Resvanor i Stockholms län 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resvanor i Stockholms län 2004"

Transkript

1 Resvanor i Stockholms län 2004 inför utvärderingen av Stockholmsförsöket Rapport 2005:25 Version 1.0

2 Dokumentinformation Titel Resvanor i Stockholms län 2004 inför utvärderingen av Stockholmsförsöket Serie nr Trivector rapport 2005:25 Författare Beställare Karin Modig, Linnea Viklund, Karin Neergaard, Lena Smidfelt Rosqvist Miljöavgiftskansliet, Stockholms stad Dokumenthistorik Version Datum Förändring Distribution Preliminär rapport Beställare samt Tankesmedja Reviderad rapport Beställare Slutrapport Beställare/till tryckeri Trivector Traffic AB Barnhusgatan Stockholm Tel Fax

3 Förord Trivector Traffic fick i november 2004 i uppdrag av miljöavgiftskansliet att ansvara för analys och rapport av den resvaneundersökning som genomfördes i Stockholms län hösten Resultatet ska ingå som en del i utvärderingen av Stockholmsförsöket. Resvaneundersökning görs både i situationen innan försöket startar och under försöket. Föreliggande rapport beskriver metod och resultat från föreundersökningen. Undersökningen har genomförts som en enkätundersökning och kompletterats med bortfallsintervjuer per telefon. Utrednings- och statistikkontoret i Stockholm (USK) har med Sifo Research & Consulting (Sifo) som underkonsult ansvarat för genomförandet av RVU:n, dvs urval, enkätutskick respektive intervjuer, insamling och sammanställning i databaser. Ulla Ericson har varit projektledare och kontaktperson på USK. Trivector Traffic har ansvarat för analys och rapportskrivning. Tekn dr Lena Smidfelt Rosqvist har varit projektledare på Trivector Traffic. Arbetet med databearbetning, analys och rapportskrivning har utförts av Fil Mag Karin Modig, Civ ing Karin Neergaard och Civ ing Linnea Viklund. David Henningsson har hjälpt till med programmering och databearbetning. Transek, Willy Andersson, Joakim Köhler och Stehn Svalgård, har ansvarat för avståndsmatriser. En samrådsgrupp med representanter från SIKA, Länsstyrelsen, Gatuoch fastighetskontoret i Stockholms Stad, Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms Län, SL samt KTH har deltagit i diskussioner om urval, metoder och framtagande av frågeformulär. Stockholm 2005 Trivector Traffic AB

4

5 Sammanfattning Bakgrund och syfte Som ett led i utvärderingen av Stockholmsförsöket görs en omfattande resvaneundersökning, RVU, i Stockholms län. Resvaneundersökning görs både i situationen innan försöket startar och under försöket. Föreliggande rapport beskriver metod och resultat från föreundersökningen som genomförts hösten Syftet med undersökningen är att beskriva Stockholms läns befolknings resvanor. Resultatet ska sedan jämföras med RVU 2005 för att kunna uttala sig om skillnader i resvanor avseende t ex antal resor, färdmedelsfördelning och i viss mån vägval. Skillnaderna ska också analyseras på individnivå med syfte att studera vilka fördelningseffekter som försöket gett. Det är viktigt att vara medveten om att det även med en så här stor och omfattande RVU kan vara svårt att dra säkra slutsatser om förändringar. Trafik är ett mycket komplext samspel mellan enskilda individers förutsättningar, preferenser, kunskaper och attityder, transportsystemets utbud och standard, lokalisering av olika verksamheter och restriktioner som sätts av såväl samhälle som enskilda aktörer t ex arbetsgivare. En mätning av det här slaget ger emellertid en bättre möjlighet att utvärdera verkliga förändringar än någon annan tillgänglig metod. Metod Resvaneundersökningen genomfördes som en postenkät hösten Denna har sedan kompletterats med en bortfallsundersökning per telefon. Målpopulationen för undersökningen är alla personer folkbokförda i Stockholms län i åldrarna 12 till 84 år. Totalt personer fördelade på åtta stratum ingick i urvalet. Enkäten innehöll dels en del med bakgrundsfrågor om individen och hushållet, dels en resdagbok med frågor om alla resor som gjorts under en speciell mätdag. Mätperioden för enkäten sträckte sig från måndagen den 20 september till söndagen den 3 oktober. Av resvaneundersökningens bruttourval på personer har personer besvarat enkäten. Om man räknar bort bruttobortfallet på 3 % innebär det att svarsfrekvensen beräknad på nettourvalet är 48 %. Svaren har viktats upp för att motsvara hela populationen år i Stockolms län och har även viktats med avseende på kön, ålder och ursprung. En bortfallsundersökning har gjorts och visar att det finns skillnader i resvanor mellan bortfallsgruppen och svarsgruppen, dock antas en del av det skillnaden kunna förklaras av en skillnad i metod (enkät jmf med telefonintervju).

6 Resor inom länet Totalt gör populationen (12-84 år) i Stockholms län 4,5 miljoner resor per vardagsdygn med start och/eller mål inom länet. Motsvarande siffra för helgerna är ca 3 miljoner resor per helgdygn. Det motsvarar i snitt för veckan 2,8 respektive 2,1 resor per person och dag. Medelrestiden för en resa på en vardag är 27 minuter. Ungefär hälften av resorna är längre än 25 minuter och nästan var tionde resa är längre än 1 timme, vilket kan anses som relativt lång tid då det endast handlar om resor med start- och målpunkt inom länet. Ungefär 40 % av resorna är kortare än 5 km och endast 2 % är längre än 5 mil. Bilen står för knappt hälften (47 %) av alla resor under vardagarna medan den står för 60 % av resorna under helgen. Kollektivtrafiken står för 30 % av resorna under vardagar men endast 19 % under helgen. Kollektivtrafikandelen är något högre än bilandelen för resor till arbetet men för övriga ärendetyper dominerar bilen i länet. Andelen bilresor är dock starkt beroende av tillgång till gratis parkeringsplats; av dem som har gratis parkering på arbetsplatsen tar sju av tio personer bilen medan motsvarande andel för de som inte har den förmånen är tre av tio. Bilresorna har en tydlig topp mellan klockan och och mellan klockan och (vardagar). 80 % av alla bilresor sker mellan klockan och 18.30, då miljöavgifterna planeras att tas ut, dock går endast en mindre del av dessa över berört avgiftssnitt, nämligen ca 14 % av alla bilresor och 7 % av alla resor under en vardag i länet. Resor i olika relationer Nästan en fjärdedel av alla resor med start eller mål i länet passerar avgiftssnittet, dvs ca 1,1 miljon resor under ett vardagsdygn. Ungefär 80 % av dessa resor, drygt 0,9 miljoner, är resor som har start- eller målpunkt i avgiftszonen. Övriga resor passerar endast genom avgiftszonen utan att ha en start- eller målpunkt inom zonen. Totalt görs resor över Saltsjö-Mälarsnittet under en vardag. Majoriteten av resorna som passerar avgiftssnittet görs med kollektivtrafik (58 % till/från zonen respektive 56 % genom zonen) och ca en tredjedel görs med bil (33 % till/från zonen respektive 36 % genom zonen). För resor inom avgiftszonen görs den största andelen av resorna till fots (48 % av resorna). Resor som har start- eller målpunkt utanför länet och resor som går inom norra delen av länet har högst andel bilresor, 60 %, detta trots relativt korta avstånd, i snitt ca 1 mil. Fördelningseffekter Eftersom fördelningseffekter blir intressanta och möjliga att studera först efter Stockholmsförsökets införande, beskrivs skillnader i resande mellan olika grupper i avsnittet om fördelningseffekter. Dessa skillnader är t ex att låginkomsttagare gör färre resor, kortare resor och färre bilresor än medel- och höginkomsttagare. Förvärvsarbetande, särskilt de med barn, gör fler och längre resor och fler bilresor än genomsnittet. De som är föd-

7 da i Sverige skiljer sig från dem som är födda i utlandet genom att de gör fler resor, längre resor och fler bilresor. Det är höginkomsttagarna, männen, de förvärvsarbetande samt boende i innerstaden och på Lidingö som idag gör flest bilresor över avgiftssnittet under den tidsperiod som ska avgiftsbeläggas. Dessa grupper hade följaktligen också fått betala mest om de skulle betala för de bilresor de gjort idag.

8

9 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och syfte Metod Enkätundersökning Bortfallsundersökning Viktning av inkomna svar Analys Jämförelse med andra mätningar Redovisning av resultat Definitioner Beskrivning av den viktade svarsgruppen Demografi Tillgång till färdmedel och förmåner Orsaker till att inte resa Resorna för länet totalt Resor, reslängd och restid Resornas fördelning på dag och tid Färdmedelsfördelning Ärendefördelning Resor efter färdmedel Resorna i olika relationer Resor inom zonen (A) Resor mellan norra länet och zonen (B) Resor mellan södra länet och zonen (C) Resor genom eller förbi zonen (D) Resor utanför zonen, norra länet (E) Resor utanför zonen, södra länet (F) Resor med start- eller målpunkt utanför länet (G) Fördelningseffekter Skillnader i resvanor mellan olika grupper...65 Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5 Bilaga 6 Resultat från bortfallsundersökning Viktningsparametrar Karta över undersökningsområdet (Stockholms län) Karta över 23 trafikområden erhållna av Regionplane- och trafikkontoret, RTK Översikt över resor i relationerna A-G uppdelat på avgiftsperiod och färdmedelsandelar Matris över alla resor mellan de 23 trafikområdena fördelade på färdmedelsandelar

10

11 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Som ett led i utvärderingen av Stockholmsförsöket görs en omfattande resvaneundersökning, RVU, i Stockholms län. Resvaneundersökningen är tänkt att göras både i situationen innan försöket startar och under försöket. Föreliggande rapport beskriver metod och resultat från förundersökningen som genomförts hösten Denna skall sedan följas upp med en motsvarande undersökning under försöket, där resvanorna innan och under Stockholmsförsöket ska jämföras för invånarna i Stockholms län. Resvaneundersökningar har flera användningsområden vid trafikplanering och forskning. De data som samlas in via RVU i Stockholms län kommer även att användas av olika aktörer som bedriver forskning och trafiksimulering. Senast en länstäckande RVU gjordes i Stockholm var 1986/87. Det är viktigt att vara medveten om att det även med en så här stor och omfattande RVU kan vara svårt att dra säkra slutsatser om förändringar. Trafik är ett mycket komplext samspel mellan enskilda individers förutsättningar, preferenser, kunskaper och attityder, transportsystemets utbud och standard, lokalisering av olika verksamheter och restriktioner som sätts av såväl samhälle som enskilda aktörer t ex arbetsgivare. En mätning av det här slaget ger emellertid en bättre möjlighet att utvärdera verkliga förändringar än någon annan tillgänglig metod. Vid införandet av trängselavgifter förväntas de största effekterna på resandet ske där inverkan av avgifterna är direkta d v s på de resor som sker över avgiftssnittet och för de individer som gör dessa resor. Införandet kommer naturligtvis även att ge indirekta effekter på grund av förändrade förutsättningar för resande med kollektivtrafik eftersom stora satsningar görs på utbudet i samband med Stockholmsförsöket. Man kan tänka sig olika anpassningsstrategier t ex att man reser färre resor, att man byter färdmedel från bil till kollektivt eller cykel, eller att man väljer att resa vid en annan tidpunkt då det antingen är billigare eller gratis att passera in i avgiftszonen. Olika grupper i länet kommer också att påverkas av försöket i olika stor omfattning beroende av ekonomisk situation, arbetsförhållanden, boende- och arbetsort. Det primära syftet med RVU:n är att beskriva de förändringar som kommer att ske med avseende på t ex antal resor, färdmedelsfördelning och val av tid för resandet. Skillnaderna analyseras även på individnivå med syfte att studera vilka fördelningseffekter som försöket givit. Studien är dock inte begränsad till att enbart behandla de resrelationer och individgrupper som förväntas ha de största förändringarna. Hela länet studeras för att även kunna konstatera vilka resrelationer eller delar av befolkningen som inte påverkats eller påverkats endast i begränsad omfattning av försöket. 1

12 Rapporten behandlar främst resrelationer och fördelningseffekter men presenterar även vissa grundläggande bakgrundsbeskrivningar av resandet i länet eftersom det bedöms vara av allmänintresse särskilt vid information om resultaten i övrigt. I kapitlet som behandlar resrelationer har dessa delats in i kategorier som i olika omfattning förväntas påverkas av försöket för att underlätta bedömningen av effekterna av Stockholmsförsöket. 2

13 2. Metod Resvaneundersökningen genomfördes som en postenkät hösten Denna har sedan kompletterats med en bortfallsundersökning per telefon. I detta kapitel beskrivs först enkätundersökningen och sedan bortfallsundersökningen. Sist beskrivs de viktningsparametrar, analysmetoder och definitioner som använts. En viktig parameter som avspeglar sig på metoden är den snäva tidsram som projektet haft. På grund av Stockholmsförsöket har resultatet behövt vara färdigt och presenteras i en förestudie den 31 mars Enkätundersökning Enkätundersökningen är gjord så att samma respondenter som svarar på RVU2004 får utskick för RVU2005, enligt sk paneldesign. Det innebär att ett större urval och utskick måste göras vid första undersökningen för att kunna garantera en viss miniminivå av svarsantalet i andra undersökningsomgången. En samrådsgrupp med representanter från SIKA, Länsstyrelsen, Gatu- och fastighetskontoret i Stockholms Stad, Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län, SL samt KTH har deltagit i diskussioner om urval, metoder och framtagande av frågeformulär. Population och urval USK har ansvarat för urval, utskick och sammanställning av enkäter. 1 Målpopulationen för undersökningen är alla personer folkbokförda i Stockholms län i åldrarna 12 till 84 år. Det innebär totalt invånare fördelat på 26 kommuner. För att kunna uttala sig statistiskt om skillnader mellan olika delar av länet har Stockholms län delats in i 8 geografiska områden. Områdenas avgränsning framgår av Tabell 2.1 och Figur 2.1. I bilaga 3 finns en större karta av undersökningsområdet. Urvalet utformades som ett stratifierat urval om invånare i åldrarna år. Urvalet beställdes från Skatteverket och drogs ur folkbokföringen under vecka 36 september Stratum sattes samman med hjälp av uppgifter om kommun och församling, som är de geografiska koder som Skatteverket förfogar över. Urval drogs med lika antal i vardera 8 stratum (se Tabell 2.1). 1 USK, Resvaneundersökning 2004 genomförande, granskning, kodning samt bortfallsanalys 3

14 Tabell 2.1 Områdesindelning i 8 stratum och avgränsning av dessa. Område Avgränsning 1 Norr ytterförort Kommunerna: Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Österåker, Täby, Sollentuna, Järfälla, Ekerö, Vaxholm 2 Norr inre förort Kommunerna: Danderyd, Sundbyberg, Solna. Församlingar i Stockholm: Bromma, Västerled, Vällingby, Spånga, Hässelby, Kista 3 Norra Stockholm innerstaden Församlingarna: Domkyrko, Johannes, Adolf Fredrik, Gustav Vasa, Matteus, Engelbrekt, Hedvig Eleonora, Oscar, Kungsholm, Sankt Göran, Essinge, 4 Södra Stockholm Församlingarna: Maria, Högalid, Katarina, Sofia innerstaden 5 Lidingö Lidingö 6 Sydväst inre förort Församlingarna: Hägersten, Brännkyrka, Vantör, Enskede, Skarpnäck, Farsta, Skärholmen 7 Sydöst inre förort Nacka kommun 8 Söder ytterförort Kommunerna: Nykvarn, Södertälje, Salem, Botkyrka, Huddinge, Haninge, Nynäshamn, Tyresö, Värmdö Norr ytterförort Norr inre förort Norra innerstaden Södra innerstaden Lidingö Sydväst inre förort Sydöst inre förort Söder ytterförort Figur 2.1 Karta över undersökningsområdet med indelningen i 8 stratum. 4

15 Frågeinnehåll Enkäten innehöll dels en del med bakgrundsfrågor om individen och hushållet, dels en resdagbok med frågor om alla resor som gjorts under en speciell mätdag. Frågeformuläret togs fram av Trivector Traffic i samarbete med samrådsgruppen. Genomförande USK har med stöd av Sifo ansvarat för urval, utskick och sammanställning av enkäter. USK har även, tillsammans med Sifo ansvarat för all kodning av enkäterna. Varje respondent har svarat för resandet under en speciellt utsedd mätdag. Mätperioden för enkäten sträckte sig från måndagen den 20 september till söndagen den 3 oktober. Urvalet fördelades därför slumpmässigt på dessa 14 mätdagar och enkäten skickades ut successivt. En till tre dagar innan mätdagen erhöll respondenten enkäten. Påminnelsekort skickades ut inom en vecka och inom två veckor erhöll de som vid påminnelseutskicket ännu inte svarat en ny enkät med ny mätdag. Den nya mätdagen inföll på samma veckodag som i huvudutskicket. Mätperioden för påminnelsen sträckte sig från måndagen den 11 oktober till söndagen den 24 oktober I genomsnitt har personer svarat per dag. Man kan konstatera att antalet svar i stort sett är jämnt fördelat över dagarna. På motsvarande sätt kan konstateras att det genomsnittliga antalet svar per dag och stratum blir 322. Onsdag, torsdag och fredag är antalet inkomna svar något fler jämfört med veckans övriga dagar, men det skiljer som mest 2-3 % i antal svar. Sifo har ansvarat för registrering av enkätens ankomstdatum och status (besvarad eller obesvarad enkät) samt granskning och sortering av enkäterna. Granskning och sortering innebär att enkäterna sorterats i olika grupper beroende på svarens användbarhet. På detta sätt kan man använda svaren från vissa frågor även om alla svar inte är användbara. Resdagböckerna delades in i två grupper av Sifo, godkända och ej godkända. Godkänd resdagbok innehöll förflyttningens start- och ankomsttid i logisk tidsföljd, ett ärende per förflyttning, ett färdsätt per färdsättskolumn samt start- och målpunkter angivna med gata, nr och stadsdel/kommun. Sista förflyttningen under mätdagen skulle ha logisk slutdestination. De icke godkända resdagböckerna granskades och kompletterades manuellt i den mån de gick, t ex att adressätta platser. En relativt stor mängd resdagböcker gick dock inte att komplettera fullständigt och saknar därmed start- och sluttid, detaljerad adress etc. Dessa resdagböcker har använts till vissa analyser såsom beräkning av antal resor. Däremot har de plockats bort i detaljerade analyser av t ex restid, som kräver fullständigt ifyllda resdagböcker. 5

16 Svarsfrekvens Av resvaneundersökningens bruttourval på personer har personer besvarat enkäten. Bruttobortfallet, dvs personer som av olika skäl inte nåtts av enkäten, är personer (3 %). Detta innebär att svarsfrekvensen beräknad på nettourvalet är 48 %, se Tabell 2.2. Svarsfrekvensen i de åtta olika områdena ligger mellan 46 % som lägst och 51 % som högst. Tabell 2.2 Resultat av enkätutskick. Bruttourval (utskickade enkäter) Nettourval Inkomna svar Bruttobortfall Svarsprocent Totalt ,4 Bruttobortfall Orsakerna till bortfallet på 3 % i bruttourvalet framgår av Tabell 2.3. Tabell 2.3 Orsak till bruttobortfall. Bortfallsorsak Antal Andel (%) Andel av total (%) Exkluderade ur bruttourvalet före utskick 165 6,8 0,2 Fel Adress/Okänd på adressen ,2 1,6 Sjuk/hör dåligt/synskadad/handikappad ,6 0,6 Semester/bortrest under perioden 203 9,0 0,3 Vistas utomlands/till sjöss 136 6,0 0,2 Flyttat utomlands 95 4,2 0,1 Talar inte svenska 66 2,9 0,1 Avliden 29 1,2 0 Utanför målgruppen 13 1,0 0 Militärtjänst 5 0,2 0 Totalt ,0 3,1 Bruttobortfallet är störst i stratum Norr inre förort som består av kommunerna Danderyd, Solna, Sundbyberg samt Västerort i Stockholms stad. 6

17 Nettobortfall Av nettourvalet personer har personer eller 49,1 % inte hört av sig, se Tabell 2.4. Telefonintervjuer genomfördes med ett suburval ur denna grupp. Tabell 2.4 Orsak till nettobortfall. Bortfallsorsak Antal Andel (%) Inkomna svar ,4 Inkomna svar efter 9/11 (ingår i datafilen) 230 0,3 Vill inte medverka/principvägran ,8 Bortfall utan orsak 261 0,4 Tidsbrist 28 0 Dubbletter 5 0 Ej godkända 3 0 Ej kontakt ,1 Totalt Bortfallsundersökning En bortfallsundersökning gjordes med hjälp av telefonintervjuer med syfte att studera hur de som inte svarat skiljer sig från dem som svarat på enkäten. Urval Ett suburval om personer drogs bland de som Sifo inte kommit i kontakt med i huvudundersökningen. För att Sifo skulle uppfylla målet på fullständigt genomförda intervjuer erfordrades ytterligare ett slumpmässigt urval om i gruppen ej kontakt. Andelen som gick att telefonnummersätta i suburvalet blev lägre jämfört med ett ostratifierat urval ur befolkningen. Genomförande Bortfallsstudien genomfördes per telefon av intervjuare anställda av Sifo. Fältarbetet startade onsdagen den 1 december och avslutades den 20 december, då telefonintervjuer genomförts. Av kunde personer telefonnummersättas. Av dessa genomfördes fullständiga intervjuer. Det motsvarar 22 % av suburvalet och 36 % av telefonnummersatta personer. Orsakerna till bortfallet visas i Tabell 2.5 nedan. 7

18 Tabell 2.5 Genomförda intervjuer och bortfallsorsak. Status Antal Andel (%) Genomförda intervjuer Sjuk, dålig hörsel, avliden 90 1 Språksvårigheter Bortrest under perioden Telefonsvarare, telefax 91 1 Ej nått trots 6 kontaktförsök 88 1 Vägran (principiella skäl) Vägran (har inte tid) Övriga orsaker Hänvisningston Ej hittat telefonnummer Totalt Frågeinnehåll Frågorna i bortfallsundersökningen bestod av ett urval av samma frågor som ställdes i enkätundersökningen. Totalt ställdes 15 bakgrundsfrågor och därefter frågor om eventuella förflyttningar på samma sätt som i huvudundersökningen. Resultat Nedan redovisas kortfattat resultatet från bortfallsundersökningen. De som svarat på den stora RVU:n genom postenkät refereras till som svarsgruppen. De som inte svarade på denna undersökning och som istället blev uppringda och via telefon fick svara på ett antal frågor i bortfallsundersökningen refereras här till som bortfallsgruppen. Bortfallsgruppen skiljer sig markant åt från svarsgruppen på flera områden, t ex kön, inkomst och körkortsinnehav. Yngre är överrepresenterade i bortfallsgruppen likaså män, vilket tyder på att denna grupp i högre utsträckning deltar i telefonintervjuer istället för postenkäter. Däremot ser andelen utländskt födda likadan ut som för svarsgruppen (de är kraftigt underrepresenterade i förhållande till länets population). För att resultaten mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp ska kunna jämföras med varandra krävs att de ser lika ut med avseende på parametrar såsom kön, ålder, bakgrund och område, varför en viktning har gjorts. Bortfallsgruppen har dessutom viktats mot svarsgruppen när det gäller inkomst. Innan viktning var t ex inkomsten mycket lägre för bortfallsgruppen, men då medelåldern i denna grupp var betydligt lägre är inkomsten snarare en följd av detta och inte nödvändigtvis en skevhet mellan svarsgrupperna utifrån inkomst. I bortfallsgruppen finns en högre andel (30 % mot 13 %) som inte velat ange sin inkomst varför viktning på inkomst inte kunnat jämna ut dessa skillnader helt. 8

19 Här sammanfattas de viktiga skillnaderna mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp. För noggrannare beskrivning av skillnaderna mellan svarsgruppen och bortfallsgruppen se tabeller i bilaga 1. Bortfallsgruppen har tillgång till bil i mindre utsträckning än svarsgruppen, samma sak gäller för tillgång till kort för kollektivtrafiken. När det gäller körkortsinnehav finns dock endast en marginell skillnad. I bortfallsgruppen har en större andel helt flexibel arbetstid än i svarsgruppen. I studien har bortfallsgruppen angett färre antal resor per person än svarsgruppen. Medelvärdet ligger på 2,6 resor per peson för svarsgruppen mot 2 resor per person för bortfallsgruppen. En förklaring till detta tror vi ligger i metodskillnaden mellan de både undersökningarna (se även resonemang i avsnitten nedan). När det gäller fördelningen på huvudfärdmedel framgår att bortfallsgruppen har betydligt mindre andel resor till fots och med cykel, och högre andel bilresor, än svarsgruppen. Det sistnämnda troligen som en följd av att antalet resor till fots och med cykel är så få vilket leder till att bilresornas andel blir större. Förklaringen till skillnaderna kan troligtvis till stor del bero på de olika undersökningsmetoderna, enligt samma princip som för antalet resor ovan (se även resonemang i avsnitten nedan). När det gäller orsak till att inte resa ställdes inte denna fråga i bortfallsundersökningen varför eventuella skillnader mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp för detta inte kan redovisas. Förklaring till skillnader Baserat på de fakta vi har kring denna bortfallsstudie, resultaten från pilotstudien över metoder som gjordes inför RVU2004 samt resultat från en annan bortfallsundersökning för en annan resvaneundersökning har vi inte tillräckligt underlag för att fastställa orsakerna till skillnader mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp så som de visas i denna studie. I pilotstudien inför RVU2004 fanns inga skillnader mellan att använda telefonintervjuer eller postenkäter. Urvalet för de två undersökningarna drogs dessutom ur i princip samma population. Detta skulle kunna tala för att skillnaden mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp är en verklig skillnad mellan de två grupperna. I en nyligen genomförd telefonbaserad bortfallsundersökning i en annan resvaneundersökning visade det sig att antal resor skiljde sig väsentligt åt beroende av vilken metod och vilka frågeformuleringar som intervjupersonen använde sig av. I det första fallet fick respondenten inga exempel på vad som var en resa, antal resor blev då färre jämfört med enkätundersökningen (där exempel bifogats enkäten). Resultaten skiljde sig dessutom mycket åt mellan de två intervjuare som genomfört intervjuerna. Eftersom det finns tidigare erfarenheter bl a från LTH att stora individuella skillnader finns mellan VEM som genomför intervjuerna beslutade vi 9

20 att i det fallet göra om bortfallsundersökningen. Intervjuarna fick mycket ingående och strikta instruktioner för hur de skulle genomföra intervjuerna bl a genom att ge exempel på vad som räknades som resor på samma sätt som i enkätstudien. Resultatet blev att antal resor ökade och inte längre skiljde sig nämnvärd från svarsgruppen. Detta skulle kunna tala för att skillnaden i bortfallsundersökningen för RVU2004 i Stockholms län beror på metodskillnaden mellan enkät och telefonintervjuer. En annan bidragande förklaring kan vara att tidpunkten, precis innan jul, kan ha påverkat svaren ytterligare, t ex att stressen var extra hög och tid till eftertanke ännu mindre och/eller att resmönstren var annorlunda pga tidpunkten. Med ovanstående vill vi inte påstå att skillnader inte föreligger utan att osäkerheten kring dessa skillnader och hur stora de är, är för stor för att de ska kunna användas som underlag för viktning av svarsgruppen mot bortfallsgruppen i analyserna av resultatet. Vid en efterstudie bör detta beaktas och en bortfallsundersökning designas som i möjligaste mån försöker söka svar och förklaringar till om det finns skillnader i resbeteende mellan svarsgruppen och bortfallsgruppen utöver de som kan korrigeras med viktning på kön, ålder och bakgrund. Slutsats Bortfallsgruppen skiljer sig från svarsgruppen i ett flertal frågor, även sedan viktning gjorts på variabler såsom kön, ålder och inkomst. Troligtvis kan dock en stor del av skillnaderna förklaras av metodskillnader, se förklaring ovan Detta gör att det är svårt att kompensera för de verkliga skillnader som finns. Vi har därför valt att bygga vår resultatredovisning (tabeller och diagram) på svaren i enkätundersökningen viktade efter urvalspopulationens egenskaper. 2.3 Viktning av inkomna svar Urvalet för undersökningen drogs ur 8 olika områden, stratum 1-8. Antal utskick till respektive stratum var lika stort, däremot är olika stratum olika stora. Med den bakgrunden måste en justering göras av inkomna svar göras så att vissa stratum viktas upp medan andra viktas ner, annars kommer svarsgruppen inte att motsvara länets population. Både svarsgrupp och bortfallsgrupp har viktats mot sammansättningen för länet med avseende på parametrarna kön, ålder, bakgrund och stratum. Dessutom har bortfallsgruppen viktats mot svarsgruppen när det gäller inkomst. Svarsgruppen har inte kunnat viktas mot länet när det gäller inkomst eftersom denna uppgift inte är känd för länets invånare. Viktningen har gått till så att andelarna för de olika parametrarna har jämförts mellan svarsgruppen och länets population, först inom respektive stratum, därefter har en viktningsparameter beräknats och därefter juste- 10

21 rats efter respektive stratums antal invånare i förhållande till länet. Nedan följer ett exempel: Andelen utländskt födda med svenskt medborgarskap boende i stratum 1 är 10,5 %. I svarsgruppen så var samma andel 8,3 %. Det innebär att denna grupp är underrepresenterad i svarsgruppen och behöver viktas upp. Andelen för populationen divideras med andelen för svarsgruppen, för varje parameter. Därefter multipliceras dessa kvoter (bakgrund, ålder och kön). På så vis erhålls en matris med viktningsfaktorer för varje stratum, åldersgrupp, bakgrund och för varje kön, totalt 160 viktningsparametrar. Parametrar >1 betyder att just den gruppen viktas upp och vice versa. Därefter justeras varje stratum utifrån dess befolkningsandel av totala länet. För noggrannare information om viktningsparametrarna se bilaga Analys Statistiska analyser Materialet har i huvudsak analyserats i statistikprogrammet SPSS. Beräkning av viktningsparametrar, vissa analyser och diagram har gjorts i Microsoft Excel. Geokodning Kodning sker på gatuadressnivå och översätts till NYKO-områden. NYKO är SCB:s indelning i sk nyckelkodsområden som gör det möjligt att redovisa statistik för delområden i en kommun. NYKO finns i olika fin indelning, från 1-siffernivå (största området som är lika med kommunen) ned till 10-siffernivå (som i detta fall). Adresserna kommer från SCB:s geografidatabas, vilken bygger på Riksskatteverkets uppgifter. USK har sedan bildat en 10-siffrig områdeskod samt lagt in stadsdelsnamnen för Stockholms stad i filen. Filen omfattar sammanlagt adressintervall för samtliga 26 kommuner i länet. Avståndskodning Transek har ansvarat för att ta fram avståndsmatriser. Dessa har beräknats med hjälp av nätverksanalyssystemet Emme/2. Nätet beskriver vägnätet som det såg ut 2004 exkl. Södra länken. Emme-områdena är grövre än NYKO, vilket innebär att flera NYKO vanligtvis ryms inom ett Emmeområde. Det innebär att avståndet för en resa med start och mål inom samma Emme-område blir 0, schablonavstånd har därför kodats på för de korta avstånden på kvartersnivå. Schablonavstånden är framtagna genom att manuellt avståndsbestämma ett slumpvis urval av de resor som erhållit avstånd 0, uppdelat per färdmedel. Detta har gjorts genom manuell mätning av avstånd med hjälp av kartor över de aktuella Emme-områdena. Därefter antogs ett värde (mellan medel och median) för dessa resor. Hänsyn till median togs pga att 11

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1(81) Handläggare Christina Torell 08-686 18 55 christina.torell@sll.se Resvanor i Stockholms län 2015 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100

Läs mer

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA Resvaneundersökning i Örebro kommun och i Kumla kommun hösten 2011 Rapport 2011-12-16 RAPPORT Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 92139, 120 08 Stockholm Telefon:070 696

Läs mer

Förändrade resvanor i Stockholms län

Förändrade resvanor i Stockholms län RAPPORT 2006:67 VERSION 0.5 Förändrade resvanor i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Förändrade resvanor i Stockholms län - Effekter av Stockholmsförsöket Serie nr:

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Nationalmuseum. Sammanställning över demografisk bakgrund bland besökarna på museet under

Nationalmuseum. Sammanställning över demografisk bakgrund bland besökarna på museet under Sammanställning över demografisk bakgrund bland besökarna på museet under 05-11. Om Exquiro Exquiro Market Research bildades 1998. Vi erbjuder ett brett spektrum av statistiska tjänster, bland annat olika

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket

Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskap om och attityder till Stockholmsförsöket Resultat från intervjuer med boende i Stockholms län juni 2005 Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning

Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning Kunskaps och attitydundersökning, Stockholmsförsöket Intervjuer i maj 2006 Vägd svarsfördelning 1. Vad vet du om Stockholmsförsöket? Känner du till att... a. Försöket görs under en tidsbegränsad period?

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013 RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2 Resvanor på Lidingö 2013 Dokumentinformation Titel: Resvanor på Lidingö 2013 Serie nr: 2013:71 Projektnr: 13014 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Robin Billsjö, Eric

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010

Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2010 Lafa enheten för sexualitet och hälsa Lafa är Stockholms läns landstings metod- och kunskapscentrum för sexualitet och hälsa. Målet med verksamheten är att

Läs mer

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att kartlägga kommuninnevånarnas

Läs mer

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Vi planerare har en uppgift Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Domus Anders Tecknare Visionen Åtgärda upplevda brister i

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

Resvanor i Södertälje kommun

Resvanor i Södertälje kommun TRAFFIC AB RAPPORT 2010:27 VERSION 1.0 Resvanor i Södertälje kommun Dokumentinformation Titel: Resvanor i Södertälje kommun Serie nr: 2010:27 Projektnr: 10030 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare:

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Gång och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter Rapport 2005:35 10 maj 2005 Dokumentinformation Titel Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län inför införandet av miljöavgifter

Läs mer

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Annika Nilsson Trivector Traffic (Stockholm) Resvaneundersökning (RVU) Enda sättet att mäta andel! Kräver tillräckligt antal svar på lokal nivå för

Läs mer

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/ Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar

Läs mer

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09 Demografisk rapport 213:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 213-/45 Befolkningsprognos 213 Bilaga: Sammanfattning

Läs mer

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012 RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0 Resvanor i Gävle 2012 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Gävle 2012 Serie nr: 2012:107 Projektnr: 12152 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Anja Quester, Lovisa

Läs mer

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013 RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1 RAPPORT 14-9-5 DOKUMENTINFORMATION Titel: Resvaneundersökning i Malmö 1 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare: Dokumenthistorik: Version.1 1. 1.1 1. Charlotte Wahl och

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2008 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2008 med 707 förlossningar (2,7 procent) jämfört med år 2007. Det är

Läs mer

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24 Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Sollentuna Så reste kommuninvånarna våren 2015 Serie nr: 2015:62 Projektnr:

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik

Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET Kunskapen om och attityder till Stockholmsförsöket försöket med miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik Resultat från intervjuer med boende i Stockholms

Läs mer

Information avseende genomförd regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015

Information avseende genomförd regional resvaneundersökning för Stockholms län 2015 1(7) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-12 Trafiknämnden 2016-05-31, punkt 18 SL 2014-1041 Information avseende genomförd regional resvaneundersökning för

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50

Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 2016:06 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna Befolkningsprognos 2016-2025/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 216:4 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Befolkningsprognos 216 225/5

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Resvaneundersökning Sundbyberg 2016

Resvaneundersökning Sundbyberg 2016 Resvaneundersökning Sundbyberg 06 Sida av 3 STADSMILJÖ- och SERVICEFÖRVALTNINGEN Förord Sundbybergs stad har genomfört en resvaneundersökning (RVU) som del i stadens arbete med hållbart resande. Undersökningen

Läs mer

Vägverket publikation 2003:95

Vägverket publikation 2003:95 VEM VINNER OCH VEM FÖRLORAR PÅ TRÄNGSELAVGIFTER? FÖRDELNINGSEFFEKTER AV TRÄNGSELAVGIFTER I STOCKHOLM Vägverket publikation 2003:95 FÖRDELNINGSEFFEKT AV AVGIFTER Med fördelningseffekter avses hur olika

Läs mer

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING 2014-08-22 Antagen av kommunfullmäktige 30 oktober 2008 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen JÖNKÖPING STADEN OCH SJÖARNA Stadsbyggnadsvision 2.0 Från tanke till handling Resvanor i Jönköpings kommun

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? 2005:5 Resvaneundersökning Mälardalen Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? RVU Mälardalen arbetspendling med bil FÖRORD Kommunfullmäktige

Läs mer

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) 2012-04-24 P 7 ANMÄLAN 2012-03-12 HSN 1202-0135 Handläggare: Maria Hedberg Anmälan av rapporten Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

Foto: Carl Swensson 2005:35. Invånarnas upplevelser av stadsmiljön. Stockholmsförsöket

Foto: Carl Swensson 2005:35. Invånarnas upplevelser av stadsmiljön. Stockholmsförsöket Foto: Carl Swensson 2005:35 Invånarnas upplevelser av stadsmiljön Stockholmsförsöket Våren 2005 2005:35 Transek AB FÖRORD Detta arbete utförs med målsättning att följa upp Stockholmsförsökets delmål att

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

Resvanor i Eskilstuna

Resvanor i Eskilstuna Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 2016 Koucky & Partners AB och Enkätfabriken På uppdrag av Eskilstuna kommun 1 Titel: Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 Författare: Hanna Ljungblad,

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning

Regional attityd- och resvaneundersökning Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Sundsvall 2009-09-09 Nobody s Unpredictable Genomförande Metod Postal undersökning som genomfördes under

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT. Metodbeskrivning Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion

UNDERLAGSRAPPORT. Metodbeskrivning Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion UNDERLAGSRAPPORT Metodbeskrivning Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-26 slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2008 S 2009:2 2009-03-24 Roland Engkvist 08-508 35 011 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB Arbetssökande i stadsdelsområden

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Förord. Lund mars 2009. Trivector Traffic AB

Förord. Lund mars 2009. Trivector Traffic AB Förord Under hösten 2003 genomförde Malmö Stad en resvane- och attitydundersökning med tillhörande resdagbok. Undersökningen var en del i ett omfattande arbete med att skapa ett hållbart transportsystem

Läs mer

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden

SCB Befolkningsstatistik del 1-2, Storstadsområden 276 3 Storstadsområden SCB Befolkningsstatistik del 1-2, 2002 Tabell 3.1 Folkmängd i storstadsområdena 31 december 2001 och 2002 Population in the metropolitan areas on Dec. 31, 2001 and 2002 Storstadsområde

Läs mer

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen Mats Wiklund Andreas Holmström mats.wiklund@trafa.se andreas.holmstrom@trafa.se Innehåll Bakgrund Upplägg och frågor Mätdagsundersökning Långväga resor

Läs mer

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsöversikt 2008 S 2009:07 2009-07-01 Frida Saarinen 08-508 35 004 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt

Läs mer

Utvärdering av SFX April-juni 2011

Utvärdering av SFX April-juni 2011 Utvärdering av SFX April-juni 211 KOMMUNFÖRBUNDET 2 (9) Sammanfattning Denna undersökning har gjorts av Arlen Herrera, student på Södertörns Högskola, på uppdrag av Kommunförbundet Stockholms Län, KSL.

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Befolkning och befolkningsförändringar

Befolkning och befolkningsförändringar 2 Befolkning och befolkningsförändringar Befolkning och befolkningsförändringar Befolkningen i Stockholms län uppgick vid årsskiftet 2009/2010 till 2 019 182 personer vilket var en ökning med 37 919 personer

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

Influensasäsongen

Influensasäsongen 1 (10) Influensasäsongen 2015-2016 Denna rapport sammanfattar influensasäsongen 2015-2016 i Stockholms län Innehåll Influensasäsongen 2015-2016... 2 Vaccinationstäckning... 3 Vaccinets skyddseffekt...

Läs mer

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal 2012:3 Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen och ambitionen om ett näringsliv

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Resor till och från två större arbetsplatser

Resor till och från två större arbetsplatser RAPPORT 2006:41 VERSION 1.0 Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av Stockholmsförsöket, slutrapport Dokumentinformation Titel: Resor till och från två större arbetsplatser Effekter av

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Befolkningsprognos /50

Befolkningsprognos /50 Demografisk rapport 215:9 Kommunprognoser Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder Arbetet med projektet Befolkningsprognos

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning Demografisk rapport 2015:08 Bostadsbyggnadsplaner 2015-2024/50 - sammanfattning Bilaga till Huvudrapporten för Stockholms län Befolkningsprognos 2015 2024/50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1(9) Enheten

Läs mer

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån

Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Barnhushållens flyttningar och ungas flytt hemifrån Lena Lundkvist Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb BARNHUSHÅLLENS

Läs mer

SKOP. Rapport till Hyresgästföreningen mars 2011

SKOP. Rapport till Hyresgästföreningen mars 2011 SKOP Rapport till Hyresgästföreningen SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat drygt 4.400 ungdomar i åldern 20 till 27 år. Undersökningens frågor gällde ungdomars bostadssituation och genomfördes

Läs mer

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE

STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: ARBETSSÖKANDE i stadsdelsområden 2009 S 2010:1 2010-03-23 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport ingår

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2014

Befolkningen i Stockholms län 2014 Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade

Läs mer

Bostadsbyggnadsplaner

Bostadsbyggnadsplaner Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD

Läs mer

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE Erfarenheter från Östersunds kommun 2015-2016. Slutrapport 2016-12-30 GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE Erfarenheter från Östersunds kommun

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Resvaneundersökning på två större arbetsplatser. delunderlag inför utvärderingen av trängselavgifter i Stockholm

Resvaneundersökning på två större arbetsplatser. delunderlag inför utvärderingen av trängselavgifter i Stockholm Resvaneundersökning på två större arbetsplatser delunderlag inför utvärderingen av trängselavgifter i Stockholm Rapport 2005:13 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Resvaneundersökning på två större arbetsplatser

Läs mer

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö RAPPORT Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö 2014-10-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är

Läs mer

Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden

Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden Utlåtande 2009: RI (Dnr 011-1374/2009) Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden 2010-2014 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande Valkretsindelning för perioden 2010

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer