Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab"

Transkript

1 Kartläggning av tillgänglighet för barn en kvantitativ studie av barns resor till skolan En utvärdering gjord av Markör ab Box ÖREBRO Tel Fax e-post 1

2 Sammanfattning Undersökningen, som är ett led i Vägverkets arbete med eftersatta gruppers tillgänglighet, har som syfte att få svar på hur barn färdas till skolan samt hur stor andel som kan ta sig till skolan på egen hand utan vuxens sällskap. I undersökningen sker även en kartläggning av vilka risker som ur trafiksäkerhetssynpunkt bedöms vara det största hindret för tillgängligheten för barn till skolan. Undersökningen har genomförts postalt till 2800 slumpmässigt utvalda målsmän till barn födda åren fördelade på Vägverkets sju regioner. Resultatet är i databearbetningen vägt efter dessa regioner. Tre påminnelser har gått ut, och datainsamlingsperioden löpte från maj till juli Totalt inkom svar vilket ger en svarsandel på 78 %. Andelen barn som kan ta sig till skolan på egen hand utan vuxens sällskap på ett trafiksäkert sätt är 41 %. Andelen barn som kan ta sig till skolan utan vuxens sällskap där trafiksäkerheten är sämre är 19 %. Av resultatet framgår att knappt hälften av barnen har tillgång till gång- och cykelbana tre fjärdedelar eller hela vägen till skolan. Mer än hälften av barnen utsätts för hastigheter längs skolvägen på 50 km/h och två av tio för 70 km/h. Miljön kring skolan bedöms av en tredjedel av föräldrarna ha tät genomfartstrafik. Endast 6 % av barnen beskrivs ha bilfritt område vid skolområdet. Föräldrarna har gjort bedömningen att de största riskerna för barnen på vägen till skolan om de skulle cykla eller gå, är att biltrafiken längs vägen är tät och har hög hastighet. Även korsningar med tät biltrafik upplevs som en vanlig riskfaktor. Andra problem som nämns är att det saknas övergångsställen med ljussignal och gång- och cykelbanor. 16 % av barnen har skolskjuts. Mer än hälften av dessa har sin hållplats belägen vid väg med hastigheten 70 km/h eller mer. Till yttermera visso har bara 40 % av barnen tillgång till hållplatsficka. Majoriteten av föräldrarna är dock nöjda med hur skolskjutsen fungerar och 1983 genomförde Krister Spolander undersökningar som bland annat berörde tillgängligheten för barn till vissa målpunkter. Dessa frågor har använts även i denna undersökning, och man kan vid en jämförelse konstatera att föräldrarna i minskad utsträckning tillåter sina barn att på egen hand gå till skola, fritidshem, idrottsplatser, simhall, bibliotek och affärer. Föräldrarna bedömer i jämförelse med 1983 vägen till målpunkterna som farligare. 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 5 TEKNISK BESKRIVNING... 6 METOD... 6 Urval... 6 Fältarbetsperiod... 6 RAPPORTENS DISPOSITION... 7 BAKGRUNDSFAKTORER (VIKTAT RESULTAT)... 8 FÖRÄLDRARS BEDÖMNING AV TRAFIKFÖRHÅLLANDEN AVSTÅND TILL SKOLAN GÅNG- OCH CYKELBANOR HASTIGHETSGRÄNSER FÖRÄLDRARS BEDÖMNING AV RISKER OMGIVNINGARNA RISKBEDÖMNING OM BARNET SKULLE GÅ ELLER CYKLA TILL SKOLAN FÄRDSÄTT TILL SKOLAN FÄRDSÄTT SÄLLSKAP TRAFIKFÖRHÅLLANDEN FÖR DEM SOM GÅR ELLER CYKLAR SKOLSKJUTS HÅLLPLATSEN FÄRDSÄTT TILL HÅLLPLATSEN ORSAKER TILL SÄLLSKAP HÅLLPLATSFICKA HASTIGHETSGRÄNSER RESTID OCH VÄNTETID SÄKERHET PÅ RESAN ALLMÄNT OMDÖME OM SKOLSKJUTS TILLGÄNGLIGHET FÖR BARN EN DISKUSSION INLEDNING TILLGÄNGLIGHET FÖR BARN BAKGRUNDSFAKTORER FÖRÄLDRARS BEDÖMNING AV TRAFIKFÖRHÅLLANDEN Gång- och cykelbanor Hastighetsgränser FÖRÄLDRARNAS BEDÖMNING AV RISKER Omgivningarna Riskbedömning Trafikförhållanden för dem som går eller cyklar BARNS RÖRELSEFRIHET EN JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR SKOLANS TRAFIKSÄKERHETSINFORMATION SAMMANFATTANDE DISKUSSION Hur stor andel barn kan ta sig till skolan på egen hand? Anledningar till val av färdsätt Största hindren för tillgängligheten Framtiden

4 BILAGA 1. ÖPPNA SVAR ÖPPNA SVAR FRÅGA 7 ALTERNATIV ANNAT: VILKEN SKOLA/6-ÅRSVERKSAMHET DELTAR BARNET I? ÖPPNA SVAR FRÅGA 16 ALTERNATIV ANNAT: VILKA RISKER ANSER DU ATT DITT BARN FRÄMST UTSÄTTS FÖR OM DET GÅR ELLER CYKLAR TILL 6-ÅRSVERKSAMHETEN/SKOLAN? ÖPPNA SVAR FRÅGA 19A ALTERNATIV ANNAT: HAR BARNET RÄTT TILL SKOLSKJUTS? ÖPPNA SVAR FRÅGA 22 ALTERNATIV ANNAT: VILKET ELLER VILKA FÄRDSÄTT BRUKAR BARNET OCKSÅ ANVÄNDA SIG AV FÖR ATT TA SIG TILL SKOLAN/6-ÅRSVERKSAMHETEN? ÖPPNA SVAR FRÅGA 24 ALTERNATIV ANNAT: VARFÖR GÅR ELLER CYKLAR BARNET INTE HELA VÄGEN PÅ EGEN HAND? ÖPPNA SVAR FRÅGA 25 ALTERNATIV ANNAT: PÅ VILKET SÄTT BRUKAR BARNET OFTAST TA SIG DEN STÖRRE VÄGEN TILL SKOLAN/6-ÅRSVERKSAMHETEN VINTERHALVÅRET? ÖPPNA SVAR FRÅGA 34 ALTERNATIV ANNAT: HUR BRUKAR BARNET OFTAST TA SIG TILL HÅLLPLATSEN? ÖPPNA SVAR FRÅGA 35 ALTERNATIV ANNAT: AV VILKET HUVUDSAKLIGT SKÄL GÅR ELLER CYKLAR INTE BARNET TILL HÅLLPLATSEN PÅ EGEN HAND? BILAGA 2. ENKÄT OCH PÅMINNELSER

5 Bakgrund och syfte I den senaste transportpolitiska propositionen, prop 1997/98:56, lades det övergripande transportpolitiska målet fast som: Det övergripande målet för transportpolitiken ska vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Detta mål konkretiseras genom fem delmål om tillgänglighet, miljö, trafiksäkerhet, transportkvalitet och regional utveckling. Idag saknas mått och konkreta mål för tillgänglighet, transportkvalitet och regional utveckling och Vägverket driver ett projekt för att utveckla mätmetoder och i slutändan föreslå etappmål, för dessa. Denna undersökning är en del i det arbetet. Transportsystemet skall utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses står att läsa under delmålet om tillgänglighet. Med den texten menar man alla medborgare; män, kvinnor, funktionshindrade, barn och äldre. Det gäller naturligtvis också olika transportslag som gång, cykel, kollektivtrafik och bil. Vissa grupper har svårare än andra att få sina transportbehov tillgodosedda och har inte tidigare uppmärksammats i Vägverkets arbeta. Barn är en sådan grupp som det finns anledning att studera närmare. Definitionen på tillgänglighet är enligt Vägverket: lätthet att nå utbud och aktiviteter i samhället. För att beskriva tillgängligheten för barn har vi valt att arbeta med indikatorn möjlighet att nå skolan till fots eller med cykel. Skolan har valts som målpunkt av flera anledningar skolan är bestämd i geografin alla barn har skolan som målpunkt beskriver man tillgängligheten till skolan fångar man upp andra målpunkter till exempel kompisar. Transportslagen gång och cykel har valts för att det är de transportslag barn förfogar över utan beroende av annan för att förflytta sig. Som en del i arbetet med etappmålen har Vägverket låtit genomföra en undersökning bland barn i åldrarna 6 till 10 år (födda ). Begreppet tillgänglighet har i undersökningen definierats som att En god tillgänglighet kännetecknas av att barn kan ta sig hela vägen till sina målpunkter på egen hand, det vill säga utan sällskap av vuxen.. Undersökningens syfte var att mäta andelen barn som enligt tillgänglighetsdefinitionen ovan kan ta sig på egen hand till förskola/skola kartlägga anledningar till val av färdsätt kartlägga vilka risker ur trafiksäkerhetssynpunkt som bedöms vara största hindret för en god tillgänglighet. Vägverket gav Markör AB i uppdrag att genomföra undersökningen. Markörs projektledare har varit Eva Entelius-Melin, Lena Olsson och Lars Bolin. 5

6 Teknisk beskrivning Metod Undersökningen har genomförts postalt med ett standardiserat frågeformulär kompletterat med ett antal öppna frågor. Tre påminnelser har gjorts varav en med ny enkät. Postenkäten har riktats till och besvarats av målsman till de barn som ingår i undersökningen. Urval Ett urval om barn födda har dragits ur adressregistret SPAR stratifierat på ett sådant sätt att en sjundedel (400) av urvalet återfinns inom vart och ett av följande geografiska områden: Tabell 1: Urvalets fördelning Vägverksregion Länsfördelning Region Norr Västerbotten och Norrbottens län Region Mitt Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län Region Stockholm Stockholms och Gotlands län Region Mälardalen Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län Region Väst Hallands, Västra Götalands och Värmlands län Region Sydöst Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Blekinge län Region Skåne Skåne län Fältarbetsperiod Det första utskicket med enkät och följebrev sändes ut 22/5. Påminnelse 1 gick ut 5/6, påminnelse 2 med ny enkät skickades 19/6 och påminnelse 3 sändes ut 30/6. Svarsprocenten uppgick efter tre påminnelser till 78 %. Enkät, följebrev och påminnelsebrev finns i bilaga. I tabell 2 nedan redovisas antal svar och svarsprocent per region ovägt. Tabell 2: Svarsprocent/region samt totalt Vägverksregion Svarsprocent Region Norr % Region Mitt % Region Stockholm % Region Mälardalen % Region Väst % Region Sydöst % Region Skåne % Samtliga regioner 2178* 78 % *Partiellt bortfall: 9 Resultatredovisningen är vägd efter regionens storlek. 6

7 Rapportens disposition I rapporten presenteras det viktade resultatet med diagram eller tabell för total på varje fråga med kommenterande text. Om en fråga följts av en öppen fråga redovisas svaren i samband med huvudfrågan. För de frågor där det varit möjligt har de öppna svaren kodats in i datamaterialet. I bilaga samtliga öppna svar. Till rapporten hör också en tabellbilaga. Formuläret omfattar 42 frågor, varav flera är delfrågor eller flervalsfrågor. För att underlätta för läsaren har därför ett antal sammanslagningar gjorts. Varje tabell och diagram har försetts med frågenummer. Det fullständiga frågeformuläret finns i bilaga. Maskinella avrundningar förekommer, liksom partiella bortfall. I de fall samtliga respondenter besvarat frågorna anges inte bastal. Har däremot hopp förekommit eller följdfrågor besvarats anges bastal i diagram och tabeller. Rapporten presenterar inledningsvis bakgrundsfakta om de i undersökningen ingående personerna. Därefter beskrivs trafiksituationen genom föräldrarnas bedömning avseende skolvägen, följt av en redovisning av hur föräldrarna upplever trafikförhållandena avseende risker. Färdsätt och med det anslutande frågor beskrivs i ett eget kapitel. Under egen rubrik beskrivs skolskjutsbarnens situation. Rapportens huvudämne tillgänglighet för barn diskuteras i ett eget kapitel. Här presenteras andelarna barn som kan ta sig till och från skolan på ett sätt som stämmer överens med den tidigare beskrivna definitionen (se Bakgrund). I kapitlet redovisas även hur trafikförhållanden påverkar tillgängligheten för barnen och 1983 genomfördes en undersökning under ledning av Krister Spolander. Tre frågor från denna undersökning har också ingått i den nu genomförda. I ett eget kapitel redovisas dessa frågor och jämförs med de tidigare resultaten. Svaren på de frågor som handlar om skolornas rekommendationer i trafiksäkerhetsfrågor redovisas under rubriken Skolans trafiksäkerhetsinformation. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion. I bilaga finns hela materialet i tabellform, sammanställning av de öppna svar som inte presenterats löpande i rapporten samt formulär, följebrev och påminnelsebrev. 7

8 Bakgrundsfaktorer (viktat resultat) Tabell 3: Kön (fråga 1) Kön Procent Pojke 50,2 Flicka 49,8 Total 100 Tabell 4: Födelseår (fråga 2) Födelseår Procent , , , , ,3 Total 100 Barnen är fördelade mellan de olika födelseåren på så sätt att ungefär en femtedel återfinns på varje födelseår. Tabell 5: Årskurs/barnsomsorg (fråga 7) Årskurs Procent Årskurs 5 2,6 Årskurs 4 19,5 Årskurs 3 19,7 Årskurs 2 18,6 Årskurs årsverksamhet 18,6 Annat 1 Total 100 Fördelningen på årskurser stämmer tämligen väl överens med födelseåren, förutom att ett fåtal barn går i årskurs 5, vilket troligen förklaras av att de börjat skolan ett år tidigare än normalt. Tabell 6: Skolform (fråga 8) Skolform Procent Kommunal skola som barnet genom bostadens läge hör till 91,4 Annan kommunal skola 4,7 Friskola 3,9 Total 100 Majoriteten av barnen går i den skola som de genom bostadens läge hör till. Knappt fem procent går i annan kommunal skola och cirka fyra procent går i friskola, vilka man kan anta inte alltid ligger i anslutning till bostaden. Totalt kan således cirka 9 % ha en mer komplicerad väg än förväntat till skolan. 8

9 Tabell 7: Antal bilar i hushållet (fråga 6) Antal bilar Procent En bil 48,5 Två bilar 40,5 Tre eller flera bilar 4,6 Ingen 6,4 Total 100 Knappt hälften av hushållen har en bil, men en så hög andel som 40,5 % har tillgång till två bilar. Tabell 8: Bostadens läge (fråga 5) Bostadens läge Procent I ett ytterområde 59,9 I centrum/stadskärnan 18,8 På landsbygden 21,3 Total 100 Majoriteten av hushållen bor i ett ytterområde. En femtedel har sin bostad centralt belägen eller i stadskärnan och lika många är boende på landsbygden. Tabell 9: Region (fråga 3) Vägverksregion Procent Region Norr 5,9 Region Mitt 10,9 Region Stockholm 21 Region Väst 23 Region Mälardalen 11,7 Region Sydöst 15,4 Region Skåne 12,1 Total 100 Tabell 10: Ortstyp (fråga 4) Ortsstorlek Procent I Storstockholm, Göteborg eller 19,2 Malmö I en tätort med invånare 23,8 I en tätort med invånare 20 I en tätort med till invånare 10,2 I en tätort med invånare 11,4 På ren landsbygd/i en ort med mindre 15,4 än 200 invånare Total 100 9

10 Cirka 20 % är boende i något av storstadsområdena. En knapp fjärdedel, cirka 24 %, bor i en tätort med mellan och invånare och 20 % i en mindre stad med mellan och invånare. Cirka 21 procent bor på en ort med 200 till invånare och 15 är boende på ren landsbygd. 10

11 Föräldrars bedömning av trafikförhållanden Föräldrarna fick bedöma trafikförhållanden som avstånd till skolan, hastighetsbestämmelser och trafikseparering, såsom till exempel förekomst av gång- och cykelbanor. Avstånd till skolan Två frågor gällde hur långt det var till skolan närmaste vägen dels till fots/med cykel och dels med bil. Diagram 1 och 2 visar fördelningen bland respondenterna. Diagram 1: Närmaste avstånd till skola till fots eller med cykel. (Fråga 9) Ca 250 meter eller kortare Ca meter Ca 501 meter-1 kilometer Ca 1,1-2 kilometer Ca 2,1-3 kilometer Ca 3,1-4 kilometer Ca 4,1-5 kilometer Ca 5,1-6 kilometer Ca 6,1-7 kilometer Ca 7,1-8 kilometer Ca 8,1-9 kilometer Ca 9,1 kilometer eller mer % Av diagram 1 framgår att två tredjedelar av barnen (67 %) har mindre än 1 kilometer till skolan. 19 % av barnen har mellan en och tre kilometers väg medan 13 % har mer än tre kilometer till skolan. Diagram 2: Närmaste avstånd till skola med bil. (Fråga 12) Ca 250 meter eller kortare Ca meter Ca 501 meter-1 kilometer Ca 1,1-2 kilometer Ca 2,1-3 kilometer Ca 3,1-4 kilometer Ca 4,1-5 kilometer Ca 5,1-6 kilometer Ca 6,1-7 kilometer Ca 7,1-8 kilometer Ca 8,1-9 kilometer Ca 9,1 kilometer eller mer % Med bil har 63 % av barnen mindre än 1 kilometer till skolan. 22 % av barnen har mellan 1 och 3 kilometer medan 15 % har över tre kilometer till skolan. 11

12 Gång- och cykelbanor Respondenterna ombads försöka uppskatta hur stor del av sträckan till skolan som utgjordes av gångeller cykelbana om barnet tog närmaste väg. Resultatet redovisas i diagram 3. Diagram 3: Andel gång- eller cykelbana av närmaste vägen till skolan. (Fråga 10) 100 % Hela sträckan Ungefär tre fjärdedelar Ungefär hälften Ungefär en fjärdedel Ingen del Vet ej Något mer än en fjärdedel, 28 %, av barnen har gång- eller cykelbana hela vägen till skolan. Ytterligare 30 % har g/c-bana hälften eller tre fjärdedelar av vägen. Det betyder att något mer än hälften, 58 %, har g/c-minst halva vägen. Värt att notera är dock att 27 % av barnen inte har g/c-bana någon del av vägen. Hastighetsgränser På vägen till skolan förekommer oftast flera hastighetsgränser. De som uppgav att det inte fanns g/cbana hela sträckan till skolan fick beskriva vilka hastigheter som förekom på vägarna/gatorna. Diagrammet är baserat på den hastighet man angett som den högsta. Det är viktigt att komma ihåg att förutsättningen för frågan är vilka förhållanden som råder om barnet skulle ta sig till skolan till fots eller med cykel, inte att barnet faktiskt gör det. Diagram 4: Högsta hastighet längs skolvägen. (Fråga 11. Avser barn utan gc-bana hela vägen. Bastal: 1587) 100 % km/h 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Vet ej Ungefär vart tionde barn, 12%, skulle ha 30 km/h som högsta hastighetsgräns på sin skolväg. Betydligt vanligare är att den högsta hastighetsgränsen skulle vara 50 km/h då en majoritet på 55 % har svarat detta. Omkring var femte barn, 21 %, skulle ha 70 km/h om denne gick eller cyklade till skolan och var tionde barn, 12%, skulle ha att förhålla sig till 90 km/h eller mer. 12

13 Föräldrars bedömning av risker I detta avsnitt beskrivs de risker föräldrar bedömer att barnet skulle utsättas för om han/hon skulle ta sig till skolan till fots eller med cykel. Föräldrarna får också bedöma om de anser att vägen är säker eller inte samt om vägen skulle kunna bli säker förutsatt att trafikproblemen åtgärdas. Omgivningarna De närmaste omgivningarna kring såväl bostad som skola kommer alla barn i kontakt med. Hur anser då föräldrarna att dessa omgivningar ser ut när det gäller biltrafik? Diagram 5: Biltrafiken i omgivningarna. (Fråga 13och 14) Området är bilfritt 5 6 Enbart trafik till och från fastigheterna förekommer Området har gles genomfartstrafik Området har tät genomfartstrafik Vet ej % Bostaden Skolområdet Man kan konstatera att endast ett fåtal, 5 % av barnen, har bilfritt i de närmaste omgivningarna omkring bostaden. Ytterligare 41% av barnen har enbart trafik till och från bostaden i närmiljön. En tredjedel av barnen lever i en trafikmiljö med gles genomfartstrafik och två av tio har tät genomfartstrafik. Området omkring skolorna tycks ha en något tätare trafik. Bilfritt runt skolan har 6 % av barnen. För övrigt är fördelningen relativt jämn så att cirka en tredjedel av barnen är fördelade på de övriga alternativen enligt följande: enbart trafik till och från fastighet (28 %), gles genomfartstrafik (33 %) och tät genomfartstrafik (32 %). 13

14 Riskbedömning om barnet skulle gå eller cykla till skolan Föräldrarna fick göra en bedömning av vilka risker de ansåg att barnen skulle stöta på i trafiken om dessa skulle gå eller cykla till skolan. Diagram 6: Risker om barnet skulle gå till fots eller cykla. Flera svar kan lämnas. (Fråga 16) Tät biltrafik längs med vägen Övergångsställen med ljussignaler saknas Biltrafik med hög hastighet längs med vägen Gång- och cykelbana saknas Tät biltrafik i korsningar Övergångsställen saknas Trottoar saknas Biltrafik med hög hastighet i korsningar Cykel- eller mopedtrafik med hög hastighet Det saknas bro/tunnel Tät cykel- eller mopedtrafik Annat % Diagram 6 visar att ungefär en av tre föräldrar upplever följande risker på skolvägen om barnet skulle gå till fots eller cykla: Tät biltrafik längs med vägen (36 %) Övergångsställe med ljussignal saknas (35 %) Biltrafik med hög hastighet längs med vägen (35 %) Gång- och cykelbana saknas (34 %) Tät biltrafik i korsningar (31 %) Svaren från de föräldrar som har svarat annat kan grovt karakteriseras som tillhöriga någon av följande områden: Oro för fordon, hastigheter och annat Oro för övergångsställen och andra överfarter Synpunkter på gång- och cykelbanor Synpunkter på väghållning, annat underhåll och vägutformning Oro för trafiksituationen runt skolan Rädsla för andra människor (En fullständig förteckning över öppna svar finns i bilaga.) 14

15 Det framgår av diagram 7 att en knapp majoritet av föräldrarna, 51 %, anser att barnens skolväg är osäker på grund av trafiken, om barnen går till fots eller cyklar: Diagram 7: Bedömning av barns skolväg till fots eller med cykel. (Fråga 15) 100 % Jag upplever att mitt barn har en säker väg Jag upplever att mitt barn har en osäker väg pga av trafiken 3 Jag upplever att mitt barn har en osäker väg, men det beror på annat än trafiken En något mindre andel, 46 % upplever istället att deras barn har en säker skolväg och 3 % upplever att barnen har en osäker skolväg som dock inte beror på trafiken. Hur många föräldrar gör då bedömningen att barnet kan gå eller cykla hela vägen till skolan på egen hand? Diagram 8: Möjligheter att gå eller cykla till skolan på egen hand utan vuxens sällskap. (Fråga 17 och 18) % 50 0 Barnet kan gå/cykla hela vägen på egen hand 21 Barnet kan inte gå/cykla hela vägen på egen hand men skulle kunna om trafikriskerna undanröjdes 15 Barnet kan inte gå/cyklapå egen hand, även om trafikriskerna undanröjdes 3 Vet ej/ej svar En majoritet på 61 % anser att barnet under nuvarande trafikförhållanden kan gå eller cykla hela vägen till skolan på egen hand utan vuxens sällskap. Drygt var femte, 21 %, säger att det skulle vara möjligt om trafikriskerna undanröjdes medan sådana åtgärder inte skulle ha någon betydelse för 15 % av föräldrarna. 15

16 Färdsätt till skolan Det tidigare avsnittet gällde hur föräldrarna bedömde situationen om barnet skulle gå eller cykla till skolan. I följande avsnitt beskrivs hur barnen faktiskt tar sig fram. Färdsätt I diagram 9 visas hur barnen vanligtvis tar sig till skolan under sommarhalvåret. I tabell 11 beskrivs om resan sker med samma färdsätt eller med byte av färdsätt under resans gång. Färdsättet vintertid redovisas i tabell 12. Diagram 9: Färdsätt till skolan april-oktober. (Fråga 20) 100 % Till fots Cykel Skolskjuts Kollektivtrafik Jag eller någon annan skjutsar barnet med bil 2 1 Annat Sex av tio barn tar sig till skolan till fots eller cyklar. Ungefär två av tio (21 %) blir skjutsade med bil och ytterligare 16 % åker skolskjuts. Endast 2 % använder sig vanligtvis av kollektivtrafik för att komma till skolan. Med annat färdsätt förstås att barnen växlar färdsätt regelbundet. Tabell 11: Hel- eller delresa fördelat på färdsätt. (Tabellen baserad på 2094 svarande) Brukar barnet ta sig fram hela vägen på nämnda sätt till skolan/6- årsverksamheten? Fråga 21. Ja Nej Total På vilket sätt brukar barnet ta sig större delen av vägen till skolan/6-årsverksamheten under sommarhalvåret? Fråga 20. % % % Till fots Cykel Skolskjuts Kollektivtrafik Skjutsas med bil (ej skolskjuts) Annat Som framgår av tabell 11 är det framförallt barn som åker skolskjuts eller använder kollektivtrafiken som inte tar sig fram hela vägen på samma sätt utan använder sig av flera färdmedel. 16

17 Vid en jämförelse mellan hur barnen vanligtvis tar sig till skolan sommar (diagram 9) och vinter (tabell 12) framgår att betydligt fler barn cyklar till skolan sommartid. Något fler barn skjutsas istället med bil eller går till fots vintertid. Tabell 12: Färdsätt vinterhalvåret november-mars (fråga 25) Färdsätt Procent Till fots 48 Cykel 3 Skolskjuts 17 Kollektivtrafik 2 Jag eller någon annan skjutsar barnet med bil 28 Annat 1 Total 100 Av diagram 9 framgår att 16 % anger att de oftast färdas med skolskjuts. Samtliga respondenter ombads besvara en fråga om barnet hade rätt till skolskjuts, det vill säga resa till och från skolan som betalas av kommunen, och om så var fallet vilken typ av skolskjuts barnet åker. I tabell 13a och 13b nedan redovisas resultatet: Tabell 13a: Har barnet rätt till skolskjuts, det vill säga resa till och från skolan som betalas av kommunen? Rätt till skolskjuts? (Fråga 19a. Bastal: 2128) Procent Ja, skolskjuts speciellt anordnad för skolbarn 18 Ja, skolskjuts samordnad med vanlig kollektivtrafik 5 Nej 77 Total 100 Tabell 13b: Vilken sorts skolskjuts åker barnet? (Besvarat av dem som svarat Ja på fråga 19a.) Vilken sorts skolskjuts? (Fråga 19b. Bastal: 483) Procent Buss 75 Taxi 16 Annat 9 Total 100 Man kan alltså konstatera att alla inte använder den skolskjuts de har rätt till. 17

18 Sällskap Är det vanligt att barnen tar sig ensamma till skolan? Diagram 10: Sällskap på vägen till skolan. (Fråga 23) 100 % Ja, av vuxen Ja, av barn (12-17 år) Ja, av barn (11 år eller yngre) Nej, barnet brukar ta sig hela vägen till skolan på egen hand Som diagram 10 visar har de allra flesta sällskap med någon på skolvägen. En tredjedel har sällskap av barn som är 11 år eller yngre. Ungefär lika många (35 %) har sällskap av vuxen. Några barn, 8 %, har sällskap av äldre barn i åldern år. En knapp fjärdedel av barnen, 23 %, brukar ta sig helt på egen hand till skolan. Vilka skäl anger föräldrarna till att deras barn har sällskap på skolvägen? Denna fråga har inte besvarats av dem som uppger att barnen tar sig helt på egen hand till skolan. Diagram 11: Orsaker till sällskap. Flera svar kan lämnas. (Fråga 24. Avser barn med sällskap på vägen. Bastal: 1535) Trafiken är för farlig för att gå/cykla ensam 40 Barnet vill ha sällskap med klass- eller skolkamrat 31 Barnet har skolskjuts 20 Annat Barnet vill ha sällskap med vuxen Praktiskt för familjen Lättare för barnet att komma i tid Det finns andra risker på vägen till skolan Bekvämt för barnet att åka med bil 8 9 Barnet är funktionshindrat % Av diagrammet framgår att det främst är av trafiksäkerhetsskäl barnet uppges ha sällskap då 40 % nämner detta alternativ. Tre av tio barn vill ha sällskap med något annat barn medan 13 % vill ha sällskap med vuxen. 20 % av barnen har skolskjuts och har sällskap av det skälet. Flera barn har sällskap av skäl som framförallt handlar om bekvämlighet eller vad som fungerar praktiskt. 9 % av föräldrarna uppger att barnet har sällskap eftersom det finns andra risker på vägen till skolan än trafiken. Under rubriken Annat nämns framförallt skäl som går att sortera in under följande rubriker: 18

19 Avståndsskäl Sällskap med syskon på samma skola eller dagis Skolans regler Trafikskäl Andra säkerhetsskäl Föräldrar kör Åldersskäl Funktionshinder/sjukdom (För svaren i sin helhet se bilaga öppna svar) Trafikförhållanden för dem som går eller cyklar De barn som går eller cyklar till skolan befinner sig mer eller mindre i närkontakt med trafiken. Därför fick föräldrarna besvara frågor om hur vägen till skolan var beskaffad med avseende på cykelbanor, hastigheter, trafikseparering och övergångsställen. Dessa frågor skulle besvaras av dem som går eller cyklar hela eller delar av vägen till skolan. Det tycks som att 50 km/h är den hastighet som vanligtvis förekommer i barnens trafikmiljö. Tabell 14 (Fråga 26a_1, 26c_1) Trafikförhållanden vid 30 km/h. Andel i %. Ja Nej Vet ej Går eller cyklar barnet längs väg utan trottoar/cykelbana, eller gång- och cykelbana avgränsad med målad spärrlinje med hastighetsgräns 30 km/h? (Bastal: 1064) Cyklar barnet på cykelbana som ligger i direkt anslutning till gata/väg (utan någon form av avspärrning) med hastighetsgräns 30 km/h? (Bastal: 946) Tabell 15 (Fråga 26a_2, 26b_1, 26c_2, 26e, 26f) Trafikförhållanden vid 50 km/h Ja Nej Vet ej Går eller cyklar barnet längs väg utan trottoar/cykelbana, eller gång- och cykelbana avgränsad med målad spärrlinje med hastighetsgräns 50 km/h och uppåt? (Bastal: 1152) Går barnet längs med väg med trottoar eller liknande med hastighetsgräns 50 km/h? (Bastal: 1311) Cyklar barnet på cykelbana som ligger i direkt anslutning till gata/väg (utan någon form av avspärrning) med hastighetsgräns 50 km/h? (Bastal: 1036) Korsar barnet väg utan övergångsställe med hastighetsgräns 50 km/h och uppåt? (Bastal: 1419) Korsar barnet väg med målat eller signalreglerat övergångsställe med hastighetsgräns från 50 km/h och uppåt? (Bastal: 1414)

20 Tabell 16 (Fråga 26b_2, 26c_3) Trafikförhållanden vid 70 km/h Ja Nej Vet ej Går barnet längs med väg med trottoar eller liknande med hastighetsgräns 70 km/h och uppåt? (Bastal: 883) Cyklar barnet på cykelbana som ligger i direkt anslutning till gata/väg (utan någon form av avspärrning) med hastighetsgräns 70 km/h? (Bastal: 795) Tabell 17 (Fråga 26d, 26g) Övriga trafikförhållanden Ja Nej Vet ej Går eller cyklar barnet på separat gång- och cykelbana som inte ligger i direkt anslutning till trafikerad väg? (Bastal: 1399) Korsar barnet väg med hastighetsdämpat övergångsställe? (Bastal: 1410)

21 Skolskjuts Skolskjutsbarnens situation skiljer sig delvis från andra barns eftersom de ofta har en relativt sett längre väg till skolan. De har att förhålla sig till, förutom trafiksituationen, tider för hämtning och hemåkning. Nedan beskrivs detta. Diagram och tabeller är baserade på det antal barn som uppgett att de använder skolskjuts sommartid (bastal 359). Partiella bortfall förekommer. Hållplatsen Diagram 12 beskriver hur långt barnen som åker skolskjuts har mellan hemmet och hållplatsen. Diagram 12: Avstånd mellan hemmet och hållplatsen. (Fråga 33. Bastal 359) 0-25 meter meter meter meter meter meter meter Mer än 3000 meter Sammanslaget har 71 % upp till 300 meter till hållplatsen. En dryg fjärdedel av barnen har hållplatsen i mycket nära anslutning till hemmet, högst 25 meter. Ytterligare 23 % har inte mer än 100 meter till hållplatsen. Ungefär var femte barn som åker skolskjuts har mellan 300 meter och 1 kilometer till hållplatsen och 7 % har mellan 1 och 3 kilometer. 5 % har mer än 3 kilometer till hållplasten. Färdsätt till hållplatsen % Skolskjutsbarnen måste på ett eller annat sätt transportera sig till hållplatsen för att komma med skolskjutsen. På vilket sätt gör de det? Diagram 13: Färdsätt till skolskjutshållplats. (Fråga 34. Bastal: 351) % 50 0 Till fots, utan sällskap av vuxen 15 Till fots med sällskap av vuxen 7 Cykel, utan sällskap av vuxen 1 Cykel med sällskap av vuxen 7 Blir skjutsad med bil (ej skolskjuts) 3 Annat 21

22 En majoritet på ungefär två tredjedelar av barnen (68 %) går till fots utan vuxens sällskap till hållplatsen. Ytterligare 7 % cyklar till hållplatsen utan sällskap av vuxen. 15 % går till fots till hållplatsen i sällskap av vuxen och 7 % blir skjutsade med bil till hållplatsen. Under svarsalternativet annat finns framförallt de barn som blir hämtade av taxi på den egna tomten. Orsaker till sällskap I de fall barnen hade sällskap av vuxen till hållplatsen ombads man ange varför barnen har sällskap. Orsakerna varierar och redovisas i diagram 14. Diagram 14: Huvudsakligt skäl till att ha sällskap till busshållplatsen. (Fråga 35. Avser barn med sällskap till hållplats. Bastal 73) Trafiken är för farlig för att gå/cykla själv 49 Lättare för barnet att komma i tid 14 Barnet är funktionshindrat 10 Det är för långt att gå/cykla 7 Barnet har skolskjuts 8 Bekvämt för barnet att åka med bil (ej skolskjuts) 7 Andra risker 6 Den absolut vanligaste orsaken till sällskap är att trafiken är för farlig för att barnet ska kunna gå eller cykla själv. Andra anledningar till att ha sällskap är exempelvis att det är lättare för barnet att komma i tid till bussen (14 %), barnet är funktionshindrat (10 %) eller att det är för långt för att gå/cykla till hållplatsen (7 %). Hållplatsficka respondenter av de totalt 359 skolskjutsbarnen besvarade frågan om huruvida det fanns en hållplatsficka, det vill säga platser där fordonet inte står på körbanan medan barnen stiger på. 42 % har tillgång till en sådan ficka, medan 58 % inte har det. % 22

23 Hastighetsgränser På vägarna vid hållplatsen kan flera hastighetsgränser förekomma. Diagrammet nedan är baserat på den hastighet föräldrar angett som den högsta. Diagram 15: Högsta hastighet på vägen vid hållplatsen (Fråga 36. Bastal: 357). 100 % km/h 50 km/h 70 km/h 90 km/h 110 km/h Vet ej Diagram 15 visar att endast 12 % av skolskjutsbarnen har en hållplats som ligger vid väg med en högsta hastighetsgräns på 30 km/h. Nästan en tredjedel av barnen, 31 %, har 50 km/h som högsta hastighet vid busshållplatsen medan nästan hälften, 47 % har 70 km/h. 8 % av barnen väntar på skolskjutsen vid väg som har 90 km/h. Restid och väntetid För skolskjutsbarnen är restiden till och från skolan samt väntetiderna innan skolan börjar och efter att skolan slutat några faktorer som påverkar hur man upplever resan. Hur lång tid tar då en genomsnittlig skolresa? Diagram 16: Tidsåtgång för resa till skolan. (Fråga 38. Bastal: 354) 100 % Upp till 5 minuter till 10 minuter 11 till 20 minuter 21 till 30 minuter 31 till 40 minuter 41 minuter eller mer De flesta skolbarnen (65 %) har resor som är mellan 6 och 20 minuter långa. En av tio har en restid upp till fem minuter. 17 % reser mellan 20 minuter och en halvtimme medan 9 % av barnen reser längre sträckor än så. Den genomsnittliga restiden är 17,3 minuter. 23

24 Den tid barnet får vänta innan skolan börjar när de har kommit fram med skolskjutsen visas i diagram 17. Diagram 17: Väntan i skolan innan skolan börjar. (Fråga 39. Bastal: 346) 100 % Upp till 5 minuter 6 till 10 minuter 11 till 20 minuter 21 till 30 minuter till 40 minuter 41 minuter eller mer Inte alls - barnet går på fritidshem före skolan Nästan hälften av skolskjutsbarnen, 47 %, väntar upp till tio minuter innan skolan börjar, det vill säga de kommer till skolan i relativt nära anslutning till att undervisningen börjar. Cirka en tredjedel, 34 %, får istället vänta mellan 11 och 20 minuter och ytterligare 17 % väntar mellan 21 och 40 minuter. En procent av barnen får vänta ännu längre. Två procent av barnen väntar inte alls då de går på fritidshem innan skolan startar. Den genomsnittliga väntetiden är 15,3 minuter. Hur lång är då väntetiden efter skolans slut? Diagram 18: Väntetid på skolskjuts efter skolans slut. (Fråga 40. Bastal: 322) 100 % Upp till 5 minuter 6 till 10 minuter 11 till 20 minuter 7 21 till 30 minuter till 40 minuter 41 minuter eller mer 5 Inte alls - barnet går på fritidshem efter skolan Efter skolans slut är väntetiden något kortare än på morgonen. En majoritet av barnen, 60 %, väntar upp till 10 minuter på att skolbussen ska komma. En fjärdedel väntar mellan 11 och 20 minuter medan en av tio väntar mellan 21 och 40 minuter. Liksom på morgonen är det några barn som får vänta mer än 40 minuter. 5 % av barnen går direkt till fritids på eftermiddagen och behöver av den anledningen inte vänta. Genomsnittsväntetiden är 13,7 minuter. 24

25 Säkerhet på resan Föräldrarna fick också göra en bedömning av säkerheten på resan. Kan barnen sitta hela vägen? Finns det bälten? Diagram 19: Säkerhet i skolskjutsen: buss eller taxi. (Fråga 41. Bastal: 349) % Det händer ofta att folk får stå i bussen Alla får som regel sittplats, men det finns inte bilbälten åt alla Alla får som regel sittplats och det finns bilbälten åt alla 4 Vet ej 1 Barnets skolskjuts består inte av någon delresa med buss eller taxi Flertalet skolskjutsar bedöms som anpassade till barnens antal på så sätt att det finns sittplats till alla. Dock är det drygt en tiondel av barnen som åker med skolbussar där det är vanligt att folk får stå. Ungefär två av tio åker med skolskjuts som har både sittplats och bilbälte åt alla. En procent av barnen åker skolskjuts som inte består av delresa med buss eller taxi vilket innebär att skolskjutsen exempelvis sker med båt. Av fråga 19b framgick att majoriteten av de barn som hade rätt till skolskjuts färdas med buss. Allmänt omdöme om skolskjuts Skolskjutsfrågorna avslutades med föräldrarnas helhetsbedömning av skolskjutsverksamheten. Diagram 20: Omdöme om skolskjutsen i allmänhet. (Fråga 42. Bastal: 359) 100 % Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Vet ej Utan att vara helt nöjda anser hälften av föräldrarna att skolskjutsen fungerar bra. Ytterligare en tredjedel anser att den fungerar mycket bra. 8 % av föräldrarna menar att skolskjutsen fungerar mer eller mindre dåligt. 25

26 Tillgänglighet för barn en diskussion Inledning De nu redovisade resultaten från undersökningen har främst tjänat till att ge en bakgrund till den kartläggning av tillgänglighet för barn som är undersökningens syfte. I detta avsnitt kommer en diskussion att föras kring vilka möjligheter barn har att röra sig fritt och säkert på sin väg till skolan. Det är därför på sin plats att återigen påminna om den definition av tillgänglighet som undersökningen arbetat utifrån: En god tillgänglighet kännetecknas av att barn kan ta sig hela vägen till sina målpunkter på egen hand, det vill säga utan sällskap av vuxen. Diskussionen kommer att föras med utgångspunkt från variabeln Tillgänglighet för barn som har skapats genom att använda fråga 15 (säker eller osäker väg), fråga 17 (möjlighet för barnet att ta sig till skolan på egen hand utan vuxens sällskap till fots eller med cykel), fråga 18 (möjlighet att ta sig till skolan om trafikrisker undanröjs), fråga 20 (färdsätt), fråga 21 (om barnet tagit sig hela eller delar av vägen med detta färdsätt) och fråga 23 (sällskap eller inte). Variabeln kommer att användas till att ställas mot frågor som till exempel hastigheter, och risker. Syftet är att se hur förhållandena skiljer sig åt beroende på tillgängligheten för barnen. Vi redovisar även nedbrytningar gruppvis som ställs mot intressanta faktorer. Maskinella avrundningar förekommer. 26

27 Tillgänglighet för barn Variabeln Tillgänglighet för barn delar in barnen i följande sju grupper: Kan själv med bra trafiksäkerhet Kan själv men dålig trafiksäkerhet Kan själv, okänd trafiksäkerhet Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl Kan inte själv av andra skäl Kan inte själv av okända skäl Uppgift saknas Först placerades de barn in, som går eller cyklar hela sträckan till skolan utan sällskap av vare sig barn eller vuxen: De som angett att barnet cyklar eller går till fots till skolan (fråga 20) utan sällskap av vare sig vuxen eller barn (fråga 23) hela sträckan (fråga 21) och där föräldrarna bedömt att barnet har en säker väg till skolan (fråga 15) har placerats i gruppen Kan själv och bra trafiksäkerhet. Om barnet går eller cyklar hela sträckan utan sällskap men föräldrarna bedömt vägen som osäker tillhör de i stället gruppen Kan själv men dålig trafiksäkerhet. Om barnet går eller cyklar hela sträckan utan sällskap och svar saknas om vägens säkerhet tillhör de gruppen Kan själv okänd trafiksäkerhet Övriga barn placerades in enligt nedan. Följande barn anses kunna ta sig till skolan på egen hand: Om föräldrarna gjort bedömningen att det är möjligt för barnet att gå eller cykla till skolan utan sällskap av vuxen (fråga 17) och man på fråga 15 gjort bedömningen att vägen är säker betraktas barnet som tillhörigt gruppen Kan själv och bra trafiksäkerhet. Om föräldrarna gjort bedömningen att det är möjligt för barnet att gå eller cykla till skolan utan sällskap av vuxen (fråga 17) och man på fråga 15 gjort bedömningen att vägen inte är säker placeras barnet i gruppen Kan själv och dålig trafiksäkerhet. Om föräldrarna gjort bedömningen att det är möjligt för barnet att gå eller cykla till skolan utan sällskap av vuxen (fråga 17) men inte svarat på fråga 15 hör barnet till gruppen Kan själv okänd trafiksäkerhet. Dessa barn anses inte kunna ta sig till skolan på egen hand: Bedöms barnet inte kunna gå eller cykla till skolan på egen hand utan vuxens sällskap, men att så skulle kunna ske om trafikriskerna undanröjdes (fråga 18), hör barnet till gruppen Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl. Kan barnet inte cykla eller gå av andra skäl (fråga 18) tillhör barnet i stället gruppen Kan inte själv av andra skäl. Barn som enligt fråga 17 inte kan gå eller cykla själv till skolan och där svar saknas på fråga 18 tillhör gruppen Kan inte själv av okända skäl. Slutligen finns även en liten grupp där uppgift saknas. Denna grupp består av de barn som inte går eller cyklar hela sträckan till skolan utan sällskap och vars föräldrar inte besvarat fråga 17. Nedan redovisas den beskrivna variabeln Tillgänglighet för barn. 27

28 Diagram 21: Tillgänglighet för barn. Kan själv, och bra trafiksäkerhet Kan själv, men dålig trafiksäkerhet Kan själv, okänd trafiksäkerhet Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl Kan inte själv av andra skäl 15 Kan inte själv av okända skäl Uppgift saknas 2 3 Diagrammet visar att: % 41 % av barnen kan gå eller cykla till skolan på egen hand utan vuxens sällskap med bra trafiksäkerhet 19 % av barnen kan gå eller cykla till skolan på egen hand men med dålig trafiksäkerhet Ytterligare 2 % kan gå eller cykla med okänd trafiksäkerhet 19 % av barnen kan inte gå eller cykla själva till skolan på grund av trafiksäkerhetsskäl 15 % av barnen kan inte på grund av andra skäl än trafiksäkerhetsskäl 2 % av barnen kan inte gå eller cykla själva på grund av okända skäl Totalt kan således 62 % av barnen ta sig till skolan på egen hand utan vuxens sällskap (Kan själv med bra trafiksäkerhet, 41 % + kan själv med dålig trafiksäkerhet, 19 % + kan själv med okänd trafiksäkerhet, 2 %) medan 36 % av barnen uppges inte klara av det (kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl, 19 % + kan inte själv av andra skäl, 15 % + kan inte själv av okända skäl, 2 %). För 3 % saknas uppgift. Andra slutsatser som kan dras av materialet är att minst 38 % av barnen har dålig trafiksäkerhet på skolvägen enligt definitionen för dålig och bra trafiksäkerhet ovan ( kan själv men dålig trafiksäkerhet, kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl ). Minst 41 % av barnen har enligt samma definition bra trafiksäkerhet på skolvägen. I tabellen nedan anges bastal för respektive grupp. I samtliga diagram där dessa grupper används gäller dessa bastal. Tabell 18: Bastal för kategorierna i diagram 21: Tillgänglighet för barn. Kategori Antal (ovägt) Kan själv med bra trafiksäkerhet 899 Kan själv men dålig trafiksäkerhet 413 Kan själv, okänd trafiksäkerhet 35 Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl 402 Kan inte själv av andra skäl 322 Kan inte själv av okända skäl 46 Uppgift saknas 70 Total

29 Bakgrundsfaktorer Tabell 19 och 20 visar Tillgänglighet för barn fördelad på kön och födelseår. Det framgår att ju äldre barnen är desto större andelar kan själva ta sig till skolan med bra eller dålig trafiksäkerhet. Andelen föräldrar som bedömer att barnen inte kan ta sig till skolan själva på grund av trafiksäkerhetsskäl eller andra skäl ökar ju yngre barnet är. Inga tydliga skillnader finns mellan pojkar och flickor vad gäller tillgänglighet utom möjligen vad gäller de äldsta barnen som är födda Där är det en större andel pojkar som kan gå eller cykla själva som bedöms ha en skolväg som är trafiksäker. Det finns även en svag tendens till att det i alla åldrar finns en högre andel flickor i gruppen kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl. Tabell 19. Tillgänglighet för barn fördelat på kön och födelseår i procent. Pojkar Kan själv med bra trafiksäkerhet Kan själv, men dålig trafiksäkerhet Kan själv okänd trafiksäkerhet Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl Kan inte själv av andra skäl Kan inte själv av okända skäl Uppgift saknas Total Bastal , 213 Tabell 20. Tillgänglighet för barn fördelat på kön och födelseår i procent. Flickor Kan själv med bra trafiksäkerhet Kan själv, men dålig trafiksäkerhet Kan själv okänd trafiksäkerhet Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl Kan inte själv av andra skäl Kan inte själv av okända skäl Uppgift saknas Total Bastal

30 Tabell 21 visar hur Tillgänglighet för barn är fördelat både på kön och region. Inga tydliga tendenser framkommer. Tabell 21. Tillgänglighet för barn fördelat på kön och region i procent. Pojkar (P) och flickor (F). Region Norr Region Mitt Region Stockhollen Region Väst Region Mälarda- Region Sydöst Region Skåne P F P F P F P F P F P F P F Kan själv med bra trafiksäkerhet Kan själv, men dålig trafiksäkerhet Kan själv okänd trafiksäkerhet Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl Kan inte själv av andra skäl Kan inte själv av okända skäl Uppgift saknas Total Bastal Tillgänglighet för barn fördelat på kön och ortstyp redovisas i tabell 22. Här framkommer att andelen barn som bedöms kunna ta sig själva till skolan med god trafiksäkerhet sjunker bland barn som bor i orter med mindre än 2000 invånare. På ren landsbygd är denna tendens ännu mer uttalad. En större andel av de barn som bor på ren landsbygd bedöms inte kunna gå eller cykla själva till skolan på grund av dålig trafiksäkerhet. På landsbygden är det dessutom en betydligt större andel barn som inte bedöms kunna ta sig själva till skolan på grund av andra skäl än trafiksäkerhetsskäl. Tabell 22. Tillgänglighet för barn fördelat på kön och ortstyp i procent. Pojkar (P) och flickor (F). Storstockholm, Göteborg, Malmö Tätort inv Tätort inv Tätort inv Tätort inv Ren landsbygd/ort med mindre än 200 inv P F P F P F P F P F P F Kan själv med bra trafiksäkerhet Kan själv, men dålig trafiksäkerhet Kan själv okänd trafiksäkerhet Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl Kan inte själv av andra skäl Kan inte själv av okända skäl Uppgift saknas Total Bastal

31 Tabellen nedan redovisar Tillgänglighet för barn fördelat på kön och årskurs vilket kan jämföras med tabell 19 och 20 där Tillgänglighet för barn istället fördelades på kön och ålder. Även här är det fler yngre barn i de lägre årskurserna som bedöms inte kunna ta sig till skolan själva och fler äldre barn i de högre årskurserna som bedöms kunna ta sig själva till skolan. Intressant är att den största förändringen mellan de olika årskurserna tycks ske mellan 6-årsverksamheten och årskurs 1. Då det i 6- årsverksamheten är en större andel som uppger att barnet inte kan själv av trafiksäkerhetsskäl är det istället i årskurs 1 en större andel som beskrivs kunna själva men med dålig trafiksäkerhet. Detta intryck förstärks av tabell 24 och 25. Tabell 23. Tillgänglighet för barn fördelat på kön och skolår i procent. Pojkar (P) och flickor (F). 6- årsverksamhet Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Annat P F P F P F P F P F P F P F Kan själv med bra trafiksäkerhet Kan själv, men dålig trafiksäkerhet Kan själv okänd trafiksäkerhet Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl Kan inte själv av andra skäl Kan inte själv av okända skäl Uppgift saknas Total Bastal Måttet Tillgänglighet för barn talar inte om hur barnen faktiskt tar sig till skolan utan besvarar bara om det skulle vara möjligt mot bakgrund av de kriterier som beskrivits ovan. Hur gör man då idag? Frågan som ställdes till föräldrarna var På vilket sätt brukar ditt barn oftast ta sig den större delen av vägen till skolan/6-årsverksamheten sommarhalvåret (april-oktober)?. I tabellen nedan ser vi tillgängligheten fördelad på de olika färdsätten samt kön. Tabell 24. Tillgänglighet för barn fördelat på kön och färdsätt i procent. Pojkar (P) och flickor (F). Till fots Cykel Skolskjuts Kollektiv- Skjuts med Annat Trafik privat bil P F P F P F P F P F P F Kan själv med bra trafiksäkerhet Kan själv, men dålig trafiksäkerhet Kan själv okänd trafiksäkerhet Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl Kan inte själv av andra skäl Kan inte själv av okända skäl Uppgift saknas Total Bastal Det är av naturliga skäl framförallt barn som idag går eller cyklar som bedöms själva kunna ta sig till skolan på detta sätt med god trafiksäkerhet. Trafiksäkerhetsskäl är en vanlig orsak till att föräldrar skjutsar sina barn, men många skjutsas av andra orsaker. 31

32 Tabell 25, 26 och 27 visar tillgängligheten fördelad på ålder och färdsätt. Tabellerna visar att det framförallt bland de äldre barnen finns relativt stora andelar av de som får skjuts med privat bil eller åker kollektivtrafik som egentligen själva skulle kunna ta sig till skolan. Motsvarande tendenser finns inte bland de yngsta barnen. Tabell 25. Tillgänglighet för barn fördelat på ålder och färdsätt i procent. Födelseår 1989 och Till fots Cykel Skolskjuts Kollektiv- Skjuts med Annat Trafik privat bil Kan själv med bra trafiksäkerhet Kan själv, men dålig trafiksäkerhet Kan själv okänd trafiksäkerhet Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl Kan inte själv av andra skäl Kan inte själv av okända skäl Uppgift saknas Total Bastal Tabell 26. Tillgänglighet för barn fördelat på ålder och färdsätt i procent. Födelseår 1991 och Till fots Cykel Skolskjuts Kollektiv- Skjuts med Annat Trafik privat bil Kan själv med bra trafiksäkerhet Kan själv, men dålig trafiksäkerhet Kan själv okänd trafiksäkerhet Kan inte själv av trafiksäkerhetsskäl Kan inte själv av andra skäl Kan inte själv av okända skäl Uppgift saknas Total Bastal

SKOLBARNS RESEKEDJOR

SKOLBARNS RESEKEDJOR SKOLBARNS RESEKEDJOR Vägverket Hösten 2003 ARS P0479 SAMMANFATTNING Teknisk sammanfattning av undersökningen Skolbarns resekedjor syftar till att ge Vägverket ett underlag för ett fortsatt arbete inom

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Berga... 2 2. Broby... 4 3. Haga - Björkbacken... 6 4. Mogata... 8 5. Ramunder... 10 6. S:t Anna... 12 7. Skönberga... 14 8. Västra Husby... 16 9. Östra Ryd... 18 1. Berga Sammanställning

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Totalrapport. Föräldrar

Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Totalrapport. Föräldrar Vara kommun Grundskoleundersökning Totalrapport Presentation Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat Svarsfrekvens Per fråga NöjdSkolIndex (NSI) Om undersökningen Undersökningen är en totalundersökning

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: 2009-10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Barns skolvägar Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: -10-30 Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska Undersökningsgruppen AB Sammanfattning Syfte, metod och svarsfrekvens

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T- 110451. Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 T- 110451 Svenskt Näringsliv: Temo: Allan Åberg Arne Modig, David Ahlin Datum: 2004-08 - 26 Sida 2 Svenskt Näringslivs ungdomsundersökning 2004 Temo har på

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning

sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:

Läs mer

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

2012-01-07. Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns 2012-01-07 Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun Efter att ha tagit del av Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns kommun, vill Sorundanet framföra

Läs mer

SKOLSKJUTSREGLEMENTE FÖR FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA

SKOLSKJUTSREGLEMENTE FÖR FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA SKOLSKJUTSREGLEMENTE FÖR FÖRSKOLEKLASS, FRITIDSHEM GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Beslutat i kommunfullmäktige 1995-11-27 ( 228) Reviderat av kommunstyrelsen 1999-01-13 ( 21), av gatuoch trafiknämnden 2003-03-05

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Undersökning angående barns säkra skolvägar. Vägverket. November 2006

Undersökning angående barns säkra skolvägar. Vägverket. November 2006 Undersökning angående barns säkra skolvägar Vägverket November 2006 Business & Market Research Group Unr 1325-604 Rune Broo Markus Lagerqvist Jenny Lövsund Vägverket, 604 Barns säkra skolvägar, rapport,

Läs mer

Undersökning om fastigheter

Undersökning om fastigheter Undersökning om fastigheter 16--4 Caroline Theorell Thea Eriksson Almgren Om undersökningen Metod: TNS Sifos webbpanel Fältperiod: 17 februari 16 Omfattning: 11 intervjuer Genomförande och metod Om SIFOs

Läs mer

Larsmo kommun. Direktiv för skolskjuts. Godkänd av bildningsnämnden 26.4.2007 42

Larsmo kommun. Direktiv för skolskjuts. Godkänd av bildningsnämnden 26.4.2007 42 Larsmo kommun Direktiv för skolskjuts Godkänd av bildningsnämnden 26.4.2007 42 1. Allmänt 3 1.1 Lagen 3 2. Principer för skolskjutsar 4 2.1 Tidtabeller 4 2.2 Anordnande 4 2.3 Väntetider 4 2.4 Av- och påstigningsplatser

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamheten

Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamheten Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamheten Reviderad 2013-03 Versionsnummer 1 Innehåll 1.0 Skolskjuts i Finspångs kommun 2 1.1 Elever i grundskola och grundsärskola 2 1.2 Elever i gymnasieskolan

Läs mer

2003-01-23 ( 21) GRUNDSKOLA Reviderat i kommunstyrelsen 2003-04-14, samt i Utbildningsnämnden 2012-06-20

2003-01-23 ( 21) GRUNDSKOLA Reviderat i kommunstyrelsen 2003-04-14, samt i Utbildningsnämnden 2012-06-20 KNIVSTA KOMMUN SKOLSKJUTSREGLEMENTE Beslut i kommunfullmäktige FÖR FÖRSKOLEKLASS OCH 2003-01-23 ( 21) GRUNDSKOLA Reviderat i kommunstyrelsen 2003-04-14, samt i Utbildningsnämnden 2012-06-20 SKOLSKJUTSREGLER

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts

Riktlinjer för skolskjuts Riktlinjer för skolskjuts Reviderade riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Upplands-Bro kommun. Fastställda av Utbildningsnämnden 2014-06-03 Un 32 kommun@upplands-bro.se 08-581 690 00 Skolskjuts enlig

Läs mer

Barns skolväg 2009. Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun

Barns skolväg 2009. Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun Barns skolväg 2009 Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun Jenny Christensen & Lillemor Sanderberg Samordnare Kommunsamverkan Trafiksäkerhet &

Läs mer

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007 Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.

Läs mer

Trafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal

Trafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal Trafiksäkerhet för förskolebarn - en konsumentenkät till föräldrar och personal NTF Skåne 25 Sammanfattning Det totala antalet föräldrar som besvarat enkäten var 945, 8% mammor och 2% pappor. Bland barnen

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation april 2007

Arbetsmarknadsinformation april 2007 Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan

Läs mer

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation Örebro universitet Rapport: Linje 14 September 13, Markör Marknad och Kommunikation Markör Örebro Kungsgatan 1 71 47 Örebro Fax: 19-16 16 17 Markör Stockholm Virkesvägen 4 1 3 Stockholm Fax: 8-716 83 81

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Färdtjänst särskild kollektivtrafik

Färdtjänst särskild kollektivtrafik Färdtjänst särskild kollektivtrafik Tips! Spara foldern den är ditt lilla uppslagsverk. Vad är färdtjänst? Färdtjänsten är en form av kollektivtrafik, det vill säga särskild kollektivtrafik och regleras

Läs mer

Bengtsfors kommuns reglemente för elevresor

Bengtsfors kommuns reglemente för elevresor Kommunledningskontoret, kanslienheten Sara Larsson, 0531-526014 sara.larsson@bengtsfors.se REGLEMENTE Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2012.725.003 4, 2013-02-06 1(7) Bengtsfors kommuns reglemente

Läs mer

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT i skolan. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2004 IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN IT i skolan Attityder, tillgång och användning IT i skolan 1 Förord 4 Bakgrund 5 2 Undersökningens resultat... 5 Presentation

Läs mer

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE

SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE SAMNORDISK UNDERSÖKNING OM BARNENS RÄTT ATT DELTA 2009/2010 UNICEF SVERIGE 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 1.1 Bakgrunden till undersökningen...4 1.2 Undersökningens syfte och metod...5 2 BESKRIVNING

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga

RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga Mätdagens förflyttningar per dag... 2 Huvudresor... 2 Delresor... 14 Reselement... 16 Resande per person och dag... 19 Yrkesmässig trafik

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Sammanfattande rapport Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Sammanfattande rapport Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor.

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Västsvenska paketet Restider i stråk Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Resultat 2012. Kompletterat med cykelrestider. Uppdragsnr: - 2 (19) Innehåll

Läs mer

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) GRs effektstudie 2005 Rapport gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn och Öckerö, 2003 Juni 2005 Undersökningen är genomförd av

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Tyresö kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Tyresö kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Tyresö kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Tyresö kommun Våren 2013 genomförde

Läs mer

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012 Barn och trafik en undersökning ur ett föräldraperspektiv Genomförd av NTF Väst 2012 Bakgrund och syfte Varje år skadas tusentals barn och ungdomar i olika trafikmiljöer. Trafikolyckor är den vanligaste

Läs mer

Lovisa stads principer för skolskjuts inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Lovisa stads principer för skolskjuts inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning Lovisa stads principer för skolskjuts inom förskoleundervisning och grundläggande utbildning Planen godkänd i bildningsnämnden 27.1.2011 8 LOVISA STADS PRINCIPER FÖR SKOLSKJUTS INOM FÖRSKOLEUNDERVISNING

Läs mer

Föräldrar & medier 2012/13

Föräldrar & medier 2012/13 Föräldrar & medier / Innehåll Förord Inledning, bakgrund, metod och läsanvisning Sammanfattning Resultatredovisning. Är barnet en pojke eller flicka?. Hur mycket fyller barnet i år?. Har barnet syskon?.

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

Bruce Springsteen. Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013

Bruce Springsteen. Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013 Bruce Springsteen Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERÖKNINGEN S. 3 KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION OM KONSERTEN

Läs mer

Statens Folkhälsoinstitut

Statens Folkhälsoinstitut Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande

Läs mer

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Läs mer

Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun

Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun Skolskjutsreglemente För grundskolan och gymnasiet i Karlsborgs kommun Fr.o.m. läsåret 11/12 Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2007-08-23 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 2008-03-18 Reviderad

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Resvaneundersökning Vistaskolan och Rosenhillskolan Hösten 2012

Resvaneundersökning Vistaskolan och Rosenhillskolan Hösten 2012 Resvaneundersökning Vistaskolan och Rosenhillskolan Hösten 12 Isabelle Petersson Säkra skolvägar isabelle.petersson@huddinge.se 13-02-07 SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 METOD OCH REDOVISNING... 4 RESULTAT...

Läs mer

Andra familjeekonomiska stöd

Andra familjeekonomiska stöd Andra familjeekonomiska stöd De familjeekonomiska stöden är viktiga för de flesta barnfamiljers ekonomi. Det finns tre typer av förmåner: generella bidrag som till exempel allmänna barnbidrag, försäkringar

Läs mer

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Riktlinjer för skolskjuts i Värmdö kommun

Riktlinjer för skolskjuts i Värmdö kommun Riktlinjer för skolskjuts i Värmdö kommun Enligt skollagen (2010:800) ska utbildningen i grundskolan vara kostnadsfri. Det innebär att om vissa krav uppfylls har eleven rätt till skolskjuts som bekostas

Läs mer

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner

Läs mer

Lupp 2009. Är du berättigad till skolskjuts (gäller inte dig som har vinterskolskjuts) Hur väl stämmer skolskjutsen med ditt schema?

Lupp 2009. Är du berättigad till skolskjuts (gäller inte dig som har vinterskolskjuts) Hur väl stämmer skolskjutsen med ditt schema? Lupp 2009 Är du berättigad till skolskjuts (gäller inte dig som har vinterskolskjuts) A. JA 194 36,7 B. NEJ 334 63,3 Total 528 100 100% (528/528) Hur väl stämmer skolskjutsen med ditt schema? A. Bra 129

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Trafiksäkerhet vid skolskjutsning

Trafiksäkerhet vid skolskjutsning VTI notat 74 2001 VTI notat 74-2001 Trafiksäkerhet vid skolskjutsning En enkät till förare Författare FoU-enheter Projektnummer 80399 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Anna Anund, Gunilla Sörensen

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

Skoltaxi inom Piteå kommun

Skoltaxi inom Piteå kommun Skoltaxi inom Piteå kommun Till dig som har blivit beviljad skolskjuts Skoltaxi Piteå kommun 1 Gå till hållplatsen Var i tid Vänta på bilen Välkommen till skoltaxi Vi på skolskjutsteamet har tillsammans

Läs mer

Lokalbussen i Lycksele

Lokalbussen i Lycksele Lokalbussen i Lycksele 1. Kön A. Man 15 31,9 B. Kvinna 32 68,1 2. Ålder A. >12 0 0 B. 13-19 19 40,4 C. 20-29 3 6,4 D. 30-39 4 8,5 E. 40-49 3 6,4 F. 50-59 13 27,7 G. 60-69 2 4,3 H. 70< 3 6,4 3. Vilken är

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag? Faktablad frukt och grönt undersökning 2012 TNS SIFO har på uppdrag av ICA genomfört en undersökning bland 3819 föräldrar med barn under 18 år i samtliga 21 län. Respondenterna var mellan 18 och 65 år

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Attraktionsindex Laholm Oktober 2008

Attraktionsindex Laholm Oktober 2008 Attraktionsindex Laholm Oktober 2008 Geobrands / Axiro AB Adress: Smålandsgatan 26, 392 34 Kalmar Tel: 0480-40 38 60 E-post: per.ekman@geobrands.se www: www.geobrands.se Innehållsförteckning Information

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

PRINCIPER OM SKOLSKJUTS FÖR FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLEELEVER I KYRKSLÄTTS KOMMUN

PRINCIPER OM SKOLSKJUTS FÖR FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLEELEVER I KYRKSLÄTTS KOMMUN PRINCIPER OM SKOLSKJUTS FÖR FÖRSKOLE- OCH GRUNDSKOLEELEVER I KYRKSLÄTTS KOMMUN Godkända av bildningsnämnden 27.4.2011 Gäller fr.o.m. 6.6.2011 1 Innehållsförteckning 1. Lagstiftning angående skolresor...

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Trollhättans kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Trollhättans kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Trollhättans kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2007 Trollhättans kommun Våren

Läs mer

Regler för skolskjuts Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola

Regler för skolskjuts Grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola REGLER 1(16) 2015-04-01 BOU 2015/134 nr 2015.1496 Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Björn Tideman, Handläggare 0171-526 32 bjorn.tideman@bildning.habo.se Dokumentansvarig:

Läs mer

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren? Blekinge Dalarna Östergötland Örebro Västra Götaland Västmanland Västernorrland Västerbotten Värmland Uppsala Södermanland Stockholm Skåne Norrbotten Kronoberg Kalmar Jönköping Jämtland Halland Gävleborg

Läs mer

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19 RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före år Undersökning av Länsförsäkringar Sammanfattning 1() 7 procent av dem som inte redan gått i pension uppger att de vill gå i pension före års ålder. 0

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning sommaren 2010 Lomma kommun Våren 2010 genomförde

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB

Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011. April 2011 Genomförd av CMA Research AB Norrköpings kommun Brukarundersökning 2011 April 2011 Genomförd av CMA Research AB Sammanfattning Grundskoleelever För tredje året i rad har Norrköpings kommun genomfört en brukarundersökning bland grundskoleelever

Läs mer

En säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande

En säker skolväg. Barn och vuxna berättar om sin skolväg På en del ställen har man gjort jämförande En säker skolväg I många klasser tar man upp Skolvägen som ett tema. Barnen beskriver skolvägen i bilder, berättelser och dikter. De berättar om husen och växtligheten, om människor och djur som de möter.

Läs mer

Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD

Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Astrid Nyström 2013-02-18 Diarienummer BUN-2013-0105.60 Ärende färdigställs efter diskussion på AU pga två alternativa förslag

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

Resvanor i Eskilstuna

Resvanor i Eskilstuna Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 2016 Koucky & Partners AB och Enkätfabriken På uppdrag av Eskilstuna kommun 1 Titel: Resvanor i Eskilstuna Resvaneundersökning 2015 Författare: Hanna Ljungblad,

Läs mer

Skolskjutsreglemente Flens kommun

Skolskjutsreglemente Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 1981:3 623 Skolskjutsreglemente Flens kommun Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola Antagen av kommunfullmäktige 1981-02-24 127 Reviderat

Läs mer

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län.

BILAGA 1 2015-06-12 1 (20) S w e co T ra n spo r t S yste m AB. Bilaga 1 till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik I Sörmlands län. 2015-06-12 Särskilt resande i Sörmlands län I denna bilaga redovisas kompletterande underlag till rapporten Översyn av allmän anropsstyrd kollektivtrafik i Sörmlands län, gällande den särskilda anropsstyrda

Läs mer

Regler servicetrafik/färdtjänst

Regler servicetrafik/färdtjänst Regler servicetrafik/färdtjänst Giltig från och med 1 januari 2012 Region Värmland 1 En kollektivtrafik för alla I den här broschyren kan du läsa om hur du ansöker om färdtjänst och de regler som gäller

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov 2

Moped klass II Kunskapsprov 2 Moped klass II Kunskapsprov 2 Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007

Barnombudsmannen rapporterar br2008:01. På lång sikt. Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen rapporterar br2008:01 På lång sikt Barnkonventionen i landstingen 2007 Barnombudsmannen samlar regelbundet in uppgifter från myndigheter, landsting, regioner och kommuner för att bevaka

Läs mer