Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resvaneundersökning i Falköpings kommun"

Transkript

1 Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun

2 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr Resvaneundersökning i Falköpings kommun hösten 2014 Anna Zajc, Erik Granberg, Hanna Ljungblad Falköpings kommun Leif Bigsten, Falköpings kommun Anna Zajc, Koucky & Partners AB Erik Granberg, Enkätfabriken Datum:

3 Sammanfattning Under hösten 2014 genomfördes en resvaneundersökning i Falköpings kommun med syfte att kartlägga kommuninvånarnas resmönster och inställning till trafikmiljön i kommunen. Undersökningen har genomförts av Koucky & Partners tillsammans med Enkätfabriken. Resvaneundersökningen har gjorts genom utskick av postala enkäter. Totalt har enkäter skickats ut till slumpmässigt utvalda invånare mellan år. 647 personer har besvarat enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 43 procent. Svarsfrekvensen utgör ett tillräckligt underlag för att representera befolkningen i stort. Nedan sammanfattas några av undersökningens huvudsakliga resultat. 69 procent av alla resor görs med bil. 9 procent av alla resor till fots, 10 procent med cykel, 6 procent med buss och 4 procent med tåg. Också vid resor under fem kilometer är bilen det dominerande färdmedelsalternativet och används vid drygt hälften av alla resor. Störst andel resor med kollektivtrafiken görs vid resor till skola/utbildning följt av resor i tjänsten där tåg står för närmare var femte resa. Högst andel resor med cykel görs vid arbetsresor och resor till fots är vanligast vid hämtning/lämning av barn/vuxen. Bilen utgör dock det dominerande färdmedlet vid alla typer av ärenden, med undantag för resor till skola/utbildning. Falköpingsborna gör i snitt 3,1 resor per dag. Endast små skillnader finns mellan män och kvinnor och mellan boende i Falköpings tätort respektive övriga Falköping. Däremot finns skillnader beroende på ålder. Yngre gör i snitt fler resor per dag än äldre. En genomsnittlig resa (medianvärde) är tio km lång. Stora skillnader finns dock beroende på var man bor. En genomsnittlig resa för boende i Falköpings tätort är 4 km, medan den är 15 km för boende utanför tätorten. Män gör något längre resor än kvinnor. Flest resor görs under morgonen och eftermiddagen på vardagar. Dessa resor består då främst av resor till arbetet på morgonen och resor till bostaden under eftermiddagen. Under helgen är resorna mer jämnt fördelade under dygnets timmar. De allra flesta har körkort och tillgång till bil i sitt hushåll. Bland invånarna mellan år har 82 procent körkort. Lika många har också tillgång till bil i sitt hushåll. Av dessa har cirka hälften två bilar eller fler. När det gäller cykling är invånarna minst nöjda med drift och underhåll vintertid och utformning av cykelparkeringar. Endast en av tio uppger att de är nöjda med dessa områden. Drygt hälften är dock nöjda med drift och underhåll sommartid. Många av Falköpingsborna tycker att kommunen vid trafikplanering borde prioritera gång, cykel och kollektivtrafik högre än idag. Särskilt tycker Falköpingsborna att cykel borde prioriteras högre. Drygt sex av tio instämmer i påstående om detta. Däremot är det endast tre av tio som instämmer i påståendet att bilen borde prioriteras högre än idag. Området vid Falköpings Centralstation upplevs som otryggt kvälls- och nattetid. Endast en av fem instämmer i påståendet att det känns tryggt att vistas vid stationen då. Däremot instämmer de flesta med att det känns tryggt att vistas vid stationen dagtid. 2

4 Innehållsförteckning 1! Inledning... 4! 2! Metod... 5! 2.1! Definitioner... 5! 2.2! Urval... 5! 2.3! Enkät... 5! 2.4! Utskick... 5! 2.5! Bearbetning... 6! 2.6! Jämförelse med nationell data... 6! 2.7! Svarsfrekvens och bortfallsanalys... 6! 3! Svarsgruppen... 7! 3.1! Kön och ålder... 7! 3.2! Sysselsättning... 8! 3.3! Utbildningsnivå... 8! 3.4! Geografisk fördelning... 9! 3.5! Hushållets sammansättning... 10! 3.6! Tillgång till olika färdmedel... 11! 3.7! Användning av olika färdmedel... 13! 4! Attityder... 14! 4.1! Trafikmiljön i Falköpings kommun... 14! 4.2! Trafikplanering... 15! 4.3! Falköpings Centralstation... 16! 4.4! Cykling... 17! 5! Antal resor... 19! 5.1! Antal resor vardag och helger... 19! 5.2! Antal resor uppdelat på geografiskt område... 20! 5.3! Antal resor uppdelat efter kön och ålder... 20! 6! Reslängd och resornas fördelning över dygnet... 22! 6.1! Reslängd vardag och helg... 22! 6.2! Reslängd uppdelat på geografiskt område... 23! 6.3! Reslängd uppdelat efter kön och ålder... 23! 6.4! Resornas fördelning över dygnen... 24! 6.5! Resornas fördelning över vardagsdygn uppdelat efter ärende... 25! 7! Färdmedel... 26! 7.1! Färdmedelsfördelning... 26! 7.2! Färdmedelsfördelning uppdelat efter veckodagar... 27! 7.3! Färdmedelsfördelning uppdelat på geografiskt område... 28! 7.4! Färdmedelsfördelning uppdelat efter kön och ålder... 29! 7.5! Färdmedelsfördelning uppdelat efter resans längd... 30! 7.6! Färdmedelsfördelning uppdelat efter ärende... 31! 7.7! Kombinationsresor med kollektivtrafiken... 31! 8! Ärende... 32! 8.1! Ärendefördelning... 32! 8.2! Ärendefördelning uppdelat på vardag och helgdagar... 32! 8.3! Ärendefördelning uppdelat på geografiskt område... 33! 8.4! Ärendefördelning uppdelat efter kön och ålder... 34! Bilaga 1: Enkät och resedagbok! Bilaga 2: Följebrev och påminnelse! 3

5 1 Inledning Under hösten 2014 genomfördes en resvaneundersökning i Falköpings kommun, med syfte att kartlägga kommuninvånarnas resmönster och inställning till trafikmiljön i kommunen. Undersökningen gjordes av Koucky & Partners tillsammans med Enkätfabriken. Kontaktpersoner hos Falköpings kommun har varit Leif Bigsten. Projektledare för undersökningen har varit Anna Zajc från Koucky & Partners AB. Erik Granberg från Enkätfabriken har stått för statistisk analys och enkätinsamling. Från Koucky & Partners har också Hanna Ljungblad medverkat. Syftet med undersökningen har varit att kartlägga kommuninvånarnas nuvarande resebehov och resmönster samt att få reda på vilka möjligheter kommunens invånare har att nyttja olika färdmedel, hur de anser att olika färdmedel bör prioriteras samt deras attityder kring cykeln som transportmedel. Tanken är också att kunna jämföra resultaten över tid genom uppföljande resvaneundersökningar. I denna rapport presenteras de viktigaste resultaten från resvaneundersökningen. Inledningsvis beskrivs den metod som använts i genomförandet av undersökningen (kap 2). Därefter redogörs för undersökningens svarsgrupp (kap 3) samt tillgång till olika färdmedel. I kapitel 4-8 redovisas resvaneundersökningens resultat, uppdelat på attityder, antal resor, resornas längd och fördelning över dygnet, färdmedelsfördelning samt ärendefördelning. I bilagor finns enkät och resedagbok samt följebrev och utskick. 4

6 2 Metod 2.1 DEFINITIONER Vissa begrepp är centrala för den genomförda resvaneundersökningen och beskrivs därför närmare nedan. Resa En förflyttning med syfte att uträtta ett ärende. Ett exempel på en resa är en förflyttning från hemmet till arbetet. Den som på vägen från hemmet till arbetet lämnar barn på förskola gör två resor: en resa från hemmet till förskolan och en från förskolan till arbetet. En förflyttning som görs utan syfte att uträtta ett ärende, så som att ta en joggingtur eller att rasta hunden, räknas här inte som en resa. Inte heller förflyttningar som ingår i en yrkesutövning, så som den förflyttning busschauffören gör under körningen eller brevbäraren under utdelning av post, räknas som resor. Andra förflyttningar som görs i tjänsten räknas dock som resor. Definitionen av en resa i denna resvaneundersökning motsvarar bäst det som kallas delresa i den nationella resvaneundersökningen som görs av Trafikanalys. Huvudsakligt färdmedel Med huvudsakligt färdmedel representerar det färdmedel som i huvudsak använts under resan. Det huvudsakliga färdmedlet bestäms genom följande fallande rangordning, oavsett nyttjandegrad: Tåg, buss, färdtjänst, taxi, bil som förare, bil som passagerare, moped/mc, cykel, gång och annat. 2.2 URVAL Resvaneundersökningen omfattar medborgare bosatta i Falköpings kommun. Åldersspannet som används är år. Totalt skickades enkäter ut. Urvalet gjordes i nära anslutning till utskicksdatum för att säkerställa att registret var aktuellt. Urvalet gjordes genom Statens personadressregister (SPAR). 2.3 ENKÄT Resvaneundersökningen har genomförts med hjälp av postala enkäter. I enkäten fanns bakgrundsfrågor (ålder, kön, tillgång till olika färdmedel etc.), en attityddel samt en resedagbok där respondenterna fick fylla i vilka resor de genomfört under en på förhand utvald dag. Enkät och resedagbok finns i bilaga UTSKICK Totalt genomfördes tre stycken utskick. Ett aviseringsutskick med information om den kommande undersökningen, ett enkätutskick och en påminnelse. Vid utskicken skickades enkäten, instruktioner och ett svarskuvert. I instruktionerna fanns även en länk och en kod som möjliggjorde att besvara undersökningen på Internet. Mätveckor i undersökningen var enligt följande: Enkätutskick: Vecka 45 och 46 Påminnelseutskick: Vecka 48 Samtliga respondenter tilldelades ett datum inom mätveckorna och fick enkäten skickad till sig i nära anslutning till det aktuella datumet. Aviseringsvykortet skickades cirka en vecka innan enkätutskicket. 5

7 2.5 BEARBETNING Resultatet från undersökningen har inkommit genom pappersenkäter och webbenkäter. Svaren från pappersenkäterna har scannats in och kopplats samman med svaren från webbenkäten. Databaserna har kontrollerats för att upptäcka eventuella felaktigheter som kan uppstå vid exempelvis sammanfogning av flera databaser. Stickprov tas från databasen som jämförs mot den faktiska enkäten för att kontrollera att inmatningen har skett på rätt sätt. Viss bearbetning av svaren har genomförts för att möjliggöra sammankopplingen. Svar som varit oläsliga vid såväl optisk inläsning som vid manuell tolkning har markerats som bortfall. Orimliga resor avseende restid, reslängd etc. har rensats bort. Om respondenten angivit fler svar än det specificerade antalet markeras även det som bortfall. Samma sak gäller om det lämnade svaret ej stämmer med den definierade skalan. Respondenternas hemadress har geokodats utifrån om respondenten bor på landsbygden eller i Falköpings tätort. Geokodningen har gjorts utifrån postnummer. 2.6 JÄMFÖRELSE MED NATIONELL DATA Vid jämförelse av färdmedelsfördelning gentemot nationella resvaneundersökningen som genomförs av Trafikanalys för har resedata från den nationella undersökningen brutits ned på delresenivå (vilket är den nivå som resor redovisas på i denna rapport). För att öka jämförbarheten mellan resultaten från Falköpings resvaneundersökning och den nationella resvaneundersökningen har viss data från den nationella undersökningen rensats bort. Detta gäller förflyttningar i yrkestrafik samt motion- och friluftsresor, där en majoritet av resorna kan antas vara förflyttningar utan syfte att uträtta ett ärende (promenad, rasta hunden etc.), vilket är förflyttningar som inte inkluderats i denna resvaneundersökning. Mellan Falköpings resvaneundersökning och den nationella finns skillnader i metod. Bland annat genomförs den nationella resvaneundersökningen via telefonintervjuer, medan postala enkäter använts i denna undersökning. Resultaten bedöms i och med analysarbetet som jämförbara, men bör tolkas med metodskillnaderna i åtanke. Exempelvis tenderar andel resor som görs till fots i den nationella undersökningen att vara högre än i en undersökning på kommunnivå där postala enkäter använts. 2.7 SVARSFREKVENS OCH BORTFALLSANALYS Fram till att inscanning av enkäter stängdes den 20 december hade totalt 647 enkäter inkommit. Det motsvarar en bruttosvarsfrekvens på 43 procent. Totalt 5 enkäter kom i retur på grund av att adressen var okänd, respondenten var avflyttad eller av annan orsak som gjorde att respondenten ej ingår i målpopulationen. Efter korrigering av bruttourvalet uppgår även nettosvarsfrekvensen till 43 procent. Totalt svarade 93 procent av de 647 respondenterna via pappersenkät och 7 procent svarade på Internet genom undersökningens webbenkät. En bortfallsanalys har gjorts gällande ett antal demografiska faktorer, resultatet redovisas i nästkommande kapitel. Svarsfrekvens för varje enskild fråga redovisas med n för antal personer. För de frågor som analyserats utifrån resedagboken redovisas istället antal resor med n (resor). 6

8 3 Svarsgruppen I detta kapitel redovisas bakgrundsvariabler, såsom ålder, kön och sysselsättning, för de som deltagit i resvaneundersökningen. Också resultatet från den genomförda bortfallsanalysen beskrivs. 3.1 KÖN OCH ÅLDER Bland de som svarat har svarsfrekvensen bland de yngre åldersgrupperna varit lägre än i de äldre åldersgrupperna och lägre bland män än bland kvinnor. För att resultatet ska vara så representativt som möjligt för boende i Falköpings kommun har resultatet viktats med avseende på ålder och kön. Tabell 1 och Tabell 2 visar de oviktade samt de viktade värdena för kön och ålder i svarsgruppen. Samtliga resultat i denna rapport redovisas utifrån de viktade värdena. Tabell 1: Ålder och kön för svarsgruppen, oviktade värden. n= 639 Ålder Kvinna Man Total år 10,8% 12,1% 11, år 15,5% 12,9% 14, år 39,8% 39,7% 39,7% år 34,0% 35,3% 34,5% Total 100,0% 100,0% 100,0% Tabell 2: Ålder och kön för svarsgruppen, viktade värden. n= 639 Ålder Kvinna Man Total år 19,9% 22,5% 21,2% år 20,5% 17,0% 18,7% år 37, 37, 37, år 22,2% 23,1% 22,6% Total 100,0% 100,0% 100,0% 7

9 3.2 SYSSELSÄTTNING Figur 1 visar huvudsaklig sysselsättning för svarsgruppen. Drygt hälften av de svarande förvärvsarbetar, närmare var tredje är pensionär och en av tio studerar. Fördelningen stämmer väl överens med fördelningen för Sveriges befolkning. Figur 1: Huvudsaklig sysselsättning. n=627 Huvudsaklig sysselsättning 60% 50% 53% 40% 30% 27% 20% 3% 2% 5% 0% Förvärvsarbetar Studerar Pensionär Arbetssökande Föräldraledig Annat 3.3 UTBILDNINGSNIVÅ Figur 2 visar utbildningsnivå för svarsgruppen. Drygt var fjärde har grundskola eller folkhögskola som högsta avslutade utbildning, en tredjedel gymnasium eller realskola och närmare fyra av tio har en eftergymnasial utbildning. Fördelningen stämmer väl överens med fördelningen för hela Sveriges befolkning. Figur 2: Högsta avslutade utbildning. n=616 Högsta avslutade utbildning 35% 33% 30% 26% 27% 25% 20% 15% 5% 0% Grundskola/Folkskola Gymnasium/Realskola Yrkeshögskola/ Högskola/Universitet Annan utbildning 8

10 3.4 GEOGRAFISK FÖRDELNING Figur 3 visar andel bland de svarande som bor i Falköpings tätort och i övriga Falköping. Drygt hälften bor i Falköpings tätort, medan resterande bor utanför tätorten. Denna fördelning stämmer väl överens med den faktiska fördelningen bland kommuninvånarna. Figur 3: Geografisk fördelning boende i Falköpings tätort och övriga Falköping. n=637 Geografisk fördelning 48% 53% Falköpings tätort Övriga Falköping 9

11 3.5 HUSHÅLLETS SAMMANSÄTTNING Figur 4 visar hushållets sammansättning med antalet vuxna personer i hushållet, medan Figur 5 visar antal barn i olika åldersgrupper i hushållet. I närmare två tredjedelar av hushållen finns inga barn och en av fem hushåll utgörs av ensamhushåll. Figur 4: Hushållets sammansättning. n=632 Hushållets sammansättning 21% 31% En vuxen utan barn En vuxen med barn Två vuxna utan barn Fler än två vuxna utan barn 5% Två eller fler vuxna med barn 39% Figur 5: Barn i hushållet. n=632 Antal barn i hushåll 70% 6 60% 50% 40% 30% 20% 16% 1 17% 0% Inga barn Har barn 0-5 år Har barn 6-12 år Har barn år 10

12 3.6 TILLGÅNG TILL OLIKA FÄRDMEDEL Bil En klar majoritet av de svarande har körkort för personbil. I svarsgruppen har 88 procent körkort. Om personer under 18 år exkluderas, har 92 procent körkort för personbil, vilket visas i Figur 6. Figur 6: Andel med körkort för personbil för personer i åldrarna år. n=619 Körkortsinnehav, personbil (18-84 år) 8% Ja Nej 92% Drygt nio av tio har tillgång till bil i hushållet. Bland dessa har nästan hälften två bilar eller fler, vilket visas i Figur 7. Figur 7: Tillgång till bil i hushållet. n=620 Tillgång till bil i hushållet 11% 8% Ingen bil En bil 3 47% Två bilar Tre bilar eller fler 11

13 Cykel En klar majoritet, drygt åtta av tio, har tillgång till cykel i sitt hushåll, vilket visas i Figur 8. Det är dock vanligare att det finns en bil i hushållet än att det finns en cykel. Figur 8: Tillgång till cykel i hushållet. n=619 Tillgång till cykel i hushållet 3 18% 20% Ingen cykel En cykel Två cyklar 28% Tre cyklar eller fler Övriga fordon Flera hushåll har också tillgång till andra fordon, vilket visas i Figur procent av hushållen har moped medan 11 procent har motorcykel. Bland de som uppgett andra fordon anges bland annat fyrhjuling, traktor och sparkstötting. Figur 9: Tillgång till övriga fordon i hushållet. n=615 Tillgång till övriga fordon i hushållet En eller flera mopeder 13% En eller flera motorcyklar 11% Andra fordon 7% 0% 2% 6% 8% 12% 1 16% 12

14 3.7 ANVÄNDNING AV OLIKA FÄRDMEDEL Figur 10 visar hur Falköpingsborna brukar resa och illustrerar skillnader i användning av olika färdmedel. En majoritet av de svarande kör eller åker bil minst någon/några dagar i veckan. När det gäller användningen av cykel är andelen som aldrig cyklar förhållandevis liten. Detta kan exempelvis jämföras med resor med kollektivtrafik, där närmare hälften uppger att de aldrig reser med buss. Detta kan förstås som att kollektivtrafiken i huvudsak används av en relativt liten skara invånare som reser dagligen, medan cykelvägarna nyttjas av fler, men inte lika frekventa användare. Figur 10: Hur ofta använder du normalt följande färdmedel? n=590 Hur ofta använder du normalt följande färdmedel? Bil, ensam 4 36% 7% 3% 11% Bil, samåker Tåg 6% 8% 6% 32% 11% 15% 49% 22% 2 27% Fem dagar i veckan eller oftare Någon/några dagar i veckan Buss 8% 3% 7% 3 48% Någon/några dagar i månaden Cykel 1 17% 20% 29% 19% Mer sällan Gång 38% 29% 12% 12% Aldrig Annat 3% 5% 82% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 13

15 4 Attityder I detta kapitel redovisas de svarandes attityder kring resvanor och trafikmiljön i Falköpings kommun. 4.1 TRAFIKMILJÖN I FALKÖPINGS KOMMUN Figur 11 visar Falköpingsbornas attityder kring trafikmiljön kommunen i stort. De flesta instämmer (uppgett 4 eller 5 på skalan) med påståendet att det är tryggt och säkert att ta sig fram till fots. Däremot är andel som instämmer med att det är tryggt och säkert att ta sig fram med cykel lägre. När det gäller kollektivtrafik instämmer en majoritet i påståendet att det är tryggt och säkert att åka kollektivt i Falköpings kommun. Däremot är synen på hur enkelt och smidigt det är att resa kollektivt splittrad. En tydlig majoritet instämmer också med att det är tryggt och säkert att ta sig fram med bil och att det sällan är bilköer eller svårt att ta sig fram. Nästan samtliga instämmer med att man behöver ha bil om man bor utanför Falköpings tätort. När det gäller behovet av bil för boende inom tätorten går däremot åsikterna isär. Också gällande den övergripande trafikmiljöns utformning går åsikterna isär. Figur 11: Attityder kring trafikmiljön i Falköpings kommun. n=612 Ta ställning till följande påståenden om trafikmiljön i Falköpings kommun Det känns tryggt och säkert att ta sig fram till fots. Det känns tryggt och säkert att ta sig fram med cykel. Det känns tryggt och säkert att ta sig fram med kollektivtrafiken. 6% 5% 7% 5% 5% 1 22% 21% 29% 30% 35% 32% 40% 32% 19% Det känns tryggt och säkert att resa med bil. 3% 16% 40% 37% Att resa med kollektivtrafiken är enkelt och smidigt. 18% 21% 26% 17% 17% Det är ofta bilköer och svårt att komma fram när man åker bil. 56% 27% 8% 7% 2% Bor man i Falköpings tätort behöver man ha bil. 20% 18% 21% 15% 25% Bor man utanför Falköpings tätort behöver 2% 2% 3% 9% man ha bil. 8 Trafikmiljön är ful och tråkig. 22% % Trafikmiljön är tydlig och enkel. 35% 32% 19% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 - Instämmer inte alls Instämmer helt 14

16 4.2 TRAFIKPLANERING Figur 12 visar attityder kring trafikplanering i Falköpings kommun. Drygt sex av tio instämmer (angett 4 eller 5 på skalan) med att cykel borde prioriteras högre än idag. Nästan lika många instämmer också med att kollektivtrafiken borde ges högre prioritet. Vidare instämmer närmare hälften av de svarande med att även gång borde ges högre prioritet vid trafikplanering. Däremot är det betydligt färre som anser att bilen borde prioriteras högre än vad den gör idag, endast en av fem. Figur 12: Attityder kring trafikplanering i Falköpings kommun. n=604 Ta ställning till följande påståenden om trafikplanering i Falköpings kommun Vid trafikplanering borde gång prioriteras högre än idag. 9% 1 31% 21% 25% Vid trafikplanering borde cykel prioriteras högre än idag. 7% 9% 22% 26% 37% Vid trafikplanering borde kollektivtrafik prioriteras högre än idag. 9% 9% 26% 2 32% Vid trafikplanering borde bil prioriteras högre än idag. 15% 18% 37% 17% 13% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 1 - Instämmer inte alls Instämmer helt 15

17 4.3 FALKÖPINGS CENTRALSTATION Figur 13 visar attityder kring miljön vid Falköpings Centralstation. De flesta instämmer (angett 4 eller 5 på skalan) med att det är tryggt att vistas vid stationen dagtid. Däremot är det annorlunda under kvällstid. Endast en av fem instämmer med att det är tryggt att vistas vid stationen då. Drygt hälften instämmer med att det är enkelt att byta mellan tåg och buss och närmare hälften instämmer med att det är lätt att hitta bilparkering vid stationen. När det gäller cykelparkering är det en majoritet som instämmer med påståendent att det är lätt att hitta en cykelparkering, däremot är det få som instämmer med att det är tryggt och säkert att lämna sin cykel här. När det gäller miljön vid stationen och trängsel går åsikterna brett isär. Det är ungeför lika många som instämmer med påståendena om att trafikmiljön är ful och tråkig och att det är mycket trängsel vid stationenerna, som inte instämmer. Figur 13: Attityder kring miljön vid Falköpings Centralstation. n=609 Ta ställning till följande påståenden om miljön kring Falköpings Centralstation Det känns tryggt att vistas vid stationsområdet dagtid. 7% 16% 33% 40% Det känns tryggt att vistas vid stationsområdet kvälls-/nattetid. 32% 29% 18% 1 7% Det är enkelt att byta mellan tåg och buss. 5% 11% 29% 32% 23% Det är lätt att hitta bilparkering vid stationen. 16% 1 21% 28% 21% Det är lätt att hitta cykelparkering vid stationen. 8% 5% 15% 38% 3 Det känns tryggt och säkert att ställa sin cykel vid stationen. 47% 3 11% 3% 5% Miljön vid och kring stationen är ful och tråkig. 15% 26% 31% 1 13% Det är mycket trängsel vid stationen. 19% 25% 28% 17% 11% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1 - Instämmer inte alls Instämmer helt 16

18 4.4 CYKLING Figur 14 visar nöjdhet med cykling i Falköpings kommun. Minst nöjda är invånarna med drift och underhåll vintertid följt av utformning av cykelparkeringar på allmänna platser. Mest nöjda är invånarna med drift och underhåll sommartid samt framkomlighet för cyklister. Även för dessa områden ligger dock nöjdheten lågt. Mindre än hälften är nöjda (uppgett 4 eller 5 på skalan). Generellt kan därför sägas att det finns stor förbättringspotential för området cykling. Figur 14: Nöjdhet med cykling i Falköpings kommun. n=606 Cykling: Hur nöjd är du med följande i Falköpings kommun? Cykelvägnätets dragning (d.v.s. var cykelvägar finns någonstans) 9% 1 37% 31% 9% Skyltning av cykelvägnätet 9% 17% 42% 26% 6% Hur cykelvägnätet hänger samman (är det t.ex. lätt att veta var man ska ta vägen?) 9% 21% 4 19% 7% Belysning av cykelvägnätet 23% 40% 22% Bekvämlighet och komfort för cyklister 7% 15% 47% 2 6% Framkomlighet för cyklister 5% 4 33% 8% Trygghet och säkerhet för cyklister 7% 1 45% 28% 6% Drift och underhåll av cykelvägnätet sommartid 5% 8% 41% 3 12% Drift och underhåll av cykelvägnätet vintertid 19% 31% 36% 9% Tillgång till cykelparkeringar på allmänna platser 9% 21% 33% 27% Utformning av cykelparkeringar på allmänna platser (t.ex. möjlighet att säkert låsa fast cykeln) 12% 35% 35% 13% 6% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1 - Mycket missnöjd Mycket nöjd 17

19 Figur 15 visar huvudsakliga anledningar till att inte cykla bland dem som cyklar sällan eller aldrig. Vanligast är att cykeln inte ses som ett alternativ på grund av för långa avstånd följt av att bilen behövs för göra ärenden och att hämta och lämna barn. De som uppgett Annan orsak har haft möjlighet att lämna förklaring i fritext. De allra flesta av dessa frisvar handlar om att avstånden är för långa, att man hellre promenerar eller är för gammal. Figur 15: Huvudsakliga anledningar till att inte cykla. n= 663 Du som aldrig eller endast sällan cyklar, vilka är de huvudsakliga anledningarna till att du inte cyklar mer? (Flera svar möjliga) För långa avstånd Behöver bilen för att handla och göra andra ärenden 40% 37% Behöver bilen för att hämta/lämna barn Otryggt/osäkert att cykla Annan orsak Dåligt väder Har ingen cykel/fungerande cykel Gillar inte att cykla Behöver bilen i tjänsten Dåliga cykelvägar/saknas cykelvägar P.g.a. sjukdom/dålig hälsa Backigt 15% % 13% 12% 12% 9% Vill inte bli varm och svettig Har funktionsnedsättning som gör det svårt att cykla Saknar möjlighet till dusch och ombyte på min Ingen i min omgivning cyklar Saknar bra cykelparkeringar Brister i drift och underhåll av cykelvägar 6% 5% 3% 2% 2% 1% 0% 5% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 18

20 5 Antal resor I detta kapitel redovisas genomsnittliga antal resor per person och dag. Resultatet bygger på enkätens resedagbok där respondenterna fått ange hur de reser under en mätdag. I snitt gör Falköpingsbon 3,1 resor per person och dag. 30 procent gör inga resor alls. Huvudsakliga orsaker till detta är att man inte haft några ärenden under dagen. 5.1 ANTAL RESOR VARDAG OCH HELGER Figur 16 visar genomsnittligt antal resor per person och dag. Flest resor görs på vardagarna. Falköpingsbon gör då i snitt 3,2 resor. Något färre resor görs under helgdagarna. I genomsnitt för veckans alla dagar görs 3,1 resor per person och dag. Figur 16: Genomsnittligt antal resor, vardagar och helger. n=621 4,0 Genomsnittlig antal resor per person uppdelat på vardagar och helger 3,0 3,2 2,7 3,1 2,0 1,0 0,0 Vardagar Helger Alla dagar 19

21 5.2 ANTAL RESOR UPPDELAT PÅ GEOGRAFISKT OMRÅDE Figur 17 visar genomsnittligt antal resor för boende i Falköpings tätort och i övriga Falköping. Boende i Falköpings tätort gör marginellt fler resor än boende utanför tätorten. 3,1 resor per person och dag jämfört med 3,o resor per dag. Figur 17: Genomsnittlig antal resor, boende i Falköpings tätort och övriga Falköping. n=621 4,0 Genomsnittligt antal resor per person uppdelat på geografiskt område (alla dagar) 3,0 3,1 3,0 2,0 1,0 0,0 Boende i Falköpings tätort Boende i övriga Falköping 5.3 ANTAL RESOR UPPDELAT EFTER KÖN OCH ÅLDER Figur 18 visar genomsnittligt antal resor per person uppdelat efter kön. Skillnaderna mellan män och kvinnor är endast små. Kvinnor gör något fler resor än män. 3,1 resor i snitt jämfört med 3,0 resor per person och dag. Figur 18: Genomsnittligt antal resor, kvinnor och män. n=621 4,0 Genomsnittligt antal resor per person uppdelat på kön (alla dagar) 3,0 3,1 3,0 2,0 1,0 0,0 Kvinna Man 20

22 Figur 19 visar genomsnittligt antal resor för olika åldersgrupper. De yngre reser mer än de äldre. I åldersgruppen år görs i genomsnitt 3,3 resor per dag, medan personer i åldersgruppen år i genomsnitt gör 2,8 resor per dag. Figur 19: Genomsnittlig antal resor, ålder. n=621 Genomsnittligt antal resor per person uppdelat på ålder (alla dagar) 4,0 3,0 3,3 3,2 3,0 2,8 2,0 1,0 0, år år år år 21

23 6 Reslängd och resornas fördelning över dygnet I detta kapitel redovisas hur långa resorna är och deras fördelning över dygnet. Resultatet bygger på de svarandes uppskattningar av resornas längd, som gjorts i enkätens resedagbok. För genomsnittligt reslängder används medianvärden. 6.1 RESLÄNGD VARDAG OCH HELG Figur 20 visar medianvärden för reslängd uppdelat på vardagar och helger. Boende i Falköpings kommun reser lika långt under helger som under vardagar. Figur 20: Median för reslängd i km uppdelat på vardagar och helger. n (resor)=1 119 Reslängd (km) uppdelat vardagar och helger (median) 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 10,0 10,0 10,0 Vardagar Helger Alla dagar 22

24 6.2 RESLÄNGD UPPDELAT PÅ GEOGRAFISKT OMRÅDE Figur 21 visar medianvärden för reslängd för boende i Falköpings tätort och boende i övriga kommunen. Stora skillnader finns mellan de två grupperna. Boende utanför tätorten gör betydligt längre resor än boende i tätorten. Figur 21: Median för reslängd boende i Falköpings kommun och övriga Falköping. n (resor)= ,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Reslängd (km) uppdelat på geografiskt område (median) 15,0 4,0 Boende i Falköpings tätort Boende i övriga Falköping 6.3 RESLÄNGD UPPDELAT EFTER KÖN OCH ÅLDER Figur 22 visar medianvärden för reslängd för kvinnor och män. Män gör något längre resor är kvinnor. Figur 22: Median för reslängd uppdelat på kön. n (resor)=1 119 Reslängd (km) uppdelat på kön, alla dagar (median) 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 8,0 Kvinna 10,0 Man 23

25 Figur 23 visar medianvärden för reslängd efter olika åldersgrupper. Längst resor görs i åldergrupperna år, medan personer mellan samt står för de kortaste resorna. Figur 23: Median för reslängd uppdelat efter åldersgrupp. n (resor)=1 119 Reslängd (km) uppdelat på ålder (median) 15,0 14,0 13,0 12,0 11,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 10,0 9,0 7,0 7, år år år år 6.4 RESORNAS FÖRDELNING ÖVER DYGNEN Figur 24 visar starttider för det totala antalet resor i Falköpings kommun uppdelat på vardagar och helger. Figuren visar ackumulerat antal resor under vardagsdygn respektive helgdygn. Under de fem vardagsdygnen syns tydliga toppar under morgontimmarna samt under eftermiddagen. För resor under lördagar och söndagar är det totala trafikarbetet jämnare fördelat över dygnen. Figur 24: Prognostiserat totalt antal resor som startar under ett dygn, vardagar och helger. n (resor) = Prognostiserat totalt antal resor som startar under dygnet uppdelat på vardagar och helger Vardagar Helger

26 6.5 RESORNAS FÖRDELNING ÖVER VARDAGSDYGN UPPDELAT EFTER ÄRENDE Figur 25 visar resornas fördelning uppdelat på ärende under vardagsdygnet. Här syns tydlig att den resandetopp som illustrerats i Figur 24 främst utgörs av arbetsresor samt resor till skola och utbildning, medan den resandetopp som finns under eftermiddagstimmarna främst utgörs av resor till hemmet följt av inköps- och fritidsresor. Figur 25: Resornas ärendefördelning över ett vardagsdygn. n (resor) = % Resornas fördelning över vardagsdygn uppdelat efter ärende Annat 25% 20% Fritid, nöje, motion/besöka släkt och vänner Service (sjukvård/bank etc.) Inköp av dagligvaror/övrigt 15% Hämta/lämna barn/vuxen Resa i tjänsten/studierna Till skola/utbildning 5% Till arbetsplatsen Till bostaden 0% 0-2:59 3-5:59 6-8: : : : : :59 25

27 7 Färdmedel I detta kapitel redovisas val av färdmedel (färdmedelsfördelning). Resultatet bygger på uppgifter från enkätens resedagbok. Resultaten visar hur stor andel av resorna som görs med respektive huvudsakligt färdmedel. För definition av huvudsakligt färdmedel, se Definitioner i kapitel FÄRDMEDELSFÖRDELNING Figur 26 visar färdmedelsfördelning för samtliga resor. Sju av tio resor görs med bil, av dessa görs de allra flesta som förare. 9 procent av alla resor görs till fots och 10 procent med cykel. Kollektivtrafikandelen är 10 procent. Figur 26: Färdmedelsfördelning, samtliga resor. n (resor)=1 415 Färdmedelsfördelning, samtliga resor 2% 11% 58% 9% 6% Till fots Cykel Buss Tåg Bil, förare Bil, passagerare Övrigt 26

28 Figur 27 visar färdmedelsfördelning i Falköpings kommun jämfört med nationellt snitt och med kommuner som tillhör samma kommungrupp i Sveriges kommuner och landstings indelning (kommuner i tätbefolkad region). Uppgifterna om nationellt snitt och kommuner i samma kommungrupp kommer från den nationella resvaneundersökningen som genomförs av Trafikanalys. För beskrivning av hur jämförelse gjorts se kap 2.6. Boende i Falköping reser mindre med bil och i högre utsträckning med kollektivtrafiken och med cykel än boende i andra kommuner i tätbefolkad region. Boende i Falköping cyklar också mer än snittet nationellt. 27

29 Figur 27: Färdmedelsfördelning i Falköping jämfört med liknande kommuner och nationellt snitt. Jämförelse av färdmedelsfördelning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 7 68% 62% 18% 13% 9% 12% 8% 6% 2% 1% 2% Gång Cykel Kollektivtrafik Bil Annat Falköping Kommuner i tätbefolkad region Nationellt snitt 7.2 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT EFTER VECKODAGAR Figur 28 visar färdmedelsfördelningen uppdelat på vardagar och helger. Under vardagarna görs fler resor med cykel än på helgerna. Under helgerna är däremot andelen resor som görs som passagerare i bil nästan dubbelt så hög som under vardagarna. Figur 28: Färdmedelsfördelning, vardagar och helger. n (resor)=1 415 Färdmedelsfördelning uppdelat efter vardagar och helger 100% 90% 2% 9% 16% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 58% 57% 6% 12% 5% 5% 9% 9% Vardag Helg Övrigt Bil, passagerare Bil, förare Tåg Buss Cykel Till fots 28

30 7.3 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT PÅ GEOGRAFISKT OMRÅDE Figur 29 visar färdmedelsfördelningen för boende i Falköpings tätort samt boende i övriga Falköping. Boende i Falköpings tätort gör fler resor till fots och med cykel än boende utanför tätorten. Boende utanför tätorten reser mer i bil som förare och åker också något mer buss än boende inom tätorten. Figur 29: Färdmedelsfördelning, boende i Falköpings tätort och övriga Falköping. n (resor)=1 415 Färdmedelsfördelning uppdelat på geografiskt område 100% 90% 2% 3% 11% 11% 80% 70% Övrigt 60% 50% 53% 6 Bil, passagerare Bil, förare Tåg 40% 30% 5% Buss Cykel Till fots 20% 0% 13% 13% Boende i Falköpings tätort 7% 7% 5% Boende i övriga Falköping 29

31 7.4 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT EFTER KÖN OCH ÅLDER Figur 30 visar färdmedelsfördelningen uppdelat på kvinnor och män i Falköpings kommun. Kvinnor tar sig i högre utsträckning fram till fots än män, medan män i högre utsträckning än kvinnor cyklar. Män åker något mer kollektivt samt bil som förare, medan kvinnor i betydligt högre utsträckning åker bil som passagerare. Figur 30: Färdmedelsfördelning, kvinnor och män. n (resor)=1 415 Färdmedelsfördelning uppdelat på kön 100% 90% 2% 2% 6% 16% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 62% 5 3% 5% 7% 8% 13% 13% 5% Kvinna Man Övrigt Bil, passagerare Bil, förare Tåg Buss Cykel Till fots Figur 31 visar färdmedelsfördelningen uppdelat efter olika åldersgrupperna. Den yngsta gruppen står för största andelen resor med buss och minst andel resor med bil. Mest bil åker istället personer i åldersgruppen år, som gör hela 80 procent av sina resor med bil. Personer mellan år gör störst andel av sina resor med tåg och personer i den äldsta åldersgruppen, år, är de som gör störst andel av sina resor till fots. Figur 31: Färdmedelsfördelning uppdelat efter åldersgrupp. n (resor) = Färdmedelsfördelning uppdelat på ålder 100% 90% 2% 2% 2% 8% 16% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 45% 62% 72% 57% 5% 18% 9% 1% 2% 1% 2% 3% 8% 11% 6% 5% 12% år år år år Övrigt Bil, passagerare Bil, förare Tåg Buss Cykel Till fots 30

32 7.5 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT EFTER RESANS LÄNGD Figur 32 visar färdmedelsfördelningen för olika reslängder. Resans längd har stor betydelse för val av färdmedel. För de kortaste resorna, under en kilometer, görs närmare hälften till fots och fyra av tio resor görs med cykel. Vid längre resor utgör bilen det dominerande färdsättet. Vid de längre sträckorna är också andelen resor som görs som passagerare i bil längre. Också resor med buss och tåg är vanligare på längre sträckor. Figur 32: Färdmedelsfördelning uppdelat efter resans längd. n (resor)=1 086 Färdmedelsfördelning uppdelat på resans längd 100% 90% 80% 3% 2% 2% 3% 1% 2% 8% 6% 8% 9% 9% 21% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 41% 47% 50% 55% 8% 2 17% 77% 79% 52% 1 Övrigt Bil, passagerare Bil, förare Tåg Buss Cykel Till fots 0% 16% 12% 1% 3% 5% 3% 2% 2% 3% 1% 1% 0-0,99 km 1-2,99 km 3-4,99 km 5-9,99 km 10-24,99 km 25 km eller längre Figur 33 visar färdmedelsfördelningen för samtliga resor under fem kilometer. Resor till fots och med cykel är vanligare än för samtliga reslängder. Dock står bilen även bland resorna under fem kilometer för en majoritet av alla resor. Figur 33: Färdmedelsfördelning för resor under fem kilometer. n (resor)=407 Färdmedelsfördelning, resor under 5 km 2% 7% 16% Till fots Cykel Buss Tåg 49% 23% Bil, förare Bil, passagerare Övrigt 3% 31

33 7.6 FÄRDMEDELSFÖRDELNING UPPDELAT EFTER ÄRENDE Figur 34 visar färdmedelsfördelningen vid olika ärenden. Störst andel resor med kollektivtrafiken görs vid resor till skola/utbildning följt av resor i tjänsten där tåg står för närmare var femte resa. Högst andel resor med cykel görs vid arbetsresor följt av resor till skola/utbildning. Resor till fots är vanligast vid hämtning/lämning av barn/vuxen. Då görs en av fem resor till fots. För dessa resor står dock bilresorna för en klar majoritet av resorna, drygt sju av tio resor. Högst andel resor med bil förekommer dock vid inköpsresor, då 84 procent av resorna görs med bil. Resor som passagerare i bil är vanligast vid fritidsresor. Figur 34: Färdmedelsfördelning vid olika ärenden. n (resor)=1 347 Färdmedelsfördelning uppdelat efter ärende Till bostaden 11% 12% 6% 5 11% 2% Till arbetsplatsen 18% 5% 5% 63% Till skola/utbildning 13% 12% 40% 17% 3% Resa i tjänsten/studierna 7% 17% 70% 7% Hämta/lämna barn/vuxen 19% 6% 2% 70% 3% Inköp av dagligvaror/övrigt 6% 5% 3% 70% 1 1% Service (sjukvård/bank etc.) 11% 7% 6% 57% 1 5% Fritid, nöje, motion/besöka släkt och vänner 12% 7% 2% 3% 53% 22% 1% Annat 11% 6% 5% 3% 55% 16% 3% 0% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Till fots Cykel Buss Tåg Bil, förare Bil, passagerare Övrigt 7.7 KOMBINATIONSRESOR MED KOLLEKTIVTRAFIKEN Figur 35 visar andel resor där kollektivtrafiken kombinerats med andra färdmedel, d.v.s. när andra färdmedel används för att ta sig till/från kollektivtrafiken. Vid drygt sex av tio kollektivtrafikresor har inga andra färdmedel/gång används för att ta sig till bussen eller tåget. I närmare tre av tio kollektivtrafikresor har bil används för att ta sig till/från hållplatsen eller stationen och i sju procent har cykel används. Figur 35: Kombinationsresor med kollektivtrafiken. n (resor)=141 Kombinationsresor med kollektivtrafiken 29% Inga andra färdmedel/till fots Cykel Bil 7% 6 Annat 32

34 8 Ärende I detta kapitel redovisas resornas fördelning över olika ärenden. Resultatet bygger på ärenden som uppgetts av de svarande i enkätens resedagbok. 8.1 ÄRENDEFÖRDELNING Figur 36 visar ärendefördelning för samtliga resor i Falköpings kommun. Resor till bostaden är den vanligaste typen av resor följt av till arbetet och för inköp av dagligvaror samt fritid-/nöje-/motionsresor. Figur 36: Ärendefördelning, samtliga resor. n (resor) =829 Ärendefördelning Till bostaden 3% 8% Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna 3% 7% 41% Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp 5% Service (sjukvård, bank etc.) Fritid/nöje/motion 2% Besöka släkt och vänner 19% Annat ärende 8.2 ÄRENDEFÖRDELNING UPPDELAT PÅ VARDAG OCH HELGDAGAR Figur 37 visar ärendefördelning uppdelat på vardagar och helger. I figuren har resor till bostaden exkluderats. På vardagar görs fler resor till arbetet samt för att hämta/lämna barn/vuxen. Under helgen görs fler fritidsresor och resor för att besöka släkt och vänner. 33

35 Figur 37: Ärendefördelning uppdelat på vardagar och helger, exkl. resor till bostaden. n (resor) =829 Ärendefördelning, exkl. resor till bostaden, uppdelat på vardagar och helger 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 6% 8% 7% 5% 12% 17% 8% 13% 5% 16% 5% 11% 5% 11% 9% 7% 5% 8% 7% 13% 7% 2% 8% 35% 19% 32% Vardag Helg Alla dagar Annat ärende Besöka släkt och vänner Fritid/nöje/motion Service (sjukvård, bank etc.) Övrigt inköp Inköp av dagligvaror Hämta/lämna barn/ vuxen Resa i tjänsten/i studierna Till skola/utbildning Till arbetsplatsen 8.3 ÄRENDEFÖRDELNING UPPDELAT PÅ GEOGRAFISKT OMRÅDE Figur 38 visar ärendefördelningen för boende i Falköpings tätort och för boende i övriga Falköping. En del mindre skillnader finns. Boende i Falköpings kommun gör fler av sina resor för inköp än boende utanför tätorten. Boende i tätorten gör vidare fler av sina resor för fritid/nöje/motion. För boende utanför tätorten står resor till arbetet för en större andel av resorna. Figur 38: Ärendefördelning, boende i Falköpings tätort och övriga Falköping, exkl. resor till bostaden. n (resor) =829 Ärendefördelning, exkl. resor till bostaden, uppdelat på geografiskt område 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 7% 6% 6% 9% 15% 5% 6% 8% 1 9% 7% 8% 5% 6% 36% 29% Annat ärende Besöka släkt och vänner Fritid/nöje/motion Service (sjukvård, bank etc.) Övrigt inköp Inköp av dagligvaror Hämta/lämna barn/ vuxen Resa i tjänsten/i studierna Till skola/utbildning Till arbetsplatsen 0% Boende i Falköpings tätort Boende i övriga Falköping 34

36 8.4 ÄRENDEFÖRDELNING UPPDELAT EFTER KÖN OCH ÅLDER Figur 39 visar ärendefördelningen, exklusive resor till bostaden för kvinnor och män. Män gör en större andel av sina resor till arbetet samt i tjänsten än kvinnor. Kvinnor gör däremot en större andel av sina resor för att hämta/lämna barn/vuxen. Figur 39: Ärendefördelning, exkl. resor till bostaden, kvinnor och män. n (resor) =829 Ärendefördelning, exkl. resor till bostaden, uppdelat på kön 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 8% 6% 6% 9% 1 13% 6% 5% 5% 11% 12% 3% 8% 12% 7% 2% 6% 35% 29% Annat ärende Besöka släkt och vänner Fritid/nöje/motion Service (sjukvård, bank etc.) Övrigt inköp Inköp av dagligvaror Hämta/lämna barn/ vuxen Resa i tjänsten/i studierna Till skola/utbildning Till arbetsplatsen 0% Kvinna Man Figur 40 visar ärendefördelningen exklusive resor till bostaden, uppdelat på olika åldersgrupper. Resor till skola/utbildning görs främst i åldersgruppen år. Hämta/lämna barn/vuxen görs främst i åldersgruppen år. Figur 40: Ärendefördelning exkl. resor till bostaden, uppdelat på ålder. n (resor) =829 Ärendefördelning, exkl. resor till bostaden, uppdelat på ålder 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 3% 7% 6% 6% 13% 11% 9% 12% 12% 1% 3% 5% 3% 3% 7% 6% 11% 6% 21% 20% 9% 7% 6% 3% 2% 1% 8% 21% 4 47% 26% 22% 1% 1% 1% 7% år år år år Annat ärende Besöka släkt och vänner Fritid/nöje/motion Service (sjukvård, bank etc.) Övrigt inköp Inköp av dagligvaror Hämta/lämna barn/ vuxen Resa i tjänsten/i studierna Till skola/utbildning Till arbetsplatsen 35

37 Bilaga 1: Enkät och resedagbok 1

38 + Bakgrundsfrågor + 1. Är du...? Man Kvinna 2. Vilket år är du född? Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetar Studerar Pensionär Arbetssökande Föräldraledig Annat 4. Vilken är din högsta avslutade utbildning? Grundskola/Folkskola Gymnasium/Realskola Yrkeshögskola/Folkhögskola Högskola/Universitet Annan utbildning 5. st. vuxna st. barn 0-5 år st. barn 6-12 år st. barn år 6. st. bilar st. cyklar (ej elcykel) st. elcyklar st. mopeder st. motorcyklar st. annat: 7. Har du körkort för personbil? Ja Nej + +

39 Fem dagar i veckan eller oftare Någon/ några dagar i veckan Någon/ några dagar i månaden Mer sällan Aldrig a. Bil, ensam b. Bil, samåker c. Tåg d. Buss e. Cykel f. Gång g. Moped, motorcykel eller annat B) Attityder 9. Instämmer inte alls Instämmer helt 5 Vet ej/ingen åsikt a. Det känns tryggt och säkert att ta sig fram till fots. b. Det känns tryggt och säkert att ta sig fram med cykel. c. Det känns tryggt och säkert att resa med kollektivtrafiken. d. Det känns tryggt och säkert att resa med bil. e. Att resa med kollektivtrafiken är enkelt och smidigt. f. Det är ofta bilköer och svårt att komma fram när man åker bil. g. Bor man i Falköpings tätort behöver man ha bil. h. Bor man utanför Falköpings tätort behöver man ha bil. i. Trafikmiljön är ful och tråkig. j. Trafikmiljön ät tydlig och enkel

40 Instämmer inte alls Instämmer helt 5 Vet ej/ingen åsikt a. Vid trafikplanering borde gång prioriteras högre än idag. b. Vid trafikplanering borde cykel prioriteras högre än idag. c. Vid trafikplanering borde kollektivtrafik prioriteras högre än idag. d. Vid trafikplanering borde bil prioriteras högre än idag. 12. Instämmer inte alls Instämmer helt 5 Vet ej/ingen åsikt a. Det känns tryggt att vistas vid stationsområdet dagtid. b. Det känns tryggt att vistas vid stationsområdet kvälls-/nattetid. c. Det är enkelt att byta mellan tåg och buss. d. Det är lätt att hitta bilparkering vid stationen. e. Det är lätt att hitta cykelparkering vid stationen. f. Det känns tryggt och säkert att ställa sin cykel vid stationen. g. Miljön vid och kring stationen är ful och tråkig. h. Det är mycket trängsel vid stationen

41 + Och nu några frågor om cykling Mycket missnöjd Mycket nöjd 5 Vet ej/ingen åsikt a. Cykelvägnätets dragning (d.v.s. var cykelvägar finns någonstans) b. Skyltning av cykelvägnätet c. Hur cykelvägnätet hänger samman (är det t.ex. lätt att veta var man ska ta vägen?) d. Belysning på cykelvägnätet e. Bekvämlighet och komfort för cyklister f. Framkomlighet för cyklister g. Trygghet och säkerhet för cyklister h. Drift och underhåll av cykelvägnätet sommartid i. Drift och underhåll av cykelvägnätet vintertid j. Tillgång till cykelparkeringar på allmänna platser k. Utformning av cykelparkeringar på allmänna platser (t.ex. möjlighet att säkert låsa fast cykeln) 15. Du som aldrig eller endast sällan cyklar, vilka är de huvudsakliga anledningarna till att du inte cyklar mer? (Flera svar möjliga.) (Cyklar du någon dag i månaden eller oftare, gå vidare till nästa fråga.) Har ingen cykel/fungerande cykel P.g.a. sjukdom/dålig hälsa Dåliga cykelvägar/saknas cykelvägar Har funktionsnedsättning som gör det svårt att cykla För långa avstånd Backigt Dåligt väder Otryggt/osäkert att cykla Brister i drift och underhåll av cykelvägar Saknar bra cykelparkeringar Saknar möjlighet till dusch och ombyte på min arbetsplats Ingen i min omgivning cyklar Behöver bilen för att hämta/lämna barn Behöver bilen för att handla och göra andra ärenden på vägen Behöver bilen i tjänsten Vill inte bli varm och svettig Gillar inte att cykla Annan orsak: + +

42 C) Resedagboken 17. Ja Nej Gå vidare till nästa sida och fyll i resedagboken Fyll i orsak nedan och skicka sedan in enkäten Inga ärenden Sjukdom/sjuka barn Annan orsak: + +

43 Resedagbok Instruktioner I de kommande frågorna ska du svara utifrån de resor du gjorde den dag som framgår i det medföljande brevet. Med en resa menas en förflyttning där du haft ett eller flera ärenden, t.ex.: När du tar dig till jobbet utan att göra något längs vägen, så gör du en förflyttning där ärendet är till arbetsplatsen. Du fyller då i detta som en resa, t.ex. Resa nr 1. När du på är väg till jobbet och lämnar ett barn på dagis och sedan fortsätter, så gör du två förflyttningar. Fyll i Resa nr 1 för resan mellan hemmet och dagis, och Resa nr 2 för resan mellan dagis och arbetsplatsen. När du går till mataffären och sedan går hem igen gör du också två förflyttningar. En till affären och en från affären till din bostad. Undantag Om promenaden i sig är själva ärendet ska denna förflyttningen inte noteras. Samma gäller för dig som i din yrkesutövning förflyttar dig som t.ex brevbärare eller busschaufför, dessa förflyttningar noteras inte heller. Däremot vill vi ha dina förflyttningar till och från arbetet och före och efter avslutat arbete. Resa nummer 1 Ange hela avståndet mellan starten för resan och målet. Till mätdagen räknas alla resor som gjorts mellan kl på morgonen och nästa dag. 1. Var startade resan? Egna bostaden Egna arbetsplatsen/skola Annan plats 2. Vilken tid startade du? Klockan 3. Vilket var ditt ärende? Till bostaden Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp 5. Ange färdsätt i den ordning de användes Till fots Cykel Moped/MC Bil som förare Bil som passagerare Taxi (ej färdtjänst) Färdtjänst 1:a 2:a 3:e 4:e 6. Vilken tid kom du fram? Klockan 7. Ungefär hur lång var resan? kilometer Nej Ja, fortsätta till resa nummer 2 Service (sjukvård, bank etc.) Fritid/nöje/motion Buss Besöka släkt och vänner Annat Tåg 4. Var avslutades resan? Annat: Egna bostaden Egna arbetsplatsen/skola Annan plats Fyll i de olika färdsätt som du använt vid resan, i den ordning de användes. Om du går till hållplatsen för att ta bussen till arbetet kryssar du i till fots som 1:a färdsätt och buss som 2:a färdsätt. Om du gick från bussen till arbetsplatsen kryssar du även i till fots som 3:e färdsätt.

44 + Resa nummer Var startade resan? Egna bostaden Egna arbetsplatsen/skola Annan plats 2. Vilken tid startade du? Klockan 3. Vilket var ditt ärende? Till bostaden Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp Service (sjukvård, bank etc.) Fritid/nöje/motion Besöka släkt och vänner Annat 4. Var avslutades resan? Egna bostaden Egna arbetsplatsen/skola Annan plats 5. Ange färdsätt i den ordning de användes Till fots Cykel Moped/MC Bil som förare Bil som passagerare Taxi (ej färdtjänst) Färdtjänst Buss Tåg Annat: 1:a 2:a 3:e 4:e 6. Vilken tid kom du fram? Klockan 7. Ungefär hur lång var resan? kilometer Nej Ja, fortsätta till resa nummer 2 Resa nummer 2 1. Var startade resan? Egna bostaden Egna arbetsplatsen/skola Annan plats 2. Vilken tid startade du? Klockan 3. Vilket var ditt ärende? Till bostaden Till arbetsplatsen Till skola/utbildning Resa i tjänsten/i studierna Hämta/lämna barn/vuxen Inköp av dagligvaror Övrigt inköp Service (sjukvård, bank etc.) Fritid/nöje/motion Besöka släkt och vänner Annat 4. Var avslutades resan? Egna bostaden Egna arbetsplatsen/skola Annan plats 5. Ange färdsätt i den ordning de användes Till fots Cykel Moped/MC Bil som förare Bil som passagerare Taxi (ej färdtjänst) Färdtjänst Buss Tåg Annat: 1:a 2:a 3:e 4:e 6. Vilken tid kom du fram? Klockan 7. Ungefär hur lång var resan? kilometer Nej Ja, fortsätta till resa nummer 3 + +

Resvanor i Eskilstuna

Resvanor i Eskilstuna Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 2016 Koucky & Partners AB och Enkätfabriken På uppdrag av Eskilstuna kommun 1 Titel: Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 Författare: Hanna Ljungblad,

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner Våren 2014 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN Titel: Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren 2014 Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att kartlägga kommuninnevånarnas

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013 RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1 RAPPORT 14-9-5 DOKUMENTINFORMATION Titel: Resvaneundersökning i Malmö 1 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare: Dokumenthistorik: Version.1 1. 1.1 1. Charlotte Wahl och

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Trollhättans kommun. Resvaneundersökning. Nov - dec 2013 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN

Trollhättans kommun. Resvaneundersökning. Nov - dec 2013 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN Trollhättans kommun Resvaneundersökning Nov - dec 2013 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN Sammanfattning Koucky & Partners och Enkätfabriken har för Trollhättans Stad genomfört en resvaneundersökning.

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Resvanor i Sundsvall. Resultat från resvaneundersökning. Resvaneundersökning

Resvanor i Sundsvall. Resultat från resvaneundersökning. Resvaneundersökning Resvanor i Sundsvall Resultat från resvaneundersökning 2016 Resvaneundersökning 2016 1 ± Liden Indal Omland Kovland Sundsbruk Stöde Nedansjö Tätortsområde Sundsvall Matfors Lucksta Kvissleby Njurundabommen

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

RVU-2014. Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014

RVU-2014. Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014 RVU-214 Resvaneundersökningen i Linköpings kommun 214 Februari 215 Sammanfattning Resvaneundersökningen 214 Under hösten 214 genomfördes en resvaneundersökning i enkätform bland 4 51 kommuninvånare i

Läs mer

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/ Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund

Läs mer

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013 RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2 Resvanor på Lidingö 2013 Dokumentinformation Titel: Resvanor på Lidingö 2013 Serie nr: 2013:71 Projektnr: 13014 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Robin Billsjö, Eric

Läs mer

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING 2014-08-22 Antagen av kommunfullmäktige 30 oktober 2008 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen JÖNKÖPING STADEN OCH SJÖARNA Stadsbyggnadsvision 2.0 Från tanke till handling Resvanor i Jönköpings kommun

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA Resvaneundersökning i Örebro kommun och i Kumla kommun hösten 2011 Rapport 2011-12-16 RAPPORT Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 92139, 120 08 Stockholm Telefon:070 696

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Annika Nilsson Trivector Traffic (Stockholm) Resvaneundersökning (RVU) Enda sättet att mäta andel! Kräver tillräckligt antal svar på lokal nivå för

Läs mer

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012 RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0 Resvanor i Gävle 2012 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Gävle 2012 Serie nr: 2012:107 Projektnr: 12152 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Anja Quester, Lovisa

Läs mer

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen 2010-02-26 Renare stadsluft Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 En resvaneundersökning för Skelleftedalen, Skellefteå

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning

Regional attityd- och resvaneundersökning Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Sundsvall 2009-09-09 Nobody s Unpredictable Genomförande Metod Postal undersökning som genomfördes under

Läs mer

Innehåll Innehåll 3. Allmänt om undersökningen 5. Sammanfattning 5. 1. Bakgrund 6. 2. Resultatredovisning 8. 3. Avslutning 22

Innehåll Innehåll 3. Allmänt om undersökningen 5. Sammanfattning 5. 1. Bakgrund 6. 2. Resultatredovisning 8. 3. Avslutning 22 3 Innehåll Innehåll 3 Allmänt om undersökningen 5 Sammanfattning 5 1. Bakgrund 6 1.1 SYFTE 6 1.2 METOD 6 1.3 METODKRITIK 6 1.4 BORTFALL 7 1.5 REDOVISNINGSPRINCIPER 7 2. Resultatredovisning 8 2.1 BAKGRUNDSFRÅGOR

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Resvaneundersökning Anderstorp

Resvaneundersökning Anderstorp Resvaneundersökning Anderstorp Skellefteå kommun, Västerbottens län 2011-02-01 Yta för bild eller mönster 1 Dokumenttitel: Resvaneundersökning Anderstorp Skapat av: Tyréns AB Dokumentdatum: 2011-02-01

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA BILD FRÅN BROMÖLLA Stockholm 2005-11-08 SWECO VBB AB Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 62 10 2005-11-08

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24 Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Sollentuna Så reste kommuninvånarna våren 2015 Serie nr: 2015:62 Projektnr:

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Handläggare RAPPORT Datum Björn Strimfors 2014-11-10 På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Projekt- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391

Läs mer

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Bilaga pressinformation 2011-02-02 Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Kollektivtrafikbarometern är en nationell undersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt

Läs mer

Skånepanelen. Medborgarundersökning November Genomförd av CMA Research AB

Skånepanelen. Medborgarundersökning November Genomförd av CMA Research AB Skånepanelen Medborgarundersökning November 2015 Genomförd av CMA Research AB Sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Medborgarnas resvanor 5 Tillgängliga färdmedel

Läs mer

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00 1 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Piteå 2011 Författare: Jennie Marklund Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Jenny Widell, Sweco Infrastructure Handläggare: Marie Karlsson Sweco Infrastructure,

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:

Läs mer

Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken

Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken September

Läs mer

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö RAPPORT Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö 2014-10-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är

Läs mer

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB

Skånepanelen. Medborgarundersökning Juni Genomförd av CMA Research AB Skånepanelen Medborgarundersökning Juni 2015 Genomförd av CMA Research AB Sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 4 Fakta om respondenterna 5 Att leva och bo i Skåne 6 Rekommendationsbenägenhet

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Region Skåne, Integritet 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

2009-06-30. Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0

2009-06-30. Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2009-06-30 r 20 08 to be 30 ok ds vi si on en ti ge llm äk ds by gg na un fu ta ko m m g. se /s en av.jo nk op in ag A nt w w w JÖ G SJÖARNA IEN P OCH Ö N N K S TA D 2.0 is io n l i n g adsv d yggn t i

Läs mer

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE Erfarenheter från Östersunds kommun 2015-2016. Slutrapport 2016-12-30 GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE Erfarenheter från Östersunds kommun

Läs mer

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen Mats Wiklund Andreas Holmström mats.wiklund@trafa.se andreas.holmstrom@trafa.se Innehåll Bakgrund Upplägg och frågor Mätdagsundersökning Långväga resor

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 1. Målgrupp Undersökningen riktar sig till resenärer som valt att åka buss inom destinationerna Sälenfjällen och Trysil under sportlovsveckorna våren 2013. 2. Målsättning Målsättningen är att identifiera

Läs mer

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 I det följande kommer du att få frågor kring dels de resor du gör i tjänsten och dels kring dina resor till

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Trängselskatt Backa. Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Hisingen

Trängselskatt Backa. Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Hisingen Trängselskatt Backa Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Primärområden - SDN Norra Folkmängd 2012 Backa Brunnsbo Skogome Skälltorp 7 592 6 444 2 549 8 488 Säve Rödbo Kärra Tuve

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs Universitet

Läs mer

Resvanor i Umeå. Så reste kommuninvånarna hösten 2014. Fotograf: Andreas Nilsson

Resvanor i Umeå. Så reste kommuninvånarna hösten 2014. Fotograf: Andreas Nilsson Resvanor i Umeå Så reste kommuninvånarna hösten 2014 Fotograf: Andreas Nilsson Dokumentinformation Titel: Resvanor i Umeå Så reste kommuninvånarna hösten 2014 Serie nr: 2015:8 Projektnr: 14117 Författare:

Läs mer

6. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetande Studerande Sjukskriven, föräldraledig, arbetssökande Pensionär Annat

6. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetande Studerande Sjukskriven, föräldraledig, arbetssökande Pensionär Annat NÅGRA FRÅGOR OM DIG 1. Du är? Man Kvinna 2. Födelseår? 19 3. Hur många personer finns i ditt hushåll? Vuxna (räkna med dig själv) Barn under 18 år 4. Har du körkort för bil? Ja Nej 5. Hur många personbilar

Läs mer

sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar 2014-02-24

sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar 2014-02-24 Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar 204-02-24 Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Hur

Läs mer

Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg 2004-2005

Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg 2004-2005 Rapport nr 1:06 Trafikkontoret Avdelning Trafikant Issn nr 1103-1530 Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg 2004-2005 Rapporten baseras på resvaneundersökningar genomförda på arbetsplatser

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Faurecia Exhaust Systems i Torsås April 2007 och maj 2008 Växjö 30 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1(81) Handläggare Christina Torell 08-686 18 55 christina.torell@sll.se Resvanor i Stockholms län 2015 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator och parker sköts i Lidingö kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2007 Lidingö kommun Våren 2007 genomförde ett 80-tal kommuner undersökningar

Läs mer

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006

Polisens trygghetsundersökning. Nacka polismästardistrikt 2006 Polisens trygghetsundersökning polismästardistrikt 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen 2006 TRYGGHETSUNDERSÖKNING I NACKA POLISMÄSTARDISTRIKT ÅR 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA

Läs mer

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Barns skolvägar Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: -10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens

Läs mer

Norrtälje kommun. Medborgarpanel Mätning 1. Genomförd av CMA Research AB Maj 2017

Norrtälje kommun. Medborgarpanel Mätning 1. Genomförd av CMA Research AB Maj 2017 Norrtälje kommun Medborgarpanel Mätning 1 Genomförd av CMA Research AB Maj 2017 Norrtälje kommun, Medborgarpanel Mätning 1, sida 2 Innehåll Sammanfattning 3 Fakta om undersökningen 4 Fakta om respondenterna

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Tillgänglighet sida 1

Tillgänglighet sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: TILLGÄNGLIGHET Aspekt Tillgänglighet Utfallsindikatorer Objektiv EN/Acc-I-O1 Kvot av genomsnittlig restid mellan

Läs mer

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007 Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007 Resvaneundersökningen Resvaneundersökningen, RVU har genomförts i samverkan mellan Göteborgs Stad Trafikkontoret, Vägverket och Västtrafik. Det är en undersökning

Läs mer

Foto: Carl Swensson 2005:35. Invånarnas upplevelser av stadsmiljön. Stockholmsförsöket

Foto: Carl Swensson 2005:35. Invånarnas upplevelser av stadsmiljön. Stockholmsförsöket Foto: Carl Swensson 2005:35 Invånarnas upplevelser av stadsmiljön Stockholmsförsöket Våren 2005 2005:35 Transek AB FÖRORD Detta arbete utförs med målsättning att följa upp Stockholmsförsökets delmål att

Läs mer

Rapport Datum: Resvanor i Region Örebro län

Rapport Datum: Resvanor i Region Örebro län Rapport Datum: 0-0- Resvanor i Region Örebro län Dokumenttitel: Resvanor i Region Örebro län Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum: 0-0- Projektnummer: 033-0 Slutversion

Läs mer

Attityd- och resvaneundersökning i Örnsköldsviks kommun

Attityd- och resvaneundersökning i Örnsköldsviks kommun Rapport 9:8 Attityd- och resvaneundersökning i Örnsköldsviks kommun - en sammanställning av resvanor och attityder till resande För frågor kring rapporten: Daniel Gustafsson, Länsstyrelsen Västernorrland

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar FORSKNINGSRAPPORT Cykling och gående vid större vägar Resultat av enkät Sebastian Arnehed, Charlotta Johansson Slutlig version ISSN: 1402-1528 ISBN 98-91-439-396-5 Luleå 2012 www.ltu.se FÖRORD Denna rapport

Läs mer

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Kön A. Man 38 38 B. Kvinna 6 6 Total 100 100 98% (100/10) Ålder A. -18 0 0 B. 18-4 11 10,8 C. 5-34 33 3,4 D. 35-44 4 3,5 E. 45-54 0 19,6 F. 55-64 13 1,7 G. 65+ 1

Läs mer

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen 2014 samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Ludvika kommun Titel: Fördjupning

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Resvanor hos studenter på Pedagogen

Läs mer

Undersökning angående barns säkra skolvägar. Vägverket. November 2006

Undersökning angående barns säkra skolvägar. Vägverket. November 2006 Undersökning angående barns säkra skolvägar Vägverket November 2006 Business & Market Research Group Unr 1325-604 Rune Broo Markus Lagerqvist Jenny Lövsund Vägverket, 604 Barns säkra skolvägar, rapport,

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Länssjukhuset i Kalmar Oktober 2006 och november 2007 Växjö 6 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1 & 2.

Läs mer

Förord. Lund mars 2009. Trivector Traffic AB

Förord. Lund mars 2009. Trivector Traffic AB Förord Under hösten 2003 genomförde Malmö Stad en resvane- och attitydundersökning med tillhörande resdagbok. Undersökningen var en del i ett omfattande arbete med att skapa ett hållbart transportsystem

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Resvaneundersökning Sundbyberg 2016

Resvaneundersökning Sundbyberg 2016 Resvaneundersökning Sundbyberg 06 Sida av 3 STADSMILJÖ- och SERVICEFÖRVALTNINGEN Förord Sundbybergs stad har genomfört en resvaneundersökning (RVU) som del i stadens arbete med hållbart resande. Undersökningen

Läs mer

Bil, cykel, gång, taxi eller buss?

Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Din syn på ditt barns resor till skolan I denna enkät vill vi veta vad du tycker om ditt barns resor till skolan. Besvara frågorna så noggrant som möjligt. Det finns

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6 Syn på utgifter för hälso- och sjukvård 7 Syn på patientkostnad 10 Hjälpmedel 13 Utskrift av läkemedel

Läs mer

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076 RAPPORT Marknadsundersökning Färja 14 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 13/45 Dokumenttitel: Marknadsundersökning Färja 14 Skapat av: Markör Marknad

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI Syfte Att föreslå en harmoniserad metod för att skatta cykelrespektive gångtrafikens andel av det totala

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

SMIL. Alumniundersökning. Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN SMIL Alumniundersökning Våren 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Bakgrundsfrågor Bakgrund.... 3 Inskrivning och examensår.... 5 Inriktning.... 6 Vidare studier.... 7 Första arbetet Första

Läs mer