Resvanor i Stockholms län 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resvanor i Stockholms län 2004"

Transkript

1 Resvanor i Stockholms län 2004 inför utvärderingen av Stockholmsförsöket Rapport 2005:25 Version 1.0

2 Dokumentinformation Titel Resvanor i Stockholms län 2004 inför utvärderingen av Stockholmsförsöket Serie nr Trivector rapport 2005:25 Författare Beställare Karin Modig, Linnea Viklund, Karin Neergaard, Lena Smidfelt Rosqvist Miljöavgiftskansliet, Stockholms stad Dokumenthistorik Version Datum Förändring Distribution Preliminär rapport Beställare samt Tankesmedja Reviderad rapport Beställare Slutrapport Beställare/till tryckeri Trivector Traffic AB Barnhusgatan Stockholm Tel Fax

3 Förord Trivector Traffic fick i november 2004 i uppdrag av miljöavgiftskansliet att ansvara för analys och rapport av den resvaneundersökning som genomfördes i Stockholms län hösten Resultatet ska ingå som en del i utvärderingen av Stockholmsförsöket. Resvaneundersökning görs både i situationen innan försöket startar och under försöket. Föreliggande rapport beskriver metod och resultat från föreundersökningen. Undersökningen har genomförts som en enkätundersökning och kompletterats med bortfallsintervjuer per telefon. Utrednings- och statistikkontoret i Stockholm (USK) har med Sifo Research & Consulting (Sifo) som underkonsult ansvarat för genomförandet av RVU:n, dvs urval, enkätutskick respektive intervjuer, insamling och sammanställning i databaser. Ulla Ericson har varit projektledare och kontaktperson på USK. Trivector Traffic har ansvarat för analys och rapportskrivning. Tekn dr Lena Smidfelt Rosqvist har varit projektledare på Trivector Traffic. Arbetet med databearbetning, analys och rapportskrivning har utförts av Fil Mag Karin Modig, Civ ing Karin Neergaard och Civ ing Linnea Viklund. David Henningsson har hjälpt till med programmering och databearbetning. Transek, Willy Andersson, Joakim Köhler och Stehn Svalgård, har ansvarat för avståndsmatriser. En samrådsgrupp med representanter från SIKA, Länsstyrelsen, Gatuoch fastighetskontoret i Stockholms Stad, Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms Län, SL samt KTH har deltagit i diskussioner om urval, metoder och framtagande av frågeformulär. Stockholm 2005 Trivector Traffic AB

4

5 Sammanfattning Bakgrund och syfte Som ett led i utvärderingen av Stockholmsförsöket görs en omfattande resvaneundersökning, RVU, i Stockholms län. Resvaneundersökning görs både i situationen innan försöket startar och under försöket. Föreliggande rapport beskriver metod och resultat från föreundersökningen som genomförts hösten Syftet med undersökningen är att beskriva Stockholms läns befolknings resvanor. Resultatet ska sedan jämföras med RVU 2005 för att kunna uttala sig om skillnader i resvanor avseende t ex antal resor, färdmedelsfördelning och i viss mån vägval. Skillnaderna ska också analyseras på individnivå med syfte att studera vilka fördelningseffekter som försöket gett. Det är viktigt att vara medveten om att det även med en så här stor och omfattande RVU kan vara svårt att dra säkra slutsatser om förändringar. Trafik är ett mycket komplext samspel mellan enskilda individers förutsättningar, preferenser, kunskaper och attityder, transportsystemets utbud och standard, lokalisering av olika verksamheter och restriktioner som sätts av såväl samhälle som enskilda aktörer t ex arbetsgivare. En mätning av det här slaget ger emellertid en bättre möjlighet att utvärdera verkliga förändringar än någon annan tillgänglig metod. Metod Resvaneundersökningen genomfördes som en postenkät hösten Denna har sedan kompletterats med en bortfallsundersökning per telefon. Målpopulationen för undersökningen är alla personer folkbokförda i Stockholms län i åldrarna 12 till 84 år. Totalt personer fördelade på åtta stratum ingick i urvalet. Enkäten innehöll dels en del med bakgrundsfrågor om individen och hushållet, dels en resdagbok med frågor om alla resor som gjorts under en speciell mätdag. Mätperioden för enkäten sträckte sig från måndagen den 20 september till söndagen den 3 oktober. Av resvaneundersökningens bruttourval på personer har personer besvarat enkäten. Om man räknar bort bruttobortfallet på 3 % innebär det att svarsfrekvensen beräknad på nettourvalet är 48 %. Svaren har viktats upp för att motsvara hela populationen år i Stockolms län och har även viktats med avseende på kön, ålder och ursprung. En bortfallsundersökning har gjorts och visar att det finns skillnader i resvanor mellan bortfallsgruppen och svarsgruppen, dock antas en del av det skillnaden kunna förklaras av en skillnad i metod (enkät jmf med telefonintervju).

6 Resor inom länet Totalt gör populationen (12-84 år) i Stockholms län 4,5 miljoner resor per vardagsdygn med start och/eller mål inom länet. Motsvarande siffra för helgerna är ca 3 miljoner resor per helgdygn. Det motsvarar i snitt för veckan 2,8 respektive 2,1 resor per person och dag. Medelrestiden för en resa på en vardag är 27 minuter. Ungefär hälften av resorna är längre än 25 minuter och nästan var tionde resa är längre än 1 timme, vilket kan anses som relativt lång tid då det endast handlar om resor med start- och målpunkt inom länet. Ungefär 40 % av resorna är kortare än 5 km och endast 2 % är längre än 5 mil. Bilen står för knappt hälften (47 %) av alla resor under vardagarna medan den står för 60 % av resorna under helgen. Kollektivtrafiken står för 30 % av resorna under vardagar men endast 19 % under helgen. Kollektivtrafikandelen är något högre än bilandelen för resor till arbetet men för övriga ärendetyper dominerar bilen i länet. Andelen bilresor är dock starkt beroende av tillgång till gratis parkeringsplats; av dem som har gratis parkering på arbetsplatsen tar sju av tio personer bilen medan motsvarande andel för de som inte har den förmånen är tre av tio. Bilresorna har en tydlig topp mellan klockan och och mellan klockan och (vardagar). 80 % av alla bilresor sker mellan klockan och 18.30, då miljöavgifterna planeras att tas ut, dock går endast en mindre del av dessa över berört avgiftssnitt, nämligen ca 14 % av alla bilresor och 7 % av alla resor under en vardag i länet. Resor i olika relationer Nästan en fjärdedel av alla resor med start eller mål i länet passerar avgiftssnittet, dvs ca 1,1 miljon resor under ett vardagsdygn. Ungefär 80 % av dessa resor, drygt 0,9 miljoner, är resor som har start- eller målpunkt i avgiftszonen. Övriga resor passerar endast genom avgiftszonen utan att ha en start- eller målpunkt inom zonen. Totalt görs resor över Saltsjö-Mälarsnittet under en vardag. Majoriteten av resorna som passerar avgiftssnittet görs med kollektivtrafik (58 % till/från zonen respektive 56 % genom zonen) och ca en tredjedel görs med bil (33 % till/från zonen respektive 36 % genom zonen). För resor inom avgiftszonen görs den största andelen av resorna till fots (48 % av resorna). Resor som har start- eller målpunkt utanför länet och resor som går inom norra delen av länet har högst andel bilresor, 60 %, detta trots relativt korta avstånd, i snitt ca 1 mil. Fördelningseffekter Eftersom fördelningseffekter blir intressanta och möjliga att studera först efter Stockholmsförsökets införande, beskrivs skillnader i resande mellan olika grupper i avsnittet om fördelningseffekter. Dessa skillnader är t ex att låginkomsttagare gör färre resor, kortare resor och färre bilresor än medel- och höginkomsttagare. Förvärvsarbetande, särskilt de med barn, gör fler och längre resor och fler bilresor än genomsnittet. De som är föd-

7 da i Sverige skiljer sig från dem som är födda i utlandet genom att de gör fler resor, längre resor och fler bilresor. Det är höginkomsttagarna, männen, de förvärvsarbetande samt boende i innerstaden och på Lidingö som idag gör flest bilresor över avgiftssnittet under den tidsperiod som ska avgiftsbeläggas. Dessa grupper hade följaktligen också fått betala mest om de skulle betala för de bilresor de gjort idag.

8

9 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund och syfte Metod Enkätundersökning Bortfallsundersökning Viktning av inkomna svar Analys Jämförelse med andra mätningar Redovisning av resultat Definitioner Beskrivning av den viktade svarsgruppen Demografi Tillgång till färdmedel och förmåner Orsaker till att inte resa Resorna för länet totalt Resor, reslängd och restid Resornas fördelning på dag och tid Färdmedelsfördelning Ärendefördelning Resor efter färdmedel Resorna i olika relationer Resor inom zonen (A) Resor mellan norra länet och zonen (B) Resor mellan södra länet och zonen (C) Resor genom eller förbi zonen (D) Resor utanför zonen, norra länet (E) Resor utanför zonen, södra länet (F) Resor med start- eller målpunkt utanför länet (G) Fördelningseffekter Skillnader i resvanor mellan olika grupper...65 Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5 Bilaga 6 Resultat från bortfallsundersökning Viktningsparametrar Karta över undersökningsområdet (Stockholms län) Karta över 23 trafikområden erhållna av Regionplane- och trafikkontoret, RTK Översikt över resor i relationerna A-G uppdelat på avgiftsperiod och färdmedelsandelar Matris över alla resor mellan de 23 trafikområdena fördelade på färdmedelsandelar

10

11 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Som ett led i utvärderingen av Stockholmsförsöket görs en omfattande resvaneundersökning, RVU, i Stockholms län. Resvaneundersökningen är tänkt att göras både i situationen innan försöket startar och under försöket. Föreliggande rapport beskriver metod och resultat från förundersökningen som genomförts hösten Denna skall sedan följas upp med en motsvarande undersökning under försöket, där resvanorna innan och under Stockholmsförsöket ska jämföras för invånarna i Stockholms län. Resvaneundersökningar har flera användningsområden vid trafikplanering och forskning. De data som samlas in via RVU i Stockholms län kommer även att användas av olika aktörer som bedriver forskning och trafiksimulering. Senast en länstäckande RVU gjordes i Stockholm var 1986/87. Det är viktigt att vara medveten om att det även med en så här stor och omfattande RVU kan vara svårt att dra säkra slutsatser om förändringar. Trafik är ett mycket komplext samspel mellan enskilda individers förutsättningar, preferenser, kunskaper och attityder, transportsystemets utbud och standard, lokalisering av olika verksamheter och restriktioner som sätts av såväl samhälle som enskilda aktörer t ex arbetsgivare. En mätning av det här slaget ger emellertid en bättre möjlighet att utvärdera verkliga förändringar än någon annan tillgänglig metod. Vid införandet av trängselavgifter förväntas de största effekterna på resandet ske där inverkan av avgifterna är direkta d v s på de resor som sker över avgiftssnittet och för de individer som gör dessa resor. Införandet kommer naturligtvis även att ge indirekta effekter på grund av förändrade förutsättningar för resande med kollektivtrafik eftersom stora satsningar görs på utbudet i samband med Stockholmsförsöket. Man kan tänka sig olika anpassningsstrategier t ex att man reser färre resor, att man byter färdmedel från bil till kollektivt eller cykel, eller att man väljer att resa vid en annan tidpunkt då det antingen är billigare eller gratis att passera in i avgiftszonen. Olika grupper i länet kommer också att påverkas av försöket i olika stor omfattning beroende av ekonomisk situation, arbetsförhållanden, boende- och arbetsort. Det primära syftet med RVU:n är att beskriva de förändringar som kommer att ske med avseende på t ex antal resor, färdmedelsfördelning och val av tid för resandet. Skillnaderna analyseras även på individnivå med syfte att studera vilka fördelningseffekter som försöket givit. Studien är dock inte begränsad till att enbart behandla de resrelationer och individgrupper som förväntas ha de största förändringarna. Hela länet studeras för att även kunna konstatera vilka resrelationer eller delar av befolkningen som inte påverkats eller påverkats endast i begränsad omfattning av försöket. 1

12 Rapporten behandlar främst resrelationer och fördelningseffekter men presenterar även vissa grundläggande bakgrundsbeskrivningar av resandet i länet eftersom det bedöms vara av allmänintresse särskilt vid information om resultaten i övrigt. I kapitlet som behandlar resrelationer har dessa delats in i kategorier som i olika omfattning förväntas påverkas av försöket för att underlätta bedömningen av effekterna av Stockholmsförsöket. 2

13 2. Metod Resvaneundersökningen genomfördes som en postenkät hösten Denna har sedan kompletterats med en bortfallsundersökning per telefon. I detta kapitel beskrivs först enkätundersökningen och sedan bortfallsundersökningen. Sist beskrivs de viktningsparametrar, analysmetoder och definitioner som använts. En viktig parameter som avspeglar sig på metoden är den snäva tidsram som projektet haft. På grund av Stockholmsförsöket har resultatet behövt vara färdigt och presenteras i en förestudie den 31 mars Enkätundersökning Enkätundersökningen är gjord så att samma respondenter som svarar på RVU2004 får utskick för RVU2005, enligt sk paneldesign. Det innebär att ett större urval och utskick måste göras vid första undersökningen för att kunna garantera en viss miniminivå av svarsantalet i andra undersökningsomgången. En samrådsgrupp med representanter från SIKA, Länsstyrelsen, Gatu- och fastighetskontoret i Stockholms Stad, Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län, SL samt KTH har deltagit i diskussioner om urval, metoder och framtagande av frågeformulär. Population och urval USK har ansvarat för urval, utskick och sammanställning av enkäter. 1 Målpopulationen för undersökningen är alla personer folkbokförda i Stockholms län i åldrarna 12 till 84 år. Det innebär totalt invånare fördelat på 26 kommuner. För att kunna uttala sig statistiskt om skillnader mellan olika delar av länet har Stockholms län delats in i 8 geografiska områden. Områdenas avgränsning framgår av Tabell 2.1 och Figur 2.1. I bilaga 3 finns en större karta av undersökningsområdet. Urvalet utformades som ett stratifierat urval om invånare i åldrarna år. Urvalet beställdes från Skatteverket och drogs ur folkbokföringen under vecka 36 september Stratum sattes samman med hjälp av uppgifter om kommun och församling, som är de geografiska koder som Skatteverket förfogar över. Urval drogs med lika antal i vardera 8 stratum (se Tabell 2.1). 1 USK, Resvaneundersökning 2004 genomförande, granskning, kodning samt bortfallsanalys 3

14 Tabell 2.1 Områdesindelning i 8 stratum och avgränsning av dessa. Område Avgränsning 1 Norr ytterförort Kommunerna: Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Österåker, Täby, Sollentuna, Järfälla, Ekerö, Vaxholm 2 Norr inre förort Kommunerna: Danderyd, Sundbyberg, Solna. Församlingar i Stockholm: Bromma, Västerled, Vällingby, Spånga, Hässelby, Kista 3 Norra Stockholm innerstaden Församlingarna: Domkyrko, Johannes, Adolf Fredrik, Gustav Vasa, Matteus, Engelbrekt, Hedvig Eleonora, Oscar, Kungsholm, Sankt Göran, Essinge, 4 Södra Stockholm Församlingarna: Maria, Högalid, Katarina, Sofia innerstaden 5 Lidingö Lidingö 6 Sydväst inre förort Församlingarna: Hägersten, Brännkyrka, Vantör, Enskede, Skarpnäck, Farsta, Skärholmen 7 Sydöst inre förort Nacka kommun 8 Söder ytterförort Kommunerna: Nykvarn, Södertälje, Salem, Botkyrka, Huddinge, Haninge, Nynäshamn, Tyresö, Värmdö Norr ytterförort Norr inre förort Norra innerstaden Södra innerstaden Lidingö Sydväst inre förort Sydöst inre förort Söder ytterförort Figur 2.1 Karta över undersökningsområdet med indelningen i 8 stratum. 4

15 Frågeinnehåll Enkäten innehöll dels en del med bakgrundsfrågor om individen och hushållet, dels en resdagbok med frågor om alla resor som gjorts under en speciell mätdag. Frågeformuläret togs fram av Trivector Traffic i samarbete med samrådsgruppen. Genomförande USK har med stöd av Sifo ansvarat för urval, utskick och sammanställning av enkäter. USK har även, tillsammans med Sifo ansvarat för all kodning av enkäterna. Varje respondent har svarat för resandet under en speciellt utsedd mätdag. Mätperioden för enkäten sträckte sig från måndagen den 20 september till söndagen den 3 oktober. Urvalet fördelades därför slumpmässigt på dessa 14 mätdagar och enkäten skickades ut successivt. En till tre dagar innan mätdagen erhöll respondenten enkäten. Påminnelsekort skickades ut inom en vecka och inom två veckor erhöll de som vid påminnelseutskicket ännu inte svarat en ny enkät med ny mätdag. Den nya mätdagen inföll på samma veckodag som i huvudutskicket. Mätperioden för påminnelsen sträckte sig från måndagen den 11 oktober till söndagen den 24 oktober I genomsnitt har personer svarat per dag. Man kan konstatera att antalet svar i stort sett är jämnt fördelat över dagarna. På motsvarande sätt kan konstateras att det genomsnittliga antalet svar per dag och stratum blir 322. Onsdag, torsdag och fredag är antalet inkomna svar något fler jämfört med veckans övriga dagar, men det skiljer som mest 2-3 % i antal svar. Sifo har ansvarat för registrering av enkätens ankomstdatum och status (besvarad eller obesvarad enkät) samt granskning och sortering av enkäterna. Granskning och sortering innebär att enkäterna sorterats i olika grupper beroende på svarens användbarhet. På detta sätt kan man använda svaren från vissa frågor även om alla svar inte är användbara. Resdagböckerna delades in i två grupper av Sifo, godkända och ej godkända. Godkänd resdagbok innehöll förflyttningens start- och ankomsttid i logisk tidsföljd, ett ärende per förflyttning, ett färdsätt per färdsättskolumn samt start- och målpunkter angivna med gata, nr och stadsdel/kommun. Sista förflyttningen under mätdagen skulle ha logisk slutdestination. De icke godkända resdagböckerna granskades och kompletterades manuellt i den mån de gick, t ex att adressätta platser. En relativt stor mängd resdagböcker gick dock inte att komplettera fullständigt och saknar därmed start- och sluttid, detaljerad adress etc. Dessa resdagböcker har använts till vissa analyser såsom beräkning av antal resor. Däremot har de plockats bort i detaljerade analyser av t ex restid, som kräver fullständigt ifyllda resdagböcker. 5

16 Svarsfrekvens Av resvaneundersökningens bruttourval på personer har personer besvarat enkäten. Bruttobortfallet, dvs personer som av olika skäl inte nåtts av enkäten, är personer (3 %). Detta innebär att svarsfrekvensen beräknad på nettourvalet är 48 %, se Tabell 2.2. Svarsfrekvensen i de åtta olika områdena ligger mellan 46 % som lägst och 51 % som högst. Tabell 2.2 Resultat av enkätutskick. Bruttourval (utskickade enkäter) Nettourval Inkomna svar Bruttobortfall Svarsprocent Totalt ,4 Bruttobortfall Orsakerna till bortfallet på 3 % i bruttourvalet framgår av Tabell 2.3. Tabell 2.3 Orsak till bruttobortfall. Bortfallsorsak Antal Andel (%) Andel av total (%) Exkluderade ur bruttourvalet före utskick 165 6,8 0,2 Fel Adress/Okänd på adressen ,2 1,6 Sjuk/hör dåligt/synskadad/handikappad ,6 0,6 Semester/bortrest under perioden 203 9,0 0,3 Vistas utomlands/till sjöss 136 6,0 0,2 Flyttat utomlands 95 4,2 0,1 Talar inte svenska 66 2,9 0,1 Avliden 29 1,2 0 Utanför målgruppen 13 1,0 0 Militärtjänst 5 0,2 0 Totalt ,0 3,1 Bruttobortfallet är störst i stratum Norr inre förort som består av kommunerna Danderyd, Solna, Sundbyberg samt Västerort i Stockholms stad. 6

17 Nettobortfall Av nettourvalet personer har personer eller 49,1 % inte hört av sig, se Tabell 2.4. Telefonintervjuer genomfördes med ett suburval ur denna grupp. Tabell 2.4 Orsak till nettobortfall. Bortfallsorsak Antal Andel (%) Inkomna svar ,4 Inkomna svar efter 9/11 (ingår i datafilen) 230 0,3 Vill inte medverka/principvägran ,8 Bortfall utan orsak 261 0,4 Tidsbrist 28 0 Dubbletter 5 0 Ej godkända 3 0 Ej kontakt ,1 Totalt Bortfallsundersökning En bortfallsundersökning gjordes med hjälp av telefonintervjuer med syfte att studera hur de som inte svarat skiljer sig från dem som svarat på enkäten. Urval Ett suburval om personer drogs bland de som Sifo inte kommit i kontakt med i huvudundersökningen. För att Sifo skulle uppfylla målet på fullständigt genomförda intervjuer erfordrades ytterligare ett slumpmässigt urval om i gruppen ej kontakt. Andelen som gick att telefonnummersätta i suburvalet blev lägre jämfört med ett ostratifierat urval ur befolkningen. Genomförande Bortfallsstudien genomfördes per telefon av intervjuare anställda av Sifo. Fältarbetet startade onsdagen den 1 december och avslutades den 20 december, då telefonintervjuer genomförts. Av kunde personer telefonnummersättas. Av dessa genomfördes fullständiga intervjuer. Det motsvarar 22 % av suburvalet och 36 % av telefonnummersatta personer. Orsakerna till bortfallet visas i Tabell 2.5 nedan. 7

18 Tabell 2.5 Genomförda intervjuer och bortfallsorsak. Status Antal Andel (%) Genomförda intervjuer Sjuk, dålig hörsel, avliden 90 1 Språksvårigheter Bortrest under perioden Telefonsvarare, telefax 91 1 Ej nått trots 6 kontaktförsök 88 1 Vägran (principiella skäl) Vägran (har inte tid) Övriga orsaker Hänvisningston Ej hittat telefonnummer Totalt Frågeinnehåll Frågorna i bortfallsundersökningen bestod av ett urval av samma frågor som ställdes i enkätundersökningen. Totalt ställdes 15 bakgrundsfrågor och därefter frågor om eventuella förflyttningar på samma sätt som i huvudundersökningen. Resultat Nedan redovisas kortfattat resultatet från bortfallsundersökningen. De som svarat på den stora RVU:n genom postenkät refereras till som svarsgruppen. De som inte svarade på denna undersökning och som istället blev uppringda och via telefon fick svara på ett antal frågor i bortfallsundersökningen refereras här till som bortfallsgruppen. Bortfallsgruppen skiljer sig markant åt från svarsgruppen på flera områden, t ex kön, inkomst och körkortsinnehav. Yngre är överrepresenterade i bortfallsgruppen likaså män, vilket tyder på att denna grupp i högre utsträckning deltar i telefonintervjuer istället för postenkäter. Däremot ser andelen utländskt födda likadan ut som för svarsgruppen (de är kraftigt underrepresenterade i förhållande till länets population). För att resultaten mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp ska kunna jämföras med varandra krävs att de ser lika ut med avseende på parametrar såsom kön, ålder, bakgrund och område, varför en viktning har gjorts. Bortfallsgruppen har dessutom viktats mot svarsgruppen när det gäller inkomst. Innan viktning var t ex inkomsten mycket lägre för bortfallsgruppen, men då medelåldern i denna grupp var betydligt lägre är inkomsten snarare en följd av detta och inte nödvändigtvis en skevhet mellan svarsgrupperna utifrån inkomst. I bortfallsgruppen finns en högre andel (30 % mot 13 %) som inte velat ange sin inkomst varför viktning på inkomst inte kunnat jämna ut dessa skillnader helt. 8

19 Här sammanfattas de viktiga skillnaderna mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp. För noggrannare beskrivning av skillnaderna mellan svarsgruppen och bortfallsgruppen se tabeller i bilaga 1. Bortfallsgruppen har tillgång till bil i mindre utsträckning än svarsgruppen, samma sak gäller för tillgång till kort för kollektivtrafiken. När det gäller körkortsinnehav finns dock endast en marginell skillnad. I bortfallsgruppen har en större andel helt flexibel arbetstid än i svarsgruppen. I studien har bortfallsgruppen angett färre antal resor per person än svarsgruppen. Medelvärdet ligger på 2,6 resor per peson för svarsgruppen mot 2 resor per person för bortfallsgruppen. En förklaring till detta tror vi ligger i metodskillnaden mellan de både undersökningarna (se även resonemang i avsnitten nedan). När det gäller fördelningen på huvudfärdmedel framgår att bortfallsgruppen har betydligt mindre andel resor till fots och med cykel, och högre andel bilresor, än svarsgruppen. Det sistnämnda troligen som en följd av att antalet resor till fots och med cykel är så få vilket leder till att bilresornas andel blir större. Förklaringen till skillnaderna kan troligtvis till stor del bero på de olika undersökningsmetoderna, enligt samma princip som för antalet resor ovan (se även resonemang i avsnitten nedan). När det gäller orsak till att inte resa ställdes inte denna fråga i bortfallsundersökningen varför eventuella skillnader mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp för detta inte kan redovisas. Förklaring till skillnader Baserat på de fakta vi har kring denna bortfallsstudie, resultaten från pilotstudien över metoder som gjordes inför RVU2004 samt resultat från en annan bortfallsundersökning för en annan resvaneundersökning har vi inte tillräckligt underlag för att fastställa orsakerna till skillnader mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp så som de visas i denna studie. I pilotstudien inför RVU2004 fanns inga skillnader mellan att använda telefonintervjuer eller postenkäter. Urvalet för de två undersökningarna drogs dessutom ur i princip samma population. Detta skulle kunna tala för att skillnaden mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp är en verklig skillnad mellan de två grupperna. I en nyligen genomförd telefonbaserad bortfallsundersökning i en annan resvaneundersökning visade det sig att antal resor skiljde sig väsentligt åt beroende av vilken metod och vilka frågeformuleringar som intervjupersonen använde sig av. I det första fallet fick respondenten inga exempel på vad som var en resa, antal resor blev då färre jämfört med enkätundersökningen (där exempel bifogats enkäten). Resultaten skiljde sig dessutom mycket åt mellan de två intervjuare som genomfört intervjuerna. Eftersom det finns tidigare erfarenheter bl a från LTH att stora individuella skillnader finns mellan VEM som genomför intervjuerna beslutade vi 9

20 att i det fallet göra om bortfallsundersökningen. Intervjuarna fick mycket ingående och strikta instruktioner för hur de skulle genomföra intervjuerna bl a genom att ge exempel på vad som räknades som resor på samma sätt som i enkätstudien. Resultatet blev att antal resor ökade och inte längre skiljde sig nämnvärd från svarsgruppen. Detta skulle kunna tala för att skillnaden i bortfallsundersökningen för RVU2004 i Stockholms län beror på metodskillnaden mellan enkät och telefonintervjuer. En annan bidragande förklaring kan vara att tidpunkten, precis innan jul, kan ha påverkat svaren ytterligare, t ex att stressen var extra hög och tid till eftertanke ännu mindre och/eller att resmönstren var annorlunda pga tidpunkten. Med ovanstående vill vi inte påstå att skillnader inte föreligger utan att osäkerheten kring dessa skillnader och hur stora de är, är för stor för att de ska kunna användas som underlag för viktning av svarsgruppen mot bortfallsgruppen i analyserna av resultatet. Vid en efterstudie bör detta beaktas och en bortfallsundersökning designas som i möjligaste mån försöker söka svar och förklaringar till om det finns skillnader i resbeteende mellan svarsgruppen och bortfallsgruppen utöver de som kan korrigeras med viktning på kön, ålder och bakgrund. Slutsats Bortfallsgruppen skiljer sig från svarsgruppen i ett flertal frågor, även sedan viktning gjorts på variabler såsom kön, ålder och inkomst. Troligtvis kan dock en stor del av skillnaderna förklaras av metodskillnader, se förklaring ovan Detta gör att det är svårt att kompensera för de verkliga skillnader som finns. Vi har därför valt att bygga vår resultatredovisning (tabeller och diagram) på svaren i enkätundersökningen viktade efter urvalspopulationens egenskaper. 2.3 Viktning av inkomna svar Urvalet för undersökningen drogs ur 8 olika områden, stratum 1-8. Antal utskick till respektive stratum var lika stort, däremot är olika stratum olika stora. Med den bakgrunden måste en justering göras av inkomna svar göras så att vissa stratum viktas upp medan andra viktas ner, annars kommer svarsgruppen inte att motsvara länets population. Både svarsgrupp och bortfallsgrupp har viktats mot sammansättningen för länet med avseende på parametrarna kön, ålder, bakgrund och stratum. Dessutom har bortfallsgruppen viktats mot svarsgruppen när det gäller inkomst. Svarsgruppen har inte kunnat viktas mot länet när det gäller inkomst eftersom denna uppgift inte är känd för länets invånare. Viktningen har gått till så att andelarna för de olika parametrarna har jämförts mellan svarsgruppen och länets population, först inom respektive stratum, därefter har en viktningsparameter beräknats och därefter juste- 10

21 rats efter respektive stratums antal invånare i förhållande till länet. Nedan följer ett exempel: Andelen utländskt födda med svenskt medborgarskap boende i stratum 1 är 10,5 %. I svarsgruppen så var samma andel 8,3 %. Det innebär att denna grupp är underrepresenterad i svarsgruppen och behöver viktas upp. Andelen för populationen divideras med andelen för svarsgruppen, för varje parameter. Därefter multipliceras dessa kvoter (bakgrund, ålder och kön). På så vis erhålls en matris med viktningsfaktorer för varje stratum, åldersgrupp, bakgrund och för varje kön, totalt 160 viktningsparametrar. Parametrar >1 betyder att just den gruppen viktas upp och vice versa. Därefter justeras varje stratum utifrån dess befolkningsandel av totala länet. För noggrannare information om viktningsparametrarna se bilaga Analys Statistiska analyser Materialet har i huvudsak analyserats i statistikprogrammet SPSS. Beräkning av viktningsparametrar, vissa analyser och diagram har gjorts i Microsoft Excel. Geokodning Kodning sker på gatuadressnivå och översätts till NYKO-områden. NYKO är SCB:s indelning i sk nyckelkodsområden som gör det möjligt att redovisa statistik för delområden i en kommun. NYKO finns i olika fin indelning, från 1-siffernivå (största området som är lika med kommunen) ned till 10-siffernivå (som i detta fall). Adresserna kommer från SCB:s geografidatabas, vilken bygger på Riksskatteverkets uppgifter. USK har sedan bildat en 10-siffrig områdeskod samt lagt in stadsdelsnamnen för Stockholms stad i filen. Filen omfattar sammanlagt adressintervall för samtliga 26 kommuner i länet. Avståndskodning Transek har ansvarat för att ta fram avståndsmatriser. Dessa har beräknats med hjälp av nätverksanalyssystemet Emme/2. Nätet beskriver vägnätet som det såg ut 2004 exkl. Södra länken. Emme-områdena är grövre än NYKO, vilket innebär att flera NYKO vanligtvis ryms inom ett Emmeområde. Det innebär att avståndet för en resa med start och mål inom samma Emme-område blir 0, schablonavstånd har därför kodats på för de korta avstånden på kvartersnivå. Schablonavstånden är framtagna genom att manuellt avståndsbestämma ett slumpvis urval av de resor som erhållit avstånd 0, uppdelat per färdmedel. Detta har gjorts genom manuell mätning av avstånd med hjälp av kartor över de aktuella Emme-områdena. Därefter antogs ett värde (mellan medel och median) för dessa resor. Hänsyn till median togs pga att 11

Förändrade resvanor i Stockholms län

Förändrade resvanor i Stockholms län RAPPORT 2006:67 VERSION 0.5 Förändrade resvanor i Stockholms län Effekter av Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Förändrade resvanor i Stockholms län - Effekter av Stockholmsförsöket Serie nr:

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009

Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Aborter och förlossningar i Stockholms län 2009 Aborter, förlossningar i Stockholms län, januari-december 2009 Förlossningar Det totala förlossningsantalet i Stockholms län ökade år 2009 med 615 förlossningar

Läs mer

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Annika Nilsson Trivector Traffic (Stockholm) Resvaneundersökning (RVU) Enda sättet att mäta andel! Kräver tillräckligt antal svar på lokal nivå för

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING 2014-08-22 Antagen av kommunfullmäktige 30 oktober 2008 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen JÖNKÖPING STADEN OCH SJÖARNA Stadsbyggnadsvision 2.0 Från tanke till handling Resvanor i Jönköpings kommun

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Förord. Lund mars 2009. Trivector Traffic AB

Förord. Lund mars 2009. Trivector Traffic AB Förord Under hösten 2003 genomförde Malmö Stad en resvane- och attitydundersökning med tillhörande resdagbok. Undersökningen var en del i ett omfattande arbete med att skapa ett hållbart transportsystem

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer

Attityd- och resvaneundersökning RVU 04. sammanställning av resultat

Attityd- och resvaneundersökning RVU 04. sammanställning av resultat Attityd- och resvaneundersökning RVU 04 sammanställning av resultat Rapport 2005:15 Utgåva 1.0, 20 mars 2005 Dokumentinformation Titel Attityd- och resvaneundersökning RVU 04 - sammanställning av resultat

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen Mats Wiklund Andreas Holmström mats.wiklund@trafa.se andreas.holmstrom@trafa.se Innehåll Bakgrund Upplägg och frågor Mätdagsundersökning Långväga resor

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Hushållens bilinnehav

Hushållens bilinnehav Hushållens bilinnehav En kartläggning av hushållen i Stockholms län 1 2 Förord Tillväxttakten vad gäller antalet bilar i Stockholms län har den senaste 30-årsperioden varit tre till fyra gånger så snabb

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Resvaneundersökning på två större arbetsplatser. delunderlag inför utvärderingen av trängselavgifter i Stockholm

Resvaneundersökning på två större arbetsplatser. delunderlag inför utvärderingen av trängselavgifter i Stockholm Resvaneundersökning på två större arbetsplatser delunderlag inför utvärderingen av trängselavgifter i Stockholm Rapport 2005:13 12 maj 2005 Dokumentinformation Titel Resvaneundersökning på två större arbetsplatser

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00 1 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Piteå 2011 Författare: Jennie Marklund Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Jenny Widell, Sweco Infrastructure Handläggare: Marie Karlsson Sweco Infrastructure,

Läs mer

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2011, men även en del jämförelser

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning

TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012. Slutrapportering av attitydmätning TYRESÖ KOMMUN 24 januari 2012 Slutrapportering av attitydmätning INNEHÅLL Bakgrund & syfte med studien Om studien Genomgång av utvalda resultat Boende i Stor-Stockholm Boende i Tyresö Medarbetare i Tyresö

Läs mer

Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Teknisk rapport från NFO Infratest AB Bilaga 1 Teknisk rapport från NFO Infratest AB Page 1 Riksskatteverket Regionenkät - Företag Projekt nr 14356 Göteborg 2003-12-18 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen

Läs mer

Effekter av Sunfleet bilpool

Effekter av Sunfleet bilpool Rapport 2014:84, Version 1.1 Effekter av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning, trafikarbete och emissioner Dokumentinformation Titel: Effekt av Sunfleet bilpool - på bilinnehav, ytanvändning,

Läs mer

RVU Sverige 2012. -den nationella resvaneundersöknigen. Beskrivning av statistiken

RVU Sverige 2012. -den nationella resvaneundersöknigen. Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2012 -den nationella resvaneundersöknigen Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2012 -den nationella resvaneundersöknigen Beskrivning av statistiken Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113

Läs mer

2009-06-30. Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0

2009-06-30. Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2009-06-30 r 20 08 to be 30 ok ds vi si on en ti ge llm äk ds by gg na un fu ta ko m m g. se /s en av.jo nk op in ag A nt w w w JÖ G SJÖARNA IEN P OCH Ö N N K S TA D 2.0 is io n l i n g adsv d yggn t i

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA BILD FRÅN BROMÖLLA Stockholm 2005-11-08 SWECO VBB AB Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 62 10 2005-11-08

Läs mer

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN

OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN OMNIBUSRAPPORT VG REGIONEN KAN Energi Juni 2007 Gårdavägen 1 412 50 Göteborg Tel: 031 703 73 70 Fax: 031 703 73 71 www.statistikkonsulterna.se Sammanfattning Statistikkonsulternas Västra Götalands-omnibus

Läs mer

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter

Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter 2005:22 Kunskap och attityder hos företagare till försöket med miljöavgifter Påverkas företagens verksamhet av trafiksituationen i Stockholm och hur ser de på miljöavgifter? FÖRORD Huvudmålen för Stockholmsförsöket

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket

Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Rapport 2005:31 Version 1.0 T RAFFIC AB Dokumentinformation Titel Sammanfattning av utgångsläget inför Stockholmsförsöket Serie nr Trivector rapport

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö RAPPORT Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö 2014-10-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner Våren 2014 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN Titel: Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren 2014 Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING (9 bilagor)

KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING (9 bilagor) BILAGA KRAVSPECIFIKATION Polismyndigheten Ekonomiavdelningen Enheten för verksamhetsstyrning och analys Datum 2015-06-10 Saknr och diarienummer 999-A168.467/2015 KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Barn och unga och deras familjer 2013/2014

Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Demografisk rapport 2015:03 Barn och unga och deras familjer 2013/2014 Stockholms län och kommuner Befolkningsprognos 2015-2024/50 Barn och unga och deras familjer i Stockholms län år 2013/2014 Demografi

Läs mer

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012

Statistik. om Stockholm. Befolkning Befolkningsöversikt 2012 Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2012 FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2012, men även en del jämförelser

Läs mer

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen 2010-02-26 Renare stadsluft Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 En resvaneundersökning för Skelleftedalen, Skellefteå

Läs mer

RVU Sverige utskicksmaterial

RVU Sverige utskicksmaterial RVU Sverige utskicksmaterial Det finns tre olika versioner av utskicksmaterial som vi skickar till urvalspersonerna. Vilket utskicksmaterial de får beror på personens ålder. De tre ålderkategorierna är

Läs mer

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Trafiknät Stockholm KTH 2011-12-19 1 EU-projektet OBIS Optimering av lånecykelsystem i europeiska städer Tre år, t.o.m. augusti 2011 51 system i 10 länder, varav

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2012

ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 2012 Statistik om Stockholm ARBETSMARKNAD Arbetssökande i stadsdelsområden 1 Arbetssökande 1 FÖRORD Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Eurofutures har med Stadsledningskontoret om sammanställande

Läs mer

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se 3 (44) Förord Denna rapport ingår som en del i det avtal Sweco Strategy har med Stadsledningskontoret

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011

TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011 TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg Anders Peterson, ITN 2 november 2011 Översikt Resvaneundersökning (RVU) Vad kan man få fram med en

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

PM 2009:12 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2

PM 2009:12 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 PM 2009:12 VERSION 1.0 Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Närtrafiken i Sävsjö kommun Dokumentinformation Titel: Samordnad kollektivtrafik på landsbygd Del 2 enkätstudie av Närtrafiken

Läs mer

Mer än 9 av 10 stockholmare fortsatt nöjda med sina liv

Mer än 9 av 10 stockholmare fortsatt nöjda med sina liv 2015:6 Mer än 9 av 10 stockholmare fortsatt nöjda med sina liv Hela 92 procent av invånarna i Stockholms län är nöjda med det liv de lever och drygt 91 procent trivs med sitt boende. Dessutom ser de boende

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0. Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport

RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0. Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport RAPPORT 2006:53 VERSION 1.0 Stockholmsförsökets effekter på utnyttjandet av infartsparkeringar och parkeringshus i Stockholms län - slutrapport Dokumentinformation Titel: Stockholmsförsökets effekter på

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar kronor per månad Svenskens vanligaste sparande Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1 (3) 46 procent av svenskarna sparar mindre än 1 000 kronor i månaden eller inget alls. 21 procent sparar

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0

Gemensam gymnasieregion 2.0 Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning

Läs mer

På gång: Hållbar affärsutveckling till befintliga företagare med utländsk bakgrund i Stockholms län, 0,45 mkr. Anbud ska senast lämnas 2010-06-30.

På gång: Hållbar affärsutveckling till befintliga företagare med utländsk bakgrund i Stockholms län, 0,45 mkr. Anbud ska senast lämnas 2010-06-30. Nyhetsbrev nr 8 Så kommer äntligen nästa nyhetsbrev från Entrepreneur Sthlm. I detta nummer tipsar vi om all den rådgivning som nu finns upphandlad och tillgänglig för entreprenörerna i länet. Hjälp oss

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Vingåker Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden Juni 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden

om Stockholm Arbetssökande i stadsdelsområden Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Arbetssökande i stadsdelsområden September 213 FÖRORD Denna rapport görs av Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret. Rapporten är en statistisk sammanställning

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman

Kunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...

Läs mer

Resvaneundersökning i sydöstra Sverige

Resvaneundersökning i sydöstra Sverige Resvaneundersökning i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Rapport, -- Ver. Projektnummer: - Dokumenttitel: Resvaneundersökning RVU i Sydöstra Sverige Skapat av: Intermetra Business & Market Research

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Effektmätning av gratistidningen

Effektmätning av gratistidningen Effektmätning av gratistidningen Nr 8, november 011 Kampanjnummer: 01150 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: måndag 7 november, v. 45, 011 Mätperiod: slutet v 45 början 48, 011 Mediaeffekter

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Bygglovalliansen kundundersökning 2013 16 deltagande kommuner

Bygglovalliansen kundundersökning 2013 16 deltagande kommuner Bygglovalliansen kundundersökning deltagande kommuner Foto: Daniel Hertzell . INNEHÅLL Innehåll Teknisk beskrivning: Kundenkät... Metod och genomförande... Om rapporten... Resultatsammanfattning samtliga

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Egenföretagare och allmän pension

Egenföretagare och allmän pension 1 (19) PM Analysavdelningen Cédric Perriard Egenföretagare och allmän pension Denna promemoria innehåller statistik om egenföretagare. Som egenföretagare räknas personer som har haft inkomst av näringsverksamhet,

Läs mer