Energibalans Oskarshamns kommun. Med stöd från:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energibalans 2008. Oskarshamns kommun. Med stöd från:"

Transkript

1 Energibalans 2008 Oskarshamns kommun Med stöd från:

2 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Oskarshamns kommun Lena Eckerberg, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet City_SEC WP3 Energy analysis of City_SECs and SEC Policy document Task 3.1 Energy Baseline Assessment in each Municipality Utgivare Med stöd från: Energikontor Sydost AB Hantverksgatan Oskarshamn Sverige Sweden Intelligent Energy for Europe och Länsstyrelsen i Kalmar Färdigställt: Mars

3 Förord Regionförbundet Kalmar och Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram en regional klimat- och energistrategi, för att ge en grund för de närmaste årens arbete för minskning av utsläppen av klimatgaser enligt de nationella och regionala klimatmålen. Som ett led i detta arbete strävar Länsstyrelsen i Kalmar län efter att energibalanser upprättas för varje kommun, som innehåller uppgifter om energianvändning, energiproduktion och fossilt CO 2 -utsläpp. Energibalanserna kan användas som underlag vid beslut om åtgärder och som verktyg för att i efterhand följa upp åtgärdernas verkliga påverkan. Arbetet kommer att bedrivas på ett liknande sätt i alla kommuner i Kronobergs, Kalmar och Blekinge län och kommer således att bli ett utmärkt verktyg för jämförelser. Samverkan sker med respektive länsstyrelse som delfinansierar arbetet. Dessutom ska Energikontor Sydost stödja kommuner i att skriva på och genomföra Borgmästaravtalet, ett europeiskt åtagande att gå längre än målen för EU:s energipolitik i termer av minskning av CO 2 -utsläpp genom ökad energieffektivitet och renare energiproduktion. Därför är denna energibalans för Oskarshamns kommun anpassad till kraven i Borgmästaravtalet så att kommunerna på ett enklare sätt kan ansluta sig till avtalet (kan genomföra sina åtaganden enligt avtalet). Samverkan med kommunerna bedrivs inom ramen för projektet City_SEC som finansieras av Intelligent Energy for Europe-programmet. Projektet City_SEC har kommit till för att stödja lokala beslutsfattare i kommunerna i deras arbete att nå målen i Borgmästaravtalet och alltså överträffa EU:s energimål. Regionala energikontor och regionala utvecklingskontor kan bidra med information och kunskaper om de fördelar man kan få med ett kraftfullt utnyttjande av energi från förnybara källor, både socialt och ekonomiskt, och hur man kan effektivisera sin energianvändning och införa energisparåtgärder. Projektet vill dessutom främja att man även i Östeuropa ansluter sig till Borgmästaravtalet i större utsträckning än vad som hittills skett. Energibalansen är framtagen av Energikontor Sydost i nära samarbete med tjänstemän på kommunerna och delfinansieras av Länsstyrelsen i Kalmar län. Mer information om syfte, metod, källor och avgränsningar finns i sista avsnittet av energibalansen. 2

4 Sammanfattning Energibalansen är en kartläggning av energiflödet i Oskarshamns kommun. Energiläget år 2008 jämförs också i vissa fall med hur läget var år 1990, 1995, 2000 och Syftet är att kunna utläsa tendenser och förändringar inom energiområdet. Totalt tillfördes Oskarshamns kommun 937,4 GWh under år % av energitillförseln var från förnyelsebara källor. För år 2008 tillfördes cirka 388 GWh från fossila bränslen, cirka 181 GWh kom från förnyelsebara bränslen och 365 GWh var elenergi. Den totala energitillförseln har varit relativt konstant över åren, men en viss omsvängning till en högre andel förnyelsebar energi kan utläsas. Energitillförseln har minskat något från cirka 1052 GWh (1990) till cirka 938 GWh (2008). Bensinanvändningen har minskat något sedan 1990, och sedan 2004 är bensinen inblandad med cirka 5 % etanol. Dieselanvändningen å andra sidan har ökat. Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt över åren, och det schablonberäknade energitillskottet via värmepumpar har ökat påtagligt. (Tabellen är inte normalårskorrigerad.) Eltillförseln har ökat under tidsperioden Transportsektorn är den största energianvändaren i kommunen. Nästa stora energianvändare är hushåll. Industrin är den tredje samhällssektorn som står för en stor andel av energianvändningen i Oskarshamns kommun. Siffrorna för 2005 och 2008 är sekretessbelagda så det finns ingen fullständig bild. Den totala energitillförseln i Oskarshamns kommun generade cirka ton koldioxid under 2008, det motsvarar 3,9 ton per invånare. Koldioxidutsläppen har minskat från 6,68 per capita Utsläppen per capita i Oskarshamn ligger något under det regionala målet på 4,4 ton per capita. Jämförelsen blir dock inte rättvis, eftersom industristruktur och samhällsstruktur för övrigt påverkar siffran kraftigt. Oskarshamns kommuns mål avseende koldioxidutsläpp bör därför läggas lägre än länet totalt för att vara rimliga. 3

5 Abstract The energy balance is a mapping of the energy flow in Oskarshamn municipality. The energy situation in 2008 is compared with the situation in 1990, 1995, 2000 and 2005 in some cases, with the purpose to view trends and changes in the energy area. The total energy supply to Oskarshamn municipality in 2008 was GWh. Renewable energy sources amounted to 40% of the energy supply. In 2008 approximately 388 GWh was supplied from fossil fuels, approximately 181 GWh from renewable energy sources and 365 GWh was electric energy. The total energy supply was relatively constant during these years, but a change towards a higher share of renewable energy can be observed. The energy supply has decreased somewhat from approximately 1052 GWh (1990) to about 938 GWh (2008). Gasoline use has decreased somewhat since 1990, and after 2004 about 5% ethanol is mixed up in the gasoline. Diesel use on the other hand has increased. Fuel oil consumption has decreased heavily during the years, and the addition of energy from heat pumps has increased markedly. (The table is not adapted with degree days to make different years comparable to a normal year.) Electricity supply has increased during the period The transport sector is the largest energy user in the municipality. The second largest energy user is the household sector. The third largest energy user in Oskarshamn municipality is the industry sector. The figures for 2005 and 2008 are classified as secret so there is no complete picture. The total energy supply to Oskarshamn municipality generated about 103,309 tonnes of carbon dioxide in 2008, which corresponds to 3.9 tonnes per inhabitant. Carbon dioxide emissions have decreased from 6.68 per capita in Emissions per capita in Oskarshamn are somewhat lower than the regional target of 4.4 tonnes per capita. The comparison is however not fair, since the structure of industry and society has a large influence on these figures. Oskarshamn municipality s target for carbon dioxide emissions should be set lower than in the county as a whole to be reasonable. 4

6 Innehåll FÖRORD... 2 INNEHÅLL... 5 FIGURFÖRTECKNING... 7 OSKARSHAMNS KOMMUN ENERGIBALANSEN Energitillförsel ENERGIANVÄNDNING Slutlig energianvändning, fördelat på energislag och samhällssektorer Bensin och diesel Förnyelsebar energi Bruttoregionalprodukten jämfört med energianvändningen Klimatutsläpp från energianvändningen Fossila bränslen Förnybar energi i Oskarshamns kommun Biobränsle Vattenkraft Vindkraft Biogas Solenergi Värmepumpar Torv och avfall BORGMÄSTARAVTALET VÄXTHUSGASER TOTALT OM RAPPORTEN

7 Målsättning och syfte Metod Schablonberäkning avseende koldioxidutsläpp Schablonberäkning avseende värmepumpar Rapportens upplägg Avgränsningar, felkällor och referenser Skillnader och likheter KRE (kommunala och regionala energibalansen) Nationella utsläppsdatabasen Källförteckning BILAGA

8 Figurförteckning Figur 1 Karta Oskarshamns kommun 12 Figur 2 Karta Bråbygden 13 Figur 3 Karta Oskarshamn 13 Figur 4 Karta Figeholm 14 Figur 5 Karta Fårbo 14 Figur 6 Karta Kristdala 15 Figur 7 Karta Misterhult 15 Figur 9 Karta Påskallavik 16 Figur 10 Regionala, nationella och internationella miljömål. 17 Figur 11 Bruttotillförsel energi Oskarshamns kommun, 1990, 1995,2000, 2005 och Figur 12 Bruttotillförsel energi Oskarshamns kommun 1990, 1995, 2000, 2005 och (Tabellen är inte normalårskorrigerad.) 19 Figur 13 Energianvändningen i Oskarshamns kommun. 1990, 1995, 2000, 2005 och Uppgifter saknas för åren 2005 och 2008 för jordbruk, skog och fiske samt för industrisektorn. 20 Figur 14 Specifik energianvändning jordbruk, skogsbruk och fiske (MWh) 21 Figur 15 Specifik energianvändning industri och byggverksamhet (MWh) 21 Figur 16 Specifik energianvändning offentlig verksamhet (MWh) 21 Figur 17 Specifik energianvändning transporter (MWh) 21 Figur 18 Specifik energianvändning övriga tjänster (MWh) 21 Figur 19 Specifik energianvändning hushåll (MWh) 22 Figur 20 Fordonsbränslen Oskarshamns kommun 22 Figur 21 Andel förnyelsebar energi i Oskarshamns kommun

9 Figur 22 Förnyelsebar energi i Oskarshamn 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 23 BRP, CO2-utsläpp och energianvändning, per capita och totalt 24 Figur 24 Koldioxidemission orsakad av fossila bränslen per capita i Oskarshamn kommun, år 1990, 1995, 2000, 2005, 2008 och mål 2010, ton 25 Figur 25 Fossila bränslen Oskarshamns kommun 26 Figur 26 CO2-utsläpp per fossilt bränsle Oskarshamn 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 27 Schablonvärden från Naturvårdsverket 27 Figur 28 Större biobränslepannor i Oskarshamns kommun, befintliga och planerade år Figur 29 Antal värmepumpsansökningar under perioden i Oskarshamns kommun 30 Figur 30 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp i koldioxidekvivalenter. 33 Figur 31 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av metan i koldioxidekvivalenter 34 Figur 32 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av fluorkolväten (HFC) i koldioxidekvivalenter 34 Figur 33 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av lustgas (N2O) i koldioxidekvivalenter 35 Figur 34 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av svavelhexafluorid (SF6) i koldioxidekvivalenter 35 Figur 35 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av perfluorkarboner (PFC) i koldioxidekvivalenter 35 8

10 Figur 36 Skillnader och likheter KRE Nationella utsläppsdatabasen 41 Figur 37 Sankeydiagram, Oskarshamns kommun energitillförsel Figur 38 Sankeydiagram, Oskarshamns kommun energitillförsel Figur 39 Sankeydiagram, Oskarshamns kommun energitillförsel Figur 40 Sankeydiagram, Oskarshamns kommun energitillförsel Figur 41 Sankeydiagram, Oskarshamns kommun energitillförsel Figur 42 Energianvändningen fördelat på de olika samhällssektorerna 48 Figur 43 CO2-utsläpp per fossilt bränsle 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 44 CO2-utsläpp per samhällssektor och år 48 Figur 45 Sveriges elproduktionsmix 49 9

11 10

12 Oskarshamns kommun Oskarshamns kommun ligger i Kalmar län och har invånare (år 2008). Oskarshamns stad lades samman med landskommunerna Döderhult, Kristdala och Misterhult år 1967 och ombildades till Oskarshamns kommun Yta: Fastlandskust: Öar i havet: Landareal: Största ön: Sjöar: Naturreservat: Nationalpark: km 2, varav skog 912, odlad åkermark 37 och tätortsbebyggelse cirka 13. Total längd är 32 mil vars stränder mäter 117 mil hektar. Runnö med 589 hektar. 553 med en sammanlagd yta på 48 km 2 öppet vatten. 12, varav Misterhults naturreservat är kommunens och även länets största med hektar. Blå Jungfrun i Kalmarsund. Nationalparken är 198 hektar, varav 132 hektar vatten. Den bildades 1926 och utvidgades Befolkningsstruktur: 24,9 personer per km 2 Antal invånare: personer (år 2008) Orter och befolkning: Näringsliv: Kommunikationer: Oskarshamns kommun består av följande tätorter: Bockara, Emsfors, Figeholm, Fårbo, Kristdala, Misterhult, Mysingsö, Oskarshamn, Påskallavik och Saltvik. Oskarshamn är störst och utgör centralort. Oskarshamns kommun domineras av OKG, kärnkraftverket i norra delen av kommunen samt av industrier som t.ex. Scania och Saft. I Oskarshamn finns flera verksamheter knutna till kärnkraften, t.ex. SKB med Äspölaboratoriet. Oskarshamns kommun knyts samman i länet och utanför länet genom riksvägarna E22 och väg 34. Oskarhamn trafikeras med länsbussar som möjliggör pendling inom länet. Kommunen saknar persontrafik på järnväg. Oskarshamns flygplats har dagliga förbindelser till Arlanda. 11

13 Kommunen har en stor internationell hamn, med trafik till Gotland och sommartid även till Öland. Figur 1 Karta Oskarshamns kommun 12

14 Figur 2 Karta Bråbygden Figur 3 Karta Oskarshamn 13

15 Figur 4 Karta Figeholm Figur 5 Karta Fårbo 14

16 Figur 6 Karta Kristdala Figur 7 Karta Misterhult 15

17 Figur 8 Karta Påskallavik 16

18 EU mål 2020 Sverige mål Kalmar län mål Oskarshamns kommun Koldioxidutsläpp 20 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med 1990 (Energy policy for Europe 2007) 12 De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990 (nationellt delmål) 2010: Mindre än 4,4 ton fossil koldioxid/person (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram 2007) 2010: Mindre än 4,4 ton fossil koldioxid/person (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram 2007) Förnyelsebar energi 20 % förnyelsebar energi (Energy policy for Europe 2007) 2020: Fossilbränslefri, oberoende av olja för uppvärmning 2030: Fossilbränslefri region (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram 2007) 2030: Fossilbränslefri region (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram 2007) Transportsektorn 10 % förnyelsebara drivmedel (Energy policy for Europe 2007) 2010: 20 % mindre koldioxid från transporter jämfört med år 1995 (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram 2007) 2010: 20 % mindre koldioxid från transporter jämfört med år 1995 (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram Energieffektivisering 20 % energibesparing till 2020 (jämfört med projekterad förbrukning 2020) (Energy policy for Europe 2007) 2020 (2050): Minskning med 20 % (50 %) av den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler 3 Energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska med 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050 i förhållande till användningen 1995 Energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska med 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050 i förhållande till användningen 1995 Figur 9 Regionala, nationella och internationella miljömål

19 Energibalansen Energibalansen för Oskarshamns kommun visar hur energiflödet såg ut i stora drag år Den innehåller även information för åren 1990, 1995, 2000 och Energitillförsel Totalt tillfördes Oskarshamns kommun 937 GWh under år 2008 varav 40 % av energitillförseln kommer från förnyelsebara källor. För år 2008 tillfördes cirka 388 GWh från fossila bränslen, cirka 181 GWh kom från förnyelsebara bränslen och knappt 365 GWh var elenergi. 58 % av elenergin kommer från förnyelsebara källor. Den totala energitillförseln har varit relativt konstant över åren, men en det har skett en omsvängning till en högre andel förnyelsebar energi sedan ,0 Bruttotillförsel, GWh Oskarshamns kommun 1000,0 800,0 600,0 305,4 64,8 319,2 112,3 324,7 46,7 372,5 368,8 131,1 181,0 400,0 679,8 586,2 566,0 200,0 429,7 387,6 0,0 År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Fossila bränslen Förnyelsebara bränslen Elenergi Figur 10 Bruttotillförsel energi Oskarshamns kommun, 1990, 1995,2000, 2005 och

20 Tabell: Energidata (GWh) efter region, energibärare, kategori och tid Bruttotillförsel År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Fossila Bränslen (GWh) 679,8 586,2 566,0 429,7 387,6 Stenkol (MWh) Koks (MWh) Bensin (MWh) Diesel (MWh) Eldningsolja 1 (MWh) Eldningsolja>1 (MWh) Gasol (MWh) Förnyelsebar energi (GWh) 64,8 112,3 46,7 131,1 181,0 Etanol i.u i.u. i.u Träbränsle (MWh) Övrigt (MWh) Biooljor etc Sol (MWh) i.u i.u Energi genererad via värmepumpar i.u (MWh) Summa bränslen (GWh) 744,6 698,5 612,7 560,8 568,6 El-energi (MWh) tillfört utifrån (MWh) Vattenkraft (MWh) Vindkraft (MWh) Kraftvärme (MWh) Total energi (GWh) 1051,9 1031,7 948,8 939,3 937,4 Figur 11 Bruttotillförsel energi Oskarshamns kommun 1990, 1995, 2000, 2005 och (Tabellen är inte normalårskorrigerad.) Energitillförseln har minskat från cirka 1052 GWh (1990) till cirka 937 GWh (2008). Bensinanvändningen har minskat sedan 1990, och sedan 2004 är ungefär 5 % av bensinen inblandad med cirka 5 % etanol. Dieselanvändningen har legat relativt konstant med en minskning vid sekelskiftet men ökar nu stadigt igen. Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt över åren, och det schablonberäknade energitillskottet via värmepumpar har ökat påtagligt. Elenergibehovet har ökat under tidsperioden

21 Energianvändning Den slutliga energianvändningen är beräknad till 886 GWh. Mellanskillnaden mellan energitillförsel och energianvändning är dels förluster, dels energi som inte finns kategoriserad i statistiken, dels energianvändning för eventuell energiproduktion. Statstiken för Oskarshamns kommun är dessutom sekretessbelagd till vissa delar så en komplett bild av eventuell förändring i energianvändning fördelat på samhällssektorer är omöjlig att redovisa. I Figur 12 saknas uppgifter avseende industrins energianvändning, liksom energianvändningen inom jord- och skogsbruk samt fiskesektorn. Elanvändningen inom transportsektorn är sekretessbelagd Energianvändningen samhällssektorer Oskarshamns kommun (MWh) Jordbruk, skog, fiske Industri Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Figur 12 Energianvändningen i Oskarshamns kommun. 1990, 1995, 2000, 2005 och Uppgifter saknas för åren 2005 och 2008 för jordbruk, skog och fiske samt för industrisektorn. Utifrån de siffror som finns att tillgå är hushållssektorn den samhällssektor som använder mest energi, notera dock att statistikunderlaget är bristfälligt. Nästa stora samhällssektor är transporterna. Energianvändningen har dock minskat hos hushållen sedan Se Figur 12. Industrin är den tredje samhällssektorn som står för en stor andel av energianvändningen i Oskarshamns kommun. 20

22 Slutlig energianvändning, fördelat på energislag och samhällssektorer Den specifika energianvändningen fördelat på samhällssektorer i Oskarshamns kommun redovisas i Figur 13 till Figur 18. Jordbruk skogsbruk fiske År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Elenergi i. u. i.u. Figur 13 Specifik energianvändning jordbruk, skogsbruk och fiske (MWh) Industri och byggverksamhet (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Stenkol Gasol Diesel Eldningsolja Träbränsle Elenergi i.u. i.u. Fjärrvärme Figur 14 Specifik energianvändning industri och byggverksamhet (MWh) Offentlig verksamhet (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Elenergi Fjärrvärme Figur 15 Specifik energianvändning offentlig verksamhet (MWh) Transporter (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Bensin Diesel Elenergi i.u. i.u. Totalt Figur 16 Specifik energianvändning transporter (MWh) Övriga tjänster (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Eldningsolja > Elenergi Fjärrvärme Figur 17 Specifik energianvändning övriga tjänster (MWh) 21

23 Hushåll (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Träbränsle Elenergi Fjärrvärme Eldningsolja Figur 18 Specifik energianvändning hushåll (MWh) Bensin och diesel Bensintillförseln har minskat något i Oskarshamn sedan Dieselanvändningen ligger 2008 på ungefär samma nivå som Etanoltillförseln är fortfarande väldigt liten och utgör än så länge en försvinnande liten andel av drivmedelsförbrukningen i kommunen. Se Figur Fordonsbränsle Oskarshamns kommun År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Bensin (MWh) Diesel (MWh) Etanol Figur 19 Fordonsbränslen Oskarshamns kommun 22

24 Förnyelsebar energi Andelen förnyelsebar energi har ökat från ca 22 % 1990 till 40 % år Se Figur % Andel förnyelsebar energi 100% 80% 60% 78% 72% 77% 65% 59% 40% 20% 0% 35% 41% 22% 28% 23% Förnyelsebar energi Icke förnyelsebar energi Figur 20 Andel förnyelsebar energi i Oskarshamns kommun Förnyelsebar energi Oskarhamns kommun År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Etanol Träbränsle Övrigt Sol Värmepumpar Figur 21 Förnyelsebar energi i Oskarshamn 1990, 1995, 2000, 2005 och

25 Träbränslet och biooljor spelar en viktig roll för Oskarshamns kommun, och den energi som genereras via värmepumpar ger ett viktigt tillskott till den förnyelsebara energianvändningen. Se Figur 21. Statistikunderlaget är tveksamt avseende år Även 2001 års siffror avseende träbränsle bryter trenden kraftigt. Sammantaget har dock den totala mängden förnyelsebar energi ökat i Oskarshamns kommun. Elanvändningen har ökat något från 1990 till 2008 i samtliga samhällssektorer. Drygt hälften av den svenska elmixen producerades av förnybara energikällor år I beräkningen avseende förnyelsebar energi är biobränsle, tillskott via värmepumpar och solenergi medräknad. Dessutom är andelen förnyelsebar el som är baserat på den svenska elmixen medräknad i posten förnyelsebar energi. Uppskattningsvis kommer en stor förändring avseende biobränsleanvändning/förnybara energikällor och oljeanvändning att avspeglas i kommande energibalanser. Bruttoregionalprodukten jämfört med energianvändningen Den totala energianvändningen har minskat med 10 % mellan 1990 och var andelen förnyelsebar energi 22 % av den totala energitillförseln, 2008 har andelen förnyelsebar energi ökat till 40 %. BRP har under perioden nästan fördubblats under samma tidsperiod. I siffrorna för BRP i Oskarshamn ligger kärnkraftsverkets andel. BRP för Oskarshamns kommun bör därför kopplas samman med energianvändningen med stor försiktighet. Per capita År 1990 år 1995 År 2000 År 2005 År 2008 BRP (per capita, löpande priser) kr i.u i.u kwh/kr i.u i.u 0,12 0,08 0,06 CO2 (ton per capita) 6,7 5,7 5,7 4,4 3,9 Användning (MWh/capita) 38,6 37,9 36,0 35,8 35,6 Fossila bränslen (MWh/capita) 24,9 21,5 21,5 16,4 14,7 Förnyelsebar energi (MWh/capita) 2,4 4,1 1,8 5,0 6,9 Elenergi (MWh/capita) 11,3 12,2 12,8 14,4 14,0 Total slutlig energianvändning (MWh) CO2 (ton) BRP (kkr) i.u i.u CO2/BRP (kg/kr) i.u i.u 19,1 9,3 6,9 kwh/brp kkr i.u i.u 120,4 76,5 62,3 Figur 22 BRP, CO2-utsläpp och energianvändning, per capita och totalt 24

26 Klimatutsläpp från energianvändningen Den totala energitillförseln i Oskarshamns kommun generade cirka ton koldioxid under 2008, det motsvarar 3,9 ton per invånare. Koldioxidutsläppen har minskat påtagligt sedan De största orsakerna till denna positiva utveckling är fjärrvärmebolagets biobränsleeldade anläggning som togs i drift 2002 samt hushållens minskade oljeanvändning generellt, till förmån för fjärrvärme, värmepumpar samt biobränsle. 8,0 CO2 ton per capita 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Mål CO2 ton per capita Figur 23 Koldioxidemission orsakad av fossila bränslen per capita i Oskarshamn kommun, år 1990, 1995, 2000, 2005, 2008 och mål 2010, ton Koldioxidemissionen per capita från användning av fossila har minskat sedan 1990 kommunen. Se Figur 23. Utsläppen per capita i Oskarshamn ligger under det regionala målet på 4,4 ton per capita. Jämförelsen blir dock inte rättvis, eftersom industristruktur och samhällsstruktur för övrigt påverkar siffran kraftigt. Oskarshamns kommuns mål avseende koldioxidutsläpp kan därför skärpas ytterligare jämfört med länsmålen. Fossila bränslen Det moderna svenska samhället är fortfarande helt beroende av fossila bränslen, mest olja i olika former. Oskarshamns kommuns specifika användning av fossila bränslen är 14,7 MWh per capita vilket är lägre än genomsnittet i Sverige som är 27,0 MWh 4 per capita. Se Figur Källa: Folkmängden: , total tillförd energi: Energimyndigheten - Energiläget i siffror

27 Bruttotillförsel År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Fossila Bränslen (GWh) 679,8 586,2 566,0 429,7 387,6 Stenkol (MWh) Bensin (MWh) Diesel (MWh) Eldningsolja 1 (MWh) Eldningsolja>1 (MWh) per capita 24,9 21,5 21,5 16,4 14,7 Figur 24 Fossila bränslen Oskarshamns kommun Figur 25 illustrerar hur koldioxidutsläppen från respektive fossilt bränsle varierat över åren Transportsektorns drivmedelsanvändning dominerar bilden fullständigt CO2-utsläpp ton/år fördelat på fossilt bränsle Stenkol (MWh) Bensin (MWh) Diesel (MWh) Eldningsolja 1 (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Eldningsolja>1 (MWh) Figur 25 CO2-utsläpp per fossilt bränsle Oskarshamn 1990, 1995, 2000, 2005 och 2008 Utsläppsmängderna av koldioxid är baserade på schablonvärden från Naturvårdsverket som redovisas i Figur

28 Bränsle 5 CO 2 kg/mwh Fossila bränslen Bensin 264,6 Diesel 266,2 Eldningsolja 1 271,1 Eldningsolja ,3 Naturgas 203,4 Gasol 234 Kol 344,2 Torv 386,3 Förnyelsebara bränslen Flis - Bark - Ved - Avfall 117,7 Figur 26 Schablonvärden från Naturvårdsverket Förnybar energi i Oskarshamns kommun En möjlighet att motverka utsläpp av antropogen fossil koldioxid är att använda förnybara energikällor. Förnyelsebara energikällor utgörs av solenergi, vindenergi, vattenkraft, geotermisk energi samt biomassa. Vid förbränning av biomassa sker ett utsläpp av koldioxid, men motsvarande mängd koldioxid tas upp av biomassan vid tillväxt. Därför anses det att nettotillförseln av koldioxid till biosfären blir noll. Icke förnybara bränslen som används idag är fossila bränslen (olja, gas och kol) och uran. Fossila bränslen består av nedbruten organisk materia (växter och djur) som under årmiljonerna pressats samman med lera och slam och ombildats till kolväten. Oljan härstammar från hav, d.v.s. algrester, och kol från mer högtstående organismer som till exempel träd. Dagens moderna samhälle förbrukar på ett år samma mängd som det tagit oändligt lång tid att bilda och tillgången är begränsad. Någon dag kommer de idag kända tillgångarna att ta slut och det kommer inte längre att vara möjligt att utvinna fossila bränslen till en rimlig kostnad. Men sannolikt kommer miljökonsekvenserna av användandet att tvinga oss att finna alternativ ännu tidigare. I Sverige används olja, kol, koks och naturgas. Inget av dessa bränslen utvinns i Sverige utan allt måste transporteras hit för raffinering och användning. Såväl transporterna, raffineringen som användningen är miljöpåverkande. 5 Naturvårdsverket

29 Konvertering från ändliga resurser, som till exempel fossila bränslen, till förnybara energibärare är en förutsättning för att människan ska kunna skapa ett hållbart energisystem som även kommande generationer ska kunna nyttja. Biobränsle De större biobränslepannorna i Oskarshamns kommun är kartlagda 6. Förutom de mindre biobränslepannorna som återfinns bland annat i hushållssektorn finns de större befintliga eller planerade biobränslepannorna som redovisas i Figur 27. Total energiproduktion är beräknad till cirka 33 GWh/år. kw MWh/år Tusen Skr Bränsle Kristdala närvärme Pellets Björnbacka sjukhem Pellets Kristdala kyrka, församlingshem Pellets Oskarshamns sjukhus Flis Oskarshamn Energi Flis, biogas Figur 27 Större biobränslepannor i Oskarshamns kommun, befintliga och planerade år Vattenkraft I Oskarshamns kommun finns ingen vattenkraft dokumenterad hos SCB. Vindkraft I Oskarshamns kommun finns ingen vindkraft dokumenterad hos SCB. Vindkraftverken omvandlar vindens rörelseenergi till elenergi. Vindkraft är miljövänligt, de enda problemen är att i dess omedelbara närhet kan buller och skuggeffekter uppfattas. Dessutom kan kraftverken utgöra ett störande inslag i landskapsbilden. Många platser som är mycket väl lämpade för vindkraftsproduktion är t.ex. skyddsvärda strandzoner vilket kan ge upphov till en intressekonflikt. Biogas I Oskarshamns kommun finns ingen biogasproduktion dokumenterad hos SCB. Biogas framställs genom anaerob (syrefri) nedbrytning av organiska material. Resultatet av denna nedbrytning är en biogas som består av metan och koldioxid, dessutom får man näringsrik restmassa av organiskt material som kan användas som gödningsmedel. Utgångsmaterialet för biogasframställning är vanligen husdjursgödsel, matavfall och reningsverksslam. Biogasen kan betraktas som en naturlig restprodukt i naturens kretslopp och den koldioxid som bildas vid 6 Energikontor Sydost

30 förbränning bidrar inte till växthuseffekten. Utsläppen av svavel och kväveoxider är små. Den färdiga gasen kan användas för elproduktion, värmeproduktion och som fordonsbränsle. Solenergi I Oskarshamn finns cirka 163 m 2 solvärmesystem installerade. Det uppskattade energiutbytet 2008 låg på 600 MWh 7. Siffran baseras på antal installerade solvärmesystem enligt Länsstyrelsen i Kalmar läns statstik över anläggningar som ägarna sökt bidrag till. Under sommaren har Sverige lika stor solinstrålning som länderna kring Medelhavet, beroende på långa sommardagar. Med 5 m 2 solfångare kan hushållet klara ungefär 50 % av det årliga varmvattenbehovet. Idag finns mellan och solvärmesystem i Sverige. De flesta solvärmesystem finns installerade i småhus men det finns också flera i anslutning till flerbostadshus, mindre fjärrvärmesystem, utomhusbad, idrottsplatser och campinganläggningar. Värmepumpar Statistiken från SCB tar inte hänsyn till energiutvinning via värmepumpar. Endast den el som används ingår i statistiken. För att installera bergvärme, ytjordvärme eller sjövärme krävs tillstånd från kommunen. Baserat på antal värmepumpsansökningar är energitillskottet från värmepumpar beräknat med en schablon enligt klimatkommunernas modell 8. I beräkningsmodellen tas hänsyn även till luftvärmepumpar och frånluftsvärmepumpar. Som genomsnitt för riket tar luftvärmepumpar av alla slag in 70 % av vad alla berg- mark- och sjövärmepumpar gör. Av detta är cirka hälften bidrag från frånluftsvärmepumpar. I Oskarshamn finns cirka 620 värmepumpsanläggningar 9 (bergvärme, ytjord samt sjövärme), till det kommer ett okänt antal luftvärmepumpar och frånluftsvärmepumpar. 7 Per Hansson, Länsstyrelsen Kalmar län Marie Lindström, Oskarshamns kommun 29

31 År Antal Totalt 620 Figur 28 Antal värmepumpsansökningar under perioden i Oskarshamns kommun Värmepumpar hämtar lagrad solvärme i luft, jord, berg och grundvatten. När värmepumpen arbetar med att hämta den energi som finns lagrad i det aktuella mediet använder värmepumpen elektricitet. En effektiv värmepump använder en del energi och levererar ungefär tre delar energi som värme. Enkelt uttryckt kan sägas att två delar energi värmepumpen levererar är förnybar energi geotermisk eller solenergi (från luft). Torv och avfall I Oskarshamns kommun används inte torv. Torv är ett bränsle som om uttaget sker med måtta kan betraktas som ett långsamt förnybart biobränsle, men diskussion pågår. Avfall räknas som ett förnybart bränsle (biobränsle) i Sverige, men 7 % av avfallet är av fossilt ursprung. Efter förbränning återstår cirka 20 % i form av aska som måste läggas på deponi. 30

32 Borgmästaravtalet Borgmästaravtalet är ett europeiskt initiativ för kommuner och städer som innebär ett åtagande att gå längre än målen för EU:s energipolitik i termer av minskning av CO 2 -utsläpp genom ökad energieffektivitet och renare energiproduktion och energianvändning 10. Enligt Borgmästaravtalet ska kommunerna sammanställa en grundläggande utsläppsinventering och presentera en åtgärdsplan för hållbar energi som antas av kommunfullmäktige inom ett år från den officiella anslutningen till avtalet. Vartannat år sedan åtgärdsplanen presenterats ska rapporter om genomförandet godkännas av kommunfullmäktige och publiceras. Ett statistikformulär ska fyllas i med en grundläggande utsläppsinventering för basåret. Här finns det även en mall för beskrivning av aktiviteterna i åtgärdsplanen samt deras effekt i form av energieffektivisering eller minskning av CO 2. Förutom inventeringen och åtgärdsplanen ska kommunen arbeta aktivt med medborgarna för att informera och engagera även dessa. Varje år ska en så kallad energidag genomföras, gärna i samband med European Sustainable Week, EUSEW, som pågår årligen i april månad

33 Växthusgaser totalt De vanligaste växthusgaserna som släpps ut på grund av mänsklig aktivitet är koldioxid, metan, lustgas, vätefluorkarboner, fluorkarboner och svavelhexafluorid. Som komplement till energibalansen redovisas även de övriga växthusgaserna sammanfattade (inkl CO 2 -utsläpp) i Figur 29. Dessutom redovisas svavelhexafluorid, fluorkolväten, metan, perfluorkarboner och lustgas var och en för sig Figur 30 till Figur 34. Tabellerna är utdrag från Länsstyrelserna och Naturvårdsverkets nationella databas för luftutsläpp på läns- och kommunnivå med utsläppsdata för växthusgaser för kommun, län och riket för åren 1990, 2000, 2005 och följande år (SMED). Dessa utsläppsuppgifter utgår från de nationella uppgifter som Sverige årligen rapporterar till FN:s klimatkonvention. Utsläppen för Sverige har fördelats över landet i ett rutnät (rutorna 1 km 2 ) med hjälp av relevant statistik och geografiska data (till exempel vägnät, betesmark, avverkad skog, befolkningsuppgifter). Eftersom metoderna för insamling av data skiljer sig åt jämfört med de material som finns i SCB:s statistikunderlag för kommunala och regionala energibalanser (KRE) så korresponderar siffrorna inte exakt med de tabeller och uppgifter som finns tidigare i denna rapport. Fördjupad information om detta finns i bilagan, Figur 35 Skillnader och likheter KRE Nationella utsläppsdatabasen samt i den externa rapporten Jämförelse mellan regionala utsläppsdata enligt KRE respektive SMED. 32

34 Huvudsektor Undersektor ton/år ton/år ton/år ton/år Energiförsörjning Elvärmeverk 31310, , , ,180 Energiförsörjning Panncentraler 7961, , , ,751 Energiförsörjning Egen uppvärmning 38927, , , ,201 Industriprocesser Mineralindustri 253, , ,095 3,663 Industriprocesser Metallindustri 3,043 5,173 5,489 82,771 Industriprocesser Användning av fluorerade 57, , , ,213 gaser Transporter Personbilar 31983, , , ,300 Transporter Lätta lastbilar 2769, , , ,939 Transporter Tunga lastbilar och bussar 11532, , , ,110 Transporter Mopeder och motorcyklar 158, , , ,411 Transporter Inrikes civil sjöfart 11027, , , ,472 Transporter Inrikes flygtrafik 516, , , ,251 Transporter Övriga transporter 3140, , , ,833 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner 8246, , , ,958 Arbetsmaskiner Hushållets arbetsmaskiner 787, , , ,538 Lösningsmedelsanvändning Färganvändning 286, , , ,775 Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedel från 730, , , ,081 produkter Jordbruk Tarmgaser från idisslare 7160, , , ,331 Jordbruk Kogödsel 2333, , , ,548 Jordbruk Svingödsel 376, , , ,926 Jordbruk Hästgödsel 147, , , ,098 Jordbruk Hönsgödsel 9,212 0,396 0,386 0,320 Jordbruk Fårgödsel m.m. 68,664 63,721 70,820 84,796 Jordbruk Övrigt jordbruk 7958, , , ,696 Avfall och avlopp Avfallsupplag 12672, , , ,135 Avfall och avlopp Behandling av avloppsvatten 533, , , ,599 Figur 29 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp i koldioxidekvivalenter. 33

35 Metan (CH4) Huvudsektor Undersektor ton/år (CO2- ton/år (CO2- ton/år (CO2- ton/år (CO2- ekv.) ekv.) ekv.) ekv.) Alla Alla 22420, , , ,18 Energiförsörjning Alla 1535, , , ,77 Energiförsörjning Elvärmeverk 58,05 26,61 148,41 283,83 Energiförsörjning Panncentraler 16,43 18,44 20,91 33,99 Energiförsörjning Egen uppvärmning 1460, , , ,95 Transporter Alla 280,30 149,89 98,91 84,37 Transporter Personbilar 234,32 120,22 73,30 59,27 Transporter Lätta lastbilar 23,33 11,31 5,14 3,44 Transporter Tunga lastbilar och 5,42 3,63 2,71 1,97 bussar Transporter Mopeder och 5,75 4,45 8,29 10,82 motorcyklar Transporter Inrikes civil sjöfart 10,52 9,00 8,48 8,18 Transporter Inrikes flygtrafik 0,83 1,15 0,92 0,63 Transporter Övriga transporter 0,14 0,14 0,06 0,06 Arbetsmaskiner Alla 21,23 20,56 15,51 16,21 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner 14,83 19,03 13,86 14,31 Arbetsmaskiner Hushållets 6,39 1,53 1,65 1,90 arbetsmaskiner Jordbruk Alla 7910, , , ,71 Jordbruk Tarmgaser från 7160, , , ,35 idisslare Jordbruk Kogödsel 538,37 651,08 918,10 703,38 Jordbruk Svingödsel 194,31 132,12 129,07 102,72 Jordbruk Hästgödsel 9,75 12,42 15,78 14,53 Jordbruk Hönsgödsel 3,10 0,14 0,14 0,15 Jordbruk Fårgödsel m.m. 5,13 6,19 6,79 7,55 Avfall och avlopp Alla 12672, , , ,14 Avfall och avlopp Avfallsupplag 12672, , , ,14 Figur 30 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av metan i koldioxidekvivalenter Fluorkolväten (HFC) Huvudsektor Undersektor ton/år ton/år ton/år ton/år Industriprocesser Användning av fluorerade 16, , , ,37 gaser Figur 31 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av fluorkolväten (HFC) i koldioxidekvivalenter 34

36 Lustgas (N2O) Huvudsektor Undersektor ton/år ton/år ton/år ton/år (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) (CO2-ekv..) Energiförsörjning Elvärmeverk 538,81 729,86 919, ,83 Energiförsörjning Panncentraler 95,76 48,91 25,94 33,73 Energiförsörjning Egen uppvärmning 701,61 576,43 481,93 425,70 Transporter Personbilar 187,36 364,64 286,23 270,13 Transporter Lätta lastbilar 22,60 25,89 27,84 32,87 Transporter Tunga lastbilar och bussar 62,14 63,13 52,49 47,30 Transporter Mopeder och motorcyklar 0,39 0,47 0,76 0,92 Transporter Inrikes civil sjöfart 182,33 193,77 172,71 141,38 Transporter Inrikes flygtrafik 26,65 29,61 24,41 21,36 Transporter Övriga transporter 43,98 43,08 34,41 32,45 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner 946, ,28 777,94 794,53 Arbetsmaskiner Hushållets arbetsmaskiner 61,76 55,53 58,93 56,69 Lösningsmedelsanvändning Färganvändning 0,00 0,00 0,00 0,00 Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedel från produkter 275,85 414,13 439,64 497,50 Jordbruk Kogödsel 1794, , , ,17 Jordbruk Svingödsel 182,53 64,88 49,01 78,20 Jordbruk Hästgödsel 138,01 179,12 225,98 158,57 Jordbruk Hönsgödsel 6,11 0,26 0,25 0,17 Jordbruk Fårgödsel m.m. 63,54 57,53 64,03 77,25 Jordbruk Övrigt jordbruk 7958, , , ,76 Avfall och avlopp Behandling av avloppsvatten 533,51 398,94 378,35 400,60 Figur 32 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av lustgas (N2O) i koldioxidekvivalenter Svavelhexafluorid (SF6) Huvudsektor Undersektor ton/år (CO2- ton/år (CO2- ton/år (CO2- ton/år (CO2- ekv..) ekv..) ekv..) ekv..) Industriprocesser Metallindustri 3,04 5,17 5,49 0,00 Industriprocesser Användning av fluorerade 40,36 79,47 108,53 55,92 gaser Figur 33 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av svavelhexafluorid (SF6) i koldioxidekvivalenter Perfluorkarboner (PFC) Huvudsektor Undersektor ton/år (CO2- ekv.) ton/år (CO2- ekv.) ton/år (CO2- ekv.) ton/år (CO2- ekv.) Industriprocesser Användning av fluorerade 0,00 5,34 7,64 7,92 gaser Figur 34 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av perfluorkarboner (PFC) i koldioxidekvivalenter 35

37 Om rapporten En energibalans visar hur energiflödet såg ut i stora drag år Den innehåller även information för åren 1990, 1995, 2000 och Statistiken har vissa hål och luckor som i så stor utsträckning som möjligt har kompletterats med hjälp av rimliga uppskattningar baserade på jämförelser med andra områden och/eller erfarenhet. Målsättning och syfte Målet med energibalansen är att på ett överskådligt sätt kartlägga de övergripande energiflödena i Oskarshamns kommun, där kommunen betraktas ur ett geografiskt perspektiv, och att få ett faktaunderlag som visar var möjligheterna och behoven finns. Energibalansen möjliggör jämförelser mellan olika kommuner och en jämförelse i tiden. Detta lägger grunden för möjliga förändringar i energianvändningen genom energieffektivisering, konvertering till förnyelsebara energislag och inte minst beteendeförändringar hos energianvändarna. Metod I studien har energiflödet kartlagts främst baserat på SCB:s statistik, vilken har kompletterats med uppgifter från energileverantörer, kommuner, energirådgivare med flera. Elenergin är redovisad i form av tillfört till nätet som brukligt i Sverige. Internationellt redovisas det bränsle som elenergin krävt för framställningen. Den internationella metoden skapar mer förståelse för den miljöpåverkan som elenergin ger upphov till, som till exempel de emissioner som förbränning ger upphov till och energimängder som kyls bort vid elproduktionen. Emissionerna från elenergin är beräknade enligt följande: Eftersom elmarknaden numera är avreglerad är eltillförseln betraktad ur nationell synvinkel. Den elenergi som inte producerats lokalt är tillförd från det svenska elnätet. All elenergi som tillfördes från det svenska elnätet betraktas som klimatneutral el. El importerad från utlandet skulle i energibalansen ha betraktats som el producerad på marginalen i kolkondenskraftverk. Emissionerna från sådan el är 1 kg koldioxid per kwh elenergi. Eftersom Sverige kontinuerligt handlar el med grannländerna innebär det att om Sverige minskar elanvändningen kan vi exportera mer el till grannländerna vilket kan ersätta andra länders elproduktion som är mer miljöbelastande ur koldioxidsynpunkt än den svenska produktionen. Cirka 8 procent eller ungefär 13 TWh av den svenska eltillförseln kan betraktas som importerad el år udtabell=elprodar&omradetext=energi&tabelltext=eltillf%f6rsel+i+sverige+efter+produktionsslag%2 36

38 Schablonberäkning avseende koldioxidutsläpp Förutom en kartläggning av energiflödet redogörs för den miljöpåverkan energianvändningen ger upphov till. Utsläppen av fossil koldioxid är beräknade enligt de emissionsparametrar respektive fossilt bränsle orsakar. Som komplement avslutas rapporten med en redovisning av de totala växthusgaserna omräknat i koldioxidekvivalenter. Eftersom dessa siffror kommer från Nationella utsläppsbasen och är insamlade med en annan metod korresponderar inte utsläppen av energirelaterad koldioxid med de siffror som redovisas tidigare i rapporten. Den nationella utsläppsbasen innehåller inte uppgifter om energianvändning i övrigt och kan därför inte användas som underlag. I rapporten används både benämningen biobränsle och trädbränsle, SCB refererar till trädbränsle som bokstavligen omfattar bränsle från träd. Termen biobränsle är ett samlingsnamn som innefattar både trädbränsle och annat bränsle som räknas till biobränslet (t.ex. avfall). Schablonberäkning avseende värmepumpar För beräkning av energi genererad av värmepumpar har en schablonberäkning använts som Energimyndigheten respektive Klimatkommunerna beskriver: Värmepumpar hämtar lagrad solvärme i luft, jord, berg och grundvatten. När värmepumpen arbetar med att hämta den energi som finns lagrad i det aktuella mediet använder värmepumpen elektricitet. En effektiv värmepump använder 1 del energi och levererar ungefär 3 delar energi som värme. Enkelt uttryckt kan sägas att de 2 extra delar energi värmepumpen levererar är förnybar energi. Kommunens miljöförvaltning har lämnat uppgifter om antalet anmälda jord-, berg- och grundvattenvärmepumpar och dessa har sedan beräknats med en schablon för småhus på kwh förnybar energi. 12 Som genomsnitt för riket tar luftvärmepumpar av alla slag in 70 % av vad alla berg- mark- och sjövärmepumpar gör. Av detta är cirka hälften bidrag från frånluftsvärmepumpar. 13 Rapportens upplägg Energibalansen börjar med en sammanställning av energitillförsel och energianvändning per sektor samt emissioner Sammanställningen jämför E+%C5r&preskat=O&prodid=EN0105&deltabell=&deltabellnamn=Eltillf%F6rsel+i+Sverige+efter+produ ktionsslag%2e+%c5r&innehall=prodelarbr&starttid=1986&stopptid=2005&fromwhere=m&lang=1&lang db=1,

39 också åren 1990, 1995, 2000 och 2005 med varandra med ett resonemang runt förändringar som skett. Detta följs upp i en jämförelse med nationella och internationella mål. Avgränsningar, felkällor och referenser Studien omfattar energiflödet inom kommunens gränser. I kommunen finns ett kärnkraftverk. Det är bortlyft ur energibalansen eftersom elproduktionen, samt bränslehanteringen är av nationell karaktär, snarare än regional eller lokal. Samma synsätt används då Kalmar läns energibalans tas fram. Samtliga uppgifter i energibalansen är framtagna av SCB om inget annat anges. Statistiken är inte normalårskorrigerad. Energianvändningen som är relaterad till uppvärmning av fastigheter varierar mellan olika år beroende på variationer i utetemperaturen mellan olika år. För att andelen energi som används för uppvärmning ska vara helt jämförbar mellan olika år bör siffrorna normalårskorrigeras. Statistiken i denna energibalans är inte normalårskorrigerad eftersom det inte är klart i basstatistiken vad som använts för uppvärmning och vad som använts t.ex. i processenergi. Korrigeringsfaktorn 14 som gäller för 1990 är 0,82, för 1995 är den 0,97, för år 2000 är den 0,78 och för år 2005 är den 0,94. Emissionerna är begränsade till koldioxid (CO 2 ) från energianvändningen. Det redovisas också för utsläpp av klimatgaser enligt Nationella utsläppsbasen. Osäkerhet i statistik finns alltid, särskilt när man jämför statistik som härrör sig från olika år. Fördelningen per samhällssektor kan fela, vissa poster som hamnade under t.ex. Industri kan ha hamnat under Övriga tjänster. Hushållens biobränsleanvändning är ett mörkertal. De siffror som upplevs som säkrast är tillförseln av de fossila bränslena dessa uppgifter är också de från klimatsynpunkt viktigaste. Statistiken för Oskarshamns kommun är till viss del korrigerad. Dels påverkar kärnkraftverket siffrorna kraftigt, dels är en hel del av uppgifterna sekretessbelagda och finns inte tillgängliga. En del av uppgifterna har skaffats via andra källor, men osäkerheten är stor då hålen i statistiken korrigeras i efterhand. 14 Källa:

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING HÖGSBY KOMMUN

STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING HÖGSBY KOMMUN STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING HÖGSBY KOMMUN Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för att lösa problemet. För

Läs mer

Energibalans 2010. Tingsryds kommun

Energibalans 2010. Tingsryds kommun Energibalans 2010 Tingsryds kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2010, Tingsryd kommun Göran Gustavsson, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet SEP WP3

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energibalans 2012 Oskarshamns kommun

Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Energibalans 2012 Oskarshamns kommun Förord Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål där begränsad klimatpåverkan är ett av målen. Oskarshamns kommun arbetar för att bli en fossilbränslefri

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

ENERGIBALANS 2010. Blekinge och Småland. En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg

ENERGIBALANS 2010. Blekinge och Småland. En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg ENERGIBALANS 2010 Blekinge och Småland En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2010, Sydost

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Energi och växthusgasutsläpp

Energi och växthusgasutsläpp BILAGA 1 1(3) Underlag gällande energi och växthusgasutsläpp Energi och växthusgasutsläpp - Underlag till Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen... Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...9 4 Jämtlands och Västernorrlands

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Energibalans 2012. Nybro kommun

Energibalans 2012. Nybro kommun Energibalans 2012 Nybro kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2012, Nybro kommun Annamaria Sandgren och Per-Olof Johansson (Grontmij AB) Regionförbundet i Kalmar län

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

2012:15. Energibalans 2010. Blekinge län. www.lansstyrelsen.se/blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län

2012:15. Energibalans 2010. Blekinge län. www.lansstyrelsen.se/blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län 2012:15 Energibalans 2010 Blekinge län Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport, år och nr: 2012:15 Rapportnamn: Energibalans 2010, Blekinge län Sammanställt av: Lisa Wälitalo,

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017. Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60

Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017. Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60 Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017 Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60 2 (21) 3 (21) Oskarshamns kommuns vision och inriktning I och med allt större insikt

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energibalans 2012 Kalmar län

Energibalans 2012 Kalmar län Energibalans 2012 Kalmar län Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2012, Kalmar län Annamaria Sandgren och Per-Olof Johansson (Grontmij AB) Regionförbundet i Kalmar län Nygatan

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Energibalans 2010 Jönköpings län

Energibalans 2010 Jönköpings län Energibalans 2010 Jönköpings län Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2010, Jönköpings län Annamaria Sandgren och Jenny Ivner (Grontmij AB) Länsstyrelsen i Jönköpings län

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Jane Wågsäter 2015-02-23 KS 2015/0156 0480-450162

Handläggare Datum Ärendebeteckning Jane Wågsäter 2015-02-23 KS 2015/0156 0480-450162 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jane Wågsäter 2015-02-23 KS 2015/0156 0480-450162 Kommunstyrelsens arbetsutskott Energibalans Förslag till beslut Arbetsutskottet fattar inte något beslut

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi Antagen av Kommunfullmäktige 2009-01-26 Innehållsförteckning Inledning...3 Bakgrund...3 Vad har vi gjort hittills?...4 Beskrivning och analys av nuläget...4 Nulägesbeskrivning

Läs mer

Energibalans 2010 Kalmar län

Energibalans 2010 Kalmar län Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2010, Kalmar län Annamaria Sandgren och Jenny Ivner (Grontmij AB) Kalmar Länsstyrelse Malmbrogatan 6 392 35 Kalmar Sverige Sweden Färdigställt:

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Med stöd från: Färdigställandestatus: Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Daniel Uppsäll, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur

Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Klimatneutralt byggande är det möjligt? Anna Joelsson Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur Hållbart samhälle Bevara jordens resurser Leva ett gott liv Klimatförändringarna är synliga och märkbara

Läs mer

Skånes energiläge 2015. Energistatistik och energipotentialer i siffror och diagram

Skånes energiläge 2015. Energistatistik och energipotentialer i siffror och diagram Skånes energiläge 2015 Energistatistik och energipotentialer i siffror och diagram Titel: Skånes energiläge 2015 Utgiven av: Författare: Kontakt: Copyright: Länsstyrelsen Skåne Åsa Skillius Länsstyrelsen

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Gör Öland självförsörjande på förnyelsebar energi

Gör Öland självförsörjande på förnyelsebar energi Gör Öland självförsörjande på förnyelsebar energi En studie om energianvändningen på Öland idag och i framtiden av Lena Eckerberg Energikontor Sydost i samarbete med SERO, Högskolan i Kalmar och Mälardalens

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177

Uppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Verksamhetsplan. Åtgärdsplan för hållbar energi i Ljungby kommun enligt Borgmästaravtalet år 2012-2020. Diarienummer: 2012/1809

Verksamhetsplan. Åtgärdsplan för hållbar energi i Ljungby kommun enligt Borgmästaravtalet år 2012-2020. Diarienummer: 2012/1809 Diarienummer: 2012/1809 Verksamhetsplan Åtgärdsplan för hållbar energi i Ljungby kommun enligt Borgmästaravtalet år 2012-2020 Gäller från: 2012-11-27 Gäller för: Ljungby kommun och kommunala bolag Fastställd

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer