Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Transkript

1 Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner Våren 2014 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN

2 Titel: Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren 2014 Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Anna Zajc, Erik Granberg Ludvika kommun Karin Sandahl, Ludvika kommun Anna Zajc, Koucky & Partners AB Erik Granberg, Enkätfabriken Datum:

3 Sammanfattning Under våren 2014 genomfördes en resvaneundersökning i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Ludvika kommun och utgör en del av det pågående stadsbyggnadsprojektet Genomfart Ludvika som genomförs tillsammans med Trafikverket och Region Dalarna. Koucky & Partners AB och Enkätfabriken har genomfört undersökningen. Resvaneundersökningen har gjorts genom utskick av enkäter till slumpmässigt utvalda invånare i Ludvika och Smedjebackens kommuner i åldersgruppen år. Utskicken av enkäter gjordes under mars-maj Totalt har invånare svarat, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 40 procent. Nedan sammanfattas några av undersökningens huvudsakliga resultat. Kvinnor och män gör nästan lika många resor, men män reser längre sträckor. Kvinnor gör i snitt 2,3 resor per person och dygn medan män gör 2,4. Mäns resor är dock längre, 10 kilometer (median) jämfört med 7 kilometer för kvinnor. Skillnader finns också mellan olika åldersgrupper, personer i åldersgruppen år gör flest, men också kortast resor. Vardagsresorna är fler men kortare än helgresorna. Under vardagar görs i snitt 2,5 resor per person och dag, medan motsvarande siffra under helgdagar är 2 resor. De resor som görs under helgerna är dock längre, 10 kilometer (median) jämfört med 8 kilometer under vardagar. Under en genomsnittlig dag är det 35 procent som inte gör någon resa alls. Flest antal resor görs under vardagarnas morgon- och eftermiddagstimmar. 71 procent av alla resor görs med bil. Också bland kortare resor står bilen för en stor andel av resorna. För resor under 5 kilometer står bilresorna för 6 av 10 resor och också för resor under 1 kilometer står resorna med bil för närmare 4 av 10 resor. Av samtliga resor görs 10 procent till fots, 8 procent med cykel, 6 procent med buss och 3 procent med tåg. Utöver resor till bostaden är resor till arbetet den vanligaste typen av resa. 19 procent av alla resor görs till arbetsplatsen. Andra vanliga typer av resor är inköpsresor, fritidsresor och resor till skolan. Kollektivtrafikens marknadsandelar är 15 procent i Ludvika och 7 procent i Smedjebacken. Marknadsandelen i Ludvika ligger något över snittet från Kollektivtrafikbarometern 2013 för Dalarna som är 10 procent, medan Smedjebacken ligger något under detta snitt. Stora variationer finns också mellan olika geografiska områden inom Ludvika och Smedjebackens kommuner. Högst är marknadsandelen i Grängesbergs tätort där den uppgår till 20 procent. Resor till och från Ludvika tätort står för en stor andel av resandet. 62 procent av Ludvikaoch Smedjebacksbornas resor har Ludvika tätort som start-och/eller målpunkt. Bland dessa utgör 30 procent resor inom tätorten. Bland resor utanför Ludvika och Smedjebacken är resor till Borlänge, Fagersta och Falu kommun de vanligaste. För resor utanför de båda kommunerna görs en fjärdedel av resorna till Borlänge kommun. Resor till Fagersta kommun står för 14 procent, medan resor till Falu kommun utgör 13 procent av resorna. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

4 94 procent har en eller flera bilar i sitt hushåll. Utöver utbredd tillgång till bil i hushållen har också närmare 9 av 10 körkort för personbil. I de flesta hushåll finns även tillgång till andra fordon, 82 procent har en eller flera cyklar i hushållet, 15 procent moped och 11 procent motorcykel. Innehav av elcykel är ännu ej utbrett, endast 3 procent har en eller flera elcyklar i hushållet. 3 av 4 har en kollektivtrafikhållplats inom 500 meter från sin bostad. En majoritet har tillgång till en kollektivtrafikhållplats inom rimligt gångavstånd. De flesta, 95 % har inte heller några funktionshinder som begränsar möjligheten att resa med kollektivtrafiken. Samtidigt är innehavet av kollektivtrafikkort låg, endast 18 procent har ett kollektivtrafikkort hos Dalatrafik. 1 av 4 funderar på att minska sin bilanvändning i framtiden. Närmare 80 procent uppger att de idag använder bilen ofta. Bland dessa funderar 33 procent på att minska sin bilanvändning i framtiden, medan resterande tänker åka lika mycket bil i framtiden. Bland de som uppger att de idag sällan eller aldrig använder bilen, tänker drygt en tredjedel resa mer med bil i framtiden. Bland dessa är en majoritet i åldersgruppen år. Billigare kollektivtrafik uppges som den mest avgörande faktorn för att öka sitt resande med kollektivtrafiken. Även fler avgångstider, färre byten, kortare restid, bättre kännedom om avgångar och linjer samt möjlighet att kunna räkna in restid i arbetstid uppges av många som avgörande faktorer. Tryggare och säkrare trafikmiljö uppges som den mest avgörande faktorn för att öka sitt resande med cykel. Också faktorer som fler eller mer sammanhängande cykelvägar, bättre underhåll och vinterväghållning, samt tillgång till cykel/fungerande cykel uppges av många som faktorer som skulle öka cyklandet. Utöver kortare avstånd, uppges bättre underhåll och vinterväghållning av gångvägar samt tryggare och säkrare trafikmiljö för gående som de mest avgörande faktorerna för att ökat resandet till fots. Många av de svarande har i egna kommentarer beskrivit just dålig belysning som ett stort hinder. För att minska skjutsning med bil till skola uppges busstider som passar skolans startoch sluttider som den mest avgörande faktorn. Många uppger också att säkrare gång- och cykelvägar, säkrare trafikmiljö vid skolan samt säkert och tryggt på bussen skulle vara avgörande för att låta barnet gå, cykla eller åka kollektivt till skolan. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

5 Innehållsförteckning 1. Inledning och upplägg Bakgrund Syfte Metod och genomförande Definitioner Urval Enkät Utskick Bearbetning och geokodning Jämförelser med den nationella resvaneundersökningen och Kollektivtrafikbarometern Svarsfrekvens och bortfallsanalys Svarsfrekvens Väder Bortfallsanalys Svarsgruppen Kön och ålder Geografisk fördelning Sysselsättning Utbildningsnivå Hushållets sammansättning Tillgång till olika färdmedel Användning av olika färdmedel Attityder Bil Kollektivtrafik Cykel Gång Skjutsning till skola Antal resor Antal resor vardag och helger Antal resor uppdelat på område Antal resor uppdelat på kön och ålder Antal resor jämfört med nationell nivå Reslängd och resornas fördelning över dygnet Reslängd vardag och helg Reslängd uppdelat efter område Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

6 9.3 Reslängd uppdelat på kön och ålder Resornas fördelning över dygnet Resornas fördelning över vardagsdygn uppdelat efter ärende Reslängd jämfört med nationell nivå Val av färdmedel Färdmedelsfördelning Färdemedelsfördelning uppdelat efter resans längd Färdmedelsfördelning uppdelat på kön och ålder Färdmedelsfördelning uppdelat på veckodag Färdmedelsval uppdelat efter geografiskt område Färdmedelsval uppdelat på ärende Färdmedelsfördelning jämfört med nationell nivå Ärenden Ärendefördelning Ärendefördelning uppdelat efter vardag och helgdagar Kollektivtrafik Kombinationsresor med kollektivtrafiken Kollektivtrafikens marknadsandelar Reserelationer De vanligaste reserelationerna inom Ludvika och Smedjebackens kommuner Ludvika Västra Sunnansjö-Saxdalen Grängesbergs tätort Ludvika tätort Ludvika Norra Smedjebacken Norra Smedjebackens tätort Smedjebacken Södra Vanligaste reserelationer utanför Ludvika och Smedjebacken kommuner Bilaga 1: Enkät och resdagbok Bilaga 2: Följebrev, första utskick Bilaga 3: Följebrev, påminnelseutskick Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

7 1. Inledning och upplägg Att veta hur resandet i en kommun eller region fördelas mellan olika färdsätt är en förutsättning för ett systematiskt arbete för hållbart resande och för att följa utvecklingen i trafiken. Under våren 2014 genomfördes därför en resvaneundersökning i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Ludvika kommun och utgör en del av det pågående stadsbyggnadsprojektet Genomfart Ludvika som Ludvika genomför tillsammans med Trafikverket och Region Dalarna. Undersökningen har genomförts av Koucky & Partners AB och Enkätfabriken. Resvaneundersökningen har gjorts genom utskick av enkäter till slumpmässigt utvalda invånare i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Totalt har invånare svarat, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 40 procent. Kontaktpersoner hos Ludvika kommun har varit Karin Sandahl och Emma Johansson. Övergripande projektledare för undersökningen har varit Erik Granberg från Enkätfabriken som också stått för enkätinsamling och statistiks analys. Koucky & Partners har stått för framtagande av enkätfrågor, samt resultatanalys. Anna Zajc har varit projektledare för Koucky & Partners och Michael Koucky har varit projektets kvalitetsgranskare. Från Koucky & Partners har också Hanna Ljungblad och Torunn Renhammar medverkat. I denna rapport beskrivs resvaneundersökningens metod och resultat. Kapitel 1-5 består av inledning, bakgrund, metod samt svarsfrekvens och bortfallsanalys. I kapitel 6-13 redovisas undersökningens resultat. Först beskrivs svarsgruppen, följt av svaren på enkätundersökningens attitydfrågor. Därefter beskrivs antal resor, reslängder, färdmedelsval samt ärendefördelning. Resultatet från resedagboken analyseras utifrån antal resor, reslängd och resornas fördelning över dygnet. Dessa analyseras utifrån olika bakgrundsvariabler så som ålder och kön och jämförelser görs med resultat från den nationella resvaneundersökningen som genomförs av Trafikanalys. Därefter följer ett kapitel som specifikt rör kollektivtrafiken och jämförelser görs med resultat från Kollektivtrafikbarometern. I rapportens sista kapitel beskrivs reserelationer mellan och inom de olika områdena i Smedjebacken och Ludvika samt till platser utanför Ludvika och Smedjebacken. Till rapporten finns också bilagor innehållandes enkät, resedagbok och följebrev. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

8 2. Bakgrund Ludvika och Smedjebacken utgör (tillsammans med Ljusnarsberg) en egen lokal arbetsmarknadsregion. Mellan kommunerna sker mycket pendling, medan pendlingsutbytet med omgivande regioner är förhållandevis lågt. Ludvika och Smedjebackens vision är att få en tillväxt av både befolkning och företag genom att skapa en attraktiv region, där bra kommunikationer är en viktig del. Kollektivtrafiken i Ludvika och Smedjebacken är förhållandevis väl utbyggd inom och mellan kommunerna, men i förhållande till andra regioner finns brister i tillgängligheten och läget kan ses som perifiert.enligt den nationella undersökningen Kollektivtrafikbarometern som genomförs av Svensk kollektivtrafik ligger kollektivtrafikens marknadsandelar i Dalarna i bottenskiktet bland Sveriges regioner och har också minskat under de senaste åren. En omläggning av kollektivtrafiken pågår i Ludvika där bland annat ett nytt koncept med servicetrafik införs. Strävan är att förbättra möjligheterna att resa kollektivt i framförallt stråken och att resebehovet inom tätorter liksom till och från stråken allt mer ska kunna tillgodoses med servicetrafik samt gång- och cykelresor. I Ludvika kommun pågår stadsbyggnadsprojektet Genomfart Ludvika som genomförs tillsammans med Trafikverket och Region Dalarna. 3. Syfte Det övergripande syftet med undersökningen är att bidra till uppfyllelse av nationella mål om hållbart resande och samtidigt skapa god tillgänglighet till arbete, utbildning, service och fritidsverksamhet inom Ludvika, Smedjebacken och den omgivande regionen. Ludvika och Smedjebackens kommuner har idag ett ganska bra grepp om hur trafiken ser ut på marken (trafikströmmar med bil, barriärer, möjliga infrastrukturåtgärder osv), men kunskapen om hur och varför invånarna reser samt vilken inställning de har till att förändra sitt resande är låg. Målen med resvaneundersökningen är att få ett bra underlag för att genomföra och följa upp åtgärder i projektet Genomfart Ludvika och övrig planering av transportinfrastrukturen, att få en analys av kollektivtrafikens marknadsandelar och av möjligheterna att få fler att gå, cykla och resa kollektivt samt att få förslag på fortsatt inriktning och prioritering av åtgärder för arbetet med hållbart resande. Målet är också att kunna jämföra resvanor och attityder med de mått som tas fram på nationell/regional nivå samt med eventuella upprepade undersökningar. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

9 4. Metod och genomförande 4.1 Definitioner Vissa begrepp är centrala för den genomförda resvaneundersökningen och beskrivs därför närmare nedan. (DEL)RESA En förflyttning med syfte att uträtta ett ärende. Ett exempel på en resa är en förflyttning från hemmet till arbetet. Den som på vägen från hemmet till arbetet lämnar barn på förskola gör två resor: en resa från hemmet till förskolan och en från förskolan till arbetet. En förflyttning som görs utan syfte att uträtta ett ärende, så som att ta en joggingtur eller att rasta hunden räknas inte som en resa. Inte heller räknas förflyttningar som ingår i en yrkesutövning, så som den förflyttning busschauffören gör under körningen eller brevbäraren under utdelning av post, som resor. Andra förflyttningar som görs i tjänsten räknas dock som resor. Definitionen av en resa i denna resvaneundersökning motsvarar bäst det som kallas delresa i den nationella resvaneundersökningen. HUVUDRESA Utgångspunkt är den definition som används i den nationella resvaneundersökningen som genomförs av Trafikanalys. Varje huvudresa startar i en huvudresepunkt och pågår till nästa huvudresepunkt. Som huvudresepunkt räknas bland annat bostad, tillfällig övernattningsplats, skola och arbetsplats. Samma definition används i Svensk kollektivtrafiks Kollektivtrafikbarometer. I denna resvaneundersökning analyseras resorna på huvudresenivå endast vid jämförelse med Kollektivtrafikbarometern. Som huvudresepunkt räknas här egen bostad, egna arbetsplatsen, skola eller praktikplats, fritidsbostad eller annan tillfällig övernattningsplats. HUVUDSAKLIGT FÄRDMEDEL Med huvudsakligt färdmedel avses det färdmedel som i huvudsak använts under resan. Det huvudsakliga färdmedlet bestäms genom följande fallande rangordning: Tåg, buss, färdtjänst, taxi, bil som förare, bil som passagerare, moped/mc, cykel, gång och annat. KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDELAR Utgångspunkten är den definition som används i Svensk kollektivtrafiks Kollektivtrafikbarometer. Som kollektivtrafikens marknadsandelar räknas andelen huvudresor där kollektivtrafik eller taxi varit det huvudsakliga färdmedlet, i förhållande till det privata motoriserande resandet. Till det privata motoriserade resandet räknas bil som förare eller passagerare samt moped/mc. Övriga färdsätt, så som gång, cykel, färdtjänst etc. exkluderas från beräkningen. 4.2 Urval Resvaneundersökningen omfattar medborgare bosatta i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Åldersspannet som används är år. Totalt skickades enkäter ut. Urvalet bestod av två stratum, ett för Ludvika kommun och ett för Smedjebackens kommun. Antal respondenter i Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

10 vartdera stratum var proportionerligt utifrån antal invånare i respektive kommun. Adressregister för Ludvika kommun tillhandahölls av kommunen, medan urval för Smedjebackens kommun genomfördes av Statens personadressregister (SPAR). Urvalet gjordes i nära anslutning till utskicksdatum för att säkerställa att registret var aktuellt. 4.3 Enkät Resvaneundersökningen har genomförts med hjälp av postala enkäter. I enkäten fanns en del med bakgrundsfrågor (ålder, kön, tillgång till olika färdmedel etc.), en attityd-del samt resedagbok där respondenterna fick fylla i vilka resor de genomfört under en på förhand utvald dag. Enkät och resedagbok finns i bilaga Utskick Totalt genomfördes tre stycken utskick. Ett aviseringsutskick med information om den kommande undersökningen, ett enkätutskick och en påminnelse. Vid enkätutskick och påminnelse skickades enkäten, instruktioner och ett svarskuvert. I instruktionerna fanns även en länk och en kod som möjliggjorde att besvara undersökningen på Internet. Mätveckor i undersökningen var enligt följande: Enkätutskick: Vecka 14,15,19 Påminnelseutskick: Vecka Samtliga respondenter tilldelades ett datum inom mätveckorna och fick enkäten skickad till sig i nära anslutning till det aktuella datumet. Aviseringsvykortet skickades cirka en vecka innan enkätutskicket. 4.5 Bearbetning och geokodning Resultatet från undersökningen har inkommit genom pappersenkäter och webbenkäter. Svaren från pappersenkäterna har scannats in och kopplats samman med svaren från webbenkäten. Databaserna har kontrollerats för att upptäcka eventuella felaktigheter som kan uppstå vid exempelvis sammanfogning av flera databaser. Stickprov tas från databasen som jämförs mot den faktiska enkäten för att kontrollera att inmatningen har skett på rätt sätt. Viss bearbetning av svaren har genomförts för att möjliggöra sammankopplingen. Svar som varit oläsliga vid såväl optisk inläsning som vid manuell tolkning har markerats som bortfall. Om respondenten angivit fler svar än det specificerade antalet markeras även det som bortfall. Samma sak gäller om det lämnade svaret ej stämmer med den definierade skalan. I undersökningen har respondenterna fyllt i ett antal platser och adresser. För att möjliggöra analys har dessa adresser geokodats till en plats och ett område. Geokodningen har i första hand gjorts genom en optisk inläsning och en automatisk platsbestämning. I de fall det ej varit möjligt att läsa in optiskt eller där platsen ej hittats har en manuell bearbetning genomförts. För att kunna genomföra den manuella geokodningen har kartor, adressregister och internet tagits till hjälp. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

11 4.6 Jämförelser med den nationella resvaneundersökningen och Kollektivtrafikbarometern Resultatet från denna resvaneundersökning har jämförts med resultat från den nationella resvanundersökningen som genomförs av Trafikanalys för samt med Kollektivtrafikbarometern 2013 som genomförs av Svensk Kollektivtrafik. NATIONELLA RESVANEUNDERSÖKNINGEN Vid jämförelser med den nationella resvaneundersökningen redovisas det nationella snittet samt snittet för den kommungrupp som Ludvika respektive Smedjebacken räknas till i Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. I denna indelning klassas Ludvika som varuproducerande kommun, vilket innebär att 34 procent eller fler av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet. Smedjebacken klassas som pendlingskommun, vilket innebär att 40 procent eller fler av nattbefolkningen pendlar till annan kommun 1. Det finns metodskillnader mellan denna resvaneundersökning och den som genomförs på nationell nivå. Bland annat genomförs den nationella resvaneundersökningen via telefonintervjuer, medan postala enkäter använts i denna undersökning. Det finns också skillnader i hur olika begrepp definieras (för beskrivning av de definitioner som används i denna undersökning se 4.1). För att minimera skillnadernas effekter på jämförbarheten har den nationella datan rensats från förflyttningar i yrkestrafik samt motion- och friluftsresor, där en majoritet av resorna kan antas vara förflyttningar utan syfta att uträtta ett ärende (promenad, rasta hunden etc.), vilket är förflyttningar som inte inkluderats i denna resvaneundersökning. Vanligtvis brukar data från den nationella resvaneundersökningen redovisas på huvudresenivå. När jämförelser här görs har datan från den nationella resvaneundersökningen istället analyserats på delresenivå. (För definitioner av delresa och huvudresa se kapitel 4.1.) Resultaten bedöms i och med analysarbetet som jämförbara, men bör tolkas med metodskillnaderna i åtanke. KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Det finns metodskillnader även mellan denna undersökning och Kollektivtrafikbarometern. I Kollektivtrafikbarometern används telefonintervjuer, medan postala enkäter används i denna resvaneundersökning. I Kollektivtrafikbarometern definieras huvudsakligt färdsätt som det färdsätt som respondenten själv uppger som huvudsakligt, medan huvudsakligt färdsätt i denna undersökning definieras utifrån en rangordning (se kapitel 4.1 för definitioner). Då Kollektivtrafikbarometerns resultat redovisas uppdelat på huvudresa och möjlighet att bryta ned resultatet på delresenivå har saknats vid analys, har istället denna undersöknings resultat analyserats utifrån huvudresor vid jämförelse med Kollektivtrafikbarometern. Resultaten bedöms trots metodskillnader som jämförbara, men bör liksom jämförelse med den nationella resvaneundersökningen, tolkas med metodskillnaderna i åtanke. 1 Sveriges kommuner och landsting (2010) Kommungruppsindelning Revidering av Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

12 5. Svarsfrekvens och bortfallsanalys 5.1 Svarsfrekvens Fram till att inscanning av enkäter stängdes den 9 juni hade totalt enkäter inkommit. Det motsvarar en bruttosvarsfrekvens på 40 procent. Totalt 77 enkäter kom i retur på grund av att adressen var okänd, respondenten var avflyttad eller av annan orsak som gjorde att respondenten ej ingår i målpopulationen. Efter korrigering av bruttourvalet uppgår nettosvarsfrekvensen till 41 procent. Totalt svarade 95 procent av de respondenterna via pappersenkät och 5 procent svarade på Internet genom undersökningens webbenkät. 5.2 Väder En jämförelse av medeltemperaturer från 2002 och framåt för mätdagarna har genomförts. Jämförelsen visar att det inte funnits några större temperaturavvikelser under den undersökta perioden. 5.3 Bortfallsanalys I de allra flesta undersökningar finns ett bortfall. Bortfallet kan bli problematiskt om vissa grupper faller bort eller är tydligt underrepresenterade i undersökningen. Bortfallet kan exempelvis bero på bristande språkförståelse, ointresse eller sjukdom. För att kartlägga om det finns ett problem med representativeten hos vissa grupper har en analys av bortfallet genomförts. Analysen utgår från populationens sammansättning i de båda kommunerna och jämför den med sammansättning av de svarande. En jämförelse har genomförts vad gäller kön, ålder, utbildning, sysselsättning och geografiskt område. Nedanför visas resultat för ålder, kön och utbildning 2. Slutsatsen av bortfallsanalysen är att respondenterna är representativa gällande utbildning och geografiskt område, men att det finns ett problem med få svarande i de yngre ålderskategorierna. Vad gäller kön finns det en viss skillnad, den bedöms dock ej ha en stor påverkan på resultatet. För att komma tillrätta med problemet har därför resultatet viktats på ålder för att ge ett mer representativt resultat. Tabell 5:1 Könsfördelning i befolkningen respektive i svarsgruppen Befolkningen Respondenterna Män 51% 45% Kvinnor 49% 55% Totalt Tabell 5:2 Åldersfördelning i befolkningen respektive i svarsgruppen Tabell 5:3 Utbildningsnivå i befolkningen respektive i svarsgruppen Befolkningen Respondenterna Förgymnasialutbildning 23% 22% Gymnasieutbildning 52% 41% Högskoleutbildning 23% 28% Annan utbildning 2% 9% Totalt Befolkningen Respondenterna % % 7% % 14% % 18% % 27% % 24% 2 SCB Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

13 6. Svarsgruppen I detta kapitel redovisas bakgrundsvariabler, så som ålder, kön och sysselsättning, för de som svarat på enkäten. För att svarsgruppen ska vara så representativ som möjligt för befolkningen har resultatet viktats på ålder. För övriga variabler har skillnaderna mellan svarsgruppen och befolkningen varit så pass små att ingen viktning bedömts nödvändig. 6.1 Kön och ålder Bland de som svarat har yngre varit underrepresenterade och urvalet har därför viktats så att fördelningen motsvarar den verkliga fördelningen i befolkningen. I tabell 6:1 visas de oviktade värdena för svarsgrupperna uppdelat på kön och ålder, medan tabell 6:2 visar det viktade värdena, vilket motsvarar det faktiska fördelningen i Ludvika och Smedjebacken. Samtliga resultat i denna rapport redovisas utifrån de viktade värdena. Tabell 6:1 Ålder och kön för svarsgruppen, oviktade värden Tabell 6:2 Ålder och kön för svarsgruppen, viktade värden n= 2259 n= 2259 Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt år 16% 12% 14% år 7% 5% 6% år 26% 26% 26% år 15% 15% 15% år 35% 33% 34% år 39% 35% 37% år 24% 29% 26% år 39% 45% 41% Totalt Totalt Geografisk fördelning I resvaneundersökningen har Ludvika och Smedjebackens kommun delats upp i åtta områden, fem områden i Ludvika och tre i Smedjebacken. Tabell 6:3 visar vilka kommundelar som ingår i de olika områdena, medan karta 6:1 och figur 6:1 nedan visar områdena respektive svarens fördelning mellan de olika områdena. Flest svar finns bland boende i Ludvika tätort, där också en stor andel av Ludvika kommuns invånare bor. Tabell 6:3 Förklaring av geografisk indelning NUMMER OMRÅDE Består av 1 Ludvika Västra Fredriksberg, Nyhammar, Grangärde, västra glesbygden 2 Sunnansjö-Saxdalen Sunnansjö, Saxdalen, Blötberget, Gonäs, södra glesbygden 3 Grängesbergs tätort Grängesbergs tätort inklusive Hörks Hage, Örtjärn, Kyrkviken 4 Ludvika tätort Ludvika tätort 5 Ludvika Norra Sörvik, Gräsberg, Persbo, Håksberg, norra glesbygden 6 Smedjebacken Norra Norra delarna inklusive Hagge 7 Smedjebackens tätort Smedjebackens tätort inklusive Jobsbo och Flatenberg 8 Smedjebacken Södra Södra delarna inklusive Söderbärke Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

14 Karta 6:1 Geografisk uppdelning av Ludvika och Smedjebacken som används i undersökningen OMRÅDE 5 OMRÅDE 6 OMRÅDE 2 OMRÅDE 1 OMRÅDE 4 OMRÅDE 7 OMRÅDE 3 OMRÅDE 8 OpenStreetMaps bidragsgivare Ludvika Figur 6 1 Svarens fördelning mellan de geografiska områdena n= 2420 Smedjebacken 31% 1. Ludvika Västra 9% 2. Sunnansjö-Saxdalen 8% 3. Grängesbergs tätort 8% 4. Ludvika tätort 68% 36% 5. Ludvika Norra 7% 6. Smedjebacken Norra 11% 7. Smedjebackens tätort 14% 8. Smedjebacken Södra 7% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

15 6.3 Sysselsättning Figur 6:2 visar svarsgruppens huvudsakliga sysselsättning. Hälften av de svarande förvärvsarbetar, 29 procent är pensionärer och 9 procent studerar. Denna fördelning stämmer väl med den faktiska fördelningen i befolkningen 3. Figur 6:2 Huvudsaklig sysselsättning bland de svarande n= % 2 1 Förvärvsarbetar 9% Studerar Pensionär 4% Arbetssökande 2% Föräldraledig 1% Sjukskriven 4% Annat 6.4 Utbildningsnivå Figur 6:3 visar högsta avslutade utbildning. 22 procent av de svarande har grundskoleutbildning, 41 procent har gymnasie- eller folkhögskoleutbildning, medan 28 procent har högskoleutbildning. Figur 6:3 Högsta avslutade utbildning bland de svarande n= % % 28% 1 9% Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning eller folkhögskoleutbildning Högskoleutbildning Annan utbildning 3 Statistiska centralbyrån AKU Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

16 6.5 Hushållets sammansättning I figur 6:4 och 6:5 visas antal personer i hushåll respektive antal barn i hushåll. Den vanligaste hushållstypen är hushåll med två vuxna utan barn. Bland de som har barn är fördelningen mellan hushåll som har ett barn och två barn lika. Endast 5 procent bor i hushåll med tre barn eller fler. Figur 6:4 Hushållets sammansättning n= 2241 n= 2241 Figur 6:5 Antal barn i hushåll 22% 7% 4% 19% 3% En vuxen utan barn En vuxen med barn Två vuxna utan barn Två vuxna med barn Fler än två vuxna utan barn Fler än två vuxna med barn 3%2% 12% 12% 7 Inga barn 1 barn 2 barn 3 barn Fler än 3 barn 45% 6.6 Tillgång till olika färdmedel CYKEL Figur 6:6 visar antal cyklar per hushåll. I fyra av fem hushåll finns en eller flera cyklar, medan cykel saknas i var femte hushåll. Elcykel är fortfarande relativt ovanligt, endast 3 procent har en eller flera elcyklar i hushållet. Figur 6:6 Antal cyklar i hushållet n= 2189 n= % 22% 18% 16% Ingen Fler än 3 31% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

17 KOLLEKTIVTRAFIK Viktiga förutsättningar för att kunna använda kollektivtrafiken är att det finns en hållplats inom rimligt avstånd från målpunkter och att resenären inte har några funktionshinder som begränsar möjligheten till att resa med kollektivtrafiken. För att resa med kollektivtrafiken regelbundet behövs också någon form av reskort hos aktuellt kollektivtrafikbolag. I figur 6:7 visas andel med någon form av funktionshinder som begränsar tillgängligheten till kollektivtrafiken. Bland de svarande har 5 procent någon form av sådant funktionshinder, medan resterande inte har några funktionshinder som hindrar resande med kollektivtrafiken. Figur 6:7 Andel med funktionshinder som begränsar möjligheten att resa med kollektivtrafiken n= % Ja Nej 95% Figur 6:8 visar avstånd från bostad till närmaste kollektivtrafikhållplats. Tre av fyra har en hållplats inom 500 meter från sin bostad. Figur 6:9 visar innehav av kollektivtrafikkort hos Dalatrafik. Drygt fyra av fem har inte något kollektivtrafikkort hos Dalatrafik. Av dem som har kort, är det vanligaste periodkort, skolkort eller reskort laddat med reskassa. Figur 6:8 Avstånd från bostad till Figur 6:9 Innehav av kollektivtrafikkort hos Dalatrafik närmaste kollektivtrafikhållplats n= 2336 n= % % meter meter 14% 500 meter - 1 kilometer 4% 1-2 kilometer 6% Längre än 2 kilometer 2 Nej, har inget kollektivtrafikkort hos Dalatrafik 5% Ja, reskort laddat med reskassa 5% Ja, reskort period 30 dagar 4% Ja, skolkort 1% Ja, seniorkort Ja, reskort företag Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

18 BIL Figur 6:10 visar körkortsinnehav. Närmare nio av tio har körkort för personbil. Lägst är körkortsinnehavet bland personer i åldern år. Körkortsinnehavet i denna grupp är 58 procent. Figur 6:10 Körkortsinnehav, personbil n= % Ja Nej 87% Figur 6:11 och 6:12 visar tillgång till bil. 94 procent har bil i sitt hushåll. Bland dessa har 88 procent enbart privatbil(ar), 6 procent både privatbil och förmånsbil, medan endast en mycket liten andel enbart har förmånsbil(ar). Närmre hälften har två eller fler bilar i hushållet. Figur 6:11 Bil i hushållet Figur 6:12 Antal bilar i hushållet n= n= % 6% Privat bil Privat bil och förmånsbil Förmånsbil Ingen bil % 37% 2 88% ÖVRIGA FORDON I HUSHÅLLET 1 1 I figur 6:13 visas innehav av andra fordon i hushållet. 15 procent har en eller flera mopeder och 11 procent har en eller fler motorcyklar i hushållet. Bland de 8 procent som uppgett andra fordon har snöskoter, husbil och fyrhjuling varit vanliga svar. Figur 6:13 Övriga fordon i hushållet n= % 3 3% 4 1% 5 Annat fordon 8% Motorcykel 11% Moped 15% 5% 1 15% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

19 6.7 Användning av olika färdmedel Figur 6:14 visar hur svarsgruppen uppger att de brukar resa. Figuren visar på skillnader i användning av olika färdmedel. När det gäller kollektivtrafiken är det närmare 80 procent som uppger att de aldrig eller endast sällan reser med kollektivtrafiken, medan en förhållandevis liten andel, 15 procent uppger att de reser med kollektivtrafiken från någon gång i veckan till någon gång per månad. Figur 6:14 Hur ofta använder du normalt följande färdmedel? n= Gång Cykel (ej elcykel) Elcykel Moped eller motorcykel 11% 1% 3% 1 43% 22% 15% 26% 3 95% 84% 9% 11% 21% 11% Aldrig Mer sällan Någon/några gånger i månaden Någon/några gånger i veckan Dagligen Bil, ensam 41% 34% 8% 5% 12% Bil, samåker 1 32% 15% 17% 26% Kollektivtrafik 6% 6% 9% 33% 46% Annat färdsätt 2% 4% 6% 86% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

20 7. Attityder I detta kapitel redovisas svarsgruppens attityder kopplade till resvanor. Attityderna analyseras också utifrån en rad bakgrundsvariabler. Resultaten över attityder och förändringsbenägenhet bygger på påståenden i enkäten som svarsgruppen har fått ta ställning till. 7.1 Bil BILANVÄNDNING I undersökningen har respondenterna fått ta ställning till fyra påståenden om bilåkning, vilket visas i figur 7:1. Drygt hälften uppger att de idag använder bilen ofta och att de också i framtiden tänker åka lika mycket bil. 26 procent uppger att de idag använder bilen för de flesta av sina resor, men att de funderar på att minska sin bilanvändning. Resterande uppger att de idag sällan eller aldrig använder bilen. 8 procent tänker göra fler av sina resor med bil i framtiden, medan 14 procent tänker fortsätta att använda andra färdmedel för de flesta av sina resor. De grupper som är mest benägna att minska sin bilanvändning är åldersgruppen år, boende i hushåll med barn, förvärvsarbetare och högskoleutbildade. Män uppger i högre utsträckning än kvinnor att de idag ofta använder bilen. De som i framtiden tänker resa mer med bilen är mellan år. Boende i Ludvika tätort samt Smedjebacken tätort uppger i högre utsträckning att de idag använder bilen sällan jämfört med boende i andra grupper. Figur 7:1 Vilket av följande påstående om bilanvändning stämmer bäst in på dig? n= 2134 Jag använder sällan eller aldrig bil, men jag tänker i framtiden göra fler av mina resor med bil 8% Jag använder sällan eller aldrig bil och jag tänker även i framtiden använda andra färdmedel för de flesta av mina resor 14% Jag använder ofta bilen, men jag funderar på att minska min bilanvändning 26% Jag använder ofta bilen och tänker åka lika mycket bil i framtiden 52% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren