Energi- och klimatarbete i Stockholms stad

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10"

Agneta Vikström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia

2 Styrdokument Sida 2

3 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen är visionärt skriven i allmänna ordalag. Inga kvantifierade mål. Sida 3

4 Miljöprogram Staden ska genom energieffektiviseringar minska energianvändningen i den egna verksamheten med 10 procent. 3.2 Upphandlad el i stadens egna verksamheter ska uppfylla kraven för miljömärkning. 3.4 Stadens byggnader ska energieffektiviseras vid större ombyggnader. 3.5 Staden ska verka för att utsläppen av växthusgaser minskar till högst 3,0 ton CO 2 e per stockholmare.[till och med 2015] Sida 4

5 Åtgärdsplan Klimat och Energi (ÅKE) Transporter Vägtransporter Tåg, tunnelbana och spårvägar Sjötransporter Flyg (starter och landningar Bromma flygplats) Fjärrvärme Energi i bebyggelsen Byggnader ägda av staden Övrig bebyggelse Övrig elanvändning Hushållsel, veksamhetsel, gatubelysning m.m. Övrig gasanvändning (stadsgas) Gasspisar Verksamheter Sida 5

Andel av totala fordonsflottan Analyser och åtgärdsförslag 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010 2015 2020 2030 Personbilar - El Personbilar - Plugin hybrid etanol Personbilar - Plugin

6 Andel av totala fordonsflottan Analyser och åtgärdsförslag 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Personbilar - El Personbilar - Plugin hybrid etanol Personbilar - Plugin hybrid Personbilar - Elhybrid Etanol Personbilar - Elhybrid Personbilar - Snål diesel Personbilar - Snål bensin Personbilar - Fordonsgas Personbilar - Etanol (E85) Snål bensin 1% Gas 2% Diesel 18% Snål diesel Etanol 12% 4% Elhybrid 1% Bensin 62% Fördelning trafikarbete 0,2% 1,5% 10,3% 2,2% flyg sjöfart 85,9% arbetsmaskiner vägtrafik spårtrafik Fördelning utsläpp av växthusgaser Sida 6

7 Analyser och åtgärder bebyggelse kwh/m Minsknin g av utsläpp (CO 2 e) Minskning av energianvändni ng Totalt antal m Kostnadsminskning kronor per år Familjebostäder ton 55 GWh 45,7 miljoner Fastighetskontoret ton 16 GWh 12,8 miljoner Idrottsförvaltningen ton 4 GWh 3,2 miljoner Micasa 1500 ton 12,5 GWh 12 miljoner SISAB ton 26 GWh 21 miljoner Stockholmshem ton 112 GWh 70 miljoner Svenska Bostäder ton 55,5 GWh 47 miljoner TOTALT ton 281 GWh 211,7 miljoner 4% 12% 3% 4% 7% 23% 13% 34% Energianvändning Värmeförluster, klimatskal Varmvatten Värmeförluster, ventilation Ventilation, el Övrig fastighetsel Belysning, fastighet Belysning, hushåll Övrig hushållsel innan Antal uppförda byggnader Antal uppförda byggnader per decennium Varav miljonprogrammet Sida 7

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Huvudmålet är att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år 2050.

8 Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Huvudmålet är att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år KF Budget 2012 Färdplanen ska således beskriva hur de fossila bränslena kan fasas ut som energikällor. Detta kan ske genom att de fossila bränslena byts ut till andra bränslen s.k. konvertering, eller genom energieffektiviseringar så behovet av bränslen minskar. Sida 8

9 Energieffektivisering i nyproduktion 50 % energieffektivisering i befintliga fast. 35 % energieffektivisering som snittvärde i befintliga fast. Kvarvarande energibehov Kvarvarande energibehov SIDAN 9

10 Utmaningar energi till byggnader Kolet i KVV6 i Värtan Olja i spetsvärmeanläggningar och byggnader Plast i förbränningen Naturgas i stadsgasnätet Sida 10

11 Utmaningar energi till transporter Överflyttning från bil till kollektiv Minskat resande samt överflyttning från bil till gång/cykel Effektivare godstransporter Effektivare fordon & byte av drivmedel Utsläpp vägtrafik 2050 ca ton CO 2 e LCA-rest att kompensera Sida 11

12 Sida 12

13 Miljöprofilområden Hammarby sjöstad Norra Djurgårdsstaden Miljonprogramsområdena Västra Liljeholmen Sida 13

14 Norra Djurgårdsstaden Energianvändningen (köpt energi, per A temp, exklusive verksamhetsenergi) för bostäder ska vara max 55 kwh/m 2 A temp och år för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsenergi. El som används till uppvärmning och tappvarmvatten viktas med faktorn 2 (även om byggnaden klassas som elvärmd enligt BBR). På varje byggnad ska genereras minst 2 kwh/m 2 A temp solel alternativt 6 kwh/m 2 A temp solvärme, eller en kombination med motsvarande fördelning, på byggnaden. Sida 14

15 Miljöbilar i Stockholm Biogasstrategi (hur staden ska försörjas med biogas) Miljöbilsstrategi Electric & hybrid Biogas Ethanol Citycars Sida 15

16 Utsläpp (1000 ton CO2 e ) Ton per capita Årlig uppföljning till miljö- och hälsoskyddsnämnden , , ,0 3,5 3, , * Uppvärmning Övrig el och gas Transporter Utsläpp per capita 2,0 Sida 16

17 Solenergi på stadens tak Sida 17

18 Information till medborgare Sida 18

Relevanta dokument

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13