Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner"

Transkript

1 Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner Våren 2014 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN

2 Titel: Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren 2014 Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Anna Zajc, Erik Granberg Ludvika kommun Karin Sandahl, Ludvika kommun Anna Zajc, Koucky & Partners AB Erik Granberg, Enkätfabriken Datum:

3 Sammanfattning Under våren 2014 genomfördes en resvaneundersökning i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Ludvika kommun och utgör en del av det pågående stadsbyggnadsprojektet Genomfart Ludvika som genomförs tillsammans med Trafikverket och Region Dalarna. Koucky & Partners AB och Enkätfabriken har genomfört undersökningen. Resvaneundersökningen har gjorts genom utskick av enkäter till slumpmässigt utvalda invånare i Ludvika och Smedjebackens kommuner i åldersgruppen år. Utskicken av enkäter gjordes under mars-maj Totalt har invånare svarat, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 40 procent. Nedan sammanfattas några av undersökningens huvudsakliga resultat. Kvinnor och män gör nästan lika många resor, men män reser längre sträckor. Kvinnor gör i snitt 2,3 resor per person och dygn medan män gör 2,4. Mäns resor är dock längre, 10 kilometer (median) jämfört med 7 kilometer för kvinnor. Skillnader finns också mellan olika åldersgrupper, personer i åldersgruppen år gör flest, men också kortast resor. Vardagsresorna är fler men kortare än helgresorna. Under vardagar görs i snitt 2,5 resor per person och dag, medan motsvarande siffra under helgdagar är 2 resor. De resor som görs under helgerna är dock längre, 10 kilometer (median) jämfört med 8 kilometer under vardagar. Under en genomsnittlig dag är det 35 procent som inte gör någon resa alls. Flest antal resor görs under vardagarnas morgon- och eftermiddagstimmar. 71 procent av alla resor görs med bil. Också bland kortare resor står bilen för en stor andel av resorna. För resor under 5 kilometer står bilresorna för 6 av 10 resor och också för resor under 1 kilometer står resorna med bil för närmare 4 av 10 resor. Av samtliga resor görs 10 procent till fots, 8 procent med cykel, 6 procent med buss och 3 procent med tåg. Utöver resor till bostaden är resor till arbetet den vanligaste typen av resa. 19 procent av alla resor görs till arbetsplatsen. Andra vanliga typer av resor är inköpsresor, fritidsresor och resor till skolan. Kollektivtrafikens marknadsandelar är 15 procent i Ludvika och 7 procent i Smedjebacken. Marknadsandelen i Ludvika ligger något över snittet från Kollektivtrafikbarometern 2013 för Dalarna som är 10 procent, medan Smedjebacken ligger något under detta snitt. Stora variationer finns också mellan olika geografiska områden inom Ludvika och Smedjebackens kommuner. Högst är marknadsandelen i Grängesbergs tätort där den uppgår till 20 procent. Resor till och från Ludvika tätort står för en stor andel av resandet. 62 procent av Ludvikaoch Smedjebacksbornas resor har Ludvika tätort som start-och/eller målpunkt. Bland dessa utgör 30 procent resor inom tätorten. Bland resor utanför Ludvika och Smedjebacken är resor till Borlänge, Fagersta och Falu kommun de vanligaste. För resor utanför de båda kommunerna görs en fjärdedel av resorna till Borlänge kommun. Resor till Fagersta kommun står för 14 procent, medan resor till Falu kommun utgör 13 procent av resorna. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

4 94 procent har en eller flera bilar i sitt hushåll. Utöver utbredd tillgång till bil i hushållen har också närmare 9 av 10 körkort för personbil. I de flesta hushåll finns även tillgång till andra fordon, 82 procent har en eller flera cyklar i hushållet, 15 procent moped och 11 procent motorcykel. Innehav av elcykel är ännu ej utbrett, endast 3 procent har en eller flera elcyklar i hushållet. 3 av 4 har en kollektivtrafikhållplats inom 500 meter från sin bostad. En majoritet har tillgång till en kollektivtrafikhållplats inom rimligt gångavstånd. De flesta, 95 % har inte heller några funktionshinder som begränsar möjligheten att resa med kollektivtrafiken. Samtidigt är innehavet av kollektivtrafikkort låg, endast 18 procent har ett kollektivtrafikkort hos Dalatrafik. 1 av 4 funderar på att minska sin bilanvändning i framtiden. Närmare 80 procent uppger att de idag använder bilen ofta. Bland dessa funderar 33 procent på att minska sin bilanvändning i framtiden, medan resterande tänker åka lika mycket bil i framtiden. Bland de som uppger att de idag sällan eller aldrig använder bilen, tänker drygt en tredjedel resa mer med bil i framtiden. Bland dessa är en majoritet i åldersgruppen år. Billigare kollektivtrafik uppges som den mest avgörande faktorn för att öka sitt resande med kollektivtrafiken. Även fler avgångstider, färre byten, kortare restid, bättre kännedom om avgångar och linjer samt möjlighet att kunna räkna in restid i arbetstid uppges av många som avgörande faktorer. Tryggare och säkrare trafikmiljö uppges som den mest avgörande faktorn för att öka sitt resande med cykel. Också faktorer som fler eller mer sammanhängande cykelvägar, bättre underhåll och vinterväghållning, samt tillgång till cykel/fungerande cykel uppges av många som faktorer som skulle öka cyklandet. Utöver kortare avstånd, uppges bättre underhåll och vinterväghållning av gångvägar samt tryggare och säkrare trafikmiljö för gående som de mest avgörande faktorerna för att ökat resandet till fots. Många av de svarande har i egna kommentarer beskrivit just dålig belysning som ett stort hinder. För att minska skjutsning med bil till skola uppges busstider som passar skolans startoch sluttider som den mest avgörande faktorn. Många uppger också att säkrare gång- och cykelvägar, säkrare trafikmiljö vid skolan samt säkert och tryggt på bussen skulle vara avgörande för att låta barnet gå, cykla eller åka kollektivt till skolan. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

5 Innehållsförteckning 1. Inledning och upplägg Bakgrund Syfte Metod och genomförande Definitioner Urval Enkät Utskick Bearbetning och geokodning Jämförelser med den nationella resvaneundersökningen och Kollektivtrafikbarometern Svarsfrekvens och bortfallsanalys Svarsfrekvens Väder Bortfallsanalys Svarsgruppen Kön och ålder Geografisk fördelning Sysselsättning Utbildningsnivå Hushållets sammansättning Tillgång till olika färdmedel Användning av olika färdmedel Attityder Bil Kollektivtrafik Cykel Gång Skjutsning till skola Antal resor Antal resor vardag och helger Antal resor uppdelat på område Antal resor uppdelat på kön och ålder Antal resor jämfört med nationell nivå Reslängd och resornas fördelning över dygnet Reslängd vardag och helg Reslängd uppdelat efter område Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

6 9.3 Reslängd uppdelat på kön och ålder Resornas fördelning över dygnet Resornas fördelning över vardagsdygn uppdelat efter ärende Reslängd jämfört med nationell nivå Val av färdmedel Färdmedelsfördelning Färdemedelsfördelning uppdelat efter resans längd Färdmedelsfördelning uppdelat på kön och ålder Färdmedelsfördelning uppdelat på veckodag Färdmedelsval uppdelat efter geografiskt område Färdmedelsval uppdelat på ärende Färdmedelsfördelning jämfört med nationell nivå Ärenden Ärendefördelning Ärendefördelning uppdelat efter vardag och helgdagar Kollektivtrafik Kombinationsresor med kollektivtrafiken Kollektivtrafikens marknadsandelar Reserelationer De vanligaste reserelationerna inom Ludvika och Smedjebackens kommuner Ludvika Västra Sunnansjö-Saxdalen Grängesbergs tätort Ludvika tätort Ludvika Norra Smedjebacken Norra Smedjebackens tätort Smedjebacken Södra Vanligaste reserelationer utanför Ludvika och Smedjebacken kommuner Bilaga 1: Enkät och resdagbok Bilaga 2: Följebrev, första utskick Bilaga 3: Följebrev, påminnelseutskick Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

7 1. Inledning och upplägg Att veta hur resandet i en kommun eller region fördelas mellan olika färdsätt är en förutsättning för ett systematiskt arbete för hållbart resande och för att följa utvecklingen i trafiken. Under våren 2014 genomfördes därför en resvaneundersökning i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Ludvika kommun och utgör en del av det pågående stadsbyggnadsprojektet Genomfart Ludvika som Ludvika genomför tillsammans med Trafikverket och Region Dalarna. Undersökningen har genomförts av Koucky & Partners AB och Enkätfabriken. Resvaneundersökningen har gjorts genom utskick av enkäter till slumpmässigt utvalda invånare i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Totalt har invånare svarat, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 40 procent. Kontaktpersoner hos Ludvika kommun har varit Karin Sandahl och Emma Johansson. Övergripande projektledare för undersökningen har varit Erik Granberg från Enkätfabriken som också stått för enkätinsamling och statistiks analys. Koucky & Partners har stått för framtagande av enkätfrågor, samt resultatanalys. Anna Zajc har varit projektledare för Koucky & Partners och Michael Koucky har varit projektets kvalitetsgranskare. Från Koucky & Partners har också Hanna Ljungblad och Torunn Renhammar medverkat. I denna rapport beskrivs resvaneundersökningens metod och resultat. Kapitel 1-5 består av inledning, bakgrund, metod samt svarsfrekvens och bortfallsanalys. I kapitel 6-13 redovisas undersökningens resultat. Först beskrivs svarsgruppen, följt av svaren på enkätundersökningens attitydfrågor. Därefter beskrivs antal resor, reslängder, färdmedelsval samt ärendefördelning. Resultatet från resedagboken analyseras utifrån antal resor, reslängd och resornas fördelning över dygnet. Dessa analyseras utifrån olika bakgrundsvariabler så som ålder och kön och jämförelser görs med resultat från den nationella resvaneundersökningen som genomförs av Trafikanalys. Därefter följer ett kapitel som specifikt rör kollektivtrafiken och jämförelser görs med resultat från Kollektivtrafikbarometern. I rapportens sista kapitel beskrivs reserelationer mellan och inom de olika områdena i Smedjebacken och Ludvika samt till platser utanför Ludvika och Smedjebacken. Till rapporten finns också bilagor innehållandes enkät, resedagbok och följebrev. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

8 2. Bakgrund Ludvika och Smedjebacken utgör (tillsammans med Ljusnarsberg) en egen lokal arbetsmarknadsregion. Mellan kommunerna sker mycket pendling, medan pendlingsutbytet med omgivande regioner är förhållandevis lågt. Ludvika och Smedjebackens vision är att få en tillväxt av både befolkning och företag genom att skapa en attraktiv region, där bra kommunikationer är en viktig del. Kollektivtrafiken i Ludvika och Smedjebacken är förhållandevis väl utbyggd inom och mellan kommunerna, men i förhållande till andra regioner finns brister i tillgängligheten och läget kan ses som perifiert.enligt den nationella undersökningen Kollektivtrafikbarometern som genomförs av Svensk kollektivtrafik ligger kollektivtrafikens marknadsandelar i Dalarna i bottenskiktet bland Sveriges regioner och har också minskat under de senaste åren. En omläggning av kollektivtrafiken pågår i Ludvika där bland annat ett nytt koncept med servicetrafik införs. Strävan är att förbättra möjligheterna att resa kollektivt i framförallt stråken och att resebehovet inom tätorter liksom till och från stråken allt mer ska kunna tillgodoses med servicetrafik samt gång- och cykelresor. I Ludvika kommun pågår stadsbyggnadsprojektet Genomfart Ludvika som genomförs tillsammans med Trafikverket och Region Dalarna. 3. Syfte Det övergripande syftet med undersökningen är att bidra till uppfyllelse av nationella mål om hållbart resande och samtidigt skapa god tillgänglighet till arbete, utbildning, service och fritidsverksamhet inom Ludvika, Smedjebacken och den omgivande regionen. Ludvika och Smedjebackens kommuner har idag ett ganska bra grepp om hur trafiken ser ut på marken (trafikströmmar med bil, barriärer, möjliga infrastrukturåtgärder osv), men kunskapen om hur och varför invånarna reser samt vilken inställning de har till att förändra sitt resande är låg. Målen med resvaneundersökningen är att få ett bra underlag för att genomföra och följa upp åtgärder i projektet Genomfart Ludvika och övrig planering av transportinfrastrukturen, att få en analys av kollektivtrafikens marknadsandelar och av möjligheterna att få fler att gå, cykla och resa kollektivt samt att få förslag på fortsatt inriktning och prioritering av åtgärder för arbetet med hållbart resande. Målet är också att kunna jämföra resvanor och attityder med de mått som tas fram på nationell/regional nivå samt med eventuella upprepade undersökningar. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

9 4. Metod och genomförande 4.1 Definitioner Vissa begrepp är centrala för den genomförda resvaneundersökningen och beskrivs därför närmare nedan. (DEL)RESA En förflyttning med syfte att uträtta ett ärende. Ett exempel på en resa är en förflyttning från hemmet till arbetet. Den som på vägen från hemmet till arbetet lämnar barn på förskola gör två resor: en resa från hemmet till förskolan och en från förskolan till arbetet. En förflyttning som görs utan syfte att uträtta ett ärende, så som att ta en joggingtur eller att rasta hunden räknas inte som en resa. Inte heller räknas förflyttningar som ingår i en yrkesutövning, så som den förflyttning busschauffören gör under körningen eller brevbäraren under utdelning av post, som resor. Andra förflyttningar som görs i tjänsten räknas dock som resor. Definitionen av en resa i denna resvaneundersökning motsvarar bäst det som kallas delresa i den nationella resvaneundersökningen. HUVUDRESA Utgångspunkt är den definition som används i den nationella resvaneundersökningen som genomförs av Trafikanalys. Varje huvudresa startar i en huvudresepunkt och pågår till nästa huvudresepunkt. Som huvudresepunkt räknas bland annat bostad, tillfällig övernattningsplats, skola och arbetsplats. Samma definition används i Svensk kollektivtrafiks Kollektivtrafikbarometer. I denna resvaneundersökning analyseras resorna på huvudresenivå endast vid jämförelse med Kollektivtrafikbarometern. Som huvudresepunkt räknas här egen bostad, egna arbetsplatsen, skola eller praktikplats, fritidsbostad eller annan tillfällig övernattningsplats. HUVUDSAKLIGT FÄRDMEDEL Med huvudsakligt färdmedel avses det färdmedel som i huvudsak använts under resan. Det huvudsakliga färdmedlet bestäms genom följande fallande rangordning: Tåg, buss, färdtjänst, taxi, bil som förare, bil som passagerare, moped/mc, cykel, gång och annat. KOLLEKTIVTRAFIKENS MARKNADSANDELAR Utgångspunkten är den definition som används i Svensk kollektivtrafiks Kollektivtrafikbarometer. Som kollektivtrafikens marknadsandelar räknas andelen huvudresor där kollektivtrafik eller taxi varit det huvudsakliga färdmedlet, i förhållande till det privata motoriserande resandet. Till det privata motoriserade resandet räknas bil som förare eller passagerare samt moped/mc. Övriga färdsätt, så som gång, cykel, färdtjänst etc. exkluderas från beräkningen. 4.2 Urval Resvaneundersökningen omfattar medborgare bosatta i Ludvika och Smedjebackens kommuner. Åldersspannet som används är år. Totalt skickades enkäter ut. Urvalet bestod av två stratum, ett för Ludvika kommun och ett för Smedjebackens kommun. Antal respondenter i Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

10 vartdera stratum var proportionerligt utifrån antal invånare i respektive kommun. Adressregister för Ludvika kommun tillhandahölls av kommunen, medan urval för Smedjebackens kommun genomfördes av Statens personadressregister (SPAR). Urvalet gjordes i nära anslutning till utskicksdatum för att säkerställa att registret var aktuellt. 4.3 Enkät Resvaneundersökningen har genomförts med hjälp av postala enkäter. I enkäten fanns en del med bakgrundsfrågor (ålder, kön, tillgång till olika färdmedel etc.), en attityd-del samt resedagbok där respondenterna fick fylla i vilka resor de genomfört under en på förhand utvald dag. Enkät och resedagbok finns i bilaga Utskick Totalt genomfördes tre stycken utskick. Ett aviseringsutskick med information om den kommande undersökningen, ett enkätutskick och en påminnelse. Vid enkätutskick och påminnelse skickades enkäten, instruktioner och ett svarskuvert. I instruktionerna fanns även en länk och en kod som möjliggjorde att besvara undersökningen på Internet. Mätveckor i undersökningen var enligt följande: Enkätutskick: Vecka 14,15,19 Påminnelseutskick: Vecka Samtliga respondenter tilldelades ett datum inom mätveckorna och fick enkäten skickad till sig i nära anslutning till det aktuella datumet. Aviseringsvykortet skickades cirka en vecka innan enkätutskicket. 4.5 Bearbetning och geokodning Resultatet från undersökningen har inkommit genom pappersenkäter och webbenkäter. Svaren från pappersenkäterna har scannats in och kopplats samman med svaren från webbenkäten. Databaserna har kontrollerats för att upptäcka eventuella felaktigheter som kan uppstå vid exempelvis sammanfogning av flera databaser. Stickprov tas från databasen som jämförs mot den faktiska enkäten för att kontrollera att inmatningen har skett på rätt sätt. Viss bearbetning av svaren har genomförts för att möjliggöra sammankopplingen. Svar som varit oläsliga vid såväl optisk inläsning som vid manuell tolkning har markerats som bortfall. Om respondenten angivit fler svar än det specificerade antalet markeras även det som bortfall. Samma sak gäller om det lämnade svaret ej stämmer med den definierade skalan. I undersökningen har respondenterna fyllt i ett antal platser och adresser. För att möjliggöra analys har dessa adresser geokodats till en plats och ett område. Geokodningen har i första hand gjorts genom en optisk inläsning och en automatisk platsbestämning. I de fall det ej varit möjligt att läsa in optiskt eller där platsen ej hittats har en manuell bearbetning genomförts. För att kunna genomföra den manuella geokodningen har kartor, adressregister och internet tagits till hjälp. Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

11 4.6 Jämförelser med den nationella resvaneundersökningen och Kollektivtrafikbarometern Resultatet från denna resvaneundersökning har jämförts med resultat från den nationella resvanundersökningen som genomförs av Trafikanalys för samt med Kollektivtrafikbarometern 2013 som genomförs av Svensk Kollektivtrafik. NATIONELLA RESVANEUNDERSÖKNINGEN Vid jämförelser med den nationella resvaneundersökningen redovisas det nationella snittet samt snittet för den kommungrupp som Ludvika respektive Smedjebacken räknas till i Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. I denna indelning klassas Ludvika som varuproducerande kommun, vilket innebär att 34 procent eller fler av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet. Smedjebacken klassas som pendlingskommun, vilket innebär att 40 procent eller fler av nattbefolkningen pendlar till annan kommun 1. Det finns metodskillnader mellan denna resvaneundersökning och den som genomförs på nationell nivå. Bland annat genomförs den nationella resvaneundersökningen via telefonintervjuer, medan postala enkäter använts i denna undersökning. Det finns också skillnader i hur olika begrepp definieras (för beskrivning av de definitioner som används i denna undersökning se 4.1). För att minimera skillnadernas effekter på jämförbarheten har den nationella datan rensats från förflyttningar i yrkestrafik samt motion- och friluftsresor, där en majoritet av resorna kan antas vara förflyttningar utan syfta att uträtta ett ärende (promenad, rasta hunden etc.), vilket är förflyttningar som inte inkluderats i denna resvaneundersökning. Vanligtvis brukar data från den nationella resvaneundersökningen redovisas på huvudresenivå. När jämförelser här görs har datan från den nationella resvaneundersökningen istället analyserats på delresenivå. (För definitioner av delresa och huvudresa se kapitel 4.1.) Resultaten bedöms i och med analysarbetet som jämförbara, men bör tolkas med metodskillnaderna i åtanke. KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN Det finns metodskillnader även mellan denna undersökning och Kollektivtrafikbarometern. I Kollektivtrafikbarometern används telefonintervjuer, medan postala enkäter används i denna resvaneundersökning. I Kollektivtrafikbarometern definieras huvudsakligt färdsätt som det färdsätt som respondenten själv uppger som huvudsakligt, medan huvudsakligt färdsätt i denna undersökning definieras utifrån en rangordning (se kapitel 4.1 för definitioner). Då Kollektivtrafikbarometerns resultat redovisas uppdelat på huvudresa och möjlighet att bryta ned resultatet på delresenivå har saknats vid analys, har istället denna undersöknings resultat analyserats utifrån huvudresor vid jämförelse med Kollektivtrafikbarometern. Resultaten bedöms trots metodskillnader som jämförbara, men bör liksom jämförelse med den nationella resvaneundersökningen, tolkas med metodskillnaderna i åtanke. 1 Sveriges kommuner och landsting (2010) Kommungruppsindelning Revidering av Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

12 5. Svarsfrekvens och bortfallsanalys 5.1 Svarsfrekvens Fram till att inscanning av enkäter stängdes den 9 juni hade totalt enkäter inkommit. Det motsvarar en bruttosvarsfrekvens på 40 procent. Totalt 77 enkäter kom i retur på grund av att adressen var okänd, respondenten var avflyttad eller av annan orsak som gjorde att respondenten ej ingår i målpopulationen. Efter korrigering av bruttourvalet uppgår nettosvarsfrekvensen till 41 procent. Totalt svarade 95 procent av de respondenterna via pappersenkät och 5 procent svarade på Internet genom undersökningens webbenkät. 5.2 Väder En jämförelse av medeltemperaturer från 2002 och framåt för mätdagarna har genomförts. Jämförelsen visar att det inte funnits några större temperaturavvikelser under den undersökta perioden. 5.3 Bortfallsanalys I de allra flesta undersökningar finns ett bortfall. Bortfallet kan bli problematiskt om vissa grupper faller bort eller är tydligt underrepresenterade i undersökningen. Bortfallet kan exempelvis bero på bristande språkförståelse, ointresse eller sjukdom. För att kartlägga om det finns ett problem med representativeten hos vissa grupper har en analys av bortfallet genomförts. Analysen utgår från populationens sammansättning i de båda kommunerna och jämför den med sammansättning av de svarande. En jämförelse har genomförts vad gäller kön, ålder, utbildning, sysselsättning och geografiskt område. Nedanför visas resultat för ålder, kön och utbildning 2. Slutsatsen av bortfallsanalysen är att respondenterna är representativa gällande utbildning och geografiskt område, men att det finns ett problem med få svarande i de yngre ålderskategorierna. Vad gäller kön finns det en viss skillnad, den bedöms dock ej ha en stor påverkan på resultatet. För att komma tillrätta med problemet har därför resultatet viktats på ålder för att ge ett mer representativt resultat. Tabell 5:1 Könsfördelning i befolkningen respektive i svarsgruppen Befolkningen Respondenterna Män 51% 45% Kvinnor 49% 55% Totalt Tabell 5:2 Åldersfördelning i befolkningen respektive i svarsgruppen Tabell 5:3 Utbildningsnivå i befolkningen respektive i svarsgruppen Befolkningen Respondenterna Förgymnasialutbildning 23% 22% Gymnasieutbildning 52% 41% Högskoleutbildning 23% 28% Annan utbildning 2% 9% Totalt Befolkningen Respondenterna % % 7% % 14% % 18% % 27% % 24% 2 SCB Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

13 6. Svarsgruppen I detta kapitel redovisas bakgrundsvariabler, så som ålder, kön och sysselsättning, för de som svarat på enkäten. För att svarsgruppen ska vara så representativ som möjligt för befolkningen har resultatet viktats på ålder. För övriga variabler har skillnaderna mellan svarsgruppen och befolkningen varit så pass små att ingen viktning bedömts nödvändig. 6.1 Kön och ålder Bland de som svarat har yngre varit underrepresenterade och urvalet har därför viktats så att fördelningen motsvarar den verkliga fördelningen i befolkningen. I tabell 6:1 visas de oviktade värdena för svarsgrupperna uppdelat på kön och ålder, medan tabell 6:2 visar det viktade värdena, vilket motsvarar det faktiska fördelningen i Ludvika och Smedjebacken. Samtliga resultat i denna rapport redovisas utifrån de viktade värdena. Tabell 6:1 Ålder och kön för svarsgruppen, oviktade värden Tabell 6:2 Ålder och kön för svarsgruppen, viktade värden n= 2259 n= 2259 Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt år 16% 12% 14% år 7% 5% 6% år 26% 26% 26% år 15% 15% 15% år 35% 33% 34% år 39% 35% 37% år 24% 29% 26% år 39% 45% 41% Totalt Totalt Geografisk fördelning I resvaneundersökningen har Ludvika och Smedjebackens kommun delats upp i åtta områden, fem områden i Ludvika och tre i Smedjebacken. Tabell 6:3 visar vilka kommundelar som ingår i de olika områdena, medan karta 6:1 och figur 6:1 nedan visar områdena respektive svarens fördelning mellan de olika områdena. Flest svar finns bland boende i Ludvika tätort, där också en stor andel av Ludvika kommuns invånare bor. Tabell 6:3 Förklaring av geografisk indelning NUMMER OMRÅDE Består av 1 Ludvika Västra Fredriksberg, Nyhammar, Grangärde, västra glesbygden 2 Sunnansjö-Saxdalen Sunnansjö, Saxdalen, Blötberget, Gonäs, södra glesbygden 3 Grängesbergs tätort Grängesbergs tätort inklusive Hörks Hage, Örtjärn, Kyrkviken 4 Ludvika tätort Ludvika tätort 5 Ludvika Norra Sörvik, Gräsberg, Persbo, Håksberg, norra glesbygden 6 Smedjebacken Norra Norra delarna inklusive Hagge 7 Smedjebackens tätort Smedjebackens tätort inklusive Jobsbo och Flatenberg 8 Smedjebacken Södra Södra delarna inklusive Söderbärke Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

14 Karta 6:1 Geografisk uppdelning av Ludvika och Smedjebacken som används i undersökningen OMRÅDE 5 OMRÅDE 6 OMRÅDE 2 OMRÅDE 1 OMRÅDE 4 OMRÅDE 7 OMRÅDE 3 OMRÅDE 8 OpenStreetMaps bidragsgivare Ludvika Figur 6 1 Svarens fördelning mellan de geografiska områdena n= 2420 Smedjebacken 31% 1. Ludvika Västra 9% 2. Sunnansjö-Saxdalen 8% 3. Grängesbergs tätort 8% 4. Ludvika tätort 68% 36% 5. Ludvika Norra 7% 6. Smedjebacken Norra 11% 7. Smedjebackens tätort 14% 8. Smedjebacken Södra 7% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

15 6.3 Sysselsättning Figur 6:2 visar svarsgruppens huvudsakliga sysselsättning. Hälften av de svarande förvärvsarbetar, 29 procent är pensionärer och 9 procent studerar. Denna fördelning stämmer väl med den faktiska fördelningen i befolkningen 3. Figur 6:2 Huvudsaklig sysselsättning bland de svarande n= % 2 1 Förvärvsarbetar 9% Studerar Pensionär 4% Arbetssökande 2% Föräldraledig 1% Sjukskriven 4% Annat 6.4 Utbildningsnivå Figur 6:3 visar högsta avslutade utbildning. 22 procent av de svarande har grundskoleutbildning, 41 procent har gymnasie- eller folkhögskoleutbildning, medan 28 procent har högskoleutbildning. Figur 6:3 Högsta avslutade utbildning bland de svarande n= % % 28% 1 9% Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning eller folkhögskoleutbildning Högskoleutbildning Annan utbildning 3 Statistiska centralbyrån AKU Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

16 6.5 Hushållets sammansättning I figur 6:4 och 6:5 visas antal personer i hushåll respektive antal barn i hushåll. Den vanligaste hushållstypen är hushåll med två vuxna utan barn. Bland de som har barn är fördelningen mellan hushåll som har ett barn och två barn lika. Endast 5 procent bor i hushåll med tre barn eller fler. Figur 6:4 Hushållets sammansättning n= 2241 n= 2241 Figur 6:5 Antal barn i hushåll 22% 7% 4% 19% 3% En vuxen utan barn En vuxen med barn Två vuxna utan barn Två vuxna med barn Fler än två vuxna utan barn Fler än två vuxna med barn 3%2% 12% 12% 7 Inga barn 1 barn 2 barn 3 barn Fler än 3 barn 45% 6.6 Tillgång till olika färdmedel CYKEL Figur 6:6 visar antal cyklar per hushåll. I fyra av fem hushåll finns en eller flera cyklar, medan cykel saknas i var femte hushåll. Elcykel är fortfarande relativt ovanligt, endast 3 procent har en eller flera elcyklar i hushållet. Figur 6:6 Antal cyklar i hushållet n= 2189 n= % 22% 18% 16% Ingen Fler än 3 31% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

17 KOLLEKTIVTRAFIK Viktiga förutsättningar för att kunna använda kollektivtrafiken är att det finns en hållplats inom rimligt avstånd från målpunkter och att resenären inte har några funktionshinder som begränsar möjligheten till att resa med kollektivtrafiken. För att resa med kollektivtrafiken regelbundet behövs också någon form av reskort hos aktuellt kollektivtrafikbolag. I figur 6:7 visas andel med någon form av funktionshinder som begränsar tillgängligheten till kollektivtrafiken. Bland de svarande har 5 procent någon form av sådant funktionshinder, medan resterande inte har några funktionshinder som hindrar resande med kollektivtrafiken. Figur 6:7 Andel med funktionshinder som begränsar möjligheten att resa med kollektivtrafiken n= % Ja Nej 95% Figur 6:8 visar avstånd från bostad till närmaste kollektivtrafikhållplats. Tre av fyra har en hållplats inom 500 meter från sin bostad. Figur 6:9 visar innehav av kollektivtrafikkort hos Dalatrafik. Drygt fyra av fem har inte något kollektivtrafikkort hos Dalatrafik. Av dem som har kort, är det vanligaste periodkort, skolkort eller reskort laddat med reskassa. Figur 6:8 Avstånd från bostad till Figur 6:9 Innehav av kollektivtrafikkort hos Dalatrafik närmaste kollektivtrafikhållplats n= 2336 n= % % meter meter 14% 500 meter - 1 kilometer 4% 1-2 kilometer 6% Längre än 2 kilometer 2 Nej, har inget kollektivtrafikkort hos Dalatrafik 5% Ja, reskort laddat med reskassa 5% Ja, reskort period 30 dagar 4% Ja, skolkort 1% Ja, seniorkort Ja, reskort företag Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

18 BIL Figur 6:10 visar körkortsinnehav. Närmare nio av tio har körkort för personbil. Lägst är körkortsinnehavet bland personer i åldern år. Körkortsinnehavet i denna grupp är 58 procent. Figur 6:10 Körkortsinnehav, personbil n= % Ja Nej 87% Figur 6:11 och 6:12 visar tillgång till bil. 94 procent har bil i sitt hushåll. Bland dessa har 88 procent enbart privatbil(ar), 6 procent både privatbil och förmånsbil, medan endast en mycket liten andel enbart har förmånsbil(ar). Närmre hälften har två eller fler bilar i hushållet. Figur 6:11 Bil i hushållet Figur 6:12 Antal bilar i hushållet n= n= % 6% Privat bil Privat bil och förmånsbil Förmånsbil Ingen bil % 37% 2 88% ÖVRIGA FORDON I HUSHÅLLET 1 1 I figur 6:13 visas innehav av andra fordon i hushållet. 15 procent har en eller flera mopeder och 11 procent har en eller fler motorcyklar i hushållet. Bland de 8 procent som uppgett andra fordon har snöskoter, husbil och fyrhjuling varit vanliga svar. Figur 6:13 Övriga fordon i hushållet n= % 3 3% 4 1% 5 Annat fordon 8% Motorcykel 11% Moped 15% 5% 1 15% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

19 6.7 Användning av olika färdmedel Figur 6:14 visar hur svarsgruppen uppger att de brukar resa. Figuren visar på skillnader i användning av olika färdmedel. När det gäller kollektivtrafiken är det närmare 80 procent som uppger att de aldrig eller endast sällan reser med kollektivtrafiken, medan en förhållandevis liten andel, 15 procent uppger att de reser med kollektivtrafiken från någon gång i veckan till någon gång per månad. Figur 6:14 Hur ofta använder du normalt följande färdmedel? n= Gång Cykel (ej elcykel) Elcykel Moped eller motorcykel 11% 1% 3% 1 43% 22% 15% 26% 3 95% 84% 9% 11% 21% 11% Aldrig Mer sällan Någon/några gånger i månaden Någon/några gånger i veckan Dagligen Bil, ensam 41% 34% 8% 5% 12% Bil, samåker 1 32% 15% 17% 26% Kollektivtrafik 6% 6% 9% 33% 46% Annat färdsätt 2% 4% 6% 86% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

20 7. Attityder I detta kapitel redovisas svarsgruppens attityder kopplade till resvanor. Attityderna analyseras också utifrån en rad bakgrundsvariabler. Resultaten över attityder och förändringsbenägenhet bygger på påståenden i enkäten som svarsgruppen har fått ta ställning till. 7.1 Bil BILANVÄNDNING I undersökningen har respondenterna fått ta ställning till fyra påståenden om bilåkning, vilket visas i figur 7:1. Drygt hälften uppger att de idag använder bilen ofta och att de också i framtiden tänker åka lika mycket bil. 26 procent uppger att de idag använder bilen för de flesta av sina resor, men att de funderar på att minska sin bilanvändning. Resterande uppger att de idag sällan eller aldrig använder bilen. 8 procent tänker göra fler av sina resor med bil i framtiden, medan 14 procent tänker fortsätta att använda andra färdmedel för de flesta av sina resor. De grupper som är mest benägna att minska sin bilanvändning är åldersgruppen år, boende i hushåll med barn, förvärvsarbetare och högskoleutbildade. Män uppger i högre utsträckning än kvinnor att de idag ofta använder bilen. De som i framtiden tänker resa mer med bilen är mellan år. Boende i Ludvika tätort samt Smedjebacken tätort uppger i högre utsträckning att de idag använder bilen sällan jämfört med boende i andra grupper. Figur 7:1 Vilket av följande påstående om bilanvändning stämmer bäst in på dig? n= 2134 Jag använder sällan eller aldrig bil, men jag tänker i framtiden göra fler av mina resor med bil 8% Jag använder sällan eller aldrig bil och jag tänker även i framtiden använda andra färdmedel för de flesta av mina resor 14% Jag använder ofta bilen, men jag funderar på att minska min bilanvändning 26% Jag använder ofta bilen och tänker åka lika mycket bil i framtiden 52% Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

Resvanor i Eskilstuna

Resvanor i Eskilstuna Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 2016 Koucky & Partners AB och Enkätfabriken På uppdrag av Eskilstuna kommun 1 Titel: Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 Författare: Hanna Ljungblad,

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken

Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken Potential och möjligheter att få fler att gå, cykla och åka kollektivt i Ludvika och Smedjebacken September

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att kartlägga kommuninnevånarnas

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Annika Nilsson Trivector Traffic (Stockholm) Resvaneundersökning (RVU) Enda sättet att mäta andel! Kräver tillräckligt antal svar på lokal nivå för

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013 RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1 RAPPORT 14-9-5 DOKUMENTINFORMATION Titel: Resvaneundersökning i Malmö 1 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare: Dokumenthistorik: Version.1 1. 1.1 1. Charlotte Wahl och

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning

Regional attityd- och resvaneundersökning Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Sundsvall 2009-09-09 Nobody s Unpredictable Genomförande Metod Postal undersökning som genomfördes under

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012 RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0 Resvanor i Gävle 2012 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Gävle 2012 Serie nr: 2012:107 Projektnr: 12152 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Anja Quester, Lovisa

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013

RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2. Resvanor på Lidingö 2013 RAPPORT 2013:71 VERSION 1.2 Resvanor på Lidingö 2013 Dokumentinformation Titel: Resvanor på Lidingö 2013 Serie nr: 2013:71 Projektnr: 13014 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Robin Billsjö, Eric

Läs mer

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen 2010-02-26 Renare stadsluft Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 En resvaneundersökning för Skelleftedalen, Skellefteå

Läs mer

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING 2014-08-22 Antagen av kommunfullmäktige 30 oktober 2008 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen JÖNKÖPING STADEN OCH SJÖARNA Stadsbyggnadsvision 2.0 Från tanke till handling Resvanor i Jönköpings kommun

Läs mer

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA BILD FRÅN BROMÖLLA Stockholm 2005-11-08 SWECO VBB AB Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 62 10 2005-11-08

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen Mats Wiklund Andreas Holmström mats.wiklund@trafa.se andreas.holmstrom@trafa.se Innehåll Bakgrund Upplägg och frågor Mätdagsundersökning Långväga resor

Läs mer

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö RAPPORT Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö 2014-10-23 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är

Läs mer

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA Resvaneundersökning i Örebro kommun och i Kumla kommun hösten 2011 Rapport 2011-12-16 RAPPORT Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 92139, 120 08 Stockholm Telefon:070 696

Läs mer

Trollhättans kommun. Resvaneundersökning. Nov - dec 2013 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN

Trollhättans kommun. Resvaneundersökning. Nov - dec 2013 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN Trollhättans kommun Resvaneundersökning Nov - dec 2013 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN Sammanfattning Koucky & Partners och Enkätfabriken har för Trollhättans Stad genomfört en resvaneundersökning.

Läs mer

Innehåll Innehåll 3. Allmänt om undersökningen 5. Sammanfattning 5. 1. Bakgrund 6. 2. Resultatredovisning 8. 3. Avslutning 22

Innehåll Innehåll 3. Allmänt om undersökningen 5. Sammanfattning 5. 1. Bakgrund 6. 2. Resultatredovisning 8. 3. Avslutning 22 3 Innehåll Innehåll 3 Allmänt om undersökningen 5 Sammanfattning 5 1. Bakgrund 6 1.1 SYFTE 6 1.2 METOD 6 1.3 METODKRITIK 6 1.4 BORTFALL 7 1.5 REDOVISNINGSPRINCIPER 7 2. Resultatredovisning 8 2.1 BAKGRUNDSFRÅGOR

Läs mer

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24

Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24 Fotograf: Matton images RESVANOR I SOLLENTUNA SÅ RESTE KOMMUNINVÅNARNA VÅREN 2015 2015-11-24 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Sollentuna Så reste kommuninvånarna våren 2015 Serie nr: 2015:62 Projektnr:

Läs mer

Resvaneundersökning Anderstorp

Resvaneundersökning Anderstorp Resvaneundersökning Anderstorp Skellefteå kommun, Västerbottens län 2011-02-01 Yta för bild eller mönster 1 Dokumenttitel: Resvaneundersökning Anderstorp Skapat av: Tyréns AB Dokumentdatum: 2011-02-01

Läs mer

Resvanor i Sundsvall. Resultat från resvaneundersökning. Resvaneundersökning

Resvanor i Sundsvall. Resultat från resvaneundersökning. Resvaneundersökning Resvanor i Sundsvall Resultat från resvaneundersökning 2016 Resvaneundersökning 2016 1 ± Liden Indal Omland Kovland Sundsbruk Stöde Nedansjö Tätortsområde Sundsvall Matfors Lucksta Kvissleby Njurundabommen

Läs mer

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE Erfarenheter från Östersunds kommun 2015-2016. Slutrapport 2016-12-30 GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE Erfarenheter från Östersunds kommun

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:

Läs mer

RVU-2014. Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014

RVU-2014. Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014 RVU-214 Resvaneundersökningen i Linköpings kommun 214 Februari 215 Sammanfattning Resvaneundersökningen 214 Under hösten 214 genomfördes en resvaneundersökning i enkätform bland 4 51 kommuninvånare i

Läs mer

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/ Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00 1 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Piteå 2011 Författare: Jennie Marklund Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Jenny Widell, Sweco Infrastructure Handläggare: Marie Karlsson Sweco Infrastructure,

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Handläggare RAPPORT Datum Björn Strimfors 2014-11-10 På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Projekt- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 1. Målgrupp Undersökningen riktar sig till resenärer som valt att åka buss inom destinationerna Sälenfjällen och Trysil under sportlovsveckorna våren 2013. 2. Målsättning Målsättningen är att identifiera

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion UNDERLAGSRAPPORT Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-26 slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 I det följande kommer du att få frågor kring dels de resor du gör i tjänsten och dels kring dina resor till

Läs mer

6. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetande Studerande Sjukskriven, föräldraledig, arbetssökande Pensionär Annat

6. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetande Studerande Sjukskriven, föräldraledig, arbetssökande Pensionär Annat NÅGRA FRÅGOR OM DIG 1. Du är? Man Kvinna 2. Födelseår? 19 3. Hur många personer finns i ditt hushåll? Vuxna (räkna med dig själv) Barn under 18 år 4. Har du körkort för bil? Ja Nej 5. Hur många personbilar

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

Skånepanelen. Medborgarundersökning November Genomförd av CMA Research AB

Skånepanelen. Medborgarundersökning November Genomförd av CMA Research AB Skånepanelen Medborgarundersökning November 2015 Genomförd av CMA Research AB Sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Medborgarnas resvanor 5 Tillgängliga färdmedel

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Förord. Lund mars 2009. Trivector Traffic AB

Förord. Lund mars 2009. Trivector Traffic AB Förord Under hösten 2003 genomförde Malmö Stad en resvane- och attitydundersökning med tillhörande resdagbok. Undersökningen var en del i ett omfattande arbete med att skapa ett hållbart transportsystem

Läs mer

Resvaneundersökning i Kalmar kommun. Rapport v 1.4, 2014-03-03 Projektnummer: 1326-1301

Resvaneundersökning i Kalmar kommun. Rapport v 1.4, 2014-03-03 Projektnummer: 1326-1301 Resvaneundersökning i Kalmar kommun Rapport v.4, 204-03-03 Projektnummer: 326-30 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Kalmar kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:204-03-03

Läs mer

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö RAPPORT Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö 2014-10-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är

Läs mer

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, ,

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, , Kollektivtrafikbarometern 2008 - samtliga frågor (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång i månaden) för år 2008 redovisas i tabellerna. et har viktats utifrån

Läs mer

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder

Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Vi planerare har en uppgift Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Domus Anders Tecknare Visionen Åtgärda upplevda brister i

Läs mer

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken

Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken 1(5) Trafikavdelningen Försäljning och kundservice Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2015-09-08, info punkt 30 Resvaneundersökning 2014 för sjötrafiken Ärendebeskrivning

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007

Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007 Resvanor i Göteborgsregionen MAJ 2007 Resvaneundersökningen Resvaneundersökningen, RVU har genomförts i samverkan mellan Göteborgs Stad Trafikkontoret, Vägverket och Västtrafik. Det är en undersökning

Läs mer

Trafik i Skövde. A1 Är du? 1 kvinna 2 man. A2 Din ålder är år. A4 I vilken typ av bostad bor du? (Kryssa för ett alternativ)

Trafik i Skövde. A1 Är du? 1 kvinna 2 man. A2 Din ålder är år. A4 I vilken typ av bostad bor du? (Kryssa för ett alternativ) Trafik i Skövde Resvaneundersökning Skövde kommun A Först några frågor om dig själv A1 Är du? 1 kvinna 2 man A2 Din ålder är år A3 Hur många personer är ni i ditt hushåll? (Räkna även med dig själv) st

Läs mer

Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg 2004-2005

Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg 2004-2005 Rapport nr 1:06 Trafikkontoret Avdelning Trafikant Issn nr 1103-1530 Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg 2004-2005 Rapporten baseras på resvaneundersökningar genomförda på arbetsplatser

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1(81) Handläggare Christina Torell 08-686 18 55 christina.torell@sll.se Resvanor i Stockholms län 2015 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100

Läs mer

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010

Bilaga pressinformation Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Bilaga pressinformation 2011-02-02 Kollektivtrafikbarometern tabeller riksgenomsnitt för 2010 Kollektivtrafikbarometern är en nationell undersökning som drivs och utvecklas av branschorganisationen Svensk

Läs mer

Attityd- och resvaneundersökning i Örnsköldsviks kommun

Attityd- och resvaneundersökning i Örnsköldsviks kommun Rapport 9:8 Attityd- och resvaneundersökning i Örnsköldsviks kommun - en sammanställning av resvanor och attityder till resande För frågor kring rapporten: Daniel Gustafsson, Länsstyrelsen Västernorrland

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076 RAPPORT Marknadsundersökning Färja 14 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 13/45 Dokumenttitel: Marknadsundersökning Färja 14 Skapat av: Markör Marknad

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: KR-trafik Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Kön A. Man 38 38 B. Kvinna 6 6 Total 100 100 98% (100/10) Ålder A. -18 0 0 B. 18-4 11 10,8 C. 5-34 33 3,4 D. 35-44 4 3,5 E. 45-54 0 19,6 F. 55-64 13 1,7 G. 65+ 1

Läs mer

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Barns skolvägar Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: -10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Undersökning angående barns säkra skolvägar. Vägverket. November 2006

Undersökning angående barns säkra skolvägar. Vägverket. November 2006 Undersökning angående barns säkra skolvägar Vägverket November 2006 Business & Market Research Group Unr 1325-604 Rune Broo Markus Lagerqvist Jenny Lövsund Vägverket, 604 Barns säkra skolvägar, rapport,

Läs mer

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor

Innehållsförteckning. Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6. Bilagor Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat 6 Syn på utgifter för hälso- och sjukvård 7 Syn på patientkostnad 10 Hjälpmedel 13 Utskrift av läkemedel

Läs mer

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 Medborgarenkät Mind Network okt-nov 2012 708 svar SVARSGRUPPEN Kön (procent) 46 54 Kvinna Man SVARSGRUPPEN Ålder (procent) 30 25 23 24

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI

Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik. Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI Metoder för skattning av gång- och cykeltrafik Kartläggning och kvalitetskontroll Anna Niska, VTI Syfte Att föreslå en harmoniserad metod för att skatta cykelrespektive gångtrafikens andel av det totala

Läs mer

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet

Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Skånepanelen 1 2015 Medborgarundersökning integritet Genomförd av CMA Research AB Mars 2015 Region Skåne, Integritet 2015, sida 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna

Läs mer

RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga

RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga Mätdagens förflyttningar per dag... 2 Huvudresor... 2 Delresor... 14 Reselement... 16 Resande per person och dag... 19 Yrkesmässig trafik

Läs mer

2009-06-30. Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0

2009-06-30. Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2009-06-30 r 20 08 to be 30 ok ds vi si on en ti ge llm äk ds by gg na un fu ta ko m m g. se /s en av.jo nk op in ag A nt w w w JÖ G SJÖARNA IEN P OCH Ö N N K S TA D 2.0 is io n l i n g adsv d yggn t i

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Resvanor hos studenter på Pedagogen

Läs mer

RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen. Beskrivning av statistiken

RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen. Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2013 Den nationella resvaneundersökningen Beskrivning av statistiken Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113

Läs mer

Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser

Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser Rörlighetens samhälle trender, krav och konsekvenser Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen Handelshögskolan, Göteborgs universitet Konferensen På rätt spår? Om tillgängliga resor för äldre

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Faurecia Exhaust Systems i Torsås April 2007 och maj 2008 Växjö 30 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1

Läs mer

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010

Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Enkätundersökning december 2010 Resvanor hos studenter på Pedagogen vid Göteborgs universitet Enkätundersökning december 2010 Utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet Trafikkontoret Göteborgs Stad 1 Enkät resvanor studenter på

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB

Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen. samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter. Koucky & Partners AB Fördjupning av resultat från resvaneundersökningen 2014 samt kvantifiering av potential för kommunens interna resor och transporter 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Ludvika kommun Titel: Fördjupning

Läs mer