Sammanfattning. Färdplan för ett fossilbränslefritt. Stockholm
|
|
- Kurt Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
2 Förord Att minska utsläppen av växthusgaser till en nivå så att FN:s tvågradersmål uppnås och bryta beroendet av fossila bränslen är sannolikt den viktigaste och svåraste utmaningen vi står inför under detta sekel. Helt klart är att alla nivåer, från det globala, via det nationella och hela vägen ner till det lokala planet, måste vara med och dra åt samma håll för att detta ska vara möjligt att uppnå. När vi ser att nationer och världssamfund kört fast i gamla hjulspår och väntar ut varandra är det städerna som tillsammans måste axla ett globalt ansvar i det lokala arbetet. Stockholm har som Sveriges huvudstad och tillväxt motor möjligheten att leda detta arbete och visa att det är möjligt att fasa ut de fossila bränslena, sänka sina utsläppsnivåer och samtidigt klara både tillväxt och en ökande befolkning. Slutsatsen i stadens färdplan är att vi står inför en stor utmaning som inte bör underskattas, men också att det är fullt möjligt uppfylla målet. För att lyckas fordras ett målmedvetet arbete. Staden rår dock inte över alla styrmedlen, utan för att åstadkomma detta krävs även en hel del beslut på statlig nivå, inom landstinget och av andra aktörer. För första gången finns nu en konkret beskrivning och en plan för hur Stockholm ska nå det långsiktiga målet att vara fossilbränslefritt Därmed påbörjas ännu ett viktigt kapitel i stadens engagemang för att ta lokalt ansvar för klimatförändringarnas globala utmaning. Förhoppningsvis kan detta också tjäna som inspiration till andra städer som vill ta rygg på oss i kampen för en grönare och skönare värld. Stockholm Per Ankersjö Stadsmiljöborgarråd Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Färdplanen antogs av Stockholms stads kommunfullmäktige den 24 mars Färdplanen antogs av miljö- och hälsoskyddsnämnden den 12 mars 2013 och har sedan varit på bred remiss såväl inom som utom stadens förvaltningar. En stor mängd synpunkter har inkommit och inarbetats i denna slutgiltiga rapport. 2
3 Globala klimatmål Enligt FN:s klimatkonvention kan klimatförändringarna hanteras så länge temperaturen inte stiger mer än 2 grader över förindustriell nivå. Då stabiliseras halten av växthusgaser på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte får förödande konsekvenser. För att uppvärmningen inte ska bli större än 2 grader behöver världens samlade utsläpp av växthusgaser börja minska Om trenden vänder senare behövs en mer omfattande och snabbare utsläppsminskning. Tvågradersmålet anses motsvara att de samlade utsläppen av växthusgaser får vara högst 1,5 ton per person över hela jordklotet. I Stockholms färdplan behandlas enbart växthusgasutsläppen från energianvändningen i Stockholms stad samt från transporterna inom staden, och hur dessa kan minskas. Stadens mål till 2050 Stockholms stads mål, beslutat av kommunfullmäktige, är att Stockholm ska vara fossilbränslefritt år Färdplanen beskriver hur fossila bränslen kan bytas ut till andra energikällor och genom energieffektiviseringar minska behovet av bränsle. År 2050 antas i färdplanen att Stockholm har en befolkning på 1,2 miljoner invånare, det vill säga 40 procent fler än För stadens ökande befolkning beräknas nya bostäder byggas per år, totalt till Behovet av lokaler för affärer, kontor, skolor, sjukhus med mera beräknas öka i samma utsträckning, tillsammans med efterfrågan på resor och varutransporter inom staden. Utgångspunkten är därför att det totala energibehovet sammantaget också ökar med 40 procent. 3 Foto: Fredrik Persson
4 Färdplan för en fossilbränslefri stad 2050 Stockholms färdplan visar hur energianvändningen inom Stockholms geografiska gräns ska kunna bli fossilbränslefri till 2050 och hur stora utsläpp som återstår av metan och lustgas samt hur stora de indirekta utsläppen är. Färdplanen visar också hur staden samtidigt kan minska energianvändningen för att den förnybara energin ska räcka till transporter, uppvärmning och elanvändning. I färdplanens beräkningar ingår all energianvändning och alla utsläpp av växthusgaser inom Stockholms kommuns geografiska gräns för: Uppvärmning och kylning av fastigheter. Vägtransporter oavsett vem som utför dem. Tåg och sjöfart. Flyget vid Bromma flygplats upp till 915 meter. Övrig gas- och elanvändning för hushåll och verksamheter, till exempel produktion av varor och tjänster. I beräkningarna ingår inte växthusgasutsläpp från: Stockholmares resor utanför kommungränsen. Produktion av livsmedel eller andra varor eller tjänster som stockholmarna konsumerar men som tillverkas utanför kommungränsen. Freoner i köldmedia och byggavfall. Lustgas i sjukvården. Kortlivade klimatgaser med undantag för utsläpp av metan och lustgas vid förbränning av bränslen. Fossila bränslen idag De fossila bränslen som används i Stockholm idag är: Kol i kraftvärmeverket i Värtan (KVV6) för produktion av fjärrvärme och elektricitet. Olja till värmepannor i byggnader, till värmeverk för produktion av fjärrvärme, till industri samt till fartyg. Naturgas till värmepannor i byggnader, spisar och fordonsgas. Bensin till fordon i vägtrafiken. Diesel till fordon i vägtrafiken, arbetsmaskiner samt fartyg. Fotogen till flygplan. Fossil plast i avfall till kraftvärmeverk för produktion av fjärrvärme och elektricitet. Fossila bränslen 2050 I färdplanen visas hur användningen av fossila bränslen i stort sett kan upphöra till De totala utsläppen av växthusgaser beräknas minska från ton växthusgaser 2010 till ton Per invånare beräknas utsläppen minska från 3,8 ton växthusgaser per år och invånare 2010 till 0,4 ton per år och invånare Cirka en fjärdedel av de växthusgasutsläpp som finns kvar 2050 beräknas vara från användning av fossila bränslen, främst förbränning av plast i fjärrvärmen. Resterande tre fjärdedelar är LCA-påslag samt direkta utsläpp av metan och lustgas vid förbränning av biobränslen. Tidplan Eftersom klimatförändringarna beror på de samlade utsläppen av växthusgaser i atmosfären rekommenderas i Stockholms färdplan att beslut och genomförande av åtgärder sker så tidigt som möjligt. Det är av särskilt stor betydelse för de åtgärder som beräknas ta lång tid att genomföra. Exempel på sådana åtgärder är att bygga ut spårbunden kollektivtrafik samt att skärpa miljözonerna och därigenom endast ge tillträde till fordon som körs på biodrivmedel eller el. Dessutom är det av stor vikt att åtgärder som behöver arbetas med kontinuerligt under hela tidsperioden blir prioriterade och får en hög ambitionsnivå redan från början. Exempel på sådana åtgärder är omställning till fossilbränslefri fjärrvärme, energieffektivisering av byggnader, förbättrad busstrafik och att underlätta för gång och cykeltrafik. Tusen ton CO2e Övriga transporter Vägtransporter Övrig el och gas Energiproduktion Sammanställning av växthusgasminskningar till 2050 Total beräknad reduktion Beräknade utsläpp av klimatgaser i Stockholm 2010 och 2050; 0 ton/invånare Förkortningar och förklaringar Red Flyg Red Arbmask. Red sjöfart Överfl koll Överfl cykel Eff. Godstrp Effektivare miljöfordon Red övrig el gas Red. Gas uppvärmning Red. El uppvärmning Red, Olja Red. Fjärrvärme Övriga transporter Vägtransporter Övrig el och gas Energiproduktion CO 2 e Koldioxidekvivalenter. Summan av effekten av växthusgaserna koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ) och lustgas (N 2 O) viktat med sina respektive växthusgaspotentialer (GWP 100 ). LCA Livscykelanalys. Påverkan från produktion och distribution av exempelvis ett bränsle, samt, i förekommande fall, hantering av bränsleavfall. RETURBRÄNSLE avfall från kontor, affärer och industri som inte kan återvinnas. INDIREKTA UTSLÄPP de utsläpp som uppstår och som inte direkt kan härröra från verksamheten. 4
5 Sammanfattning Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Foto: Johan Ponten Kyrksjölötens naturreservat i Stockholm. 5
6 Byggnader Energiproduktion Energi används vid uppvärmning av fastigheter, till varmvatten och till komfortkyla. Främst är det fjärrvärme, el till uppvärmning samt olja till värmepannor. De fossila bränslen som används till uppvärmning är kol, fossil olja, plast i avfall och returbränslen samt naturgas. Fjärrvärme I kraftvärmeverk 6 i Värtan (KVV6) används kol som bränsle vid produktion av värme och el. Elen används i stor utsträckning av Fortum Värme till att driva värmepumparna vid Värtaanläggningen. Fortum Värme arbetar med att successivt ersätta kolet med biobränslen. Tekniskt är denna omställning komplicerad, det är därför osäkert hur stor andelen biobränslen kan bli. I färdplanen förutsätts att detta verk är nedlagt år 2050 och därmed är kolet helt avvecklat som bränsle. Avfall och returbränslen används i dag som bränslen i fjärrvärmen och andelen planeras öka. I bränslet finns en betydande mängd fossilbaserade plaster. Om staden ska kunna bli fossilbränslefri måste den plasten sorteras ut. Troligen kommer plaster i framtiden kunna tillverkas utifrån biobaserade råvaror i större utsträckning. I färdplanen förväntas trots detta fossila plaster förekomma även år Av resurshushållningsskäl bör uttjänt plast användas som bränsle, även om det strider mot målet om en fossilbränslefri stad. Fortum Värme avser att neutralisera utsläppen av växthusgaser genom kompensationsåtgärder för den mindre mängd fossilbränsle som används i fjärrvärmen. Från fossil olja till förnybar energi Fossil olja till uppvärmning förekommer i begränsad omfattning i staden. Till år 2050 behöver den fossila oljan vara helt utfasad och ersatt. Cirka 600 flerbostadshus och ett par tusen småhus har fortfarande oljeeldade pannor. Under de senaste tjugo åren har det skett en omfattande utfasning av fossil olja. I färdplanen förutsätts att denna utveckling fortsätter. I fjärrvärmesystemet finns oljeeldade pannor som används när det är som kallast och reservkraftverk till sjukhus, serverhallar med mera. Tekniskt går det redan i dag att ersätta den fossila oljan med biodiesel i reservkraftverken. Gas till uppvärmning Gas från stadsgasnätet används i begränsad omfattning som energi i värmepannor. Gasen kan ersättas med biogas. Det förutsätter dock en betydande utbyggnad av biogas produktionen. Förutsättningar för fossilbränslefri värme: KVV6 konverteras helt till biobränslen eller avvecklas. Oljeeldade värmepannor, närvärmecentraler och byggnader eldas med bioolja eller ersätts med annan uppvärmning. Reservkraftverk drivs med biooljor eller liknande. Naturgasen i stadsgasnätet ersätts med biogas. 6 Foto: Svartpunkt AB
7 Byggnader Energianvändning Efterfrågan på biobränslen kommer att öka i hela världen vid omställningen från fossila bränslen. Det leder till risker för brist på biobränslen och höga priser. Därför behöver energianvändningen vara låg. Det kan vara en förutsättning för att målet om en fossilbränslefri stad ska kunna uppnås. Ny bebyggelse I färdplanen förutsätts energianvändningen i nybyggnation mer än halveras jämfört med dagens nationella byggregler. Genom beslut i kommunfullmäktige i december 2011 gäller skärpta krav på energianvändning i nybyggnation på mark som staden markanvisar. Vartefter tekniken utvecklas bör kraven skärpas successivt. Befintlig bebyggelse I stadens befintliga bebyggelse finns stora möjligheter att minska energianvändningen. Dock finns det i stadens bebyggelsestruktur många exempel på skyddsvärda byggnader där åtgärderna blir begränsade. I färdplanen bedöms det som rimligt att i snitt energieffektivisera de befintliga byggnaderna med en tredjedel. El och gas El och gas används till hushållsel och verksamhetsel och innefattar all elanvändning förutom den el som går till uppvärmning och transporter. Elanvändning Vid användning av el i Stockholm sker inga direkta utsläpp av växthusgaser. Av den anledningen berörs elanvändning endast indirekt av målet om en fossilbränslefri stad. Det finns stora osäkerheter om hur framtidens elproduktion kommer att vara uppbyggd. I färdplanen förutsätts att den kommer att vara förnybar år 2050 i Sverige och Norden. Gasanvändning Gasen i stadens gasnät används till spisar, processer (till exempel i krematorierna) samt värmepannor. Den gasen utgörs idag av en blandning av naturgas och luft. Gasen kan ersättas med biogas. Förutsättningar för fossilbränslefri gas: Naturgasen i stadsgasnätet ersätts med biogas. Förutsättningar för energieffektiva byggnader: Staden kan ställa stränga krav på energieffektiva byggnader vid markanvisningar. Ekonomiska instrument finns till finansiering av energieffektiviseringar i den befintliga bebyggelsen. Foto: Fredrik Persson 7
8 Transporter Fossilbränslefria transporter Transporterna i Stockholm antas följa Stockholms väntade befolkningstillväxt. Det innebär med dagens trafikstruktur en ökning med 40 procent jämfört med 2009 vilket motsvarar ton växthusgaser 2050 om inget görs. Olika lösningar för att minska utsläppen har undersökts. I färdplanen föreslås en kombination av restriktioner och utbyggnad av kollektivtrafik, cykel och godslogistik kombinerat med satsningar på energieffektiva miljöbilar som kör på förnybara bränslen. Genom detta beräknas utsläppen minska från ton till cirka ton. Att inte utsläppen helt upphör beror på att el och biodrivmedel inte är helt fossilfria. Kostnader Kostnaderna för detta scenario beräknas bli högre än om bara kraftiga restriktioner skulle införas. Dock är de betydligt lägre än om enbart utbudet av kollektivtrafik ökar. Kostnaderna torde även vara lägre än om alternativet med satsningar enbart på energieffektiva miljöbilar genomförs, eftersom fordonskostnaderna blir lägre vid en kombination av alternativen. Effektivare resande Minskade persontransporter med bil I planeringen av Stockholms nya bostadsområden finns möjlighet att skapa den täta staden även i ytterstaden och planera så att viktiga samhällsfunktioner finns inom gångoch cykelavstånd från varje bostad. Distansarbete och resfria möten kan ersätta en del av de fysiska resor som görs idag inom vissa yrkesgrupper. Detta kräver en fortsatt utbyggnad av IT-infrastrukturen i alla delar av staden. Lokala jobbkaféer ger ett större lokalt serviceutbud och bidrar till att minska resebehovet. Bilresor upp till 10 km utgör cirka 50 procent av antalet bilresor som stockholmarna gör. Dessa resor kan i många fall ersättas med gång och cykel. Från bil till kollektivtrafik För att stimulera resande med kollektivtrafik behöver kollektivtrafiken byggas ut kraftigt samtidigt som det behövs restriktioner som gör bilresandet mindre attraktivt. Kollektivtrafiken behöver öka andelen från 50 till 75 procent. Samtidigt behöver den ökade befolkningen hanteras. Detta innebär sammantaget en fördubbling av kollektivtrafiken jäm fört med idag. För utbyggnad av buss och spårvagn krävs signalprioritering, en stor ökning av kollektivtrafikfält och att dessa hålls fria från personbilar. Dessa åtgärder kommer i sig att hämma ökningen av biltrafiken. Foto: Lennart Johansson 8
9 Transporter Effektivare godstransporter Godstrafiken svarar för cirka 35 procent av växthusgasutsläppen från vägtrafiken i Stockholm. Ökad befolkning innebär större behov av att transportera in gods i staden och motsvarande behov av att transportera ut avfall. Utsläppen från godsdistributionen kan minska mellan 20 till 25 procent. Det finns stora effektiviseringar att göra i godsdistributionen, framför allt genom ökad samdistribution och genom att optimera rutter och leveranstid. Effektivare fordon med förnybara drivmedel Energianvändningen för transporter kan nästan halveras till För energieffektivisering av fordon är EU-förordningarna om utsläppsnormer för nya fordon och priset på fossila bränslen de viktigaste drivkrafterna. I färdplanen förutsätts att fordonen drivs med förnybara drivmedel eller el. Förutsättningar för fossilbränslefria och effektivare resor: Kollektivtrafiken byggs ut till nära nog fördubblad kapacitet i kombination med åtgärder för minskad biltrafik. Staden satsar på att gynna distansarbete. Ökad gångtrafik och cykling. Stadens översiktsplanering har utvecklats mot en tydlig inriktning mot förtätning vid kollektivtrafiknära lägen. Staden har en väl utbyggd infrastruktur för förnybara drivmedel. Flyg, sjöfart och arbetsmaskiner I beräkningarna av växthusgasutsläppen i Stockholm ingår flyget till och från Bromma upp till 915 meters höjd, samt sjöfarten inom stadens geografiska gränser. Flygtrafiken på Bromma I färdplanen förutsätts att Bromma flygplats är kvar i drift Som bränsle i flygplan används flygfotogen som är ett fossilt bränsle. En fjärdedel av bränslet till flygplan bedöms fortfarande vara fossilt Sjöfart Fartyg som angör Stockholms hamnar drivs med olja, diesel eller naturgas. I färdplanen beräknas antalet anlöp vara oförändrade jämfört med dagens nivå. Kryssningstrafiken på hamnarna i kommunen beräknas öka. Den reguljära Östersjötrafiken beräknas till stor del ha gått över till biooljor och biogas, medan övrig kryssningstrafik fortfarande antas använda fossila bränslen. Utvecklingen är dock osäker och rådigheten över den internationella sjöfarten är liten. Arbetsmaskiner Till arbetsmaskiner används i huvudsak diesel som drivmedel, som redan idag kan ersättas med biodiesel förutsätts att arbetsmaskinerna är helt fossilbränslefria om biobränslen finns i tillräcklig mängd. Foto: Lennart Johansson 9
10 Sammanfattning Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Foto: JYanan Li 10
11 Detta är en kortversion av Stockholms stads färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Produktion Plan och miljöavdelningen vid miljöförvaltningen i Stockholm. Projektledare Örjan Lönngren och Lova André Nilsson (bitr). Arbetsgrupp Charlotta Hedvik, Emma Hedberg, Jon Möller och Jonas Ericson. Styrgrupp Gustaf Landahl och Jonas Tolf. Redaktör Anette Riedel. Produktion Blomquist. Omslagsoto Sara Mac Key. Tryck Edita Bobergs. 11
12 The Capital of Scandinavia stockholm.se/fardplan2050
Sammanfattning. Färdplan för ett fossilbränslefritt. Stockholm
Sammanfattning Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Sammanfattning Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Sammanfattning Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Förord
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockolm 2050
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avd för samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-05-17 Handläggare Anna Ambjörn Telefon: 08-508 22 048 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Remissyttrande
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STADSUTVECKLING Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-06 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt. Stockholm
Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Förord Att minska utsläppen av växthusgaser till en nivå så att FN:s tvågradersmål uppnås och bryta beroendet av fossila bränslen är sannolikt den viktigaste
Läs merMILJÖFÖRVALTNINGEN. Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
MILJÖFÖRVALTNINGEN Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 En rapport från Miljöförvaltningen Förslaget till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 har producerats av Plan och miljöavdelningen
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt. Stockholm
Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Förord Att minska utsläppen av växthusgaser till en nivå så att FN:s tvågradersmål uppnås och bryta beroendet av fossila bränslen är sannolikt den viktigaste
Läs merAVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-12-17\dagordning\tjänsteutlåtande\23.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2009-11-30 Adi Musabasic Handläggare Telefon 08-508 28
Läs merSIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående
Läs merRapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012
MILJÖFÖRVALTNINGEN ENERGI OCH KLIMAT TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-01-18 Handläggare: Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 20 Rapportering av energianvändning
Läs merAngående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar
Dnr Sida 1 (5) 2013-08-08 Handläggare Daniel Edenborgh 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-08-27 Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar att till kommunstyrelsens
Läs merÖstermalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden. Handläggare Gunilla Schedin Telefon: Stockholm 2050.
Östermalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Dnr 2013-219-1.5.1. Sida 1 (8) 2013-06-03 Handläggare Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Östermalms stadsdelsnämnd
Läs merKlimat och ekonomi. Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100
Klimat och ekonomi 300 250 200 150 Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100 50 0 1 Traffic work Emissions Traffic work and emissions Ett klimatsmart Stockholm Charlotta Hedvik,
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
Älvsjö stadsdelsförvaltning Kansli- och serviceavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-05-18 Handläggare Kajsa Pärke Telefon: 08-508 21 083 Till Älvsjö stadsdelsnämnd 2013-06-13 Remiss från kommunstyrelsen
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merFärdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merRapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-10-23 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-01-27 p.16 Rapportering av energianvändning
Läs merTrafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd
Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och
Läs merFarsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merEkologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015
2018-01-11 Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ekologiskt fotavtryck... 3 3 Huddinges ekologiska fotavtryck... 4 4 Huddinges
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merNy klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Läs merTrafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet
Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets
Läs merTransportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se
Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter
Läs merMinskad energiåtervinning av fossil plast
Miljöförvaltningen Plan- och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-23 Handläggare Charlotta Hedvik Telefon: 08 508 28 941 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2018-03-13 p. 24 Minskad energiåtervinning
Läs merEtt urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030
Ett urval indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 23 Struktur hos nyckeltal och index Index som visar grad av måluppfyllelse Övergripande nyckeltal Detaljerade nyckeltal som
Läs merKlimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merPå väg mot en hållbar framtid
På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merÅlands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag
Ålands energi- och klimatstrategi till år 2030 Presentation av förslag 20 april 2017 kl. 13.00-15.30 Kaptenssalen Hotell Arkipelag Agenda Presentation Kaffeservering Diskussion där synpunkter antecknas
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merexempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet
exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet 1 2 Vi Vi gör värme och el med träbränsle Kraftvärmeverket, som producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el, använder nästan bara förnybart träbränsle. Det
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merUtmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merYttrande över förslag till Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040
Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-09-07 LS 2016-0771 Landstingsstyrelsen Yttrande över förslag till Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040 Föredragande landstingsråd:
Läs merBeskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Läs merRapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser år 2012
Utlåtande 2013:144 RVI (Dnr 303-291/2013) Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser år 2012 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Rapportering av energianvändning
Läs merInformation. om remiss av ny klimat- och energistrategi
Information om remiss av ny klimat- och energistrategi Dagordning Bakgrund Nuläge Förslag på ny strategi o Vision och mål o o Fokusområden Gemensamma satsningar och vägval Remissen Frågor Bakgrund Hur
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merMedeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av
Läs merFossilfria transporter handlingsplan Kristianstads kommun Klicka eller tryck här för att ange text.
www.kristianstad.se Fossilfria transporter handlingsplan 2018-04-25 1 Innehållsförteckning Bakgrund och uppdrag... 3 Drivmedel... 3... 4 Övriga resor: Privatbil i tjänsten, tåg och flyg... 4 Privat bil
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merIndikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation
Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merRapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2013
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2014-03-24 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2014-04-08 p.27 utsläpp av växthusgaser 2013
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merGröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merMaterialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merKlimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet
Klimatsmart lönsam energistrategi Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet P R E S E N T A T I O N A V V Ä S T E R Å S FEMTE STÖRSTA TÄTORT SJÄTTE STÖRSTA KOMMUN 150 000 invånare 14 200 pendlare
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merInnovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid
Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merFÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
Läs merNytt klimatmål Kf 7 dec 2015
Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 En fossilfri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd Fossilfritt Uppsala 2030 Klimatpositivt Uppsala 2050 Bakgrund till nya klimatmålet
Läs merKlimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Läs merRapportering av energianvändningen och växthusgasutsläppen 2017 och 2018
Miljöförvaltningen Plan och miljö Dnr. 219-6214 Sida 1 (16) 219-4-25 Handläggare Charlotta Porsö Telefon: 85828986 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 219-5-21, p. 18 Rapportering av energianvändningen
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merStrategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040
Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040 stockholm.se Fossilbränslefritt Stockholm 2040 Oktober 2016 Publikationsnummer: [Fyll i här] Dnr:134-175/2015 ISBN: [Fyll i här] Utgivningsdatum: [Fyll i
Läs merVAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018
VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018 Klimatklivet för ett klimatsmart samhälle Pengarna ges till klimatinvesteringar i kommuner, regioner, företag
Läs merRemiss av Naturvårdsverkets rapport Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp
MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-12 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08 508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-03-12 p. 15 Remiss av Naturvårdsverkets rapport Underlag
Läs merKoldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos
Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merRapportering av energianvändningen och växthusgasutsläppen
Miljöförvaltningen Plan och miljö Dnr. 218-1114 Sida 1 (16) 218-9-1 Handläggare Charlotta Porsö Telefon: 85828986 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 218-9-25, p. 1 växthusgasutsläppen 218 Förvaltningens
Läs merBioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Läs merLångsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Läs merEnergistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
Läs merMot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?
Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och
Läs merHuvudet - Index för måluppfyllelse
Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Läs merEtt steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät
Ett steg till Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät Klimatsamverkan Skåne är ett samarbete mellan Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen Skåne. Tillsammans
Läs merUlf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL
Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merLastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung
Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik
Läs merStrategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040
Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040 Strategi för fossilbränslefritt Stockholm 2040 har tagits fram i två steg. Gustaf Landahl (stadsledningskontoret/miljöförvaltningen) ledde arbetet med att
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merKlimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Läs merPå väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
På väg mot en fossilfri transportsektor i Sverige Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Tydliga ambitioner från regeringen Sverige ska vara ett av de första
Läs mer