ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr Pendling, infrastruktur och regioner. Med Mälardalen som fokusregion.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 835. Pendling, infrastruktur och regioner. Med Mälardalen som fokusregion."

Transkript

1 ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 835 Pendling, infrastruktur och regioner Med Mälardalen som fokusregion Mathias Högberg Uppsala, september 2012 ISSN X

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Syfte och frågeställningar Disposition och metod Avgränsning Källkritik 5 2. REGIONER OCH INFRASTRUKTUR Vad är en region? Regionförstoring Transportinfrastrukturens betydelse i regioner Pendling Transportpolitik Sammanfattning av regioner och infrastruktur REGIONEN MÄLARDALEN Mälardalen som region Mälarbanan Svealandsbanan PENDLINGSSTATISTIK Bakgrundsförklaring till statistiken Statistik ANALYS OCH SLUTSATS Analys av regioner och Mälardalen som en region Analys av de statistiska resultaten Slutsats 33 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 35 2

3 1. INLEDNING Mälardalen är en region som hela tiden utvecklas. Regionen består av flertalet lokala arbetsmarknader, men antalet blir hela tiden färre då kommunikationerna mellan kommunerna i Mälardalen blir bättre och fler människor pendlar. Två exempel på infrastrukturprojekt som genomförts de senaste åren är tågbanan Mälarbanan som utgår från Stockholm väster ut norr om Mälaren samt tågbanan Svealandsbanan som även den utgår från Stockholm väster ur, men söder om Mälaren. Dessa banor har gjort förutsättningarna att pendla längs sträckorna bättre och kan, om pendlingen ökar, bidra till regionförstoring i och med att fler arbetsmarknader slås ihop. Två orter som ligger längs med banorna och där pendling till bland annat Stockholm förväntas öka i och med infrastrukturprojekten är Västerås och Eskilstuna. Dessa två orter blir fokusorter i denna uppsats när stockholmspendlingen undersöks. En region är en indelning i ett geografiskt område utifrån till exempel politiska eller arbetsmarknadsmässiga aspekter. Transportinfrastrukturen är det som kommunikationsmässigt kopplar samman olika delar av en region och därmed är utvecklingen och förstoringen av en region beroende av infrastrukturen. När transportinfrastrukturen utvecklas blir det mer attraktivt att pendla och en ökning av antalet pendlare är något som bidrar till regionförstoring. Regionförstoring ger regionen större möjlighet till ökad ekonomisk tillväxt. De ständigt aktuella frågorna kring regioner och infrastruktur blir intressanta eftersom det påverkar alla. Människor får tillgång till en större lokal arbetsmarknad och företagen får större valmöjligheter bland arbetstagare samt större konkurrens från andra företag. Alla dessa följder av regionförstoringen bidrar till att ekonomin får förutsättning av växa. Det blir också allt vanligare att det är regioner snarare än länder som konkurrerar med varandra internationellt. 1.1 Syfte och frågeställningar I denna uppsats kommer det studeras varför det byggs ny infrastruktur och vad det kan medföra i en region. Syftet med denna C-uppsats är att undersöka huruvida förändringar i järnvägsinfrastruktur leder till ökad pendling så som beslutsfattare förväntar sig och har som bakomliggande syfte. Uppsatsen kommer också studera hur begreppen regionförstoring, transportinfrastruktur och pendling hänger ihop för att bättre förstå beslutsfattarnas satsningar på och motiv för infrastruktursatsningar. Utifrån inledningen och syftet kommer frågeställningar till denna C-uppsats att se ut enligt följande: - Hur ser beslutsfattarnas förväntningar ut vid beslutande av förbättringar av transportinfrastrukturen i regioner? - Hur har stockholmspendlingen förändrats från Eskilstuna och Västerås i och med projekten Svealandsbanan och Mälarbanan jämfört med annan stockholmspendling? - Är det några särskilda grupper vars pendlingsmönster förändrats mer än andra i de ovan nämnda pendlingssträckorna? 3

4 1.2 Disposition och metod För att kunna svara på syftet och frågeställningarna har jag delat upp uppsatsen i, förutom detta inledningskapitel, fyra ytterligare kapitel. Det första kapitlet av dessa fyra är kapitel två, Regioner och infrastruktur. Detta kapitel är ett teorietiskt och begreppsförklarande kapitel där viktiga begrepp och samband presenteras. Det efterföljande kapitlet är kapitel tre, Regionen Mälardalen. Kapitlet består av en bakgrundsbeskrivning till regionen Mälardalen samt de två genomförda transportinfrastrukturprojekten Mälarbanan och Svealandsbanan. I det nästkommande kapitlet, kapitel fyra, Pendlingsstatistik, kommer min empiriska undersökning att presenteras. I detta kapitel redogörs för pendlingsstatistik mellan Västerås-Stockholm och Eskilstuna-Stockholm. I det avslutande kapitlet, kapitel fem, Analys och slutsats, kommer mina resonemang om uppsatsens syfte och frågeställningar. Det andra kapitlet är ett teorietiskt och begreppsförklarande kapitel där viktiga begrepp och samband presenteras. Det har skrivits med hjälp av en litteraturstudie kring viktiga begrepp såsom regioner, regionförstoring, arbetsmarknader, infrastruktur, pendling och transportpolitik. Jag har tagit del av både vetenskapliga artiklar och statliga rapporter. Genom litteraturstudien har jag funnit förklaringar och definitioner av flertalet viktiga begrepp men även hittat flera samband mellan de olika begreppen. Kapitel 3 består av en bakgrundsbeskrivning till regionen Mälardalen samt de två genomförda transportinfrastrukturprojekten Mälarbanan och Svealandsbanan. Jag har i detta kapitel tagit del av statliga rapporter, intresseorganisationer och ren bakgrundsfakta. Eftersom Mälardalen inte är något politiskt bestämd region och vilka områden som tillhör Mälardalen skiftar en del beroende på vem som tillfrågas så har det tillkommit vissa problem med att hitta tillförlitliga källor. Även för Mälarbanan och Svealandsbanan har det förekommit svårigheter att hitta fakta för samma saker för båda banorna. I nästkommande kapitel, kapitel 4, pendlingsstatistik kommer min empiriska undersökning presenteras. Här redogörs för pendlingsstatistik mellan Västerås-Stockholm och Eskilstuna- Stockholm. Statistiken har hämtats från PLACE-databasen genom Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet. Från början kommer statistik däremot från SCB (Statistiska centralbyrån). Statistiken innehåller på individnivå information om bland annat folkbokföringskommun, arbetsplatskommun samt andra ekonomiska och demografiska variabler. Statistik har insamlades för årtalen 1997 och 2005 avseende Västerås och Eskilstuna för 1993 och Detta är fyra år före respektive fyra år efter färdigställandet av Mälarbanan respektive Svealandsbanan. Fyra år före respektive efter valdes av två anledningar. För det första valdes det fyra år innan för att statistiken inte skulle vara så mycket påverkad av att en ny infrastruktur snart skulle vara klar att användas och att människor då skulle kunna ta ett jobb på annan ort förväg då de vet att det snart blir förbättrade pendlingsmöjligheter. Anledningen till att statistiken valdes även fyra år efter färdigställandet är för att statstiken över antalet pendlare i någon mening skulle hinna stabilisera sig och hittat en jämnare nivå än den som kan förväntas precis efter infrastruktur stod färdig. 4

5 I statistiken finns bland annat information om var varje individ har sitt förvärvsarbete, det vill säga i vilken kommun de arbetar. Detta fanns med för att kunna dela upp individerna i grupper efter stockholmspendlare, övriga pendlare samt icke-pendlare. Med hjälp av dessa siffror för Västerås respektive Eskilstunas har mönster för pendlingsförändringar hittats. För att kunna avgöra om eventuella pendlingsökningar beror på den nybyggda banan eller om det är andra anledningar som spelar in har pendlingsstatistik för Uppsala och Norrtälje används som kontrollgrupp. Med hjälp av dessa orters pendlingsstatistik till Stockholm och övriga orter har jag kunnat jämföra och se om det finns några skillnader mot statistiken från Västerås och Eskilstuna. Statistiken har också innehållit vissa faktorer för individerna med syftet att kunna se vilka typer av människor som pendlar samt står för pendlingsförändringar. Dessa faktorer är kön, ålder, inkomstnivå och utbildningsnivå. Med hjälp av faktorerna har en binär logistiskt regressionsanalys genomförts på pendlingsförändringen för att se vilka typer av faktorer som verkar påverka pendlingen mer än andra och vilka som förefaller påverka pendlingen i mindre utsträckning. I det avslutande kapitlet, Analys och slutsats, kommer mina resonemang om uppsatsens syfte och frågeställningar. Ambitionen där är att med hjälp av de tidigare kapitlen, analysera och dra slutsatser samt svara på uppsatsens syfte och frågeställningar. 1.3 Avgränsning Denna uppsats avgränsas till fokusregionen Mälardalen, samt till transporter och pendling. Mälardalen har valts eftersom det är en region som har stor betydelse för hela Sverige och dessutom för att regionens olika delar integreras allt mer. Transportavgränsningen består i att studien avser persontransporter via järnväg. Detta eftersom jag framförallt är intresserad av hur människors rörelser i en region utvecklar regionen. I Mälardalen studeras pendlingen från Västerås respektive Eskilstuna till Stockholm. Avgränsningen motiveras av att Västerås och Eskilstuna ännu inte ingår i Stockholms lokala arbetsmarknad men att potentialen finns och att utvecklingen med de båda banorna Mälarbanan och Svealandsbanan gjort att orternas integrering ökat vilket leder utvecklingen mot en sammanslagen arbetsmarknad. Den politiska avgränsningen består i att när jag skriver om den svenska regeringen så menar jag den regering som styrde och som lade proposition 2008/09:93, Mål för framtidens resor och transporter. 1.4 Källkritik Ett källkritiskt problem som denna uppsats har hänger samman med att flertalet av mina källor är statliga rapporter och utredningar. Kvaliteten i statliga utredningar är ofta tämligen god men rapporterna behöver för den sakens skull inte vara vetenskapliga. När de statliga utredningarna inte är vetenskapliga kan det medföra att vissa samband och viktiga mönster förbises, det kan till exempel vara så att en statlig utredning antyder att regionförstoring alltid ger regional ekonomisk tillväxt trots att verklighetens samband inte är lika enkelt. Statliga utredningar kan se väldigt olika ut; Det kan vara breda parlamentariska utredningar med i första hand politiker som ledamöter och sakkunniga från olika partsintressen, de kan också 5

6 vara rena expertutredningar bestående av en enda eller flera personer. En tendens tycks vara att enmansutredningar över tiden blir allt vanligare och utgör enligt Lars Calmfors, professor i Internationell ekonomi vid Stockholms universitet, idag ungefär 60 % av alla utredningar. Att utredningar ser så olika ut beror enligt Calmfors på att syftena med utredningar kan vara väldigt varierande. Ett huvudsyfte kan vara att ta fram ett rent kunskapsunderlag, det vill säga ta fram grundläggande idéer för politiken, ett annat kan vara att ta fram konkreta politiska förslag, ett annat att nå politiska kompromisser som mer eller mindre direkt ska kunna ligga till grund för de politiska besluten. Calmfors generella syn, föga förvånande kanske som professor och forskare, består i att han framför att man i statliga utredningar använder sig för litet av experter som har en mer oberoende ställning, inte minst akademiska forskare, som utredare och ledamöter. 1 De problem som jag ser med statliga rapporter som källor för denna uppsats är att frågeställningarna kan ha varit styrda mot ett förebestämt svar, en form av politisk beställning som till exempel ska legitimera en förd eller framtida politik. Frågeställningarna, det vill säga utredningsdirektiven, kan i statliga utredningar också vara så snäva att rapporten mot denna bakgrund förbiser relevanta sammanhang eller alternativa synsätt. Följden av detta kan vara att endast ena delen eller en sida av ett problem studeras. En utredning kan också ha färdigställts snabbt och under tidspress som medfört att bakgrundsstudier/fakta kan vara slarvigt genomarbetade. Ett annat källkritiskt problem är att jag baserar mycket av mina utgångspunkter från kapitel två på vad som framförts i de statliga rapporerna. Ett exempel på detta är att jag i likhet med rapporterna har ett synsätt om att en utbyggd infrastruktur medför regionförstoring som i sin tur gynnar den ekonomiska tillväxten. Min syn är därmed samma som innebörden i de statliga rapporter som jag använder som referenser. Ett ytterligare källkritiskt problem finns i kapitlet kring transportpolitik. I de källor som jag använder mig av finns värderingar eller med annat ord politiska åsikter som inte är invändningsfria. Ett exempel på detta är att det i en rapport kan framföras att det är rättvist att kommuner är med och medfinansierar transportinfrastruktur. Det finns självklart flera åsikter kring detta, inte minst hos förtroendevalda i Sveriges kommuner. Synsättet hos kommunerna är snarare att staten bör stå för medparten av kostnaderna när det gäller investeringar i infrastruktur. Ett sista källkritiskt problem handlar om statistiken. I statistiken för Västerås och Eskilstuna skiljer det sig fyra år mellan färdigställandet av tågbanorna och därmed också för statistiken. Mot denna bakgrund kommer resultatet att påverkas av skilda konjunkturlägen. Ett annat problem med statistiken är att den inte tar hänsyn till personer som flyttar men som inte ändrar sin adress eller när de är skrivna som förvärvsarbetare hos ett företag i en ort även om de facto arbetar i en annan. 1 Calmfors (2005). Objektivitet och integritet i utredningar på politiskt känsliga områden. Anförande på konferens om Professionell utredningsmetodik för dig som arbetar med Utredningar i offentlig sektor, IQPC, Stockholm, 24/

7 2. REGIONER OCH INFRASTRUKTUR Det här kapitlet innehåller den teoretiska bakgrunden som ska ge teoretiska begrepp som kommer vara användbara i senare empiriska kapitel. Här kommer också viktiga samband och kopplingar som behövs för att svara på frågeställningarna. Underkapitlen i detta teorikapitel kommer hänga ihop och det kommer finnas begrepp och kopplingar som tas upp i flertalet av underkapitlen. Därför kan vissa begrepp ges en kort förklaring i ett tidigt underkapitel för att sedan förklaras mer utförligt i ett senare underkapitel. 2.1 Vad är en region? I det här kapitlet kommer jag reda ut vad en region är och kan vara. Jag kommer också ta upp hur olika regionindelningar kan se ut. Till sist tar jag upp lite kring vad en region är till för, alltså vad regionens syfte är. En region är ett geografiskt område där regionens olika delar på något sätt förhåller sig lika kring någonting. Det kan till exempel vara en arbetsmarknadsregion där alla boende inom regionen har goda möjligheter att arbeta inom hela regionen. 2 En region kan också vara en hel världsdel, en grupp länder eller ett område inom ett land. Regionbegreppet används på många olika geografiska nivåer och vad som avses vara en region beror mycket på vilket perspektiv man utgår från och vad man förhåller sig till. 3 En region delas ofta upp genom geografin i området och/eller genom politiska sammansättningar. EU kan betraktas som en region om perspektivet är hela världen. Öresundsregionen kan ses som en region om EU eller möjligen Norden/Skandinavien är perspektivet. Inom Sverige finns det regionsuppdelningar såsom till exempel länen, men även andra geografiska sammansättningar som kan skära både läns- och kommungränser kan ses som regioner. En region är dock alltid en del av något större. 4 En regionsindelning inom Sverige är Sveriges olika landsting. Denna indelning skapades 1862 med syfte att vara ett mellansteg mellan staten och kommunerna/städerna. 5 Enligt Lind kan den svenska regionmodellen ses som ett timglas med stark stat i toppen, starka kommuner i botten samt en svag midja där de regionala sambanden med bland annat landsting finns. Jämfört med flera andra länder har Sverige historiskt sett haft ett relativt svagt regionstyre och människor ser sig också själva snarare tillhöra kommunen och landet före regionen. 6 Fram till 1990-talet var regionsindelningen med landstingen som största regionsindelning i Sverige ganska oförändrade. Från 1990-talet och framåt startade allt fler samarbeten mellan olika landsting och län. Anledningen till den allt större regionsindelningen med bland annat 2 Amcoff, Falkerby m.fl. (2008) Regionen som vision Det politiska projektet Stockholm- Mälarregionen. Stockholm: SNS Förlag, s.9. 3 SIKA (2001) Infrastruktur och regional utveckling - SIKA Rapport 2001:3. Stockholm, s Lind (2010) Regionbildning En institutionell studie av Region Skåne, Västra Götalandsregionen, och Region Svealand. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, s Ibid. s Ibid. s

8 landstingssamarbeten var från politikernas sida att försöka dra nytta av stordriftsfördelar. 7 Det har också blivit populärt att från politiker prata om länsöverskridande regioner som ett viktigt sätt att stimulera ekonomin. Enligt politikerna blir de olika regionernas konkurrenskraft viktigt för hela Sverige i det allt mer globala samhället. De menar att i större regioner ska det finnas ett starkt samarbete mellan offentlig sektor, utbildning, forskning och näringsliv för att tillsammans bygga upp regionens varumärke. 8 En av anledningarna till tendenserna till större regioner och mer samarbeten över både kommun och länsgränser är att de äldre regionindelningarna med landstingen anses föråldrade. Landstingen är en administrativ indelning som baserades på hur samhället såg ut vid indelningen. Det uppstår nu problem i form av brister i bland annat kollektivtrafiken när många av de administrativa indelningarna inte längre följer de funktionella. De funktionella sambanden styrs av hur människor och företag beter sig, alltså hur rörelsen av människor, pengar, varor med mera ser ut. Alla de funktionella sambanden som finns kan inte tillgodoses eftersom det inte finns någon perfekt funktionell indelning, men med tanke på tendenserna med allt fler storregionala samarbeten tyder det alltså på att de administrativa indelningarna skulle kunna utvecklas och möjligen bli bättre. En ideal regionsindelning har en funktionell och administrativ indelning som överensstämmer väl. 9 Dagens potentiella funktionella regioner förhindras delvis genom länsindelningen. Ett exempel på det är att kollektivtrafiken kan bli bristfällig över länsgränser eftersom en stor del av Sveriges kollektivtrafik styrs av länslokala bolag styrda av landstingen med stort fokus inom det egna länet. Då den potentiella funktionella regionen i vissa fall inte kan utvecklas fullt ut kommer även eventuella länsöverskridande lokala arbetsmarknader få mindre potential att utvecklas. Enligt Lind finns det teoretiskt sätt fyra perspektiv på hur man kan se på regioner. Det första perspektivet innebär att regionen är något som uppstått naturligt och kan ses som något objektivt. I det andra perspektivet är regionen konstruerad och därmed har den ett bakomliggande syfte. Dessa två perspektiv kan ses som två huvuduppdelningar för vad en region är. Det tredje och fjärde perspektivet utgör den politiska synen på hur regionen fungerar och vad den har för syfte. Det tredje perspektivet menar att regioner finns till för att i första hand stärka staten medan det fjärde innebär att regioner finns till för att i första hand stärka sig själva. Det tredje och fjärde perspektivet kan alltså ses som de två synsätt på hur självständig en region är. 10 Regioner är alltså en geografisk uppdelning som kan finnas på många olika nivåer. Oavsett hur regionen skapats, om den uppkommit naturligt eller om den är konstruerad, och vad regionens syfte är kan skilja sig åt. En tendens som är tydlig i regioners utveckling i Sverige är att de blir större och viktigare, regioner får en allt större roll i den globala 7 Lind (2010) Regionbildning En institutionell studie av Region Skåne, Västra Götalandsregionen, och Region Svealand. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, s Amcoff, Falkerby m.fl. (2008) Regionen som vision Det politiska projektet Stockholm- Mälarregionen. Stockholm: SNS Förlag, s SIKA (2001) Infrastruktur och regional utveckling - SIKA Rapport 2001:3. Stockholm, s Lind (2010) Regionbildning En institutionell studie av Region Skåne, Västra Götalandsregionen, och Region Svealand. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, s

9 ekonomin. I den här uppsatsen kommer fokus ligga på funktionella regioner och arbetsmarknadsregioner. Hos politiker finns en önskan att förstora både de funktionella regionerna och arbetsmarknadsregionerna då det finns bakomliggande förväntningar om att detta skulle underlätta den ekonomiska tillväxten. 2.2 Regionförstoring I det här kapitlet kommer jag behandla och definiera begreppet regionförstoring. Regionförstoring är ett begrepp som kommer återkomma under hela uppsatsen och har därför ett eget kapitel. Efter förklaringen av begreppet regionförstoring tar jag upp vad FA- och LAregioner är för något samt deras koppling till regionförstoring. Till sist behandlas den ekonomiska vinning som teoretiskt blir möjlig i och med att en region blir större. Storleken på en region har stor betydelse för ökad konkurrenskraft gentemot andra regioner samt för ökad ekonomisk tillväxt i en region. Ett grovt grundantagande säger att ju fler människor som finns inom en gemensam arbetsmarknad desto större är chansen för en ökad ekonomisk tillväxt. 11 Regionförstoring är enligt SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) ett begrepp som innebär att ett område med en gemensam arbetsmarknad har blivit större, alltså att tidigare separata arbetsmarknader slagits ihop. 12 En arbetsmarknad är ett område där människorna kan bo i en del och utan större problem och begränsningar arbeta i en annan del av arbetsmarknadsregionen. Regionförstoring är en fortlöpande process och utvecklingen i Sverige går mot allt större, och därmed också allt färre, arbetsmarknader. 13 I Sverige finns det två vanliga definitioner av vad en lokal arbetsmarknad är. Dessa är FA- respektive LA-regioner. FA-regioner är Tillväxtverkets definition och indelning och LAregioner är SCB:s (Statistiska centralbyrån) motsvarande. Tillväxtverket definierar sina FAregioner (Funktionella analysregioner) efter ett par aspekter. Dessa är pendlingsstatistik över kommungränser, pendlingstrender, samverkande pendlingsströmmar till flera kommuner inom samma FA-region, investeringar och politiska beslut som anses förändra utvecklingen inom tio år. Slutligen tas även annan information om ändrade strukturella förutsättningar eller beteendeförändringar som antas kunna förändra indelningen upp till diskussion. Dessa bedömningskriterier anses sedan också vara olika viktiga i själva indelningen med det viktigaste först (pendlingsstatistik över kommungränser) ända ner till den sista och minst viktiga (annan information om ändrade strukturella förutsättningar eller beteendeförändringar som antas kunna förändra indelningen). I dagsläget finns det 72 FA-regioner i Sverige och utvecklingen går, som jag nämnt, mot allt större och färre regioner. 14 Flera större FA-regioner har delats upp ytterligare i mindre delregioner eftersom det kan finnas flera fungerande 11 Amcoff, Falkerby m.fl. (2008) Regionen som vision Det politiska projektet Stockholm- Mälarregionen. Stockholm: SNS Förlag, s SIKA (1997) Samverkan kring regionförstoring SIKA Rapport 1997:1. Stockholm, s SIKA (2004) Infrastruktur för tillväxt - Analys av infrastrukturinvesteringarnas betydelse för tillväxt, regional utveckling och regionförstoring SIKA Rapport 2004:1. Stockholm, s ningenifaregionertill e4211fdba8c87b html 9

10 delarbetsmarknader inom FA-regionen som inte har någon koppling till varandra utan endast till det större centrat i FA-regionen. Som exempel på det sistnämnda så består FA-regionen Stockholm av tre delregioner, nämligen Uppsala, Stockholm och Södertälje med Stockholm som det större centrat. Delregionerna Uppsala och Södertälje fungerar då som delregioner med mindre orter runt sig som tillhör samma delregion och där många människor pendlar till delregionscentrat. Samtidigt pendlar många människor från dessa delregioner in till det större centrat i FA-regionen, Stockholm i det här fallet. Trots att Uppsala och Södertälje tillhör samma FA-region har de två delregionerna själva inte någon stark koppling till varandra eftersom det sker förhållandevis lite pendling mellan Uppsala och Södertälje. Den gemensamma nämnaren är Stockholm för dessa två orter. 15 I SCB:s definition för LA-regioner (Lokal arbetsmarknadsregion) finns det två krav för att en kommun ska bli centrum i en lokal arbetsmarknad. Först så ska inte andelen utpendlare av alla arbetare överstiga 20 procent. Sedan får heller inte utpendlingen till någon annan enskild kommun vara högre än 7,5 procent. De kommuner där dessa två krav uppfylls blir de som blir centrum i de olika lokala arbetsmarknaderna. Övriga kommuner kommer sedan att tillhöra den lokala arbetsmarknaden dit den största utpendlingen går. 16 Både Tillväxtverkets och SCB:s definition är något som kan hjälpa till att förklara vad regionförstoring är och hur det fungerar. Begreppen FA- respektive LA-regioner är egentligen bara två olika sätt att mäta nästan samma sak. Definitionen av FA-regioner är dock mer normativ och något mer subjektiv i och med att framtidsprognoser kring pendling ingår medan LA-regionernas definition är mer baserad på ren fakta i form av pendlingsstatistik och blir därför ett mer objektivt mått. Enligt SIKA har stora arbetsmarknadsregioner bättre tillväxtmöjligheter jämfört med små. Detta, menar de, beror bland annat på att stora arbetsmarknadsområden ger fler specialiseringar inom näringslivet och större tillgång till kvalificerad arbetskraft jämfört med de små. Regionförstoring knyter samman arbetsmarknadsregioner och gör dem större. Därför kan regionförstoring ses som något som teoretiskt kan leda till ökad ekonomisk tillväxt. 17 Regionförstoring kan även bidra till en positiv regional utveckling och som ett alternativ till urbanisering. Framförallt för de mindre kommuner som går samman med den centrala kommunen i en arbetsmarknadsregion kommer den ekonomiska tillväxten vara högre. När en kommun slås in i en större arbetsmarknadsregion kommer flyttbenägenheten till den nya arbetsmarknadsregionens centrum bli mindre. Samtidigt blir det mer attraktivt för företag att lokalisera sig i kommunen eftersom marknaden precis blivit större i och med den större arbetsmarknaden fdba8c87b html 16 ningenifaregionertill e4211fdba8c87b html 17 SIKA (2004) Infrastruktur för tillväxt - Analys av infrastrukturinvesteringarnas betydelse för tillväxt, regional utveckling och regionförstoring SIKA Rapport 2004:1. Stockholm, s Ibid. s

11 Som figur 1 visar antas en regionförstoring med större arbetsmarknad leda till att marknadspotentialen i regionen blir högre, det vill säga att förutsättningarna för marknaden att utvecklas ökar. En större region väntas leda till att det blir mer attraktivt för företagen att lokalisera sig i regionen i och med de stordriftsfördelar som uppkommer. Attraktiviteten förväntas leda till att fler företag inom många olika branscher kommer flytta eller utöka sin verksamhet i regionen. Detta betyder att marknaden växer och det leder i sin tur till att marknadspotentialen blir ännu högre, på så sätt kan cirkeln fortsätta runt. 19 När både mängden företag/branscher och tillgången på arbetskraft blir större i och med regionförstoringen kommer den ökade diversifieringen bland företagen leda till att arbetskraften också blir mer specialiserad. En specialiserad arbetskraft leder till en ökad produktivitet med högre inkomster för både människorna och företagen som följd. Både marknadspotentialen och diversifieringen är positiva spiraleffekter och i teorin leder detta till en ständigt växande ekonomi. 20 Ökad geografisk marknadspotential Ökad attraktivitet för företag i och med stordriftsfördelar Växande marknad Lokalisering av fler företag inom fler branscher Figur 1. Visar hur regionförstoring kan ske genom fyra steg som sedan börjar om igen. (Källa: Stockholm-Mälarregionen (2003) Effekter av framtida regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen. Rapport 2003:1. Västerås, s. 8). Begreppet regionförstoring kan sammanfattningsvis betraktas som ett fenomen där en lokal arbetsmarknad blir större genom att allt fler pendlar allt längre. Storleken på arbetsmarknaderna kan förklaras genom två vanliga definitioner, FA- och LA-regioner. 19 Stockholm-Mälarregionen (2003) Effekter av framtida regionförstoring i Stockholm-Mälarregionen. Rapport 2003:1. Västerås, s Ibid. s

12 Regionförstoring skapar teoretiskt förutsättningar för en ökad ekonomisk tillväxt i regionen. Genom att det blir regionförstoring kommer det bli mer attraktivt för företag att lokalisera sig i regionen. På så sätt kan marknaden växa. Detta leder i sin tur till att ekonomin kan växa än mer. Genom detta kan regionförstoring bidra till att göra en region mer konkurrenskraftig gentemot andra regioner. Viktigt att tillägga gällande regionförstoring är att det enbart kan ses på detta sätt på ett teoretiskt plan. Bara för att regionförstoring teoretiskt sätt ger regional ekonomisk tillväxt betyder inte det att det alltid kommer ske eftersom verkligheten är mer komplex än vad exempelvis modellen i figur 1 visar. 2.3 Transportinfrastrukturens betydelse i regioner I detta kapitel tar jag upp vilken betydelse transportinfrastrukturen har för en region. I teorin behövs det fungerande infrastruktur för att en regionförstoring ska ske och därmed betyder det att infrastrukturen har en stor roll i den ekonomiska utvecklingen i en region. Det är transportinfrastrukturen som genom resor och transporter knyter samman samhället och regioner. Därför har infrastrukturen en stor del i de ekonomiska aktiviteter som bidrar till en ekonomisk tillväxt. 21 Genom att förbättra transportinfrastrukturen kan tidsavstånden minska samtidigt som interaktionen ökar mellan skilda geografiska platser. Då kan företagen få tillgång till en större arbetsmarknad, fler leverantörer och kunder samt påverkas av en större konkurrens från andra likartade företag. Alla dessa företeelser som påverkar företagen stimulerar även ekonomin. För den enskilde människan blir både marknaden för varor och arbeten större. Genom att förbättra transportinfrastrukturen växer regioner. Följden är ökad produktivitet, höjd lönenivå och ökad konsumtion. 22 Genom den förbättrade transportinfrastrukturen ökar också tillgängligheten. Med tillgänglighet menas för företagen bland annat ökad tillgång till arbetskraft, kunder, leverantörer, råvaror, samarbeten och för privatpersoner innebär det ökad tillgänglighet till arbetsmarknad, utbildning, service, fritidsaktiviteter. 23 En region med fungerande transportinfrastruktur kan också utnyttja stordriftsfördelarna på ett positivt sätt vilket kan leda till ökad ekonomisk utveckling. En sådan region kan kallas för en funktionell region. 24 Transportinfrastrukturens betydelse kopplas till regionförstoring då ökad pendling är något som behövs för regionförstoring och en utbyggnad av infrastrukturen är något som kan ge större pendlingsmöjligheter. Det är i stora drag förändringen i mängden pendlare som avgör om det blir regionförstoring eller inte. 25 Infrastrukturens roll för ekonomin kan delas upp i både långsiktiga och kortsiktiga effekter. Bland de långsiktiga effekterna hittas bland annat att investeringar i infrastruktur ger 21 Trafikanalys (2011) Arbetspendling i storstadsregioner - en nulägesanalys, rapport 2011:3. Stockholm, s Trafikanalys (2011) Dynamiskt samspel mellan utvecklingen av infrastruktur och BNP, rapport 2011:2. Stockholm, s Trafikanalys (2011) Regional tillväxt genom ökad tillgänglighet - mål och mått för tillgänglighet och tillväxt, rapport 2011:5. Stockholm, s Trafikanalys (2011) Dynamiskt samspel mellan utvecklingen av infrastruktur och BNP, rapport 2011:2. Stockholm, s Rietveld (1994) Spatial economic impacts of transport infrastructure supply. Amsterdam: Transpn. Res.-A. Vol. 28A, No. 4, s

13 ekonomisk tillväxt och högre produktivitet. Tillväxten gynnas framförallt av större arbetsmarknad och större utbud av både leverantörer och kunder när tidsavstånden blir mindre. Även den högre produktiviteten, som såklart kan kopplas till ekonomisk tillväxt, kan förklaras med att tidsavstånden blir mindre. Transportkostnader kommer bli lägre och även arbetskraftens produktivitet kommer öka då deras pendlingstid förkortas. En region eller ett område som har eller får ny välfungerande infrastruktur kommer få stordriftsfördelar och chansen blir större att företag flyttar sin verksamhet dit just på grund av infrastrukturen. 26 Bland de kortsiktiga effekterna hittas istället sysselsättnings- och tillgänglighetseffekter. Med sysselsättningseffekter menas att vid stora infrastrukturprojekt kommer många människor inom flera olika typer av arbeten ha möjligheten att få jobb inom flera år framåt. Om dessa människor istället skulle varit arbetslösa om inte projekten drogs igång kommer det att stimulera ekonomin. Denna effekt kan komma direkt vid ett projekts start, till och med redan i planeringsfasen. Med tillgänglighetseffekter menas att både människor och företag minskar både sina tidsförluster och kostnader som uppkommer vid transporter. Dessa effekter fås så fort ett infrastrukturprojekt är färdigställt. 27 Figur 2 visar sammanfattningsvis vad följderna kan bli i en region vid satsningar på transportinfrastruktur. Det första steget i bilden är att en satsning på transportinfrastruktur sker. Det leder till kortare avstånd, högre hastigheter med mera vilket kan ge en minskning i bränsleanvändningen, andra resekostnader samt i kostnad för arbetare, se figur 2. Transportkostnaderna längs den berörda sträckan har alltså minskat. Dessa förändringar mot billigare transportkostnader har skapat förändringar i transportsystemet som ger större valmöjligheter inom till exempel vilken rutt som väljs och vilken tid på dygnet resan görs. Även attraktiviteten att genomföra en resa har ökat. Detta har alltså lett till större rörelse i transportsystemet. Minskningen i transportkostnader i kombination med det förändrade reseoch transportmönstret bland både företag och privatpersoner leder till en ökad produktivitet bland både företag och hushåll, se figur I allmänhet betyder det för företagen att en förbättrad infrastruktur ger mindre transportkostnader i form av till exempel färre förare och färre lastbilar/tåg för att kunna producera/transportera samma mängd. En annan betydelse som en förbättrad infrastruktur kan ge är att transporter blir mer säkra. Risken att drabbas av förseningar kan minska. Dels så kan genomsnittstiden för en transport minska, men dessutom kan variationerna i tid minska vilket kan vara minst lika viktigt. Med låg risk för förseningar behöver företag till exempel inte ha lika stora lager. 29 De minskade transportkostnaderna längs den berörda sträckan leder också till ökad tillgänglighet, se figur 2. Den ökade produktiviteten och den ökade tillgängligheten leder tillsammans till en ökad ekonomisk aktivitet för både företag och hushåll. Även 26 Trafikanalys (2012) Infrastrukturåtgärder som stabiliseringspolitiskt instrument, rapport 2012:1. Stockholm, s Ibid. s Rietveld (1994) Spatial economic impacts of transport infrastructure supply. Amsterdam: Transpn. Res.-A. Vol. 28A, No. 4, s Ibid. 13

14 omfördelningar av ekonomisk aktivitet kan ske. Den ökade ekonomiska aktiviteten leder till att hela regionen får en ökad ekonomisk tillväxt. Här kan det även tilläggas att detta är en teoretisk bild om vad som händer vid infrastruktursatsningar och en sådan satsning ger inte automatiskt ökad ekonomisk tillväxt utan bara goda förutsättningar. 30 Figur 2. Hur en satsning på transportinfrastruktur kan ge resultat i ökad ekonomisk tillväxt. Källa: Rietveld (1994) Spatial economic impacts of transport infrastructure supply. Amsterdam: Transpn. Res.-A. Vol. 28A, No. 4. Sammanfattningsvis behövs transportinfrastruktur för att knyta samman en regions olika delar. En bakomliggande förhoppning hos politiker och andra beslutsfattare är att en utveckling av transportinfrastrukturen kan bidra till regionförstoring med större arbetsmarknader. Förbättrad transportinfrastruktur antas också kunna ge billigare och kortare transporter, både för privatpersoner och för företag. Detta leder i sin tur till mer rörelse i transportsystemet, ökad produktivitet samt ökad tillgänglighet. Det är detta som i teorin och i förhoppningen hos politiker och andra beslutsfattare leder till att den ekonomiska tillväxten i regionen blir större i och med regionförstoring. 30 Rietveld (1994) Spatial economic impacts of transport infrastructure supply. Amsterdam: Transpn. Res.-A. Vol. 28A, No. 4, s

15 2.4 Pendling I pendlingskapitlet tar jag upp pendlingens roll i regionen och för regionförstoring. Jag tar också upp att pendlingen får möjlighet att öka vid förbättringar av transportinfrastrukturen. Jag kommer också utreda lite kring varför människor väljer att pendla. När arbetsmarknaderna blir större genom förbättrade pendlingsmöjligheter får också företagen fler kvalificerade personer att välja på och det blir större chans att rätt person sitter på rätt plats. 31 Regionförstoringen kan som sagt ses som ett sätt att skapa ökad ekonomisk tillväxt. För att det överhuvudtaget ska ske någon regionförstoring krävs att pendlingen ökar. Ett sätt som ger förutsättningar för ökad pendling är infrastruktursatsningar. Satsningar och investeringar i exempelvis bättre transporter på vägar och järnvägar kan alltså göra att människor kan pendla från längre avstånd och på så sätt kan den lokala arbetsmarknaden växa. 32 Vid förbättrade pendlingsmöjligheter och regionförstoring där åtgärder i transportsystemet kortat pendlingstider mellan närliggande orter kan också ortstrukturen bibehållas. Detta gäller speciellt om det finns ett närliggande stort arbetsmarknadscentrum som attraherar arbetskraften. Om en mindre ort kan gå samman i en lokal arbetsmarknad med ett större centrum kommer fler personer kunna bo kvar i den mindre orten istället för att de annars kanske hade behövt flytta. 33 En förutsättning för att infrastruktursatsningar ska leda till regionförstoring genom en större andel pendlare är att pendlingsmöjligheterna förbättras genom att människor ändrar sitt beteende vad gäller både var de väljer att bo och vart de väljer att arbeta. 34 När pendlingsmöjligheterna inom en region förbättras leder det till att antalet företag och arbetsplatser inom samma arbetsmarknad blir större, se figur 3. Detta leder till ökad diversifiering, tillgänglighet och specialisering bland företagen. Arbetskraften kommer utveckla en större kompetens. Det leder i sin tur till att företagen kommer gå med större vinst och växa. Både produktiviteten och lönerna kommer öka och vi får en ökad ekonomisk tillväxt i regionen. Att tidigare förbättrade pendlingsmöjligheter gett positiva ekonomiska effekter ger då nya incitament för att satsa ännu mer på att förbättra pendlingsmöjligheterna, genom till exempel förbättrad infrastruktur. De ytterligare förbättrade pendlingsmöjligheterna leder till ännu fler företag och arbetsplatser inom samma arbetsmarknad, och så fortsätter utvecklingen runt som visas i figur 3. Även den ökande lönenivån i regionen kommer leda till att fler människor får möjlighet att pendla. 35 Detta samband är dock enbart teoretiskt möjligt, i verkligheten kan inte utvecklingen gå lika smärtfritt. Problem kan uppstå när marknaden 31 Trafikanalys (2012) Infrastrukturåtgärder som stabiliseringspolitiskt instrument, rapport 2012:1. Stockholm, s Rietveld (1994) Spatial economic impacts of transport infrastructure supply. Amsterdam: Transpn. Res.-A. Vol. 28A, No. 4, s SIKA (2004) Infrastruktur för tillväxt - Analys av infrastrukturinvesteringarnas betydelse för tillväxt, regional utveckling och regionförstoring SIKA Rapport 2004:1. Stockholm, s Ibid. s Stockholm-Mälarregionen (2003) Effekter av framtida regionförstoring i Stockholm-Mälarregionen. Rapport 2003:1. Västerås, s

16 växer sig större. Till exempel kan problemen uppstå i och med trängsel och förseningar i transporter samt svårigheter för företag att hitta billiga lokaler i strategiska lägen. Förbättrade pendlingsmöjligheter Fler företag och arbetsplatser inom samma arbetsmarknad Större vinster för företag, ökad produktivitet och höjd lönenivå Ökad diversifiering, tillgänglighet och specialisering bland företagen Figur 3. Hur förbättrade pendlingsmöjligheter kan leda till regionförstoring. (Källa: Stockholm-Mälarregionen (2003) Effekter av framtida regionförstoring i Stockholm- Mälarregionen. Rapport 2003:1. Västerås, sida 9). Om det sker pendling eller inte mellan två orter är beroende av reslängd, restid, färdmedel och reskostnader. Även faktorer såsom val av jobb för individen, bostad samt vilka möjligheter det finns att ta sig mellan bostad och arbete påverkar. En individ som väljer att pendla gör valet genom att avväga mellan flera olika saker såsom nöjdhet med arbete, lönenivå, bostadsyta, bostadskostnad, pendlingstid, pendlingskostnad, familjesituation med mera. Om en person pendlar eller inte kan också bero på inkomstnivå, utbildningsnivå, personliga värderingar/attityder, kulturella skillnader och kön. Vilken typ av transport en pendlare väljer beror självklart på utbudet, restid och reskostnad men även attityder kan spela roll. En person som gärna vill ha hög flexibelitet kanske hellre tar bilen än buss eller tåg. En person som värnar om miljön/klimatet väljer kanske tåg istället för buss eller bil. En person som vill ha hög komfort eller som önskar ha möjlighet att arbeta under själva pendlingsresan väljer troligen tåg framför buss och buss framför bil Trafikanalys (2011) Arbetspendling i storstadsregioner - en nulägesanalys, rapport 2011:3. Stockholm 16

17 Sammanfattningsvis kan det sägas att en ökad pendling är en grundförutsättning för att en region ska bli större. En regionförstoring ger fler företag och arbetsplatser inom samma arbetsmarknad vilket antas leda till en ökad diversifiering och specialisering. Detta kommer ge ökade vinster för företagen och högre lönenivå för privatpersoner. Då kommer incitamenten för att satsa ännu mer på att förbättra pendlingsmöjligheterna ytterligare öka. Att en individ ska välja att pendla eller inte beror bland annat på reslängd, restid, pendlingskostnader samt valmöjligheter av färdmedel. 2.5 Transportpolitik I det här kapitlet behandlas transportpolitik. Transportpolitiken handlar om att bestämma vilka infrastrukturprojekt som ska byggas. Transportinfrastruktur byggs ofta för att stärka ekonomin längs den berörda sträckan. Det är till stor del politiker som bestämmer vilka infrastrukturprojekt som ska byggas. En stor del av infrastrukturen utvärderas och finansieras genom staten. 37 Intresset från politikernas håll för de ekonomiska effekterna av infrastrukturinvesteringar är högt. 38 Samtidigt som staten ofta är med och finansierar blir det också allt vanligare att berörda kommuner är med och medfinansierar projekten. Detta för att på ett rättvisare sätt se till så att de kommuner, människor och företag som drar nytta av projekten ska vara de som betalar. Detta är dock en källa till konflikter då det finns olika åsikter kring frågan där till exempel kommuner inte alltid vill vara med och betala infrastrukturprojekt i andra delar av en region trots att det kommer påverka dem. Politikernas intresse ökar också för kopplingen mellan de infrastrukturprojekt som det satsas på och projektets betydelse för regionens ekonomiska tillväxt. 39 Eftersom politiker är med och beslutar om utbyggd infrastruktur är detta ett sätt för dem att påskynda den ekonomiska tillväxten i regionen. 40 Sveriges regering anser att människors resor och transporter är någonting nödvändigt för samhällets funktionalitet. Transportpolitiken är regeringens sätt att genom de transportpolitiska målen se till så att transporterna fungerar och inriktar sig mot att skapa fler jobb och växande företag. Huvudmålet för transportpolitiken är att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem som är samhällsekonomiskt effektivt för både privatpersoner och företag. 41 Med hållbar utveckling menas att i samband med regioners utveckling samtidigt se till så att människors hälsa, sociala skydd, rättvisa och välstånd garanteras. 42 Transportpolitiken är också viktig inom regeringens mål om att bryta utanförskap och bidra till en hållbar tillväxt. Inom utvecklingen av Sveriges välstånd är ett effektivt transportsystem 37 SIKA (1997) Samverkan kring regionförstoring SIKA Rapport 1997:1. Stockholm, s Rietveld (1994) Spatial economic impacts of transport infrastructure supply. Amsterdam: Transpn. Res.-A. Vol. 28A, No. 4, s Trafikanalys (2011) Regional tillväxt genom ökad tillgänglighet - mål och mått för tillgänglighet och tillväxt, rapport 2011:5. Stockholm, s Tillväxtanalys (2010) Städer och tillväxt - Vad säger forskningen?, Dnr 2010/065. Östersund, s Regeringens proposition 2008/09:93 (2008) Mål för framtidens resor och transporter - Regeringens proposition 2008/09:93. Stockholm, s SIKA (1997) Samverkan kring regionförstoring SIKA Rapport 1997:1. Stockholm, s

18 en grundförutsättning. Genom att regeringen föreslår förenklingar för målen inom transportpolitiken i proposition 2008/09:93 ska det i beslutsprocessen bli lättare att kunna göra avvägningar och styra planeringen av de statliga transportpolitiska målen. 43 För att få en hållbar utveckling ska varje politiskt beslut kring infrastruktursatsningar anpassas och utvärderas utefter de regionala förutsättningarna. 44 Förutom huvudmålet vill regeringen genom propositionen också införa två undermål, ett funktionsmål för tillgängligheten för transporterna och ett hänsynsmål för säkerhet, miljö och hälsa. 45 I funktionsmålet för tillgängligheten för transporterna tas det upp att transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till att transporter är tillgängligt för alla med god kvalitet och hög användbarhet. Den ska också bidra till en hög utvecklingskraft i hela landet. I målet om tillgänglighet ingår också att transportsystemet ska vara jämställt och på samma villkor ge lika reseförutsättningar för både kvinnors och mäns transportbehov. Transportsystemet ska vidare ha hög fokusering på medborgare som personer, bidra till en ökad internationell konkurrenskraft för företagen samt att bidra till en hållbar regionförstoring. 46 Den nationella transportpolitiken ska genom sitt hänsynsmål se till så att transportsystemet har hög säkerhet, låg belastning på miljön och inga hälsorisker för människorna som ska använda eller bor i närheten av transportinfrastrukturen. Transportsystemet ska även utformas så att människors resebehov kan lösas på ett sätt som är klimatsmart med energieffektiva och säkra transportlösningar. Genom transportpolitiken ska miljökvalitetsmålet om begränsad klimatpåverkan nås genom att i flera steg öka energieffektiviteten och minska beroendet av fossila bränslen som drivmedel. Regeringen vill att transportsektorn ska vara oberoende av fossila bränslen Även miljökvalitetsmålen blir viktiga för att se till så att närmiljön inte påverkas av transportinfrastrukturen i onödan. Vad gäller målet om människors hälsa ska antalet döda och allvarligt skadade minska med hälften respektive med en fjärdedel från 2007 till 2020 genom att anpassa och göra transportsystemet säkrare. 47 Beslut om transportinfrastruktursatsningar görs ofta från politiskt håll och ofta är bakgrunden till projektet att stärka områdets ekonomiska förutsättningar. Regeringens mål om tillgängligheten för transporterna är att se till så att infrastruktur byggs för att vara till för alla människor och inte gynnar vissa grupper av människor. 2.6 Sammanfattning av regioner och infrastruktur Bland politiker och andra beslutsfattare finns en idé om att regionförstoring är något som ska ge regionen ökad ekonomisk tillväxt. Regionförstoringen och dess teoretiska fördelar skapas 43 Regeringens proposition 2008/09:93 (2008) Mål för framtidens resor och transporter - Regeringens proposition 2008/09:93. Stockholm, s SIKA (1997) Samverkan kring regionförstoring SIKA Rapport 1997:1. Stockholm, s Regeringens proposition 2008/09:93 (2008) Mål för framtidens resor och transporter - Regeringens proposition 2008/09:93. Stockholm, s Ibid. 47 Ibid. 18

19 bland annat genom att utveckla transportinfrastrukturen på ett sätt som ökar pendlingen mellan olika intilliggande lokala arbetsmarknader. Detta är en politisk hypotes snarare än ren vetenskaplig fakta och huruvida hypotesen verkar stämma eller inte kommer därför undersökas i den empiriska studien i senare kapitel. 3. REGIONEN MÄLARDALEN I det här kapitlet kommer fokusregionen för denna uppsats, Mälardalen, beskrivas tillsammans med de två valda transportinfrastrukturprojekten Mälarbanan och Svealandsbanan. Jag kommer även nämna vad det finns för organisationer som arbetar för regionen Mälardalen samt vad de har för visioner. Till sist kommer begreppet FA-regioner studeras på Mälardalen för att se hur de lokala arbetsmarknaderna ser ut. 3.1 Mälardalen som region I det här avsnittet kommer jag beskriva på vilket sätt Mälardalen är, och utvecklas som, en region. Vad som tillhör regionen Mälardalen är omdiskuterat. Örebro läns vara eller icke vara i Mälardalen är ett exempel på det. I den här uppsatsen kommer fokusregionen vara Mälardalen där enligt denna uppsats definition Stockholms-, Uppsala-, Södermanlands-, Västmanlands- och Örebro län ingår. En anledning till denna definition är att den är vanlig och det går därmed att hitta fakta för regionen. I Mälardalen bor ungefär 2,9 miljoner, vilket gör att regionen innehar nästan en tredjedel av Sveriges befolkning. Samtidigt finns närmare 50 procent av Sveriges ekonomi här räknat i BNP. 48 Regionen är därför av stor vikt för Sveriges ekonomi. Mälardalen har som region en flerkärnig struktur, alltså att det finns många städer som har stor betydelse för regionen. 49 Samtidigt som regionen har många viktiga städer är det fortfarande i huvudsak Stockholm som är centrum och har den största dragningskraften med sin stora och breda arbetsmarknad. 50 I utvecklingen av Mälardalen är de viktigaste kopplingarna de mellan Stockholms län och övriga län. Men genom större integration mellan de olika delarna i regionen antas hela regionen stärkas. Olika orter förväntas få olika roller med sina egna specialiseringar inom näringsliv, utbildning med mera. Mälardalen har idag ett brett näringsliv som höjer motståndskraften mot konjunktursvängningar, vilket gör att hela regionen blir mindre utsatt för kriser i ekonomin. 51 För att klara en regionförstoring i Mälardalen och göra regionen ännu mer attraktiv behövs samarbeten inom olika områden. Det kan vara samarbeten mellan företag, mellan universitet och högskolor samt mellan kommuner och landsting. 52 Samarbeten mellan dels regionens olika orter och Stockholm är viktiga eftersom Stockholm är den huvudsakliga RUFS 2010 (2010) RUFS Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - Så blir vi Europas mest attraktiva storstadsregion. Stockholm: RUFS 2010, s Ibid. s Ibid. s Ibid. s

Alternativa regionbildningar

Alternativa regionbildningar Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen

Läs mer

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring?

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Fler män än kvinnor pendlar men kvinnorna står för ökningen Foto: Michael Malmborg 2008-10-31 Maria Larsson Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335

YTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN 2006-0047 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 2008-11-27 Dnr V-2008-0522 Doss 22 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer

Läs mer

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland Mål, delmål och strategier Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka för en attraktiv och konkurrenskraftig region Delmål 1 2 3 4 Resandet fördubblas Nöjdhet 85-90 % Förbättra för alla resenärsgrupper Miljöpåverkan

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 1 (6) Landstingsstyrelsen Näringsdepartementet Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Utmaningar: Resande med buss- och tågtrafik. Förändra attityderna till kollektivt resande Anpassa kollektivtrafikutbudet till olika målgrupper

Utmaningar: Resande med buss- och tågtrafik. Förändra attityderna till kollektivt resande Anpassa kollektivtrafikutbudet till olika målgrupper Resande med buss- och tågtrafik Endast åtta procent av resorna i regionen sker idag med kollektivtrafik jämfört med 14 procent i resten av landet. Inte ens Sundsvalls tätort, där flest reser, når högre

Läs mer

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Strukturbild för Skåne Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive näringslivsutveckling,

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål SIKA Rapport 25:3 Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål Maj 25 SIKA är en myndighet som arbetar inom transport- och kommunikationsområdet. Våra huvudsakliga uppgifter är att göra

Läs mer

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling

Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Trafikverket, Borlänge

Trafikverket, Borlänge Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg

Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg Anteckningar från Kommunberedningen den 14-15 januari, Falkenberg Närvarande: Mats Eriksson, Carl-Fredrik Graf, Henrik Erlingsson, Ann Charlotte Stenkil, Eva Borg, Liselott Bensköld Olsson, Per Persson,

Läs mer

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011

Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011 Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik norrstyrelsen rapport 2009: 25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av

Läs mer

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år Att ta med rullstol fungerar inte. Då jag inte har fungerande assistans så vågar jag inte heller pröva. Jag kan inte själv lösa en situation där jag till exempel inte kommer upp på tåg och buss. Kvinna

Läs mer

Rumslig strategisk planering på regional nivå

Rumslig strategisk planering på regional nivå Rumslig strategisk planering på regional nivå Fredagsakademi Region Örebro Dagens presentation: Hur ser dagens regionalisering ut? Rumslig organisering och planering Några exempel från Åttamiljonerstaden

Läs mer

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS

FÖR FLER JOBB OCH HÖGRE KOMPETENS BYGGSTART SVERIGE EN NY STAMBANA Alla är överens om att Sveriges infrastruktur behöver rustas för framtiden. Inte minst i Skåne, som dras med flaskhalsar försenade tåg och andra störningar. Men även på

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Vägen till jobbet. Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring. Ana GU Sola

Vägen till jobbet. Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring. Ana GU Sola CHOROS 2009:2 /(/f/i IZA m Vägen till jobbet Om kvinnors och mäns arbetsresor i förändring Ana GU Sola Akademisk uppsats för avläggande av filosofie licentiatexamen. Behandlas vid seminarium, Institutionen

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg 1(10) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, info punkt 15 Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg Ärendebeskrivning Informationsärende

Läs mer

Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Kommunstyrelsen 2009-09-28 184 478 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 207 456 Dnr 09.560 10 oktks18 Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Läs mer

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Här är de samlade svaren från riksdagspartierna med motiveringarna till svaren på frågorna. Moderaterna Ja, Alliansen vill inom ramarna för vår

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Satsa på kollektivtrafiken

Satsa på kollektivtrafiken Satsa på kollektivtrafiken Grön strategi för att stärka kollektivtrafiksystemen i Östergötland Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Stora nationella trafikstråk passerar genom och fångar upp

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

Satsa på spårtrafiken

Satsa på spårtrafiken Satsa på spårtrafiken Socialdemokraterna och Miljöpartiet de Gröna Norrköping 2008-11-27 Kollektivtrafik för framtidens städer Klimatkrisen är vår tids kanske största politiska utmaning. Vi behöver snabbt

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Brist på arbetskraft i Stockholm

Brist på arbetskraft i Stockholm 2008 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Brist på arbetskraft i Stockholm Sammanfattning Konjunkturen i Stockholm nådde under år 2007 rekordnivåer inom flera branscher. Samtidigt som det

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

111 Information om Byggstart Skåne

111 Information om Byggstart Skåne PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-04-25 1 (1) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2015/184 111 Information om Byggstart Skåne Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott tackar för informationen.

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Sundsvall och omvärlden

Sundsvall och omvärlden Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun - ej politiskt antagna Planeringsförutsättningar för Sundsvalls kommun Sundsvall och omvärlden April 2014 1 Planeringsförutsättningarna är sammanställda

Läs mer

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.

Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom

Läs mer

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 1 Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 1 Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035 Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 1 Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035 Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 1: Vägledning för att utarbeta Målbild Tåg 2035 Arbetet

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag

UTSKOTTSFÖRSLAG. Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat. Nordiska rådet. 1. Utskottets förslag UTSKOTTSFÖRSLAG Utskottsförslag om gränskryssande järnvägsförbindelser för tillväxt och bättre klimat 1. Utskottets förslag och miljö- och naturresursutskottet föreslår att rekommenderar de norska, svenska

Läs mer

Svar angående förfrågan till parterna i Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige Västsvenska paketet

Svar angående förfrågan till parterna i Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige Västsvenska paketet 01054 1(1) Datum Diarienummer 2014-11-19 RS140090 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret 404 82 Göteborg Svar angående förfrågan till parterna i Avtal om medfinansiering av transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder

Läs mer

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10

Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Kommittédirektiv 2014:106 Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder o... Sida 1 av 10 Startsidan / Dokument & lagar / Utredningar / Kommittédirektiv / Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder

Läs mer

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region

En Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad

Gör jämlikt gör skillnad Gör jämlikt gör skillnad SAMLING FÖR SOCIAL HÅLLBARHET MINSKAR SKILLNADER I HÄLSA Anna-Maarit Tirkkonen Eskilstuna kommun Åsa Ranung Åsa Ranung Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Eskilstuna 31 maj

Läs mer

Framtid, Citybanan och Ostlänken. Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid

Framtid, Citybanan och Ostlänken. Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid Framtid, Citybanan och Ostlänken Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid Marknadsutveckling Den regionala obalansen väntas öka Förhållandet mellan dag och nattbefolkning

Läs mer

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

med att göra Sverige till världens bästa land att leva i med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land där var och en oavsett bakgrund kan växa och ta sin del

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10

Läs mer