Tidsanvändning. Preliminär information om tidsanvändningen 2a kvartalet 2015

Transkript

1 Tidsanvändning Preliminär information om tidsanvändningen a kvartalet 15 Den långa sjukfrånvaron ökar kraftigt för arbetare och tjänstemän. Av preliminära resultat för a kvartalet 15 (när 9 procent av förväntat materiel inkommit) framgår att den totala sjukfrånvaron för arbetare och tjänstemän ökat från,57 till,9 procent. För arbetare ökade den totala sjukfrånvaron från 5,5 till,1 procent av ordinarie arbetstid mellan a kvartalen 1 och 15. För tjänstemän ökade den totala sjukfrånvaron från 1,8 till, procent under motsvarande period. Den korta sjukfrånvaron upp till en vecka ökade för arbetare från 1,87 till 1,99 procent. För tjänstemän var ökningen från, till,71 procent. För sjukfrånvarofall - dagar är ökningen för arbetare från,88 till,9 procent. För tjänstemän ligger nivån på samma som för a kvartalet 1,,5 procent av ordinarie arbetstid. Den långa sjukfrånvaron över en månad ökade mycket för både arbetare och tjänstemän. För arbetare är ökningen av den långa sjukfrånvaron från,81 till, procent och för tjänstemän från,89 till 1, procent. Kvinnliga tjänstemän och manliga arbetare står för den större andelen av ökningen. Övrig frånvaro. Enligt de preliminära resultaten ökade den lagstadgade ledigheten för arbetare och minskade för tjänstemän. Föräldraledighet ökade för arbetare men minskade för tjänstemän. Uttag av studieledighet har ökat kraftigt för både arbetare och tjänstemän. Övertiden ökar för arbetare och minskar för tjänstemän Övertid för arbetare ökade från,89 till,1 procent mellan a kvartalen 1 och 15. För tjänstemän minskade övertiden kraftigt från 1,9 till 1,11 procent under motsvarande period.

2 1 9 Sjukfrånvarovolym a kvartalen ,8, 9, 5,1 1,7, 8,9 5,9,5 Arb+tjm Arbetare Tjänstemän,1,9, Under andra hälften av 198-talet ökade sjukfrånvaron relativt mycket. Den högsta sjukfrånvaron redovisas för år Mellan a kvartalen1989 och 1997 mer än halverades sjukfrånvaron. En förklaring kan vara att det allt intensivare började diskuteras kring hur stora företagens sjukfrånvarokostnader faktiskt var. En ytterligare förklaring var den successivt vikande konjunkturen. En tredje förklaring var förändringen av sjukersättningen, införandet av arbetsgivarperiod och inte minst karensdagen. Mellan a kvartalen 1997 och har sjukfrånvaron ökat kraftigt. Sjukersättningen ökade från 75 till 8 procent samtidigt som arbetsgivarperioden halverades. Arbetslösheten minskade även något. Fr o m a kvartalet har sjukfrånvaron åter minskat och var a kvartalet 11 den lägsta på de senaste 7 åren. Mellan a kvartalen 11 tom 15 har sjukfrånvaron ökat mycket kraftigt.

3 Sjukfrånvarovolym uppdelad efter fallens längd a kvartalen Arbetare 8 7, 5,5 Den långa sjukfrånvaron för arbetare svarade för över hälften av den totala sjukfrånvaron från slutet av 198-talet fram till början av 199-talet.,, a kvartalet 1989 var den långa sjukfrånvaron för arbetare 7,8 procent av ordinarie arbetstid att jämföras med 1,97 procent a kvartalet 11.,7,8 1,,,,9 Mellan a kvartalet 11 och 15 har den långa sjukfrånvaron, mer än arbetsdagar, ökat mycket kraftigt för arbetare. upp tom 5 dagar tom dagar mer än dagar

4 Sjukfrånvarovolym uppdelad efter fallens längd a kvartalen Tjänstemän Den korta sjukfrånvaron, upp tom 5 dagar, var som högst a kvartalet ,1 1,7 1, 1,8,9,5,1 1,,7, Sjukfall tom dagar minskade kraftigt mellan a kvartalen 1985 och1997. Mellan a kvartalen 1997 och har en viss ökning skett. Efter a kvartalet tom 15 har ingen större förändring skett. Den långa sjukfrånvaron har minskat kraftigt mellan a kvartalen tom 11. Även för tjänstemän har den långa sjukfrånvaron ökat mellan andra kvartalen 11 tom 15. upp tom 5 dagar tom dagar mer än dagar

5 Föräldraledighet a kvartalen , 8,9 Uttag av föräldraledighet för män inom kategori arbetare fortsätter att öka.,, 5, För kvinnliga arbetare har uttag av föräldraledighet minskat mellan a kvartalen 1 tom 15 och för kvinnliga tjänstemän är minskningen mellan a kvartalen 1 och 15.,,1,7,1,5 Arb män Arb kvinnor Tjm män Tjm kvinnor

6 Studieledighet a kvartalen ,9 1, 1,8,7,5,, I början av 199-talet var uttag av studieledighet som högst. För arbetare var uttag av studieledighet nästan procent av ordinarie arbetstid och något lägre för tjänstemän. a kvartalet 11 var uttag av studieledighet för arbetare och tjänstemän lika lågt som under mitten av 198-talet då uttag av studieledighet var som lägst. Mellan a kvartalen 11 och 1 har uttaget av studieledighet ökat för arbetare och tjänstemän. För arbetare har en ökning skett mellan a kvartalen 1 och 15. Arb + tjm Arbetare Tjänstemän

7 Sjukfrånvaro i olika åldersgrupper med uppdelning efter fallens längd Arbetare a kvartalet ,5 5,,5,,,5 7, 7,8 Mellan a kvartalen 1 och 15 har den långa sjukfrånvaron för arbetare ökat i samtliga åldersgrupper med undantag av åldersgrupp upp tom 19 år.,1,, upp tom 1 arbetsdag -5 arbetsdagar - arbetsdagar mer än arbetsdagar

8 Sjukfrånvaro i olika åldersgrupper med uppdelning efter fallens längd Tjänstemän a kvartalet 15 8 Även för tjänstemän har den långa sjukfrånvaron ökat i samtliga åldersgrupper med undantag av åldersgrupp - år.,1,8 1, 1,5 1, 1,9,,1 1,8,,7 upp tom 1 arbetsdag -5 arbetsdagar - arbetsdagar mer än arbetsdagar

9 Övertid a kvartalen ,9,1,8,5, Under andra hälften av 198-talet ökade övertiden relativt mycket. Mellan a kvartalen 199 och 1 har övertiden mer än halverats för tjänstemän. Mellan a kvartalen 1 tom 1 har övertiden för tjänstemän ökat men minskat kraftigt mellan a kvartalen 1 och 15., För arbetare har övertiden ökat kraftigt mellan a kvartalen 1 ch ,1 1,1 Arb+tjm Arbetare Tjänstemän