STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING HÖGSBY KOMMUN

Transkript

1 STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING HÖGSBY KOMMUN Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för att lösa problemet. För att kunna begränsa och på sikt sänka växthuseffekten måste alla länder i världen medverka. Klimat förändringarna har redan hunnit skapa stora katastrofer världen över och det påverkar oss i Högsby kommun i hög grad, exempelvis stormarna Gudrun och Per har orsakat skador i vår omgivning och påminner oss om att det är hög tid att ta tag i problemet. I policyn Möjligheternas kommun som kommunfullmäktige i Högsby kommun har fastställt finns visionen att bli den gröna kommunen som brukar utan att förbruka och som satsar på miljödriven teknik och förnyelsebara energislag. Högsby kommun och Kalmar län har ett bra utgångsläge när det gäller att minska sin klimatpåverkan. Regionen har god tillgång på biobränsle genom skogsbruket samt förutsättningar att bygga ut vindkraften. Detta dokument innehåller de beslut och handlingsplaner som är aktuella 2011 samt innehåller även en bilaga med en energibalans för Högsby kommun. Beslut att skriva på Borgmästaravtalet, protokoll KS Anslutningsformulär Borgmästaravtalet, Energieffektiviseringsstödet, sammanträdesprotokoll Utdrag ur Agenda 21/Miljöprogram antagen Utdrag ur miljöhandbok för Högsby kommun, reviderad Energi- och klimatstrategi, godkänd av KS Handlingsplan energieffektivisering fastigheter Handlingsplan energieffektivisering transporter Energibalans Högsby kommun, framtaget av Energikontor Sydost i februari 0211

2

3

4

5

6 Utdrag ur Högsby kommuns Agenda 21/miljöprogram, fastställd , KF 227. Följande mål och åtgärder är beslutade och gäller för hela kommunen inte bara för kommunens verksamhet. 1 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lokala mål Inga fastigheter i kommunen ska använda fossila bränslen för uppvärmning Alla kommunalt anlitade entreprenörers fordon ska vara miljöklassade enligt vägverkets definition senast Åtgärder Öka tillgången på förnyelsebara energikällor. Jobba för energieffektiviseringar inom alla områden. Konvertera från fossila bränslen till biobränslen för uppvärmning. Framtagande av energistrategi som verkar för ökad utbyggnad av när- och fjärrvärme. Öka antal km GCM-vägar i kommunen. Satsa på förnyelsebara bränslen för bilar/fordon och arbetsredskap. Uppmuntra och skapa förutsättningar för samåkning; t ex genom bilpooler och pendlarparkeringar. Erbjuda alla invånare energirådgivning. Påverka behov och val av transportsätt. Miljöinriktad transportpolicy för varor och tjänster i kommunen. 2 FRISK LUFT Lokala mål Andelen miljögodkända vedpannor i Högsby kommun ska öka med 10 %-enheter till 2010 från 2007 års nivå. Öka andelen kollektivresandet med buss och tåg, med 10 % till 2010 från 2005 års nivå. Åtgärder Öka tillgången till alternativa drivmedel som t ex biogas, etanol, metanol, och rapsdiesel. Ta fram en vedeldningspolicy som reglerar eldningen med biobaserade bränslen inom områden med detaljplan. Ge alla invånare i kommunen energirådgivning. Öka andelen cykelbanor i och utanför samhällena. Informera om att använda alkylatbensin i båtmotorer, motorsågar och gräsklippare eller byt till fossilbränslefria alternativ. Uppmuntra samåkandet i kommunen. Minimera behovet av bil vid korta transporter. Minska användandet av fossila bränslen. Ta fram förslag på hur kollektivtrafiken kan förbättras för att nå en större resandefrekvens.

7 Miljöhandbok för Högsby Kommun MA 2003:38 Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1 Avsnitt Övergripande miljömål och detaljerade miljömål Sidor tot 3 Datum Rev dat Sign. AG Godk Övergripande miljömål Övergripande miljömål för Högsby kommun fastställdes av Kommunstyrelsen Flera av dessa mål skulle ha uppnåtts vid utgången av 2009 vilket gör att dessa mål inte längre är aktuella. Nedan följer ett förslag på nya övergripande miljömål, inklusive de mål som finns sedan tidigare som ännu inte är uppfyllda. De mål som är gulmarkerade är förslag till nya mål eller ändring av ett gammalt mål. A Avfallshanteringen Avfallshanteringen räknas inte till de betydande miljöaspekterna eftersom inget av kommunens verksamhetsavfall i bedömning av miljöaspekter ( ) kommer upp över 80 poäng. Vi anser ändå att avfallshantering är en viktig del att arbeta med då flera av kommunens verksamheter ger upphov till relativt mycket avfall. Kommunen ansvarar också för att ta hand om hushållens sopor. Mängden sorterat återvinningsbart avfall ska öka. B Transporter Det sker mycket transporter inom kommunens verksamhet framför allt inom äldrevården och på tekniska förvaltningen. Transporterna räknas som en betydande miljöaspekt. Övergripande miljömål Vid 2012 års utgång ska 100 % av alla kommunens personbilar klassas som miljöfordon enligt Vägverkets miljöbilsdefinition. År 2020 ska alla kommunens arbetsfordon klassas som miljöfordon så till vida att de är avsedda att drivas med el, bränsleceller, hybridteknik eller alternativa drivmedel. Tjänsteresor med kollektiva färdmedel ska öka med 10 % till 2014 jämfört med 2009 års nivå. C Energiförbrukning Högsby kommun förvaltar många fastigheter och är därmed en stor energianvändare. Det är främst uppvärmning med olja som ger betydande miljöaspekter. På tre av kommunens fastigheter har man under 2009 bytt ut oljeuppvärmningen mot pellets respektive värmepump. Sju fastigheter värms fortfarande upp med olja. Kommunen är också en stor el-förbrukare och all energiförbrukning ger upphov till någon form av miljöpåverkan. Elförbrukningen anses inte vara någon betydande miljöaspekt men vi tycker ändå att det är en viktig fråga att arbeta med, det är även möjligt att spara pengar på att minska elförbrukningen.

8 2(3) Övergripande miljömål Inga kommunala fastigheter ska använda fossila bränslen för uppvärmning vid utgången av Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 10 % vid utgången av 2014 jämfört med 2009 års nivå. D Pappersförbrukning Den direkta miljöpåverkan är relativt liten, men för att även de administrativa delarna av verksamheten ska känna att de medverkar i miljöledningssystemet anser vi att det är viktigt att dessa är med. Övergripande miljömål Samtliga verksamheter ska genom övergång till digitala rutiner minimera behovet av papper. E Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten från kommunens verksamheter sker främst i form av utsläpp av kväve, fosfor och syreförbrukande från kommunens avloppsreningsverk. Dessa ämnen påverkar miljön genom övergödning. Avloppsreningsverken är byggda på och början av 70-talet och behöver ses över. Övergripande miljömål Samtliga avloppsreningsverk/avloppsreningsanläggningar som drivs i kommunens regi ska klara föreskrivna utsläppskrav. Mängden ovidkommande vatten i spillvattennätet ska minska (med 10 %) till år F Upphandling Upphandling är inte en betydande miljöaspekt, men anses vara en viktig förebyggande åtgärd. Genom att välja miljövänliga varor och tjänster flyttar man förbättringsåtgärden mot miljöproblemets källa. Övergripande miljömål Vid inköp av varor eller tjänster ska det mest miljövänliga alternativet beaktas. En övergripande miljöhänsyn skall beaktas vid inköp av livsmedel, där målsättningen bör vara att andelen ekologiska varor i kommunens kök skall på sikt vara 25 % av det ekonomiska värdet.

9 3(3) G Opinion Kommunen har stora möjligheter att kommunicera miljö genom de utåtriktade verksamheterna. Genom att också kommunicera med barnen och ungdomarna inom Mjuk sektor kan vi nå större delen av kommuninnevånarna. Övergripande miljömål Alla förskolor och skolor ska ha någon pedagogisk verksamhet som förklarar och stimulerar kretsloppstänkande. Miljöinformation ska tillhandahållas kommuninnevånarna och näringslivet. Skolorna ska årligen genomföra något miljöprojekt och praktiskt miljöarbete.

10 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (3) kommunstyrelsen KS 52 DNR: MA Energieffektiviseringsstödet Högsby kommun har ansökt om och beviljats energieffektiviseringsstöd från Energimyndigheten. I och med att Högsby kommun beviljades stödet åtar vi oss att fastställa en strategi för energieffektivisering. Denna strategi ska omfatta en nulägesanalys och innehålla mål för den energieffektivisering som kommunen avser att uppnå till och med år 2014 och Strategin ska även innehålla en tidsatt handlingsplan för arbetet med energieffektivisering. Kommunen förbinder sig också till att aktivt arbeta för att genomföra strategin, samt att genomföra två av de åtgärder som framgår av förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Nulägesanalys för 2009, mål och handlingsplaner ska redovisas till Energimyndigheten senast den 31 mars Historik/Beslutsunderlag Högsby kommun har arbetat med miljömål bland annat i miljöledningssystemet, Agenda 21 och vid framtagande av Energi- och Klimatstrategi för kommunen fastställde kommunstyrelsen Högsby kommuns Energi- och Klimatstrategi som omfattar följande mål gällande transporter och energiförbrukning: Energiförbrukning Inga kommunala fastigheter ska använda fossila bränslen för uppvärmning vid utgången av Alla oljeuppvärmda lokaler ska ha ersatts av uppvärmning genom förnyelsebara energislag senast Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 10 % vid utgången av 2014 jämfört med 2009 års nivå. Transporter Vid 2010 års utgång ska 75 % av alla kommunens personbilar klassas som miljöfordon enligt vägverkets miljöbilsdefinition. År 2020 ska alla kommunens arbetsfordon klassas som miljöfordon så till vida att de är avsedda att drivas med el, bränsleceller, hybridteknik eller alternativa drivmedel. Vid framtagande av förslag till mål för energieffektiviseringsstödet har hänsyn till de mål som fastställts i Energi- och Klimatstrategin tagits. Vissa av målen har ändrats något för att passa med de årtal (2014 och 2020) som ska anges vid målsättningen för energieffektiviseringsstödet. Miljö- och hälsoskyddsinspektör Anna Göthberg redovisar nulägesanalysen och mål för energieffektiviseringsstödet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (3) kommunstyrelsen KS 52 DNR: MA Miljö- och hälsoskyddsinspektör Anna Göthberg redovisar nulägesanalysen för kommunstyrelsen och meddelar att två nya mål har tillkommit, nämligen Årsförbrukningen av drivmedel i personbilsflottan, mätt som energianvändningen i kwh/km, ska vara oförändrad 2014 jämfört med 2009 års nivå. Årsförbrukningen av drivmedel i personbilsflottan, mätt som energianvändningen i kwh/km, ska vara oförändrad 2020 jämfört med 2009 års nivå. Kommunstyrelsens beslut enligt kommunledningsutskottets förslag Nulägesanalysen godkännes och fastställs. Nedanstående mål för transporter och energiförbrukning antages och fastställes. Energiförbrukningsmål: - Inga kommunala fastigheter ska använda fossila bränslen för uppvärmning vid utgången av Alla kommunala fastigheter ska använda förnyelsebara energislag för uppvärmning senast Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 10 % (1000 MWh) vid utgången av 2014 jämfört med 2009 års nivå. - Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 20 % (2000 MWh) vid utgången av 2020 jämfört med 2009 års nivå. Transportmål: - Vid 2014 års utgång ska 75 % av alla kommunens personbilar klassas som miljöfordon enligt definition i förordning (2007:380) om miljöbilspremie. - År 2020 ska alla kommunens personbilar klassas som miljöfordon enligt definition i förordning (2007:380) om miljöbilspremie. - Årsförbrukningen av drivmedel i personbilsflottan, mätt som energianvändningen i kwh/km, ska vara oförändrad 2014 jämfört med 2009 års nivå. - Årsförbrukningen av drivmedel i personbilsflottan, mätt som energianvändningen i kwh/km, ska vara oförändrad 2020 jämfört med 2009 års nivå. Beslutsunderlag. Nulägesanalys 2009.pdf Beslutsexpediering: Miljö- och hälsoskyddskontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 1(8) Energi- och klimatstrategi Godkänd KS Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg

13 2(8) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för att lösa problemet. För att kunna begränsa och på sikt sänka växthuseffekten måste alla länder i världen medverka. Klimat förändringarna har redan hunnit skapa stora katastrofer världen över och det påverkar oss i Högsby kommun i hög grad, exempelvis stormarna Gudrun och Per har orsakat skador i vår omgivning och påminner oss om att det är hög tid att ta tag i problemet. I policyn Möjligheternas kommun som kommunfullmäktige i Högsby kommun har fastställt finns visionen att bli den gröna kommunen som brukar utan att förbruka och som satsar på miljödriven teknik och förnyelsebara energislag. Högsby kommun och Kalmar län har ett bra utgångsläge när det gäller att minska sin klimatpåverkan. Regionen har god tillgång på biobränsle genom skogsbruket samt förutsättningar att bygga ut vindkraften. Denna plan styr hur vi ska arbeta med att utesluta fossilbränsle som energikälla i kommunen samt att minska vår totala energiförbrukning. Som ett led i detta arbete har Högsby kommun valt att ingå i det riksomfattande projektet Uthållig Kommun som leds av Energimyndigheten. Projektet har följande mål: Effektivare energianvändning Mer vindkraft, biogas och andra förnybara bränslen. Regionalt samarbete för att minska klimatpåverkan Tillväxt och fler jobb i dialog med näringslivet. Energimyndigheten hjälper genom detta projekt kommunerna med kunskap, information och nätverksbyggande. En viktig del av arbetet i Uthållig Kommun är att kommunerna ska lära sig av varandras erfarenheter. Arbetet med uthållig kommun samordnas av regionförbundet. Projektet pågår under , målet är att kommunerna ska fortsätta arbetet med de lokala energifrågorna även efter det att projektet är avslutat. Denna strategi omfattar i både kommunens direkta (t.ex. uppvärmning, el mm.) och indirekta (t. ex. resor) klimatpåverkan. Det är endast utsläpp av koldioxid som behandlas i denna strategi. Bakgrund Högsby kommun har under ett antal år arbetat aktivt med miljö- och klimatfrågor antogs Agenda 21 som uppkom vid FN-konferensen i Rio de Janeiro Agenda 21 består av FN-s riktlinjer för de ökande miljöhoten som sammanställdes efter konferensen Under 2008 reviderades vår lokala version av Agenda 21. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommun@kommun.hogsby.se

14 3(8) Vad har gjorts hittills? Energideklarationer har gjorts för alla kommunens fastigheter. Alla nya bilar som köps in eller leasas av kommunen ska vara miljöbilar. En ny resepolicy har tagits fram för kommunen för att öka resandet med kollektivtrafik i tjänsten. Från och med 2008 övergick kommunen till inköp av grön el. Genomförda åtgärder under 2009 Skolorna i Ruda och Fagerhult har konverteras från oljeuppvärmning till uppvärmning med biobränsle. Utbyggnad av fjärrvärmenätet. De tre panncentralerna har kopplats tillsammans i ett fjärrvärmenät. Ett antal kommunala och privata fastigheter har anslutits till nätet. Beskrivning och analys av nuläget Nulägesbeskrivning av energitillförseln och energianvändningen i Kalmar län 2007 En kartläggning av energitillförseln och energianvändningen i Kalmar län för 2004 genomfördes av Energikontor sydost på uppdrag av regionförbundet i Kalmar län. Statistiken i kartläggningen kommer i huvudsak från Statistiska centralbyrån. Den största energianvändaren i länet är industrin med 6,6 TWh följt av transportsektorn med 2,4 TWh och hushållen med 2,1 TWh. Biobränslet står för 50 % av den totala energitillförseln i Kalmar län, detta är högre än riksgenomsnittet på 18 %. De fossila bränslena står för ca 30 % av länets energibehov jämfört med den nationella nivån på 51 %. Andelen elenergi är 20 %, detta är något lägre än de 31 % för riksgenomsnittet. Andelen biobränsle har ökat kraftigt sedan 1990 då andelen istället var 31 % för länet, ökningen kan delvis härledas till produktionsökningen på Mönsterås bruk. Den ökande användningen av biobränslen för fastighetsuppvärmning påverkar också denna förändring. Energiläget i Högsby kommun 2007 År 2007 var den totala bruttotillförseln av energi i Högsby kommun 0,21 TWh. Andelen fossila bränslen är störst med 41,4 % av den totala användningen, elenergin står för 28,6 % och biobränslen för 30 %. Användningen av biobränslen är oförändrat både 1990 och 2007 var andelen biobränsle 30 %. Förbrukningen av fossila bränslen har minskat med 1 % och förbrukningen av elenergi har ökat med 2 %. Dock har det totala energianvändningen minskat med 9 % per capita från 1990 till Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommun@kommun.hogsby.se

15 4(8) I nedanstående tabell visas fördelningen mellan de olika energislagen för Högsby kommun och Kalmar län. 100% 80% 60% 40% 20% Elenergi Biobränslen Fossila bränslen 0% Högsby kommun Kalmar län Högsby kommun Kalmar län Högsby kommun Kalmar län Högsby kommun Kalmar län Högsby kommun Kalmar län I Högsby kommun är dock den totala energiförbrukningen per capita betydligt lägre än i hela länet, se nedanstående tabell. Energiförbrukning per capita 70 MWh/år Kalmar län Högsby kommun Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommun@kommun.hogsby.se

16 5(8) Var används energin? I diagrammet nedan framgår storleksordningen av energiförbrukningen i de olika samhällssektorerna GWh Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Sammanfattningsvis kan man se att Högsby kommuns energianvändning är i princip oförändrad sedan 1990, energianvändningen har endast minskat med 1,8 MWh sedan Men förbrukningen per invånare är mindre än hälften av länsgenomsnittet. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommun@kommun.hogsby.se

17 6(8) Mål EU och nationellt EU har tre mål för år 2020 (jmf år 1990): 40 % lägre utsläpp av växthusgaser till % högre energieffektivitet 50 % av all energi ska vara förnyelsebar. I detta mål ingår även att andelen biodrivmedel ska vara 10 % av trafikens energianvändning. Sverige har 15 nationella miljökvalitetsmål och några av dem är starkt knutna till energi- och klimatfrågan: Begränsad klimatpåverkan utsläppen av klimatpåverkande gaser. Frisk luft minskade emissioner av olika gaser, även klimatrelaterade Skyddande ozonskikt del av problematiken med energirik UV-strålning. God bebyggd miljö energibesparing och hushållning, behandling avfall. Regionala miljömål i Kalmar län I Kalmar län ska utsläppet av växthusgaser reduceras med 15 % från 1990 till 2010, (beräknat som koldioxidekvivalenter). År 2030 ska inget nettoutsläpp av fossil koldioxid ske. Regionförbundets mål Fyra klimatmål för Mindre än 4,4 ton fossil koldioxid per person % mindre koldioxid från transporter jämfört med Samhällsbetalda resor ska vara förnybara till 40 %. 4. Alla offentliga personbilar är miljöbilar. Fyra klimatmål för Utsläppen av fossil koldioxid ska reduceras med minst 50 % från 1990 till Energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska med 20 % till år 2020 och 50 % till 2050 i förhållande till användningen 1995 (nationellt och regionalt miljömål/delmål). 3. År 2020 används inga fossila bränslen för uppvärmning. Länets produktion av förnyelsebar el är minst lika stor som konsumtionen av el. 4. Alla samhällsbetalda resor ska vara klimatneutrala. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommun@kommun.hogsby.se

18 7(8) Kommunala mål Övergripande mål Transporter Vid 2012 års utgång ska 100 % av alla kommunens personbilar klassas som miljöfordon enligt Vägverkets miljöbilsdefinition. År 2020 ska alla kommunens arbetsfordon klassas som miljöfordon så till vida att de är avsedda att drivas med el, bränsleceller, hybridteknik eller alternativa drivmedel. Tjänsteresor med kollektiva färdmedel ska öka med 10 % till 2014 jämfört med 2009 års nivå. Energiförbrukning Inga kommunala fastigheter ska använda fossila bränslen för uppvärmning vid utgången av Alla oljeuppvärmda lokaler ska ha ersatts av uppvärmning genom förnyelsebara energislag senast Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 10 % vid utgången av 2014 jämfört med 2009 års nivå. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg kommun@kommun.hogsby.se

19 HANDLINGSPLAN ENERGIEFFEKTIVISERING FASTIGHETER VERKSAMHET ÅTGÄRD ANSVARIG BERÄKNAD BESPARING (kwh) TIDSPERIOD FÖR GENOMFÖRANDE Fröviskolan Beräkning på lönsamma energieffektiviseringsåtgärder tas fram utifrån energideklaration. Miljö- och byggandskontoret 0 Genomförd 2011 Fröviskolan Lönsamma åtgärder enligt beräkning utförs Tilläggsisolering vind Hemtjänstslokal Installation av ny undercentral för fjärrvärme, Hemtjänstlokal Installation av nya termostatventiler, Hemtjänstlokal Installation av nytt ventilationsaggregat, Hemtjänstlokal Styr och övervakningssystem, Hemtjänsten. Nytt ventilationsaggregat sporthallen Installation av ny undercentral för fjärrvärme, sporthallen Installation av nya termostatventiler, sporthallen Styr och övervakningssystem, sporthallen. Installation av ny Östra Smålands Kommunalteknikförbund

20 energieffektiv belysning, sporthallen Tilläggsisolering vind, mellanstadiet Installation av ny shuntgrupper för värme, mellanstadiet Installation av nya termostatventiler, mellanstadiet Styr och övervakningssystem, mellanstadiet. Installation av ny shuntgrupper för värme, matsalen Installation av nya termostatventiler, matsalen Tilläggsisolering vind, högstadiet Installation av ny undercentral fjärrvärme, högstadiet Installation av nya termostatventiler, högstadiet Styr och övervakningssystem, högstadiet Tilläggsisolering, resursen Installation av nya termostatventiler Installation av styr och övervakningssystem, resursen Installation av termostater, styrventiler, resursen Östra Smålands Kommunalteknikförbund

21 Anslutning till styr och övervakningssystem Nya termostatventiler, förskolan Totalt Fröviskolan: Östra Smålands Kommunalteknikförbund Fröviskolan Ruda skola Lönsamma lösningar enl beräkning utförs Byte av fönster, hemtjänsten Nya fönster på lågdelen, sporthallen Nya fönster, mellanstadiet Ny ventilation, matsalen Nya fönster, resursen Beräkning på lönsamma energieffektiviseringsåtgärder tas fram utifrån energideklaration. Miljö- och byggnadskontoret Genomfört 2011 Ruda skola Kvillgården Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Beräkning på lönsamma energieffektiviseringsåtgärder för belysningen tas fram Östra Smålands Kommunalteknikförbund Miljö- och byggnadskontoret

22 Kommunhuset Beräkning på lönsamma energieffektiviseringsåtgärder tas fram. VERKSAMHET ÅTGÄRD ANSVARIG BERÄKNAD BESPARING (kwh) TIDSPERIOD FÖR GENOMFÖRANDE Kvillgården Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Östra Smålands Kommunalteknik förbund Miljö- och byggnadskontoret Kommunhuset Lillebo Lillebo Polishuset Mogården Tegelbruket Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Beräkning på lönsamma energieffektiviseringsåtgärder tas fram. Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Beräkning på lönsamma energieffektiviseringsåtgärder tas fram. Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Östra Smålands Kommunalteknikförbund Miljö- och byggnadskontoret Östra Smålands Kommunalteknikförbund Miljö- och byggnadskontoret Östra Smålands Kommunalteknikförbund Östra Smålands Kommunalteknikförbund Skyttebo Långemåla sporthall Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Östra Smålands Kommunalteknikförbund Östra Smålands Kommunalteknikförbund

23 VERKSAMHET ÅTGÄRD ANSVARIG BERÄKNAD BESPARING (kwh) TIDSPERIOD FÖR GENOMFÖRANDE Välengården Byte till energieffektivare/bättre belysning Östra Smålands Kommunalteknik Ugglan Bevaka uppvärmningsbehovet, går det att stänga av delar av byggnaden? förbund Östra Smålands Kommunalteknikförbund Fagerhult skola Isolering av vind/tak Östra Smålands Kommunalteknikförbund Fagerhults brandstation Genomgång av vilka ytor som hålls uppvärmda och om några kan stängas av Östra Smålands Kommunalteknikförbund Högsby brandstation Samtliga fastigheter Samtliga verksamheter Samtliga verksamheter Tillbyggnad av isolerad vägg för att slippa värma upp vagnhallen Genomgång av tätningslister fönster och dörrar, utbyte av dåliga tätningslister Utbildningar/tävling i energibesparingsåtgärder Genomgång av vindsisolering, tilläggsisolering vid behov Besparing till 2014 Östra Smålands Kommunalteknikförbund Östra Smålands Kommunalteknikförbund Miljö- och byggnadskontoret Östra Smålands Kommunalteknikförbund Besparing till

24 HANDLINGSPLAN TRANSPORTER VERKSAMHET ÅTGÄRD ANSVARIG BERÄKNAD BESPARING (kwh) Samtliga Bilar som anskaffas/hyrs i huvudsak för persontransporter ska uppfylla vägverkets miljöbilsdefinition. Samtliga Vid tjänsteresor inom tätorten ska cykel användas i största möjliga utsträckning. Samtliga Längre resor (resor utanför kommungränsen) ska i första hand ske med kollektivtrafiken. Samtliga Verksamheten ska planeras så att transporter kan samordnas eller undvikas för att minska antalet transportkilometer. TIDSPERIOD FÖR GENOMFÖRANDE Miljökontoret Miljökontoret Miljökontoret Miljökontoret

25 Energibalans 2008 Högsby Kommun Med stöd från:

26 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Högsby kommun Lena Eckerberg, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet City_SEC WP3 Energy analysis of City_SECs and SEC Policy document Task 3.1 Energy Baseline Assessment in each Municipality Utgivare Kartbilder: Med stöd från: Energikontor Sydost AB Hantverksgatan Oskarshamn Sverige Sweden Kartbilderna används efter medgivande från Högsby kommun. Intelligent Energy for Europe och Länsstyrelsen i Kalmar Färdigställt: februari

27 Förord Regionförbundet Kalmar och Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram en regional klimat- och energistrategi, för att ge en grund för de närmaste årens arbete för minskning av utsläppen av klimatgaser enligt de nationella och regionala klimatmålen. Som ett led i detta arbete strävar Länsstyrelsen i Kalmar län efter att energibalanser upprättas för varje kommun som innehåller uppgifter om energianvändning, energiproduktion och fossilt CO 2 -utsläpp. Energibalanserna kan användas som underlag vid beslut om åtgärder och som verktyg för att i efterhand följa upp åtgärdernas verkliga påverkan. Arbetet kommer att bedrivas på ett liknande sätt i alla kommuner i Kronobergs, Kalmar och Blekinge län och kommer således att bli ett utmärkt medel för jämförelser. Samverkan sker med respektive länsstyrelse som delfinansierar arbetet. Dessutom ska Energikontor Sydost stödja kommuner i att skriva på och genomföra Borgmästaravtalet, ett europeiskt åtagande att gå längre än målen för EU:s energipolitik i termer av minskning av CO 2 -utsläpp genom ökad energieffektivitet och renare energiproduktion. Därför är denna energibalans för Högsby kommun anpassad till kraven i Borgmästaravtalet så att kommunerna på ett enklare sätt kan ansluta sig till avtalet (kan genomföra sina åtaganden enligt avtalet). Samverkan med kommunerna bedrivs inom ramen för projektet City_SEC som finansieras av Intelligent Energy for Europe-programmet. Projektet City_SEC har kommit till för att stödja lokala beslutsfattare i kommunerna i deras arbete att nå målen i Borgmästaravtalet och alltså överträffa EU:s energimål. Regionala energikontor och regionala utvecklingskontor kan bidra med information och kunskaper om de fördelar man kan få med ett kraftfullt utnyttjande av energi från förnybara källor, både socialt och ekonomiskt, och hur man kan effektivisera sin energianvändning och införa energisparåtgärder. Projektet vill dessutom främja att man även i Östeuropa ansluter sig till Borgmästaravtalet i större utsträckning än vad som hittills skett. Energibalansen är framtagen av Energikontor Sydost i nära samarbete med tjänstemän på kommunerna och delfinansieras av Länsstyrelsen i Kalmar län. Mer information om syfte, metod, källor och avgränsningar finns i sista avsnittet av energibalansen. 3

28 4

29 Sammanfattning Energibalansen är en kartläggning av energiflödet i Högsby kommun. Energiläget år 2008 jämförs också i vissa fall med hur läget var år 1990, 1995, 2000 och Syftet är att kunna utläsa tendenser och förändringar inom energiområdet. Totalt tillfördes Högsby kommun 220 GWh under år % av energitillförseln är från förnyelsebara källor. För år 2008 tillfördes cirka90 GWh från fossila bränslen, cirka70 GWh kom från förnyelsebara bränslen och drygt 60 GWh var elenergi. Bensinanvändningen har minskat sedan 1990, sedan 2004 är bensinen inblandad med cirka 5 % etanol. Dieselanvändningen har å andra sidan ökat kraftigt. Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt över åren, och det schablonberäknade energitillskottet via värmepumpar har ökat påtagligt. I Högsby finns ingen lokal vindkraft under redovisade år, men el produceras lokalt via vattenkraft. Den slutliga energianvändningen är beräknad till 211 GWh. Hushållssektorn använder mest energi i Högsby. Energianvändningen har dock minskat hos hushållen sedan Transporterna och industrin är de två andra stora samhällssektorer som står för en stor andel av energianvändningen i Högsby kommun. Den totala energitillförseln i Högsby kommun generade cirka ton koldioxid under året, det motsvarar 3,9 ton per invånare. Koldioxidutsläppen har inte förändrats nämnvärt under perioden 1990 till 2008, trots att energianvändningen ökat något. Det regionala målet för Kalmar län är 4,4 ton per capita, eftersom Högsby i dagsläget har lägre utsläpp per capita kan Högsbys lokala mål sättas betydligt lägre än det regionala målet. 5

30 Abstract The energy balance is a mapping of the energy flow in Högsby municipality. The energy situation in 2008 is in some cases compared with the situation in 1990, 1995, 2000 and 2005, with the purpose to view trends and changes in the energy area. The total energy supply to Högsby municipality in 2008 was 220 GWh. Renewable energy sources amounts to 49% of the energy supply. In 2008 approximately 90 GWh was supplied from fossil fuels, approximately 70 GWh from renewable fuels and just over 60 GWh was electric energy. Gasoline use has decreased since 1990, and after 2004 approximately 5% ethanol is mixed up in the gasoline. Diesel use on the other hand has increased heavily. The use of fuel oil has decreased a lot during the years, and the addition of energy from heat pumps has increased markedly (calculated with standard templates). There was no local wind power production in Högsby during these years, but electricity was produced locally by hydro power. The final energy use is calculated to 211 GWh. The household sector has the highest energy use in Högsby. The households energy use has however decreased since Transport and industry are the two other large sectors with a large share of the energy use in Högsby municipality. The total energy supply to Högsby municipality produced approximately 23,400 tonnes of carbon dioxide during 2008, which corresponds to 3.9 ton per person. Carbon dioxide emissions have not changed noticeably during the period 1990 to 2008, despite the energy use having increased slightly. The regional target for the County of Kalmar is 4.4 tonnes per capita, and since Högsby today has lower emissions per capita than the county, their local target can be set considerably lower than the regional target. 6

31 Innehåll FÖRORD... 3 INNEHÅLL... 7 TABELLFÖRTECKNING... 9 FIGURFÖRTECKNING HÖGSBY KOMMUN ENERGIBALANSEN Energitillförsel ENERGIANVÄNDNING Slutlig energianvändning, fördelat på energislag och samhällssektorer Bensin och diesel Förnyelsebar energi Bruttoregionalprodukten jämfört med energianvändningen Klimatutsläpp från energianvändningen Fossila bränslen Förnybar energi i Högsby kommun Biobränsle Vattenkraft Vindkraft Biogas Solenergi Värmepumpar Torv och avfall BORGMÄSTARAVTALET OM RAPPORTEN

32 Målsättning och syfte Metod Schablonberäkning avseende koldioxidutsläpp Schablonberäkning avseende värmepumpar Rapportens upplägg Avgränsningar, felkällor och referenser Källförteckning BILAGA

33 Tabellförteckning Tabell 1 Regionala, nationella och internationella miljömål. 17 Tabell 2 Bruttotillförsel energi Högsby kommun 1990, 1995, 2000, 2005 och Tabell 3 Specifik energianvändning jordbruk, skogsbruk och fiske 23 Tabell 4 Specifik energianvändning industri och byggverksamhet 23 Tabell 5 Specifik energianvändning offentlig verksamhet 23 Tabell 6 Specifik energianvändning transporter 23 Tabell 7 Specifik energianvändning övriga tjänster 24 Tabell 8 Specifik energianvändning hushåll 24 Tabell 9 BRP, CO2-utsläpp och energitillförsel, per capita och totalt 28 Tabell 10 CO2-utsläpp per fossilt bränsle Högsby 1990, 1995, 2000, 2005 och Tabell 11 Schablonvärden från Naturvårdsverket 31 Tabell 12 Större biobränslepannor i Högsby kommun, Befintliga och planerade år Tabell 13 Vattenkraftverk Högsby kommun 34 Tabell 14 Antal värmepumpsansökningar under perioden i Högsby kommun 36 Tabell 15 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp i koldioxidekvivalenter. Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabell 16 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av fluorkolväten (HFC) i koldioxidekvivalenter Fel! Bokmärket är inte definierat. 9

34 Tabell 17 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av Perfluorkarboner (PFC) i koldioxidekvivalenter Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabell 18 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av Svavelhexafluorid (SF6) i koldioxidekvivalenter Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabell 19 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av Lustgas (N2O) i koldioxidekvivalenter Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabell 20 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av metan i koldioxidekvivalenter Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabell 21 Skillnader och likheter KRE Nationella utsläppsdatabasen Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabell 22 Energianvändningen fördelat på de olika samhällssektorerna 47 Tabell 23 CO2-utsläpp per samhällssektor och år

35 Figurförteckning Figur 1 Bruttotillförsel energi Högsby kommun, 1990, 1995,2000, 2005 och 2008_ 19 Figur 2 Energianvändningen i samhällssektorerna i Högsby kommun åren 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 3 Energianvändningen i Högsby kommun. 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 4 Fordonsbränslen Högsby kommun 25 Figur 5 Förnyelsebar energi i Högsby 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 6 Andel förnyelsebar energi i Högsby kommun 27 Figur 7 Koldioxidemission orsakad av fossila bränslen per capita i Högsby kommun, år 1990, 1995, 2000, 2005, 2008 och mål 2010, ton 29 Figur 8 CO2-utsläpp per fossilt bränsle Högsby 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 9 CO2-utsläpp fördelat per samhällssektor och år. 32 Figur 10 Sankeydiagram, Högsby kommun energitillförsel Figur 11 Sankeydiagram, Högsby kommun energitillförsel Figur 12 Sankeydiagram, Högsby kommun energitillförsel Figur 13 Sankeydiagram, Högsby kommun energitillförsel Figur 14 Sankeydiagram, Högsby kommun energitillförsel Figur 15 Andel förnyelsebar energi jämfört med icke förnyelsebar energi 47 Figur 16 Sveriges elproduktionsmix

36 12

37 Högsby kommun Högsby kommun ligger i Kalmar län och har knappt 6000 invånare (år 2008). Yta: 802,6 km 2 inklusive sjöar Av dessa sjöar/hav: 48,3 km 2 Befolkningsstruktur: 7,9 personer per km 2 Antal invånare: 5930 personer (år 2008) Orter och befolkning: Näringsliv: I Högsby kommun finns fem tätorter: Högsby, Berga, Ruda, Fågelfors och Fagerhult. Högsby utgör centralorten i kommunen. Näringslivet består huvudsakligen av möbeltillverkning, övrig trävaruhantering och skogsbruk. Kommunikationer: Kalmar länstrafiks huvudkontor finns i Högsby. Kommunen trafikeras med bussar och tåg, med möjliga anslutningar till Linköping, Kalmar och Växjö. 13

38 14

39 15

40 16

41 EU mål 2020 Sverige mål Kalmar län mål 1 Högsby kommun Koldioxidutsläpp 20 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med 1990 (Energy policy for Europe 2007) 23 De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990 (nationellt delmål) 2020: Utsläppen av fossil koldioxid ska reduceras med minst 50 % från år 1990 till år Förnyelsebar energi 20 % förnyelsebar energi (Energy policy for Europe 2007) 2020: Fossilbränslefri, oberoende av olja för uppvärmning 2030: Fossilbränslefri region 2020: inga fossila bränslen används för uppvärmning, länets produktion av förnyelsebar el är lika stor som konsumtionen av el. Inga kommunala fastigheter ska använda fossila bränslen för uppvärmning vid utgången av Alla kommunala fastigheter ska använda förnyelsebara energislag för uppvärmning senast Transportsektorn 10 % förnyelsebara drivmedel (Energy policy for Europe 2007) 2020: alla samhällsbetalda resor sker med miljöfordon och/eller med förnyelsebara drivmedel. Energieffektivisering 20 % energibesparing till 2020 (jämfört med projekterad förbrukning 2020) (Energy policy for Europe 2007) 2020 (2050): minskning med 20 % (50 %) av den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler : energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska med 20 % till 2020 och 50 % till 2050 jämfört med Energiförbrukningen per m2 i kommunens fastigheter ska minska med 10 % (1000 MWh) vid utgången av 2014 jämfört med 2009 års nivå. Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 20 % (2000 MWh) vid utgången av 2020 jämfört med 2009 års nivå. Tabell 1 Regionala, nationella och internationella miljömål. 1 (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram 2010)

42 18

43 Energibalansen Energibalansen för Högsby kommun visar hur energiflödet såg ut i stora drag år Den innehåller även information för åren 1990, 1995, 2000 och Energitillförsel Totalt tillfördes Högsby kommun 220 GWh under år 2008 varav 49 % av energitillförseln kommer från förnyelsebara källor. För år 2008 tillfördes cirka90 GWh från fossila bränslen, cirka70 GWh kom från förnyelsebara bränslen och drygt 60 GWh var elenergi. Den totala energitillförseln har varit relativt konstant över åren, men en viss omsvängning till en högre andel förnyelsebar energi kan utläsas. Figur 1 Bruttotillförsel energi Högsby kommun, 1990, 1995,2000, 2005 och 2008 Tabell 2 redovisas de olika energislagen för åren 1990, 1995, 2000, 2005 och Energitillförseln har legat mellan 213 GWh (1990) och 220 GWh (2008). Bensinanvändningen har minskat sedan 1990, och sedan 2004 är bensinen inblandad med cirka 5 % etanol. Dieselanvändningen å andra sidan har ökat kraftigt (statistikunderlaget för diesel och träbränsle uppvisade stora tveksamheter avseende år 2000, där har istället 2001 års siffror används som ligger mer i linje med de övriga åren.) Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt över åren, 19

44 och det schablonberäknade energitillskottet via värmepumpar har ökat påtagligt. (Tabellen är inte normalårskorrigerad.) Användningen av eldningsolja 1 har minskat. Bruttotillförsel Högsby kommun År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Fossila Bränslen (GWh) 89,3 94,3 73,5 74,2 87,9 Bensin (MWh) Diesel (MWh) Eldningsolja 1 (MWh) Eldningsolja>1 (MWh) Förnyelsebar energi (GWh) 62,9 41,0 41,2 63,8 69,7 Etanol i.u i.u. i.u Träbränsle (MWh) Övrigt (MWh) Biooljor etc Sol (MWh) 7 i.u i.u Energi genererad via värmepumpar i.u (MWh) 8 Summa bränslen (GWh) 152,2 135,3 96,1 138,0 157,6 Elenergi (MWh) tillfört utifrån (MWh) Vattenkraft (MWh) Total energi (GWh) 212,9 197,4 172,8 200,2 219,7 Tabell 2 Bruttotillförsel energi Högsby kommun 1990, 1995, 2000, 2005 och 2008 I Högsby finns ingen lokal vindkraft under redovisade år, men el produceras lokalt via vattenkraft. Elenergitillförseln ligger konstant över tidsperioden , men mängden som tillförs utifrån fluktuerar med den lokala produktionen av vattenkraft. 5 Avser år Avser år Enligt Länsstyrelsens register över ansökningar avseende bidrag till solvärme. 8 Baserat på en beräkningsschablon som bygger på kommunens tillståndsansökningar för berg-, yt-, och sjövärme. 20

45 Energianvändning Den slutliga energianvändningen är beräknad till 211 GWh. Mellanskillnaden mellan energitillförsel och energianvändning är dels förluster, dels energi som ej finns kategoriserad i statistiken, dels energianvändning för eventuell energiproduktion. Under år 2000 sjönk energianvändningen för att sedan öka under de senare åren. Både tillförseln av diesel och träbränsle ligger påtagligt lägre detta år. Då statistiken på kommunnivå har en ganska hög osäkerhet är det möjligen svaghet i statistikunderlaget som visar sig här. I hela dokumentet är siffrorna avseende diesel och träbränsle korrigerade för att stämma bättre. Där har diesel- och träbränsleanvändningen för åren 2001, 2002, 2003 och 2004 beaktats och dessa siffror avser år 2001 genomgående i rapporten. Hushållssektorn använder mest energi i Högsby. Energianvändningen har dock minskat hos hushållen sedan Se Figur 2. Transporterna och industrin är de två andra stora samhällssektorer som står för en stor andel av energianvändningen i Högsby kommun. Figur 2 Energianvändningen i samhällssektorerna i Högsby kommun åren 1990, 1995, 2000, 2005 och

46 Den sammantagna energianvändningen har inte förändrats mellan 1990 och 2008 i MWh, men fördelningen var energin används i samhället har förändrats, och dessutom har energislagen förändrats. Hushållen har använt mindre energi de senare åren, medan transportsektorn, industri, jord- och skogsbruk använder något mera. Den stora stormfällningen Gudrun är antagligen en delorsak till förändringarna. Figur 3 Energianvändningen i Högsby kommun. 1990, 1995, 2000, 2005 och

47 Slutlig energianvändning, fördelat på energislag och samhällssektorer Den specifika energianvändningen fördelat på samhällssektorer i Högsby kommun redovisas i Tabell 3 till Tabell 8. jordbruk, skogsbruk och fiske (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Elenergi Tabell 3 Specifik energianvändning jordbruk, skogsbruk och fiske Industri och byggverksamhet (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Träbränsle Övrigt Elenergi Tabell 4 Specifik energianvändning industri och byggverksamhet Offentlig verksamhet (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Elenergi Tabell 5 Specifik energianvändning offentlig verksamhet Transporter (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Bensin Diesel Elenergi Tabell 6 Specifik energianvändning transporter Övriga tjänster (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Avser Avser Avser Avser Avser

48 Eldningsolja Eldningsolja > Elenergi Tabell 7 Specifik energianvändning övriga tjänster Hushåll (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Träbränsle Elenergi Tabell 8 Specifik energianvändning hushåll 14 Avser Avser

49 Bensin och diesel Bensintillförseln har minskat i Högsby sedan Samtidigt har dieseltillförseln ökat kraftigt. Etanoltillförseln är fortfarande väldigt liten och utgör än så länge en försvinnande liten andel av drivmedelsförbrukningen i Högsby. Se Figur 4. Figur 4 Fordonsbränslen Högsby kommun 25

50 Förnyelsebar energi Andelen förnyelsebar energi har ökat sedan Träbränslet spelar en viktig roll för Högsby kommun, och den energi som genereras via värmepumpar ger ett viktigt tillskott till den förnyelsebara energianvändningen. Se Figur 5. Det är främst industrin och hushållen som står för biobränsleanvändningen i kommunen. Under år 2010 etablerades ett lokalt fjärrvärmeverk i Högsby kommun, varför biobränsleanvändningen antas gå upp ytterligare under de kommande åren. Figur 5 Förnyelsebar energi i Högsby 1990, 1995, 2000, 2005 och Elanvändningen har varierat mellan och MWh över åren I emissioner är elanvändningens emissioner inte medräknade. Anledningen är att Sveriges produktionsmix i princip består huvudsakligen av vattenkraft och kärnkraft och därför är fri från utsläpp av fossil koldioxid Se Rubrik 1.3 Metod och 1.5 Avgränsningar, felkällor och referenser för hanteringen av el i energibalansen 26

51 Andelen förnyelsebar energi har ökat från cirka 55 % under 90-talet till cirka 64 % år Se Figur 6. Ungefär 60 % av elenergin som används i Högsby producerades år 2008 lokalt i vattenkraftverk, samtidigt som drygt hälften av den svenska elmixen producerades av förnybara energikällor år I beräkningen är dels biobränsle, tillskott via värmepumpar samt solenergi och lokalt producerad elenergi medräknad. Dessutom är andelen förnylsebar el baserat på den svenska elmixen medräknad i detta. Figur 6 Andel förnyelsebar energi i Högsby kommun Utbyggnad av fjärrvärme, närvärme och andra förnybara energikällor sker på flera håll i länet, även i Högsby kommun. Uppskattningsvis kommer en stor förändring avseende biobränsleanvändning/förnybara energikällor och oljeanvändning att avspeglas i kommande energibalanser. 27

52 Bruttoregionalprodukten jämfört med energianvändningen Den totala energianvändningen har endast ökat med 3 % mellan 1990 och 2008, (vilket kan ligga inom felmarginalen i statistiken) var andelen förnyelsebar energi 39 % av den totala energitillförseln, 2008 har andelen förnyelsebar energi ökat till 49 %. Elanvändningen har ökat med cirka 2 % under samma period. Per capita År 1990 år 1995 År 2000 År 2005 År 2008 BRP (per capita, i.u i.u löpande priser) kr kwh/kr i.u i.u 0,21 0,22 0,20 CO2 (ton per capita) 3,3 3,5 3,1 3,3 3,9 Användning 29,7 27,5 27,1 33,0 37,0 (MWh/capita) Fossila bränslen 12,4 13,1 11,5 12,2 14,8 (MWh/capita) Förnyelsebar energi 8,8 5,7 6,5 10,5 11,7 (MWh/capita) Elenergi (MWh/capita) 8,5 8,7 9,1 10,3 10,5 Total slutlig energitillförsel (MWh) CO2 (ton) BRP (kkr) i.u i.u CO2/BRP (kg/kr) i.u i.u 23,8 21,5 21,4 kwh/brp kkr i.u i.u 210,0 217,1 201,3 Tabell 9 BRP, CO2-utsläpp och energitillförsel, per capita och totalt 28