På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning"

Transkript

1 Handläggare RAPPORT Datum Björn Strimfors På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Projekt- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx

2 2 (13) Inledning Jämställdhet i transportsystemet Alla kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Så lyder målet för den svenska jämställdhetspolitiken som antogs av riksdagen Det övergripande jämställdhetsmålet har brutits ned i fyra delmål, nedan redogörs för delmålen samt Trafikverkets tolkning av hur målen kan kopplas till trafikplanering och resvanor. Det är främst målet om ekonomisk jämställdhet och jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet som har koppling till den här jämställdhetsanalysen. 1. Jämn fördelning av makt och inflytande Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocesser i transportplaneringen. 2. Ekonomisk jämställdhet Transportsystemet ska bidra till en likvärdig tillgång till utbildning och arbete för kvinnor respektive män. Tillgänglighet till arbetsmarknad, service och andra funktioner i samhället är grundläggande för kvinnors och mäns möjlighet till ekonomisk självständighet. Hur transportsystemet tillgodoser kvinnors och mäns behov av tillgänglighet till samhällets olika funktioner är en central faktor huruvida transportsystemet bidrar till ett jämställt samhälle. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Transportsystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan kvinnor och män avseende obetalt hem- och omsorgsarbete. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Risker och rädsla att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med transporter och dess negativa återverkningar på mobilitet ska undanröjas. Utöver jämställdhetsmålen finns ett transportpolitiskt delmål, ett jämställt transportsystem, som innebär att transportsystemet ska utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män bör ha samma möjlighet att påverka dess tillkomst, utformning och förvaltning. Deras värderingar ska tillmätas samma betydelse. Bakgrund I Kalmar kommun ska jämställdhet vara en självklarhet och målet är att jämställdheten ska öka i hela Kalmar kommun, även utanför det kommunala ansvarsområdet. För att möjliggöra uppföljning och utvärdering ska all statistik vara könsuppdelad. Utöver Kalmars jämställdhetsmål finns också andra mål som kan vara intressanta att belysa i en jämställhetsanalys, till exempel att Kalmar ska vara en fossilbränslefri kommun 2030 (ekologiskt hållbar kommun) och att Kalmar ska vara en del av en större arbetsmarknadsregion (attraktiv kommun). För att förverkliga ett jämställt transportsystem är det viktigt att ta reda på hur kvinnor och män använder transportsystemet vilket kan göras i form av 2

3 3 (13) resvaneundersökningar. I december 2011 genomfördes en resvaneundersökning i Blekinge, Jönköping, Kronoberg och Kalmar län. Som beställare stod Trafikverket tillsammans med Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet södra Småland, Region Blekinge, ansvarig kollektivtrafikmyndighet i respektive län samt Växjö och Kalmar kommun. Undersöknigen genomfördes av Intermetra Business & Market Research Group AB. Syfte och frågeställningar I följande rapport kommer resvaneundersökningen att analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Syftet med jämställdhetsanalysen är att undersöka om och i så fall hur kvinnor och mäns resvanor skiljer sig åt i Kalmar kommun. Genom att lyfta fram likheter och skillnader kan vi få kunskap om vilka insatser som är extra viktiga för att skapa ett jämställt transportsystem. Följande frågeställningar kommer att ligga till grund för analysen: Vilka skillnader och likheter finns vid jämförelse av kvinnors och mäns resvanor/resmönster? Finns det skillnader i kvinnor och mäns inställning till och utfall av att resa hållbart? 1 Vilka andra variabler än kön ser vi i datamaterialet som kan påverka våra resvanor? Avgränsning Jämställdhetsanalysen baseras på den regionala resvaneundersökningen där respondenter från Blekinge, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län ingår. I de fall underlaget är tillräckligt stort kommer endast respondenter med Kalmar som hemkommun att ingå i analysen. När datan bryts ner på fler bakrundsvariabler resulterar detta i ett litet underlag och i dessa fall har vi valt att komplettera med analyser där respondenter från hela regionen ingår. I analysen har vi valt att undvika korrektionsvägning av resultaten, därmed har det inte varit möjligt att jämföra antal resor utan endast andelar. Då materialet inte har testats har vi istället tittat på andra studier för att få stöd i slutsatserna. Resultaten pekar åt samma håll som tidigare erfarenheter och rapporter. Då jämställdhetsanalysen baseras på resvaneundersökningen är möjligheten att undersöka vissa samband och påverkansfaktorer begränsad av de frågor som ställts i enkäten. I detta skede kommer vi endast att analysera den data som finns i resvaneundersökningen. I resvaneundersökningen finns, förutom uppgifter om kön, även bakgrundsvariabler som till exempel inkomst och ålder. Tyvärr innehåller resvaneundersökningen inga uppgifter om trygghet vilket annars hade varit en självklar del i en jämställdhetsanalys. 1 Med hållbart resande menar vi att samåka, resa med kollektivtrafik, cykel eller gå, det vill säga resor som har mindre negativ påverkan på vår miljö. 3

4 4 (13) Slutsats Vilka skillnader och likheter finns vid jämförelse av kvinnors och mäns resvanor/resmönster? Det finns skillnader men också likheter i kvinnors och mäns resvanor. Män reser en längre sträcka per dag än kvinnor. Observeras bör att män reser mer med flyg vilket möjligtvis kan dra upp siffran något. Män reser oftare med bil än kvinnor. Nästan 70 % av alla resor som genomförs av män sker med bil. Fler män än kvinnor kör bil som ensamförare medan kvinnor oftare reser som passagerare än män. Ärendet för resan skiljer sig mellan män och kvinnor. Män gör fler resor direkt till och från arbetet samt i arbetet medan kvinnor gör fler kedjeresor som att hämta/lämna barn och inköpsresor. Kvinnor och män upp till 44 år cyklar ungefär lika mycket medan kvinnor går mer än män oavsett ålder. Kvinnor åker mer kollektivt än män. Finns det skillnader i kvinnor och mäns inställning till och utfall av att resa hållbart? Det ser ut att finnas en viss skillnad i kvinnors och mäns inställning till och utfall av att resa hållbart. Kvinnor som grupp reser mer hållbart än män eftersom de i större utsträckning använder sig av hållbara transportmedel så som gång, cykel (i äldre ålder) och kollektivtrafik. Ambitionen att minska sitt bilåkande är ungefär lika stor hos män som hos kvinnor. Vid en första anblick kan det verka självklart att kvinnor reser mer hållbart än män. Undersöker vi frågan lite närmre hittar vi dock andra faktorer som kan påverka och att kvinnor eventuellt kan ha bättre förutsättningar att välja ett hållbart resealternativ än män. Med detta är det dock inte sagt att skillnaden i kvinnor och mäns inställning till och utfall av att resa hållbart endast beror på olika förutsättningar. Vilka förutsättningar och hur dessa påverkar val beskrivs närmre under nästa rubrik. Vilka andra variabler än kön ser vi i datamaterialet som kan påverka våra resvanor? Det framgår tydligt att det finns andra faktorer än kön som påverkar. Hur vi väljer att transportera oss kan till viss del kopplas till både ålder, ekonomiska förutsättningar, hushållstyp och målet med resan. Skillnaderna mellan kvinnor och män är dock bestående. Bland kvinnor och män i yngre ålder och vid en lägre inkomst är skillnaderna som minst. Detta kan givetvis bero på att förutsättningarna är mer lika och att dessa grupper varken har möjlighet eller råd att köra bil. Men, det skulle också kunna vara ett tecken på att en ny generation är mer jämställd och prioriterar mer hållbara resealternativ. Ekonomiska förutsättningar påverkar val av färdsätt och de som har lägst inkomst reser mest hållbart. Detta gäller dock bara upp till en viss nivå. De hushåll som har högst inkomst väljer kollektivtrafik och cykel i större utsträckning än medelinkomsttagare. Då handlar det inte om att man inte har råd att köra bil utan föredrar andra färdsätt av andra anledningar. I analysen har det visat sig att män och kvinnor har olika förutsättningar som i sin tur påverkar vilken möjlighet man har att välja färdsätt. Kvinnor har i allmänhet mindre avstånd till sin arbetsplats vilket är av stor betydelse för 4

5 5 (13) möjligheten att cykla eller gå. Män gör fler tjänsteresor, har längre avstånd till sin arbetsplats och har sämre tillgänglighet till kollektivtrafik från sin arbetsplats. Detta är viktiga faktorer som kan vara en förklaring till varför män reser mer med bil än kvinnor. Det är också något fler män än kvinnor som har tillgång till körkort. Trots att vi ser att män och kvinnor har olika förutsättningar kan inte alla skillnader förklaras genom detta. En viss skillnad finns det med största sannolikhet i kvinnor och mäns val av transporter som enbart beror på det personliga resonemanget och individuella prioriteringar. De skillnader i resvanor som finns i underlaget är visserligen små, men skillnaderna består och pekar alltid åt samma håll. Diskussion om jämställdhetsmål Alla kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Så lyder Sveriges nationella jämställdhetsmål. Jämställdhet kan mätas utifrån ett vardagsperspektiv och i analysen ser vi att det är just i vardagen och de vardagliga sysslorna som skillnaden mellan kvinnor och mäns resvanor är som störst. På helgerna ser det annorlunda ut, då är skillnaderna mellan kvinnor och mäns resvanor i stort sett obefintliga. Ett jämställt transportsystem innebär att transportsystemet ska utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män har olika transportbehov, de reser med olika färdsätt, olika långt och gör olika typer av ärenden. Så som transportsystemet är utformat idag, har kvinnor och män inte samma förutsättningar att välja färdsätt. Framförallt har män inte samma möjlighet att välja ett hållbart resealternativ som kvinnor. Transportsystemet ska bidra till en likvärdig tillgång till utbildning och arbete för kvinnor respektive män. Män reser längre till arbetet än kvinnor och något förenklat kan vi säga att män har en större lokal arbetsmarknadsregion är kvinnor. Att kvinnor inte pendlar lika långt kan bero på att män har tydligare incitament i form av en högre lön som kan motivera att pendla längre sträckor. Det kan också bero på att kvinnor och män helt enkelt prioriterar olika. Varför det är så framgår inte i den här studien. Kan det vara så att målet om att bli en större arbetsmarknadsregion gynnar fler män än kvinnor? Eller kanske till och med missgynnar kvinnor som får ta ett större lass av hem- och omsorgsarbetet. Detta kan vara bra fundera kring då transportsystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan kvinnor och män avseende obetalt hem- och omsorgsarbete. Tre insatser för ett jämställt transportsystem Syftet med jämställhetsanalysen var att lyfta fram likheter och skillnader mellan män och kvinnors resvanor och på så sätt få kunskap om vilka insatser som är extra viktiga för att skapa ett jämställt transportsystem. Nedan sammanfattas analysen i tre fokusområden: 1. Ojämställdhet på andra plan i samhället resulterar i olika användning av transportsystemet. Kvinnor och män har olika förutsättningar som påverkar valet av transport. Att ha detta i åtanke och planera för att 5

6 6 (13) skapa liknande förutsättningar är en viktig utgångspunkt för att uppnå ett jämställt transportsystem. 2. Alla skillnader mellan kvinnor och män har inte sin förklaring i att vi har olika förutsättningar. Kvinnor och män resonerar och prioriterar olika, både i valet av transport men också för att få ihop livspusslet. För att skapa ett jämställt transportsystem är det därför viktigt att jobba med information, påverkansåtgärder och en statushöjning av hållbara transporter. 3. En viktig målgrupp för att skapa ett hållbart transportsystem har visat sig vara medelålders män med en årsinkomst i hushållet över kr, framförallt i parhushåll. En annan målgrupp är ungdomar under 25 år. Unga kvinnor och män reser som mest lika och de reser med hållbara transporter. Att få dessa att behålla sina hållbara resvanor även senare i livet skulle vara bra för både miljön och för jämställdheten. 6

7 7 (13) Så här reser kvinnor och män i Kalmar kommun 60 Medelreslängd efter ålder i Kalmar kommun Figur år år år år Vad som först och främst är avgörande för hur vi transporterar oss är avståndet är till målpunkten. I figur 1-1 framgår det tydligt att män reser längre än kvinnor i alla åldersgrupper utom år. Den största skillnaden finns i åldersgruppen år. Hur kommer det sig att skillnaderna är så stora? För att undersöka detta vidare redovisas i figur 1-2 medelreslängd efter utbildningsnivå. Medelreslängd efter utbildningsnivå i Kalmar kommun Högskola/universitet Eftergymnasial KYutbilning/folkhögskola) Gymnasium/realskola Grundskola/folkskola Figur I figur 1-2 framgår att män reser längre än kvinnor oavsett utbildningsnivå. Skillnaden är som störst vid lägre utbildningsnivåer. Reslängden ökar generellt sett med utbildningsnivå. Högutbildade män reser längre än högutbildade kvinnor. Figurerna visar tydligt att män reser en längre sträcka varje dag än kvinnor och avståndet bör ha betydelse för vilket färdsätt vi väljer. På nästa sida redogörs för skillnader i mäns och kvinnors färdsätt utifrån olika variabler. 7

8 8 (13) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Figur 2 Fördelning av fördsätt i Kalmar kommun Bil som förare Bil som passagerare Cykel Till fots Kollektivtrafik Figur 2 visar skillnader mellan kvinnor och mäns färdsätt. Generellt sett använder män bil i högre utsträckning än kvinnor och då framförallt som förare. Kvinnor samåker mer, cyklar mer, går mer och åker oftare kollektivt än män. Att bara titta på färdsätt utifrån kön ger dock en något förenklad bild av verkligheten. Det finns flera andra bakgrundsfaktorer som bör beaktas för att förstå skillnaderna. Nedan redovisas män och kvinnors val av färdsätt utifrån kön, ålder och hushållstyp. Då underlaget för kommunen är för litet för att brytas ned på fler variabler och tendenserna visat sig vara liknande i kommunen och regionen visar samtliga tabeller respondenter från hela regionen. Andel bilresor (förare och passagerare) Hushållstyp: Singelhushåll Parhushåll Totalt Kön: Samtliga Samtliga Samtliga % 42% 40% 47% 47% 47% 42% 43% 43% % 65% 64% 67% 71% 69% 66% 69% 68% % 72% 68% 66% 72% 69% 66% 72% 69% % 71% 65% 69% 76% 73% 64% 74% 70% Tabell 1-1 Bilresandet är ojämnt fördelat med hänsyn till både kön och ålder. Det framgår tydligt att den yngsta åldersgruppen år (översta raden) använder bil mycket mindre än övriga grupper. Det finns också en tydlig skillnad mellan män och kvinnor, där en större del av männens resor görs med bilen. Det här mönstret går igen i varje åldersgrupp och är oberoende av hushållstyp. Andel resor med kollektivtrafik (buss + tåg) Hushållstyp: Singelhushåll Parhushåll Totalt Kön: Samtliga Samtliga Samtliga % 17% 17% 15% 17% 16% 16% 17% 17% % 5% 5% 4% 3% 4% 4% 4% 4% % 3% 4% 4% 3% 4% 4% 3% 4% % 1% 3% 2% 1% 1% 3% 1% 2% Tabell 1-2 8

9 9 (13) Först och främst kan konstateras att det är relativt få resor som sker med kollektivtrafik i regionen och det är framförallt ungdomar i åldern år som förflyttar sig med kollektivtrafiken. Återigen gäller att kvinnor och singelhushåll i något högre utsträckning väljer det hållbara alternativet, även om skillnaderna här är ytterst marginella. Störst skillnad mellan kvinnor och män finns bland singelhushåll år, där betydligt fler kvinnor än män åker kollektivt. Andel cykelresor Hushållstyp: Singelhushåll Parhushåll Totalt Kön: Samtliga Samtliga Samtliga % 19% 19% 15% 15% 15% 18% 18% 18% % 12% 12% 10% 10% 10% 11% 10% 11% % 10% 12% 14% 11% 12% 14% 10% 12% % 9% 11% 11% 7% 9% 12% 8% 10% Tabell 1-3 Kvinnor och män mellan år cyklar ungefär lika mycket. Här är det snarare skillnader i hushållstyp än kön och singelhushåll cyklar något mer än parhushåll. Vid högre ålder förstärks skillnaderna mellan könen och kvinnorna cyklar betydligt mer. Cykelresandet är störst bland yngre samt kvinnor i medelåldern (45-64 år). Andel förflyttningar till fots Hushållstyp: Singelhushåll Parhushåll Totalt Kön: Samtliga Samtliga Samtliga % 15% 16% 16% 13% 15% 17% 14% 16% % 11% 12% 11% 9% 10% 12% 9% 11% % 8% 10% 10% 7% 9% 10% 7% 9% % 10% 13% 12% 9% 10% 14% 9% 11% Tabell 1-4 Det är framförallt de yngre och äldre kvinnorna som färdas till fots. Det är en stor skillnad mellan kvinnor och män. Könsskillnaderna syns genomgående i att kvinnorna utför en större del av trafikarbetet till fots i jämförelse med män. Skillnaderna som framkommer i ovanstående tabeller pekar mot att den ekonomiska situationen kan ha betydelse för hur vi väljer att transportera oss. I figur redogörs för hur inkomst påverkar val av färdsätt. Inkomstgruppen visar den sammanlagda inkomsten i hushållet och utgår ifrån resande i hela regionen. 9

10 10 (13) Andel bilresor per inkomstgrupp i regionen 0% 20% 40% 60% 80% 100% eller mindre kr kr kr kr kr kr Mer än eller mindre Andel kollektivtrafikresor per inkomstgrupp i regionen 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% kr kr kr Andel cykelresor per inkomstgrupp i regionen 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% eller mindre kr kr kr kr kr kr Mer än Andel resor till fots per inkomstgrupp i regionen 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% eller mindre kr kr kr kr kr kr Mer än Figur 3-1, 3-2, 3-3,

11 11 (13) Vid jämförelse av de olika färdsätten fördelat efter inkomst är det tydligt att män kör mer bil än kvinnor oavsett hushållets inkomst. Skillnaden är dock som minst vid en inkomst under kr. Män som har en total inkomst i hushållet under kr om året åker mer kollektivt och cyklar mer än kvinnor men för resterande inkomstgrupper gäller det motsatta. Kvinnor transporterar sig oftare till fots än män oavsett inkomst. Intressant att observera är att andelen resor som kvinnor gör med cykel ökar igen vid en inkomst över kr. En liknande trend finns hos de män som reser med kollektivtrafik. En intressant iakttagelse är att skillnaden mellan kvinnor och män som åker kollektivt minskar vid en högre inkomst. I figur 4 ges en förklaring till vad detta kan bero på. Diagrammet utgår ifrån hela regionen. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kollektivtrafikresor i hela regionen år25-44 år45-64 år65-85 år16-24 år25-44 år45-64 år65-85 år Figur 4 Buss Tåg I figur 4 är kollektivtrafikresorna uppdelade på buss eller tåg och här blir det tydligt att män åker tåg i högre utsträckning än kvinnor (med ungdomar år som undantag). Detta kan också vara en anledning till att kollektivtrafikresandet ökar bland män i högre inkomstklasser. Det är en större andel kvinnor än män som åker buss. Huruvida buss är lokalbuss eller regionalbuss framgår inte av datamaterialet år Tillgång till körkort efter ålder i Kalmar kommun år år år Figur 5 0% 20% 40% 60% 80% 100% Hittills pekar alla jämförelser på att män kör mer bil än kvinnor. Kan tillgång till körkort ha betydelse? I figur 5 framgår det att något fler män än kvinnor har tillgång till körkort, bortsett från unga vuxna år där det istället är fler 11

12 12 (13) kvinnor som har körkort. Bland äldre år är skillnaden mellan kvinnor och män som störst. Skillnaden mellan kvinnors och mäns tillgång till körkort är ungefär densamma oavsett inkomst. Bland de grupper som tjänar mest är dock skillnaden något mindre än bland de som tjänar minst. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Typ av ärende i Kalmar kommun Figur 6 I figur 6 redogörs för hur stor andel av kvinnor och mäns resor olika ärenden utgör. Skillnaderna är relativt små men tendenserna är ändå intressanta. Män gör något fler resor direkt till bostaden, till arbetet och i tjänsten. Kvinnor däremot gör fler resor som innebär att hämta eller lämna barn, inköp och fritidsresor. Sett till hela regionen gör kvinnor något fler kedjeresor per dag än män, skillnaden är mindre i singelhushåll än i parhushåll. Vid en jämförelse av hur mycket tid en man respektive en kvinna lägger på olika ärenden under ett dygn är skillnaden inte speciellt stor. Män lägger något mer tid på tjänsteresor medan kvinnor lägger något mer tid på inköp och på att hämta och lämna barn. På helgen är skillnaderna i stort sett obefintliga. Attityder till bilåkande i Kalmar kommun Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Figur 7 0% 10% 20% 30% 40% 50% 12

13 13 (13) Figur 7 visar en jämförelse av kvinnors och mäns attityder till att minska sitt bilåkande. Betydligt fler män än kvinnor har angett att de kör bil och att de inte har någon möjlighet att minska på bilkörningen. En stor del av kvinnorna använder inte bil vardagligen och har därför inga tankar på att ändra sitt resande. Trots att det är färre kvinnor än män som kör bil är det ungefär lika många kvinnor som män som har målsättningen att minska sin bilanvändning eller redan har prövat detta. Det är något fler män vill minska bilanvändningen men som också anser det vara svårt att få till i praktiken. Detta kan bero på att män och kvinnor har olika inställning till vad som är möjligt att genomföra, eller också beror på att män och kvinnor har olika förutsättningar för att minska sitt bilåkande. En faktor som kan påverka mäns förutsättningar till att ändra sina resvanor kan vara att män i större utsträckning arbetar i områden där kollektivtrafiken inte är lika tillgänglig, som till exempel i industriområden. Detta går att titta närmare på eftersom resvaneundersökningen innehåller information om hur långt kvinnor och män har från sin arbetsplats till närmsta busshållplats. Tillgång till busshållplats i hela regionen 0% 10% 20% 30% 40% 50% Mindre än 100 meter meter 500 meter-1 km 1-2 km 2-5 km Mer än 5 km Figur 8 I figur 8 framgår det att män har något sämre tillgänglighet till kollektivtrafiken från sin arbetsplats än kvinnor. Exempelvis är det dubbelt så många män som har mer än 5 km till närmsta busshållplats. Även avståndet till närmsta tågstation är längre för män än för kvinnor. Att män har sämre tillgänglighet till kollektivtrafiken skulle kunna påverka både val av färdsätt och attityd till att minska bilanvändandet. Diagrammet visar svaranden från hela regionen. 13

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn

Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn 1. Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män 2. Transportsystemet

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/ Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Resvanor i Sundsvall. Resultat från resvaneundersökning. Resvaneundersökning

Resvanor i Sundsvall. Resultat från resvaneundersökning. Resvaneundersökning Resvanor i Sundsvall Resultat från resvaneundersökning 2016 Resvaneundersökning 2016 1 ± Liden Indal Omland Kovland Sundsbruk Stöde Nedansjö Tätortsområde Sundsvall Matfors Lucksta Kvissleby Njurundabommen

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 1. Målgrupp Undersökningen riktar sig till resenärer som valt att åka buss inom destinationerna Sälenfjällen och Trysil under sportlovsveckorna våren 2013. 2. Målsättning Målsättningen är att identifiera

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 27 januari 2015 kl. 8:30-9:55 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 2-7 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza (S)

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING 2014-08-22 Antagen av kommunfullmäktige 30 oktober 2008 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen JÖNKÖPING STADEN OCH SJÖARNA Stadsbyggnadsvision 2.0 Från tanke till handling Resvanor i Jönköpings kommun

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Jämställdhetsenkät sammanställning

Jämställdhetsenkät sammanställning Jämställdhetsenkät sammanställning Under 2014 spred vi en enkät till de som definierar sig som kvinnor och som bor på landsbygden. Den ställde frågor som utformades efter riksdagens fyra jämställdhetspolitiska

Läs mer

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun RESULTAT AV FÖREMÄTNING WSP Analys & Strategi BAKGRUND I Östersunds kommun har beslut tagits om att alla barn och ungdomar mellan 6-19 år

Läs mer

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013

RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 2013 RESVANEUNDERSÖKNING I MALMÖ 1 RAPPORT 14-9-5 DOKUMENTINFORMATION Titel: Resvaneundersökning i Malmö 1 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare: Dokumenthistorik: Version.1 1. 1.1 1. Charlotte Wahl och

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen 2010-02-26 Renare stadsluft Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 En resvaneundersökning för Skelleftedalen, Skellefteå

Läs mer

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Kön A. Man 38 38 B. Kvinna 6 6 Total 100 100 98% (100/10) Ålder A. -18 0 0 B. 18-4 11 10,8 C. 5-34 33 3,4 D. 35-44 4 3,5 E. 45-54 0 19,6 F. 55-64 13 1,7 G. 65+ 1

Läs mer

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

KS 18 6 NOVEMBER 2013

KS 18 6 NOVEMBER 2013 KS 18 6 NOVEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2013-10-08 Diarienummer KSN-2013-0227 Kommunstyrelsen Motion av Johan Lundqvist (MP) om jämställdhetsanalys av vinterväghållningen

Läs mer

sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar 2014-02-24

sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar 2014-02-24 Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Specialanalys Kalmar kommun Presentation Kalmar 204-02-24 Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Hur

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Faurecia Exhaust Systems i Torsås April 2007 och maj 2008 Växjö 30 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,

Läs mer

RVU-2014. Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014

RVU-2014. Resvaneundersökningen. i Linköpings kommun 2014 RVU-214 Resvaneundersökningen i Linköpings kommun 214 Februari 215 Sammanfattning Resvaneundersökningen 214 Under hösten 214 genomfördes en resvaneundersökning i enkätform bland 4 51 kommuninvånare i

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA

RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA RVU 2011 ÖREBRO och KUMLA Resvaneundersökning i Örebro kommun och i Kumla kommun hösten 2011 Rapport 2011-12-16 RAPPORT Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 92139, 120 08 Stockholm Telefon:070 696

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från ITT Flygt i Emmaboda September 2006 oktober 2007 ITT Water& Wastewater Växjö 6 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning

Läs mer

Policy för könsuppdelad statistik

Policy för könsuppdelad statistik Policy för könsuppdelad statistik Ks 2013:351 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för könsuppdelad statistik Fastställt av kommunstyrelsen 2013-12-18 420 1 2 Bakgrund I

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning

Regional attityd- och resvaneundersökning Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Sundsvall 2009-09-09 Nobody s Unpredictable Genomförande Metod Postal undersökning som genomfördes under

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek 50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Film från friggeboden till huset http://www.youtube.com/watch?v=eeiovwaivga Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar

Läs mer

Arbetsresan ur ett genusperspektiv

Arbetsresan ur ett genusperspektiv Arbetsresan ur ett genusperspektiv Ana Gil Solá, fil. lic. & doktorand - Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Göteborgs universitet Varför denna föreläsning? Arbetsresan utgör ca 1/3

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Cykling och gående vid större vägar

Cykling och gående vid större vägar Cykling och gående vid större vägar Delrapport 2 Analys av RES och TSU92- för att belysa nuvarande cykel- och gångresor Slutversion Linköping 2011-01-07 Cykling och gående vid större vägar Delrapport2:

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA BILD FRÅN BROMÖLLA Stockholm 2005-11-08 SWECO VBB AB Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 62 10 2005-11-08

Läs mer

ELMOS ELECTRIC MOBILITY IN SMALLER CITIES

ELMOS ELECTRIC MOBILITY IN SMALLER CITIES 2014-11-06 VÄXJÖ KOMMUN ELMOS ELECTRIC MOBILITY IN SMALLER CITIES Enkätresultat 2:2 Växjö kommun Enkät skickad till låntagare ca 2 månader efter återlämnande av elcykel. Sammanställd 2014-11-06 av Mats

Läs mer

Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten?

Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten? Framtidens arbetskraft hur viktig är transporten? Anna Matsson Hållbarhetsstrateg, SITE Destination Från Ord till Handling dec 2011 Målet med konferensen var att initiera konkreta lösningar på kort sikt

Läs mer

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 I det följande kommer du att få frågor kring dels de resor du gör i tjänsten och dels kring dina resor till

Läs mer

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill

Läs mer

Könsuppdelad statistik Helena Löf SCB

Könsuppdelad statistik Helena Löf SCB Könsuppdelad statistik 2014-04-23 Helena Löf SCB De jämställdhetspolitiska målen Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån

Läs mer

TRUM TRANSPORTSYSTEMETS TILLGÄNGLIGHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV. EN LITTERATURSTUDIE 2000:05 ISSN 1403-6924. Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2

TRUM TRANSPORTSYSTEMETS TILLGÄNGLIGHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV. EN LITTERATURSTUDIE 2000:05 ISSN 1403-6924. Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 TRANSPORTSYSTEMETS TILLGÄNGLIGHET UR ETT GENUSPERSPEKTIV. EN LITTERATURSTUDIE Louise Eriksson 1 Jörgen Garvill 1,2 1 Transportforskningsenheten, Umeå Universitet 2 Psykologiska institutionen, Umeå Universitet

Läs mer

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 Lars-Gunnar Krantz och Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan

Läs mer

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Leka jämt. en del av hållbar utveckling Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen Mats Wiklund Andreas Holmström mats.wiklund@trafa.se andreas.holmstrom@trafa.se Innehåll Bakgrund Upplägg och frågor Mätdagsundersökning Långväga resor

Läs mer

Resvanor i Eskilstuna

Resvanor i Eskilstuna Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 2016 Koucky & Partners AB och Enkätfabriken På uppdrag av Eskilstuna kommun 1 Titel: Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 Författare: Hanna Ljungblad,

Läs mer

Resvaneundersökning i sydöstra Sverige

Resvaneundersökning i sydöstra Sverige Resvaneundersökning i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Rapport, -- Ver. Projektnummer: - Dokumenttitel: Resvaneundersökning RVU i Sydöstra Sverige Skapat av: Intermetra Business & Market Research

Läs mer

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport

GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE. Erfarenheter från Östersunds kommun Slutrapport GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE Erfarenheter från Östersunds kommun 2015-2016. Slutrapport 2016-12-30 GRATIS BUSS FÖR BARN OCH UNGA EFFEKTER PÅ RESANDE Erfarenheter från Östersunds kommun

Läs mer

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016 JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT BKV 26 september 2016 Victoria C Wahlgren, fil.dr. Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen Blekinge län KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! JAG Personligt

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Annika Nilsson Trivector Traffic (Stockholm) Resvaneundersökning (RVU) Enda sättet att mäta andel! Kräver tillräckligt antal svar på lokal nivå för

Läs mer

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012

RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0. Resvanor i Gävle 2012 RAPPORT 2012:107 VERSION 1.0 Resvanor i Gävle 2012 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Gävle 2012 Serie nr: 2012:107 Projektnr: 12152 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Anja Quester, Lovisa

Läs mer

Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg 2004-2005

Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg 2004-2005 Rapport nr 1:06 Trafikkontoret Avdelning Trafikant Issn nr 1103-1530 Resvaneundersökning bland arbetsplatser i Göteborg 2004-2005 Rapporten baseras på resvaneundersökningar genomförda på arbetsplatser

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från IKEA Kalmar April 2007 och maj 2008 Växjö juni 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning. Anställdas resor till och

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Regionförbundet Södra Småland April 2007 maj 2008 Växjö 14 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1 & 2. Anställdas

Läs mer

Testresenärsprojektet i Riksten 2017

Testresenärsprojektet i Riksten 2017 Testresenärsprojektet i Riksten 2017 Bakgrund Under maj månad 2017 genomfördes ett testresenärsprojekt i Riksten. Testresenärsprojektet är en aktivitet inom utvecklingsprogrammet för Tullinge. Ett av målen

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Energikontor Sydost April 2007 maj 2008 Växjö 13 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1 & 2. Anställdas resor

Läs mer

#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken

#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken #jämställdhet Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken #jämställdhet temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Strategisk utveckling, Analys

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

2009-06-30. Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0

2009-06-30. Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2009-06-30 r 20 08 to be 30 ok ds vi si on en ti ge llm äk ds by gg na un fu ta ko m m g. se /s en av.jo nk op in ag A nt w w w JÖ G SJÖARNA IEN P OCH Ö N N K S TA D 2.0 is io n l i n g adsv d yggn t i

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

- Kommundirektör - Förvaltningschefer - Chefer i förvaltningen - Anställda av kommunen

- Kommundirektör - Förvaltningschefer - Chefer i förvaltningen - Anställda av kommunen Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Upplands Väsby kommun Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga och

Läs mer

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun

RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att kartlägga kommuninnevånarnas

Läs mer

Frukostseminarium: Hur mycket ökar reseavdraget koldioxidutsläppen?

Frukostseminarium: Hur mycket ökar reseavdraget koldioxidutsläppen? Frukostseminarium: Hur mycket ökar reseavdraget koldioxidutsläppen? Lars Sandberg WSP Analys & Strategi 14/11/2012 Syfte med projektet Att bygga upp kunskapen kring hur reseavdraget och förmånsbeskattningen

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Tillgänglighet sida 1

Tillgänglighet sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: TILLGÄNGLIGHET Aspekt Tillgänglighet Utfallsindikatorer Objektiv EN/Acc-I-O1 Kvot av genomsnittlig restid mellan

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Jämställdhetsplan för Nordmalings kommun

Jämställdhetsplan för Nordmalings kommun Jämställdhetsplan för Nordmalings kommun 2014-2016 Antagen av kommunfullmäktige den 23 juni 2014 74 Bakgrund Denna jämställdhetsplan är framtagen som ett stöd och ett verktyg för kommunen att arbeta med

Läs mer