Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen"

Transkript

1 Bilaga 1 Fördjupad nulägesbeskrivning med utgångspunkt från de regionala miljömålen Nuläget i förhållande till Miljömålen. Nedan redovisas nuläget i förhållande till de regionala delmål som vi enats om i länet beträffande klimatpåverkan och energihushållning. Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 1 Osäker bedömning År 2010 ska utsläppen av de sex växthusgaserna i Örebro län ha minskat med 5 % från 2000 års nivå. Målet ställer högre krav på reducering av utsläpp än det nationella. För koldioxid motsvarar det regionala målet en minskning med 13 procent från år År 2000 beräknas länets utsläpp till 2050 kton koldioxidekvivalenter enligt rapporten Luftutsläpp i Örebro län Koldioxid står för 86 procent av de klimatpåverkane utsläppen i länet Utsläppen av koldioxid har under de senaste 15 åren legat på en relativt stabil nivå och bedöms ligga kvar eller eventuellt öka något jämfört med 2000 års nivå. Målet bedöms därför vara mycket svårt att nå. Några trender är att användning av fossila bränslen minskar inom industrin och hushåll. Vägtrafiken ökar dock och framförallt gäller det de tunga godstransporterna, vilket för med sig att utsläppen av koldioxid från transporter ökar för varje år. Cirka 40 % av koldioxidutsläppen i länet kommer från transportsektorn. Naturvårdsverket och Energimyndigheten har tagit fram en prognos för utsläpp av växthusgaser i Sverige. Enligt den hamnar utsläppen 2010 drygt en procent under 1990 års utsläppsnivå, men ökar sedan till Ökningen beror på ökade utsläpp från transportsektorn, el- och värmeproduktion, samt från vissa industribranscher. Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 2 säker bedömning Andelen tillförd förnyelsebar energi till Örebro län ska år 2010 överstiga 50 % av den totalt tillförda energin Eget regionalt mål. År 2000 och 2001 var andelen tillförd förnybar energi ca 47 procent enligt SCB:s statistik. Till förnybar energi räknas biomassabränsle (inte torv), 75 procent av avfall beräknas som förnyelsebart, till länet importerad el bedöms bestå av svensk

2 2(13) elmix dvs. ca 50 procent icke förnyelsebar energi i form av kärnkraftsel eller fossil-el, av den i länet tillverkade elen baseras beräkningen på SCB:s kommunala energibalanser. Andelen förnyelsebara energikällor sol, vind och biobränsle ökar medan icke förnyelsebara energikällor såsom olja kol och torv minskar. Målet är lågt satt och statistiken visar att målet troligtvis redan är uppnått. Förnyelsebara energikällor har med statliga stöd och andra regleringar blivit ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ. Detta börjar nu slå igenom och konverteringen till alternativa energikällor går allt snabbare. Användningen av förnybara energikällor har ökat under 90-talet och början av 2000-talet. År 2004 stod de förnyelsebara energikällorna för nästan 50 procent av den tillförda energin enligt statistik från SCB, figur 1. Vi bedömer att trenden fortsatt efter 2004 och att delmålet därför redan kan vara uppnått. Den icke förnyelsebara energin utgörs främst av kärnkraftsel och oljeprodukter men även torv. Andel förnyelsebar tillförd energi Andel 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Miljömål andel förnyelsebart År Figur 1. Andel tillförd förnybar energi till Örebro län 1990, 1995 och Källa: SCB (kommunala energibalanser) och Länsstyrelsens beräkningar.

3 3(13) Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 3 säker bedömning Utsläppen från transportsektorn ska år 2010 ha stabiliserats på 2000 års nivå och därefter minska med 20 procent fram till Eget regionalt mål som fram till år 2010 ställer lägre krav på utsläppsreducering än transportsektorns nationella mål att nå ner till 1990 års nivå.. Målet innebär en minskning av utsläppen med ca 5 procent mellan åren 2004 och Utsläppen av koldioxid från transportsektorn ökade med nästan 10 procent mellan 2000 och 2004, figur Miljömål Figur 2. Utsläpp av koldioxid från transportsektorn under åren Källa: SCB, kommunala energibalanser och Länsstyrelsens beräkningar. Utsläppen har därefter inte ökat. Prognoser som tagits fram visar på en fortsatt ökning under kommande år. Orsaken är att antalet person- godstransporter på väg tilltar. För att målet ska uppnås krävs politiska beslut på alla nivåer. Personbilen är det helt dominerande persontransportmedlet och bedöms behålla sin särställning under de närmaste femton åren. Samtidigt bedöms transporterna av gods på väg att fortsätta öka. Örebro läns bilpark blir allt tyngre och törstigare och följer trenden i Sverige. Drivmedlen består vidare huvudsakligen av bensin och diesel vilket medför att fler transporter leder till ökade koldioxidutsläpp. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns en stor potential för att minska utsläppen av koldioxid från transportsektorn genom en övergång till alternativa drivmedel och transportsätt som är mer energieffektiva.

4 4(13) Av de fordon som såldes 2006 i Örebro län kan 8,4% (9% i Sverige) drivas med etanol, 1,3% (1,3%) kan drivas med fordonsgas. 1% (1%)var elhybrider. 3,8% (4,8%) var särskilt bränsleslukande (över 250 gram/km). 0,90 0,85 Bensin- respektive dieselförbrukning per medelbil och mil l/mill 0,80 0,75 0,70 0,65 0,60 0,55 Riket Bensin Örebro län Bensin Riket Diesel Örebro län Diesel 0, år Figur 3 Bensin- respektive dieselförbrukning per medelbil och mil. Källa SCB som beräknat bensin- och dieselförbrukning baserat på körsträckor inom varje kommun enligt Körsträckedatabasen.. Källor: SIKA rapport 2005:6, samt Naturvårdsverket, Vägverket och Konsumentverket Begränsad klimatpåverkan Delmål nr 4 säker bedömning År 2010 baseras fjärrvärmeproduktionen på högst 5 procent fossila bränslen och andelen torv bör inte ha ökat. Eget regionalt mål. Andelen fossila bränslen som tillförs fjärrvärmeverken har minskat stadigt de senaste 15 åren och är nu ca 9 procent, figur 4. De senaste åren har minskningen planat ut. Vi bedömer att andelen fossila bränslen kommer att fortsätta minska. Det är därför troligt att det uppsatta målet om högst 5 procent tillförda fossila bränslen till fjärrvärmen 2010 kommer att uppnås.

5 5(13) GWh Övrigt El Spillvärme Värmepump Hetvatten Avfall Träbränsle Torv Gasol Olja Kol Figur 4. Tillförd energi för produktion av fjärrvärme (exkl. bränslen för elproduktion) i Örebro län fördelat på bränsleslag. Källa: Svensk Fjärrvärme AB. Kompletterad och bearbetad av Energikontoret Örebro län Sedan 1989 har stora förändringar skett i bränslemixen för länets fjärrvärmeanläggningar. De fossila bränslenas andel (kol, olja, gasol) har minskat från ca 45 procent av den tillförda energimängden till ca 9 procent Samtidigt har andelen trädbränslen ökat från i stort sett noll till 33 procent Torvens andel har i stort varit lika under åren. Den minskade energitillförseln under 2003 och 2004 beror på att rökgaskondensering installerats vid kraftvärmeverket i Örebro. Installationen innebär effektivisering av energiproduktionen i anläggningen. Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 5. säker bedömning År 2015 bör vindkraften i länet stå för en produktion av minst 19 GWh/år. Eget regionalt mål. Målet överensstämmer med den länsvisa fördelningen av det nationella planeringsmålet på 10 TWh 2015 som tagits fram av energimyndigheten under Under 2000-talet utvecklingen mot större och högre vindkraftverk tagit fart och elproduktionen från vindkraft ökar nu snabbt i länet, figur 5. Ökningen sker från en blygsam andel av länets totala eltillförsel. Nuvarande ökningstakt av produktionen är tillräcklig för att delmålet om 19 GWh elproduktion 2015 ska nås.

6 6(13) Vindkraftproduktion (GWh) Miljömål 2015 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 Figur 5. Elproduktion från större vindkraftverk i Örebro län Uppgifterna för 2006 är en prognos baserat på befintliga kraftverk och kraftverk som är under uppförande. Statistiken bygger på de verk som rapporterar till Vindforsk. Uppskattningsvis är elproduktionen ca 1 GWh högre. Källa: Vindforsk Trenden kommer sannolikt att hålla i sig ytterliggare några år tills de bästa vindlägena är utbyggda. En grundläggande orsak till att det byggs relativt många nya vindkraftverk är att dessa erbjuder miljömässigt attraktiv energi till jämförelsevis låga priser. Elprisets utveckling tillsammans med elcertifikatsystemet har förbättrat lönsamheten för ny och befintlig vindkraft. Länsstyrelsen tog 2005 fram en vindkraftpolicy för att underlätta etableringen av vindkraft i länet. Den nya vindkartering som gjorts av Uppsala universitet på uppdrag av Energimyndigheten kan också innebära att nya vindlägen i länet kommer att uppmärksammas och exploateras. Förverkligandet av någon av planerna på vindkraftsparker i länet skulle i ett slag innebära att det uppsatta delmålet skulle uppnås. Delmål 6 - Solvärmen ökar inte tillräckligt - säker bedömning År 2010 bör produktionen av solvärme i länet stå för minst 8 GWh/år Eget regionalt mål som baseras på rapporten Energi i Örebro län stod solvärmen för ca 2 GWh/år och bör kunna öka till 77 GWh fram till Den nationella prognosen är en fördubbling av installerad solfångaryta fram till år Målet inom EU är en ökning med faktor 10 fram till år Delmålet är mycket svårt att nå inom utsatt tid. En kraftfull informationskampanj skulle kunna öka installationen av solfångare ytterligare, men troligen inte tillräckligt för att uppnå delmålet. År 2005 stod solvärmen för ca 2,8 GWh. De stigande priserna på olja och el gör det allt mer intressant för villaägare att installera solvärme. Solfångare är också ett bekvämt komplement till ved- och pelletseldning. Det finns statliga stöd till installation av solvärme i villor, flerbostadshus och byggnader med offentlig verksamhet.

7 7(13) Solvärme i villor har de senaste fem åren ökat stadigt med procent per år och står nu för knappt hälften av den totala solvärmeproduktionen. Priserna på olja, el och även pellets kommer troligtvis att fortsätta att stiga. Ökningstakten av antalet villasolfångare kommer därför troligtvis att stegras ytterligare. När det gäller stora anläggningar väntas inte samma ökning. För att uppfylla målet krävs att den totala solvärmeproduktionen ökar med ca 25 procent per år fram till år 2010 vilket totalt motsvarar ca nya villasolfångare. Solvärme är en av de mest miljövänliga uppvärmningsformerna, helt utan utsläpp och med mycket låg elåtgång. Där solvärme ersätter oljeeldning eller eluppvärmning bidrar den till att minska utsläppen av koldioxid och därmed begränsa växthuseffekten. Solenergiproduktion GWh/år Miljömål Prognos Villasolfångare Stora anläggningar Figur 6. Värmeproduktion från solfångare i Örebro län Solfångare på fritidshus finns inte med i statistiken. I prognosen antas att värmeproduktionen från villasolfångare ökar med procent per år och från stora anläggningar med 5 procent per år. Källa: ÖNET, Energikontoret Örebro län Källor: Länsstyrelsen i Örebro län Regionförbundet Örebro län, ÖNET Delmål 7 Jord- och skogsbruket producerar mer biobränslen Säker bedömning Jord och skogsbruket bör utvecklas som energiproducent av förnybar energi. År 2010 tillförs 2500 GWh i form av förnyelsebara bränslen och drivmedel från jord och skogsbruk. Eget regionalt mål. År 2000 tillfördes ca 1700 GWh. Enligt rapporten energi i Örebro län. Målet innebär en ökning av bränsleproduktionen med ca 50 procent Vi bedömer att delmålet kommer att nås till Jord- och skogsbrukets produktion av biobränslen har ökat något under 2000-talet, figur 7. Nuvarande ökningstakt är tillräcklig för att delmålet ska nås och biobränsleproduktionen kommer sannolikt att fortsätta öka de närmaste åren.

8 8(13) Trädbränsletillförsel (GWh) Miljömål Figur 7.. Bruttotillförsel (GWh) av trädbränslen i Örebro län 1990, 1995 och Källa: Statistiska centralbyrån, SCB (Kommunala energibalanser) Prisutvecklingen på fossila bränslen och statliga styrmedel och skatter medför att efterfrågan ökar på biobränslen. Totalt tillfördes 2266 GWh biobränslen 2003 för kraft- och värmeproduktion inom samtliga samhällssektorer i Örebro län. Hur stor del av detta som producerats inom länet är svårt att bedöma. Det oförädlade bränslet (exempelvis spån och flis) som är den största delen hämtas inom närområdet medan förädlade bränslen (exempelvis pellets och etanol) både importeras och exporteras till och från länet. Förädlade biobränslen produceras storskaligt i länet sedan sommaren 2004 med en volym på ca 350 GWh per år. Jordbrukets andel av produktionen är blygsam, tabell 1. Tabell 1 Uppskattad mängd energiråvara (GWh) från jordbruket i Örebro län 2004 och Källa: ÖNET, Energikontoret i Örebro län Gröda Spannmål (värme) 0 0,6 1,2 Spannmål (fordonsbränsle) Salix

9 9(13) Begränsad klimatpåverkan, delmål nr 8 osäker bedömning Användningen av eldningsolja inom industri och byggverksamhet bör fram till år 2010 ha minskat med minst 10 procent från 2000 års nivå. Eget regionalt mål. År 2000 var enligt statistik från SCB oljeanvändningen inom länets industri och byggverksamhet ca 366 GWh. Användningen av eldningsolja inom industrin i länet har minskat mellan 1990 och 2000 och fortsatt att minska i något långsammare takt fram till Vår bedömning är att oljeanvändningen troligtvis fortsatt kommer att fortsätta minska eftersom oljepriset bedöms ligga kvar på en nivå som gör andra energikällor intressanta. Under 2004 ökade dock oljeanvändningen inom industrin. Under 2005 och 2006 har oljeanvändningen nationellt inte minskat utan snarare fortsatt att öka något. Ökningen kan förklaras av en ökad produktion samt att industrin ställer av elpannor p.g.a. ökade elpriser. Källor: Kommunala energibalanser SCB GWh/år GWh Miljömål År Figur 8. Användningen av eldningsolja inom industri och byggverksamhet i Örebro län 1990, 1995 och Källa: SCB, kommunala energibalanser Frisk luft delmål nr 5 osäker bedömning År 2010 sker minst 75 procent av den småskaliga vedeldningen i länet i miljögodkända pannor med ackumulatortank Eget regionalt mål. År 2000 var andelen vedpannor som både var miljögodkända och försedda med accumulatortank ca 35 procent.

10 10(13) Utdrag ur God bebyggd miljö delmål nr 1 säker bedömning Miljö- och folkhälsomålen ska utgöra underlag för nya planer och program i länets samhällsplanering. Kommunerna ska i översiktsplanerna senast år 2010 tagit ställning till: (a) hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, fritidsaktiviteter och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras (f) hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Målet överensstämmer med det nationella men har kompletterats så att alla relevanta miljö- och folkhälsomål ska beaktas i samhällsplaneringen. Formuleringen program och strategier i det nationella målet har konkretiserats till kommunernas översiktsplaner Delmål 1a har kompletterats med fritidsaktiviteter Det strategiska planeringsarbetet fungerar sämre i länet jämfört med Sverige generellt. Resurserna för planeringsarbetet på regional och särskilt lokal nivå behöver förstärkas. Vid uppföljningen 2007 har bara någon enstaka kommun program för miljöanpassade transporter och minskat transportbehov men arbete pågår i flera kommuner. I länet finns en vilja att vara ledande inom logistik och transporter i Sverige. Det är viktigt att uttrycken för denna vilja får en ekologiskt hållbar inriktning. Ett nätverk för Hållbara transporter har bildats för att arbeta med åtgärder för att minska trafikens miljöpåverkan. Ca 40 procent av kommunerna anger att de har en aktuell kommuntäckande energiplan. Arbete pågår med en ny plan i några kommuner. God bebyggd miljö delmål nr 8 och 9 osäker bedömning Senast år 2010 ska minst 35 % av matavfallet från länets hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Målet överensstämmer med det nationella Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från länets livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Målet överensstämmer med det nationella Hårdare lagkrav och införsel av deponiskatt har inneburit att mängden matavfall i länet som återvinns genom biologisk behandling har ökat. Vi bedömer dock att ökningstakten är otillräcklig och ytterliggare insatser krävs för att delmål 8 och 9 ska nås till 2010.År 2004 behandlades ungefär 20 procent av länets matavfall biologiskt (exklusive hemkompostering).

11 11(13) God bebyggd miljö delmål nr 10 säker bedömning Industrin bör fram till år 2010 effektivisera den totala energianvändningen, relaterat till produktionen, med 15 % jämfört med år Eget regionalt mål. Industrin står för den största andelen av energianvändningen i länet, potentialen för effektivisering bedöms som mycket stor. År 2000 var energianvändningen 5147 GWh enligt rapporten Energi i Örebro län Högre takt i energieffektiviseringen behövs. Möjligheterna att effektivisera energianvändningen inom industrisektorn är stora. Det är fullt möjligt att nå delmålet men fler insatser krävs för att få industrin att prioritera effektiviseringsarbetet. Intresset för energieffektivisering bör öka med stigande energipriser och ökad kunskap om vinsterna. Påtryckningar i form av ökad tillsyn enligt miljölagstiftningen, rådgivning och höjda skatter kan påskynda arbetet. Energianvändningen inom industrin i Örebro län har de senaste åren legat på en ganska stabil nivå, figur 9. Detsamma gäller energiåtgången per förädlingsvärde* som är vårt uppföljningsmått för delmålet. Ändå sker en del effektiviseringsåtgärder inom industrin men än så länge slår inte dessa aktiviteter igenom i statistiken. Istället speglas struktur och processförändringar i uppföljningsmåttet. Insatser bedrivs för att visa på energibesparingspotentialen inom industrin. Bland annat har det regionala energikontoret ÖNET genomfört ett projekt under för att visa på besparingspotentialer inom industrin. GWh kwh/förädlin gskrona 0,60 0,55 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 Miljömål (kwh per förädlingskrona) 2010 Energianvändning kwh/förädlingskrona Figur 9. Normalårskorrigerad energianvändning och energiåtgång per förädlingsvärde inom industrin (SNI-kod 10-37) i Örebro län 1998 och Beräknat förädlingsvärde är rensat från inflation och örädlingsvärdet är produktionsvärde minus insatsförbrukning. Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen. Källa: Statistiska centralbyrån, SCB och Länsstyrelsens beräkningar Orsakerna till att arbetet med energieffektivisering inte bedrivs intensivare kan vara att industrin i många fall har brist på tid och otillräcklig kunskap om de möjligheter som finns.

12 12(13) *Förädlingsvärde är produktionsvärde minus insatsförbrukning. Insatsförbrukning består av värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen. Källa: Hinder och drivkrafter för energieffektivisering i svensk industri två fallstudier- Jörgen Persson, Department of Energy and Environment, Heat and Power Technology ; Patrik Rohdin, (Non Chalmers) ; Patrik Thollander, (Non Chalmers) ISSN God bebyggd miljö Delmål nr 11 Osäker bedömning Bostads och servicelokalers energianvändning per kvadratmeter bör fram till år 2010 effektiviseras med 10 procent jämfört med Eget regionalt mål. Målet har samma innebörd som byggsektorns miljöprogram Med "energi" menas den uppmätta energi som under ett år i genomsnitt, per kvm (BRA), måste tillföras byggnaden och dess installationer för uppvärmning, tappvarmvatten, kylning, driftsel, verksamhetsel och hushållsel - t.ex. den el som avläses från mätare, mängden olja som går åt, mängden fjärrvärme som växlas i byggnaden, mängden bioenergi som förbrukas. Det finns en svag tendens till minskad energianvändning för uppvärmning per bostadsyta under perioden , figur 10. Samtidigt har användningen av el för annat än uppvärmning ökat under de senaste 20 åren. Detta har medfört att den totala energianvändningen per kvadratmeter har varit relativt oförändrad. Sammantaget bedömer vi att förutsättningarna är goda för att energieffektiviseringen inom bostäder och servicelokaler tar fart under kommande år. Delmålet bör därför kunna nås. Energianvändning per kvadratmeter (kwh/m2) kwh/m2 sammanvägt bostäder och lokaler och småhus kwh/m2 inom lokaler kwh/m2 inom flerbostadshus Figur 10. Energianvändning för uppvärmning per kvadratmeter inom småhus, flerbostadshus och lokaler samt sammanvägt för bostäder och lokaler mellan åren i Örebro län.källa: Statistiska centralbyrån, SCB Priset på energi stiger och bedöms fortsätta att stiga. Intresset för att effektivisera energianvändningen inom bostadssektorn har vaknat. Insatserna stimuleras bland annat av statliga bidrag. Ett EG-direktiv om energideklarering av byggnader trädde i kraft 2006 vilket kan innebära att betydande energieffektiviserande åtgärder genomförs under de kommande åren.

13 13(13) Bostadssektorn stod år 2000 för drygt 30 procent av den totala energianvändningen i Örebro län och vi bedömer att potentialen för energieffektivisering inom sektorn är ca 25 procent under en 20-årsperiod. Flera fastighetsägare, offentliga såväl som privata, har utfört eller kommer att utföra större investeringar för att göra energibesparingar under de kommande åren. Bland annat har Örebro kommun beslutat att genomföra en stor investering under 2006 för att spara ca 20 procent av energikostnaderna i sina fastigheter. Källa: Energiindikatorer 2005 uppföljning av Sveriges energipolitiska mål, Energiläget i Örebro län 2000 publ.nr. 2003:24. Energideklarering av byggnader För effektivare energianvändning- Betänkande av utredningen om byggnaders energiprestanda SOU 2004:109.

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län? Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö -Energi Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Positiva tecken och problemområden Vad gör vi i Örebro län? Jorden blir

Läs mer

1. Begränsad klimatpåverkan

1. Begränsad klimatpåverkan 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet

Läs mer

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner 2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energiläget för Södermanland 2016

Energiläget för Södermanland 2016 Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005. Klimatbokslut 2005 Klimatbokslut 2005 Insatser och investeringar i Sverige under 2005. 2 3 För oss på E.ON Sverige är det extra angeläget att vara öppna med vårt arbete att reducera de klimatpåverkande

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Dagordning. 12.00 Lunch

Dagordning. 12.00 Lunch Dagordning 09.00 Kaffe och smörgås 09.30 Mötet öppnas. Presentation av deltagare 10.00 Dalarna pilotlän för grön utveckling. Information och diskussion Bensträckare 11.00 Klimat- och energistrategin för

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige i december 2007 Samhällsbyggnadskontoret i Laholms kommun

Antagen av kommunfullmäktige i december 2007 Samhällsbyggnadskontoret i Laholms kommun Antagen av kommunfullmäktige i december 2007 Samhällsbyggnadskontoret i Laholms kommun Energistrategi för Laholms kommun Innehåll Sid 1. Sammanfattande analys 1 1.1 Mål och riktlinjer 1 1.2 Fördjupad planering

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009

Åtgärdsprogram. Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 2009 Åtgärdsprogram Bilaga till energi och klimatstrategi Smedjebackens kommun 29 Antagen av fullmäktige den 23 februari 29 1 Innehåll sid Mål, Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten, uppföljning

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Energistrategi för Svalövs kommun

Energistrategi för Svalövs kommun Datum 2010-01-12 Diarienummer 294-2006 Energistrategi för Antagen av kommunfullmäktige 2009-12-21, 150 2010-01-12 2 (8) Innehållsförteckning sid Inledning 2 Bakgrund 3 Sammanfattning 4 Klimat- och Energi

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Energiplan för Kungälvs kommun i korthet

Energiplan för Kungälvs kommun i korthet Energiplan för Kungälvs kommun i korthet Klimatförändringen är ett faktum och att det är vi som genom vår energi- och transportanvändning har orsakat den är en obekväm sanning. Enligt klimat och sårbarhetsutredningens

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. Akko Karlsson (MP) Vice Ordf. Regionförbundet Kalmar län Fossilbränslefritt 2030 (inte 2050) Fossila bränslen, Kalmar län 2008 GWh Drivmedel Eldningsolja

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Svensk Fjärrvärme AB 2015-01-08 Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Målsättning om hållbar energiproduktion och energianvändning Svensk Fjärrvärmes målsättning är att driva

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013

Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Chris Hellström 2016-03-29 Chris Hellström, chris.hellstrom@hifab.se, 010-476 66 80 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 3 Bakgrund...

Läs mer

Regional strategi för klimat och energi i Örebro län

Regional strategi för klimat och energi i Örebro län Regional strategi för klimat och energi i Örebro län INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Vision... 5 Mål... 5 Nuvarande klimatmål för Örebroregionen... 6 Strategi... 6 Två överordnade

Läs mer

Jämförelse med uppsatta mål

Jämförelse med uppsatta mål 2009 2012 Kommunseminarier 21 kommuner i AC och BD Energianvändning idag Scenarier Uppskatta potentialer förnybar energi Diskussioner om lokala mål och åtgärder 2 Exempel på mål Ökad andel förnybar energi

Läs mer

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05

KLIMATSTRATEGI 2005. Antagen av kommunstyrelsen 2005-10-25 Diarienummer 525/05 KLIMATSTRATEGI 25 Antagen av kommunstyrelsen 25-1-25 Diarienummer 525/5 1 Innehåll Laholms klimatstrategi 3 Vad innehåller strategin? 3 Övergripande mål 4 Delmål och åtgärder 4 Energi 4 Transporter 4 Avfall

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer. Mårten Haraldsson Delägare i forsknings och utredningsföretaget. (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi

Läs mer

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation

SERO. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Om SERO SERO har ca 3 000 medlemmar. Det är en ideell, politiskt och religiöst oberoende förening som är registrerad hos FN som NGO, Non Governmental Organization.

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer