RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

Transkript

1 RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1 RAPPORT

2 DOKUMENTINFORMATION Titel: Resvaneundersökning i Malmö 1 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare: Dokumenthistorik: Version Charlotte Wahl och Helena Svensson, Sweco Martin Ullberg, Sweco Malmö stad Datum Distribution Externt Externt Externt Extarnt Sweco Hjälmaregatan Box 4 SE Malmö, Sverige Telefon +46 () Fax Sweco TransportSystem AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen

3

4 Förord Hösten 8 genomfördes en resvaneundersökning i Malmö stad som en uppföljning av den resvaneundersökning som hade genomförts. Under hösten 1 var det dags för ytterligare en uppföljning. Denna gång genomfördes den i samverkan mellan flera aktörer i Skåne samt flertalet skånska kommuner i Resvaneundersökning i Skåne 1. Detta till skillnad från undersökningarna och 8, vilka Malmö stad genomförde separat. Malmö stad fungerade som samordnare för hela resvaneundersökningen i Skåne 1. Övriga i arbetsgruppen var Trafikverket, Länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne, Lunds kommun och Helsingborgs stad. Sweco har haft uppdraget att genomföra den regionala resvaneundersökningen i Skåne och att sammanställa resultaten i denna rapport om malmöbornas resmöjligheter och resvanor. Fokus i denna rapport har varit att göra jämförelser med resultat från de tidigare resvaneundersökningarna. Uppdragsledare på Sweco har varit Martin Ullberg. Charlotte Wahl och Helena Svensson har analyserat och sammanställt materialet för Malmö. Förutom denna rapport så finns databaser tillgängliga med all data från resvaneundersökningen. Dessutom finns en teknisk rapport om hur undersökningen har genomförts och vilka parametrar som finns i databasen som är sammanställd för hela resvaneundersökningen i Skåne, men som även gäller för Malmö. Malmö september 14 SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

5 Sammanfattning Denna undersökning är en uppföljning av de resvaneundersökningar som har genomförts i Malmö åren och 8. Resvaneundersökningens syfte är att kartlägga hur malmöbor reser och vilka möjligheter de har att använda olika färdmedel. Materialet som används är en delmängd ur databasen för den regionala resvaneundersökningen som genomfördes i Skåne 1. Metod Undersökningen bestod av två delar, en enkät som beskriver bakgrundsvariabler för de som ingår i studien och deras tillgång till olika färdmedel samt en resdagbok där alla genomförda förflyttningar under en specifik mätdag kartlades. Undersökningen genomfördes som en postenkät där det även fanns möjlighet att lämna svar via webben. Insamlingen av data pågick under en femveckorsperiod i oktober och november 1. Totalt ingick malmöbor i studien och personer besvarade enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på %. Bakgrundsfaktorer Fler kvinnor än män besvarade enkäten, 55 % respektive 45 %. En dryg fjärdedel är över 65 år, men den största andelen är i åldern till 64 år. Något fler än hälften förvärvsarbetar och mer än en tredjedel är pensionärer. En stor grupp har högskole- eller universitetsutbildning och de flesta andra har utbildning utöver grundskola. Tillgång till färdmedel Högst andel personer med körkort (89 %) finns bland de i åldersgruppen -64 år. Bland unga mellan 19 och 5 år är andelen 66 %. Jämfört med tidigare mätningar har körkortsinnehavet ökat i tre av åldersgrupperna. Totalt kan hälften alltid använda bil när de behöver, medan nästan 15 % aldrig kan använda bil. Andelen som aldrig har möjlighet att använda bil har minskat något sedan förra mätningen. En majoritet har alltid tillgång till cykel och endast ca 15 % har aldrig tillgång till cykel. Skillnaderna mellan de olika mätningarna är väldigt små. En majoritet (61 %) har alltid tillgång till ett kort för resor i kollektivtrafiken och endast en mindre andel (drygt %) har aldrig tillgång till något kort. Andelen som alltid har tillgång till ett kort har ökat markant sedan förra mätningen och andelen som aldrig har tillgång till något kort har minskat. Genomförda resor Ungefär en femtedel gjorde ingen resa under den aktuella mätdagen 1. Andelen är den samma bland män och kvinnor, men andelen är högre bland de äldsta jämfört med yngre åldersgrupper. Resultatet var snarlikt i mätningen 8. Malmöborna gör totalt 66 8 resor på en dag. Det totala antalet resor som gjordes var fler 1 än 8. Malmöborna gör,6 resor per dag och person. Kvinnor gör något fler resor än män per person och dag. 8 gjordes något färre resor per person och dag (, färre). Skillnaden mellan män och kvinnor var mindre 8. SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

6 Totalt reser malmöborna 46 km per person och dag. Männen reser betydligt längre än kvinnorna. Vid mätningen 8 reste malmöborna längre. Männen reste längre än kvinnorna då också och skillnaden mellan könen var större 8 än den är 1. Reslängden per resa är 15 km i 1 års mätning. Detta är en kilometer kortare än reslängden per resa i 8 års mätning. Vid båda tillfällen så är männens reslängd per resa längre än kvinnornas. Kortast resor görs till fots. Cykelresorna är i genomsnitt dubbelt så långa som resorna till fots och bilresorna är i genomsnitt längre än resorna med buss, men betydligt kortare än resorna med tåg. Genomsnittslängden för en resa är snarlik mätningen 8 för de flesta färdmedel, men genomsnittslängden för bilresor tycks ha ökat något. Färdmedelsfördelning Den största andelen av alla resor görs med bil ( %) och därefter följer resor med cykel och till fots. Knappt % av resorna görs med gång och cykel och ungefär en femtedel med kollektivtrafik. Vid jämförelser med 8 finns endast några mindre skillnader. I mätningen utgjorde bilresorna en högre andel av alla resor jämfört med senare mätningar. Betydligt fler av männens än kvinnornas resor görs med bil. Färdmedelsfördelning bland män respektive kvinnor är snarlik de tidigare mätningarna. I 1 års mätning så är bilen fortfarande vanligare än cykeln vid avstånd mellan tre och fem kilometer, men vid avstånd mellan en och tre kilometer är cykeln vanligare än bilen. Bland de allra kortaste resorna så görs en majoriteten till fots. I mätningen 8 så gjordes drygt % av de kortaste resorna med bil och eventuellt har det skett en liten minskning av andelen reser som görs med bil på detta avstånd. För arbetsresor görs ca % av resorna med bil. En dryg fjärdedel av arbetsresorna görs med cykel och en fjärdedel av arbetsresorna görs med kollektivtrafik. Bilresorna utgör störst andel av resorna vid ärendena hämta/lämna/barn/annat samt vid tjänsteresor. Den största andelen bussresor återfinns för ärendet skola/utbildning. Cykelresornas andel är stor vid ärendena skola/utbildning, motion/förening samt arbetsresor. Resor till fots utgör framför allt en större andel vid ärendena annat, inköp samt motion/förening. Några små skillnader finns jämfört med tidigare mätningar. För resor med start och mål i Malmö kommun och som har gjorts av personer som bor i Malmö så görs den största delen av resorna, drygt en tredjedel, med bil, men andelen som görs med cykel är nästan lika stor. Siffrorna för 8 och 1 är lika men andelen resor till fots har minskat något och andelen bussresor har ökat något. Ärendefördelning Att resa till arbetet är det vanligaste ärendet (förutom resor till hemmet). Näst vanligaste ärendet är inköp följt av resor för nöjen/besöka släkt och vänner samt motions- /föreningsverksamhet. Det tycks inte finnas några skillnader i ärendefördelningen jämfört med tidigare mätningar. Ärendefördelningen bland kvinnor och män skiljer något, bl a utgör resor till arbetet och tjänsteresor en större andel av männens än av kvinnornas resor. I mätningen 1 är resorna längst för ärendet annat, vilket bl a inkluderar semesterresor. Bortsett från detta ärende så är tjänsteresorna i genomsnitt de längsta följt av resor SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

7 till nöjen/besöka släkt och vänner. Resorna till arbete och skola/utbildning är ca 15 km och allra kortast är resorna för inköp. De genomsnittliga reslängderna för olika ärenden tycks ha ökat från 8 till 1, förutom för ärendena tjänsteresa och hemresa. Män reser längre än kvinnor oavsett ärende, förutom till motion/föreningsaktivitet, där reslängden är den samma. Kvinnorna har i genomsnitt ca fem km kortare resor till sina arbeten än män. Tidpunkt för resorna Malmöborna reser på samma tidpunkter som andra gör. På vardagarna är det två tydliga toppar för resornas starttid, mellan kl 6 och 8 på morgonen och mellan kl 15 och 18 på eftermiddagen. På lördagar och söndagar är resorna betydligt mer utspridda över dagen. Resor i Malmös TROMP-områden När det gäller antal resor, reslängd (per person och per resa) och ärendefördelning bland boende i Malmös TROMP-områden finns variationer mellan områdena, men det går inte att så några tydliga mönster. När det däremot gäller färdmedelsfördelning är det tydligt att det är vanligare med bilresor ju längre ut från centrum området ligger medan cykelresor är vanligare i centralare områden. Resrelationer Det vanligaste färdsättet för både in- och utpendlingsresor 1 till och från Malmö är bil, följt av tåg och buss. Med några enstaka undantag är bilen det vanligaste färdmedlet vid samtliga skåningars resor till Malmö från en annan kommun. Dessa resor sker främst från Lund, Vellinge, Burlöv och Svedala. Mönstret är likande för samtliga skåningars resor från Malmö till en annan kommun. Lund, Vellinge, Burlöv och Svedala är de vanligaste målpunkterna och bilen är här i samtliga fall det vanligaste färdmedlet. När det gäller resor mellan Malmö och andra skånska tätorter är resor mellan Malmö- Lund och Malmö-Helsingborg (båda riktningar) de vanligaste. 1 Se kapitel 6.1 för definition av in- och utpendling SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

8 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte... 1 Metod....1 Utskick och insamling.... Urval och geografisk indelning.... Bearbetning och analys....4 Jämförelser mellan mätningarna, 8 och Läsanvisning... 5 Beskrivning av bakgrundsfaktorer Köns- och åldersfördelning Sysselsättning Utbildning Körkortsinnehav i olika åldersgrupper Möjlighet att använda bil Tillgång till cykel Tillgång till kollektivtrafikkort Genomförda resor resdagboken Beskrivning av de som inte gjorde någon resa Antal resor totalt per dag fördelat på färdmedel Antal resor per person och dag Reslängd per person och dag Reslängd per resa Reslängd per resa fördelat på färdmedel Färdmedelsfördelning Färdmedelsfördelning fördelat på kön Färdmedelsfördelning fördelat på reslängdsintervall Färdmedelsfördelning fördelat på ärende Färdmedelsfördelning inom Malmö Ärendefördelning Ärendefördelning fördelat på kön Reslängd per ärende Reslängd per ärende fördelat på kön Tidpunkt för resorna start vardag, lördag, söndag Resor för boende i respektive TROMP-område Antal resor Reslängd per person Reslängd per resa Färdmedel Ärende... 5 SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

9 6 Resrelationer In- och utpendling Resor mellan Malmö och andra kommuner Resor mellan Malmö och tätorter utanför kommungränsen... SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

10 SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

11 1 Inledning Denna undersökning är en uppföljning av de resvaneundersökningar som har genomförts i Malmö tidigare, åren och 8. Materialet som används är en delmängd ur databasen för den regionala resvaneundersökningen som genomfördes 1. I rapporten redovisas resultat som berör Malmö och det kan dels vara resultat för malmöbornas resor och dels för skåningarnas resor till och från Malmö. 1.1 Bakgrund Malmö utvecklas hela tiden, bland annat genom en ökning av antalet invånare, förändringar i infrastruktur och kollektivtrafik samt en stadsutveckling med nya områden som byggs och förändrad verksamhet i andra områden. Detta har betydelse för hur rörelsemönster ser ut och hur befolkningen i Malmö reser och förflyttar sig i sin vardag. I Malmö har det också under flera år pågått arbete med att genom olika påverkansinsatser försöka få fler att resa hållbart och att minska sitt bilkörande. Uppföljningar behöver göras kontinuerligt för att se om och i så fall vilka förändringar som skett under de år som gått. Genom resvaneundersökningen så går det att se om malmöbornas resmönster förändras, om de reser mer eller mindre och om det har skett förändringar i deras färdmedelstillgång eller i hur de reser. 1. Syfte Resvaneundersökningens syfte är att kartlägga hur man reser och vilka möjligheter malmöborna har att använda olika färdmedel. Detta för att få en fördjupad kunskap om resorna och om resandet i, till och från Malmö. Ett viktigt syfte är också att följa upp de tidigare undersökningarna och att se om eventuella trender framträder. SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1, 1 ()

12 Metod En omfattande metodbeskrivning finns i den regionala rapporten Resvaneundersökning i Skåne 1 samt i den mer detaljerade metodrapport som togs fram tillsammans med den regionala rapporten. Nedan ges en kort sammanfattning..1 Utskick och insamling Undersökningen består av två delar, en enkätdel som beskriver bakgrundsvariabler för de som ingår i studien och deras tillgång till olika färdmedel samt en resdagbok där alla genomförda förflyttningar under en specifik mätdag kartläggs. Med en förflyttning avses en resa som har ett ärende. Undersökningen genomfördes som en postenkät där det även fanns möjlighet att lämna svar via webben. Insamlingen av data pågick under en femveckorsperiod i oktober och november 1. Totalt gjordes tre utskick, ett huvudutskick och två påminnelser varav en bestod av ett vykort och den andra av en fullständig enkät/resdagbok.. Urval och geografisk indelning Urvalet i hela insamlingen bestod av boende i Skåne och boende i Malmö utgjorde en delmängd av urvalet. Totalt fick malmöbor en enkät hemskickad personer besvarade enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på %. Figur.1 TROMP- områden i Malmö I rapporten används förflyttning och resa synonymt. () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

13 I den regionala resvaneundersökningen är samtliga identifierade platser kopplade till relevant kommun-, tätorts- och SAMS-kod. Materialet för Malmö är dessutom indelat i TROMP-områden (TROMP=TRafik Och MobilitetsPlan). Områdesindelningen framgår av Figur.1.. Bearbetning och analys Det insamlade materialet från resvaneundersökningen är sammanställt i två databaser. En som omfattar samtliga svarande oberoende om de rest eller inte under sin mätdag (individfil) och en som omfattar samtliga resor som respondenterna gjort (resfil)...1 Bortfall och viktning av materialet Vid den här typen av undersökningar är det vanligt att vissa grupper faller bort. Detta kan bero på faktorer som problem med språket, ointresse, ovilja att svara på undersökningar mm. Eventuella bortfall kompenseras genom att materialet viktas, vilket innebär att grupper som är underrepresenterade i materialet i förhållande till populationen tilldelas en hög vikt medan grupper som är överrepresenterade tilldelas en lägre. En viktig aspekt att beakta vid justeringen är bortfallets struktur. Om olika kategorier av personer har svarat i olika utsträckning finns det risk att bortfallet kan ha en snedvridande effekt om detta inte beaktas. Bortfallsanalys gjordes för att identifiera vilka grupper som var över- respektive underrepresenterade i materialet och därefter viktades materialet. Justering för bortfallet gjordes med avseende på kön, åldersklass, civilstånd, födelseland och stratumindelningen, dvs det område respondenten bor i. Notera att samma vikt används både för individdata och resdata. Vikterna är beräknade för hela materialet som samlades in i resvaneundersökningen i Skåne 1 och materialet för Malmö hanteras som en delmängd... Osäkerhetskällor och konfidensintervall I en undersökning finns flera olika osäkerhetskällor. En vanlig indelning är källorna mätning, urval, bortfall, ramosäkerhet och bearbetningsfel. Mätosäkerhet är att en uppgiftslämnare kan missförstå eller missuppfatta frågor och på så sätt svara felaktigt. Resdagboken är en komplicerad enkät och trots instruktioner finns det uppgiftslämnare som uppenbarligen har missförstått hur enkäten ska fyllas i. I de fall dessa felaktigheter har upptäckts har de rättats, se vidare i metodrapporten om bearbetningar av databasen. Någon separat studie av mätosäkerheten har inte genomförts. Ramosäkerhet har att göra med hur väl den urvalsram som används speglar målpopulationen. Ramen baseras på folkbokföringsregistret. Denna ram har mycket hög kvalitet vilket gör att denna osäkerhetskälla är negligerbar. Bearbetningsfel är fel som kan uppstå i bearbetningen av databasen. För att minimera förekomsten av sådana fel kontrolleras alla vidtagna bearbetningssteg Bortfallsosäkerhet innebär att bortfallet kan verka snedvridande på resultaten. För att kompensera för bortfallet har vägningsförfaranden använts. SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1, ()

14 Urvalsosäkerhet är den osäkerhet som uppstår i och med att ett urval av personer undersöks och inte hela populationen tillfrågas..4 Jämförelser mellan mätningarna, 8 och 1 Ett syfte med denna resvanevaneundersökning var att göra jämförelser med tidigare undersökningar. Det går inte att jämföra alla resultat för de olika åren och anledningen är bl a att åldersurvalet var annorlunda jämfört med 8 och 1, se Tabell.1. Vissa mindre skillnader i ålderskategoriseringen mellan 8 och 1 finns också. Eftersom materialen viktas på bland annat ålder är det kritiskt vid jämförelser att förutsättningarna varit likvärdiga. I de jämförelser som gjordes i rapporten 8, mellan och 8, så beräknades en särskild viktuppsättning som skulle användas vid jämförelser mellan åren. De övergripande resultaten för 8 är framtagna med en vikt som ska användas då resultat enbart för 8 redovisas. På grund av skillnaderna i åldersurvalet och indelningen är det är alltså inte helt korrekt att jämföra redovisade resultat ur rapporterna och 8. Tabell.1 Åldersintervall i undersökningarna, 8 och år år 18-4 år 18-4 år 19-5 år 5-9 år 5-9 år 6-9 år -64 år -64 år -64 år år år år år I föreliggande undersökning tas ingen särskild vikt fram för jämförelser mellan åren. Jämförelserna görs framförallt med 8 med en medvetenhet att det finns en mindre skillnad mellan åldersvariablerna. Denna skillnad anses dock liten och överslagsmässiga jämförelser kan göras i illustrativa syften. Överslagsmässiga jämförelser görs även med, men där är det mycket viktigt att vara medveten om skillnaderna i insamlingen. Jämförelsen är i det fallet mer mellan tummen och pekfingret. Där det är möjligt illustreras jämförelserna i figurer innehållande resultat från 8 och 1 medan resultat från kommenteras i text. Det finns också en del frågeställningar och indelningar som ändrats lite grann mellan åren. Till exempel är vissa av de ärenden respondenterna fått ange vid varje resa dels olika definierade och dels olika benämnda. För vissa benämningar kan överensstämmelse förutsättas, t ex att till bostaden och hemresa är samma ärende. Däremot går det inte att härleda om till exempel släkt och vänner från även omfattar hämta/lämna barn som finns som separat ärende 8 och 1. Jämförelser görs därför endast överslagsmässigt och endast för de ärenden där man med säkerhet kan avgöra att motsvarighet finns mellan åren. 4 () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

15 Ytterligare ett exempel är indelning av reslängd i kategorier. I rapporterna från och 8 har följande indelning använts: <1 km, 1- km, -5 km, 5- km, - km och > km. Då gränserna i den indelningen är odefinierade (då det t ex inte går att avgöra om en resa som är exakt km ingår i 1- km eller -5 km) kontrollerades indelningen i databasen från 8. Den indelning som redovisats 8 (men som benämnts felaktigt) är: <1km, 1-,9 km, -4,9 km, 5-9,9 km, -99,9 km och km. Indelningen från har inte kontrollerats då variabeln saknas i databasen. I årets undersökning har motsvarande indelning som 8 gjorts, men med korrigerade benämningar..5 Läsanvisning På grund av avrundningar förekommer i vissa fall att summan av andelarna inte blir %. De resultat som redovisas för resor bygger på viktade värden. I anslutning till figurer redovisas hur många svarande/resor som resultaten bygger på (n). Dessa värden är oviktade och redovisar det faktiska antalet svarande/resor. SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1, 5 ()

16 Beskrivning av bakgrundsfaktorer I följande avsnitt används oviktat material för att beskriva de personer som faktiskt har besvarat enkäten. Oviktade värden redovisades även i Malmös rapport från 8 medan redovisningen i den regionala rapporten Resvaneundersökning i Skåne 1 görs med viktade värden..1 Köns- och åldersfördelning Det är fler kvinnor än män som har besvarat enkäten. Åldersfördelningen bland de som har besvarat enkäten visas i Figur % 8 7 Kvinnor Män år 19-5 år 6-9 år -64 år år Figur.1 Köns- och åldersfördelning bland de som har besvarat enkäten 1 (n kvinnor= 187, n män= 1 778, n år=1, n 19-5 år= 8, n 6-9 år=9, n -64 år= n år= 1 9).. Sysselsättning Något fler än hälften av de som ingår i studien förvärvsarbetar och mer än en tredjedel är pensionärer. En tiondel studerar, medan endast små andelar är sjukskrivna, föräldralediga, arbetssökande eller gör något annat, se Figur % förvärvsarbetar studerar sjukskriven föräldraledig arbetssökande pensionär annat Figur. Sysselsättning bland de som ingår i studien (n= 98). 6 () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

17 . Utbildning Den största gruppen har den högsta nivån på utbildning, dvs högskole- eller universitetsutbildning, se Figur.. En knapp tredjedel har gymnasie- eller realskoleutbildning och övriga har antingen bara grundskoleutbildning eller någon form av eftergymnasial utbildning dock inte högskole- eller universitetsutbildning % grundskola/folkskola gymnasium/realskola eftergymnasial utbildning annan än högskola/universitet utbildning på högskola/universitet Figur. Utbildningsnivå bland de som ingår i studien (n= 91)..4 Körkortsinnehav i olika åldersgrupper Körkortsinnehavet skiljer mellan olika åldersgrupper, vilket inte är så förvånande. Allra lägst är det bland de allra yngsta där bara en mycket liten grupp än så länge kunnat och velat ta körkort. Högst andel körkort finns bland de i åldersgruppen -64 år. Andelen med körkort är också hög bland de mellan 6 och 9 år samt bland de mellan 65 och 84 år % år 19-5 år 6-9 år -64 år år Figur.4 Andelen personer i olika åldersgrupper som har körkort (n år=11, n 19-5 år= 81, n 6-9 år=97, n -64 år= 1 5. n år= 1 9). Jämfört med tidigare mätningar är körkortsinnehavet i åldersgruppen 5/6-9 i princip lika. Däremot verkar körkortsinnehavet ha ökat i gruppen 18/19-5 år och de två äldsta åldersgrupperna. I åldersgruppen år var innehavet ca 77 % 8. SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1, 7 ()

18 .5 Möjlighet att använda bil Möjligheten att använda bil varierar, se Figur.5. Hälften i den senaste studien svarar att de alltid kan använda bil när de behöver och ytterligare ca % kan för det mesta använda bil. En mindre grupp, men ändå nästan 15 % svarar att de aldrig kan använda bil. Fördelningen har förändrats en del sedan förra mätningen 8, då det var färre som svarade att de alltid hade möjlighet att använda bil, men något fler som svarade att de för det mesta hade möjlighet att använda bil jämfört med 1. Andelen som aldrig har möjlighet att använda bil har minskat något sedan förra mätningen % alltid för det mesta ibland sällan aldrig 8 1 Figur.5 Möjlighet att använda bil när man behöver bland de som svarar 8 respektive 1 (n 1= 9)..6 Tillgång till cykel En klar majoritet, ungefär tre fjärdedelar, har alltid tillgång till cykel, se Figur.6. En grupp personer svarar att de aldrig har tillgång till cykel, men den är betydligt mindre (ca 15 %). Skillnaderna mellan mätningarna är väldigt små, men andelen som svarar att de alltid har tillgång till cykel tycks ha ökat med några procentenheter i 1 års mätning jämfört med mätningen % alltid för det mesta ibland sällan aldrig 8 1 Figur.6 Tillgång till cykel bland de som svarar 8 respektive 1 (n 1= 951). 8 () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

19 .7 Tillgång till kollektivtrafikkort I mätningen 1 har en majoritet alltid tillgång till ett kort för resor i kollektivtrafiken eller med färdtjänst och endast en mindre andel, drygt %, har aldrig tillgång till något sådant kort, se Figur.7. Jämfört med förra mätningen är det stora skillnader. Andelen som alltid har tillgång till ett kort har ökat markant och på motsvarande sätt har andelen som aldrig har tillgång till något kort minskat % alltid för det mesta ibland sällan aldrig 8 1 Figur.7 Tillgång till kort för resor i kollektivtrafiken eller med färdtjänst bland de som svarar 8 respektive 1 (n 1= 9). SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1, 9 ()

20 Antal 4 Genomförda resor resdagboken Resultat som presenteras i detta kapitel kommer från resdagboken och är viktade data (förutom kapitel 4.1, där oviktade data presenteras). 4.1 Beskrivning av de som inte gjorde någon resa Observera att detta delkapitel bygger på oviktad data. Ungefär en femtedel (1 %) av de tillfrågade gjorde ingen resa under den aktuella mätdagen 1. Andelen är precis den samma bland män och bland kvinnor, men det finns skillnader mellan olika åldersgrupper. T ex är det en större andel bland de bland de äldsta (4 %) än bland de yngsta (6 %) som inte har gjort någon resa. I gruppen 6-9 år är andelen som minst och bland dem är det bara 14 % som inte har gjort någon resa under den aktuella mätdagen. I mätningen 8 var det 19 % som inte gjorde någon resa. De äldsta var uppdelade i två åldersgrupper och bland de som var 76 till 84 år så var det en så stor andel som 46 % som inte gjort någon resa, medan andelen bland dem som var 65 till 75 år var %, dvs något lägre än för hela gruppen 65 till 84 år i mätningen 1. I 1 års mätning är fördelningen bland de som inte reste den samma som i hela materialet, dvs 45 % är män och 55 % är kvinnor. Motsvarande siffror i mätningen från 8 är att andelen män är 44 % och andelen kvinnor 56 % och i mätningen var siffrorna de samma som i 1 års mätning. 4. Antal resor totalt per dag fördelat på färdmedel Malmöborna gör totalt 66 8 resor på en dag. Hur dessa resor fördelar sig på olika färdmedel framgår av Figur 4.1. Allra flest resor görs med bil (ca %) och näst flest görs med cykel ( %). Mönstret är det samma som för 8 års mätning. Även då gjordes flest bilresor och näst flest resor med cykel. Det totala antalet resor som gjordes var fler 1 jämfört med Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Figur 4.1 Antal resor gjorda av Malmöbor under en dag, uppdelat på olika färdmedel, enligt mätningen 1 (n=9 584). () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

21 Km Antal 4. Antal resor per person och dag Totalt sett gör Malmöborna,6 resor per dag och person, se Figur 4.. Kvinnor gör något fler resor än män per person och dag. Siffran för 8 var i princip den samma (, lägre). Skillnaden mellan män och kvinnor var mindre 8. I års mätning gjorde Malmöborna,6 resor, vilket är det samma som för 1. Enligt års mätning så gjorde männen något fler resor än kvinnor,,7 resor jämfört med,6. Jämförelsen med är endast indikativ, eftersom det resultatet till viss del baseras på ett annorlunda urval.,5,6,5,6,7,4 1 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 8 1 Figur 4. Antalet genomförda resor per person och dag totalt samt uppdelat på kön, för mätningarna 8 respektive 1 (n 1= 965). 4.4 Reslängd per person och dag Totalt reser Malmöborna 46 km per person och dag. Männen reser betydligt längre än kvinnorna, se Figur 4.. Vid mätningen 8 reste Malmöborna längre. Männen reste längre än kvinnorna då också och skillnaden mellan könen var större 8 än den var 1, 1 km i reslängdsskillnad jämfört med 15 km. (I dessa siffror ingår malmöbornas samtliga resor och inte bara resor som görs inom kommunen eller inom Skåne) Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 8 1 Figur 4. Reslängd per person och dag totalt samt uppdelat på kön, för mätningarna 8 respektive 1 (n totalt, 1= 986, n kvinnor, 1=1 6, n män, 1=1 6). SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1, 11 ()

22 Km 4.5 Reslängd per resa Reslängden per resa är i 1 års mätning 15 km, se Figur 4.4. Detta är en kilometer kortare än reslängden per resa i 8 års mätning. Vid båda tillfällena så reser män längre än kvinnor. Skillnaden mellan mäns och kvinnors reslängd i 1 års mätning är 6 kilometer och i 8 års mätning 7 kilometer. Reslängden per resa i års mätning är 1 km. Kvinnornas resor var då i genomsnitt 11 km och männens 1 km, vilket innebär att skillnaden mellan män och kvinnor var mindre än vid senare mätningar. Jämförelsen med är bara indikativ, eftersom den baseras på ett annorlunda urval än urvalet 8 och Total Kvinnor Män Total Kvinnor Män 8 1 Figur 4.4 Reslängd per resa, totalt samt uppdelat på män och kvinnor vid mätningarna 8 respektive 1 (n totalt, 1=9 64, n kvinnor, 1=5 64, n män, 1=4 ). 4.6 Reslängd per resa fördelat på färdmedel Reslängden för resor med olika färdmedel varierar. Kortast resor görs till fots och de längsta görs med andra färdmedel, vilket också inkluderar flyg. Näst längst resor görs med tåg. Cykelresorna är i genomsnitt dubbelt så långa som resorna till fots och bilresorna är i genomsnitt längre än resorna med buss, men betydligt kortare än resorna med tåg. För flera av färdmedlen är genomsnittslängden för en resa samma vid mätningen 8 och 1. Genomsnittslängden för bilresor tycks ha ökat något och längden på tågresor har minskat markant. Det är dock viktigt att notera att några få väldigt långa resor kan påverka medelvärdet väsentligt och att detta troligen påverkar det höga värdet för tågresor i 8 års mätning. 1 () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

23 Km , 1,4, 1,4 Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat 8 1 Figur 4.5 Genomsnittlig reslängd för resor med olika färdmedel 8 respektive 1 (n 1=8 84). Uppgift för annat 8 saknas. 4.7 Färdmedelsfördelning Den största andelen av alla resor görs med bil och därefter följer resor med cykel och till fots. Resultatet från mätningen 1 visar att ungefär en femtedel av alla resors görs med kollektivtrafik och nästan % görs med gång och cykel. Vid jämförelser med mätningen 8 så finns det några skillnader, så som att andelen bussresor och tågresor har ökat, medan andelen resor till fots har minskat. Andelen bilresor är i princip den samma i båda mätningarna. Se Figur 4.6 Andelen resor med olika färdmedel i mätningen 8 respektive 1 (n 1 =9 584). I mätningen från utgjorde bilresorna en högre andel av alla resor. Då gjordes ungefär hälften av alla resor med bil (5 %). Färre resor gjordes till fots (14 %) jämfört med 8, men utgjorde ungefär samma andel och 1. Andelen resor som gjordes med buss och tåg är högre 1 än, då andelarna var % respektive %. Andelen cykel var % i mätningen, dvs ungefär den samma som i mätningarna 8 och % Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat 8 1 Figur 4.6 Andelen resor med olika färdmedel i mätningen 8 respektive 1 (n 1=9 584). 1 () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

24 4.8 Färdmedelsfördelning fördelat på kön Färdmedelsfördelningen skiljer mellan män och kvinnor, se Figur 4.7. Betydligt fler av männens än kvinnornas resor görs med bil. Kvinnor gör i stället fler resor med buss, cykel och till fots. Tågresorna utgör samma andel bland både kvinnors och mäns resor. Vid mätningen 8 var fördelningen för bilresor identisk, 4 % av kvinnorna och 48 % av männen. Andelarna cykelresor är i princip oförändrade (4 respektive %), men något minskande för männen. Andelen resor till fots har, som nämnts ovan, sjunkit. Från % för kvinnor och 16 % för männen. Andelarna bussresor har ökat något för båda könen (från 1 % för kvinnor och 7 % för männen) och andelarna tågresor ökat något (från 4 % för kvinnorna och 5 % för männen). Totalt sett har andelarna resor med kollektivt färdmedel ökat för både kvinnor och män % Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Kvinnor Män Figur 4.7 Andelen resor med olika färdmedel bland kvinnor respektive män (n kvinnor,1=5 456, n män, 1=4 18). 4.9 Färdmedelsfördelning fördelat på reslängdsintervall Färdmedelsfördelningen vid olika långa resor varierar av naturliga skäl. Bil och tåg är vanligast vid de långa resorna, medan gång- och cykelresor blir vanligare ju kortare avstånd som studeras, se Figur 4.8. I 1 års mätning så visar det sig att vid avstånd mellan tre och fem kilometer så är bilen fortfarande vanligare än cykeln, men vid avstånd mellan en och tre kilometer är cykeln vanligare än bilen. Bland de allra kortaste resorna så är det bara en tiondel av resorna som görs med bil. Majoriteten av dessa korta resor görs till fots, följt av resor med cykel. Andel resor med cykel är som störst (drygt %) i intervallet en till tre kilometer, men den är också stor i intervallet tre till fem kilometer och bland de allra kortaste resorna. Andelen resor till fots eller med cykel är så stor som ca 85 % bland de kortaste resorna, drygt 6 % bland resorna mellan en och tre kilometer och knappt % bland resorna mellan tre och fem kilometer. 14 () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

25 km ,9 km ,9 km ,9 km ,9 km <1 km 4 6 % % % % % 5% 6% 7% 8% 9% % Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Figur 4.8 Andel resor med olika färdmedel uppdelat på resor i olika reslängdsintervall (n=167-8). I förra mätningen, 8, så gjordes drygt % av de kortaste resorna (under en kilometer) med bil. Eventuellt har det skett en liten minskning. På avståndet en till två kilometer och två till fem kilometer så är andelen bilresor i princip den samma vid mätningen 8 och 1. Bilresorna var färre 8 än 1 på det allra längsta avståndet, men betydligt fler 8 än 1 på avståndet till kilometer. På avståndet mellan fem och tio kilometer tycks andelen bilresor ha minskat något från 8 till 1. Andelen gång och cykelresor har inte förändrats nämnvärt på något av avstånden, utan den ser ungefär likadana ut i mätningen 1 som i 8. Andelen bussresor har ökat något för de flesta avstånden mellan mätningen 8 och 1. Den stora skillnaden jämfört med är att bilresornas andel har minskat markant för alla reslängder utom mellan och kilometer. Denna förändring skedde redan mellan mätningarna och 8, men mönstret från 8 har bestått. På det kortare avståndet är det gång- och cykelresor som har ökat och på det längsta avståndet är det tågresorna som har ökat när bilresorna har minskat. Av de bilresor som genomförs så är 8 % av resorna under fem kilometer långa. Det är exakt samma andel som 8. Notera att kategorierna skiljer sig något från Figur 1. i rapporten från 8. Kategorierna 8 är felaktigt angivna och bör egentligen vara som i Figur 4.8. SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1, 15 ()

26 4. Färdmedelsfördelning fördelat på ärende Färdmedelsfördelningen varierar beroende på ärendet med resan, se Figur 4.9. För arbetsresor görs ca % av resorna med bil. En förhållandevis stor del av arbetsresorna görs med cykel, en dryg fjärdedel. En fjärdedel av arbetsresorna görs med kollektivtrafik. Bilresorna utgör störst andel av resorna vid ärendena hämta/lämna/barn/annat samt vid tjänsteresor. Bilen utgör också en större andel (knappt hälften av resorna) vid resor till vård/myndighet/service samt till inköp. Den största andelen bussresor återfinns för ärendet skola/utbildning. Bussresornas andel av dessa resor är mycket större än för alla andra ärendetyper. Till de ärenden där det kan tänkas att tåg är ett rimligt färdmedel så utgör tåget omkring tio procent av resorna. Cykelresornas andel är stor vid ärendena skola/utbildning, motion/förening samt arbetsresor. Som minst är andelen cykelresor för ärenden som annat, vård/myndighet/ service samt vid tjänsteresor. Resor till fots utgör framför allt en större andel vid ärendena annat, inköp samt motion/förening. Hemresa Annat Nöje/släkt och vänner Motion/förening Vård/myndighet/service Inköp Hämta/lämna/barn/annat Tjänsteresa Skola/utbildning Arbete % % % % % 5% 6% 7% 8% 9% % Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Figur 4.9 Andel resor med olika färdmedel uppdelat på resor med olika ärenden (n 1=9 451). Vid en jämförelse med 8 års mätning har bilresornas andel minskat något för arbetsresorna (ca 45 % var bilresor 8 jämfört med ca % 1) och resorna med kollektivtrafik har ökat. Andelen cykelresor och gångresor är ungefär de samma. I mätningen så utgjorde bilresorna ca 5 % av resorna och det tycks ha varit en förändring där andelen bilresor har minskat något vid varje mättillfälle. var andelen cykelresor till arbetet drygt % och den andelen tycks ha ökat något både i mätningen 8 och i mätningen 1. Andelen resor som görs med bil till skola/utbildning har minskat från ca 5 % i mätningen till drygt % i mätningen både 8 och 1. Andelen till fots och cykelresor har minskat från 8 till 1, men resor med kollektivtrafik har ökat något. Vid mätningen låg värdet mellan 8 och 1 års mätningar. När det gäller inköpsresor så var det ca hälften av resorna som gjordes med bil. Denna andel tycks ha minskat med någon procentenhet till 1. För tjänsteresorna syns 16 () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

27 en klar minskning av andelen bilresor. utgjorde bilresorna drygt 75 % av resorna, 8 utgjorde de ca 65 % och i 1 års mätning hade andelen sjunkit till 6 %. När det gäller resor till service (8) och vård/myndighet/service (1) så har andelen resor som görs med bil ökat från drygt 5 % (8) till 45 % (1). Det tycks främst vara gång och cykelresor som har minskat i andel för denna kategori av resor vid 1 års mätning. För övrigt är jämförelser svåra att göra eftersom ärendekategorierna skiljer för mycket mellan de olika mättillfällena Färdmedelsfördelning inom Malmö Följande resultat gäller resor med både start och mål i Malmö kommun och som har gjorts av personer som bor i Malmö. Bilresorna utgör den största andelen av alla resor, drygt en tredjedel, men andelen som görs med cykel är nästan lika stor (knappt en tredjedel). Siffrorna för 8 och 1 är lika när det gäller resor med bil och cykel, men andelen resor till fots har minskat från 8 till 1 med fem procenteneheter och andelen resor med buss har ökat med lika många procentenheter i mätningen 1. I mätningen 1 görs några resor med tåg också, vilket var väldigt sällsynt i mätningen % Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat 8 1 Figur 4. Andel resor med olika färdmedel för resor med start och mål i Malmö och som gjorts av personer boende i Malmö för mätningen 8 respektive 1 (n 1=5 9). SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1, 17 ()

28 4.1 Ärendefördelning Ärendefördelningen för resor som malmöborna har genomfört visar att resa till arbetet är det vanligaste ärendet (förutom resor till hemmet), se Figur Näst vanligaste ärendet är inköp följt av resor för nöjen/besöka släkt och vänner samt motions- /föreningsverksamhet % Arbete Skola/ utbildning Tjänsteresa Hämta/ lämna/ barn/ annat Inköp Vård/ myndighet/ service Motion/ förening Nöje/ släkt och vänner Annat Hemresa Figur 4.11 Andel resor med olika ärenden (n=9 971). Endast överslagsmässiga jämförelser kan göras med tidigare mätningar då ärendekategorierna skiljer. Det verkar i princip inte finnas några skillnader i ärendefördelningen mellan åren. Det kan skilja en elier två procentenheter mellan hur stor andel av alla resor en viss ärendekategori utgör. I alla tre mätningar så är andelen resor till arbetet densamma. Resor till skola/utbildning har eventuellt ökat och andelen tjänsteresor minskat. Hämta/lämna barn/annat har ökat sedan, men då innebar kategorin bara hämta/lämna barn. Inköpsresorna tycks ha minskat. 4.1 Ärendefördelning fördelat på kön Ärendefördelningen bland kvinnor och män skiljer en del, se Figur 4.1. Resor till arbetet och tjänsteresor utgör en större andel av männens resor än av kvinnornas. För kvinnorna är det i stället alla andra resor förutom hemresor, resor för vård/myndighet/service samt resor för annat som utgör större del än de gör bland männens resor. Vid tidigare mätningar har också den största skillnaden varit att män har gjort fler resor till arbetet och fler tjänsteresor än kvinnor. 18 () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

29 Km % Arbete Skola/ utbildning Tjänsteresa Hämta/ lämna/ barn/ annat Inköp Vård/ myndighet/ service Motion/ förening Nöje/ släkt och vänner Annat Hemresa Kvinnor Män Figur 4.1 Andel resor med olika ärenden bland kvinnor respektive män (n kvinnor=5 68, n män=4 ) Reslängd per ärende Medelreslängden för olika ärenden varierar, se Figur 4.1. I resultatet från mätningen 1 så är resorna längst för ärendet annat, vilket troligen bl a inkluderar semesterresor. Bortsett från detta ärende så är tjänsteresorna i genomsnitt de längsta. De här båda ärendena innebär betydligt längre medellängder än alla övriga ärendekategorier. Tredje längsta resorna görs för resor till nöjen/besöka släkt och vänner. Resorna till arbete och skola/utbildning är ungefär lika långa, 15 km. Allra kortast är resorna för inköp. Medelreslängden för resorna för att hämta/lämna barn/annat är så lång som drygt 9 km och reslängden för motion/förening är knappt km Arbete Skola/ utbildning Tjänsteresa Hämta/ lämna/ barn/ annat Inköp Vård/ myndighet/ service Motion/ förening Nöje/ släkt och vänner Annat Hemresa Figur 4.1 Genomsnittlig reslängd för resor med olika ärenden (n=8 956). Alla genomsnittliga reslängder har ökat från 8 till 1, förutom för ärendet tjänsteresa och hemresa. För ärendena motion/förening, nöje/besöka släkt och vänner samt annat så går det inte att göra jämförelser, eftersom ärendena inte är helt jämförbara med de tidigare undersökningarna. Tjänstresorna har blivit tio km kortare och hemresorna SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1, 19 ()

30 Km har blivit fyra km kortare. För flera av de andra ärendena har den genomsnittliga reslängden fördubblats mellan mätningen 8 och mätningen 1. T ex så är reslängden för skola/utbildning ca femton km 1 och bara åtta km 8, för hämta/lämna barn (inklusive annat i mätningen från 1) har avståndet ökat från fem till 9 km och för vård/ myndigheter/service (vilket kallades bara service i mätningen 8) från fem till elva km Reslängd per ärende fördelat på kön Både totalt sett och uppdelat på olika ärenden så reser män längre än kvinnor, se Figur Det enda ärende som män inte reser längre till än kvinnor är till motion/förening, där den genomsnittliga reslängden är samma. Allra störst skillnad i kilometer finns för ärendet annat. Skillnaden när det gäller tjänstresor är väldigt liten, så kvinnor och män som gör tjänsteresor reser i genomsnitt mer eller mindre lika långt. Kvinnorna har i genomsnitt ca fem km kortare resor till sina arbeten än män Arbete Skola/ utbildning Tjänsteresa Hämta/ lämna/ barn/ annat Inköp Vård/ myndighet/ service Motion/ förening Nöje/ släkt och vänner Annat Hemresa Kvinnor Män Figur 4.14 Genomsnittlig reslängd för resor med olika ärenden bland kvinnor respektive män (n kvinnor=4 999, n män= 957). () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

31 4.16 Tidpunkt för resorna start vardag, lördag, söndag Malmöborna reser på samma tidpunkter som andra gör, dvs mönstret för när resorna startar är det samma som brukar framkomma i resvaneundersökningar, se Figur På vardagarna är det två tydliga toppar för resornas starttid, mellan kl 6 och 8 på morgonen och mellan kl 15 och 18 på eftermiddagen. På lördagar och söndagar är resorna betydligt mer utspridda över dagen. 1% % 8% 6% 4% % % Vardag Lördag Söndag Figur 4.15 Andel resor fördelat på starttimme för vardagar, lördagar och söndagar (n vardag=6 986, n lördag=1, n söndag=786) SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1, 1 ()

32 5 Resor för boende i respektive TROMP-område I följande kapitel redovisas antal resor per person, reslängd per person och reslängd per resa samt färdmedels- och ärendefördelningar för boende i Malmös olika TROMPområden. Indelningen av områden framgår av Figur 5.1. Område 4 utgår ur den totala analysen då detta område inte omfattar några boende i materialet och område 1 utgår då antalet resor för boende i området är otillräckligt för analys. Figur 5.1 Tromp-områden () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

33 5.1 Antal resor Malmöborna gör i snitt,6 resor per person och dag. Antalet resor bland de boende i de olika TROMP-områdena varierar mellan, och, resor per person och dag, se Figur 5.. TROMP-område 15,7 TROMP-område 14 TROMP-område 1,4,5 TROMP-område 11, TROMP-område,7 TROMP-område 9,8 TROMP-område 8 TROMP-område 7 TROMP-område 6,,,4 TROMP-område 5 TROMP-område TROMP-område TROMP-område 1,8,9,7,7,,5 1, 1,5,,5,,5 Antal Figur 5. Antal resor per person och dag för boende i de olika TROMP-områdena (n=88-759) 5. Reslängd per person Malmöborna reser i genomsnitt 46 km per person och dag. Som framgår av Figur 5. varierar den genomsnittliga reslängden per person mycket mellan de olika TROMPområdena. TROMP-område 15 TROMP-område TROMP-område 1 TROMP-område TROMP-område 71 TROMP-område 9 54 TROMP-område 8 4 TROMP-område 7 TROMP-område 6 TROMP-område TROMP-område 76 TROMP-område TROMP-område Km Figur 5. Reslängd per person och dag för boende i de olika TROMP-områdena (n=65-595) () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

34 5. Reslängd per resa Den genomsnittliga reslängden per resa för en malmöbo är 15 km. Liksom när det gäller reslängd per person varierar den genomsnittliga reslängden per resa på motsvarande sätt bland boende i de olika TROMP-områdena, se Figur 5.4. TROMP-område TROMP-område TROMP-område 1 1 TROMP-område 11 9 TROMP-område 4 TROMP-område 9 16 TROMP-område 8 1 TROMP-område 7 TROMP-område 6 TROMP-område TROMP-område 4 TROMP-område 15 TROMP-område Km Figur 5.4 Reslängd per resa för boende i de olika TROMP-områdena (n=4-1 76) 5.4 Färdmedel Färdmedelsfördelningen för respektive område framgår av Figur 5.5. Ett tydligt mönster är att bilresorna är vanligare ju längre ut från centrum området ligger. Cykelresorna uppvisar ungefär det omvända mönstret, att de är vanligare i de centralare områdena än längre ut. TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område % % % % % 5% 6% 7% 8% 9% % Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat Figur 5.5 Färdmedelsfördelning för de boende i TROMP-områdena (n=-1 88) 4 () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

35 5.5 Ärende I Figur 5.6 framgår hur resornas ärenden fördelar sig bland de boende i de olika områdena. TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område TROMP-område % % % % % 5% 6% 7% 8% 9% % Arbete Skola/utbildning Tjänsteresa Hämta/lämna/barn/annat Inköp Vård/myndighet/service Motion/förening Nöje/släkt och vänner Annat Hemresa Figur 5.6 Ärendefördelning för de boende i olika TROMP-områden (n= ) 5 () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,

36 6 Resrelationer I detta kapitel redovisas sammanställningar av resrelationer som görs till, från och inom Malmö. Resultaten redovisas både för malmöbor och för samtliga skåningar. Vilka grupper redovisningen görs på redovisas för respektive resultatdel. I flera fall är underlaget för litet för att brytas ner. Då en individ kan ha genomfört flera resor (och därmed tilldelar flera resor sin vikt) är gränsen för det lägsta antal för vilket redovisning kan göras högre än om redovisning görs på individdata (där en individ enbart förekommer en gång). En rimlig gräns för klusterdata såsom resdata i detta fall är ca 5 resor. I sammanställningen nedan har dock en gräns på ca 45 resor gjorts då det illustrativa syftet ansetts högre än en skarp gräns på 5 resor. Vid de tillfällen resultat som är baserade på färre än 5 resor redovisats har detta kommenterats. 6.1 In- och utpendling Definitionen av inpendling är arbetsresor med målpunkt i Malmö gjorda av personer boende i en annan kommun och definitionen av utpendling är arbetsresor med målpunkt utanför Malmö gjorda av malmöbor. Resor som gjorts med både start och mål i Malmö har tagits bort från analysen Inpendling Totalt görs knappt 4 pendlingsresor till Malmö under ett genomsnittligt dygn. Färdmedelsfördelningen för inpendlingen till Malmö framgår av Figur 6.1. I figuren framgår även fördelningen från Resvanor Syd 7. I jämförelse med mätningen 7 har inpendlingen med bil minskat och tåg ökat % Bil Buss Tåg Cykel Till fots Annat 7 1 Figur 6.1 Färdmedelsfördelning för inpendlingsresor 7 och 1 (n 1=889) I Tabell 6.1 framgår färdmedelsfördelning för pendlingsresor som görs till Malmö av boende i andra kommuner. Notera att resultaten omfattar resor som korsar 6 () SWECO, RAPPORT: RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1,