fordonstrafiken i dessa 24 punkter är ca 53 fordon per vardagsdygn. Trafiktopparna under rusningstrafik på morgon och eftermiddag är ungefär lika höga, men eftermiddagsrusningen varar längre. I figuren har det totala 16

18 medelflödet för tider med de olika avgiftsnivåerna markerats. Gult markerar en avgift på 1 kr/passage, orange är 15 kr, rött är 2 kr och grönt är den avgiftsbefriade tiden. Det framgår att avgiftsnivån mycket väl följer variationen i trafikflödet. En liten avvikelse kan observeras i och med att högsta avgiften på morgonen möjligen kunde ha varat 15 minuter längre fram till kl. 8:45 och därmed följande avgiftsperiod fram till kl. 9:15. Införandet av miljöavgifter förväntas allmänt påverka rusningstrafikens fördelning över tiden så att topparna blir mindre markerade. Eftersom högst avgift tas ut under den absoluta maxtrafiken kommer troligen antalet bilpassager att minska som mest där, delvis på grund av färre bilresor, men även eftersom bilister i viss mån tros anpassa restidpunkterna för att kunna betala en lägre avgift Trafik under vardagsdygn till/från Innerstad-snittet Trafik IN Trafik UT 35 Total trafik (fordon/dygn) Uppsalav vid Norrtull 4. Johanneshovsbron 13. Roslagsv norr Bergiusv 1. Danviksbron 22. Drottningholmsvägen 12. Lidingöbron 18. Klarastrandsleden norr Pampaslänken 5. Liljeholmsbron 3. Skanstullsbron 2. Skansbron 15. Solnabron 7. Mariebergsavfarten 19. Ekelundsbron 6. Mariebergsbron 2. Stadshagspåfarten 21. Kristinebergsavfarten 11. Norra Stationsavfarten 8. Fredhällspåfarten 17. Pampaslänken norr Klarastrandsleden 162. Ramp Pampaslänken S 9. Stadshagsavfarten 1. Kristinebergspåfarten 16. Tomtebodav vid stadsgränsen Figur 7. Totalt antal fordon/dygn fördelat på mätpunkter i Innerstadssnittet. Figur 7 ovan redovisar vardagsmedeldygnstrafik för mätperioden i april. Det finns en ganska stor koncentration av trafiken till de stora lederna och huvudgatorna. De fyra högst belastade snitten svarar för knappt hälften av fordonspassagerna. I den tekniska bilagan finns diagram med uppmätta flöden under dygnet för samtliga mätpunkter. Det kan förekomma skillnader mellan in- och utgående trafik på vissa länkar. Sådana avvikelser beror mestadels på att mätpunkterna inte är i samma vägtvärsnitt. 17

19 Nivåindex (Medel=1) Trafik under vardagsdygn till/från Innerstad-snittet UNDERLAG 1. Danviksbron 3. Skanstullsbron 4. Johanneshovsbron 5. Liljeholmsbron 12. Lidingöbron 13. Roslagsv norr Bergiusv 14. Uppsalav vid Norrtull 15. Solnabron 2 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Veckodag Figur 8. Veckovariation för trafiken över Innerstadssnittet, medelvärde över åtta mätpunkter. Slutligen redovisas också data om dygnsvariationen över hela veckan, lördag och söndag inkluderat. Figur 8 visar relativa fördelningen av trafik över veckans dagar, där index 1 står för hela veckans trafik delat med sju. Som synes ligger dygnsflödet ganska jämnt över vardagarna, med en viss topp i mitten på veckan, och avsevärt lägre på helgen. Figuren bygger dock bara på data från åtta mätpunkter. För övriga finns inte data för en hel vecka. 18

20 Innerstads-snittet Vardags dygnsflöde ID Plats okt. 24 nov. 24 apr Danviksbron Skansbron Skanstullsbron Johanneshovsbron Liljeholmsbron Mariebergsbron Mariebergsavfarten Fredhällspåfarten Stadshagsavfarten Kristinebergspåfarten Norra Stationsavfarten Lidingöbron Roslagsv norr Bergiusv Uppsalav vid Norrtull Solnabron Tomtebodav vid stadsgränsen Pampaslänken norr Klarastrandsleden Klarastrandsleden norr Pampaslänken Ekelundsbron Stadshagspåfarten Kristinebergsavfarten Drottningholmsvägen V Ramp Pampaslänken S T O T A L T Tabell 2. Mätdata från samtliga mätpunkter i Innerstadssnittet. Streck markerar att inga data finns. För Fredhällspåfarten saknas data för april. För sammanställningens skull har samma värde som i oktober 24 antagits Huvudgator i innerstaden För att mäta reshastigheten, som kan användas som en indikator på framkomlighet, har floating car-körningar genomförts på totalt 24 olika rutter på huvudgator, infarter och tvärleder. Mätningar har genomförts under morgonens rusningstrafik (6:3-9:3) och eftermiddag (15:-18:3) samt under mellantrafik mitt på dagen (1:3-12:3). För jämförelsen har även ett fåtal mätkörningar genomförts under lågtrafik på natten. Angiven hastighet är den lägsta uppmätta reshastigheten för hela rutten per mätkörning. Tio av dessa rutter ligger helt eller delvis inom det område som kommer att avgiftsbeläggas: 1. Valhallavägen (Stadion Norrtull) 2. St Eriksgatan (Norrtull Fridhemsplan) 3. Sveavägen (Sveaplan Sergels torg) 4. Söderledstunneln + Centralbron (Gullmarsplan Tegelbacken) 5. Klarastrandsleden (Tegelbacken Solnabron) 6. Slinga på Södermalm (Hornstull Söder Mälarstrand) 7. Norr Mälarstrand (Lindhagensplan Tegelbacken) 8. Birger Jarlsgatan + Strandvägen (Djurgårdsbron Jarlaplan) 19

21 9. Torsgatan (Tegelbacken Vanadisplan) 1. Lidingövägen (Lidingö torg Valhallavägen) Rutt Lägsta hastighet, förmiddagsrusning (km/h) Lägsta hastighet, eftermiddagsrusning (km/h) Valhallavägen (Stadion Norrtull) Valhallavägen (Norrtull Stadion) St Eriksgatan (Norrtull Fridhemsplan) St Eriksgatan (Fridhemsplan Norrtull) Sveavägen (Sveaplan Sergels torg) Sveavägen (Sergels torg Sveaplan) Söderledstunneln + Centralbron (Gullmarsplan Tegelbacken) Söderledstunneln + Centralbron (Tegelbacken Gullmarsplan) Klarastrandsleden (Tegelbacken Solnabron) Klarastrandsleden (Solnabron Tegelbacken) Slinga på Södermalm (Hornstull Söder Mälarstrand) Slinga på Södermalm (Söder Mälarstrand Hornstull) Norr Mälarstrand (Lindhagensplan Tegelbacken) Norr Mälarstrand (Tegelbacken Lindhagensplan) Birger Jarlsgatan + Strandvägen (Djurgårdbron Jarlaplan) Birger Jarlsgatan + Strandvägen (Jarlaplan Djurgårdbron) Torsgatan (Tegelbacken Vanadisplan) Torsgatan (Vanadisplan Tegelbacken) Lidingövägen (Lidingö torg Valhallavägen) Lidingövägen (Valhallavägen Lidingö torg) Tabell 3. Lägsta uppmätta hastigheter under morgon- och eftermiddagsrusning för flera rutter i innerstaden. Den lägsta uppmätta hastigheten för rutterna på vanliga huvudgator i innerstaden varierar i allmänhet mellan 1 och 4 km/h under dagtid. En något lägre reshastighet under eftermiddagen än under resten av dagen kan anas för flera gator. För de flesta ligger reshastigheten relativt stabilt under dagtid medan vissa uppvisar tydliga reduktioner under rusningstrafikperioderna. 2

22 H3:1; Hela Sveaplan - Sergels torg 245 m Natt; 3.2 km/h : 6:3 7: 7:3 8: 8:3 9: 9:3 1: 1:3 11: 11:3 12: 12:3 13: 13:3 14: 14:3 15: 15:3 16: 16:3 17: 17:3 18: 18:3 19: Figur 9. Genomsnittlig reshastighet för rutten Sveaplan Sergels torg, riktning mot Sergels torg. Rutten längs Sveavägen mellan Sveaplan och Sergels torg är en av rutterna med lägst uppmätt reshastighet. Den är även ett exempel på de rutter där hastigheten är lägst under eftermiddagen. Av nedanstående dygnsflödesdiagram framgår att flödet är relativt stabilt över dagen, men något större under eftermiddagen. 21

23 12 1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Medel Vardagsdygn Avvikande observation Sveavägen mot Adolf Fredriks Kyrkogata Medeltrafik vardagsdygn: 1245 Avvikande observationer: 5.2% 8 Flöde (fordon/h) Flöde (fordon/h) Lördag Söndag Medel Vardagsdygn Tidpunkt Mätplats 29:1 Figur 1. Trafikflöde över dygnet. Sveavägen vid Adolf Fredriks kyrka, riktning mot Sergels torg. På rutten Gullmarsplan Tegelbacken längs Söderleden och Centralbron är mönstret ett annat. Detta är dock ingen vanlig huvudgata utan en av de största infarterna in till innerstaden med ett mycket högt flöde. Här visar uppmätta data på en kraftig reduktion i reshastighet under morgonen i riktning in mot city och en minskad reshastighet under eftermiddagen i motsatt riktning. Övriga tider på dygnet ligger den uppmätta hastigheten relativt högt. Den låga hastigheten motsvaras relativt väl av ett högt uppmätt flöde under motsvarande rusningstid. Se nedanstående Figur 11 och Figur

24 H4:1; Hela Gullmarsplan - Tegelbacken 371 m Natt; 65.8 km/h : 6:3 7: 7:3 8: 8:3 9: 9:3 1: 1:3 11: 11:3 12: 12:3 13: 13:3 14: 14:3 15: 15:3 16: 16:3 17: 17:3 18: 18:3 19: Figur 11. Genomsnittlig reshastighet för rutten Gullmarsplan Tegelbacken, riktning mot City. 6 5 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Medel Vardagsdygn Avvikande observation Centralbron mot Herkulesgatan/Söderkopplet Medeltrafik vardagsdygn: 5379 Avvikande observationer: 8.3% 4 Flöde (fordon/h) Flöde (fordon/h) Lördag Söndag Medel Vardagsdygn Tidpunkt Mätplats 52:1 Figur 12. Trafikflöde över dygnet. Centralbron, riktning mot City. Klarastrandsleden är intressant såtillvida att den uppvisar stadens jämnaste fordonsflöde över dygnet. Under dagtid är det genomsnittliga fordonsflödet näst intill konstant i båda riktningar, 23

25 med nästan inga toppar i rusningstrafik. I princip ligger flödet nära maximal kapacitet för anslutningarna till leden under en stor del av dygnet. Trots relativt konstant flöde och förhållandevis stabila uppmätta punkthastigheter på själva Klarastrandsleden över dygnet varierar reshastigheterna en del med lägre uppmätta värden huvudsakligen under rusningstrafik, förmodligen beroende på trängsel i anslutningarna. Se Figur 13, Figur 14 och Figur Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Medel Vardagsdygn Avvikande observation Klarastrandsleden (524) mot Västra Kungsbrokopplet Medeltrafik vardagsdygn: Avvikande observationer: 4.% 12 Flöde (fordon/h) Flöde (fordon/h) Lördag Söndag Medel Vardagsdygn Tidpunkt Mätplats 17:1 Figur 13. Trafikflöde över dygnet. Klarastrandsleden vid S:t Eriksbron, riktning mot Tegelbacken. km/h 17; Klarastrandsleden 524; R1; Hastighet Vardag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön : 1: 2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: 1: 11: 12: 13: 14: 15: 16: 17: 18: 19: 2: 21: 22: 23: Figur 14. Punkthastighet över dygnet. Klarastrandsleden vid S:t Eriksbron, riktning mot Tegelbacken. : 24

26 H5:2; Hela Solnabron - Tegelbacken 342 m Natt; 49.6 km/h : 6:3 7: 7:3 8: 8:3 9: 9:3 1: 1:3 11: 11:3 12: 12:3 13: 13:3 14: 14:3 15: 15:3 16: 16:3 17: 17:3 18: 18:3 19: Figur 15. Genomsnittlig reshastighet för Klarastrandsleden, rutten Solnabron Tegelbacken, riktning mot Tegelbacken. 4.2 Infarter och tvärförbindelser Tidigare nämnda trafikanalyser utförda av Transek pekar på att infartslederna får betydande trafikminskningar till följd av försöket. I genomsnitt minskar trafikflödena under högtrafik med 9 procent, där störst minskning kan förväntas på Roslagsvägen, ca 24 procent. Fordonstrafiken på Essingeleden (Gröndalsbron) beräknas dock öka med ca 1 procent under rusningstid. Kompletterande trafikanalyser med fokus på Essingeleden utförda av Movea Trafikkonsult AB visar dock på i det närmaste oförändrat trafikflöde och framkomlighet på Essingeleden efter införandet av miljöavgifter. 7 Analyserna bygger dock på skilda förutsättningar och metoder vilket gör dem svåra att jämföra Essingeleden Trafikmätningarna på E4 Essingeleden omfattar punktmätningar av flöde och hastighet vid Vägverkets MCS-stationer samt restidsmätningar genom s.k. floating car-körningar på sträckan Bredäng Eugeniatunneln. Av det omfattande datamaterialet från MCS har nio särskilt intressanta punkter valts ut (inom parentes mätpunktsnummer enligt före-mätningens numrering): Bredäng (21) Nyboda (23) Gröndal (25) 7 PM Kapacitetsstudier av Essingeleden, Movea Trafikkonsult AB, december 24 25

27 Stora Essingen (27) Lindhagensgatan (29) Eugeniatunneln (211) Haga Norra (213) Frösunda (215) Sörentorp (217) Figur 16 redovisar trafikmätningar från oktober-perioden vid mätplats Bredäng. Figuren består av tre separata grafer, där de två första anger flöde och punkthastighet per 15- minutersperiod under dygnet. Den nedre grafen kombinerar dessa och visar hur punkthastigheten varierar med trafikflödet. Hastighetsdata från MCS uppvisar dock stora osäkerheter och dessa data bör därför tolkas med försiktighet. Vid Bredäng är det tre körfält i varje riktning och högsta tillåtna hastighet är 9 km/h. På morgonen börjar trafiken i riktning norrut att öka vid femtiden men den egentliga morgontrafiken är mellan klockan sex och nio, med en markerad topp kring halv sju. Det är också den tidpunkt på dagen då trafikflödet här är som störst, kring 55 fordon/h. Därefter, mellan halv sju och framåt nio, kan på grund av trängsel varken trafikflöde eller hastighet hållas upp på samma nivå. Medelhastigheten minskar från en "normalnivå" på cirka 1 km/h till ibland under 5 km/h, samtidigt som trafikflödet minskar väsentligt. Den samtidiga nedgången i medelhastighet antyder att minskningen i flöde kanske inte beror på minskad efterfrågan utan är en effekt av trängsel. När kapacitetstaket för en viss vägsträcka uppnås kan på grund av de lägre hastigheterna inte längre samma antal fordon släppas igenom och flödet sjunker därmed. Eftermiddagstrafiken karaktäriseras av ökad trafik och relativt höga trafikflöden under timmarna mellan 15 och 18, med ett största flöde på knappt 5 fordon/h. Notera dock att eftermiddagstrafiken inte leder till samma nedgång i hastighet som under morgonrusningen. En möjlig förklaring skulle kunna vara att trafiken under eftermiddagen är mer utspridd än under morgonen, och att det normalt finns marginal kvar till kapacitetsgränsen. Trafiken vid Bredäng består till stor del av arbetspendling in mot Stockholm. De höga trafikflöden och låga hastigheter som i nordlig riktning observerades under morgontimmarna ger därmed upphov till en motsvarande topp i sydlig riktning under eftermiddagen. Största flödet uppgår då till närmare 6 fordon/h. Trängseleffekten kan observeras under flera timmar. 26

28 f/h 21; E4 Bredäng N; R1; Timflöde Vardag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön : 1: 2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: 1: 11: 12: 13: 14: 15: 16: 17: 18: 19: 2: 21: 22: 23: : km/h 21; E4 Bredäng N; R1; Hastighet Vardag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön : 1: 2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: 1: 11: 12: 13: 14: 15: 16: 17: 18: 19: 2: 21: 22: 23: : km/h 14 21; E4 Bredäng N; R1; Hastighet-Flöde Vardag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön f/h Figur 16. Bredäng i nordlig riktning (april 25). De översta två graferna visar flöde (fordon/h) och hastighet (km/h) per 15-minutersperiod under dygnet. Den nedre grafen observerad relation mellan flöde och hastighet

29 f/km 21; E4 Bredäng N; R1; Täthet Vardag Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön : 1: 2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9: 1: 11: 12: 13: 14: 15: 16: 17: 18: 19: 2: 21: 22: 23: : Figur 17. Bredäng i nordlig riktning (april 25). Fordonstäthet (f/km). Mellan Nyboda och Fredhäll har Essingeleden fyra körfält, att jämföra med tre körfält vid Bredäng. Skillnaden blir relativt betydande; det största observerade flödet ökar från 55 fordon/h (Bredäng) till närmare 8 fordon/h vid Gröndal. Detta flöde uppnås i samband med morgontrafiken, kring klockan sju. Liksom vid Bredäng leder morgontrafiken till en relativt kraftig sänkning av hastighetsnivån, från i genomsnitt över 1 km/h nattetid och kring 9 km/h mitt på dagen, till under 5 km/h. Se vidare Figur 18. E4 Essingeledens mest belastade snitt är Gröndalsbron mellan trafikplats Gröndal och trafikplats Stora Essingen. Tyvärr saknar Vägverkets motorvägsstyrsystem MCS just på denna punkt detektorer i alla körfält (additionsfältet mellan Gröndal och Stora Essingen har ingen detektor). Angivna värden för Gröndal ligger följaktligen under det verkliga flödet. Ramperna till och från Gröndal har mätts separat (mätpunkt 173 i den tekniska bilagan). 28

UTVÄRDERING AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN

UTVÄRDERING AV STOCKHOLMSFÖRSÖKETS EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN EFFEKTER PÅ BILTRAFIKEN RAPPORT JUNI 2006 2 Rapport Kort sammanfattning I denna rapport presenteras analysresultaten av mätningar 1 av biltrafik som Stockholms stads Trafikkontor har genomfört för utvärdering

Läs mer

Stockholmstrafiken 2014. Rapport maj 2015

Stockholmstrafiken 2014. Rapport maj 2015 Stockholmstrafiken 2014. Rapport maj 2015 stockholm.se Stockholmstrafiken 2014 Maj 2015 Dnr:T2015-00962 Utgivningsdatum: 2015-05-21 Utgivare: Stockholms Trafikkontor Kontaktperson: Tobias Johansson Omslagsfoto:

Läs mer

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007

Fordonstrafiken in i och ut ur Stockholms innerstad före, under och efter trängselskatteförsöket samt efter trängselskattens införande 1 augusti 2007 Siamak Baradaran Trafikkontoret/Stockholm stad 2007-11-23 siamak.baradaran@tk.stockholm.se +46-8 508 279 09 +46-761 22 79 09 Leif Carlsson Vägverket region Stockholm Leif.carlsson@vv.se +46-8 757 66 78

Läs mer

ANALYS AV BILTRAFIKEN I STOCKHOLM. INFÖR FÖRSÖKET MED MILJÖAVGIFTER RAPPORT Version 1.0

ANALYS AV BILTRAFIKEN I STOCKHOLM. INFÖR FÖRSÖKET MED MILJÖAVGIFTER RAPPORT Version 1.0 RAPPORT FÖRORD Gatu- och fastighetskontoret i Stockholms Stad fick i mars 24 i uppdrag av Miljöavgiftskansliet i Stockholms Stad att i oktober 24 genomföra en första mätning av biltrafiken i Stockholms

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= == Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet Christer

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MPJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Stockholms trafikutveckling motorfordon

Stockholms trafikutveckling motorfordon trafikutveckling 2015 motorfordon Rapport april 2016 Motorfordonsmätningar 2015 april 2016 Dnr:T2016-00800 Utgivningsdatum: 2016-04-14 Utgivare: Stockholms Trafikkontor Kontaktperson: Tobias Johansson

Läs mer

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13)

Cykelräkningar Krister Isaksson Trafikplanering Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst (13) PM Dnr: T2010-313-02009 Krister Isaksson Trafikplanering 08-508 262 25 Per Karlsson Teknik och Trafiktjänst 08-508 278 66 Cykelräkningar 2009 Trafikkontoret har årligen räknat cyklarna i Innerstadsnittet

Läs mer

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010

Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010 Tobias Johansson Trafikplanering 08-508 266 56 tobias.p.johansson@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-03-17 Analys av flöden i Stockholmstrafiken. Utveckling och nuläge 2010 Förslag

Läs mer

Analys av utvecklingen i Stockholmstrafiken 2013

Analys av utvecklingen i Stockholmstrafiken 2013 Dnr Sida 1 (17) 2014-04-24 Handläggare Tobias Johansson 08-508 266 56 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-05-21 Analys av utvecklingen i Stockholmstrafiken Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden

Läs mer

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Rapport 2005:35 10 maj 2005 Dokumentinformation Titel Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Läs mer

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag

2006:24. Fördelning av olika fordonsslag 26:24 Fördelning av olika fordonsslag Analys och sammanställning av fordonsräkningar genomförda 24, 25 och 26 KORT SAMMANFATTNING Trafiken in till och ut från Stockholms innerstad har räknats manuellt

Läs mer

Förslag till metod för uppskattning

Förslag till metod för uppskattning VTI notat 52 2004 VTI notat 52-2004 Förslag till metod för uppskattning av trafikarbete Underlag till utvärdering av miljöavgifter i Stockholm Förstudie Författare FoU-enhet Projektnummer 50476 Projektnamn

Läs mer

MILJÖFÖRVALTNINGEN GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Trafikregistreringar på Hornsgatan, Sveavägen och S:t Eriksgatan

MILJÖFÖRVALTNINGEN GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Trafikregistreringar på Hornsgatan, Sveavägen och S:t Eriksgatan MILJÖFÖRVALTNINGEN GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Trafikregistreringar på Hornsgatan, Sveavägen och S:t Eriksgatan 199-96. Stockholms luft- och bulleranalys Stockholm januari 1997 Trafikregistreringar på

Läs mer

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014

Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Trafikkontoret Bilaga 10 Sida 1(6) Trafikplanering Förslag till nya och förändrade indikatorer 2014 Förslag till nya och förändrade indikatorer för verksamhetsmålen 1.5 Framkomligheten i regionen är hög

Läs mer

Mätningar på Essingeleden 2002

Mätningar på Essingeleden 2002 VTI notat 31 2003 VTI notat 31-2003 Mätningar på Essingeleden 2002 Förstudie för MCS på Essingeleden Författare FoU-enhet Projektnummer 40180 Projektnamn Uppdragsgivare Arne Carlsson och Mohammad-Reza

Läs mer

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET

RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET HJ RESTIDER OCH TRÄNGSEL FÖR 50 BILPENDLARE UNDER STOCKHOLMSFÖRSÖKET RESULTAT AV GPS-BASERADE MÄTNINGAR SLUTRAPPORT Stockholm 2006-06-15 Stefan Myhrberg SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm

Läs mer

Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket

Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Rapport 2005:31 Version 1.0 T RAFFIC AB Dokumentinformation Titel Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Serie nr Trivector rapport

Läs mer

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm

Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm TMALL 0141 Presentation v 1.0 Trafikförändringar första veckan efter att trängselskatten förändrats i Stockholm. 2016-01-20 Förändringar av systemet för trängselskatt I mars 2014 beslutade riksdagen om

Läs mer

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29 Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 1 BAKGRUND Detta PM redogör kortfattat för arbetsgång och resultat för de koldioxidberäkningar som M4Traffic genomfört åt Trafikkontoret. Beräkningar

Läs mer

Trafikens års- och säsongsvariation en översikt

Trafikens års- och säsongsvariation en översikt Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MPJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

STOCKHOLMSFÖRSÖKET OKTOBER 2005

STOCKHOLMSFÖRSÖKET OKTOBER 2005 RAPPORT FÖRORD Stockholmsförsöket startade den 22 augusti 2005 med att kollektivtrafiken utökades. Den 3 januari 2006 startade försöket med miljöavgifter. Miljöavgiftskansliet har i uppdrag att utvärdera

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMS=MQJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Stockholms trafikutveckling cykel och gång

Stockholms trafikutveckling cykel och gång Rapport april 2016 Rapport april 2016 Dnr: T2016-00800 Utgivningsdatum: 2015-04-14 Utgivare: Stockholms Trafikkontor Kontaktperson: Tobias Johansson, Per Karlsson, Stefan Eriksson Omslagsfoto: Tobias Johansson

Läs mer

Analys av trafiken i Stockholm

Analys av trafiken i Stockholm Analys av trafiken i Stockholm med särskild fokus på effekterna av trängselskatten 2005 2008 SAMMANFATTNING TRAFIKKONTORET www.stockholm.se/trangselskatt 2009-09-21 Rapporten är framtagen av WSP på uppdrag

Läs mer

Avstämning mot uppmätta trafikflöden Stockholms län 2006/2007 Innehållsförteckning

Avstämning mot uppmätta trafikflöden Stockholms län 2006/2007 Innehållsförteckning Uppdragsnr: 10118310 2009-09-07 Kerstin Pettersson, PM C:\Documents and Settings\seks11044\Desktop\Jmf-Sthlm06-090907-2.docver 1.0 Avstämning mot uppmätta trafikflöden Stockholms län 2006/2007 Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner

Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner Bilaga 1: Alternativ uppföljningsplaner Basalternativet: 1. Trafikanalyser för att kvantifiera effekten på bil- och kollektivtrafiken och framkomligheten. Genom trafikstudier under oktober 2007 respektive

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken Rapport 2005:23 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Trafiksäkerhetsanalys inför försöket med miljöavgifter i Stockholmstrafiken

Läs mer

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Betalstation 1.Danvikstull

Betalstation 1.Danvikstull 1.Danvikstull Saltsjön VIKIG-terminalen Masthamnen Danvikstull 1 In 222 Folkungagatan Danviksbron 1 Ut en, som avser båda trafikriktningarna, är belägen där Folkungagatan ansluter till Danviksbron. --------------------------------------

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 DUBBDÄCKSANDEL RÄKNAD PÅ RULLANDE TRAFIK Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall [Skriv här] Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

Biltrafik Mätning av kölängder

Biltrafik Mätning av kölängder Biltrafik av kölängder Avdelningen för trafik och logistik Karl-Lennart Bång KTH Trafik och logistik (TOL) Biltrafik kölängder 1 Kort sammanfattning I december 2005 fick KTH i uppdrag att genomföra kölängdsmätningar

Läs mer

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN

M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN M: Trafikprognoser i ÖP 2030 VÄXJÖ KOMMUN Oktober 2011 Denna utredning har utförts under dec 2010 till okt 2011 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 HELSINGBORG Tel: 010-452

Läs mer

Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg

Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg VTI notat 41 2004 VTI notat 41-2004 Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg Författare Johan Janson Olstam FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 50439 Projektnamn Omkörningsrestriktion

Läs mer

RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0. Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport

RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0. Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport RAPPORT 2006:49 VERSION 1.0 Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Trafiksäkerheten i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport

Läs mer

BILTRAFIK. Förutsättningar

BILTRAFIK. Förutsättningar BILTRAFIK Förutsättningar I den trafikutredning ( Trafikutredning Södra Norrlandet, 2009) som upprättats parallellt med fördjupningen redovisas dagens trafiksituation, hur trafiknätet kommer att belastas

Läs mer

PM Åtg.plan - SAMKALK: K restidsvinster

PM Åtg.plan - SAMKALK: K restidsvinster Metod för beräkning av restidsvinst baserad på mätdata Vi utgår från den alternativa metod som Stenerik Ringqvist beskriver i memot: Metod för beräkning av restidsvinster m.m 2008-10-20. Metoden innebär

Läs mer

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari

Effekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari Västsvenska paketet Effekter av trängselskattens införande Redovisning 4 januari I Göteborg och dess omgivning mäts trafikflöden och restider kontinuerligt både för biltrafiken och för kollektivtrafiken.

Läs mer

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03 Trafik 2012-04-03 Objekt: 1113 Handläggare: Mats Ekström Konsult: Structor Uppsala AB , ANTAL BLAD: 4 BLAD NR: 1 Inledning Syftet med detta är att beskriva trafiken till och från Biomedicum och Aulan och

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden

Promemoria om förändringar av trängselskatten i Stockholm med anledning av trafikleden Norra länken och den nya stadsdelen Hagastaden Stadsledningskontoret Gemensamt tjänsteutlåtande Dnr SLK 001-1000/2013 Dnr TK T2013-000-03728:1 Dnr MF 2013-9203 Sida 1 (5) 2013-07-03 Handläggare Stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: 08-508 293

Läs mer

Utvärdering av Stockholmsförsöket

Utvärdering av Stockholmsförsöket RAPPORT 2006-06-08 Utvärdering av Stockholmsförsöket buller Kort sammanfattning Beräkningar har gjorts av hur alstringen av vägtrafikbuller har förändrats under Stockholmsförsöket, d v s förändringar i

Läs mer

Parkeringsövervakning med MC

Parkeringsövervakning med MC Utvärdering Parkeringsövervakning med MC www.stockholm.se/trafikkontoret 1 November 2012 Rapporten är framtagen på uppdrag av Stockholms stad, Trafikkontoret Erik Hollander 08-508 262 15 erik.hollander@stockholm.se

Läs mer

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY

BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY PM BERÄKNING AV TRAFIKFLÖDEN INOM SVARTÅ STRAND, MJÖLBY SLUTRAPPORT 2013-12-16 Sammanfattning Det centrala området Svartå strand i Mjölby planeras genomgå en omvandling från verksamhetsområde till ett

Läs mer

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Kövarningssystem på E6 Göteborg TI notat 12 23 TI notat 12-23 Kövarningssystem på E6 Göteborg Analys av parameterinställningar Författare FoU-enhet Projektnummer 4489 Projektnamn Uppdragsgivare Urban Björketun Arne Carlsson Mohammad-Reza

Läs mer

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016 RAPPORT Östlig förbindelse Trafikanalys och nyttor Sammanfattande rapport april 2016 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport

Läs mer

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006 Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Marie Haeger-Eugensson Jenny Westerdahl Karin Sjöberg Lin Tang IVL Svenska Miljöinstitutet Scenarier Tre scenarier Nu-scenarie: 26 Framtidsscenarie

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB 2017:4 Användning

Läs mer

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013 Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 213 Dokumenttitel: Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatterna Västsvenska paketet rapport

Läs mer

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert

Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert Vilken trafikminskning ger egentligen Trängselskatten? / Mikael Bigert På Trafikverkets hemsida informeras allmänheten om vilka effekter som förväntades av Trängelskatten/2/: Biltrafiken över betalstationssnittet

Läs mer

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Dnr Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Kerstin Alquist 08-508 260 77 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner

Läs mer

miljözon Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Nya bestämmelser

miljözon Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund Nya bestämmelser miljözon S Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund 2007 Nya bestämmelser Därför har vi miljözoner Vi har, i likhet med ett antal andra städer i Europa, problem med dålig luftkvalitet på grund av för stora

Läs mer

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING

ANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMRJNM== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006

Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Dokumentinformation Titel Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Andra versionen augusti 2006 Kontakt: Miljöavgiftskansliet,

Läs mer

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Kövarningssystem på E6 Göteborg VTI notat 39 2002 VTI notat 39-2002 Kövarningssystem på E6 Göteborg Redovisning av trafikmätningar Författare Arne Carlsson, Mohammad-Reza Yahya FoU-enhet Trafik- och transportanalys Projektnummer 40382

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Delprojektet syftar till att redovisa 1. Verkliga hastighets- och tidsavståndsförändringar

Läs mer

Arbetspendlare på cykel

Arbetspendlare på cykel Arbetspendlare på cykel Observationsstudie av cykelhjälmsanvändning Håkan Ter-Borch RAP. 3 juni 2007 Innehållsförteckning ARBETSPENDLARE PÅ CYKEL...4 BAKGRUND...4 GENOMFÖRANDE...4 PLATSER...4 RESULTAT...4

Läs mer

Mätningar på Essingeleden 2000

Mätningar på Essingeleden 2000 VTI notat 19 2001 VTI notat 19-2001 Mätningar på Essingeleden 2000 Förstudie för MCS på Essingeleden Foto: Christer Tonström, Mediabild Författare FoU-enhet Projektnummer 40180 Projektnamn Uppdragsgivare

Läs mer

Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani

Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani Syfte Syftet med föreliggande studie är att utvärdera Götgatans

Läs mer

Effekter av trängselskatterna i Göteborg

Effekter av trängselskatterna i Göteborg Effekter av trängselskatterna i Göteborg Ulla-Stina Ingemarsson, Trafikverket Transportforum Karin Björklind, Trafikkontoret Vilka effekter följer vi initialt? Vägtrafikflöden Restider och restidsförlängningar

Läs mer

Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner

Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner VTI publikation www.vti.se 2006-06-19 Utvärdering av Stockholmsförsökets effekter på vägtrafikens avgasemissioner Arne Carlsson Ulf Hammarström Mohammed-Reza Yahya Per Jonsson 2 VTI rapport Kort sammanfattning

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

Trafikanalys. Alingsås Östra Ängabo

Trafikanalys. Alingsås Östra Ängabo Trafikanalys Alingsås Östra Ängabo Sammanfattning Vectura har på uppdrag av Alingsås kommun fått i uppdrag att göra en översyn kring hur trafikflödet som genereras från planerad bebyggelse i Östra Ängabo

Läs mer

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1

Dagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1 Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning

Läs mer

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic PM 2008-12-07 Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic Innehållsförteckning Sammanfattning (sidan 2) Bakgrund och syfte (sidan

Läs mer

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket

Fakta och resultat från Stockholmsförsöket Fakta om utvärderingen av Stockholmsförsöket Vad är det som utvärderats? Ett utvärderingsprogram utarbetades i samråd med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafi kkontor, Storstockholms Lokaltrafi

Läs mer

Trängselskatt - genomförda system och deras effekter. Staffan Algers Professor, KTH

Trängselskatt - genomförda system och deras effekter. Staffan Algers Professor, KTH Trängselskatt - genomförda system och deras effekter Staffan Algers Professor, KTH 1 Vilka exempel? Singapore 1975 London 2003 Stockholm 2007 (2006) Valetta 2007 Milano 2008 (Durham 2002) (Oslo 1990, Bergen

Läs mer

Trängselskatt i Stockholm

Trängselskatt i Stockholm Trängselskatt i Stockholm 1 Vatten delar Stockholm Vatten delar Stockholm All trafik genom staden leds över ett fåtal hårt belastade broar och leder Enbart Essingeleden trafikeras av cirka 150 000 fordon/dygn

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Vägverket publikation 2003:95

Vägverket publikation 2003:95 VEM VINNER OCH VEM FÖRLORAR PÅ TRÄNGSELAVGIFTER? FÖRDELNINGSEFFEKTER AV TRÄNGSELAVGIFTER I STOCKHOLM Vägverket publikation 2003:95 FÖRDELNINGSEFFEKT AV AVGIFTER Med fördelningseffekter avses hur olika

Läs mer

TÄBY SIMHALL. Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen. Rapport Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson

TÄBY SIMHALL. Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen. Rapport Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson TÄBY SIMHALL Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen Rapport 2016-02-04 Upprättad av: Frida Aspnäs, Tobias Thorsson TÄBY SIMHALL Kapacitetsanalys Stora Marknadsvägen KUND Täby Kommun KONSULT WSP Analys &

Läs mer

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Arbetsrapport ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Malmö 2015-09-25 ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Kapacitetsstudie trafikplats Vasatorp utblick 2030 Arbetsrapport Datum

Läs mer

RAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

RAPPORT 2006:47 VERSION 1.1. Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport RAPPORT :47 VERSION 1.1 Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport Dokumentinformation Titel: Händelser som kan ha påverkat utvärderingen av Stockholmsförsöket Slutrapport

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:151

Regeringens proposition 2004/05:151 Regeringens proposition 2004/05:151 Ändringar i lagen om trängselskatt Prop. 2004/05:151 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 april 2005 Göran Persson Pär Nuder (Finansdepartementet)

Läs mer

Februari 2004. Miljöavgifter i Stockholm

Februari 2004. Miljöavgifter i Stockholm Februari 2004 Miljöavgifter i Stockholm Effekter av Kommunstyrelsens förslag till utformning december 2003 Transek AB är ett oberoende och forskningsinriktat företag som bedriver forskning och konsultverksamhet

Läs mer

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Stockholmsförsöket. dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Kunskaps- och attitydundersökning Stockholmsförsöket dvs. försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Telefonintervjuer med 1 6 länsbor i åldern 18-74 år 2 maj 23 maj 26 1 Om undersökningen

Läs mer

Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik

Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik 2005:9 Utvärdering av miljöavgifternas effekter på transporter/distributionstrafik Datainsamling före försökets genomförande 2005-05-12 FÖRORD På uppdrag av Miljöavgiftskansliet i Stockholms Stad har

Läs mer

Miljöavgifter i Stockholm

Miljöavgifter i Stockholm December 2003 Miljöavgifter i Stockholm Analys av effekter av olika förslag till utformning Huvudrapport Transek AB är ett oberoende och forskningsinriktat företag som bedriver forskning och konsultverksamhet

Läs mer

Trängselskatt i Stockholm

Trängselskatt i Stockholm Trängselskatt i Stockholm 3 januari 31 juli 2006 Detta är försöket med trängselskatt i Stockholm Under perioden 3 januari 31 juli 2006 ska ägare till svenskregistrerade fordon betala trängselskatt om fordonet

Läs mer

Trafikutredning om 6 körfält på huvudbron över Slussen

Trafikutredning om 6 körfält på huvudbron över Slussen SWECO Tyréns Movea 2011-10- 29 Trafikutredning om 6 körfält på huvudbron över Slussen Alterna(v som analyserats : 1. 6 körfält inklusive slits 2. 6 körfält inklusive slits ej vänstersväng mot Katarinavägen

Läs mer

Miljöavgifter i Stockholm

Miljöavgifter i Stockholm December 2003 Miljöavgifter i Stockholm Analys av effekter av olika förslag till utformning Sammanfattning Transek AB är ett oberoende och forskningsinriktat företag som bedriver forskning och konsultverksamhet

Läs mer

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr Inledning Stadsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbete för ungefär 130 bostäder på två platser längs gatorna Västerled, Nyängsvägen och Koltrastvägen i stadsdelarna Abrahamsberg, Stora Mossen och

Läs mer

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen

Detaljplan för Hossaberget PM om trafikmängder på Nya Öjersjövägen Detaljplan för Hossaberget Detaljplan för Hossaberget Beställare: Partille kommun 433 82 Partille Beställarens representant: Erika von Geijer Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst.

Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst. Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst. En stark och växande region i Mälardalen är en förutsättning för Stockholms konkurrenskraft. Eftersom många väljer att flytta till regionen för

Läs mer

Stockholmsförsöket 22 augusti 2005 31 juli 2006 Trängselskatt tas ut 3 januari 31 juli 2006 www.stockholmsforsoket.se Kundtjänst, tel 0771-29 29 29

Stockholmsförsöket 22 augusti 2005 31 juli 2006 Trängselskatt tas ut 3 januari 31 juli 2006 www.stockholmsforsoket.se Kundtjänst, tel 0771-29 29 29 BLOMQUIST ANNONSBYRÅ FOTO: STOCKHOLMSFOTO (SID 1, 5, 13) Miljöavgiftskansliet Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads genomförandekansli för Stockholmsförsöket. Kansliets uppgift är att i samverkan med

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

Trafikanalys Luleå Kronan

Trafikanalys Luleå Kronan Luleå kommun Malmö 2016-09-22 Datum 2016-09-22 Uppdragsnummer 1320021084 Utgåva/Status Anders Sjöholm Johan Jönsson Johannes Wolfmaier Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Trafikprognos Sparråsvägen

Trafikprognos Sparråsvägen Trafikprognos Sparråsvägen 2014-04-02 2(10) Beställare Kontakt Kungälv Kommun Björn Carlsson Konsult ÅF Infrastructure AB Uppdragsledare Åsa Nyqvist Trafikprognos Carlos Moran Handläggare Emelie Heijmans

Läs mer

Nyckeltal för trafiknämnden

Nyckeltal för trafiknämnden Handläggare: Telefon nr: Mejladress: Nyckeltal för trafiknämnden Nyckeltal 109: Drift- och underhållskostnader totalt samt i förhållande till drift- och underhållsplan mnkr, Total kostnad drift och underhåll

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Q&A för trängselskatten

Q&A för trängselskatten 1 Q&A för trängselskatten Generella svar på fem vanliga frågor 1. Varför infördes trängselskatt på Essingeleden när naturliga alternativvägar saknas? Eftersom Essingeleden är den viktigaste nordsydliga

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Linköping

Utvärdering av Actibump i Linköping Rapport 2016:56, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Linköping Effekt på hastighet och väjningsbeteende Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump i Linköping. Effekt på hastighet och väjningsbeteende.

Läs mer