Resvaneundersökning i sydöstra Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resvaneundersökning i sydöstra Sverige"

Transkript

1 Resvaneundersökning i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Rapport, -- Ver. Projektnummer: -

2 Dokumenttitel: Resvaneundersökning RVU i Sydöstra Sverige Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:-- Dokumenttyp: Rapport Publikationsnummer: : ISBN: ---- Projektnummer:- Version:. Publiceringsdatum: -- Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Jörgen Persson Uppdragsansvarig: Trafikverket Region Syd Distributör: Trafikverket, Borlänge, telefon: -

3 Innehåll Förord... Sammanfattning av resultaten... Drygt hälften av resorna görs inom tätorterna... Stora resströmmar går till/från residensstäderna.... Bakgrund och syfte.... Undersökningens bakgrund.... Syftet med undersökningen.... Metod och genomförande.... Metod.... Urval och geografisk indelning.... Utskick.... Svarsfrekvens.... Undersökningens validitet.... Internt bortfall.... Statistisk säkerhet.... Viktning av materialet.... Koordinatsättning.... Förflyttningar som ingår i resvaneundersökningen.... Antal resor.... Antal resor.... Orsak till att inte ha rest.... Trafikarbetets fördelning.... Trafikarbetet fördelat på färdmedel.... Trafikarbetet fördelat på ärenden.... Spenderad restid.... Tillgång till olika färdmedel.... Körkort för personbil.... Biltillgång.... Tillgång till cykel och elcykel.... Tillgång till kollektivtrafikkort.... Färdmedelsval.... Nyttjande av olika färdmedel.... Fördelning över huvudfärdsätt.... Fördelning över huvudfärdsätt skillnader mellan kommunerna...

4 . Fördelning över huvudfärdsätt jämförelser med andra studier.... Attityder till minskat bilåkande.... Attityder till ett minskat bilåkande.... Resströmmarna i regionen.... Resströmmar mellan kommuner.... Resströmmar utanför regionen.... Större resströmmar mellan orter i regionen.... Ärenden.... Ärende.... Ärende jämförelse med andra resvaneundersökningar.... Färdsätt och ärende.... Färdsätt och hushållssammansättning.... Resor med byten och reskedjor.... Resor med flera färdmedel.... Reskedjor.... Reslängd och restid.... Reslängd.... Restid.... Researbetets fördelning över dygnet och färdmedel.... Researbetets fördelning över dygnet och ärenden.... Specialanalys: Resor till och från arbetet.... Andelen förvärvsarbetande.... Resan till arbetet.... Förmåner på arbetsplatsen.... Tillgång till kommunikationer.... Resströmmar: Andel arbetsresor.... Specialanalys: Fritidsresan.... Antal resor.... Fördelning över huvudfärdsätt.... Fritidsresornas längd och fördelning över dygnet.... Resströmmar fritidsresor.... Specialanalys: Pensionärers resvanor.... Val av färdmedel.... Skillnader mellan olika typer av kommuner.... Klassificering av kommunerna.... Antal resor.... Färdsätt...

5 . Tillgång till kollektivtrafikkort.... Ärende.... Reslängd och -tid..... Förvärvsarbetande.... Tillgång till kommunikationer.... Nyttjande av olika färdsätt.... Mål förändrat bilåkande.... Skillnader mellan olika typer av orter.... Klassificering av typorterna.... Antal resor.... Färdsätt.... Tillgång till kollektivtrafikkort.... Ärende.... Reslängd..... Förvärvsarbetande.... Tillgång till kommunikationer.... Resefrekvens för olika färdsätt.... Typresrelationer.... Mål förändrat bilåkande.... Bakgrundsfrågor.... Kön och ålder.... Sysselsättning.... Utbildningsnivå.... Hushållens inkomst.... Bostadstyp.... Hushållssammansättning... Bilaga A: Resematriser... Bilaga B: Ytterligare kartor... Bilaga C: Bortfallsintervjuer... C. Vana av olika färdsätt... C. Förflyttningar en vanlig resdag... C. Utbildningsnivå... C. Sysselsättning... C. Kön och ålder... Bilaga D: Enkät och resedagbok... Bilaga E: Kommunresultat...

6 Förord Intermetra Business & Market Research Group AB fick i december i uppdrag av Trafikverket att genomföra en resvaneundersökning bland medborgarna i sydöstra Sverige, dvs. Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Bakom uppdraget stod, förutom Trafikverket, en beställargrupp som även innefattade Regionförbundet Jönköpings län (inkl. Jönköpings länstrafik), Regionförbundet Södra Småland (inkl. Länstrafiken Kronoberg), Regionförbundet i Kalmar län (inkl. Kalmar länstrafik), Region Blekinge (inkl. Blekingetrafiken), samt Växjö och Kalmar kommuner. Projektgruppen på Intermetra har bestått av Markus Lagerqvist (projektansvarig), Rune Broo (seniorkonsult), Michaela Andersson (projektassistent), Pontus Sundqvist (webbenkäter) och Clara Kårelind (fältkoordinator). Tryck och distribution av enkäter har hanterats av StroedeRalton AB. Göteborg, oktober Intermetra Business & Market Research Group AB

7 Sammanfattning av resultaten Undersökningens bakgrund Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor regionalt och interregionalt. Undersökningen ska ge information om alla typer av resor; såväl studie- och arbetspendling, resor i tjänsten som fritidsresor. Undersökningen genomfördes postalt genom att en enkät och en resedagbok skickades ut till ett urval av personer i åldern - år boende i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Jönköpings kommun genomförde en egen RVU och har därför stått utanför denna undersökning. Emellertid har den information som då samlades in om hur många resor (och för vilka ärenden resp. med vilka färdmedel) som gjorts mellan olika kommuner, inkorporerats i de kartor som visas i rapporten liksom i resematriserna. Av de som nåddes av enkäten svarade %, vilket är en svarfrekvens som ligger i nivå med likande större resvaneundersökningar som genomförts under -talet. Varje vardagsdygn görs, miljoner resor I hela Småland, Öland och Blekinge görs, miljoner förflyttningar under ett genomsnittligt dygn (genomsnitt över alla veckodagar, inkl. Jönköping). Under en vanlig vardag reser närmare % av befolkningen. I genomsnitt genomför varje person i regionen, resor per dag. Under helgerna reser ca % under en lördag eller söndag genomför varje person i genomsnitt, resor. I den nu undersökta regionen (exkl. Jönköping) görs ca, miljoner resor varje vardag och, miljon varje lör- eller söndag. Flitigaste resenärer är personer i åldern - år, medan personer över år genomför minst antal resor per person och dag. Smålands, Ölands och Blekinges invånare reser miljoner kilometer varje dag Invånarna i de tre landskapen (inklusive Jönköping) reser drygt miljoner km varje dag. Av de resta kilometrarna står bil för % på vardagar och hela % på helgerna. Långa resor som är km eller längre står för över hälften av de producerade personkilometrarna, medan resor på under km endast står för %. Sett till tid spenderar invånarna i genomsnitt ca h och minuter på resande fot varje dag, vilket motsvarar sammanlagt miljon timmar generarat trafikarbete per dygn (inkl Jönköping). Endast var femte invånare har ett kort på kollektivtrafiken Över % av hushållen har tillgång till bil och lika stor andel har tillgång till cykel. Elcykel är ännu mycket ovanligt endast, % av hushållen har tillgång till en elcykel. Var femte invånare har idag ett tåg- eller busskort. En majoritet i åldern - år har kollektivtrafikkort, men därefter sjunker andelen med ökande ålder. RVU sydöstra Sverige, v..

8 Över två tredjedelar av resorna görs med bil Över två tredjedelar av resorna görs med bil som huvudfärdmedel, medan kollektivtrafiken endast står för % av antalet resor. Det betyder att en fördubbling av kollektivtrafiken, mätt i antalet resor, skulle kunna åstadkommas genom en överföring av blott % av bilresorna till kollektivtrafikresor. Den genomsnittliga längen på kollektivtrafikresorna är dock betydligt större än för bilresorna, vilket gör att kollektivtrafiken svarar för % av antalet personkilometer. Det finns stora skillnader beroende på demografiska variabler och geografi. Bilen står för en mindre andel av resorna bland yngre och i de större städerna. Var tionde bilåkare har planer på att minska sitt bilåkande Den största gruppen bland bilisterna har inte någon vilja att dra ned på sitt bilåkande, men det finns en betydande grupp som har sådana tankar, eller kanske redan påbörjat det. Mer än var tionde person är en flitig bilanvändare som har kommit så långt att hon eller han redan provat att ersätta bilresor med andra alternativ, eller åtminstone har tankar på hur det ska gå till. Ytterligare % uttrycker en viss ambition, men har inte kommit längre än så. Det finns ett starkt samband mellan tillgången till bra kollektivtrafik och viljan att resa mindre med bil. Kvinnor, yngre och högutbildade har också en större vilja att dra ned på sin bilanvändning jämfört med andra grupper. Drygt hälften av resorna görs inom tätorterna Strax över häften av alla förflyttningar görs inom en och samma tätort. Drygt hälften av dess i sin tur (drygt % av alla resorna) görs i de fyra residensstäderna. Stora resströmmar går till/från residensstäderna Även de resströmmarna som flyter utanför tätorterna domineras av regionens residensstäder. Stora resströmmar går även mellan flera kommuner i Jönköpings län, såsom Habo, Nässjö, Eksjö, Vaggeryd, Gnosjö och Värnamo. Kollektivtrafikströmmarna mellan regionens orter liknar i mångt och mycket bilströmmarna fast på en mycket lägre nivå. De, i jämförelse med biltrafiken, relativt små strömmarna av kollektivtrafik även mellan de större städerna och omkringliggande orter visar på en stor potential att öka andelen kollektivresenärer. Förutom till Stockholm, går samtliga större resströmmar in/ut från regionen till näraliggande kommuner. Det största utbytet sker mellan kommunerna i norra delen av regionen till/från Östergötland. Hälften av vardagsresorna är arbets- eller studieresor Knappt häften av vardagsresorna är resor till och från arbete/studier, eller tjänsteresor. Efter arbets- och studieresor är de vanligaste resorna inköpsresor, samt resor till olika fritidsaktiviteter, som står för runt en femtedel av resorna vardera. Val av färdmedel skiljer mellan olika ärenden. Resor till skola/studier görs i högre grad med kollektivtrafik, medan inköpsresor i högre grad är bilresor. RVU sydöstra Sverige, v..

9 Mycket få resor är kombinationsresor med olika färdmedel En mycket liten andel av resorna är kombinationsresor med flera färdmedel (gång undantaget). Totalt % av resorna är kombinationsresor med bil och kollektivtrafik och, % med cykel och kollektivtrafik. Dock utgör kombinationsresor med bil + buss/tåg, eller cykel + buss/tåg % av den i sig låga andelen kollektivtrafikresor. Många ärenden ingår i reskedjor Det finns en tydlig relation mellan ärenden och om en resa ingår i en kedja av resor, där man inte åker hem emellan. Ärenden som nästan allra oftast ingår i en reskedja är tjänsteärenden, följt av hämta och lämna någon. Störst andel en-ärendekedjor finns bland resor till skola/studier, där % av resorna inte ingår i en reskedja. Bland arbetsresorna ingår % i en reskedja. Totalt sett uträttas hälften av alla ärenden i en reskedja. De flesta resorna är korta resor Runt två tredjedelar av alla resor är under km långa. Förutom tåg, som används för långa resor, och cykel/gång som används för korta resor, är det stor spridning på reslängderna för övriga färdmedel. Medelresan varar ca minuter, under både vardagar och helger. De längsta resorna är tjänsteresor, medan post-, bank- och andra myndighetsärenden endast är minuter långa. Sju av tio arbetsresor görs med bil Totalt förvärvsarbetar % av invånarna i åldern - år. Av deras resor till arbetet görs ca % med bil och % med kollektivtrafik. Närmare % av de förvärvsarbetande har tillgång till fri parkering i anslutning till arbetsplatsen. Bland de % som har avgiftsbelagd parkering reser en mindre andel med bil som ensam förare % mot % bland de som har fri parkering. Drygt % har tillgång till en busshållplats inom meter från sin arbetsplats och knappt % inom meter från hemmet. Varje dag görs fritidsresor Under en vanlig vardag reser var fjärde invånare till en fritidsaktivitet vilket motsvarar resor per dag. På helgen är det %, vilket motsvarar resor. Fritidsresor görs oftast med bil, men skillnaderna är stora beroende på kön och ålder. Kvinnor samåker i högre grad än män. Yngre personer samåker även de i högre grad än andra åldrar och gör också en större andel av resorna med cykel eller till fots. Under vardagarna görs störst antal fritidsresor under timmarna efter arbetsdagens slut, med en tydlig topp vid -tiden. Pensionärer reser på andra tider Pensionernas resvanor skiljer sig tydlig från andra invånare på flera olika sätt. Framför allt skiljer sig tiden på dygnet de reser på vardagar genom att det inte finns tydliga toppar under morgon och eftermiddag. Istället är resandet spritt från -tiden på morgonen, fram till -tiden på kvällen. RVU sydöstra Sverige, v..

10 Pensionärer reser i mycket hög grad med bil, endast % av resorna görs med kollektivtrafik. De pensionärer som reser kollektivt är i högre grad kvinnor och ensamboende. Tydliga skillnader mellan olika typer av kommuner och orter Andelen invånare som reser och antalet resor de gör skiljer sig beroende på var i regionen man bor. Boende i regionens större städer och deras förorter reser mer frekvent än boende på mindre orter/landsbygd som ligger långt från en stor ort eller väg. De större städerna avviker genom en högre andel kollektiv- och cykelresor. Andelen bilresor är allra störst på landsbygd och i mindre orter som ligger långt från en stor ort eller väg. Här är också viljan (och möjligheten) att resa mindre bil i framtiden som lägst. RVU sydöstra Sverige, v..

11 . Bakgrund och syfte. Undersökningens bakgrund Samhällets omdaning inom sysselsättning, bosättning och värderingar fortlöper ständigt. Detta påverkar behov och val av transporter som i dag och i framtiden ser annorlunda ut än hur det såg ut i går. En god kännedom om medborgarnas resvanor är en viktig förutsättning för att kunna planera åtgärder i trafiksystemet. Dessa förändringsprocesser mäts i olika studier och undersökningar på nationell nivå, men i många avseenden behövs ett fördjupat underlag om resmönstret för att få en effektivare åtgärdsmix som bättre tillgodoser medborgarnas regionala och lokala resebehov. I det område som omfattar Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län finns idag ingen komplett eller uppdaterad statistik om invånarnas resande. Trafikverket har därför, tillsammans med Regionförbundet Jönköpings län (inkl. Jönköpings länstrafik), Regionförbundet Södra Småland (inkl. Länstrafiken Kronoberg), Regionförbundet i Kalmar län (inkl. Kalmar länstrafik), Region Blekinge (inkl. Blekingetrafiken), samt Växjö och Kalmar kommuner låtit genomföra en resvaneundersökning bland medborgarna i denna region.. Syftet med undersökningen Undersökningen ska ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor regionalt och interregionalt. Undersökningen ska ge information om alla typer av resor; såväl studie- och arbetspendling, resor i tjänsten som fritidsresor. Just fritidsresorna är idag ett område där kunskaperna är bristfälliga, trots att de utgör en ansenlig del av det totala transportarbetet. Förutom information om varje resa (från en startplats till en annan plats där man gör ett ärende) ska även reskedjor (flera ärenden direkt efter varandra) och byten mellan olika färdmedel kartläggas. Undersökningen ska ge information om vilka delresor som görs och vilka färdmedel som används. Ett mål med undersökningen är även att hitta mönster och identifiera typorter eller typkommuner, avseende hur reserelationerna ser ut. Det kan t.ex. handla om hur resmönstren bestäms eller påverkas av tillgänglig infrastruktur, befolkningsstruktur eller andra egenskaper hos kommunerna. Denna kunskap är värdefull i samband med att man ska bestämma inriktning av nya långsiktiga planer inom infrastrukturen och då nya trafikförsörjningsplaner upprättas. RVU sydöstra Sverige, v..

12 . Metod och genomförande. Metod Undersökningen genomfördes genom postala enkäter. Det utsända materialet bestod av tre delar ett missiv som förklarade hur och varför undersökningen genomfördes, en enkät, samt en resdagbok. Möjlighet fanns att skicka in den ifyllda enkäten och resedagboken i ett förfrankerat svarskuvert, eller att mata in svaren på webben via en personlig inloggningskod. Enkäten bestod av frågor om respondenten och hennes resvanor. Resedagboken bestod av detaljerade frågor kring samtliga förflyttningar under en på förhand specificerad resdag. Enkät och resedagbok i sin helhet finns bifogade rapporten som bilaga D.. Urval och geografisk indelning Undersökningen är giltig för medborgare i åldern - år boende i Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län. Ett undantag är Jönköpings kommun som helt exkluderades från undersökningen då en omfattande resvaneundersökning genomfördes i kommunen år. Ett grundurval om personer slumpades över hela regionen efter befolkningsfördelningen. Några undantag gjordes dock vid urvalsdragningen: Det antal personer som skulle allokerats till Jönköpings kommun slumpades istället över övriga kommuner i Jönköpings län. Fem kommuner valde att förstärka underlaget i sina respektive kommuner med ett utökat urval. Detta gäller Emmaboda, Kalmar, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö kommuner. Kalmar och Växjö kommuner valde att utöka målgruppen till att även inkludera barn i åldern - år. Resultaten från barnenkäterna är inte inkluderade i denna rapport utan redovisas separat till Kalmar och Växjö kommuner. Det slutliga bruttourvalet bestod av personer i åldern - år (samt barn i åldern - år i Kalmar och Växjö kommuner). Urvalet har dragits från Statens personadressregister (SPAR) som tillhandahålls av Skatteverket och omfattar samtliga personer som är folkbokförda i Sverige. RVU sydöstra Sverige, v..

13 Figur.: Område som täcks in av denna resevaneundersökning. Utskick Utskicket genomfördes i form av ett första utskick till samtliga personer, jämt fördelat över specificerade resdagar, dvs. måndag till söndag under två veckor. Därefter genomfördes två påminnelseutskick till personer vars svar inte inkommit (postalt eller via webb). Båda dessa fördelades jämt över sju specificerade resdagar. I resedagboken fanns ingen möjlighet att byta, eller ange en egen, alternativ resdag. Tabell.: Utskickens fördelning över resdagar Resdagar Period Antal utskick Andel av svaren Grundutskick - mars- april % Påminnelse - - april % Påminnelse - - maj % Summa RVU sydöstra Sverige, v..

14 . Svarsfrekvens Undersökningen stängdes juni. Efter denna dag mottogs inga fler inkommande svar, varken postalt eller via webben. Förutom inkomna svar noterades bortfall i form av postreturer pga. okänd eller avflyttad adressat. Under insamlingsperioden hade Intermetra även support via e-post, samt över telefon måndagar till torsdagar kl..., fredagar kl..., samt lördagar och söndagar kl.... Personer som ringde in och meddelande att respondenten av olika anledningar inte kunde eller ville svara på undersökningen noterades. Tabell.: Bortfall och svarsfrekvens Antal Procent Bruttourval % Övertäckning Geografi, % Postretur (okänd/avflyttad adressat), % Avliden, % Fysiskt/psykiskt funktionshinder, % Nettourval, % Bortfall Ej svar, % Vägran, vill ej svara, % Tomt formulär inskickat, % Enkät ifylld av fel person, % Språksvårigheter, % Tillfälligt bortrest, % Inkomna svar, svarsfrekvens, %. Personer som ej bor i den kommun de är folkbokförda eller meddelat att de ej bor i området. Tabellen på nästa sida visar det slutliga urvalet, samt svarsfrekvensen uppdelat på kommunerna i regionen. Den totala svarsfrekvensen var, %. Svarsfrekvensen på kommunnivå varierar från % i Oskarshamns kommun till % i Eksjö, Aneby och Mörbylånga kommuner. Skillnader i svarsfrekvens mellan kommuner kan bero på en rad olika faktorer, men en viktig förklaring är troligen olika lokala insatser som gjorts i vissa kommuner för att öka upp svarsfrekvensen, exempelvis annonser i lokalpress och radioreklam, som uppmärksammat invånarna på undersökningen. I Kalmar och Växjö kommuner erbjöd de lokala medborgarkontoren support på flera språk till icke svensk-språkiga kommuninvånare. Information om detta fanns på det missiv som skickades med undersökningen. RVU sydöstra Sverige, v..

15 Tabell.: Fördelning av urvalet, antal svar, samt svarsfrekvens per kommun (exkl. enkäter till barn - år) Folkmängd (antal ) Bruttourval (antal) Nettourval (antal) Inkomna svar (antal) Svarsfrekvens (%) Karlshamn, Karlskrona, Olofström, Ronneby, Sölvesborg, Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda, Värnamo, Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby, Västervik, Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö, Älmhult, Summa. Exkl. personer som innan utskicket konstaterades att de ej bor i den kommun de är folkbokförda. RVU sydöstra Sverige, v..

16 Figur.: Svarsfrekvens per kommun.. Undersökningens validitet Att en undersökning har hög validitet innebär att den verkligen mäter det som den är avsedd att mäta. I detta fall att undersökningens resultat ger en rättvisande bild av resvanorna bland alla invånare i åldern - år i den aktuella regionen. Låg validitet kan bero på ett flertal olika anledningar, såsom felaktigt formulerade frågor, felaktivt urval eller metodval. I den aktuella undersökningen torde de största potentiella orsakerna till validitetsproblemen vara följande faktorer: Låg svarsfrekvens Svårigheter att fylla i resedagboken Då svarsfrekvensen ligger på, % innebär det att, % av populationen inte svarat på undersökningen. Detta är dock ett problem endast om de som inte svarat väsentligen skiljer sig från de som svarat. RVU sydöstra Sverige, v..

17 För att kontrollera detta har intervjuer genomförs med ett slumpvis urval av bortfallet, där personer som inte skickat in enkäten fått svara på Varför de inte skickade in enkäten Resfrekvens med olika färdmedel Förflyttningar under en vanlig resdag (färdmedel och ärende) Ålder och kön Utbildning Sysselsättning Bortfallsundersökningen genomfördes genom telefonintervjuer. Telefonintervjuerna genomfördes efter att undersökningen avslutats under perioden juni till juli. Tabell.: Anledning till att man inte svarat på enkäten Andel (%) n= Kontaktade men vill ej svara på några frågor över telefon, Hade inte tid eller lust svara på enkäten, Reser för lite, Glömde bort att svara, Inte sett enkäten, För komplicerad att svara på, Sjukdom, funktionshinder, Svarar aldrig på enkäter, Språksvårigheter, Har svarat, Var bortrest, Tappade bort enkäten, För lång enkät, Trodde inte den gällde mina resvanor, Fick ingen ersättning, För personliga frågor, Annan anledning, SUMMA % Andelen som inte svarat för att de inte rest på den aktuella resdagen, eller tycker att de reser för lite är % i bortfallet. Detta kan jämföras med % av de som svarat på enkäten som inte rest under den aktuella dagen. Utöver dessa % kan finnas ytterligare några procent bland de som aldrig svarar på/läser enkäter, som har språksvårigheter, har tappat bort enkäten etc. som inte rest. Det finns alltså ingen anledning att förmoda att de som svarat representerar personer som reser i betydligt större omfattning än de som inte svarat. RVU sydöstra Sverige, v..

18 Analysen av resultaten från bortfallsintervjuerna, avseende de bakgrunds- och resvanefrågor som ställdes, visar att de som inte svarat på enkäten inte väsentligen skiljer sig från de som svarat avseende kön, utbildning, sysselsättning eller resvanor. Dock finns en avsevärd skillnad i ålderssammansättningen. Bland de som svarat på undersökningen finns en överrepresentation av framför allt personer över år, medan yngre personer är underrepresenterade. Detta har kompenserats för genom viktning av resultaten (se kapitel.). Resultaten från bortfallsintervjuerna redovisas i detalj i bilaga C. Den andra potentiella källan till problem med validiteten är svårigheter att fylla i resedagböckerna. Detta gäller framför allt: Förståelse för vad som är en förflyttning Angivelser av avstånd (km) Angivelser av adresser Många respondenter har svårigheter att förstå vad som avses vara en förflyttning. Det kan manifestera sig genom att man redovisar flera ärenden som en förflyttning, eller genom att man delar upp en förflyttning med byten till flera förflyttningar. Detta har korrigerats för genom att alla resdagböcker gåtts igenom manuellt och felaktigheter har justerats för genom att slå ihop eller dela upp resor i förflyttningar. Angivelser av avstånd är svåra för respondenterna, framför allt om de avser sträckor som man sällan reser, eller när man reser med kollektivtrafik. Det är enklare att uppskatta sträckan för resor som görs med bil, cykel eller till fots. Det är även lätt att av misstag ange avstånd i fel måttenhet (t.ex. meter i stället för km). Av denna anledning bör läsaren tolka resultat som anger sträckor med viss försiktighet. Angivelser av adresser är ett problem då respondenterna inte alltid kan ange en korrekt adress eller anger en adress av typ apoteket eller busshållplatsen. Detta har i möjligaste mån korrigerats i adresskodningen, genom att ta fram adresser till angivna platser i de fall det är möjligt, t.ex. affärer, skolor, hållplatser etc.. Internt bortfall Storleken av det interna bortfallet, dvs. att man inte svarat på enskilda frågor i formuläret varierar avsevärt mellan olika typer av uppgifter. På rena faktafrågor som är lätta att besvara (t.ex. ålder, utbildningsnivå, körkortsinnehav, antal bilar i hushållet etc.) ligger andelen ej svar under %. Så snart svaret kräver en litet mer kvalificerad kunskap stiger nivån på interbortfallet. På t.ex. frågan om avståndet till närmaste järnvägsstation är andelen ej svar ca %, trots att avståndsintervallen i svarsalternativen är ganska vida. Ett än större problem är frågorna om hur ofta man gör vissa saker. T.ex. är andelen icke-svar på frågan om hur ofta man samåker i bil hela %. Även på de andra frekvensfrågorna är andelen betydande. Det är svårt att veta ifall de svarande inte finner ett svarsalternativ som de tycker passar dem eller avstår att svara för att de inte reser alls. Ett troligt alternativ är att man t.ex. samåker utomordentligt sällan, men inte kan säga att man aldrig gör det. Även frågor som kan kännas alltför närgångna tenderar också att ge hög svarsvägran. I detta fall är det endast frågan om hushållets inkomst som är av den arten. Här har ca % avstått från att ge en uppgift. RVU sydöstra Sverige, v..

19 int int. int. int int. int. int. int. int. int. int. int. int. int. Det största och viktigaste internbortfallet i undersökningen gäller dock uppgifterna om startadress och destination i resedagboken % av resorna har både start-och målkommun angivna. I en del av detta bortfall har svarspersonerna visserligen skrivit in uppgifter, men så vaga eller svårlästa att de inte kunnat identifieras klart och kodas. Även om det varit klart inom/mellan vilka kommuner man rest har det ofta varit mer oklart exakt var man startat eller slutat sin resa. Vad gäller dagboken har vi inte någon möjlighet att kontrollera ifall man glömt eller avstått från att rapportera vissa förflyttningar, men det är naturligtvis så att någon grad av underrapportering förekommer. Totalt % av förflyttningarna har uppgifterna om start- och sluttider och % om tillryggalagd sträcka. En del av dessa är dock uppenbart orimliga och andra tämligen osäkra. I analyserna har vi därför filtrerat bort de yttre svansarna i svarsfördelningarna för att öka säkerheten (i beräkningen av resehastigheter så många som de % lägsta och % högsta svaren).. Statistisk säkerhet Det är omöjligt att ge några enkla generalla siffror för den statistiska säkerheten i materialet. Den varierar beroende på vilka variabler vi mäter (t.ex. antal resor mellan två kommuner, hur ofta man åker kollektivt etc), vilka mått vi använder (andelar, medelvärden, antal) och inte minst hur stora de olika studerade delgrupperna är i urvalet. Nedanstående figur visar uppskattad felmarginal vid en uppmätt andel på % med % konfidens vid olika nivåer, från upp till svar. Övre gräns Undre gräns Figur. : Felmarginaler vid olika urvalsstorlekar (antal svar netto) Som framgår ovan är felmarginalen mycket liten ifall vi använder hela urvalet som bas, men kan bli betydande när vi kommer ned på delgrupper som i urvalet kanske bara omfattar något hundratal personer. RVU sydöstra Sverige, v..

20 Tabellen nedan visar uppskattade felmarginaler vid exempel på olika uppmätta andelar med % konfidens vid olika nivåer på antal svar. Tabell. : Felmarginaler vid olika uppmätta andelar och antal svar netto Svar n= Svar n= Svar n= Svar n= Svar n= Svar n= Svar n= Andel % / % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % Andel % / % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % Andel % / % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % Andel % / % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % Andel % / % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % Andel % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % ±, % Samtliga procentjämförelser (skillnader) som nämns i den löpande texten i denna rapport är statistiskt signifikanta med minst % konfidens. När det gäller medelvärden och antal resor blir bilden mer komplex, eftersom vi där också måste ta hänsyn till hur variationen ser ut och hur stor den är för varje enskild variabel för att kunna beräkna att kunna beräkna säkerheten. De antal resor som beräknats mellan olika kommuner, orter etc är uppräknade till befolkningsnivå med med faktorn, för huvudundersökningen och faktorn, för Jönköpings RVU). Därtill har en extra uppräkning av huvudundersökningens resultat gjorts med faktorn, för att kompensera för avsaknad av tolkbara adresser (där antingen ena eller båda ändpunkternas kommun inte kunnat identifieras). Dvs., osäkerheten i antalet resor blir betydande redan av det skälet att resor i urvalet blir flera hundra resor i slutresultatet. Medan de allra flesta uppgifterna håller sig inom rimliga osäkerhetsmarginaler, kommer med nödvändighet några att slå kraftigt fel. Det kan ge ett bedrägligt sken av säkerhet att vi anger antalet resor mycket exakt i totalmatrisen. Vi har ändå behållt denna exakthet, för att göra det möjligt att fritt räkna samma olika uppgifter i matrisen utan att lagra avrundning på avrundning. RVU sydöstra Sverige, v..

21 . Viktning av materialet Vid analysen har fördelningen av de inkomna svaren jämförts med befolkningsfördelningen i regionen avseende: Åldersgrupper Kön Kommun Grupper som är under- eller överrepresenterade har viktats upp eller ned för att avspegla deras verkliga andel av populationen. Exempelvis har de kommuner där det skickats ut överurval, t.ex. Kalmar och Växjö, viktas ned, medan kommer där svarsfrekvensen varit lägre än genomsnittet viktats upp. Samtliga resultat som presenteras i rapporten bygger på viktade värden. I de analyser där det finns anledning har vi även korrektionsvägt för andelen som rest på vardagar, respektive helger. Vid uppskrivningen till populationsnivå har även tagits hänsyn till internt bortfall av adresser, avståndsangivelser och restider.. Koordinatsättning Vid bearbetningen av resedagböckerna har resornas start- och slutpunkter koordinatsatts med N- och E-koordinater. I de fall där en exakt adress inte angivits eller kunnat tas fram har i vissa fall en approximativ adsress angivits hellre än att lämna uppgiften blank. Detta har gjorts i följande fall: Gata har angivits, men utan gatnummer: Koordinater för gatnummer har används. Undantag Växjö där specifika instruktioner för vissa gator tagits fram av Växjö kommun. Om centrum eller likande angivits har en central punkt på orten använts, t.ex. Stortoget eller liknande. I några fall har postbox ersatts med adressen för ortens centralaste postkontor.. Förflyttningar som ingår i resvaneundersökningen Alla förflyttningar, oavsett ärende eller färdsätt, som respondenterna gjort under resdagen ingår i undersökningen, så länge respondenten uträttat ett ärende. Respondenterna har redogjort för förflyttningar som gjorts från kl.. på morgonen till kl.. på morgonen nästa dag. Två undantag har gjorts: Förflyttningar där promenaden är själva ärendet ingår inte. Det kan t.ex. handla om en joggingtur eller en promenad för att rasta hunden Förflyttningar som ingår i respondenternas yrkesutövning, t.ex. för personer som arbetar som bussförare, kurirer eller brevbärare ingår inte. Däremot ingår deras förflyttningar till och från arbetet, eller under lunchraster. RVU sydöstra Sverige, v..

22 . Antal resor I detta kapitel beskrivs övergripande i vilken omfattning invånarna i regionen reser, samt hur det skiljer mellan olika veckodagar och beroende på ålder och kön. ( Regionen används hädanefter i rapporten för att beskriva Blekinge, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län exkl. Jönköpings kommun. I de fall den tidigare RVUn för Jönköping är inräknad, anges detta särskilt.). Här beskrivs också anledningar till att man inte reser. Läshjälp: Definition av begreppet resa Med resa avses i denna rapport en förflyttning från en plats till en annan för att uträtta ett ärende. Även hemresa från t.ex. arbete räknas som en resa. Enbart byte av färdmedel räknas inte som ett ärende, utan flera färdmedel kan ingå i en och samma resa. I resdagboken fanns utrymme för att redogöra för totalt åtta förflyttningar under resdagen. Personer som gjorde mer än åtta förflyttningar ombads att redogöra för dessa på ett blankt papper och skicka in detta tillsammans med resdagboken.. Antal resor Totalt genomförs, miljoner resor under ett genomsnittligt dygn av personer - år, bosatta i Småland, Öland och Blekinge (inkl. Jönköping). I den del, som omfattas av denna RVU, görs, miljoner resor under en normal vardag. Närmare % av personerna i åldern - genomför åtminstone en resa under en vanlig vardag. I genomsnitt genomför de individer som reser, tre resor per dag, vilket innebär, resor per individ bland samtliga -åringar bosatta i regionen. Flest resor genomförs av personer i åldern - år med i genomsnitt, resor per dag, medan personer från år är de minst flitiga resenärerna med endast, resor per dag. En något större andel av männen reser ( jämfört med %), men kvinnorna gör å andra sidan fler resor per individ och dag (, jämfört med,). Tabell.: Andel och antal av populationen som rest, samt antal resor vardagar (n= - ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt %,, Män %,, Kvinnor %,, - år %,, - år %,, - år %,, - år %,, RVU sydöstra Sverige, v..

23 Under helgerna (lördag-söndag) genomförs färre resor per dag, jämfört med under vardagar. Totalt reser två av tre invånare under en genomsnittlig helgdag. Även under helgerna är personer i åldern - år de flitigaste resenärerna, med i genomsnitt, resor per person i populationen, mot endast en resa bland personer från år och uppåt. Totalt genomförs under helgerna, miljoner resor per dag av personer - år, bosatta i regionen. Tabell.: Andel and antal av populationen som rest, samt antal resor lör- och söndagar (n= - ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt %,, Män %,, Kvinnor %,, - år %,, - år %,, - år %,, - år %,, RVU sydöstra Sverige, v..

24 Sett över hela veckan är andelen som rest på sin resdag % och det genomsnittliga antalet resor per dag, (för alla invånare, även de som inte rest). I några andra större resvaneundersökningar som gjorts i andra delar av landet har antalet resor per dag legat på, (Jönköping ),, (Stockholm ),, (Karlstad ),, (Luleå ),, (Skåne ). Det lägre antalet resor per dag i Sydöst kan förklaras av en större andel som bor på landsbygd och i mindre orter, där man gör färre resor än i större orter.. Orsak till att inte ha rest Det vanligaste skälet till att man inte gjort några resor under resdagen är helt enkelt att man inte hade några speciella ärenden att göra. Skälen varierar dock mycket beroende på dag i veckan och ålder. På vardagarna är det större spridning mellan skälen till att inte resa, där framför allt sjukdom, vård av barn (vab) och arbete/studier hemma är vanligare skäl. I den äldsta åldersgruppen är avsaknad av några ärenden en långt vanligare orsak till att man inte förflyttar sig % jämfört med endast % bland -åringarna. % % % % % % VARDAG Män Kvinnor - år - år - år - år Inga ärenden Sjukdom Föräldraledig/vab Funktionshinder HELG Män Kvinnor - år - år - år - år Arbetade/studerade hemma Bortrest Annan anledning Figur.: Orsak till att inte ha rest under den aktuella resdagen (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

25 . Trafikarbetets fördelning I detta kapitel beskrivs hur det totala trafikarbete som regionens invånare genererar, i form av person-kilometer eller person-timmar, fördelas mellan olika färdslag och ärenden. För att eliminera effekter av extremvärden, har i alla beräkningar som rör avstånd, exkluderats resor över km (oavsett färdsätt) liksom förflyttningar till fots eller med cykel där det angivna avståndet är över km. De senare för att en del svarande uppenbarligen angivit längden i meter i stället för km.. Trafikarbetet fördelat på färdmedel Totalt reser invånarna i Småland, Öland och Blekinge ca miljoner km varje dygn. I den nu undersökta delen är siffran ca miljoner personkilometer. Resor med bil står för tre fjärdedelar av de resta kilometrarna på vardagar och kollektivtrafik för %. Under helgerna står bilresor för över %, medan kollektiva färdmedel minskar från närmare var femte till endast var tionde producerade personkilometer. Totalt ( km) Vardag ( km) Helg ( km) Figur.: Totalt producerat trafikarbete i person-km per dygn fördelat på olika färdmedel (n= - ). RVU sydöstra Sverige, v..

26 Resor som är km eller längre står för över hälften av de producerade personkilometrarna, medan resor på km eller mindre endast står för %. Totalt ( km) Bil, ensam förare ( km) Bil, samåkning ( km) Buss ( km) Tåg ( km) Cykel ( km) Figur.: Totalt trafikarbete (person-km per dygn) fördelat på resans längd och färdmedel (n=- ).. Trafikarbetet fördelat på ärenden Av de producerade person-kilometrarna står resor till arbetet för den enskilt största posten på knappa %. Resor hem från t.ex. arbete eller skola vid resdagens slut är inkluderade i posten hemresor. Totalt ( km) Vardag ( km) Helg ( km) Figur.: Totalt trafikarbete (person-km per dygn) fördelat på resans ärende (n= - ). RVU sydöstra Sverige, v..

27 Efter arbets- och tjänsteresor ( % exkl. hemresor) produceras det största antalet person-kilometrar av fritidsresor ( % exkl. hemresor). Till arbete ( km) Till tjänsteärende ( km) Till skola ( km) Till hämta/lämna ( km) Till inköp ( km) Till vård ( km) Till bank/post etc. ( km) Till fritid ( km) Hemresa ( km) Figur.: Totalt trafikarbete (person-km per dygn) fördelat på resans längd och ärende (n=- ). Korta, respektive långa resors andel av de producerade person-kilometrarna skiljer sig avsevärt beroende på resans ärende. Långa resor står för den största andelen hos tjänsteresorna, där hela % av kilometrarna härrör från långa resor, på minst km. I andra ändan av skalan finns inköpsresor, post-, bank- och myndighetsärenden, samt resor för att hämta och lämna, t.ex. barn, där en betydande andel av de producerade kilometrarna kommer från många korta resor. RVU sydöstra Sverige, v..

28 . Spenderad restid Invånarna i Småland, Öland och Blekinge tillbringar miljon timmar per dygn under förflyttning (räknat dörr till dörr, dvs. även de delar som sker till fots). Den nu undersökta regionens invånare spenderar varje dygn ca timmar under förflyttning till och från olika ärenden. Detta innebär i genomsnitt ca h och minuter per invånare (- år) och dag. Mest tid läggs på resor till arbetet, tätt följt av resor till olika fritidsaktiviteter och därefter inköpsresor. Totalt ( h) Vardag ( h) Helg ( h) Figur.: Totalt restid (person-timmar per dygn) fördelat på ärenden (n= - ). RVU sydöstra Sverige, v..

29 . Tillgång till olika färdmedel I detta kapitel beskrivs övergripande invånarnas förutsättningar att använda olika färdsätt och hur resandet i regionen fördelar sig mellan dessa. Läshjälp: Definition av begreppet huvudfärdsätt I resdagboken fanns möjlighet att för varje förflyttning ange ett eller flera olika färdmedel, t.ex. om man går först går till busshållplatsen, sedan tar bussen till stationen och därefter fortsätter med tåg. Vid sammanställningar av totala fördelningar mellan färdmedel har ett huvudfärdsätt tilldelats varje resa, t.ex. räknas en resa med bil och buss som en bussresa och en resa med gång och bil som en bilresa. Färdsätten har rankats enligt följande ordning: flyg > tåg > buss > taxi > bil > mc > moped > färdtjänst > cykel > till fots > annat. Körkort för personbil Knappt nio av tio personer har körkortkort för personbil. Andelen är högre bland män än bland kvinnor. Totalt Män Kvinnor - år - år - år - år Figur.: Andel av populationen som har körkort för personbil (%). (n= - ). RVU sydöstra Sverige, v..

30 . Biltillgång Tillgången till, och antalet bilar, i hushållen varierar starkt med ålder och hushållsammansättning. Flest hushåll med endast en bil, eller helt utan bil, finns bland singelhushåll med endast en vuxen person. Hushåll med hemmaboende barn har högst biltillgång, och antal bilar per hushåll. I de äldre åldersgrupperna, över % minskar antalet bilar och de allra flesta har endast en bil per hushåll. % % % % % % Totalt Män Kvinnor - år - år Ingen bil - år bil - år eller fler bilar En vuxen utan barn Sammanboende vuxna utan barn En vuxen med barn Sammanboende vuxna med barn Figur.: Andel hushåll med tillgång till bil, inkl. leasing- eller förmånsbil (n= - ). RVU sydöstra Sverige, v..

31 . Tillgång till cykel och elcykel Över % av hushållen har tillgång till cykel och närmare tre fjärdedelar har två eller fler cyklar i hushållet. Personer helt utan cykeltillgång återfinns framför allt bland äldre och bland singelhushåll utan barn. % % % % % % Totalt Män Kvinnor - år - år Ingen cykel - år cykel - år eller flera cyklar En vuxen utan barn Sammanboende vuxna utan barn En vuxen med barn Sammanboende vuxna med barn Figur.: Andel hushåll med tillgång till cykel (n= - ). % % % % % % Totalt Män Kvinnor - år - år - år - år En vuxen utan barn Sammanboende vuxna utan barn En vuxen med barn Sammanboende vuxna med barn Ja Nej Inkomst - kr/år Inkomst - kr/år Inkomst > kr/år Figur.: Andel hushåll med tillgång till elcykel (n= - ). RVU sydöstra Sverige, v..

32 Endast, % av hushållen har tillgång till elcykel (totalt hushåll bland de inkomna svaren). Det går inte att se några tydliga skillnader i tillgången till elcykel mellan olika hushållssammansättningar, eller hushåll med olika inkomstnivåer.. Tillgång till kollektivtrafikkort Det är mycket stora skillnader i om man har tillgång till reskort på tåg eller buss, framför allt mellan olika åldersgrupper. % % % % % % TOTALT Män Periodkort Kvinnor Värdekort Klippkort Skolkort - år - år Färdtjänstkort Annat Inget kort - år - år Figur.: Tillgång till tåg- eller busskort (n= - ). Andelen som har tillgång till tåg- eller busskort minskar med åldern. Det är endast bland de yngre åldersgrupperna som en majoritet har buss- eller tågkort. Allra lägst är andelen bland de över år, där endast % har något kort. Det finns även skillnader beroende på kön fler kvinnor än män har ett buss- eller tågkort. Jämfört med resvaneundersökningen i Jönköpings kommun har en lägre andel av invånarna reskort på kollektivtrafiken, vilket är naturligt då andelen kollektivtrafikresenärer är högre i större tätorter. I Jönköpingsstudien saknade % reskort. RVU sydöstra Sverige, v..

33 . Färdmedelsval I detta kapitel beskrivs invånarnas nyttjande av olika färdmedel och resornas fördelning mellan dessa. Jämförelser görs mellan olika demografiska grupper och mellan de olika kommunerna i regionen.. Nyttjande av olika färdmedel Bil som ensam förare är det vanligaste sättet för invånarna i regionen att transportera sig, nästan % kör själva i bil varje vecka, jämfört med % som någon gång samåker och endast % som reser kollektivt. % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Bil, samåker Ngn/ngra ggr/vecka Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Kollektivtrafik Figur.: Invånarnas nyttjandefrekvens för olika färdsätt (n= ). RVU sydöstra Sverige, v..

34 . Fördelning över huvudfärdsätt Bil är det överlägset vanligaste färdsättet för de boende i regionen, totalt två tredjedelar av resorna görs med bil som huvudfärdmedel. Detta kan jämföras med kollektivtrafik (buss och tåg) som står för endast % av resorna. % % % % % % HELA VECKAN VARDAG Män Kvinnor - år - år - år - år HELG Män Kvinnor - år - år - år - år Bil, ensam Bil, samåker Motorcykel Buss Tåg Cykel Moped Till fots Annat färdsätt Figur.: Resornas fördelning mellan olika huvudfärdsätt (n= - ). De största skillnaderna i valet av färdmedel finns mellan olika åldersgrupper, där framför allt den yngre gruppen skiljer ut sig genom att i långt mindre utstäckning använda bil för sina resor. De yngre ersätter i första hand bilresorna med kollektivtrafik och i viss mån även med cykel. Skillnaden är mindre uttalad på helger, men de unga avviker genom att i högre grad samåka när man åker bil. Denna skillnad finns även mellan män och kvinnor, där män oftare är ensamma bilförare, medan kvinnor oftare samåker än män. Moped står endast för, % av resorna, men ca % i gruppen - år. RVU sydöstra Sverige, v..

35 . Fördelning över huvudfärdsätt skillnader mellan kommunerna Andelen resor som genomförs med bil som huvudfärdmedel skiljer sig starkt från kommun till kommun. Lägst andel bilresor görs i Kalmar. Högst andel av resorna görs med bil i Högsby och Aneby. Kalmar Lessebo Växjö Eksjö Tranås Västervik Oskarshamn Ljungby Karlskrona Nässjö Uppvidinge Värnamo Markaryd Nybro Karlshamn Vaggeryd Älmhult Borgholm Hultsfred Mullsjö Alvesta Gnosjö Sölvesborg Vetlanda Gislaved Mönsterås Olofström Torsås Tingsryd Vimmerby Habo Emmaboda Sävsjö Mörbylånga Ronneby Aneby Högsby Bil, ensam Bil, samåker Figur.: Andel resor med bil som huvudfärdmedel efter hemkommun (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

36 Andelen resor där kollektivtrafik, inklusive tåg, är huvudfärdmedel varierar från % i Lessebo till endast % i Gislaved, Gnosjö, Olofström, Vetlanda och Värnamo. Lessebo Aneby Karlskrona Mönsterås Alvesta Habo Uppvidinge Torsås Mullsjö Vaggeryd Växjö Kalmar Mörbylånga Ronneby Eksjö Sölvesborg Borgholm Tingsryd Högsby Karlshamn Nybro Nässjö Sävsjö Tranås Ljungby Markaryd Oskarshamn Hultsfred Vimmerby Västervik Älmhult Emmaboda Gislaved Gnosjö Olofström Vetlanda Värnamo Buss Tåg Figur.: Andel resor med kollektivtrafik som huvudfärdmedel efter hemkommun (n=- ). Förhållandet mellan buss och tåg varierar tydligt, där en stor andel av kollektivresorna görs med tåg i t.ex. Mullsjö och Vaggeryd, medan buss helt dominerar i exempelvis Uppvidinge. RVU sydöstra Sverige, v..

37 Även andelen cykelresor skiljer sig mycket från kommun till kommun. Andelen är klart störst i Kalmar där hela % av resorna görs med cykel som huvudfärdmedel, mot endast % i Högsby. Kalmar Växjö Nybro Älmhult Västervik Tranås Eksjö Markaryd Vetlanda Värnamo Hultsfred Ljungby Gnosjö Oskarshamn Lessebo Uppvidinge Nässjö Borgholm Emmaboda Sävsjö Gislaved Karlshamn Mönsterås Tingsryd Vaggeryd Olofström Mörbylånga Alvesta Karlskrona Vimmerby Torsås Mullsjö Sölvesborg Ronneby Aneby Habo Högsby Cykel Figur.: Andel resor med cykel som huvudfärdmedel efter hemkommun (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

38 . Fördelning över huvudfärdsätt jämförelser med andra studier De övergripande mönstren vad gäller val av färdmedel likar mycket resultaten från de resvaneundersökningar som genomfördes i Jönköping och Skåne. SYDÖST % % % % % % Vardag Helg JÖNKÖPING Vardag Bil Kollektivt Cykel Helg Till fots SKÅNE Annat färdsätt Vardag/helg RVU Sverige Vardag/helg Figur.: Resornas fördelning mellan olika huvudfärdsätt jämförelse andra resvaneundersökningar(n= - för denna undersökning). Det finns dock skillnader som är värda att notera. Den tydligaste skillnaden är att bilen står för en något större andel av resorna i Sydöst jämfört med Jönköping och en betydligt större andel jämfört med Skåne. En större andel resor görs med kollektivtrafik i Jönköping och Skåne. Detta är förväntade resultat då en större andel i dessa båda områden bor i storstadsområden, jämfört med Sydöst som helhet. I Skåne görs också en större andel resor med cykel, jämfört med både Sydöst och Jönköping. I Trafikanalys RVU Sverige mäts färdsätt för huvudresor dvs. resor med start/mål vid bostaden, dessutom redovisas en grövre indelning av färdmedel, varför siffrorna inte är exakt jämförbara. Färdmedelsfördelningen avviker genom en hög andel kollektivtrafik och cykel/gång, denna skillnad kan förklaras av att de tre stora städerna; Stockholm, Göteborg och Malmö, väger tungt i underlaget. RVU sydöstra Sverige, v..

39 . Attityder till minskat bilåkande I detta kapitel beskrivs övergripande invånarnas förutsättningar att använda olika färdsätt och hur resandet i regionen fördelar sig mellan dessa.. Attityder till ett minskat bilåkande Även om den största gruppen bland bilisterna inte har någon ambition att dra ned på sitt bilåkande, så finns en betydande grupp som har sådana tankar, eller kanske redan påbörjat det. Mer än var tionde person är en flitig bilanvändare som har kommit så långt att hon eller han redan provat att ersätta bilresor med andra alternativ, eller åtminstone har tankar på hur det ska gå till. Ytterligare % uttrycker en viss ambition, men har inte kommit längre än så. Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Figur.: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet (n= ). En liknande frågeställning ingick även i Jönköpings resvaneundersökning (), men med något annorlunda formulerade svarsalternativ. En något större andel avvisade att dra ned på sitt bilåkande, då de behöver bilen ( %). Dock var även andelen som inte använder bilen något större ( %). Personer som hade någon form av målsättning att dra ned på bilåkandet utgjorde % i Jönköping, jämfört med % i Sydöst. RVU sydöstra Sverige, v..

40 Även om de utgör en minoritet av gruppen, finns den stora mängden resenärer som är positivt inställda till att dra ned på sitt bilåkande bland personer som idag nästan enbart reser med bil. Totalt är % av befolkningen bilister som idag nästan enbart reser med bil, men har ett tydligt mål att minska på sitt bilresande. Ytterligare % är bilister som har funderingar på att dra ned på sitt bilresande. Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Åker buss, Åker buss, Går/cyklar, men inte bil men även bil men åker inte bil Går/cyklar, men åker även bil Åker bil men inte buss/cykel Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Figur.: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet efter nuvarande resvanor. Indelningen i nuvarande resvanor är baserad på valda huvudfärdsätt enligt dagböckerna. Staplarna summerar till % av den vuxna befolkningen i regionen (n= ). RVU sydöstra Sverige, v..

41 Det finns tydliga samband mellan viljan att dra ned på sitt bilåkande och ålder/kön. Kvinnor visar en större vilja än män att minska på andelen resor med bil. Bland olika åldersgrupper minskar viljan att dra ned på bilåkandet med stigande ålder. Bland flitiga bilanvändare i åldern - år uttrycker % en ambition eller vilja att resa mindre med bil, vilket kan jämföras med % bland personer över år. % % % % % % Totalt (bilister) Man Kvinna - år - år - år Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det - år Figur.: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet bland invånare som idag använder bil för de flesta av sina resor samband med ålder och kön (n= - ) En annan mycket starkt påverkande faktor är tillgången till bra kollektivtrafik. Det finns ett naturligt och direkt samband mellan viljan att dra ned på bilresorna och avståndet från såväl hem som arbete eller studier till närmaste busshållplats. RVU sydöstra Sverige, v..

42 % % % % % % Totalt (bilister) < m - m m- km Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. - km - km Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det > km Figur.: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet bland invånare som idag använder bil för de flesta av sina resor samband med avstånd från bostaden till närmaste busshållplats (n= - ) % % % % % % Totalt (bilister) < m - m m- km Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. - km - km Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det > km Figur.: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet bland invånare som idag använder bil för de flesta av sina resor samband med avstånd från arbete/studier till närmaste busshållplats (n=- ) RVU sydöstra Sverige, v..

43 Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och vilja eller planer till minskat bilåkande. Personer med högre utbildning uttrycker en större vilja att minska bilåkandet. Denna skillnad kan dels bero på att det finns samband mellan attityder och utbildning, men även påverkas av faktisk tillgång till bra kollektivtrafik på orter med en större andel högskoleutbildade eller studenter på högskola/universitet. % % % % % % Totalt (bilister) Grundskola Gymnasium Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Eftergymn. (ej högsk.) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Högskola/universitet Figur.: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet bland invånare som idag använder bil för de flesta av sina resor samband med utbildning (n= - ). Även om det finns tydliga samband mellan viljan till minskat bilåkande och faktorer som kön, ålder, utbildning och tillgången till god kollektivtrafik, visar analysen också att det i alla delgrupper finns en stor grupp bilister som inte har några tankar på att minska sitt bilanvändande. Även om också andra fysiska eller demografiska faktorer kan ha inverkan finns troligen en stor del av förklaringen i mjuka faktorer som attityder och värderingar hos denna grupp. RVU sydöstra Sverige, v..

44 Viljan bland bilåkare att dra ned på sitt bilresande skiljer sig beroende på hushålltyper. Personer i hushåll med barn är mer öppna till att resa mindre med bil, jämfört med hushåll utan barn. Denna skillnad beror dock mycket på ålder, snarare än sammansättningen av hushållen, då andelen äldre personer som är mindre positiva till att dra ned på bilåkandet är högre i hushåll utan barn. Totalt (bilister) En vuxen utan barn Sammanboende vuxna utan barn En vuxen med barn Sammanboende vuxna med barn % % % % % % Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Figur.: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet bland invånare som idag använder bil för de flesta av sina resor samband med hushållstyp (n= - ). RVU sydöstra Sverige, v..

45 Såväl bilberoendet som attityderna till att dra ned på bilresandet skiljer sig tydligt mellan kommunerna. Som kan förväntas ligger kommunerna med de två största städerna, Kalmar och Växjö, bäst till medan bilberoendet och är störst i mindre kommuner som Högsby, Aneby och Torsås. Kalmar Växjö Tranås Lessebo Mullsjö Eksjö Västervik Karlskrona Nässjö Värnamo Karlshamn Total Oskarshamn Ronneby Älmhult Sölvesborg Nybro Ljungby Markaryd Vetlanda Borgholm Vimmerby Gislaved Habo Vaggeryd Olofström Uppvidinge Mönsterås Alvesta Emmaboda Mörbylånga Hultsfred Tingsryd Gnosjö Sävsjö Torsås Aneby Högsby Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Figur.: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet jämförelse mellan kommunerna (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

46 . Resströmmarna i regionen I detta kapitel beskrivs vart regionens invånare reser var de stora resströmmarna går och hur de fördelar sig på olika typer av färdmedel. Läshjälp: Resströmmar på kartorna På samtliga kartor över invånarnas resor inom regionen har även resor till och från Jönköpings kommun inkluderats (Jönköpings RVU ), trots att denna inte ingick i undersökningen. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionell till antalet resor på varje sträcka. Nedan exempel från fig.. för att ge en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar (för antal resor hänvisas i övrigt till resematriserna i bilaga D): = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Gränser för hur små resströmmar som redovisas skiljer sig av pedagogiska mellan från karta till karta, men anges i anslutning till respektive karta. Ytterligare redovisningar i resströmmar i regionen finns i kapitel och. RVU sydöstra Sverige, v..

47 . Resströmmar mellan kommuner Kartan visar var de större resströmmarna (> resor per dygn) över kommungränser går i regionen. De största resströmmarna går till/från Kalmar och Växjö kommuner, följt av Karlskrona. Stora resströmmar går även mellan kommunerna i Jönköpings län, såsom Habo, Nässjö, Eksjö, Vaggeryd, Gnosjö och Värnamo. Figur.: Invånarnas resor mellan regionens kommuner. Streckens tjocklek är proportionerlig till antal resor. Resströmmar med < resor/dygn visas ej i figuren Kartan inkluderar resultaten från Jönköpings RVU. RVU sydöstra Sverige, v..

48 . Resströmmar utanför regionen Kartan visar var de större resströmmarna (> resor per dygn) till kommuner utanför regionen går. Förutom till Stockholm, går samtliga större resströmmar till näraliggande kommuner. Det största utbytet sker mellan kommunerna i norra delen av regionen till/från Östergötland. Framför allt Tranås kommun har ett stort utbyte över regiongränserna. En liknande situation finns även avseendeutbyte mellan västra Blekinge och Skåne. Stockholms Län Övriga Sverige Östergötland Habo V. Götaland Göteborg Jönköping Utlandet Ljungby Halland Markaryd Älmhult Olofström Ronneby Karlskrona Malmö Skåne Figur.: Invånarnas resor till kommuner utanför regionen. Streckens tjocklek är proportionerligt till antal resor. Resströmmar med < resor/dygn visas ej i figuren. Kartan inkluderar resultaten från Jönköpings RVU. (n= ). RVU sydöstra Sverige, v..

49 . Större resströmmar mellan orter i regionen De större resströmmarna (> resor per dygn) mellan orter i regionen är huvudsakligen in och utpendling till regionens fyra större städer (Jönköping, Kalmar, Karlskrona och Växjö) från omkringliggande tätorter. Förutom dessa finns betydande resströmmar mellan ett flertal större tätorter i Jönköpings län, exempelvis Nässjö-Eksjö, Smålandstenar-Gislaved och Gislaved- Anderstorp. Även mellan Kallinge och Ronneby, samt mellan Västervik och Gamleby finns större resströmmar. Tranås Aneby Vimmerby Hultsfred Gnosjö Vetlanda Hillerstorp Lammhult Moheda Braås Lagan Vislanda Lessebo Smedby Lindsdal Älmhult Rinkabyholm Ljungbyholm Olofström Svängsta Mörrum Sölvesborg Hasslö Figur.: Invånarnas resor mellan orter i regionen. Streckens tjocklek är proportionerligt till antal resor. Resströmmar med < resor/dygn visas ej i figuren. Jönköpings RVU är inkluderad. Den särredovisar dock inte orter utanför Jönköpings kommun. Resorna från den undersökningen har därför kopplats till resp kommuns huvudort. RVU sydöstra Sverige, v..

50 De stora strömmarna med bilresor utgår från regionens större städer Kalmar, Växjö, Jönköping och Karlskrona till och från omkringliggande orter. Mycket stora strömmar går mellan Kalmar och de närmaste större tätorterna, såsom Lindsdal och Smedby, men även till Nybro. Från Växjö går stora bilströmmar till framför allt Rottne, Ingelstad och Alvesta. Det finns en betydande biltrafik även på relativt långa pendlingssträckor, såsom Kalmar- Oskarshamn, Kalmar-Växjö och Jönköping-Värnamo. Forserum Bodafors Lammhult Moheda Braås Blomstermåla Gemla Smedby Lindsdal Rinkabyholm Ljungbyholm Figur.: Invånarnas resor med bil mellan orter i regionen Streckens tjocklek är proportionerligt till antal resor. Resströmmar med < resor/dygn visas ej i figuren Jönköpings RVU är inkluderad. Den särredovisar dock inte orter utanför Jönköpings kommun. Resorna från den undersökningen har därför kopplats till resp kommuns huvudort. (n= ). RVU sydöstra Sverige, v..

51 Figur.: Invånarnas resor med kollektivtrafik mellan orter i regionen. Streckens tjocklek är proportionerligt till antal resor. Resströmmar med < resor/dygn visas ej i figuren. Jönköpings RVU är inkluderad. Den särredovisar dock inte orter utanför Jönköpings kommun. Resorna från den undersökningen har därför kopplats till resp kommuns huvudort. (n= ). Kollektivtrafikströmmarna mellan regionens orter liknar i mångt och mycket bilströmmarna fast på en mycket lägre nivå. De, i jämförelse med biltrafiken, relativt små strömmarna av kollektivtrafik även mellan de större städerna och omkringliggande orter visar på en stor potential att öka andelen kollektivresenärer. RVU sydöstra Sverige, v..

52 . Ärenden I detta kapitel beskrivs övergripande hur resandet i regionen fördelar sig mellan olika ärenden för resorna. Läshjälp: Klassificering av ärenden Alla ärenden har klassificerats i nio olika kategorier (exkl. hemresor), samt annat. I vård ingår besök till alla typer av vårdgivare, t.ex. vårdcentraler, sjukhus eller tandläkare. Bank/post innefattar besök på bank, post eller olika typer av myndighetsärenden. I fritid ingår olika typer av fritidsaktiviteter, nöjen, motion eller träffa vänner. Semester innebär fritids- eller semesterresa med övernattning på annan ort.. Ärende Knappt hälften av resorna ( %) under vardagarna är resor till eller från arbete och studier, eller tjänsteresor. Efter arbets- och studieresor kommer inköpsresor, samt resor till olika fritidsaktiviteter (t.ex. nöjen, motion eller vänner), som står för närmare en femtedel av antalet genomförda resor vardera. % % % % % % HELA VECKAN VARDAG Män Kvinnor - år - år - år - år HELG Män Kvinnor - år - år - år - år Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur.: Resornas fördelning mellan olika ärenden, exkl. hemresor (n= - ). Den äldre åldersgruppen, från år, skiljer sig tydligt från övriga. I denna grupp står fritidsresorna för det största antalet resor, följt av inköpsresor. RVU sydöstra Sverige, v..

53 . Ärende jämförelse med andra resvaneundersökningar Klassificeringen/redovisning av resans syfte skiljer något mellan studierna, men övergripande jämförelser kan ändå göras med Jönköping (Skåne skiljer sig mer i redovisningen, varför ingen direkt jämförelse görs). % % % % % % SYDÖST Vardag Arbete Tjänsteärende Helg Skola Hämta/lämna JÖNKÖPING Inköp Fritid Vardag Annat Helg Figur.: Resornas fördelning mellan olika ärenden, jämförelse med resvaneundersökningen i Jönköping (n= - för denna studie). Resultaten från denna studie är mycket snarlika resultaten från Jönköpings resvaneundersökning. På helgerna skiljer sig Jönköping framför allt genom en något högre andel fritidsresor. I Sydöst görs istället en någon högre andel resor till arbete, samt inköpsresor. RVU sydöstra Sverige, v..

54 . Färdsätt och ärende Det finns skillnader i valet av färdmedel beroende på resans ärende. Den tydligaste skillnaden är att resor till skola eller andra studier i långt högre grad än andra resor görs med kollektivtrafik eller cykel en skillnad som till stor del förklaras av att det i huvudsak är yngre personer som gör resorna. Tydligt är också att inköpsresor i mycket hög grad görs med bil. Allra tydligast är detta för inköpsresor på helgerna där närmare % är bilresor. % % % % % % HELA VECKAN VARDAG Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Bil Kollektivt Cykel Till fots Annat HELG Arbete Hämta/lämna Inköp Fritid Figur.: Använt färdsätt för olika typer av ärenden (n=- ). VARDAG % % % % % % Bil Arbete Kollektivt Tjänsteärende Cykel Till fots HELG Bil Kollektivt Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Cykel Till fots Figur.: Ärendefördelning för resor med olika färdsätt (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

55 . Färdsätt och hushållssammansättning Hur man reser skiljer sig något beroende på hushållssammansättningen. Hushåll med två vuxna gör en större andel av sina resor med bil. I singelhushåll med barn reser man oftare kollektivt än andra hushållstyper. Störst andel cykelresor görs i singelhushåll. % % % % % % Sammanboende vuxna med barn Bil Sammanboende vuxna utan barn Kollektivt Cykel Till fots En vuxen med barn Annat En vuxen utan barn Figur.: Huvudfärdmedel, samtliga resor, för olika hushållssammansättningar avseende antal vuxna och barn i hushållet (n= - ). RVU sydöstra Sverige, v..

56 . Resor med byten och reskedjor I detta kapitel beskrivs reskombinationer, dvs.: resor där flera färdmedel kombineras eller kedjor av flera på varandra följande resor, t.ex. på väg till eller från arbetet.. Resor med flera färdmedel En mycket stor andel av resorna genomförs med ett enda färdmedel. Resor med flera färdmedel, t.ex. bil+buss/tåg, eller cykel+buss/tåg står för en mycket liten del av den totala resmängden. Endast % av resorna är kombinationsresor med bil och kollektivtrafik och, % med cykel och kollektivtrafik. Dock utgör kombinationsresor med bil + buss/tåg, eller cykel + buss/tåg hela % av den i sig låga andelen kollektivtrafikresor. Bil, ensam Cykel Till fots Bil, samåker Buss/tåg (inkl. till fots + buss/tåg) Cykel + buss/tåg Bil, ensam + buss/tåg Bil, samåker + buss/tåg Annat,,, Figur.: Fördelning av samtliga resor efter ett eller flera färdmedel i kombination.(n= ). RVU sydöstra Sverige, v..

57 Kombinationsresor med bil + buss/tåg, eller cykel + buss/tåg är huvudsakligen resor till och från arbetet (eller hemresor). % % % % % % Bil, samåker + buss/tåg Till arbete Till inköp Till fritidsaktivitet Till annat/hemresa Cykel + buss/tåg Figur.: Ärendefördelning för kombinationsresor (n=-). Drygt % av alla kombinationsresor med cykel + buss/tåg och över hälften av dem med bil som passagerare + buss/tåg görs av yngre personer i åldern - år. % % % % % % Bil, samåker + buss/tåg - år - år - år - år Cykel + buss/tåg Figur.: Åldersfördelning för kombinationsresor (n=-). RVU sydöstra Sverige, v..

58 . Reskedjor Med reskedjor avses på varandra följande resor till olika ärenden, utan att personen åker tillbaka till hemmet emellan. Ett exempel är t.ex. om en person på morgonen åker från hemmet till förskolan för att lämna barn och därifrån vidare till sitt arbete och sedan åter till hemmet. Detta definieras då som två resor som ingår i en reskedja. Reskedjor är intressanta då de kan påverka valet av färdmedel, t.ex. genom att man väljer att åka bil istället för kollektivt om man ska göra ett eller flera ärenden på vägen till eller från sitt arbete. ärende + hemresa ärenden + hemresa ärenden + hemresa ärende + meresa ärenden + hemresa Figur.: Fördelning av det totala antalet reskedjor efter om resorna ingår i reskedjor. Detta kan kontrasteras mot antalet ärenden som görs under en resdag där % av alla uträttade ärenden ingår i en reskedja. % % % % % % Andel av reskedjorna Andel av ärenden (utom hemresor) Andel som ingår i reskedja ett ärende + hemresa Andel som ingår i reskedja med ärenden + hemresa Andel av ärenden inkl. hemresor) Figur.: Andel av gjorda resor, samt gjorda ärenden, som ingår i en reskedja RVU sydöstra Sverige, v..

59 % % % % % % Hemresa Tjänsteärende Hämta/lämna Bank/post Inköp Fritid Andel som ingår i reskedja ett ärende + hemresa Andel som ingår i reskedja med ärenden + hemresa Vård Arbete Skola Figur.: Andel av ärendena som ingår i en resekedja med ett ärende + hemresa, eller i en reskedja med ärenden + hemresa Det finns en tydlig relation mellan ärendet och om resan ingår i en reskedja med fler än ett ärende + hemresa. Ärenden som oftast ingår i en flerärendekedja är tjänsteärenden, följt av hämta och lämna. Störst andel en-ärendekedjor finns bland resor till skola/studier, där ca % av resorna inte ingår i en reskedja. Bland resor till arbetet ingår % i en flerärendekedja. Till arbete Till tjänsteärende Till skola Hämta/lämna Till inköp Till vård Till bank/post Till fritid En-ärendeskedja Fler-ärendekedja Figur.: Ärendefördelning andel av totalt utförda ärenden (inkl. hemresa) som ingår i en kedja med ett ärende + hemresa ( en-ärendekedja ) resp. en kedja med ärenden + hemresa ( fler-ärendekedja ). Staplarna summerar till % av samtliga ärenden exkl. hemresor (n= ). RVU sydöstra Sverige, v..

60 . Reslängd och restid I detta kapitel beskrivs hur resandet fördelas efter resornas längd i km och restid i minuter. För att eliminera effekter av extremvärden, har i alla beräkningar som rör avstånd, exkluderats resor över km (oavsett färdsätt) liksom förflyttningar till fots eller med cykel där det angivna avståndet är över km. De senare för att en del svarande uppenbarligen angivit längden i meter i stället för km.. Reslängd Sett till medianlängden är den för del flesta typer av ärenden en kort resa på - km. Om man i stället ser till medellängden på resorna är skillnaderna ofta stora, då en mindre andel betydligt längre resor drar upp längden. Framför allt gäller detta tjänsteresor och fritidsresor på helgerna. VARDAG Tjänsteärende Vård Skola Arbete Fritid Inköp Hämta/lämna Post/bank Km (medel) Km (median) HELG Fritid Arbete Inköp, Figur.: Ärende och uppskattad reslängd i km, medelvärde (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

61 % % % % % % Totalt Bil som förare - km - km Bil som passagerare MC, moped - km - km - km Buss Tåg - km - km - km Cykel > km Till fots Figur.: Färdmedel och uppskattade reslängder i km (n=- ). Förutom tåg som används för längre resor, och cykel/gång som är kortare resor, är det stor spridning av reslängderna. Dock görs en större andel längre resor med buss, jämfört med bil. Och en större andel långa resor när man samåker i bil, jämfört med när man reser som ensam förare. % % % % % % VARDAG Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård/sjukhus Bank/post/myndighet Fritid Återresa till hemmet HELG Arbete Inköp Fritid Återresa till hemmet - km - km - km - km - km - km - km - km > km Figur.: Ärende och uppskattade reslängder i km (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

62 . Restid Medelresan varar runt minuter, under såväl vardagar som helger. De längsta resorna är tjänsteresor, men även resor från och till studier är i medeltal klart längre än genomsnittsresan. Post, bank och andra myndighetsärenden avviker genom att vara korta resor på i medeltal runt minuter. VARDAG Tjänsteärende Vård Skola Arbete Fritid Inköp Hämta/lämna Post/bank Min (medel) Min (median) HELG Fritid Arbete Inköp Figur.: Ärende och uppskattad restid i minuter (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

63 % % % % % % Bil som förare Bil som passagerare < min Buss - min - min Tåg > min Cykel Till fots Figur.: Färdmedel och uppskattade restider i min (n=- ). Tidsmässigt längst resor görs med tåg, men även en majoritet av bussresorna varar mer än minuter. % % % % % % VARDAG Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård/sjukhus Bank/post/myndighet Fritid Återresa till hemmet < min - min - min > min HELG Arbete Inköp Fritid Återresa till hemmet Figur.: Ärenden och uppskattade restider i minuter (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

64 Figuren nedan visar hur många minuter det tar att förflytta sig en kilometer baserat på alla gjorda resor med olika färdmedel och på olika långa sträckor. Bil är det snabbaste transportmedlet, men på längre sträckor blir skillnaden allt mindre jämfört med kollektiva färdmedel. På kortare sträckor är cykel ett effektivt transportmedel. På sträckor under fem km är det klart effektivare än buss. min/km - km - km - km - km- km- km- km > km Bil Buss Tåg Cykel Till fots Figur.: Tidseffektivitet (antal minuter för att resa en km) för olika färdmedel efter reslängd (n= ). RVU sydöstra Sverige, v..

65 . Researbetets fördelning över dygnet och färdmedel Figurerna visar hur samtliga resminuter fördelar sig över dygnet, från kl.. till kl.. över vardagar, respektive helgdagar uppdelat på olika färdmedel. Kollektivt Bil Cykel Annat Figur.: Researbetets fördelning över dygnet. Antal personer på resande fot med olika färdmedlen från kl.. till kl.., vardagar (n= ). Vardagsresandet kan delas in i fyra faser efter researbetets intensitet. Först en puckel under morgontimmarna, ca kl.. till kl... Denna följs av en period med medelhögt resande dagtid fram till -tiden på eftermiddagen. Därefter kommer en andra puckel som är som mest intensiv mellan kl.. fram till -tiden för att därefter sakta avta allt med mot de mindre trafikintensiva nattimmarna. RVU sydöstra Sverige, v..

66 Trafikarbetet har ett helt annat tidsligt mönster under helgerna. Här finns inte de två tydliga högtrafikperioder som kännetecknar vardagsresandet. Helgresandet är snarare puckelformat, med den mest intensiva perioden dagtid, mellan kl.. till kl... Även kvällperioden fram till -tiden står för en betydande andel av helgresandet. Kollektivt Bil Cykel Annat Figur.: Researbetets fördelning över dygnet. Antal personer på resande fot med olika färdmedlen från kl.. till kl.., helger(n= ). RVU sydöstra Sverige, v..

67 . Researbetets fördelning över dygnet och ärenden Spridningen av ärenden över dygnet på vardagarna kännetecknas av en kraftig topp med resor från bostaden till arbetet under morgontimmarna och en andra topp av hemresor under sen eftermiddag och kväll. Till bostaden Till arbetet Tjänsteärende Till skola/utb Hämta/lämna Inköp Vård Bank/myndighet Fritid Annat Figur.: Researbetets fördelning över dygnet. Antal personer på resande fot med olika ärenden från kl.. till kl.., vardagar (n= ). Under timmarna däremellan fördelar sig ärendena jämnare, men en betydande andel tjänste-, inköps- och fritidsresor genomförs från -tiden på morgonen fram till -tiden på eftermiddagen. RVU sydöstra Sverige, v..

68 Till bostaden Till arbetet Tjänsteärende Till skola/utb Hämta/lämna Inköp Vård Bank/myndighet Fritid Annat Figur.: Researbetets fördelning över dygnet. Antal personer på resande fot med olika ärenden från kl.. till kl.., helger (n= ). Under helgerna står fritidsresorna för den största andelen av resor under de flesta av dygnets timmar. Det finns en mindre topp av resor till arbetet under morgontimmarna, samt dessutom en betydande andel inköpsresor, framför allt från -tiden på morgonen fram till -tiden på eftermiddagen. RVU sydöstra Sverige, v..

69 . Specialanalys: Resor till och från arbetet I detta kapitel beskriver vi närmare hur gruppen förvärvsarbetande reser, vilka förutsättningar de har och vilka tjänsteförmåner de får från sina arbetsgivare.. Andelen förvärvsarbetande Andelen som förvärvsarbetar, inklusive egna företagare är strax över % bland personer från år, fram till år. Bland de yngre (- år) förvärvsarbetar knappt hälften. I gruppen närmast över pensionsålder (- år) är det fortfarande, % som förvärvsarbetar. Tabell.: Andel förvärvsarbetande i åldern - år (n= - ). Totalt Män Kvinnor - år - år - år Andel förvärvsarbetande % % % % % % Bland de försvärvsarbetande arbetar tre fjärdedelar kontorstid. Andelen skift- eller nattarbetande är högst bland yngre kvinnor, där närmare var tredje förvärvsarbetande arbetar under udda arbetstider. % % % % % % TOTALT MÄN - år - år Kontorstid - år Skift-/nattarbete KVINNOR - år - år - år Figur.: Förvärvsarbetandes arbetstider(n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

70 . Resan till arbetet Avståndet mellan hem och arbetsplats har stor påverkan på valet av färdmedel. Bland personer som har mindre än fem km till sin arbetsplats väljer en betydligt mindre andel att ta bilen framför allt är det många som istället väljer att cykla till jobbet. % % % % % % TOTALT - km - km - km - km - km - km - km - km > km MÄN - km - km - km - km - km - km - km - km > km Bil, ensam förare Bil, samåker Buss Tåg Cykel Till fots Annat KVINNOR - km - km - km - km - km - km - km - km > km Figur.: Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd (n= - ). För längre resor dominerar bilen stort, men man ser en ökning i andelen som reser kollektivt (inkl. tåg) med ökad reslängd. Framför allt för resor över km (eller > min) ökar andelen kollektivresor, även om bilen fortfarande är det vanligaste färdsättet. RVU sydöstra Sverige, v..

71 % % % % % % - km Totalt - km - km - km Män - km - km Kvinnor - km - km Figur.: Reslängd (km) till arbetet totalt och uppdelat på kön (n= - ). Det finns även skillnader mellan män och kvinnor avseende reslängden till arbetet % av männen reser mer än km till arbetet, mot % av kvinnorna. % % % % % % TOTALT Bil som förare Bil som passagerare Buss Tåg Cykel Till fots MÄN Bil som förare Bil som passagerare < min -< min Buss Tåg Cykel Till fots -< min >= min KVINNOR Bil som förare Bil som passagerare Buss Tåg Cykel Till fots Figur.: Färdsätt till arbetet efter uppskattad restid (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

72 . Förmåner på arbetsplatsen En mycket stor andel av alla förvärvsarbetande har tillgång till fri parkering på sin arbetsplats och de flesta använder den. Runt var femte har företagsbil eller bilpool på arbetet. Tjänstecykel är förhållandevis ovanligt och mycket få har tillgång till elcykel eller får subventioner för kort på kollektivtrafiken. Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur.: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (n= ). FRI PARKERING % % % % % % % % % % % Sydöst () Jönköping () PARKERING MED AVGIFT Sydöst () Jönköping () Bil, förare Bil, passagerare Kollektivt Cykel Till fots Annat Figur.: Resvanor beroende på parkeringsförmåner vid arbetsplatsen, inklusive jämförelse med Jönköping (n= - för denna undersökning). Personer med avgiftbelagd parkering vid arbetsplatsen reser i mindre utsträckning med bil till arbetet, än personer som har tillgång till fri parkering. Samma mönster syntes i Jönköpings resvaneundersökning, även om mönstret var ännu tydligare där jämfört med denna studie (bil som passagerare ej särredovisat). RVU sydöstra Sverige, v..

73 . Tillgång till kommunikationer Nästan alla har tillgång till bilparkering vid eller mycket nära hemmet och vid sin arbetsplats. Det finns en större variation i tillgången till en näraliggande busshållplats. Närmare % har en busshållplats inom meters avstånd från hemmet och drygt % inom meter från sin arbetsplats. Ser man på andelen som har en busshållplats inom en km från bostaden är det % och från arbetet %. VID BOSTADEN % % % % % % Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats Närmaste bilparkering < m - m m- km - km VID ARBETE/STUDIER Närmaste busshållplats - km > km Närmaste järnvägshållplats Närmaste bilparkering Figur.: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (n= ). RVU sydöstra Sverige, v..

74 . Resströmmar: Andel arbetsresor Andelen arbetsresor skiljer på olika ressträckor i regionen. Kartan nedan visar de största resströmmarna i regionen och andelen arbetsresor på respektive sträcka. Betydande stråk med stor andel arbetsresor ( ca %) är exempelvis Kalmar-Nybro, Växjö-Rottne, Växjö-Ingestad, Växjö-Braås och Karlskrona-Ronneby. Figur.: Invånarnas resor mellan orter i regionen (inkl. till/från Jönköpings kommun) samt andelen arbetsresor (%). Streckens tjocklek är proportionerligt till antal resor. Resströmmar med < resor/dygn visas ej i figuren (n= ). Jönköpings RVU inkluderad. RVU sydöstra Sverige, v..

75 . Specialanalys: Fritidsresan Kunskapen om framför allt fritidsresor är idag bristfällig. I detta kapitel görs därför en särredovisning och analys av invånarnas resande till och från olika fritidsaktiviter. Definition av fritidresor Med fritidsresor avses resor till och från olika fritidsaktiviteter, såsom motion, idrott, träffa vänner och andra typer av nöjen. Dock ingår inte förflyttningar där promenaden är själva ärendet, såsom en joggingtur eller en promenad för att rasta hunden.. Antal resor Totalt genomförs varje vardag ca fritidsresor i regionen. Runt var fjärde invånare genomför en fritidsresa under vanlig vardag. Andelen som gör fritidsresor är lägst i åldern - år och högst i de yngsta åldergrupperna. Tabell.: Andel och antal av populationen som rest, samt antal resor vardagar (n= - ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt %,, Män %,, Kvinnor %,, - år %,, - år %,, - år %,, - år %,, RVU sydöstra Sverige, v..

76 Tabell.: Andel and antal av populationen som rest, samt antal resor lör- och söndagar (n= - ). Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Totalt antal individer som reser per dag Totalt antal resor per dag Totalt %,, Män %,, Kvinnor %,, - år %,, - år %,, - år %,, - år %,, Under en lör- eller söndag genomförs ca fritidsresor. Under helgerna ökar andelen som gör fritidsresor till % av invånarna Ökningen är störst bland medelålders (- år), som i högre grad gör fritidresor på helgerna, jämfört med under vardagar. Gruppen pensionärer gör ungefär lika mycket fritidsresor på vardagar som helger. RVU sydöstra Sverige, v..

77 . Fördelning över huvudfärdsätt Liksom resandet totalt sett, dominerar bilen som färdmedel för fritidsresor. Dock finns det stora skillnader beroende på ålder och kön. Kvinnor reser i mycket mindre utsträckning i bil som ensam förare. Dessa resor är till stor det ersatta av samåkning i bil. % % % % % % HELA VECKAN VARDAG Män Kvinnor - år - år - år - år Bil, ensam Bil, samåker Motorcykel Buss HELG Män Kvinnor - år - år - år - år Tåg Cykel Moped Till fots Annat färdsätt En vuxen utan barn Sammanboende vuxna utan barn En vuxen med barn Sammanboende vuxna med barn Figur.: Fritidsresornas fördelning mellan olika huvudfärdsätt (n=- ). De yngre åldersgrupperna (- år) reser mindre bil än andra grupper, framför allt reser de mycket mer sällan ensamma i bil. Denna grupp reser också mer frekvent med kollektiva färdemedel och cyklar eller går oftare till fritidsaktiviteter. Mellan övriga åldergrupper är skillnaderna små. Hushållstyp är också av betydelse minst bil reser personer i ensamhushåll med barn, mest i barnhushåll med två vuxna. RVU sydöstra Sverige, v..

78 Bilresor där man reser flera i bilen är i högre grad längre resor, jämfört med bilresor där man är ensam förare. Reslängdsfördelningen för olika färdmedel skiljer inte avsevärt mellan män och kvinnor. % % % % % % TOTALT Bil som förare Bil som passagerare MC, moped Buss Tåg Cykel Till fots MÄN Bil som förare Bil som passagerare MC, moped Buss Tåg Cykel Till fots < km - km - km - km - km - km - km - km > km KVINNOR Bil som förare Bil som passagerare MC, moped Buss Tåg Cykel Till fots Figur.: Uppskattad reslängd och efter färdsätt för fritidsresande (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

79 . Fritidsresornas längd och fördelning över dygnet Fritidsresornas fördelning över vardagsdygnen skiljer sig tydligt från arbetsresorna. Den största mängden fritidsresor genomförs under kvällen, efter avslutad arbetsdag, med en topp under perioden kl. -. Kollektivt Bil Cykel Annat Figur.: Fritidsresandets fördelning över dygnet. Antal personer på resande fot med olika färdmedlen från kl.. till kl.., vardagar (n= ). På helgerna fördelar sig fritidsresandet mer jämt över dagen, men med en topp runt - tiden på förmiddagen. Kollektivt Bil Cykel Annat Figur.: Fritidsresandets fördelning över dygnet. Antal personer på resande fot med olika färdmedlen från kl.. till kl.., helger (n= ). RVU sydöstra Sverige, v..

80 Starttiden för fritidsresor varierar med längden på resan, framför allt på helgerna. Resor som påbörjas tidigt på helgerna, innan kl.., är i hög grad långa fritidsresor, över km. Resor som påbörjas under sen eftermiddag eller kväll i hög grad korta resor, under km. % % % % % % VARDAGAR Start före kl. Start kl.-. Start kl.-. Start kl.-. Start efter kl. < km - km - km - km - km HELG Start före kl. Start kl.-. Start kl.-. - km - km - km > km Start kl.-. Start efter kl. Figur.: Uppskattad reslängd och starttider för fritidsresande (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

81 . Resströmmar fritidsresor Strömmarna av fritidsresor ligger på en mycket lägre nivå än arbetsresor, varför stråk med ned till resor per dygn inkluderats på kartan. De största strömmarna av fritidsresor går på sträckorna Kalmar-Lindsdal, Kalmar- Smedby, Kalmar-Färjestaden och Jönköping-Habo. Forserum Vimmerby Hultsfred Vetlanda Smålandsstenar Braås Lindsdal Smedby Rinkabyholm Ljungbyholm Mörrum Figur.: Invånarnas fritidsresor mellan orter. Streckens tjocklek är proportionerligt till antal resor. Resströmmar med < resor/dygn visas ej i figuren (n= ). Jönköpings RVU är inkluderad. RVU sydöstra Sverige, v..

82 . Specialanalys: Pensionärers resvanor I detta kapitel beskriver vi kort hur gruppen pensionärer reser.. Val av färdmedel Gruppen pensionärer kännetecknas av att de i mycket hög grad reser med bil. Endast en marginell andel av deras resor görs med kollektivtrafik. % % % % % % VARDAG Män Kvinnor Bil Kollektivt Cykel Till fots HELG Annat Män Kvinnor Figur.: Färdsätt för pensionärers resor(n= - ). Det finns inga skillnader avseende pensionärernas val av färdmedel, mellan resor på vardagar och under helgerna. % % % % % % TOTALT Periodkort Värdekort Klippkort Män Färdtjänstkort Annat Inget kort Kvinnor Figur.: Pensionärers tillgång till tåg- eller busskort (n= - ). RVU sydöstra Sverige, v..

83 Tabell.: Jämförelse mellan pensionärer som reser kollektivt resp. bil minst någon/några gånger i veckan Pensionärer Pensionärer Reser kollektivt Reser bil n= n= Kön Män Kvinnor Åldersgrupper - år - år - år - år Hushållstyp Ensamhushåll Parhushåll Typ av bostadsort Större städer Gymnasieorter Medelstora orter, nära större ort Medelstora orter, med tågstation Medelstora orter, utan tågstation Mindre orter, nära större ort Mindre orter, nära större väg Mindre orter, inte nära större väg Landsbygd Vid en jämförelse av de pensionärer som åker kollektivt, med dem som reser med bil, finns vissa tydliga skillnader. De tydligaste skillnaderna är dels beroende på kön fler kvinnor än män väljer att resa kollektivt dels beroende på hushållstyp och bostadsort. Andelen ensamboende pensionärer och boende i större orter är avsevärt högre bland de som reser kollektivt. RVU sydöstra Sverige, v..

84 Pensionärernas resor på vardagarna skiljer sig tydlig från andra åldersgrupper i att deras resande är koncentrerat till en puckel, där allra flest resors gör mellan -tiden på morgonen fram till -tiden på eftermiddagen, dvs. den tid då förvärvsarbetande reser i mindre omfattning. På helgerna uppvisar pensionärerna resande en liknande fördelning som övriga resenärsgruppers. Bil Koll Cykel Annat Figur.: Researbetets fördelning över dygnet. Antal personer - år på resande fot med olika färdmedel från kl.. till kl.., vardagar (n= ). Bil Koll Cykel Annat Figur.: Researbetets fördelning över dygnet. Antal personer - år på resande fot med olika färdmedel från kl.. till kl.., helger (n= ). RVU sydöstra Sverige, v..

85 . Skillnader mellan olika typer av kommuner I detta kapitel beskriver vi invånarnas resor för att se om och i så fall hur de skiljer sig beroende på var i regionen man bor. Som grund för analysen har använts SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) indelning av landets kommuner i tio olika kommungrupper, med vissa modifikationer.. Klassificering av kommunerna Av SKL:s tio kommuntyper finns sex i den aktuella regionen. Hela av kommunerna tillhör gruppen varuproducerande kommuner, medan endast en tillhör gruppen turismoch besöksnäringskommuner. Vi har valt att istället dela in dessa kommuner i tre grupper efter antalet invånare, då spridningen annars blir mycket stor. Jämfört med SKL:s klassificering har vi även valt att placera Västerviks kommun i gruppen Övriga kommuner med + invånare. Figur.: Indelningen av regionen i typkommuner. RVU sydöstra Sverige, v..

86 Tabell.: Klassificering av typkommuner. Egenskaper Kommuner Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Kommuner i tätbefolkad region Övriga kommuner, - inv. Övriga kommuner, - inv. Övriga kommuner, + inv. Kommuner med - invånare samt en tätortsgrad överstigande procent. Kommuner där mer än procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en större stad. Kommuner där mer än procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. Kommun med mer än personer inom en radie på, kilometer. Kommun där procent eller mer av nattbefolkningen mellan och år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet. Kommun där procent eller mer av nattbefolkningen mellan och år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet. (Undantag Borgholm som av SKL klassificeras som en turismoch besöksnäringskommun.) Kommun där procent eller mer av nattbefolkningen mellan och år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet. (Undantag Västervik som enligt SKL tillhör gruppen Kommuner i tätbefolkad region). Kalmar, Karlskrona, Växjö Habo, Mörbylånga Alvesta, Aneby, Högsby, Lessebo, Mullsjö Eksjö, Karlshamn, Nässjö, Ronneby, Sölvesborg, Älmhult Emmaboda, Gnosjö, Markaryd, Torsås, Uppvidinge Borgholm, Hultsfred, Mönsterås, Nybro, Olofström, Sävsjö, Tingsryd, Tranås, Vaggeryd, Vimmerby Gislaved, Ljungby, Oskarshamn, Vetlanda, Värnamo, Västervik RVU sydöstra Sverige, v..

87 . Antal resor Det finns visa skillnader mellan hur mycket man reser, beroende på vilken typ av kommun man är bosatt i skillnaderna är tydligare på helger än under vardagarna. Tabell.: Andel och antal av populationen som rest, samt antal resor vardagar (n=- ). Andel som Antal rest individer Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Antal resor Större stad,, Förortskommun,, Pendlingskommun,, Tätbefolkad region,, Övr. - inv.,, Övr. - inv,, Övr. + inv.,, Under vardagarna är det små skillnader på hur mycket man reser sett till antal som reser, och hur många resor man gör. Minst antal resor görs i gruppen övriga kommuner, med - invånare. Flest antal resor per person görs i de minsta kommunerna, med - invånare. Tabell.: Andel och antal av populationen som rest, samt antal resor lör- och söndagar (n=- ). Andel som rest Antal individer Antal resor Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Större stad,, Förortskommun,, Pendlingskommun,, Tätbefolkad region,, Övr. - inv.,, Övr. - inv,, Övr. + inv.,, Under helgerna är det större skillnader i andelen som reser störst andel resenärer finns i de större städerna och förortskommunerna, där runt % av invånarna reser under lör- och söndagarna. Detta kan jämföras med pendlingskommunerna, där endast runt % reser. RVU sydöstra Sverige, v..

88 . Färdsätt Det finns tydliga skillnader i val av färdmedel, mellan vissa av kommuntyperna. Det är framför allt de större städerna som avviker genom en mindre andel bilresor som ersatts av kollektiv- och cykelresor. % % % % % % Större stad Förortskommun Bil, ensam Pendlingskommun Bil, samåker Buss Tätbefolkad region Tåg Cykel Övr. - inv. Till fots Övr. - inv. Annat färdsätt Övr. + inv. Figur.: Resornas fördelning uppdelat på olika huvudfärdsätt (n=- ). Andelen kollektivresor är högst i pendlingskommunerna, följt av förortskommunerna och de större städerna. I pendlings- och förortskommuner gör en mindre andel av resorna med cykel jämfört med övriga kommunklasser. RVU sydöstra Sverige, v..

89 . Tillgång till kollektivtrafikkort Det finns stora skillnader i om man har ett kort på kollektivtrafiken beroende på vilken typ av kommun man bor i. De mer tätbefolkade områdena skiljer ut sig genom att en större andel har ett busskort, jämfört med de övriga kommuntyperna (huvudsakligen de varuproducerande kommunerna). % % % % % % Större stad Förortskommun Periodkort Pendlingskommun Värdekort Klippkort Tätbefolkad region Skolkort Färdtjänstkort Övr. - inv. Annat Övr. - inv. Inget kort Övr. + inv. Figur.: Tillgång till tåg- eller busskort (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

90 . Ärende Fördelningen mellan olika ärenden skiljer sig mycket lite beroende på vilken typ av kommun man bor. % % % % % % Större stad Arbete Förortskommun Tjänsteärende Skola Pendlingskommun Hämta/lämna Inköp Tätbefolkad region Vård Övr. - inv. Bank/post Fritid Övr. - inv. Semester Annat Övr. + inv. Figur.: Resornas fördelning efter olika typer av ärenden (n= - ). RVU sydöstra Sverige, v..

91 . Reslängd och -tid Boende i förorts- och pendlingskommuner skiljer sig tydligt vad gäller resornas längd och tid, genom att göra betydligt längre resor än boende i de större städerna, tätbefolkade regioner eller andra huvudsakligen varuproducerande - kommuner. % % % % % % Större stad < km Förortskommun - km Pendlingskommun - km - km Tätbefolkad region - km - km Övr. - inv. - km Övr. - inv. - km > km Övr. + inv. Figur.: Uppskattad reslängd i km (n=- )... Förvärvsarbetande Det är inte några stora skillnader i andelen som förvärvsarbetar mellan de olika kommungrupperna, men andelen är lägst i de mindre varuproducerande kommunerna, med under invånare. Tabell.: Andel förvärvsarbetande i åldern - år (n=- ) Totalt Män Kvinnor - år - år - år Större stad Förortskommun Pendlingskommun Tätbefolkad region Övr. - inv. Övr. - inv. Övr. + inv. RVU sydöstra Sverige, v..

92 % % % % % % Större stad Förortskommun Pendlingskommun Kontorstid Tätbefolkad region Skift-/nattarbete Övr. - inv. Övr. - inv. Övr. + inv. Figur.: Förvärvsarbetandes arbetstider (n=- ). Det finns tydliga skillnader i valet av färdsätt till och från arbetet beroende på kommuntyp. % % % % % % Större stad Förortskommun Bil, ensam förare Pendlingskommun Bil, samåkning Buss Tätbefolkad region Tåg Cykel Övr. - inv. Till fots Övr. - inv. Annat Övr. + inv. Figur.: Färdsätt till arbetet (n=- ). Mönstret är det samma som för resandet i allmänhet framför allt är andelen arbetsresor med bil mycket lägre i de större städerna. Andelen bilpendlare är allra högst i förorts- följt av pendlingskommunerna. Samtidigt har pendlingskommunerna också störst andel förvärvsarbetande som väljer att resa kollektivt till och från arbetet. RVU sydöstra Sverige, v..

93 Boende i förorts- och pendlingskommunerna avviker också genom att ha klart längst reslängd- och tid för resor mellan bostaden och arbetet. % % % % % % Större stad < km Förortskommun - km Pendlingskommun - km - km Tätbefolkad region - km - km Övr. - inv. - km Övr. - inv. - km > km Övr. + inv. Figur.: Uppskattad reslängd till arbetet (n=- ). % % % % % % Större stad Förortskommun Pendlingskommun - min - min Tätbefolkad region - min Övr. - inv. > min Övr. - inv. Övr. + inv. Figur.: Uppskattad restid till arbetet i minuter (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

94 . Tillgång till kommunikationer Det finns tydliga skillnader mellan olika kommuntyper avseende tillgången till kommunikationer vid bostaden. Avseende närhet till busshållplatser finns bäst närhet i de största städerna, medan det är längst avstånd i de minsta kommunerna. Vad gäller närheten till järnvägsstationer är det bäst förutsättningar i pendlingskommunerna, följt av kommuner i tätbefolkade regioner. Avseende tillgången till bilparkering finns inga skillnader. % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats Större stad Förortskommun Pendlingskommun Tätbefolkad region Övr. - inv. Övr. - inv. Övr. + inv. Närmaste järnvägshållplats Större stad Förortskommun Pendlingskommun Tätbefolkad region Övr. - inv. Övr. - inv. Övr. + inv. Närmaste bilparkering Större stad Förortskommun Pendlingskommun Tätbefolkad region Övr. - inv. Övr. - inv. Övr. + inv. < m - m m- km - km - km > km Figur.: Tillgång till kommunikationer vid bostaden efter personernas hemkommuner (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

95 VID ARBETE/STUDIER Närmaste busshållplats Större stad Förortskommun Pendlingskommun Tätbefolkad region Övr. - inv. Övr. - inv. Övr. + inv. Närmaste järnvägshållplats Större stad Förortskommun Pendlingskommun Tätbefolkad region Övr. - inv. Övr. - inv. Övr. + inv. Närmaste bilparkering Större stad Förortskommun Pendlingskommun Tätbefolkad region Övr. - inv. Övr. - inv. Övr. + inv. % % % % % % < m - m m- km - km - km > km Figur.: Tillgång till kommunikationer vid arbete-/studieplats efter personernas hemkommuner (n=- ). Mönstret skiljer sig något vad gäller avståndet till kommunikationer vid arbetsplatserna arbetsplatserna kan i många fall ligga i en annan kommun än hemkommunen. Vad gäller tillgången till buss är skillnaderna mellan kommuntyperna mindre. Vad gäller järnvägshållplats ligger de största städerna på ungefär samma nivå som pendlingskommunerna och kommuner i de tätbefolkade regionerna. Sämst är tillgängligheten i de minsta kommunerna där hälften har minst fem km till närmaste järnvägshållplats. Skillnader vad gäller tillgången till bilparkering är mycket små kommunerna emellan. RVU sydöstra Sverige, v..

96 . Nyttjande av olika färdsätt Frekvenserna för nyttjande av olika färdmedel är mest uttalade vad gäller kollektivresandet där det finns en tydligt fallande nyttjandegrad från de största städerna där var femte boende reser kollektivt varje vecka till de minsta kommunerna där endast var tionde gör det. % % % % % % Bil, ensam förare Större stad Förortskommun Pendlingskommun Tätbefolkad region Övr. - inv. Övr. - inv. Övr. + inv. Bil, samåker Större stad Förortskommun Pendlingskommun Tätbefolkad region Övr. - inv. Övr. - inv. Övr. + inv. Cykel Större stad Förortskommun Pendlingskommun Tätbefolkad region Övr. - inv. Övr. - inv. Övr. + inv. Kollektivtrafik Större stad Förortskommun Pendlingskommun Tätbefolkad region Övr. - inv. Övr. - inv. Övr. + inv. Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Aldrig Figur.: Vana av att åka med olika färdsätt efter personernas hemkommuner (n=- ). Bortsett från de största städerna där man reser något mindre med bil är bilresandet snarlikt i alla de övriga kommunkategorierna. Vad gäller cyklandet avviker framför allt pendlingskommunerna där man i mindre utsträckning cyklar endast % cyklar varje vecka, mot % i de största städerna. RVU sydöstra Sverige, v..

97 . Mål förändrat bilåkande Viljan eller möjligheten att dra ned på sitt eget bilresande skiljer sig till viss del mellan invånarna i olika typer av kommuner. % % % % % % Större stad Förortskommun Pendlingskommun Tätbefolkad region Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Övr. - inv. Övr. - inv. Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Övr. + inv. Figur.: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet bland invånare som idag använder bil för de flesta av sina resor (n=- ). Störst förändringsbenägenhet finns bland boende i de större städerna där % redan har provat att dra ned på bilåkandet, eller har tankar på hur de ska göra det. Ytterligare % har funderingar, men mindre konkreta planer. Minst benägna att dra ned på bilanvändningen är bilister i de minsta kommunerna, följt av pendlingskommunerna. RVU sydöstra Sverige, v..

98 . Skillnader mellan olika typer av orter I detta kapitel beskriver vi invånarnas resor för att se om och i så fall hur de skiljer sig beroende på var i regionen man bor. Som grund för analysen har gjorts en klusteranalys (en matematisk gruppering av orter som är lika varandra inbördes, men olika orter i andra grupper) av tätorterna baserat på några olika egenskaper hos orterna.. Klassificering av typorterna Klusteranalysen resulterade i en gruppering av orterna i åtta kategorier, baserat på följande grundegenskaper hos tätorterna: Folkmängd (nattbefolkning) Relation mellan dagbefolkning och nattbefolkning Tillgång till gymnasium på orten ( program) Tillgång till universitet eller högskola på orten Närhet till annan större ort med > invånare (< km) Järnvägsstation med passagerartrafik Närhet till större väg (< km) Landsbygd Ortens befolkningsstorlek är naturligtvis den mest betydelsefulla faktorn. Tillgång till gymnasium är mycket starkt korrelerad med denna samtidigt som den är en indikator för tillgång till andra väsentliga samhällsfunktioner. Närheten till en annan större ort är en tredje väsentlig faktor. Tillgång till universitet eller högskoleverksamhet (av någon betydande storlek) på orten sammanfaller helt med att orten är stor/har gymnasium, dvs. den variabeln har inget ytterligare förklaringsvärde att tillföra. Att orten har järnvägsstation (eller ligger nära en) eller ligger i nära anslutning till större väg (Europaväg, riksväg eller väg Pukavik-Olofström och Borgholm- Mörbylånga) har viss betydelse för mindre eller medelstora orter där resandet inte styrs i högre grad av tidigare nämnda faktorer. Relationen mellan dagbefolkning och nattbefolkning har ett mindre förklaringsvärde än förväntat. Eftersom den inte heller är synlig såsom de andra faktorerna, har vi exkluderat den ur klassificeringen. I den slutligen använda klassificeringen har vi renodlat klusterlösningarna något för att grupperna ska kännas intuitivt förståeliga. RVU sydöstra Sverige, v..

99 Tabell.: Klassificering av typorter. Typortskategori Orter Residensstäder Annan ort med > inv., gymnasieskola Kalmar, Karlskrona, Växjö Gislaved, Karlshamn, Ljungby, Nybro, Nässjö, Oskarshamn, Ronneby, Tranås, Vetlanda, Värnamo, Västervik Ort med > inv., gymnasieskola men inte nära större ort (> inv.) Alvesta, Eksjö, Hultsfred, Olofström, Sävsjö, Sölvesborg Vimmerby, Älmhult Ort med > inv., nära större ort (> inv.) Anderstorp, Ekenässjön, Gemla, Habo, Kallinge, Lagan, Lindsdal, Mörrum, Rinkabyholm, Smedby Ort med > inv., inte nära större ort (> inv.), men med tågtrafik Ort med > inv., inte nära större ort (> inv.), utan tågtrafik Ort med < inv., nära större ort Ort med < inv., inte nära större ort, men nära större väg Ort med < inv., inte nära större ort, eller större väg Landsbygd - Aneby, Blomstermåla, Bodafors, Bor, Bredaryd, Bräkne-Hoby, Emmaboda, Forserum, Forsheda, Gamleby, Gnosjö, Hestra, Hovmantorp, Högsby, Lammhult, Lessebo, Malmbäck, Mariannelund, Moheda, Mullsjö, Reftele, Rydaholm, Skillingaryd, Smålandsstenar, Vaggeryd Ankarsrum, Borgholm, Braås, Färjestaden, Hasslö, Hillerstorp, Ingelstad, Jämjö, Jämshög, Klavreström, Landsbro, Lenhovda, Ljungbyholm, Markaryd, Mjällby, Målilla, Mönsterås, Mörbylånga, Norrhult- Södra Vi, Nättraby, Påskallavik, Rottne, Rödeby, Ryd, Sturkö, Strömsnäsbruk, Svängsta, Virserum, Vislanda, Trekanten,, Timmernabben, Tingsryd, Torsås, Vrigstad, Åseda,Överum, Boholmarna, Dunö, Fredriksdal, Gripenberg, Holsbybrunn, Hällaryd, Kånna, Kärda, Listerby, Myresjö, Mysingsö, Piperskärr, Ronnebyhamn, Saltvik, Sjunnen, Torarp, Tävelsås, Åryd, Algutsrum, Arontorp, Backaryd, Berga, Bergkvara, Björkviken, Björköby, Björnö, Bockara, Bruzaholm, Degerhamn, Diö, Drag, Edsbruk, Emsfors, Eneryda, Eriksmåla, Fagerhult, Figeholm, Flygsfors, Fridlevstad, Frödinge, Furuby, Fågelmara, Fårbo, Grimslöv, Gränum, Gullringen, Gunnebo, Gängletorp, Hagby, Hallabro, Halltorp, Hjortsberga, Hjältevad, Hok, Holmsjö, Horda, Hult, Ingatorp, Johannishus, Johansfors, Järnforsen, Kastlösa, Klevshult, Korsberga Kosta, Köpingsvik, Liatorp, Läckeby, Lörby, Misterhult, Målerås, Mörlunda, Nissafors, Norje, Nävragöl, Orrefors, Pukavik, Ramdala Rockneby, Rosenfors, Ruda, Ryssby, Rälla, Rörvik, Sandhem, Sjuhalla, Skavkulla och Skillingenäs, Skede, Skeppshult Sommen, Spjutsbygd, Stensjön, Stockaryd, Storebro, Sundhultsbrunn, Söderåkra, Timsfors, Traryd, Vassmolösa, Vickleby Vissefjärda, Väckelsång, Ålem, Åryd, Äng, Örsjö, Agunnaryd, Alsterbro, Angelstad, Anneberg, Alstermo, Broaryd, Burseryd, Bäckebo, Delaryd, Eringsboda, Fagerhult, Fliseryd, Fridafors, Frinnaryd, Fröseke, Furusjö, Fågelfors, Grimstorp, Gårdby, Hjorted, Hånger, Hällevik, Hörvik, Konga, Kristdala, Kristvallabrunn, Kulltorp, Kvillsfors, Kyrkhult, Kättilsmåla, Lanna, Lidhult, Linneryd, Loftahammar, Långasjö, Löttorp, Nogersund, Nöbbele, Pauliström, Påryd, Rävemåla, Silverdalen, Skogsby, Skruv, Solberga, Torhamn Torpsbruk, Totebo, Tuna,Tving, Tvärskog, Törestorp Urshult, Vena, Vilshult Vittaryd, Åby, Åsenhöga, Älghult,. Antal resor RVU sydöstra Sverige, v..

100 Det finns tydliga skillnader i hur stor andel som reser och hur många resor man gör på en dag, beroende på i vilken typ av ort man bor. Flest antal resor på vardagarna gör personer som bor i de tre residensstäderna, samt på andra större orter. Minst antal resor gör personer som bor på landsbygden. Tabell.: Andel and antal av populationen som rest, samt antal resor vardagar (n=- ). Andel som Antal rest individer Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Antal resor Residensstäder %,, > inv., gymn. %,, > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större ort, < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg %,, %,, %,, %,, %,, %,, %,, Landsbygd %,, Även på helgerna görs flest resor per personer på större orter och minst antal på landsbygden. Störst andel som reser på helgerna är det i de större gymnasieorterna. RVU sydöstra Sverige, v..

101 Tabell.: Andel and antal av populationen som rest, samt antal resor lör- och söndagar (n=- ). Andel som rest Antal individer Antal resor Residensstäder Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest %,, > inv., gymn. %,, > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större ort, < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg %,, %,, %,, %,, %,, %,, %,, Landsbygd %,,. Färdsätt Det finns ett tydligt mönster i att en större andel av resorna görs med bil på mindre orter och landsbygd. Tvärtom genomförs en betydligt mindre andel av resorna med cykel, eller till fots på de mindre orterna, jämfört med orter med fler än invånare. % % % % % % Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, Bil, ensam Bil, samåker Buss Tåg > inv., ej tågtrafik, ej nära större ort, Cykel < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg Till fots Annat färdsätt < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd Figur.: Resornas fördelning uppdelat på olika huvudfärdsätt (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

102 . Tillgång till kollektivtrafikkort % % % % % % Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, Periodkort Värdekort Klippkort Skolkort > inv., ej tågtrafik, ej nära större ort, Färdtjänstkort < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg Annat Inget kort < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd Figur.: Tillgång till tåg- eller busskort (n=- ). Klart störst andel invånare har ett kort på kollektivtrafiken i de tre residensstäderna. Allra lägst är andelen på landsbygden. Även på mindre orter med < invånare ser vi en låg andel med tillgång till kollektivtrafikkort. RVU sydöstra Sverige, v..

103 . Ärende Fördelningen av ärende skiljer inte lika tydligt som valet av färdsätt gör, mellan olika typer av orter. Det övergripande mönstret är snarlikt, men andelen andra ärenden utöver arbets- och studieresor är något högre i de tre stora städerna här gör man något mer inköps- och fritidsresor. % % % % % % Residensstäder Annan ort, > inv. Arbete Tjänsteärende > inv., gymn., ej nära större ort Skola > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större ort, < inv., nära större ort Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid < inv., ej nära större ort, nära väg Semester < inv., ej nära större ort/väg Annat Landsbygd Figur.: Resornas fördelning efter olika typer av ärenden (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

104 . Reslängd Reslängdsfördelningen skiljer sig stort beroende på i vilken typ av ort man bor. För personer som bor i de större städerna är % av resorna under fem km långa, mot endast runt % på landbygden och i mindre orter som inte ligger nära någon större ort. Resor över tre mil utgör runt % av resor på mindre och mellanstora orter som inte ligger nära någon större stad, mot endast % i mindre orter nära större städer och bland de boende i de större städerna. % % % % % % Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större ort, < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg < km - km - km - km - km - km - km - km > km Landsbygd Figur.: Uppskattad reslängd i km (n=- ). Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort,, > inv., ej tågtrafik, ej nära större ort, < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd Figur.: Uppskattad reslängd i km, samtliga resor, medianvärde (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

105 .. Förvärvsarbetande Andelen förvärvsarbetande avviker framför allt i de tre största städerna där andelen är lägre än på andra typer av orter. I de yngre åldersgrupperna (- år) finns det stora skillnader, med en låg andel förvärvsarbetande i de större städerna, och i små tätorter nära de större städerna. Tabell.: Andel förvärvsarbetande i åldern - år (n=- ) Totalt Män Kvinnor - år - år - år Residensstäder > inv., gymn. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större ort, < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd En större andel av de förvärvsarbetande arbetar under udda arbetstider på de mindre orterna långt från större städer och vägar. % % % % % % Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större Kontorstid Skift-/nattarbete < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd Figur.: Förvärvsarbetandes arbetstider (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

106 % % % % % % Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, Bil, ensam förare Bil, samåker Buss Tåg > inv., ej tågtrafik, ej nära större Cykel < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg Till fots Annat < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd Figur.: Färdsätt till arbetet (n=- ). Val av färdmedel till och från arbetet följer samma mönster som det totala resandet, där bilen står för en större andel av resorna ju mindre orterna är, samt på landsbygden. I medelstora orter där det finns en tågstation på orten, står resor med tåg till och från arbetet för % av det totala antalet arbetsresor, vilket gör att andelen kollektivresor är totalt %, vilket är samma andel som i de större städerna. På landsbygden står kollektivtrafiken endast för % av det totala antalet resor. RVU sydöstra Sverige, v..

107 Arbetsresorna följer samma mönster som det totala resandet, men en större andel längre resor på mindre orter och på landsbygden. Sett till restiden är dock inte skillnaden lika uttalad, men minst andel resor som är min eller längre görs i större och medelstora orter, samt i mindre orter nära en större ort. % % % % % % Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större ort, < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg < km - km - km - km - km - km - km - km > km Landsbygd Figur.: Uppskattad reslängd till arbetet (n=- ). % % % % % % Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större ort, < inv., nära större ort - min - min - min > min < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd Figur.: Uppskattad restid till arbetet i minuter (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

108 . Tillgång till kommunikationer Det är framför allt tillgången till tåghållplats nära bostaden som skiljer mycket mellan ortstyperna. Även vad gäller busshållplats nära hemmet finns dock tydliga skillnader. De större städerna och till del även orter med > invånare nära en större ort har bättre tillgänglighet till kollektivtrafik, medan det på landsbygden är hela % som inte har en busshållplats inom meter från hemmet. % % % NÄRMASTE BUSSHÅLLPLATS Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större ort, < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd NÄRMASTE JÄRNVÄGSHÅLLPLATS Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större ort, < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd NÄRMASTE BILPARKERING Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större ort, < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd < m - m m- km - km - km > km Figur.: Tillgång till kommunikationer vid bostaden efter personernas hemorter (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

109 . Resefrekvens för olika färdsätt Andelen frekventa bilister är störst på landsbygden och i de mindre orterna nära en större ort. Lägst är den i residensstäderna. Tvärtom är det en jämförelsevis låg andel kollektivtrafik i de minsta orterna i närheten av en större ort en typ av orter där det borde finnas förutsättningar att öka andelen kollektivresor. Störst andel cyklister finns förutom i residensstäderna även i andra orter med > invånare. % % % Bil, ensam förare Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd Bil, samåker Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd Cykel Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd Kollektivtrafik Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära större ort > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära större ort, > inv., ej tågtrafik, ej nära större < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, nära väg < inv., ej nära större ort/väg Landsbygd Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Aldrig Figur.: Vana av att åka med olika färdsätt efter personernas hemorter (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

110 Landsbygd Mindre / ej väg Mindre / väg Mindre / nära Medel / ej jvg Medel / jvg Medel / nära Större / ej nära > inv. Residens. Typresrelationer Typresrelationer beskriver hur man reser mellan olika typer av orter eller landsbygd, avseende antalet resor, val av färdmedel, samt vilka ärenden man har. Resor till arbete eller skola är det vanligaste ärendet för resor mellan olika ortstyper, eller mellan landsbygd och tätort den här typen av resor står ofta för runt hälften av resorna. I vissa relationer är andelen fritidsresor hög, exempelvis mellan mindre orter/landsbygd och de tre residensstäderna. Tabell.: Ärendefördelning för resor mellan olika typer av orter. (n=- ) Residens > inv. Större / ej nära Medel / nära Medel / jvg Medel / ej jvg Mindre / nära Mindre / väg Mindre / ej väg Landsbygd Havsgrönt = arbete/tj.ärende/skola Mörkblått = inköp Olivgrönt = fritidsresa Läshjälp: Exempel: Andelarna i relationen residensstad-residensstad visar fördelning av alla resor mellan de tre residensstäderna, men inte resor inom en residensstad. OBS! Andelarna i respektive ruta behöver inte summera till % då alla typer av ärenden inte redovisas i tabellen. - RVU sydöstra Sverige, v..

111 Landsbygd Mindre / ej väg Mindre / väg Mindre / nära Medel / ej jvg Medel / jvg Medel / nära Större / ej nära > inv. Residens Bil dominerar stort som färdmedel i alla typresrelationer. Dock finns det relationer där det finns bra kollektiva alternativ, där buss/tåg står för en betydande andel av resorna, exempelvis mellan regionens residensstäder och mellan residensstäderna och medelstora orter med järnvägshållplats. Tabell.: Val av färdmedel för resor mellan olika typer av orter. (n=- ) Residens > inv. Större / ej nära Medel / nära Medel / jvg Medel / ej jvg Mindre / nära Mindre / väg Mindre / ej väg Landsbygd - Rött = bil Grönt = kollektivtrafik Blått = cykel Läshjälp: Exempel: Andelarna i relationen residensstad-residensstad visar fördelning av alla resor mellan de tre residensstäderna, men inte resor inom en residensstad. OBS! Andelarna i respektive ruta behöver inte summera till % då alla färdmedel inte redovisas i tabellen. RVU sydöstra Sverige, v..

112 . Mål förändrat bilåkande Bilister som bor i de större städerna har klart störst ambition eller öppenhet för att ersätta bilresor med andra färdmedel. I de mindre orterna och på landsbygden där viljan att ersätta bilen är som minst är det tydligt att viljan är större i de mindre orter som ligger nära en större ort. % % % Residensstäder Annan ort, > inv. > inv., gymn., ej nära > inv., nära större ort > inv., tågtrafik ej nära > inv., ej tågtrafik, ej nära Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor eller har tankar på hur jag ska göra det. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. < inv., nära större ort < inv., ej nära större ort, < inv., ej nära större ort/väg Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Landsbygd Figur.: Attityder till nuvarande bilanvändning och inställning till att förändra bilåkandet bland invånare som idag använder bil för de flesta av sina resor (n=- ). RVU sydöstra Sverige, v..

113 . Bakgrundsfrågor I detta kapitel beskrivs hur befolkningen i regionen fördelas sig på ett antal sociodemografiska faktorer.. Kön och ålder Tabell.: Kön och ålder (exkl. ej svar) Total (%) n= Män (%) n= Kvinnor (%) n= - år - år - år - år Summa. Sysselsättning Totalt % av invånarna i regionen (- år) arbetar eller studerar % arbetar under udda arbetstider, dvs. inte vanlig kontorstid, vilket kan ha påverkan på deras möjlighet att välja färdmedel, t.ex. tillgången på bra kollektivtrafik. Tabell.: Huvudsaklig sysselsättning (exkl. ej svar) Andel (%) n= Arbetar under kontorstid Arbetar under udda arbetstider Egen företagare Studerar Sjukskriven Föräldraledig Arbetssökande Ålderspensionär/sjukpensionär Annan Summa RVU sydöstra Sverige, v..

114 . Utbildningsnivå Totalt % har någon form av eftergymnasial utbildning, medan en knapp fjärdedel endast har grund- eller folkskoleutbildning. Tabell.: Högsta avslutade utbildning (exkl. ej svar) Andel (%) n= Grundskola/folkskola Gymnasium/realskola Eftergymnasial utbildning annan än högskola/universitet Högskola/universitet Summa. Hushållens inkomst Tabell.: Hushållens inkomst före skatt, inkl. pension och studiemedel, men exkl. bostads- och barnbidrag (exkl. ej svar) Andel (%) n= kr eller mindre - kr - kr - kr - kr - kr - kr Mer än kr Summa RVU sydöstra Sverige, v..

115 . Bostadstyp En stor andel av invånarna bor i fristående en- eller tvåfamiljshus och endast % i flerbostadshus. Tabell.: Bostadstyp (exkl. ej svar) Andel (%) n= Flerbostadshus Fristående en- eller tvåfamiljshus Radhus/kedjehus Annan typ av bostad Summa. Hushållssammansättning Knappt % av hushållen är hushåll med hemmaboende barn (- år). En dryg fjärdedel är singelhushål, med endast en vuxen person. Tabell.: Hushållssammansättning (exkl. ej svar) Andel (%) n= Sammanboende vuxna med barn Sammanboende vuxna utan barn Ensam vuxen med barn Ensam vuxen utan barn Summa RVU sydöstra Sverige, v..

116 Bilaga A: Resematriser Innehåll Matrisen på de följande sidorna redovisar antalet resor under ett medeldygn (=veckans alla dagar) mellan de olika tätorterna, eller kommunerna. I matrisen ingår åldersgrupperna - år. Urvalet av tätorter har begränsats till sådana med minst invånare. Matriserna baseras på de nära resorna som de svarande redovisat i resedagböckerna i denna undersökning. Eftersom Jönköpings kommun genomförde en egen resvaneundersökning valde man att inte delta i denna undersökningsomgång. Vi har dock inkluderat de resor som redovisades. Korrektionsvägning Alla uppgifter har korrektionsvägts med avseende på kön, ålder och kommuntillhörighet. Enstaka vikter är mycket stora. För av de svarande är de större än tre. För svarande är de större än två. Inom Växjö kommun har dessutom gjorts en speciell vägning på grund av att urvalet där fördelades lika över urvalsområden istället proportionellt. Denna vägning har kombinerats med den huvudsakliga vägningen. Uppgifterna från Jönköpingsundersökningen har vägts med de vikter som räknades fram och användes där. Uppräkning till befolkningsnivå De vägda och summerade antalen resor har sedan räknats upp till befolkningsnivå (med faktorn, för huvudundersökningen och faktorn, för Jönköpings RVU). Därtill har en extra uppräkning av huvudundersökningens resultat gjorts med faktorn, för att kompensera för avsaknad av tolkbara adresser (där antingen ena eller båda ändpunkternas kommun inte kunnat identifieras). Dessa resor motsvarar dem som finns i matrisens nedersta rad. Denna rad är alltså redan inräknad i de antal som finns ovanför. Vi har dock valt att låta raden stå kvar eftersom den ändå ger viss tilläggsinformation. Eftersom Jönköpingsundersökningens resor till allra största delen rör sig inom en och samma kommun är problemet där så begränsat att vi valt att inte göra någon sådan kompensation för de resorna. Kombinationen av vägningarna och uppräkningarna gör att en enda resa i resedagböckerna i genomsnitt räknas upp till, resor i matrisen. Vissa resor kan dock räknas upp till så mycket som - resor eller i extrema fall ännu mer. RVU sydöstra Sverige, v..

117 För att indikera att en del av uppgifterna i matriserna baseras på mycket svag grund, har vi markerat dem som motsvaras av fem eller färre resor i resedagböckerna med kursiv stil. Läshjälp Matrisen läses på samma sätt som en avståndstabell i en bilatlas. Om man följer raden Vislanda tätort till kolumnen Alvesta tätort finner man att det görs resor mellan dessa orter under ett ett genomsnittligt dygn (= alla veckodagar). Följer man samma rad till kolumnen Vislanda tätort finner man att det inom Vislanda tätort görs c:a resor under ett dygn. Varje kombination förekommer endast en gång, dvs. i tabellens nedre vänstra halva. Alvesta tätort Alvesta tätort Moheda tätort Moheda tätort Vislanda tätort Vislanda tätort Alvesta, övr kommunen Alvesta, övr kommunen Aneby tätort Aneby tätort Aneby, övr kommunen Aneby, övr kommunen Borgholm tätort Borgholm tätort OBS: utsnittet ovan är taget från Excel. I denna rapport finns kolumntexterna i nederkant för att öka läsbarheten något. RVU sydöstra Sverige, v..

118 Statistisk säkerhet Den statistiska säkerheten i materialet påverkas av flera faktorer: den normala osäkerheten som orsakas av att vi drar ett urval ur populationen bortfallet osäkerheten i korrektionsvägningen fel eller saknade uppgifter från de svarande Vi kan beräkna den första osäkerheten (urvalsosäkerheten), men bara gissa de tre övriga. Tabellen nedan anger hur stort konfidensintervallet ( % konfidens) runt ett visst antal resor är under förutsättningen att vi dragit ett obundet slumpmässigt urval och inte har några andra osäkerhetskällor, Angivet antal Konfidensintervallets undre gräns Konfidensintervallets övre gräns resor resor resor resor resor resor resor resor Man måste också ta hänsyn till de övriga tre osäkerhetsfaktorerna ovan. Potentiellt är ju det betydande bortfallet en betydande faktor. Den speciella undersökning som gjordes i bortfallet tyder emellertid på att den faktorn är relativt måttlig. Ett tämligen subjektivt förslag är att lägga till % till osäkerhetsmarginalen ovan. RVU sydöstra Sverige, v..

119 Alvesta tätort Moheda tätort Vislanda tätort Alvesta, övr kommunen Aneby tätort Aneby, övr kommunen Borgholm tätort Borgholm, övr kommunen Eksjö tätort Mariannelund Eksjö, övr kommunen Emmaboda tätort Emmaboda, övr kommunen Gislaved tätort Anderstorp Smålandsstenar Gislaved, övr kommunen Gnosjö tätort Hillerstorp A. Samtliga resor mellan tätorter i regionen, samt till/från kommuner och andra omården utanför regionen (antal resor/dygn) Alvesta tätort Moheda tätort Vislanda tätort Alvesta, övr kommunen Aneby tätort Aneby, övr kommunen Borgholm tätort Borgholm, övr kommunen Eksjö tätort E+ Mariannelund Eksjö, övr kommunen Emmaboda tätort Emmaboda, övr kommunen Gislaved tätort Anderstorp Smålandsstenar Gislaved, övr kommunen Gnosjö tätort Hillerstorp Gnosjö, övr kommunen Habo tätort Habo, övr kommunen Hultsfred tätort Virserum Målilla Hultsfred, övr kommunen Högsby tätort Högsby, övr kommunen Jönköpings kommun Kalmar stad Lindsdal Smedby Rinkabyholm Ljungbyholm Kalmar, övr kommunen Karlshamn stad Mörrum Svängsta Karlshamn, övr kommunen Karlskrona stad Rödeby Nättraby Jämjö Hasslö Karlskrona, övr kommunen Lessebo tätort Hovmantorp Lessebo, övr kommunen Ljungby stad Lagan Ljungby, övr kommunen Markaryd tätort Strömsnäsbruk Markaryd, övr kommunen Mullsjö tätort Mullsjö, övr kommunen Mönsterås tätort Blomstermåla Mönsterås, övr kommunen Mörbylånga Färjestaden Mörbylånga, övr kommunen Nybro stad Nybro, övr kommunen Nässjö stad Forserum Bodafors Nässjö, övr kommunen Olofström tätort Olofström, övr kommunen Oskarshamn stad Oskarshamn, övr kommunen Ronneby stad

120 Alvesta tätort Moheda tätort Vislanda tätort Alvesta, övr kommunen Aneby tätort Aneby, övr kommunen Borgholm tätort Borgholm, övr kommunen Eksjö tätort Mariannelund Eksjö, övr kommunen Emmaboda tätort Emmaboda, övr kommunen Gislaved tätort Anderstorp Smålandsstenar Gislaved, övr kommunen Gnosjö tätort Hillerstorp Bräkne-Hoby Kallinge Ronneby, övr kommunen Sävsjö stad Sävsjö övr kommunen Sölvesborg stad Sölvesborg, övr kommunen Tingsryd tätort Tingsryd, övr kommunen Torsås tätort Torsås, övr kommunen Tranås stad Tranås, övr kommunen Vaggeryd tätort Skillingaryd Vaggeryd, övr kommunen Vetlanda stad Ekenässjön Vetlanda, övr kommunen Vimmerby stad Vimmerby, övr kommunen Värnamo stad Rydaholm Värnamo, övr kommunen Västervik stad Gamleby Västervik, övr kommunen Braås tätort Ingelstad tätort Lammhult tätort Rottne tätort Gemla tätort Växjö Stad Växjö övr kommunen Åseda Lenhovda Uppvidinge, övr kommunen Älmhult tätort Älmhult, övr kommunen Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Bromölla Båstad Degerfors Enköping Eskilstuna Eslöv Falkenberg Falköping Filipstad Finspång Gnesta Gotland Gävle Göteborg Götene Hallsberg Halmstad Haninge Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hylte Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Hörby Höör Järfälla RVU sydöstra Sverige, v..

121 Alvesta tätort Moheda tätort Vislanda tätort Alvesta, övr kommunen Aneby tätort Aneby, övr kommunen Borgholm tätort Borgholm, övr kommunen Eksjö tätort Mariannelund Eksjö, övr kommunen Emmaboda tätort Emmaboda, övr kommunen Gislaved tätort Anderstorp Smålandsstenar Gislaved, övr kommunen Gnosjö tätort Hillerstorp Karlstad Kil Kinda Klippan Kristianstad Kristinehamn Krokom Kungsbacka Kungsör Köping Laholm Landskrona Leksand Lidingö Linköping Lomma Luleå Lund Lysekil Malmö Malung-Sälen Mariestad Mark Mjölby Motala Munkedal Mölndal Nacka Nordanstig Norrköping Norsjö Nyköping Orsa Osby Partille Perstorp Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollentuna Solna Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Strängnäs Sundbyberg Sunne Svenljunga Säffle Säter Söderköping Södertälje Tibro Tidaholm Tierp Tjörn Tomelilla Torsby Tranemo Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Ulricehamn Upplands Väsby Uppsala Vadstena Valdemarsvik RVU sydöstra Sverige, v..

122 Alvesta tätort Moheda tätort Vislanda tätort Alvesta, övr kommunen Aneby tätort Aneby, övr kommunen Borgholm tätort Borgholm, övr kommunen Eksjö tätort Mariannelund Eksjö, övr kommunen Emmaboda tätort Emmaboda, övr kommunen Gislaved tätort Anderstorp Smålandsstenar Gislaved, övr kommunen Gnosjö tätort Hillerstorp Varberg Vellinge Vingåker Vänersborg Vännäs Västerås Ydre Ystad Åre Åtvidaberg Ängelholm Ödeshög Örebro Örkelljunga Östra Göinge Stockholms län Skåne Halland V Götaland Östergötland Övriga Sverige Danmark Polen Tyskland Övr utlandet Obestämt RVU sydöstra Sverige, v..

123 Gnosjö, övr kommunen Habo tätort Habo, övr kommunen Hultsfred tätort Virserum Målilla Hultsfred, övr kommunen Högsby tätort Högsby, övr kommunen Jönköpings kommun Kalmar stad Lindsdal Smedby Rinkabyholm Ljungbyholm Kalmar, övr kommunen Karlshamn stad Mörrum Svängsta Gnosjö, övr kommunen Habo tätort Habo, övr kommunen Hultsfred tätort Virserum Målilla Hultsfred, övr kommunen Högsby tätort Högsby, övr kommunen Jönköpings kommun Kalmar stad Lindsdal Smedby Rinkabyholm Ljungbyholm Kalmar, övr kommunen Karlshamn stad Mörrum Svängsta Karlshamn, övr kommunen Karlskrona stad Rödeby Nättraby Jämjö Hasslö Karlskrona, övr kommunen Lessebo tätort Hovmantorp Lessebo, övr kommunen Ljungby stad Lagan Ljungby, övr kommunen Markaryd tätort Strömsnäsbruk Markaryd, övr kommunen Mullsjö tätort Mullsjö, övr kommunen Mönsterås tätort Blomstermåla Mönsterås, övr kommunen Mörbylånga Färjestaden Mörbylånga, övr kommunen Nybro stad Nybro, övr kommunen Nässjö stad Forserum Bodafors Nässjö, övr kommunen Olofström tätort Olofström, övr kommunen Oskarshamn stad Oskarshamn, övr kommunen Ronneby stad RVU sydöstra Sverige, v..

124 Gnosjö, övr kommunen Habo tätort Habo, övr kommunen Hultsfred tätort Virserum Målilla Hultsfred, övr kommunen Högsby tätort Högsby, övr kommunen Jönköpings kommun Kalmar stad Lindsdal Smedby Rinkabyholm Ljungbyholm Kalmar, övr kommunen Karlshamn stad Mörrum Svängsta Bräkne-Hoby Kallinge Ronneby, övr kommunen Sävsjö stad Sävsjö övr kommunen Sölvesborg stad Sölvesborg, övr kommunen Tingsryd tätort Tingsryd, övr kommunen Torsås tätort Torsås, övr kommunen Tranås stad Tranås, övr kommunen Vaggeryd tätort Skillingaryd Vaggeryd, övr kommunen Vetlanda stad Ekenässjön Vetlanda, övr kommunen Vimmerby stad Vimmerby, övr kommunen Värnamo stad Rydaholm Värnamo, övr kommunen Västervik stad Gamleby Västervik, övr kommunen Braås tätort Ingelstad tätort Lammhult tätort Rottne tätort Gemla tätort Växjö Stad Växjö övr kommunen Åseda Lenhovda Uppvidinge, övr kommunen Älmhult tätort Älmhult, övr kommunen Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Bromölla Båstad Degerfors Enköping Eskilstuna Eslöv Falkenberg Falköping Filipstad Finspång Gnesta Gotland Gävle Göteborg Götene Hallsberg Halmstad Haninge Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hylte Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Hörby Höör Järfälla RVU sydöstra Sverige, v..

125 Gnosjö, övr kommunen Habo tätort Habo, övr kommunen Hultsfred tätort Virserum Målilla Hultsfred, övr kommunen Högsby tätort Högsby, övr kommunen Jönköpings kommun Kalmar stad Lindsdal Smedby Rinkabyholm Ljungbyholm Kalmar, övr kommunen Karlshamn stad Mörrum Svängsta Karlstad Kil Kinda Klippan Kristianstad Kristinehamn Krokom Kungsbacka Kungsör Köping Laholm Landskrona Leksand Lidingö Linköping Lomma Luleå Lund Lysekil Malmö Malung-Sälen Mariestad Mark Mjölby Motala Munkedal Mölndal Nacka Nordanstig Norrköping Norsjö Nyköping Orsa Osby Partille Perstorp Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollentuna Solna Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Strängnäs Sundbyberg Sunne Svenljunga Säffle Säter Söderköping Södertälje Tibro Tidaholm Tierp Tjörn Tomelilla Torsby Tranemo Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Ulricehamn Upplands Väsby Uppsala Vadstena Valdemarsvik RVU sydöstra Sverige, v..

126 Gnosjö, övr kommunen Habo tätort Habo, övr kommunen Hultsfred tätort Virserum Målilla Hultsfred, övr kommunen Högsby tätort Högsby, övr kommunen Jönköpings kommun Kalmar stad Lindsdal Smedby Rinkabyholm Ljungbyholm Kalmar, övr kommunen Karlshamn stad Mörrum Svängsta Varberg Vellinge Vingåker Vänersborg Vännäs Västerås Ydre Ystad Åre Åtvidaberg Ängelholm Ödeshög Örebro Örkelljunga Östra Göinge Stockholms län Skåne Halland V Götaland Östergötland Övriga Sverige Danmark Polen Tyskland Övr utlandet Obestämt RVU sydöstra Sverige, v..

127 Karlshamn, övr kommunen Karlskrona stad Rödeby Nättraby Jämjö Hasslö Karlskrona, övr kommunen Lessebo tätort Hovmantorp Lessebo, övr kommunen Ljungby stad Lagan Ljungby, övr kommunen Markaryd tätort Strömsnäsbruk Markaryd, övr kommunen Mullsjö tätort Mullsjö, övr kommunen Mönsterås tätort Karlshamn, övr kommunen Karlskrona stad Rödeby Nättraby Jämjö Hasslö Karlskrona, övr kommunen Lessebo tätort Hovmantorp Lessebo, övr kommunen Ljungby stad Lagan Ljungby, övr kommunen Markaryd tätort Strömsnäsbruk Markaryd, övr kommunen Mullsjö tätort Mullsjö, övr kommunen Mönsterås tätort Blomstermåla Mönsterås, övr kommunen Mörbylånga Färjestaden Mörbylånga, övr kommunen Nybro stad Nybro, övr kommunen Nässjö stad Forserum Bodafors Nässjö, övr kommunen Olofström tätort Olofström, övr kommunen Oskarshamn stad Oskarshamn, övr kommunen Ronneby stad RVU sydöstra Sverige, v..

128 Karlshamn, övr kommunen Karlskrona stad Rödeby Nättraby Jämjö Hasslö Karlskrona, övr kommunen Lessebo tätort Hovmantorp Lessebo, övr kommunen Ljungby stad Lagan Ljungby, övr kommunen Markaryd tätort Strömsnäsbruk Markaryd, övr kommunen Mullsjö tätort Mullsjö, övr kommunen Mönsterås tätort Bräkne-Hoby Kallinge Ronneby, övr kommunen Sävsjö stad Sävsjö övr kommunen Sölvesborg stad Sölvesborg, övr kommunen Tingsryd tätort Tingsryd, övr kommunen Torsås tätort Torsås, övr kommunen Tranås stad Tranås, övr kommunen Vaggeryd tätort Skillingaryd Vaggeryd, övr kommunen Vetlanda stad Ekenässjön Vetlanda, övr kommunen Vimmerby stad Vimmerby, övr kommunen Värnamo stad Rydaholm Värnamo, övr kommunen Västervik stad Gamleby Västervik, övr kommunen Braås tätort Ingelstad tätort Lammhult tätort Rottne tätort Gemla tätort Växjö Stad Växjö övr kommunen Åseda Lenhovda Uppvidinge, övr kommunen Älmhult tätort Älmhult, övr kommunen Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Bromölla Båstad Degerfors Enköping Eskilstuna Eslöv Falkenberg Falköping Filipstad Finspång Gnesta Gotland Gävle Göteborg Götene Hallsberg Halmstad Haninge Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hylte Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Hörby Höör Järfälla RVU sydöstra Sverige, v..

129 Karlshamn, övr kommunen Karlskrona stad Rödeby Nättraby Jämjö Hasslö Karlskrona, övr kommunen Lessebo tätort Hovmantorp Lessebo, övr kommunen Ljungby stad Lagan Ljungby, övr kommunen Markaryd tätort Strömsnäsbruk Markaryd, övr kommunen Mullsjö tätort Mullsjö, övr kommunen Mönsterås tätort Karlstad Kil Kinda Klippan Kristianstad Kristinehamn Krokom Kungsbacka Kungsör Köping Laholm Landskrona Leksand Lidingö Linköping Lomma Luleå Lund Lysekil Malmö Malung-Sälen Mariestad Mark Mjölby Motala Munkedal Mölndal Nacka Nordanstig Norrköping Norsjö Nyköping Orsa Osby Partille Perstorp Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollentuna Solna Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Strängnäs Sundbyberg Sunne Svenljunga Säffle Säter Söderköping Södertälje Tibro Tidaholm Tierp Tjörn Tomelilla Torsby Tranemo Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Ulricehamn Upplands Väsby Uppsala Vadstena Valdemarsvik RVU sydöstra Sverige, v..

130 Blomstermåla Mönsterås, övr kommunen Mörbylånga Färjestaden Mörbylånga, övr kommunen Nybro stad Nybro, övr kommunen Nässjö stad Forserum Bodafors Nässjö, övr kommunen Olofström tätort Olofström, övr kommunen Oskarshamn stad Oskarshamn, övr kommunen Ronneby stad Karlshamn, övr kommunen Karlskrona stad Rödeby Nättraby Jämjö Hasslö Karlskrona, övr kommunen Lessebo tätort Hovmantorp Lessebo, övr kommunen Ljungby stad Lagan Ljungby, övr kommunen Markaryd tätort Strömsnäsbruk Markaryd, övr kommunen Mullsjö tätort Mullsjö, övr kommunen Mönsterås tätort Varberg Vellinge Vingåker Vänersborg Vännäs Västerås Ydre Ystad Åre Åtvidaberg Ängelholm Ödeshög Örebro Örkelljunga Östra Göinge Stockholms län Skåne Halland V Götaland Östergötland Övriga Sverige Danmark Polen Tyskland Övr utlandet Obestämt Blomstermåla Mönsterås, övr kommunen Mörbylånga Färjestaden Mörbylånga, övr kommunen Nybro stad Nybro, övr kommunen Nässjö stad Forserum Bodafors Nässjö, övr kommunen Olofström tätort Olofström, övr kommunen Oskarshamn stad Oskarshamn, övr kommunen Ronneby stad RVU sydöstra Sverige, v..

131 Blomstermåla Mönsterås, övr kommunen Mörbylånga Färjestaden Mörbylånga, övr kommunen Nybro stad Nybro, övr kommunen Nässjö stad Forserum Bodafors Nässjö, övr kommunen Olofström tätort Olofström, övr kommunen Oskarshamn stad Oskarshamn, övr kommunen Ronneby stad Bräkne-Hoby Kallinge Ronneby, övr kommunen Bräkne-Hoby Kallinge Ronneby, övr kommunen Sävsjö stad Sävsjö övr kommunen Sölvesborg stad Sölvesborg, övr kommunen Tingsryd tätort Tingsryd, övr kommunen Torsås tätort Torsås, övr kommunen Tranås stad Tranås, övr kommunen Vaggeryd tätort Skillingaryd Vaggeryd, övr kommunen Vetlanda stad Ekenässjön Vetlanda, övr kommunen Vimmerby stad Vimmerby, övr kommunen Värnamo stad Rydaholm Värnamo, övr kommunen Västervik stad Gamleby Västervik, övr kommunen Braås tätort Ingelstad tätort Lammhult tätort Rottne tätort Gemla tätort Växjö Stad Växjö övr kommunen Åseda Lenhovda Uppvidinge, övr kommunen Älmhult tätort Älmhult, övr kommunen Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Bromölla Båstad Degerfors Enköping Eskilstuna Eslöv Falkenberg Falköping Filipstad Finspång Gnesta Gotland Gävle Göteborg Götene Hallsberg Halmstad Haninge Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hylte Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Hörby Höör Järfälla RVU sydöstra Sverige, v..

132 Blomstermåla Mönsterås, övr kommunen Mörbylånga Färjestaden Mörbylånga, övr kommunen Nybro stad Nybro, övr kommunen Nässjö stad Forserum Bodafors Nässjö, övr kommunen Olofström tätort Olofström, övr kommunen Oskarshamn stad Oskarshamn, övr kommunen Ronneby stad Bräkne-Hoby Kallinge Ronneby, övr kommunen Karlstad Kil Kinda Klippan Kristianstad Kristinehamn Krokom Kungsbacka Kungsör Köping Laholm Landskrona Leksand Lidingö Linköping Lomma Luleå Lund Lysekil Malmö Malung-Sälen Mariestad Mark Mjölby Motala Munkedal Mölndal Nacka Nordanstig Norrköping Norsjö Nyköping Orsa Osby Partille Perstorp Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollentuna Solna Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Strängnäs Sundbyberg Sunne Svenljunga Säffle Säter Söderköping Södertälje Tibro Tidaholm Tierp Tjörn Tomelilla Torsby Tranemo Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Ulricehamn Upplands Väsby Uppsala Vadstena Valdemarsvik RVU sydöstra Sverige, v..

133 Blomstermåla Mönsterås, övr kommunen Mörbylånga Färjestaden Mörbylånga, övr kommunen Nybro stad Nybro, övr kommunen Nässjö stad Forserum Bodafors Nässjö, övr kommunen Olofström tätort Olofström, övr kommunen Oskarshamn stad Oskarshamn, övr kommunen Ronneby stad Bräkne-Hoby Kallinge Ronneby, övr kommunen Varberg Vellinge Vingåker Vänersborg Vännäs Västerås Ydre Ystad Åre Åtvidaberg Ängelholm Ödeshög Örebro Örkelljunga Östra Göinge Stockholms län Skåne Halland V Götaland Östergötland Övriga Sverige Danmark Polen Tyskland Övr utlandet Obestämt RVU sydöstra Sverige, v..

134 Sävsjö stad Sävsjö övr kommunen Sölvesborg stad Sölvesborg, övr kommunen Tingsryd tätort Tingsryd, övr kommunen Torsås tätort Torsås, övr kommunen Tranås stad Tranås, övr kommunen Vaggeryd tätort Skillingaryd Vaggeryd, övr kommunen Vetlanda stad Ekenässjön Vetlanda, övr kommunen Vimmerby stad Vimmerby, övr kommunen Värnamo stad Sävsjö stad Sävsjö övr kommunen Sölvesborg stad Sölvesborg, övr kommunen Tingsryd tätort Tingsryd, övr kommunen Torsås tätort Torsås, övr kommunen Tranås stad Tranås, övr kommunen Vaggeryd tätort Skillingaryd Vaggeryd, övr kommunen Vetlanda stad Ekenässjön Vetlanda, övr kommunen Vimmerby stad E+ Vimmerby, övr kommunen Värnamo stad Rydaholm Värnamo, övr kommunen Västervik stad Gamleby Västervik, övr kommunen Braås tätort Ingelstad tätort Lammhult tätort Rottne tätort Gemla tätort Växjö Stad Växjö övr kommunen Åseda Lenhovda Uppvidinge, övr kommunen Älmhult tätort Älmhult, övr kommunen Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Bromölla Båstad Degerfors Enköping Eskilstuna Eslöv Falkenberg Falköping Filipstad Finspång Gnesta Gotland Gävle Göteborg Götene Hallsberg Halmstad Haninge Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hylte Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Hörby Höör Järfälla RVU sydöstra Sverige, v..

135 Sävsjö stad Sävsjö övr kommunen Sölvesborg stad Sölvesborg, övr kommunen Tingsryd tätort Tingsryd, övr kommunen Torsås tätort Torsås, övr kommunen Tranås stad Tranås, övr kommunen Vaggeryd tätort Skillingaryd Vaggeryd, övr kommunen Vetlanda stad Ekenässjön Vetlanda, övr kommunen Vimmerby stad Vimmerby, övr kommunen Värnamo stad Karlstad Kil Kinda Klippan Kristianstad Kristinehamn Krokom Kungsbacka Kungsör Köping Laholm Landskrona Leksand Lidingö Linköping Lomma Luleå Lund Lysekil Malmö Malung-Sälen Mariestad Mark Mjölby Motala Munkedal Mölndal Nacka Nordanstig Norrköping Norsjö Nyköping Orsa Osby Partille Perstorp Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollentuna Solna Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Strängnäs Sundbyberg Sunne Svenljunga Säffle Säter Söderköping Södertälje Tibro Tidaholm Tierp Tjörn Tomelilla Torsby Tranemo Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Ulricehamn Upplands Väsby Uppsala Vadstena Valdemarsvik RVU sydöstra Sverige, v..

136 Sävsjö stad Sävsjö övr kommunen Sölvesborg stad Sölvesborg, övr kommunen Tingsryd tätort Tingsryd, övr kommunen Torsås tätort Torsås, övr kommunen Tranås stad Tranås, övr kommunen Vaggeryd tätort Skillingaryd Vaggeryd, övr kommunen Vetlanda stad Ekenässjön Vetlanda, övr kommunen Vimmerby stad Vimmerby, övr kommunen Värnamo stad Varberg Vellinge Vingåker Vänersborg Vännäs Västerås Ydre Ystad Åre Åtvidaberg Ängelholm Ödeshög Örebro Örkelljunga Östra Göinge Stockholms län Skåne Halland V Götaland Östergötland Övriga Sverige Danmark Polen Tyskland Övr utlandet Obestämt RVU sydöstra Sverige, v..

137 Rydaholm Värnamo, övr kommunen Västervik stad Gamleby Västervik, övr kommunen Braås tätort Ingelstad tätort Lammhult tätort Rottne tätort Gemla tätort Växjö Stad Växjö övr kommunen Åseda Lenhovda Uppvidinge, övr kommunen Älmhult tätort Älmhult, övr kommunen Alingsås Bengtsfors Rydaholm Värnamo, övr kommunen Västervik stad Gamleby Västervik, övr kommunen Braås tätort Ingelstad tätort Lammhult tätort Rottne tätort Gemla tätort Växjö Stad E+ Växjö övr kommunen Åseda Lenhovda Uppvidinge, övr kommunen Älmhult tätort Älmhult, övr kommunen Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Bromölla Båstad Degerfors Enköping Eskilstuna Eslöv Falkenberg Falköping Filipstad Finspång Gnesta Gotland Gävle Göteborg Götene Hallsberg Halmstad Haninge Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hylte Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Hörby Höör Järfälla RVU sydöstra Sverige, v..

138 Rydaholm Värnamo, övr kommunen Västervik stad Gamleby Västervik, övr kommunen Braås tätort Ingelstad tätort Lammhult tätort Rottne tätort Gemla tätort Växjö Stad Växjö övr kommunen Åseda Lenhovda Uppvidinge, övr kommunen Älmhult tätort Älmhult, övr kommunen Alingsås Bengtsfors Karlstad Kil Kinda Klippan Kristianstad Kristinehamn Krokom Kungsbacka Kungsör Köping Laholm Landskrona Leksand Lidingö Linköping Lomma Luleå Lund Lysekil Malmö Malung-Sälen Mariestad Mark Mjölby Motala Munkedal Mölndal Nacka Nordanstig Norrköping Norsjö Nyköping Orsa Osby Partille Perstorp Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollentuna Solna Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Strängnäs Sundbyberg Sunne Svenljunga Säffle Säter Söderköping Södertälje Tibro Tidaholm Tierp Tjörn Tomelilla Torsby Tranemo Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Ulricehamn Upplands Väsby Uppsala Vadstena Valdemarsvik RVU sydöstra Sverige, v..

139 Rydaholm Värnamo, övr kommunen Västervik stad Gamleby Västervik, övr kommunen Braås tätort Ingelstad tätort Lammhult tätort Rottne tätort Gemla tätort Växjö Stad Växjö övr kommunen Åseda Lenhovda Uppvidinge, övr kommunen Älmhult tätort Älmhult, övr kommunen Varberg Vellinge Vingåker Vänersborg Vännäs Västerås Ydre Ystad Åre Åtvidaberg Ängelholm Ödeshög Örebro Örkelljunga Östra Göinge Stockholms län Skåne Halland V Götaland Östergötland Övriga Sverige Danmark Polen Tyskland Övr utlandet Obestämt RVU sydöstra Sverige, v..

140 Bilaga B: Ytterligare kartor Presentation av resströmmar mellan orter med bil, respektive kollektivtrafik uppdelat på resor med olika avstånd; > km och > km. Forserum Bodafors Rydaholm Lammhult Moheda Braås Högsby Blomstermåla Gemla Smedby Lindsdal Rinkabyholm Ljungbyholm Figur B.: Invånarnas resor med bil mellan orter resor som är > km. Streckens tjocklek är proportionerligt till antal resor. Resströmmar med < resor/dygn visas ej i figuren (n= ). Jönköpings RVU ingår. OBS! Resornas avstånd baserade på resenärernas egna uppskattningar av sträckornas avstånd. RVU sydöstra Sverige, v..

141 Figur B.: Invånarnas resor med bil mellan orter resor som är > km. Streckens tjocklek är proportionerligt till antal resor. Resströmmar med < resor/dygn visas ej i figuren (n= ). Jönköpings RVU ingår. OBS! Resornas avstånd baserade på resenärernas egna uppskattningar av sträckornas avstånd. RVU sydöstra Sverige, v..

142 Figur B.: Invånarnas resor med kollektivtrafik mellan orter resor som är > km. Streckens tjocklek är proportionerligt till antal resor. Resströmmar med ca < resor/dygn visas ej i figuren (n= ). Jönköpings RVU ingår. OBS! Resornas avstånd baserade på resenärernas egna uppskattningar av sträckornas avstånd. RVU sydöstra Sverige, v..

143 Norrköping Linköping Forserum Bodafors Rydaholm Moheda Braås Högsby Blomstermåla Smedby Ljungbyholm Malmö Kristianstad Figur B.: Invånarnas resor med kollektivtrafik mellan orter resor som är > km. Streckens tjocklek är proportionerligt till antal resor. Resströmmar med ca < resor/dygn visas ej i figuren (n= ). Jönköpings RVU ingår. OBS! Resornas avstånd baserade på resenärernas egna uppskattningar av sträckornas avstånd. RVU sydöstra Sverige, v..

144 Bilaga C: Bortfallsintervjuer Redovisning av resultaten från de telefonintervjuer som genomfördes med ett slumpmässigt urval av bortfallet, för att se om dessa väsentligen eller systematiskt avviker från de personer som svarat på enkäten. Resultat från enkäterna redovisas i jämförelsen helt oviktade. I de resultat som presenteras i rapporten har däremot samtliga resultat viktats med avseende på kön, ålder och geografi för att återspegla den verkliga fördelningen. C. Vana av olika färdsätt % % % % % % BIL, ENSAM FÖRARE RVU Bortfall BIL, SAMÅKER Dagligen RVU Ngn/ngra ggr/vecka Bortfall CYKEL RVU Bortfall Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Aldrig KOLLEKTIVTRAFIK RVU Bortfall Figur C.: Vana av att åka med olika färdsätt. C. Förflyttningar en vanlig resdag % % % % % % Arbetsresor Till fots Skolresor Cykel Bil Kollektivtrafik Hämta/lämna barn Annat Ej aktuellt Inköp Figur C.: Vana av att åka med olika färdsätt. RVU sydöstra Sverige, v..

145 C. Utbildningsnivå Tabell C.: Högsta avslutade utbildning Andel RVU (oviktad %) Andel bortfall (%) Grundskola/folkskola Gymnasium/realskola Eftergymnasial utbildning annan än högskola/universitet Högskola/universitet SUMMA C. Sysselsättning Tabell C.: Huvudsaklig sysselsättning Andel RVU (oviktad %) Andel bortfall (%) Arbetar under kontorstid Arbetar under udda arbetstider Egen företagare Studerar Sjukskriven Föräldraledig Arbetssökande Ålderspensionär/sjukpensionär Annan SUMMA C. Kön och ålder KÖN Man Kvinna ÅLDER - år - år - år - år RVU Bortfall Figur C.. Kön och ålder RVU sydöstra Sverige, v..

146 Bilaga D: Enkät och resedagbok

147 RVU sydöstra Sverige, v..

148 RVU sydöstra Sverige, v..

149 RVU sydöstra Sverige, v..

150 RVU sydöstra Sverige, v..

151 RVU sydöstra Sverige, v..

152 RVU sydöstra Sverige, v..

153 RVU sydöstra Sverige, v..

154 Bilaga E: Kommunresultat I bilaga E redovisas resultaten nedbrutet på varje enskild kommun. För varje kommun redovisas: Resströmmar mellan tätorter med > invånare, samt övriga kommunen och till/från angränsande kommuner, samt övriga Sverige o Mer uppgifter om resströmmar, t.ex. till/från andra kommuner än de närmast angränsande, finns i bilagan med resematriser Resandets fördelning mellan olika färdsätt Resornas fördelning mellan olika ärenden Resfrekvens med olika färdsätt Hushållens tillgång till bil och cykel Tillgång till reskort på kollektivtrafiken Avstånd till olika kommunikationer vid bostad och arbetsplats Tillgång till förmåner på arbetsplatsen Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd och restid Attityder till ett förändrat bilanvändande RVU sydöstra Sverige, v..

155 Innehållsförteckning E. Alvesta kommun... E. Aneby kommun... E. Borgholms kommun... E. Eksjö kommun... E. Emmaboda kommun... E. Gislaveds kommun... E. Gnosjö kommun... E. Habo kommun... E. Hultsfreds kommun... E. Högsby kommun... E. Kalmar kommun... E. Karlshamns kommun... E. Karlskrona kommun... E. Lessebo kommun... E. Ljungby kommun... E. Markaryds kommun... E. Mullsjö kommun... E. Mönsterås kommun... E. Mörbylånga kommun... E. Nybro kommun... E. Nässjö kommun... E. Olofströms kommun... E. Oskarshamns kommun... E. Ronneby kommun... E. Sävsjö kommun... E. Sölvesborgs kommun... E. Tingsryds kommun... E. Torsås kommun... E. Tranås kommun... E. Uppvidinge kommun... E. Vaggeryds kommun... E. Vetlanda kommun... E. Vimmerby kommun... E. Värnamo kommun... E. Västerviks kommun...

156 E. Växjö kommun... E. Älmhults kommun... RVU syöstra Sverige, v..

157 Förklaring till resetabellerna i bilagan Resetabellerna redovisar resor gjorda regionens invånare i åldern - år. Även resor från Jönköpings RVU har inkluderats. De angivna antalen resor avser dygnsresor, dvs. antalet resor som genomförts under ett dygn under mätperioden ( mars- maj). Korrektionsvägning har gjorts inom respektive kommun för kön och ålder. För varje kommun redovisas äve nedbrytningar på arbets-, inköps, och fritidsresor, samt på bil, kollektiv- och cykelresor. Övriga ärenden eller färdsätt som står för en mindre andel av resorna särredovisas inte, varför dessa kolumner inte summerar till det totala antalet resor. Statistisk säkerhet Den statistiska säkerheten i materialet påverkas av flera faktorer: den normala osäkerheten som orsakas av att vi drar ett urval ur populationen bortfallet osäkerheten i korrektionsvägningen fel eller saknade uppgifter från de svarande Vi kan beräkna den första osäkerheten (urvalsosäkerheten), men bara gissa de tre övriga. Tabellen nedan anger hur stort konfidensintervallet ( % konfidens) runt ett visst antal resor är under förutsättningen att vi dragit ett obundet slumpmässigt urval och inte har några andra osäkerhetskällor. Ingen korrektion för finit population har gjorts. Eftersom urvalstorleken varierar mellan kommunerna, varierar också säkerheten något. Då urvalsstorlekens står i en någorlunda fast relation till befolkningsstorleken i kommunerna kan vi för enkelhetens skull i tabellen ange kommunens invånartal istället för urvalsstorleken. RVU syöstra Sverige, v..

158 Observera att nedanstående tabell endast är avsedd som en grov indikation på säkerheten i materialet. Angivet Konfidensintervall antal resor Kommunstorlek inv. Kommunstorlek inv. Kommunstorlek inv. Kommunstorlek inv Man måste också ta hänsyn till de övriga tre osäkerhetsfaktorerna ovan. Potentiellt är ju framför allt det betydande bortfallet en viktig faktor. Den speciella undersökning som gjordes i bortfallet tyder emellertid på att den faktorn är relativt måttlig. Ett tämligen subjektivt förslag är att lägga till % till osäkerhetsmarginalen ovan. Övriga data i kommunbilagorna Övriga data i kommunbilagorna (utöver resetabellerna och kartorna) baseras på resultaten från invånarna i ålder - år i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

159 E. Alvesta kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Alvesta inv. Befolkningstäthet:, inv./km Moheda inv. Andel inv. i tätort med > inv. Inpendlare: Utpendlare: % Vislanda inv. Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Moheda Övriga landet Övr. kom. Övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

160 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn och resans syfte Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Alvesta Inom Moheda Inom Vislanda Inom övr. kom. Alvesta-Moheda Alvesta-Vislanda Alvesta-övr. kom. Moheda-Vislanda Moheda-övr. kom. Visanda-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Sävsjö Till/från Växjö Till/från Tingsryd Till/från Älmhult Till/från Ljungby Till/från Värnamo Till/från övr. Sverige Summa RVU syöstra Sverige, v..

161 Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn och färdmedel Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Alvesta Inom Moheda Inom Vislanda Inom övr. kom. Alvesta-Moheda Alvesta-Vislanda Alvesta-övr. kom. Moheda-Vislanda Moheda-övr. kom. Visanda-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Sävsjö Till/från Växjö Till/från Tingsryd Till/från Älmhult Till/från Ljungby Till/från Värnamo Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

162 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Vana av att åka med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

163 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till bil (bas: kommuninvånare). Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

164 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

165 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet ()bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

166 E. Aneby kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Aneby inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Övr. kom. Jönköping kommun Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

167 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn och resans syfte Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Aneby Inom övr. kom. Aneby-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Tranås Till/från Ydre Till/från Eksjö Till/från Nässjö Till/från Jönköping Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn och färdmedel Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Aneby Inom övr. kom. Aneby-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Tranås Till/från Ydre Till/från Eksjö Till/från Nässjö Till/från Jönköping Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

168 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

169 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

170 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

171 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

172 E. Borgholms kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Borgholm inv. Befolkningstäthet:, inv./km Andel inv. i tätort med > inv. % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet Övr. kom. Mörbylånga kommun Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

173 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn och resans syfte Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Borgholm Inom övr. kom. Borgholm-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Mörbylånga Till/från Kalmar Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn och färdmedel Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Borgholm Inom övr. kom. Borgholm-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Mörbylånga Till/från Kalmar Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

174 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

175 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

176 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

177 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

178 E. Eksjö kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Eksjö inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Mariannelund inv. Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet övr. kom. Mariannelund Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

179 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dag Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Eksjö Inom Mariannelund Inom övr. kom. Eksjö-Mariannelund Eksjö-lands. Mariannelund-lands. In/ut ur kommunen Till/från Ydre Till/från Vimmerby Till/från Hultsfred Till/från Vetlanda Till/från Nässjö Till/från Aneby Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dag Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Eksjö Inom Mariannelund Inom övr. kom. Eksjö- Mariannelund Eksjö-övr. kom. Mariannelund-lands. In/ut ur kommunen Till/från Ydre Till/från Vimmerby Till/från Hultsfred Till/från Vetlanda Till/från Nässjö Till/från Aneby Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

180 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

181 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

182 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare).färdsätt till arbetet efter uppskattad restid RVU syöstra Sverige, v..

183 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

184 E. Emmaboda kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Emmaboda inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen övr. kom. Övriga landet Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

185 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dag Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Emmaboda Inom övr. kom. Emmaboda-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Nybro Till/från Kalmar Till/från Torsås Till/från Karlskrona Till/från Ronneby Till/från Tingsryd Till/från Lessebo Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dag Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Emmaboda Inom övr. kom. Emmaboda-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Nybro Till/från Kalmar Till/från Torsås Till/från Karlskrona Till/från Ronneby Till/från Tingsryd Till/från Lessebo Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

186 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

187 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

188 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

189 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

190 E. Gislaveds kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Gislaved inv. Befolkningstäthet:, inv./km Anderstorp inv. Andel inv. i tätort med > inv. % Smålandsstenar inv. Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Tranemo kommun Övriga landet övr. kom. Svenljunga kommun Falkenberg kommun Smålandsstenar Hylte kommun övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Ljungby kommun RVU syöstra Sverige, v..

191 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dag Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Gislaved Inom Anderstorp Inom Smålands. Inom övr. kom. Gislaved-Anderstorp Gislaved-Smålands. Anderst.-Småland. Gislaved-övr. kom. Anderstorp-övr. kom. Smålads.-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Jönköping Till/från Vaggeryd Till/från Gnosjö Till/från Värnamo Till/från Ljungby Till/från Hylte Till/från Falkenberg Till/från Svenljunga Till/från Tranemo Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dag RVU syöstra Sverige, v..

192 Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Gislaved Inom Anderstorp Inom Smålands. Inom övr. kom. Gislaved-Anderstorp Gislaved-Smålands. Anderst.-Småland. Gislaved-övr. kom. Anderstorp-övr. kom. Smålads.-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Jönköping Till/från Vaggeryd Till/från Gnosjö Till/från Värnamo Till/från Ljungby Till/från Hylte Till/från Falkenberg Till/från Svenljunga Till/från Tranemo Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

193 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

194 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

195 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

196 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

197 E. Gnosjö kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Gnosjö inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Hillerstorp inv. Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet Övr. kom. Hillerstorp Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

198 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Gnosjö Inom Hillerstorp Inom övr. kom. Gnosjö-Hillerstorp Gnosjö-övr. kom. Hillerstorp-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Gislaved Till/från Vaggeryd Till/från Värnamo Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Gnosjö Inom Hillerstorp Inom övr. kom. Gnosjö-Hillerstorp Gnosjö-övr. kom. Hillerstorp-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Gislaved Till/från Vaggeryd Till/från Värnamo Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

199 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

200 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

201 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

202 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

203 E. Habo kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Habo inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet Hjo kommun Övr. kom. Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

204 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Habo Inom övr. kom. Habo-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Hjo Till/från Jönköping Till/från Mullsjö Till/från Tidaholm Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Habo Inom övr. kom. Habo-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Hjo Till/från Jönköping Till/från Mullsjö Till/från Tidaholm Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

205 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

206 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen bil Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

207 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

208 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

209 E. Hultsfreds kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Hultsfred inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km Inpendlare: Virserum inv. % Målilla inv. Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet övr. kom. övr. kom. övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

210 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Hultsfred Inom Virserum Inom Målilla Inom övr. kom. Hultsfred-Virserum Hultsfred-Målilla Hultsfred-övr. kom. Virserum-Målilla Virserum-övr. kom. Målilla-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Vimmerby Till/fr Oskarshamn Till/från Högsby Till/fr Uppvidinge Till/från Vetlanda Till/från Eksjö Till/från övr. Sverige Summa RVU syöstra Sverige, v..

211 Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Hultsfred Inom Virserum Inom Målilla Inom övr. kom. Hultsfred-Virserum Hultsfred-Målilla Hultsfred-övr. kom. Virserum-Målilla Virserum-övr. kom. Målilla-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Vimmerby Till/från Oskarshamn Till/från Högsby Till/från Uppvidinge Till/från Vetlanda Till/från Eksjö Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

212 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

213 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

214 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

215 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

216 E. Högsby kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Högsby inv. Befolkningstäthet:, inv./km Andel inv. i tätort med > inv. % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Högsby Övriga landet Övr. kom. Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen).. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

217 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Högsby Inom övr. kom. Högsby-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Hultsfred Till/fr Oskarshamn Till/från Mönsterås Till/från Nybro Till/fr Uppvidinge Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Högsby Inom övr. kom. Högsby-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Hultsfred Till/från Oskarshamn Till/från Mönsterås Till/från Nybro Till/från Uppvidinge Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

218 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

219 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

220 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

221 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

222 E. Kalmar kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Kalmar inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km Lindsdal inv. % Smedby inv. Inpendlare: Rinkabyholm inv. Utpendlare: Ljungbyholm inv. Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet Borgholms kommun Lindsdal Smedby Rinkabyholm Ljungbyholm Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn övr. kom. Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

223 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Kalmar Inom Lindsdal Inom Smedby Inom Rinkabyholm Inom Ljungbyholm Inom övr. kom. Kalmar-Lindsdal Kalmar-Smedby Kalmar-Rinkabyh. Kalmar-Ljungbyh. Kalmar-övr. kom. Lindsdal-Smedby Lindsdal-Rinkabyh. Lindsdal-Ljungbyh. Lindsdal-övr. kom. Smedby-Rinkabyh. Smedby-Ljungbyh. Smedby-övr. kom. Rinkabyholm-Ljungb. Rinkabyholm-lands. Ljungbyholm-lands. In till/ut ur kom. Till/från Mönsterås Till/från Borgholm Till/från Mörbylånga Till/från Torsås Till/från Emmaboda Till/från Nybro Till/från övr Sverige Summa RVU syöstra Sverige, v..

224 Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Kalmar Inom Lindsdal Inom Smedby Inom Rinkabyholm Inom Ljungbyholm Inom övr. kom. Kalmar-Lindsdal Kalmar-Smedby Kalmar-Rinkabyh. Kalmar-Ljungbyh. Kalmar-övr. kom. Lindsdal-Smedby Lindsdal-Rinkabyh. Lindsdal-Ljungbyh. Lindsdal-övr. kom. Smedby-Rinkabyh. Smedby-Ljungbyh. Smedby-övr. kom. Rinkabyh.-Ljungb. Rinkabyholm-lands. Ljungbyholm-lands. In till/ut ur kom. Till/från Mönsterås Till/från Borgholm Till/fr Mörbylånga Till/från Torsås Till/fr Emmaboda Till/från Nybro Till/från övr Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

225 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

226 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

227 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

228 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

229 E. Karlshamns kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Yta: km Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km Inpendlare: Tätorter med > invånare: Karlshamn (inkl. inv. Asarum) Mörrum inv. % Svängsta inv. Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Svängsta övr. kom. Övriga landet Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

230 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Karlshamn Inom Mörrum Inom Svängsta Inom övr. kom. Karlshamn-Mörrum Karlshamn-Svängst. Karlshamn-övr. kom. Mörrum-Svängsta Mörrum-övr. kom. Svängsta-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Tingsryd Till/från Ronneby Till/fr Sölvesborg Till/från Olofström Till/fr övr. Sverige Summa RVU syöstra Sverige, v..

231 Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Karlshamn Inom Mörrum Inom Svängsta Inom övr. kom. Karlshamn-Mörrum Karlshamn-Svängsta Karlshamn-övr. kom. Mörrum-Svängsta Mörrum-övr. kom. Svängsta-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Tingsryd Till/från Ronneby Till/från Sölvesborg Till/från Olofström Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

232 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

233 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

234 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

235 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

236 E. Karlskrona kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Karlskrona inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km Rödeby inv. % Nättraby inv. Inpendlare: Jämjö inv. Utpendlare: Hasslö inv. Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet (fr.a. Karlshamn och Kalmar) övr. kom. Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

237 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Karlskrona Inom Rödeby Inom Nättraby Inom Jämjö Inom Hasslö Inom övr. kom. Karlskr.-Rödeby Karlskr.-Nättraby Karlskrona-Jämjö Karlskrona-Hasslö Karlskrona-övr. kom. Rödeby-Nättraby Rödeby-Jämjö Rödeby-Hasslö Rödeby-övr. kom. Nättraby-Jämjö Nättraby-Hasslö Nättraby-övr. kom. Jämjö-Hasslö Jämjö-övr. kom. Hasslö-övr. kom. In/ut ur kommun Till/från Torsås Till/från Ronneby Till/fr Emmaboda Till/fr övr. Sverige Summa RVU syöstra Sverige, v..

238 Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Karlskrona Inom Rödeby Inom Nättraby Inom Jämjö Inom Hasslö Inom övr. kom. Karlskrona-Rödeby Karlskrona-Nättraby Karlskrona-Jämjö Karlskrona-Hasslö Karlskrona-övr. kom. Rödeby-Nättraby Rödeby-Jämjö Rödeby-Hasslö Rödeby-övr. kom. Nättraby-Jämjö Nättraby-Hasslö Nättraby-övr. kom. Jämjö-Hasslö Jämjö-övr. kom. Hasslö-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Torsås Till/från Ronneby Till/fr Emmaboda Till/fr övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

239 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

240 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

241 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

242 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

243 E. Lessebo kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Hovmanstorp inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Lessebo inv. Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet Övr. kom. Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

244 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Lessebo Inom Hovmantorp Inom övr. kom. Lessbo-Hovmant. Lessebo-övr. kom. Hovmantorp-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/fr Uppvidinge Till/fr Nybro Till/fr Emmaboda Till/från Tingsryd Till/från Växjö Till/fr övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Lessebo Inom Hovmantorp Inom övr. kom. Lessbo-Hovmant. Lessebo-övr. kom. Hovmantorp-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Uppvidinge Till/från Nybro Till/från Emmaboda Till/från Tingsryd Till/från Växjö Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

245 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

246 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

247 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

248 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

249 E. Ljungby kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Ljungby inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Lagan inv. Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Hylte kommun övr. kom. Övriga landet Halmstad kommun Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

250 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Ljungby Inom Lagan Inom övr. kom. Ljungby-Lagan Ljungby-övr. kom. Lagan-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Värnamo Till/från Alvesta Till/från Älmhult Till/från Markaryd Till/från Laholm Till/från Halmstad Till/från Hylte Till/från Gislaved Till/fr övr. Sverige Summa RVU syöstra Sverige, v..

251 Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Ljungby Inom Lagan Inom övr. kom. Ljungby-Lagan Ljungby-övr. kom. Lagan-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Värnamo Till/från Alvesta Till/från Älmhult Till/från Markaryd Till/från Laholm Till/från Halmstad Till/från Hylte Till/från Gislaved Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

252 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

253 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

254 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

255 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

256 E. Markaryds kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Markaryd inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Strömsnäsbruk inv. Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet övr. kom. Hässleholm kommun Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Osby kommun Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

257 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Markaryd Inom Strömsnäsb. Inom övr. kom. Markaryd-Strömsn. Markaryd-övr. kom. Srömsn.-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Ljungby Till/från Älmhult Till/från Osby Till/fr Hässleholm Till/fr Örkelljunga Till/från Laholm Till/fr övr. Sverige Summa RVU syöstra Sverige, v..

258 Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Markaryd Inom Strömsnäsbruk Inom övr. kom. Markaryd-Strömsn. Markaryd-övr. kom. Srömsn.-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Ljungby Till/från Älmhult Till/från Osby Till/från Hässleholm Till/från Örkelljunga Till/från Laholm Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

259 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

260 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

261 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) % % % % % % % % % % % Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

262 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

263 E. Mullsjö kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Mullsjö inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Tidaholm kommun Övr. kom. Övriga landet Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

264 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Mullsjö Inom övr. kom. Mullsjö-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Tidaholm Till/från Habo Till/från Jönköping Till/fr Ulricehamn Till/från Falköping Till/fr övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Mullsjö Inom övr. kom. Mullsjö-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Tidaholm Till/från Habo Till/från Jönköping Till/från Ulricehamn Till/från Falköping Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

265 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

266 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

267 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

268 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

269 E. Mönsterås kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Mönsterås inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Blomstermåla inv. Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet övr. kom. Blomstermåla Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

270 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Mönsterås Inom Blomstermåla Inom övr. kom. Mönsterås-Blomst. Mönsterås-lands. Blomsterm.-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/fr Oskarshamn Till/från Kalmar Till/från Nybro Till/från Högsby Till/fr övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Mönsterås Inom Blomstermåla Inom övr. kom. Mönsterås-Blomst. Mönsterås-lands. Blomsterm.-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Oskarshamn Till/från Kalmar Till/från Nybro Till/från Högsby Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

271 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

272 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

273 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

274 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

275 E. Mörbylånga kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Färjestaden inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Mörbylånga inv. Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

276 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Mörbylånga Inom Färjestaden Inom övr. kom. Mörbyl.-Färjestaden Mörbylånga-övr. kom. Färjest.-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Borgholm Till/från Kalmar Till/fr övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Mörbylånga Inom Färjestaden Inom övr. kom. Mörbyl.-Färjestaden Mörbylånga-övr. kom. Färjest.-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Borgholm Till/från Kalmar Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

277 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

278 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

279 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

280 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

281 E. Nybro kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Nybro inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet övr. kom. Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

282 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Nybro Inom övr. kom. Nybro-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Högsby Till/från Mönsterås Till/från Kalmar Till/fr Emmaboda Till/från Lessebo Till/fr Uppvidinge Till/fr övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Nybro Inom övr. kom. Nybro-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Högsby Till/från Mönsterås Till/från Kalmar Till/från Emmaboda Till/från Lessebo Till/från Uppvidinge Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

283 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

284 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

285 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

286 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

287 E. Nässjö kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Nässjö inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km Inpendlare: Forserum inv. % Bodafors inv. Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn övr. kom. Forserum Bodafors Vetlanda kommun Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

288 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Nässjö Inom Forserum Inom Bodafors Inom övr. kom. Nässjö-Forserum Nässjö-Bodafors Forserum-Bodafor. Nässjö-övr. kom. Forserum-övr. kom. Bodafors-övr. kom. In/ut kommun Till/från Aneby Till/från Eksjö Till/från Vetlanda Till/från Sävsjö Till/fr Jönköping Till/fr övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn RVU syöstra Sverige, v..

289 Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Nässjö Inom Forserum Inom Bodafors Inom övr. kom. Nässjö-Forserum Nässjö-Bodafors Forserum-Bodafors Nässjö-övr. kom. Forserum-övr. kom. Bodafors-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Aneby Till/från Eksjö Till/från Vetlanda Till/från Sävsjö Till/från Jönköping Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

290 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

291 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

292 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

293 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

294 E. Olofströms kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Olofström inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Osby kommun Ö. Göinge kommun Övriga landet Övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Bromölla kommun Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

295 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Olofström Inom övr. kom. Olofström-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Tingsryd Till/fr Karlshamn Till/fr Sölvesborg Till/från Bromölla Till/från Ö. Göinge Till/från Osby Till/från Älmhult Till/fr övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Olofström Inom övr. kom. Olofström-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Tingsryd Till/från Karlshamn Till/från Sölvesborg Till/från Bromölla Till/från Ö. Göinge Till/från Osby Till/från Älmhult Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

296 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

297 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

298 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

299 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

300 E. Oskarshamns kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Oskarshamn inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet Övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

301 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Oskarshamn Inom övr. kom. Oskarsh.-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Västervik Till/från Mönsterås Till/från Högsby Till/från Hultsfred Till/från Vimmerby Till/fr övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Oskarshamn Inom övr. kom. Oskarsh.-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Västervik Till/från Mönsterås Till/från Högsby Till/från Hultsfred Till/från Vimmerby Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

302 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

303 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

304 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

305 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Figur: Färdsätt till arbetet och uppskattad restid (bas: kommuninvånare). Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

306 E. Ronneby kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Ronneby inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Kallinge Bräkne- Hoby inv. inv. Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet Övr. kom. Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

307 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dugn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Ronneby Inom Bräkne-Hoby Inom Kallinge Inom övr. kom. Ronneby-Br.-Hoby Ronneby-Kallinge Ronneby-övr. kom. Br.-Hoby-Kallinge Br.-Hoby-övr. kom. Kallinge-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Tingsryd Till/fr Emmaboda Till/fr Karlskrona Till/fr Karlshamn Till/fr övr. Sverige Summa RVU syöstra Sverige, v..

308 Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dugn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Ronneby Inom Bräkne-Hoby Inom Kallinge Inom övr. kom. Ronneby-Br.-Hoby Ronneby-Kallinge Ronneby-övr. kom. Br.-Hoby-Kallinge Br.-Hoby-övr. kom. Kallinge-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Tingsryd Till/från Emmaboda Till/från Karlskrona Till/från Karlshamn Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

309 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag % % % % % % Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

310 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

311 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

312 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Figur: Färdsätt till arbetet och uppskattad restid (bas: kommuninvånare). Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, RVU syöstra Sverige, v..

313 E. Sävsjö kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Sävsjö inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

314 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Sävsjö Inom övr. kom. Sävsjö-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Nässjö Till/från Vetlanda Till/från Växjö Till/från Alvesta Till/från Värnamo Till/från Vaggeryd Till/fr övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Sävsjö Inom övr. kom. Sävsjö-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Nässjö Till/från Vetlanda Till/från Växjö Till/från Alvesta Till/från Värnamo Till/från Vaggeryd Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

315 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

316 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

317 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

318 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Figur: Färdsätt till arbetet och uppskattad restid (bas: kommuninvånare). Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, RVU syöstra Sverige, v..

319 E. Sölvesborgs kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Sölvesborg inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet Bromölla kommun Övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

320 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Sölvesborg Inom övr. kom. Sölvesborg-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Olofström Till/fr Karlshamn Till/från Bromölla Till/fr övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Sölvesborg Inom övr. kom. Sölvesborg-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Olofström Till/från Karlshamn Till/från Bromölla Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

321 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

322 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

323 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

324 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Procent Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

325 E. Tingsryds kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Tingsryd inv. Befolkningstäthet:, inv./km Andel inv. i tätort med > inv. % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet övr. kom. Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

326 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Tingsryd Inom övr. kom. Tingsryd-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Växjö Till/från Lessebo Till/fr Emmaboda Till/från Ronneby Till/fr Karlshamn Till/från Olofström Till/från Älmhult Till/från Alvesta Till/fr övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt Med bil Med buss/tåg Med cykel antal Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Tingsryd Inom övr. kom. Tingsryd-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Växjö Till/från Lessebo Till/från Emmaboda Till/från Ronneby Till/från Karlshamn Till/från Olofström Till/från Älmhult Till/från Alvesta Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

327 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

328 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

329 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

330 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

331 E. Torsås kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Torsås inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

332 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Torsås Inom övr. kom. Torsås-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Kalmar Till/från Karlskrona Till/från Emmaboda Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Torsås Inom övr. kom. Torsås-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Kalmar Till/från Karlskrona Till/från Emmaboda Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

333 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

334 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

335 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

336 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

337 E. Tranås kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Tranås inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Ödeshögs kommun Boxholms kommun Övriga landet övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Ydre kommun Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

338 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Tranås Inom övr. kom. Tranås-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Ödeshög Till/från Boxholm Till/från Ydre Till/från Aneby Till/från Jönköping Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Tranås Inom övr. kom. Tranås-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Ödeshög Till/från Boxholm Till/från Ydre Till/från Aneby Till/från Jönköping Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

339 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

340 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

341 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

342 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

343 E. Uppvidinge kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Åseda inv. Befolkningstäthet:, inv./km Andel inv. i tätort med > inv. % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Hultsfred kommun Övriga landet Övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

344 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Åseda Inom övr. kom. Åseda-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Vetlanda Till/från Hultsfred Till/från Högsby Till/från Nybro Till/från Lessebo Till/från Växjö Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Åseda Inom övr. kom. Åseda-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Vetlanda Till/från Hultsfred Till/från Högsby Till/från Nybro Till/från Lessebo Till/från Växjö Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

345 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

346 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

347 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

348 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

349 E. Vaggeryds kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Vaggeryd inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Skillingaryd inv. Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet Övr. kom. Värnamo kommun Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

350 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Vaggeryd Inom Skillingaryd Inom övr. kom. Vaggeryd-Skilling. Vaggeryd-övr. kom. Skillingaryd-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Jönköping Till/från Nässjö Till/från Sävsjö Till/från Värnamo Till/från Gnosjö Till/från Gislaved Till/från övr. Sverige Summa RVU syöstra Sverige, v..

351 Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Vaggeryd Inom Skillingaryd Inom övr. kom. Vaggeryd-Skilling. Vaggeryd-övr. kom. Skillingaryd-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Jönköping Till/från Nässjö Till/från Sävsjö Till/från Värnamo Till/från Gnosjö Till/från Gislaved Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

352 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

353 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

354 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

355 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

356 E. Vetlanda kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Vetlanda inv. Befolkningstäthet:, inv./km Ekenässjön inv. Andel inv. i tätort med > inv. % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Vetlanda Övriga landet Övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

357 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Vetlanda Inom Ekenässjön Inom övr. kom. Vetlanda-Ekenässj. Vetlanda-övr. kom. Ekenässj.-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Eksjö Till/från Hultsfred Till/från Uppvidinge Till/från Växjö Till/från Sävsjö Till/från Nässjö Till/från övr. Sverige Summa RVU syöstra Sverige, v..

358 Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Vetlanda Inom Ekenässjön Inom övr. kom. Vetlanda-Ekenässj. Vetlanda-övr. kom. Ekenässj.-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Eksjö Till/från Hultsfred Till/från Uppvidinge Till/från Växjö Till/från Sävsjö Till/från Nässjö Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

359 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

360 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

361 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

362 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

363 E. Vimmerby kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Vimmerby inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övriga landet Kinda kommun Övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

364 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Vimmerby Inom övr. kom. Vimmerby-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Kinda Till/från Västervik Till/från Oskarshamn Till/från Hultsfred Till/från Eksjö Till/från Ydre Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Vimmerby Inom övr. kom. Vimmerby-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Kinda Till/från Västervik Till/från Oskarshamn Till/från Hultsfred Till/från Eksjö Till/från Ydre Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

365 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

366 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

367 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

368 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Procent Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

369 E. Värnamo kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Värnamo inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Värnamo övr. kom. Övriga Sverige Rydaholm Alvesta Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

370 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Värnamo Inom Rydaholm Inom övr. kom. Värnamo-Rydaholm Värnamo-övr. kom. Rydaholm-lands. In/ut ur kommunen Till/från Vaggeryd Till/från Sävsjö Till/från Alvesta Till/från Ljungby Till/från Gislaved Till/från Gnosjö Till/från övr. Sverige Summa RVU syöstra Sverige, v..

371 Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Värnamo Inom Rydaholm Inom övr. kom. Värnamo-Rydaholm Värnamo-övr. kom. Rydaholm-lands. In/ut ur kommunen Till/från Vaggeryd Till/från Sävsjö Till/från Alvesta Till/från Ljungby Till/från Gislaved Till/från Gnosjö Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

372 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden % % % % % % Totalt Vardag Helg Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

373 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

374 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

375 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Procent Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

376 E. Västerviks kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Västervik inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Gamleby inv. Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Åtvidabergs kommun Valdemarsviks kommun Övriga landet övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

377 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Västervik Inom Gamleby Inom övr. kom. Västervik-Gamleby Västerv.-övr. kom. Gamleby-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Åtvidaberg Till/fr. Valdemarsvik Till/fr Oskarshamn Till/från Vimmerby Till/från Kinda Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt Med bil Med buss/tåg Med cykel antal Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Västervik Inom Gamleby Inom övr. kom. Västervik-Gamleby Västerv.-övr. kom. Gamleby-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Åtvidaberg Till/fr. Valdemarsvik Till/från Oskarshamn Till/från Vimmerby Till/från Kinda Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

378 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

379 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

380 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

381 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

382 E. Växjö kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Växjö inv. Befolkningstäthet:, inv./km Rottne inv. Andel inv. i tätort med > inv. % Ingelstad inv. Inpendlare: Braås inv. Utpendlare: Lammhult/Björnö inv. Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Lammhult-Björnö Braås För Växjö stratifierades urvalet över urvals-områden, så att personer drogs i vart område utom Teleborg ( pers), Araby /Hov () och Landsbygd Ör/Berg/Ormesberga (). En speciell korrektionsvägning har därför tillämpats för Växjö, för att ge varje område en vikt som motsvarar deras befolkning. Övriga landet övr. kom. Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). RVU syöstra Sverige, v..

383 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Växjö stad Inom Rottne Inom Ingelstad Inom Braås Inom Lammhult Inom övr. kom. Växjö-Rottne Växjö-Ingelstad Växjö-Braås Växjö-Lammhult Växjö-övr. kom. Rottne-Ingelstad Rottne-Braås Rottne-Lammhult Rottne-övr. kom. Ingelstad-Braås Ingelst.-Lammhult Ingelstad-övr. kom. Braås-Lammhult Braås-övr. kom. Lammhult-övr. kom. In/ut ur Komm. Till/från Vetlanda Till/från Uppvidinge Till/från Lessebo Till/från Tingsryd Till/från Alvesta Till/från Sävsjö Till/från övr. Sverige Summa OBS: Rottne, Ingelstad, Braås och Lammhult är här defierade som tätorter, ej analysområden. RVU syöstra Sverige, v..

384 Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Växjö Inom Rottne Inom Ingelstad Inom Braås Inom Lammhult Inom övr. kom. Växjö-Rottne Växjö-Ingelstad Växjö-Braås Växjö-Lammhult Växjö-övr. kom. Rottne-Ingelstad Rottne-Braås Rottne-Lammhult Rottne-övr. kom. Ingelstad-Braås Ingelst.-Lammhult Ingelstad-övr. kom. Braås-Lammhult Braås-övr. kom. Lammhult-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Vetlanda Till/från Uppvidinge Till/från Lessebo Till/från Tingsryd Till/från Alvesta Till/från Sävsjö Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

385 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

386 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

387 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

388 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

389 E. Älmhults kommun Kommunfakta Antal invånare: inv. Tätorter med > invånare: Yta: km Älmhult inv. Befolkningstäthet: Andel inv. i tätort med > inv., inv./km % Inpendlare: Utpendlare: Källa: SCB -- Reseströmmar inom och till/från kommunen Övr. kom. Osby kommun Övriga landet Karta: Reseströmmar resor inom och in/ut ur kommunen (exkl. resor inom tätorterna/övr. kommunen). Tjockleken på strecken som representerar resströmmarna är proportionerligt till antalet resor på varje sträcka. Exemplet nedan ger en bild av hur många resor streck av olika tjockled motsvarar: = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn = resor/dygn RVU syöstra Sverige, v..

390 Antal resor inom och in/ut ur kommunen Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Till/från arbete/studier Till/från inköp Fritids- eller semesterresor Vard Helg Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Älmhult Inom övr. kom. Älmhult-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Ljungby Till/från Alvesta Till/från Tingsryd Till/från Olofström Till/från Osby Till/från Markaryd Till/från övr. Sverige Summa Tabell: Antal resor inom och in/ut ur kommunen per dygn Totalt antal Med bil Med buss/tåg Med cykel Alla Vard Helg Vard Helg Vard Helg Inom kommunen Inom Älmhult Inom övr. kom. Älmhult-övr. kom. In/ut ur kommunen Till/från Ljungby Till/från Alvesta Till/från Tingsryd Till/från Olofström Till/från Osby Till/från Markaryd Till/från övr. Sverige Summa Not: Resetabellerna redovisar resor gjorda av regionens invånare (inkl. Jönköpings RVU). Övriga data i kommunbilagorna baseras på resultaten från invånarna i respektive kommun. RVU syöstra Sverige, v..

391 Resornas fördelning mellan olika färdsätt % % % % % % Totalt Bil, ensam Bil, samåker Annat färdsätt Vardag Till fots Cykel Tåg Helg Buss Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika huvudfärdsätt (bas: kommuninvånare). Resornas fördelning mellan olika ärenden Totalt Vardag Helg % % % % % % Arbete Tjänsteärende Skola Hämta/lämna Inköp Vård Bank/post Fritid Semester Annat Figur: Resornas fördelning (antal resor) mellan olika ärenden (bas: kommuninvånare). Resfrekvens med olika färdsätt % % % % % % Bil, ensam förare Dagligen Ngn/ngra ggr/vecka Bil, samåker Ngn/ngra ggr/månad Mer sällan Cykel Aldrig Ej svar Kollektivtrafik Figur: Resfrekvens med olika färdsätt (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

392 Tillgång till bil % % % % % % Totalt Ingen bil Män bil eller fler bilar Kvinnor Figur: Tillgång till bil Tillgång till cykel % % % % % % Totalt Ingen cykel Män cykel eller flera cyklar Kvinnor Figur: Hushållens tillgång till cykel (bas: bas: kommuninvånare). Tillgång till reskort på kollektivtrafiken % % % % % % Periodkort TOTALT Värdekort Klippkort Män Skolkort Färdtjänstkort Annat Kvinnor Inget Figur: Tillgång till tåg- eller busskort (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

393 Avstånd till olika kommunikationer % % % % % % VID BOSTADEN Närmaste busshållplats < m Närmaste järnvägshållplats - m Närmaste bilparkering m- km - km VID ARBETE/STUDIER - km Närmaste busshållplats Närmaste järnvägshållplats > km Närmaste bilparkering Figur: Tillgång till kommunikationer vid bostaden och arbete-/studieplats (bas: kommuninvånare). Tillgång till förmåner på arbetsplatsen (%) Fri parkering Parkering med avgift Förmånsbeskattad parkering Företagsbil/bilpoolsbil Förmånsbil Ersättn. för egen bil i tjänsten Subv. kort för kollektivtrafiken Tjänstecykel Eldriven cykel Använt senaste månaden Tillgång till men inte använt Figur: Tillgång till olika förmåner på arbetsplatsen (bas: kommuninvånare). Färdsätt till arbetet efter uppskattad reslängd % % % % % % TOTALT Bil Kollektivt < km Cykel -< km Till fots -< km Annat km Figur: Färdsätt till arbetet (antal resor) och uppskattad reslängd (bas: kommuninvånare). RVU syöstra Sverige, v..

394 Antal resor Andel som rest Resor per dag för alla individer Resor per dag för individer som rest Hela veckan %,, Vardagar %,, Helg %,, Figur: Andel and antal av de boende i kommunen som rest, samt antal resor. Attityder till förändrat bilanvändande (%) Jag använder bil för de flesta av mina resor och tänker åka lika mycket bil i framtiden eftersom jag behöver det Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag funderar på att minska min bilanvändning. Jag är dock osäker på hur och när det ska ske. Jag använder bil för de flesta av mina resor men jag har som mål att minska min bilanvändning. Jag har redan provat att ersätta vissa resor Jag tänker inte ändra mitt vardagliga bilresande eftersom jag sällan använder bil. Hela regionen Kommunen Figur: Nuvarande bilanvändning och tankar på att förändra bilåkandet (bas: kommuninvånare). Bortfall och svarsfrekvens Tabell: Bortfall och svarsfrekvens Antal Svarsfrekvens Bruttourval Nettourval Inkomna svar, svarsfrekvens, % RVU syöstra Sverige, v..

395 Ett samarbete med: Trafikverket, Borlänge Telefon: -, Texttelefon: -

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Resvaneundersökning i Falköpings kommun

Resvaneundersökning i Falköpings kommun Resvaneundersökning i Falköpings kommun Hösten 2014 2015 Koucky & Partners AB På uppdrag av Falköpings kommun Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktpersoner: Projektnr 14039 Resvaneundersökning i Falköpings

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Annika Nilsson Trivector Traffic (Stockholm) Resvaneundersökning (RVU) Enda sättet att mäta andel! Kräver tillräckligt antal svar på lokal nivå för

Läs mer

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007

Bilaga 2; Sammanställning: Resvanor Syd 2007 Gång-/cykelplan Bilaga ; Resvanor Syd 7 Bilaga ; Sammanställning: Resvanor Syd 7 OM UNDERSÖKNINGEN... DE SVARANDE... FAMILJEKONSTELLATIONER... BOENDETYP... UTBILDNINGSNIVÅ... 3 SYSSELSÄTTNING... 3 ÅRSINKOMST...

Läs mer

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING

Resvanor i Jönköpings kommun 2014 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2014-08-22 JÖNKÖPING 2014-08-22 Antagen av kommunfullmäktige 30 oktober 2008 www.jonkoping.se/stadsbyggnadsvisionen JÖNKÖPING STADEN OCH SJÖARNA Stadsbyggnadsvision 2.0 Från tanke till handling Resvanor i Jönköpings kommun

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter (5-siffrig SNI2007) region och tid

Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter (5-siffrig SNI2007) region och tid Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter 2007 2008 2009 2010 2011 2012 20005 FA5 Värnamo 2221 2218 2044 2049 2116 2091 20006 FA6 Jönköping 4090 3978 3720 3704 3695 3618 20007 FA7 Vetlanda 2463 2223

Läs mer

Välkommen till en aktivt år 2014 med många spännande aktiviteter i vårt lokalområde Välkommen att träffa andra collieägare

Välkommen till en aktivt år 2014 med många spännande aktiviteter i vårt lokalområde Välkommen att träffa andra collieägare Välkommen till en aktivt år 2014 med många spännande aktiviteter i vårt lokalområde Välkommen att träffa andra collieägare Du som tänker börja, eller har börjat och, träna bruks/ agility/rallylydnad/vallning,

Läs mer

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson

Skatteverket. Regionenkät Allmänheten 2004. Projekt nr 15687. Göteborg 2004-11-23. Kundansvarig: Jonas Persson. Projektledare: Matz Johansson Skatteverket Regionenkät Allmänheten 2004 Projekt nr 15687 Göteborg 2004-11-23 Kundansvarig: Jonas Persson Projektledare: Matz Johansson Dataansvarig: Jan Lundmark 1 Information om undersökningen Skatteverket

Läs mer

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor

Läs mer

2009-06-30. Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0

2009-06-30. Resvanor i Jönköpings kommun 2009 inom Stadsbyggnadsvision 2.0 2009-06-30 r 20 08 to be 30 ok ds vi si on en ti ge llm äk ds by gg na un fu ta ko m m g. se /s en av.jo nk op in ag A nt w w w JÖ G SJÖARNA IEN P OCH Ö N N K S TA D 2.0 is io n l i n g adsv d yggn t i

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Faurecia Exhaust Systems i Torsås April 2007 och maj 2008 Växjö 30 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1

Läs mer

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA

RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA RESVANEUNDERSÖKNING I BROMÖLLA BILD FRÅN BROMÖLLA Stockholm 2005-11-08 SWECO VBB AB Jenny Widell SWECO VBB Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon 08-695 60 00 Telefax 08-695 62 10 2005-11-08

Läs mer

BUSS 1 START I VÄSTERVIK

BUSS 1 START I VÄSTERVIK BUSS 1 START I VÄSTERVIK Onsdagen 2 april: Kl. 07:00 Västervik Resecentrum. Kl. 08:00 Vimmerby Resecentrum Kl. 08:20 Hultsfreds Resecentrum Kl. 09:00 Högsby Resecentrum Kl. 09:30 Åseda Station ( Uppvidinge

Läs mer

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00

Jennie Marklund Sweco Infrastructure, Södra Järnvägsgatan 37, 851 04 Sundsvall, 060-16 99 00 1 Dokumentinformation Titel: Resvanor i Piteå 2011 Författare: Jennie Marklund Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Jenny Widell, Sweco Infrastructure Handläggare: Marie Karlsson Sweco Infrastructure,

Läs mer

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20

RAPPORT. Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 RAPPORT Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden i Kalmar 2013-05-20 Titel: Resvaneundersökning i bostadsområdet Norrliden, Kalmar Redaktör: Nina Waara WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121

Läs mer

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011 I det följande kommer du att få frågor kring dels de resor du gör i tjänsten och dels kring dina resor till

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag Resvaneundersökning Piteå kommun Genomgång och diskussion av resultat 2012-03-12 Marie Karlsson, Sweco 1 Agenda Om resvaneundersökningen Tillgång till körkort och bil Tillgång till busskort Piteåinvånarnas

Läs mer

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal

Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

2010-02-26. Renare stadsluft. Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen 2010-02-26 Renare stadsluft Bilaga 2 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 Sammanfattning: Resvaneundersökning Skelleftedalen 2003 En resvaneundersökning för Skelleftedalen, Skellefteå

Läs mer

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner

Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner Våren 2014 GENOMFÖRD AV KOUCKY & PARTNERS OCH ENKÄTFABRIKEN Titel: Resvaneundersökning Ludvika och Smedjebackens kommuner våren 2014 Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Energikontor Sydost April 2007 maj 2008 Växjö 13 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1 & 2. Anställdas resor

Läs mer

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen Mats Wiklund Andreas Holmström mats.wiklund@trafa.se andreas.holmstrom@trafa.se Innehåll Bakgrund Upplägg och frågor Mätdagsundersökning Långväga resor

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Förord. Lund mars 2009. Trivector Traffic AB

Förord. Lund mars 2009. Trivector Traffic AB Förord Under hösten 2003 genomförde Malmö Stad en resvane- och attitydundersökning med tillhörande resdagbok. Undersökningen var en del i ett omfattande arbete med att skapa ett hållbart transportsystem

Läs mer

Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon. Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH

Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon. Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH En ny industriell revolution? En ny industriell revolution? 1. Förnybar energi En ny industriell revolution?

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

Teknisk rapport från NFO Infratest AB

Teknisk rapport från NFO Infratest AB Bilaga 1 Teknisk rapport från NFO Infratest AB Page 1 Riksskatteverket Regionenkät - Företag Projekt nr 14356 Göteborg 2003-12-18 Kundansvarig: Jonas Persson Dataansvarig: Jan Lundmark Information om undersökningen

Läs mer

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076

RAPPORT Marknadsundersökning Färja 2014 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport. Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 2013/45076 RAPPORT Marknadsundersökning Färja 14 Trafikverket Färjerederiet Huvudrapport Undersökning bland passagerarna Projektnummer: TRV 13/45 Dokumenttitel: Marknadsundersökning Färja 14 Skapat av: Markör Marknad

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Regionförbundet Södra Småland April 2007 maj 2008 Växjö 14 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1 & 2. Anställdas

Läs mer

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon Agenda Miljöengagerade bilhandlare visar vägen i Europa Kommunerna viktiga föregångare Granskning av kommunernas personbilar Bilval - att tänka på,

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Barns och ungdomars resvanor

Barns och ungdomars resvanor RAPPORT 2007:73 VERSION 1.0 Barns och ungdomars resvanor en resvaneundersökning bland 6-15 åringar i olika stora orter Dokumentinformation Titel: Barns och ungdomars resvanor - en resvaneundersökning bland

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet - Gemensam förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs Universitet

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Prislista. För resor över länsgräns. Gäller från och med 1 januari 2015. Information för resor mellan Kalmar län och angränsande län.

Prislista. För resor över länsgräns. Gäller från och med 1 januari 2015. Information för resor mellan Kalmar län och angränsande län. För resor över länsgräns Prislista Gäller från och med 1 januari 2015 Information för resor mellan Kalmar län och angränsande län. En del av Landstinget i Kalmar län Gränslöst resande! Nå hela södra Sverige

Läs mer

Synen på att pendla kollektivt. December 2014

Synen på att pendla kollektivt. December 2014 Synen på att pendla kollektivt December 2014 2 Undersökning om synen på att pendla kollektivt Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Projektledare: Markus Lagerqvist Datum: 2014-12-19

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

RVU Sverige 2012. -den nationella resvaneundersöknigen. Beskrivning av statistiken

RVU Sverige 2012. -den nationella resvaneundersöknigen. Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2012 -den nationella resvaneundersöknigen Beskrivning av statistiken RVU Sverige 2012 -den nationella resvaneundersöknigen Beskrivning av statistiken Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980. 1 januari 2012 - en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län - Jönköpings Länstrafik. Landstinget är den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 Lars-Gunnar Krantz och Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan

Läs mer

Tillgänglighet på biblioteken. No.2: Bibliotek:

Tillgänglighet på biblioteken. No.2: Bibliotek: Tillgänglighet på biblioteken Länsbibliotek Sydost och Regionbiblioteket Kalmar län vill undersöka hur läget är med tillgänglighetsarbetet för personer med funktionsnedsättning på kommunbiblioteken i Blekinge,

Läs mer

Om mikroarbete och restid

Om mikroarbete och restid Om mikroarbete och restid Undersökning om svenskarnas inställning till mikroarbete vad gör man med sin restid till och från jobbet Hösten 2012 Claremont www.claremont.se 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB

Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB TNS Sifo AB 2013-04-29 Bakgrund och metod Bakgrund/syfte Telia Sonera Sverige AB ville genomföra en mätning för att se vilken mobiloperatör som svenska folket upplever

Läs mer

TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011

TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg. Anders Peterson, ITN 2 november 2011 TNK098 Planering av kollektivtrafik och järnvägstrafik: Resvaneundersökning Yield Management på järnväg Anders Peterson, ITN 2 november 2011 Översikt Resvaneundersökning (RVU) Vad kan man få fram med en

Läs mer

Jönköpings Länstrafik - JLT

Jönköpings Länstrafik - JLT Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,

Läs mer

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola

Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Korta bilresor och deras miljöeffekter - Potential att använda cykel av Annika Nilsson, Lunds Tekniska Högskola Problem och syfte Resandet har ökat och med det koldioxidutsläppet som bidrar till växthuseffekten.

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Framtiden är elektrisk! Dr Henrik Ny, BTH, projektansvarig GreenCharge

Framtiden är elektrisk! Dr Henrik Ny, BTH, projektansvarig GreenCharge Framtiden är elektrisk! Dr Henrik Ny, BTH, projektansvarig GreenCharge Projektets namn: GreenCharge Sydost Elfordon i småstadsregioner Projektperiod: 20130401-20140331 Huvudstödmottagare: Blekinge tekniska

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013

Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Dialog med hushållen Nya vägvanor 2013 Resultat, Sammanfattning/Slutsatser IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-02-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Kampanjrapport. Kampanj bilister Tyresö 2015-01-27

Kampanjrapport. Kampanj bilister Tyresö 2015-01-27 Kampanjrapport Kampanj bilister Tyresö 2015-01-27 Innehåll 2 Bakgrund sida 3 4 Tidsaxel sida 5 Översikt utskick sida 6 12 OBS-mätning (telefonundersökning) sida 13 17 Svarshantering sida 18 22 Uppföljning

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar

Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar Sven Borén, doktorand BTH projekt GreenCharge http://www.barometern.se/kalmar/tysta-elbussar-imponerade-pa-passagerarna/ Foto: Stefan Nilsson Hållbarhetsutmaningen

Läs mer

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket

Vi behöver bilen MRF BIL Sweden 18-84 år förhållande till bilen svenska folket SVENSKAR OM BILEN Svenskar om bilen Att vi som bor i Sverige behöver bilen, det är ett faktum. Vi behöver bilen för att klara av vårt livspussel och för att kunna sköta våra arbeten. Vi använder den i

Läs mer

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Barns skolvägar Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: -10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens

Läs mer

UTLÄNDSKA ÄGARE AV FRITIDSHUS I KRONOBERG 2010 UTLÄNDSKA ÄGARE AV FRITIDSHUS I KRONOBERG

UTLÄNDSKA ÄGARE AV FRITIDSHUS I KRONOBERG 2010 UTLÄNDSKA ÄGARE AV FRITIDSHUS I KRONOBERG UTLÄNDSKA ÄGARE AV FRITIDSHUS I KRONOBERG Utförd av Resurs AB Hans Remvig Juni 2011 SAMMANFATTNING Av Kronobergs läns 11 900 fritidshus som ägs drygt 4 900 av boende utomlands.av dessa 4 900 fritidshus

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från IKEA Kalmar April 2007 och maj 2008 Växjö juni 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning. Anställdas resor till och

Läs mer

Val av transporter i Aneby kommun

Val av transporter i Aneby kommun VTI notat 13 2003 VTI notat 13-2003 Val av transporter i Aneby kommun Författare Sonja Forward FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer 40257 Projektnamn Aneby Uppdragsgivare Vägverket

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Attityd- och resvaneundersökning RVU 04. sammanställning av resultat

Attityd- och resvaneundersökning RVU 04. sammanställning av resultat Attityd- och resvaneundersökning RVU 04 sammanställning av resultat Rapport 2005:15 Utgåva 1.0, 20 mars 2005 Dokumentinformation Titel Attityd- och resvaneundersökning RVU 04 - sammanställning av resultat

Läs mer

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö

Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö RAPPORT Undersökning om resvanor, kännedom, attityder och incitament för att förändra resandet från östra Tyresö 2014-10-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är

Läs mer

ATTITYD- OCH RESVANEUNDERSÖKNING I VÄRMLAND 2014

ATTITYD- OCH RESVANEUNDERSÖKNING I VÄRMLAND 2014 ATTITYD- OCH RESVANEUNDERSÖKNING I VÄRMLAND 2014 DOKUMENTINFORMATION Titel: Resvaneundersökning 2014 Författare: Bengt Stålner Martin Ullberg Charlotte Wahl Jenny Widell Kvalitetsgranskning: Beställare:

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia

Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET VI BYGGER 16 NYA STATIONER I SKÅNE OCH SMÅLAND så att fler kan ta tåget till arbete, skola och fritid PROJEKT PÅGATÅG NORDOST OCH KRÖSATÅG Kommer du också att ta tåget? NYA RESVAL TILL OCH FRÅN JOBBET

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 2012-06-03... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

PARKERINGSKÖP Köpa parkering i stället för att bygga i egen regi Parkeringslösning till en lägre kostnad Samlade anläggningar inga fasta platser ökat samnyttjande Umeå har arbetat med parkeringsköp sedan

Läs mer

Välkommen till en aktivt år 2014 med många spännande aktiviteter i vårt lokalområde

Välkommen till en aktivt år 2014 med många spännande aktiviteter i vårt lokalområde Välkommen till en aktivt år 2014 med många spännande aktiviteter i vårt lokalområde Välkommen att träffa andra collieägare Du som tänker börja, eller har börjat och, träna bruks/ agility/rallylydnad/vallning,

Läs mer

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag

Konsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter

Läs mer

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år?

Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Stockholms hyrcyklar vad har hänt på 5 år? Trafiknät Stockholm KTH 2011-12-19 1 EU-projektet OBIS Optimering av lånecykelsystem i europeiska städer Tre år, t.o.m. augusti 2011 51 system i 10 länder, varav

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

Enkät om samåkning Urshult (hela församlingen)

Enkät om samåkning Urshult (hela församlingen) Enkät om samåkning Urshult (hela församlingen) Bakgrund Utskick till 812 hushåll inom församlingen 90 svar (14 via webben, 76 papper) Svarsfrekvens 11% 50 Vilka resesätt använder du idag när du tar dig

Läs mer

Forskningsprojekt: Mått och mätmetodik för uppföljning av gång- respektive cykeltrafik

Forskningsprojekt: Mått och mätmetodik för uppföljning av gång- respektive cykeltrafik Forskningsprojekt: Mått och mätmetodik för uppföljning av gång- respektive cykeltrafik Jenny Eriksson Vectura (Linköping) sid 1 Syftet med projektet Att föreslå en harmoniserad metod för att skatta cykel-

Läs mer

Res smart och enkelt med. Resekortet. Länstrafiken Kronoberg en del av Regionförbundet södra Småland

Res smart och enkelt med. Resekortet. Länstrafiken Kronoberg en del av Regionförbundet södra Småland Res smart och enkelt med Resekortet Länstrafiken Kronoberg en del av Regionförbundet södra Småland Det alltid billigare att resa med Resekortet än att betala kontant både för dig som reser ofta eller då

Läs mer

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm

Hässleholm höghastighetstågstation. - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Hässleholm höghastighetstågstation - ny station för höghastighetståg i Hässleholm Höghastighetstågstation i Hässleholm En ny stambana för höghastighetståg planeras Stockholm Göteborg/Malmö. Sträckningen

Läs mer