Energibalans Alvesta kommun Bilaga 2

Transkript

1 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2

2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

3 Sammanfattning Nulägesbeskrivningen av energitillförsel/-användningen i Alvesta kommun år 2007 är en kartläggning av energiflödet i kommunen där energin används. Energiläget 2007 jämförs också i vissa fall med hur läget var år 1990, 1995 och Syftet är att kunna utläsa tendenser och förändringar inom energiområdet. Energibalansen för Alvesta kommun är en uppföljning av den energibalans för Alvesta kommun som tidigare genomförts (2000). Totalt tillfördes Alvesta kommun 675 GWh under Av dessa 675 GWh producerades 169 GWh av fossila bränslen, 226 GWh av biobränslen samt 280 GWh av elenergi. Största energianvändaren är industri- och byggsektorn som använde 216 GWh. Därefter kommer hushållen med 169 GWh och transportsektorn med 149 GWh. De fossila bränslena orsakade utsläpp av cirka ton koldioxid under året. Detta är en minskning med nästan ton sedan 1990 samtidigt som energianvändningen ökat med 16 % under motsvarande tidsperiod. Bensinoch dieselanvändningen står för nästan 97 % av koldioxidutsläppen i kommunen. År 1990 År 1995 År 2000 År 2007 Bruttotillförsel 568 GWh 713 GWh 659 GWh 675 GWh Per capita 29 MWh 36 MWh 35 GWh 36 MWh CO ton ton ton ton 1 CO 2 per capita 2,72 ton 4,48 ton 2,32 ton 2,30 ton Fossila bränslen 204 GWh 335 GWh 168 GWh 169 GWh Biobränslen 151 GWh 146 GWh 226 GWh 226 GWh Elenergi GWh 232 GWh 265 GWh 280 GWh Huvudmålet, enligt kommunens energi- och klimatplan, är att åstadkomma en fossilbränslefri kommun. Delmålet 2010 är att minska koldioxidutsläppet per person till 2,2 ton per invånare och år. År 2010 ska minst 55 % av energianvändningen komma från förnybara energikällor. Elförbrukningen ska minska jämfört med år För 2007 har hänsyn tagits till användningen av E85 i bensin. Ungefär 55 % av elenergin producerades år 2007 med förnybara energikällor som vatten(vattenkraftverk) och biobränsle, enligt Svensk elmix.

4 Innehållsförteckning 1 ENERGIBALANS 1.1 Bakgrund 1.2 Målsättning och syfte 1.3 Metod 1.4 Rapportens upplägg 1.5 Avgränsningar, felkällor och referenser 2 Alvesta kommun Energibalansen Fördelning per energislag Energianvändningen hos de olika samhällssektorerna 2.2 Fossila bränslen i Alvesta kommun 2.3 Emissioner orsakade av energianvändningen 3 Kommunala, regionala, nationella och internationella mål 4 Förnybar energi i Alvesta kommun 4.1 När- och fjärrvärme 4.2 Vattenkraft 4.3 Vindkraft 4.4 Biogas 4.5 Solenergi 4.6 Torv och avfall 5 Källförteckning

5 Tabellförteckning Tabell 1 Bruttotillförsel i Alvesta kommun, år 1990, 1995, 200 och 2007 Tabell 2 Slutlig användning Alvesta kommun per capita, år 1990, 1990, 1995 och 2007 Tabell 3 Fossila bränslen Alvesta kommun, år 2007 Tabell 4 CO 2 Emissioner orsakade av fossila bränslen i Alvesta kommun, år 2007 Tabell 5 Kommunala, regionala, nationella och internationella mål Tabell 6 När- och fjärrvärmeanläggningar i Kronobergs län år 2008 Tabell 7 Emissioner per energienhet vid förbränning Figurförteckning Figur 1 Bruttotillförsel Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000 och 2007, GWh Figur 2 Energianvändning i Alvesta kommun per samhällssektor, år 1990, 1995, 2000 och 2007, GWh Figur 3 Koldioxidemission orsakad av användning av fossila bränslen per capita i Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000 och 2007 och mål 2010, 2020, ton Figur 4 Fjärrvärmeanläggningen i Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000 och 2007 Figur 5 Energianvändningen i Alvesta kommun år 2007, totalt Figur 6 Energianvändningen hos de olika samhällssektorerna i Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000 och 2007 Figur 7 Fossila bränslen fördelat per samhällssektor, år 2007 Figur 8 Koldioxidemissioner per energislag i Alvesta kommun, år 2007

6 1 Energibalans Alvesta kommuns energibalans visar hur energiflödet såg ut i stora drag år Tillförseln och användningen är presenterade i så detaljerat skick som har varit rimligt att inhämta. Statistiken har vissa hål och luckor som i så stor utsträckning som möjligt har kompletterats med hjälp av rimliga uppskattningar baserade på jämförelser med andra områden och/eller erfarenhet. Tiden sätter gränser för hur långt man ska sträcka sig för att finna svaren. 1.1 Bakgrund År 2000 upprättades en energibalans för Alvesta kommun för att ge en utgångspunkt över energisituationen för den kommande verksamheten. Denna har därefter inte uppdaterats förrän nu. Målsättningen med energibalansen är att få en uppdatering av dessa siffror och på så sätt indikera förändringar. År 1990 och 1995 anges ofta som referensår, varför det är lämpligt att påbörja arbetet där. 1.2 Målsättning Målsättningen med energibalansen är att på ett överskådligt sätt kartlägga de övergripande energiflödena i Alvesta kommun och få ett faktaunderlag som visar var möjligheterna och behoven finns. Energibalansen möjliggör jämförelser i tiden. Detta lägger grunden för möjliga förändringar i energianvändningen, genom energieffektivisering, konvertering till förnybara energislag och inte minst beteendeförändringar hos energianvändarna. 1.3 Metod I studien har energiflödet kartlagts främst baserat på SCB:s statistik, vilken har kompletterats med uppgifter från energileverantörer, kommunens egna uppgifter m.fl. Elenergin är redovisad i form av tillfört till nätet som brukligt i Sverige. Internationellt redovisas det bränsle som elenergin krävt för framställningen. Den internationella metoden skapar mer förståelse för den miljöpåverkan som elenergin ger upphov till, t.ex. de emissioner som förbränning ger upphov till och energimängder som kyls bort vid elproduktionen. Emissionerna från elenergin är beräknade enligt följande: Eftersom elmarknaden numera är avreglerad är eltillförseln betraktad ur nationell synvinkel. All elenergi som tillfördes från det svenska elnätet betraktas som klimatneutral el. El importerad från utlandet skulle i energibalansen ha betraktats som el producerad på marginalen i kolkondenskraftverk. Emissionerna från sådan el är 1 kg koldioxid per kwh elenergi. Eftersom Sverige kontinuerligt handlar el med grannländerna innebär det att om Sverige minskar elanvändningen kan vi exportera mer el till grannländerna vilket kan ersätta andra länders elproduktion som är mer miljöbelastande ur koldioxidsynpunkt än den svenska produktionen. Cirka 10 procent eller ungefär 16 TWh av den svenska eltillförseln kan betraktas som importerad el år Antar man samma elmix för Alvesta kommun betyder det att cirka MWh el importerades till kommunen år I så fall genererades ytterligare 28 ton koldioxid i kommunen som inte är medräknad i följande rapport. Förutom en kartläggning av energiflödet redogörs för den miljöåverkan energianvändningen ger upphov till. Emissionerna är beräknade utifrån schabloner från SCB. I rapporten används både benämningen biobränsle och trädbränsle. SCB refererar till trädbränsle som bokstavligen omfattar bränsle från träd. Termen biobränsle är ett

7 samlingsnamn som innefattar både trädbränsle och annat bränsle som räknas till biobränslet (t.ex. avfall). 1.4 Rapportens upplägg Energibalansen för Alvesta kommun år 2007 börjar efter detta introducerande kapitel med en sammanställning av energitillförsel och emissioner Sammanställningen jämför också åren 1990, 1995 och 2000 med varandra med ett resonemang runt förändringar som skett. Dessutom sätts kommunens energianvändning i perspektiv till länets och Sveriges energianvändning. Därefter följer energianvändningen fördelad på samhällssektorerna. Detta följs upp i en jämförelse med nationella och internationella mål. 1.5 Avgränsningar, felkällor och referenser Studien omfattar energiflödet inom Alvesta kommun där kommungränserna betraktas om systemgräns. Statistiken är inte normalårskorrigerad. Energianvändningen som är relaterad till uppvärmning av fastigheter varierar mellan olika år beroende på variationer i utetemperaturen mellan olika år. För att andelen energi som används för uppvärmning ska vara helt jämförbar mellan olika år bör siffrorna normalårskorrigeras. Statistiken i denna energibalans är inte normalårskorrigerad eftersom det inte är klart i basstatistiken vad som använts för uppvärmning och vad som använts t.ex. i processenergi. Emissionerna är begränsade till koldioxid (CO 2 ) från energianvändningen. Samtliga uppgifter i energibalansen är från 2007 om inget annat anges och är framtagna av SCB. Basstatistiken i dokumentet är den senast tillgängliga i oktober 2009 hos SCB. I de fall annan referens/årtal använts, se respektive fotnot. Osäkerhet i statistik finns alltid, särskilt när man jämför statistik som härrör sig från olika år. Fördelningen per samhällssektor kan fela vissa poster som hamnade under t.ex. Industri kan ha hamnat under Övriga tjänster. Hushållens biobränsleanvändning är ett mörkertal. De siffror som upplevs som säkrast är tillförseln av elenergi och de fossila bränslena dessa uppgifter är också ur klimatsynpunkt de viktigaste. Uppgifterna om trädbränsle är till vissa delar hemliga och går därför inte att få fram från SCB. Energibalansen följer i stort samma uppläggning som använts för att ta fram nulägesbeskrivning av energitillförseln/-användningen år 2005 för Kronobergs län, upprättad av Energikontor Sydost.

8 2 Alvesta kommun I Alvesta kommun bor knappt ( år 2007) personer på en yta av cirka kvadratkilometer. 11 procent av ytan upptas av sjöar, bl.a. sjön Åsnen. Landsbygden är relativt glest befolkad. De största orterna är Alvesta med cirka invånare, följt av Moheda (cirka 1800 invånare), Vislanda (1 700 invånare), och Grimslöv (600 invånare). Kommunens företag består av små och medelstora företag i flertalet branscher. Kommunikationerna är väl utvecklade. I Alvesta finns tillgång till såväl goda tåg- som vägförbindelser. Flygförbindelse finns i grannkommunen Växjö. 2.1 Energibalansen Totalt tillfördes Alvesta kommun 675 GWh under Se figur 1 Bruttotillförsel Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000 och 2007, GWh och Figur 2 Energianvändning i Alvesta kommun per samhällssektor, år 1990, 1995, 200 och 2007, GWh. Största energianvändaren är idag industrisektorn. Därefter kommer hushålls- och transportsektorerna. Bruttotillförsel Alvesta kommun,gwh Elenergi Biobränsle Fossila bränslen Figur 1 Bruttotillförsel Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000 och 2007

9 Energianvändning i Alvesta per samhällssektor,gwh Hushåll Övriga tjänster Transporter Offentlig verksamhet Industri, byggverksamhet Jordbruk, skogsbruk, fiske Figur 2 Energianvändning i Alvesta kommun per samhällssektor, år 1990, 1995, 2000 och 2007, GWh Den totala energitillförseln från fossila bränslen i kommunen genererade cirka ton koldioxid under året, det motsvarar 2,30 ton per invånare. Sedan 1990 har koldioxidutsläppen minskat med nästan ton samtidigt som energianvändningen har ökat med 16 % under motsvarande tidsperiod. I Tabell 1 Bruttotillförsel Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000 och 2007 syns att användningen av fossila bränslen har minskat från 204 GWh till 169 GWh genom åren. Bruttotillförsel MWh Fossila bränslen Bensin Diesel EO EO Gasol Biobränsle Trädbränsle Fjärrvärme Elenergi Varav lokal vattenkraft Summa Tabell 1 Bruttotillförsel Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000 och Källa: Bruttotillförseln av trädbränslen baserar sig på uppgifter från Alvesta Energi och SCB. I SCB:s uppgifter för trädbränslen ingår inte industrin. Dessa uppgifter är hemliga och lämnas inte ut. Siffrorna är inte normalårskorrigerade

10 Användning per capita 27 MWh 35 MWh 30 MWh 33 MWh Emissioner 5 2,72 ton 4,48 ton 2,32 ton 2,30 ton CO 2 Fossila bränslen 9,58 MWh 16,77 MWh 8,59 MWh 8,99 MWh Trädbränslen 6,06 MWh 5,25 MWh 5,02 MWh 3,27 MWh Fjärrvärme 1,56 MWh 2,14 MWh 3,23 MWh 7,39 MWh Elenergi 10,01 MWh 10,94 MWh 12,90MWh 13,68 MWh Tabell 2 Slutlig användning Alvesta kommun per capita, år 1990, 1995, 2000 och 2007 Tabell 1 Bruttotillförsel Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000 och 2007 och Tabell 2 Slutlig användning Alvesta kommun per capita, år 1990, 1995, 2000 och 2007 möjliggör revidering med hänsyn till förändringar som skett i kommunen sedan Målsättningen är att åstadkomma ett fossilbränslefritt Alvesta kommun till Delmålen för 2010 är att minska koldioxidutsläppet per person till 2,2 ton per år. Koldioxidemissionen per capita från användning av fossila bränslen har minskat mellan åren 1990 och 2007 (se figur 3 Koldioxidemission orsakad av fossila bränslen per capita i Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000 och 2007 och mål 2010, ton). Utsläppet är lägre än 1990 års nivå. CO2 per capita i ton 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Mål 2010 Figur 3 Koldioxidemission orsakad av fossila bränslen per capita i Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007, ton Alvesta kommuns mål är att år 2010 ska 55 % av energianvändningen komma från förnybara energikällor och elförbrukningen ska minska kontinuerligt från jämfört med år År 2004 var elförbrukningen MWh och år 2007 uppgick elförbrukningen till MWh. 5 Beräknad på bruttotillförsel och för 2007 är hänsyn tagen till E85-inblandning i bensinförbrukningen, enligt SCB:s beräkningsmodell.

11 Kronobergs läns mål är att år 2010 ska hälften av energianvändningen komma från förnybara energikällor, varav biobränslen ska utgöra minst 2 TWh/år. Elförbrukningen ska ha minskat med 10 % från Den totala energianvändningen för Alvesta kommun låg 2007 på 626 GWh och 2,30 ton koldioxid per år och invånare. Utbyggnad av fjärrvärme, närvärme och andra förnybara energikällor sker på flera orter i kommunen. Någon vindkraft finns inte i kommunen men intresset för att etablera ett eller flera vindkraftverk i kommunen har ökat de senaste åren. Bensin- och dieselanvändningen står för cirka 96,5 % ( MWh) av koldioxidutsläppen i kommunen, förändringar inom trafik- och transportsidan har alltså stor betydelse för koldioxidutsläppen i kommunen. Mellan åren 2000 och 2007 har bensinanvändningen minskat något medan dieselanvändningen mer än fördubblats. Ökningen av dieselanvändningen står förmodligen i sammanhang med ökade vedtransporter och liknande efter stormkatastroferna Gudrun i januari 2005 och Per i januari miljoner skogskubikmeter föll i Gurdrunstormen i Kronobergs län den 8-9 januari Alvesta kommun drabbades hårt av både Gudrun och Per. Det föranledde en enorm arbetsinsats för att upparbeta stormfällda träd under åren 2005, 2006 och Mängder av skogsmaskiner och skogsarbetare inhyrdes från andra län och länder. Det kan ha förbrukats cirka 22 miljoner liter extra diesel per år i Kronobergs län under 2005 och Årsförbrukningen av drivmedel i länet kan ha ökat med upp till 10 % under 2005 och 2006 på grund av stormen 6. Biobränsleanvändningen har ökat mellan åren 1990 och Av de 226 GWh biobränsle som tillfördes kommunen gick omkring 54 % till hushållens energianvändning. Resten var till industriella och andra energiändamål ( 46 %). Fjärrvärmeanvändningen har mer än fyrdubblats mellan 1990 och 2007 inom de olika sektorerna (industri, offentlig verksamhet och hushåll). Detta visas grafiskt i figur 4 fjärrvärmeanvändningen i Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000 och Biobränsleanvändningen utvecklar sig i rätt riktning, målet är att 55 % av energiförbrukningen kommer från förnybara källor år Ett mål som nästan är uppfyllt år 2007 (enligt svensk elmix). Troligen är målet redan uppnått eftersom industrins trädbränsleanvändning saknas i SCB:s statistik (uppgiften är hemlig). 6 Överslagsberäkning för att se rimligheten i utsläppsökningarna, Länsstyrelsen i Kronobergs län

12 MWh År Figur 4 Fjärrvärmeanvändningen i Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000, 2005, 2006, 2007 och 2008 Elanvändningen har ökat med 30 % mellan 1990 och I emissioner är elanvändningens emissioner inte medräknade. Anledningen är att Sveriges produktionsmix i princip består huvudsakligen av vatten- och kärnkraft och därför är fri från utsläpp av fossil koldioxid 7. Målet för Alvesta kommun är att elanvändningen ska minska kontinuerligt från år År 2004 var elanvändningen MWh och år 2007 var elanvändningen MWh, en minskning med MWh under perioden Fördelning per energislag Biobränslet står för 32 % av den totala energianvändningen i Alvesta kommun, se figur 5 Energianvändning Alvesta kommun år 2007, totalt 626 GWh. Jämfört med år 1990 har mängden biobränsle ökat med cirka 96 GWh. Fördelning av energislag 27% 41% Fossilt Bio+fjärrvärme El 32% Figur 5 Energianvändning Alvesta kommun år 2007, totalt 626 GWh 7 Se Rubrik 1.3 Metod och 1.5 Avgränsningar, felkällor och referenser för hanteringen av el i energibalansen.

13 2.1.2 Energianvändningen hos de olika samhällssektorerna Den totala tillförseln av energi till kommunen under år 2007 var 675 GWh, den slutliga energianvändningen är beräknad till 626 GWh. Mellanskillnaden representeras av förlusterna mellan bränsle/tillförd energi och den verkligt använda energin, samt den andel energi som SCB-statistiken lyckats kategorisera till en specifik sektor. Energianvändningen hos de olika samhällssektorerna MWh Jord, skogsbruk och fiske Industri- byggverksamhet Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Figur 6 Energianvändningen hos de olika samhällssektorerna i Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000 och 2007 Den största energianvändningen bland samhällssektorerna är industrisektorn i kommunen som använt 216 GWh år 2007 vilket motsvarar cirka 34 % av hela kommunens energianvändning (se Figur 6 Energianvändningen hos de olika samhällssektorerna i Alvesta kommun, år 1990, 1995, 2000 och 2007). 2.2 Fossila bränslen i Alvesta kommun Det moderna svenska samhället är fortfarande helt beroende av fossila bränslen, mest olja i olika former. Alvesta kommuns specifika användning av fossila bränslen år 2007 är 9 MWh per capita vilket är betydligt lägre än genomsnittet i Sverige som 2005 var 27,0 MWh per capita. Se Tabell 3 Fossila bränslen Alvesta kommun, år Det innebär att varje invånare i kommunen ger upphov till 2,3 ton fossil koldioxid per år. Totalt tillfördes kommunen 169 GWh fossila bränslen under år Bränsle MWh CO 2 Bensin ) ton Diesel ton Eldningsolja on Totalt ton Utslaget per capita 9,00 2,30 Tabell 3 Fossila bränslen i Alvesta kommun 8 8 Borträkning av E85 i bensin har skett när det gäller CO 2

14 I Figur 7 Fossila bränslen fördelat per samhällssektor, år 2007, redovisas var de olika fossila bränslena används i samhället. Största användningen är inte helt oväntat i transportsektorn, därefter är jord- och skogsbruket den näst största användaren MWh bensin diesel eldningsolja Jordbruk, skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Hushåll Figur 7 Fossila bränslen fördelat per samhällssektor, år 2007

15 2.3 Emissioner orsakade av fossila bränslen All användning ger upphov till miljöeffekter. Baserat på bilaga 1 Emissioner per energienhet vid förbränning är nedanstående miljökonsekvenser kvantifierade. Se Tabell 4 CO 2 Emissioner orsakade av fossila bränslen i Alvesta kommun, år 2007 och Figur 8 Koldioxidemissioner per energislag i Alvesta kommun, år Totalt genererade fossila bränslen i kommunen ton koldioxid under år Koldioxidutsläppen härstammar främst från drivmedelsanvändningen bensin och diesel. Den andra utsläppskällan är eldningsolja. Se figur 8 Koldioxidemissioner per energislag i Alvesta kommun, år Tillsammans står bensin och diesel för drygt 96 % av koldioxidutsläppen i kommunen. Förändringar inom transportsektorn som leder till en minskad användning av fossila drivmedel skulle skapa stor effekt avseende de klimatpåverkande gaserna i Alvesta kommun. CO 2 utsläpp i ton Fossila bränslen Stenkol och koks Bensin Diesel Eldningsolja Eldningsolja Gasol Naturgas Torv Summa Tabell 4 CO 2 Emissioner orsakade av fossila bränslen i alvesta kommun, år ton CO Bensin Diesel Eldningsolja Figur 8 Koldioxidemissioner per energislag i Alvesta kommun, år För schablonvärden se bilaga 1

16 Kommunala, regionala, nationella och internationella mål EU mål 2020 Sverige mål Kronobergs län mål Alvesta kommun mål Koldioxidutsläpp 20 % mindre koldioxidutsläpp De svenska utsläppen av 2010: Koldioxidutsläpp från Utsläppet av koldioxid från Jämfört med 1990 (Energy växthusgaser skall som ett direktanvändning av fossila direkt användning av fossila policy for Europe 2007) medelvärde för perioden bränslen har minskat till bränslen ska till år 2010 ha 2012 vara minst 4 % lägre än 3,5 ton per år och invånare minskat till 2,2 ton per år och Utsläppen år 1900 (nationellt 2050: Fossilbränslefritt kommuninvånare och till 1,9 ton delmål) per år Uppnått 2007: 2,3 ton per år och invånare Förnybar energi 20 % förnyelsebar energi 2020: Fossilbränslefri, oberoende 2010: Biobränslen ger minst 55 % av den totala energi- (Energy policy for Europe av olja för uppvärmning 2 TWh/år kring 2010, hälften användningen kommer år ) av energianvändningen ska från förnybara källor. Uppnått vara förnybar 2007: 54,5 %. Transportsektorn 10 % förnyelsebara drivmedel 2010: Alternativa, förnybara (Energy policy for Europé 2007) bränslen utgör minst 6 % av Energitillförseln till transporter Energieffektivisering 20 % energibesparing till (2050): minskning med 2010: Förbrukningen av Förbrukningen av elenergi (jämfört med beräknad 20 % av den totala elenergi i länet har minskat minskar kontinuerligt jämfört förbrukning 2020) (Energi energianvändningen per med minst 10 % jämfört med med år Uppnått 2007: policy for Europé 2007) uppvärmd areaenhet i 1995 Elförbrukningen har minskat bostäder och lokaler 12 med MWh mellan år 2007 och Tabell 5 Kommunala, regionala, nationella och internationella mål

17 4 Förnybar energi i Alvesta kommun En möjlighet att motverka utsläpp av antropogen (av människan påverkad) fossil koldioxid är att använda förnybara energikällor. Icke förnybara bränslen som används idag är fossila bränslen (olja, gas och kol) och uran. Fossila bränslen består av nedbruten organisk materia (växter och djur) som under årmiljonerna pressats samman med lera och slam och ombildats till kolväten. Oljan härstammar från hav, d.v.s. algrester, och kol från mer högtstående organismer som t.ex. träd. Dagens moderna samhälle förbrukar på ett år samma mängd som tagit oändligt lång tid att bilda och tillgången är begränsad. Någon dag kommer de icke kända tillgångarna att ta slut och det kommer inte längre vara möjligt att utvinna fossila bränslen till en rimlig kostnad. Men sannolikt kommer miljökonsekvenserna av användandet att tvinga oss att finna alternativ ännu tidigare. I Sverige används olja, kol, koks och naturgas. Inget av dessa bränslen utvinns i Sverige utan allt måste transporteras his för raffinering och användning. Såväl transporterna, raffineringen som användningen är miljöpåverkande. Konvertering från ändliga resurser, t.ex. fossila bränslen, till förnybara energibärare är en förutsättning för att människan ska kunna skapa ett hållbart energisystem som även kommande generationer ska kunna nyttja. Vid förbränning av biomassa sker ett utsläpp av koldioxid, men motsvarande mängd koldioxid tas upp av biomassan vid tillväxt. Därför anses det att nettotillförseln av koldioxid till biosfären blir noll. 4.1 När- och fjärrvärme I dag finns 11 kända när- och fjärrvärmeverk i Alvesta kommun som drivs av olika operatörer med en årlig värmeproduktion på cirka 170 GWh. Objekt Grimslövs Folkhögskola Biobränsle, Effekt kw 700 Biobränsle, Energi MWh/år Bränsletyp Spån Hjortsberga skola Pellets Skatelövsskolan/Grimsgården Pellets Torpsbruk närvärme Pellets Lönashult skola Pellets Moheda fjärrvärme Bark spån Vislanda Alvesta Energi Bark, flis, spån Alvesta fjärrvärme Bark, flis, spån Gapro AB Grimslöv Spån spill Sven U Hörberg, Grimslöv Halm Torsåsbyskolan Pellets Summa Tabell 6 Närvärmeanläggningar i Alvesta kommun år 2008 och fjärrvärmeanläggningar år Källa: Per Skoglund, Energikontor Sydost och Alvesta Energi (fjärrvärme)

18 4.2 Vattenkraft Ohs vattenkraftverk ägs av Alvesta Energi men är inte medräknat som lokal vattenkraftverk då verket ligger utanför kommunens gränser. Under 2007 producerades 3,8 GWh år 2007 och 2,9 GWh under år Att produktionen minskades 2008 beror till stor del på underhållsarbete av kraftstationen. Ett mindre vattenkraftverk finns vid Huseby Bruk, ett i Torpsbruk och ett i Hjortsberga. Huseby Bruk ägs av Statens Fastighetsverk och de andra två ägs av privatpersoner. 4.3 Vindkraft I nuläget finns inget vindkraftverk av större storlek i kommunen. Ett område i kommunen är utpekat som riksintresse för vindkraft hade två företag ansökt om tillstånd hos Länsstyrelsen om att få sätta upp 9 verk med en samlad maximal uteffekt på 22,5 MW. Ett företag har inlett samråd om att få sätta upp 36 verk om vardera 2 2,5 MW/år som tillsammans beräknas producera minst MWh/år. Ytterligare några bolag har visat intresse för att sätta upp vindkraftverk i kommun. 4.4 Biogas År 2007 producerades 275 MWh biogas i kommunen genom rötning av avloppsslam. Biogasen har till 100 % använts till värmeproduktion Solenergi Under sommaren har Sverige lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet, beroende på långa sommardagar. Med 5 m 2 solfångare kan hushållet klara ungefär 50 % av det årliga varmvattenbehovet. Solens andel av elproduktionen är fortfarande mycket liten men har en stor potential som behöver utvecklas. Från och med och t.o.m har 32 ansökningar om solvärmebidrag beviljats som avser fastigheter i Alvesta kommun. En större solvärmeanläggning finns vid Vislandabadet och en större solvärmeanläggning finns sedan 2009 på ett flerbostadshus i Vislanda. 4.6 Torv och avfall Torv är ett bränsle som om uttaget sker med måtta kan betraktas som ett långsamt förnybart biobränsle, men diskussion pågår. Avfall räknas som ett förnybart bränsle (biobränsle) i Sverige, men 7 % av avfallet är av fossilt ursprung. Efter förbränning återstår cirka 20 % i form av aska. Enligt statistiken från SCB finns ingen energiproduktion i kommunen från torv eller avfall. 14 Källa: Bertil Sandberg, Alvesta kommun

19 5 Källförteckning Här följer de referenser som varit källor till underlaget i denna energibalans, både statistiska underlag och personliga kontakter SCB Statistiska databaser Energibalans Alvesta kommun 2000 Nulägesbeskrivning av energitillförseln/-användningen år 2005 Kronobergs län Personliga kontakter Annika Johansson, SCB Helena Rehn, SCB Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Anna Sager, Energikontor Sydost Lennart Grimsbo, Länsstyrelsen i Kronobergs län Hans Christoffersson, Alvesta Energi Michael Hvirf, Alvesta sotningsdistrikt

20 Bilaga 1 EMISSIONSFAKTORER för koldioxid, kg/mwh Bränsleslag Faktor Stenkol 326,5 Koks 371 Bensin 261,5 Diesel 259 EO1 267,5 EO Gasol 234,5 Naturgas 203 Avfall/sopor 90 Avlutar 389 Torv 386 Tabell 7 Emissioner per energienhet vid förbränning Källa: SCB 2009