STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING HÖGSBY KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING HÖGSBY KOMMUN"

Transkript

1 STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING HÖGSBY KOMMUN Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för att lösa problemet. För att kunna begränsa och på sikt sänka växthuseffekten måste alla länder i världen medverka. Klimat förändringarna har redan hunnit skapa stora katastrofer världen över och det påverkar oss i Högsby kommun i hög grad, exempelvis stormarna Gudrun och Per har orsakat skador i vår omgivning och påminner oss om att det är hög tid att ta tag i problemet. I policyn Möjligheternas kommun som kommunfullmäktige i Högsby kommun har fastställt finns visionen att bli den gröna kommunen som brukar utan att förbruka och som satsar på miljödriven teknik och förnyelsebara energislag. Högsby kommun och Kalmar län har ett bra utgångsläge när det gäller att minska sin klimatpåverkan. Regionen har god tillgång på biobränsle genom skogsbruket samt förutsättningar att bygga ut vindkraften. Detta dokument innehåller de beslut och handlingsplaner som är aktuella 2011 samt innehåller även en bilaga med en energibalans för Högsby kommun. Beslut att skriva på Borgmästaravtalet, protokoll KS Anslutningsformulär Borgmästaravtalet, Energieffektiviseringsstödet, sammanträdesprotokoll Utdrag ur Agenda 21/Miljöprogram antagen Utdrag ur miljöhandbok för Högsby kommun, reviderad Energi- och klimatstrategi, godkänd av KS Handlingsplan energieffektivisering fastigheter Handlingsplan energieffektivisering transporter Energibalans Högsby kommun, framtaget av Energikontor Sydost i februari 0211

2

3

4

5

6 Utdrag ur Högsby kommuns Agenda 21/miljöprogram, fastställd , KF 227. Följande mål och åtgärder är beslutade och gäller för hela kommunen inte bara för kommunens verksamhet. 1 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lokala mål Inga fastigheter i kommunen ska använda fossila bränslen för uppvärmning Alla kommunalt anlitade entreprenörers fordon ska vara miljöklassade enligt vägverkets definition senast Åtgärder Öka tillgången på förnyelsebara energikällor. Jobba för energieffektiviseringar inom alla områden. Konvertera från fossila bränslen till biobränslen för uppvärmning. Framtagande av energistrategi som verkar för ökad utbyggnad av när- och fjärrvärme. Öka antal km GCM-vägar i kommunen. Satsa på förnyelsebara bränslen för bilar/fordon och arbetsredskap. Uppmuntra och skapa förutsättningar för samåkning; t ex genom bilpooler och pendlarparkeringar. Erbjuda alla invånare energirådgivning. Påverka behov och val av transportsätt. Miljöinriktad transportpolicy för varor och tjänster i kommunen. 2 FRISK LUFT Lokala mål Andelen miljögodkända vedpannor i Högsby kommun ska öka med 10 %-enheter till 2010 från 2007 års nivå. Öka andelen kollektivresandet med buss och tåg, med 10 % till 2010 från 2005 års nivå. Åtgärder Öka tillgången till alternativa drivmedel som t ex biogas, etanol, metanol, och rapsdiesel. Ta fram en vedeldningspolicy som reglerar eldningen med biobaserade bränslen inom områden med detaljplan. Ge alla invånare i kommunen energirådgivning. Öka andelen cykelbanor i och utanför samhällena. Informera om att använda alkylatbensin i båtmotorer, motorsågar och gräsklippare eller byt till fossilbränslefria alternativ. Uppmuntra samåkandet i kommunen. Minimera behovet av bil vid korta transporter. Minska användandet av fossila bränslen. Ta fram förslag på hur kollektivtrafiken kan förbättras för att nå en större resandefrekvens.

7 Miljöhandbok för Högsby Kommun MA 2003:38 Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1 Avsnitt Övergripande miljömål och detaljerade miljömål Sidor tot 3 Datum Rev dat Sign. AG Godk Övergripande miljömål Övergripande miljömål för Högsby kommun fastställdes av Kommunstyrelsen Flera av dessa mål skulle ha uppnåtts vid utgången av 2009 vilket gör att dessa mål inte längre är aktuella. Nedan följer ett förslag på nya övergripande miljömål, inklusive de mål som finns sedan tidigare som ännu inte är uppfyllda. De mål som är gulmarkerade är förslag till nya mål eller ändring av ett gammalt mål. A Avfallshanteringen Avfallshanteringen räknas inte till de betydande miljöaspekterna eftersom inget av kommunens verksamhetsavfall i bedömning av miljöaspekter ( ) kommer upp över 80 poäng. Vi anser ändå att avfallshantering är en viktig del att arbeta med då flera av kommunens verksamheter ger upphov till relativt mycket avfall. Kommunen ansvarar också för att ta hand om hushållens sopor. Mängden sorterat återvinningsbart avfall ska öka. B Transporter Det sker mycket transporter inom kommunens verksamhet framför allt inom äldrevården och på tekniska förvaltningen. Transporterna räknas som en betydande miljöaspekt. Övergripande miljömål Vid 2012 års utgång ska 100 % av alla kommunens personbilar klassas som miljöfordon enligt Vägverkets miljöbilsdefinition. År 2020 ska alla kommunens arbetsfordon klassas som miljöfordon så till vida att de är avsedda att drivas med el, bränsleceller, hybridteknik eller alternativa drivmedel. Tjänsteresor med kollektiva färdmedel ska öka med 10 % till 2014 jämfört med 2009 års nivå. C Energiförbrukning Högsby kommun förvaltar många fastigheter och är därmed en stor energianvändare. Det är främst uppvärmning med olja som ger betydande miljöaspekter. På tre av kommunens fastigheter har man under 2009 bytt ut oljeuppvärmningen mot pellets respektive värmepump. Sju fastigheter värms fortfarande upp med olja. Kommunen är också en stor el-förbrukare och all energiförbrukning ger upphov till någon form av miljöpåverkan. Elförbrukningen anses inte vara någon betydande miljöaspekt men vi tycker ändå att det är en viktig fråga att arbeta med, det är även möjligt att spara pengar på att minska elförbrukningen.

8 2(3) Övergripande miljömål Inga kommunala fastigheter ska använda fossila bränslen för uppvärmning vid utgången av Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 10 % vid utgången av 2014 jämfört med 2009 års nivå. D Pappersförbrukning Den direkta miljöpåverkan är relativt liten, men för att även de administrativa delarna av verksamheten ska känna att de medverkar i miljöledningssystemet anser vi att det är viktigt att dessa är med. Övergripande miljömål Samtliga verksamheter ska genom övergång till digitala rutiner minimera behovet av papper. E Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten från kommunens verksamheter sker främst i form av utsläpp av kväve, fosfor och syreförbrukande från kommunens avloppsreningsverk. Dessa ämnen påverkar miljön genom övergödning. Avloppsreningsverken är byggda på och början av 70-talet och behöver ses över. Övergripande miljömål Samtliga avloppsreningsverk/avloppsreningsanläggningar som drivs i kommunens regi ska klara föreskrivna utsläppskrav. Mängden ovidkommande vatten i spillvattennätet ska minska (med 10 %) till år F Upphandling Upphandling är inte en betydande miljöaspekt, men anses vara en viktig förebyggande åtgärd. Genom att välja miljövänliga varor och tjänster flyttar man förbättringsåtgärden mot miljöproblemets källa. Övergripande miljömål Vid inköp av varor eller tjänster ska det mest miljövänliga alternativet beaktas. En övergripande miljöhänsyn skall beaktas vid inköp av livsmedel, där målsättningen bör vara att andelen ekologiska varor i kommunens kök skall på sikt vara 25 % av det ekonomiska värdet.

9 3(3) G Opinion Kommunen har stora möjligheter att kommunicera miljö genom de utåtriktade verksamheterna. Genom att också kommunicera med barnen och ungdomarna inom Mjuk sektor kan vi nå större delen av kommuninnevånarna. Övergripande miljömål Alla förskolor och skolor ska ha någon pedagogisk verksamhet som förklarar och stimulerar kretsloppstänkande. Miljöinformation ska tillhandahållas kommuninnevånarna och näringslivet. Skolorna ska årligen genomföra något miljöprojekt och praktiskt miljöarbete.

10 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (3) kommunstyrelsen KS 52 DNR: MA Energieffektiviseringsstödet Högsby kommun har ansökt om och beviljats energieffektiviseringsstöd från Energimyndigheten. I och med att Högsby kommun beviljades stödet åtar vi oss att fastställa en strategi för energieffektivisering. Denna strategi ska omfatta en nulägesanalys och innehålla mål för den energieffektivisering som kommunen avser att uppnå till och med år 2014 och Strategin ska även innehålla en tidsatt handlingsplan för arbetet med energieffektivisering. Kommunen förbinder sig också till att aktivt arbeta för att genomföra strategin, samt att genomföra två av de åtgärder som framgår av förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter. Nulägesanalys för 2009, mål och handlingsplaner ska redovisas till Energimyndigheten senast den 31 mars Historik/Beslutsunderlag Högsby kommun har arbetat med miljömål bland annat i miljöledningssystemet, Agenda 21 och vid framtagande av Energi- och Klimatstrategi för kommunen fastställde kommunstyrelsen Högsby kommuns Energi- och Klimatstrategi som omfattar följande mål gällande transporter och energiförbrukning: Energiförbrukning Inga kommunala fastigheter ska använda fossila bränslen för uppvärmning vid utgången av Alla oljeuppvärmda lokaler ska ha ersatts av uppvärmning genom förnyelsebara energislag senast Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 10 % vid utgången av 2014 jämfört med 2009 års nivå. Transporter Vid 2010 års utgång ska 75 % av alla kommunens personbilar klassas som miljöfordon enligt vägverkets miljöbilsdefinition. År 2020 ska alla kommunens arbetsfordon klassas som miljöfordon så till vida att de är avsedda att drivas med el, bränsleceller, hybridteknik eller alternativa drivmedel. Vid framtagande av förslag till mål för energieffektiviseringsstödet har hänsyn till de mål som fastställts i Energi- och Klimatstrategin tagits. Vissa av målen har ändrats något för att passa med de årtal (2014 och 2020) som ska anges vid målsättningen för energieffektiviseringsstödet. Miljö- och hälsoskyddsinspektör Anna Göthberg redovisar nulägesanalysen och mål för energieffektiviseringsstödet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 HÖGSBY KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (3) kommunstyrelsen KS 52 DNR: MA Miljö- och hälsoskyddsinspektör Anna Göthberg redovisar nulägesanalysen för kommunstyrelsen och meddelar att två nya mål har tillkommit, nämligen Årsförbrukningen av drivmedel i personbilsflottan, mätt som energianvändningen i kwh/km, ska vara oförändrad 2014 jämfört med 2009 års nivå. Årsförbrukningen av drivmedel i personbilsflottan, mätt som energianvändningen i kwh/km, ska vara oförändrad 2020 jämfört med 2009 års nivå. Kommunstyrelsens beslut enligt kommunledningsutskottets förslag Nulägesanalysen godkännes och fastställs. Nedanstående mål för transporter och energiförbrukning antages och fastställes. Energiförbrukningsmål: - Inga kommunala fastigheter ska använda fossila bränslen för uppvärmning vid utgången av Alla kommunala fastigheter ska använda förnyelsebara energislag för uppvärmning senast Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 10 % (1000 MWh) vid utgången av 2014 jämfört med 2009 års nivå. - Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 20 % (2000 MWh) vid utgången av 2020 jämfört med 2009 års nivå. Transportmål: - Vid 2014 års utgång ska 75 % av alla kommunens personbilar klassas som miljöfordon enligt definition i förordning (2007:380) om miljöbilspremie. - År 2020 ska alla kommunens personbilar klassas som miljöfordon enligt definition i förordning (2007:380) om miljöbilspremie. - Årsförbrukningen av drivmedel i personbilsflottan, mätt som energianvändningen i kwh/km, ska vara oförändrad 2014 jämfört med 2009 års nivå. - Årsförbrukningen av drivmedel i personbilsflottan, mätt som energianvändningen i kwh/km, ska vara oförändrad 2020 jämfört med 2009 års nivå. Beslutsunderlag. Nulägesanalys 2009.pdf Beslutsexpediering: Miljö- och hälsoskyddskontoret Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 1(8) Energi- och klimatstrategi Godkänd KS Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg

13 2(8) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för att lösa problemet. För att kunna begränsa och på sikt sänka växthuseffekten måste alla länder i världen medverka. Klimat förändringarna har redan hunnit skapa stora katastrofer världen över och det påverkar oss i Högsby kommun i hög grad, exempelvis stormarna Gudrun och Per har orsakat skador i vår omgivning och påminner oss om att det är hög tid att ta tag i problemet. I policyn Möjligheternas kommun som kommunfullmäktige i Högsby kommun har fastställt finns visionen att bli den gröna kommunen som brukar utan att förbruka och som satsar på miljödriven teknik och förnyelsebara energislag. Högsby kommun och Kalmar län har ett bra utgångsläge när det gäller att minska sin klimatpåverkan. Regionen har god tillgång på biobränsle genom skogsbruket samt förutsättningar att bygga ut vindkraften. Denna plan styr hur vi ska arbeta med att utesluta fossilbränsle som energikälla i kommunen samt att minska vår totala energiförbrukning. Som ett led i detta arbete har Högsby kommun valt att ingå i det riksomfattande projektet Uthållig Kommun som leds av Energimyndigheten. Projektet har följande mål: Effektivare energianvändning Mer vindkraft, biogas och andra förnybara bränslen. Regionalt samarbete för att minska klimatpåverkan Tillväxt och fler jobb i dialog med näringslivet. Energimyndigheten hjälper genom detta projekt kommunerna med kunskap, information och nätverksbyggande. En viktig del av arbetet i Uthållig Kommun är att kommunerna ska lära sig av varandras erfarenheter. Arbetet med uthållig kommun samordnas av regionförbundet. Projektet pågår under , målet är att kommunerna ska fortsätta arbetet med de lokala energifrågorna även efter det att projektet är avslutat. Denna strategi omfattar i både kommunens direkta (t.ex. uppvärmning, el mm.) och indirekta (t. ex. resor) klimatpåverkan. Det är endast utsläpp av koldioxid som behandlas i denna strategi. Bakgrund Högsby kommun har under ett antal år arbetat aktivt med miljö- och klimatfrågor antogs Agenda 21 som uppkom vid FN-konferensen i Rio de Janeiro Agenda 21 består av FN-s riktlinjer för de ökande miljöhoten som sammanställdes efter konferensen Under 2008 reviderades vår lokala version av Agenda 21. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg

14 3(8) Vad har gjorts hittills? Energideklarationer har gjorts för alla kommunens fastigheter. Alla nya bilar som köps in eller leasas av kommunen ska vara miljöbilar. En ny resepolicy har tagits fram för kommunen för att öka resandet med kollektivtrafik i tjänsten. Från och med 2008 övergick kommunen till inköp av grön el. Genomförda åtgärder under 2009 Skolorna i Ruda och Fagerhult har konverteras från oljeuppvärmning till uppvärmning med biobränsle. Utbyggnad av fjärrvärmenätet. De tre panncentralerna har kopplats tillsammans i ett fjärrvärmenät. Ett antal kommunala och privata fastigheter har anslutits till nätet. Beskrivning och analys av nuläget Nulägesbeskrivning av energitillförseln och energianvändningen i Kalmar län 2007 En kartläggning av energitillförseln och energianvändningen i Kalmar län för 2004 genomfördes av Energikontor sydost på uppdrag av regionförbundet i Kalmar län. Statistiken i kartläggningen kommer i huvudsak från Statistiska centralbyrån. Den största energianvändaren i länet är industrin med 6,6 TWh följt av transportsektorn med 2,4 TWh och hushållen med 2,1 TWh. Biobränslet står för 50 % av den totala energitillförseln i Kalmar län, detta är högre än riksgenomsnittet på 18 %. De fossila bränslena står för ca 30 % av länets energibehov jämfört med den nationella nivån på 51 %. Andelen elenergi är 20 %, detta är något lägre än de 31 % för riksgenomsnittet. Andelen biobränsle har ökat kraftigt sedan 1990 då andelen istället var 31 % för länet, ökningen kan delvis härledas till produktionsökningen på Mönsterås bruk. Den ökande användningen av biobränslen för fastighetsuppvärmning påverkar också denna förändring. Energiläget i Högsby kommun 2007 År 2007 var den totala bruttotillförseln av energi i Högsby kommun 0,21 TWh. Andelen fossila bränslen är störst med 41,4 % av den totala användningen, elenergin står för 28,6 % och biobränslen för 30 %. Användningen av biobränslen är oförändrat både 1990 och 2007 var andelen biobränsle 30 %. Förbrukningen av fossila bränslen har minskat med 1 % och förbrukningen av elenergi har ökat med 2 %. Dock har det totala energianvändningen minskat med 9 % per capita från 1990 till Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg

15 4(8) I nedanstående tabell visas fördelningen mellan de olika energislagen för Högsby kommun och Kalmar län. 100% 80% 60% 40% 20% Elenergi Biobränslen Fossila bränslen 0% Högsby kommun Kalmar län Högsby kommun Kalmar län Högsby kommun Kalmar län Högsby kommun Kalmar län Högsby kommun Kalmar län I Högsby kommun är dock den totala energiförbrukningen per capita betydligt lägre än i hela länet, se nedanstående tabell. Energiförbrukning per capita 70 MWh/år Kalmar län Högsby kommun Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg

16 5(8) Var används energin? I diagrammet nedan framgår storleksordningen av energiförbrukningen i de olika samhällssektorerna GWh Jordbruk,skogsbruk,fiske Industri, byggverks. Offentlig verksamhet Transporter Övriga tjänster Hushåll Sammanfattningsvis kan man se att Högsby kommuns energianvändning är i princip oförändrad sedan 1990, energianvändningen har endast minskat med 1,8 MWh sedan Men förbrukningen per invånare är mindre än hälften av länsgenomsnittet. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg

17 6(8) Mål EU och nationellt EU har tre mål för år 2020 (jmf år 1990): 40 % lägre utsläpp av växthusgaser till % högre energieffektivitet 50 % av all energi ska vara förnyelsebar. I detta mål ingår även att andelen biodrivmedel ska vara 10 % av trafikens energianvändning. Sverige har 15 nationella miljökvalitetsmål och några av dem är starkt knutna till energi- och klimatfrågan: Begränsad klimatpåverkan utsläppen av klimatpåverkande gaser. Frisk luft minskade emissioner av olika gaser, även klimatrelaterade Skyddande ozonskikt del av problematiken med energirik UV-strålning. God bebyggd miljö energibesparing och hushållning, behandling avfall. Regionala miljömål i Kalmar län I Kalmar län ska utsläppet av växthusgaser reduceras med 15 % från 1990 till 2010, (beräknat som koldioxidekvivalenter). År 2030 ska inget nettoutsläpp av fossil koldioxid ske. Regionförbundets mål Fyra klimatmål för Mindre än 4,4 ton fossil koldioxid per person % mindre koldioxid från transporter jämfört med Samhällsbetalda resor ska vara förnybara till 40 %. 4. Alla offentliga personbilar är miljöbilar. Fyra klimatmål för Utsläppen av fossil koldioxid ska reduceras med minst 50 % från 1990 till Energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska med 20 % till år 2020 och 50 % till 2050 i förhållande till användningen 1995 (nationellt och regionalt miljömål/delmål). 3. År 2020 används inga fossila bränslen för uppvärmning. Länets produktion av förnyelsebar el är minst lika stor som konsumtionen av el. 4. Alla samhällsbetalda resor ska vara klimatneutrala. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg

18 7(8) Kommunala mål Övergripande mål Transporter Vid 2012 års utgång ska 100 % av alla kommunens personbilar klassas som miljöfordon enligt Vägverkets miljöbilsdefinition. År 2020 ska alla kommunens arbetsfordon klassas som miljöfordon så till vida att de är avsedda att drivas med el, bränsleceller, hybridteknik eller alternativa drivmedel. Tjänsteresor med kollektiva färdmedel ska öka med 10 % till 2014 jämfört med 2009 års nivå. Energiförbrukning Inga kommunala fastigheter ska använda fossila bränslen för uppvärmning vid utgången av Alla oljeuppvärmda lokaler ska ha ersatts av uppvärmning genom förnyelsebara energislag senast Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 10 % vid utgången av 2014 jämfört med 2009 års nivå. Högsby kommun, Högsby. Tel vx , fax , bg

19 HANDLINGSPLAN ENERGIEFFEKTIVISERING FASTIGHETER VERKSAMHET ÅTGÄRD ANSVARIG BERÄKNAD BESPARING (kwh) TIDSPERIOD FÖR GENOMFÖRANDE Fröviskolan Beräkning på lönsamma energieffektiviseringsåtgärder tas fram utifrån energideklaration. Miljö- och byggandskontoret 0 Genomförd 2011 Fröviskolan Lönsamma åtgärder enligt beräkning utförs Tilläggsisolering vind Hemtjänstslokal Installation av ny undercentral för fjärrvärme, Hemtjänstlokal Installation av nya termostatventiler, Hemtjänstlokal Installation av nytt ventilationsaggregat, Hemtjänstlokal Styr och övervakningssystem, Hemtjänsten. Nytt ventilationsaggregat sporthallen Installation av ny undercentral för fjärrvärme, sporthallen Installation av nya termostatventiler, sporthallen Styr och övervakningssystem, sporthallen. Installation av ny Östra Smålands Kommunalteknikförbund

20 energieffektiv belysning, sporthallen Tilläggsisolering vind, mellanstadiet Installation av ny shuntgrupper för värme, mellanstadiet Installation av nya termostatventiler, mellanstadiet Styr och övervakningssystem, mellanstadiet. Installation av ny shuntgrupper för värme, matsalen Installation av nya termostatventiler, matsalen Tilläggsisolering vind, högstadiet Installation av ny undercentral fjärrvärme, högstadiet Installation av nya termostatventiler, högstadiet Styr och övervakningssystem, högstadiet Tilläggsisolering, resursen Installation av nya termostatventiler Installation av styr och övervakningssystem, resursen Installation av termostater, styrventiler, resursen Östra Smålands Kommunalteknikförbund

21 Anslutning till styr och övervakningssystem Nya termostatventiler, förskolan Totalt Fröviskolan: Östra Smålands Kommunalteknikförbund Fröviskolan Ruda skola Lönsamma lösningar enl beräkning utförs Byte av fönster, hemtjänsten Nya fönster på lågdelen, sporthallen Nya fönster, mellanstadiet Ny ventilation, matsalen Nya fönster, resursen Beräkning på lönsamma energieffektiviseringsåtgärder tas fram utifrån energideklaration. Miljö- och byggnadskontoret Genomfört 2011 Ruda skola Kvillgården Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Beräkning på lönsamma energieffektiviseringsåtgärder för belysningen tas fram Östra Smålands Kommunalteknikförbund Miljö- och byggnadskontoret

22 Kommunhuset Beräkning på lönsamma energieffektiviseringsåtgärder tas fram. VERKSAMHET ÅTGÄRD ANSVARIG BERÄKNAD BESPARING (kwh) TIDSPERIOD FÖR GENOMFÖRANDE Kvillgården Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Östra Smålands Kommunalteknik förbund Miljö- och byggnadskontoret Kommunhuset Lillebo Lillebo Polishuset Mogården Tegelbruket Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Beräkning på lönsamma energieffektiviseringsåtgärder tas fram. Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Beräkning på lönsamma energieffektiviseringsåtgärder tas fram. Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Östra Smålands Kommunalteknikförbund Miljö- och byggnadskontoret Östra Smålands Kommunalteknikförbund Miljö- och byggnadskontoret Östra Smålands Kommunalteknikförbund Östra Smålands Kommunalteknikförbund Skyttebo Långemåla sporthall Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Lönsamma åtgärder enligt framtaget förslag utförs. Östra Smålands Kommunalteknikförbund Östra Smålands Kommunalteknikförbund

23 VERKSAMHET ÅTGÄRD ANSVARIG BERÄKNAD BESPARING (kwh) TIDSPERIOD FÖR GENOMFÖRANDE Välengården Byte till energieffektivare/bättre belysning Östra Smålands Kommunalteknik Ugglan Bevaka uppvärmningsbehovet, går det att stänga av delar av byggnaden? förbund Östra Smålands Kommunalteknikförbund Fagerhult skola Isolering av vind/tak Östra Smålands Kommunalteknikförbund Fagerhults brandstation Genomgång av vilka ytor som hålls uppvärmda och om några kan stängas av Östra Smålands Kommunalteknikförbund Högsby brandstation Samtliga fastigheter Samtliga verksamheter Samtliga verksamheter Tillbyggnad av isolerad vägg för att slippa värma upp vagnhallen Genomgång av tätningslister fönster och dörrar, utbyte av dåliga tätningslister Utbildningar/tävling i energibesparingsåtgärder Genomgång av vindsisolering, tilläggsisolering vid behov Besparing till 2014 Östra Smålands Kommunalteknikförbund Östra Smålands Kommunalteknikförbund Miljö- och byggnadskontoret Östra Smålands Kommunalteknikförbund Besparing till

24 HANDLINGSPLAN TRANSPORTER VERKSAMHET ÅTGÄRD ANSVARIG BERÄKNAD BESPARING (kwh) Samtliga Bilar som anskaffas/hyrs i huvudsak för persontransporter ska uppfylla vägverkets miljöbilsdefinition. Samtliga Vid tjänsteresor inom tätorten ska cykel användas i största möjliga utsträckning. Samtliga Längre resor (resor utanför kommungränsen) ska i första hand ske med kollektivtrafiken. Samtliga Verksamheten ska planeras så att transporter kan samordnas eller undvikas för att minska antalet transportkilometer. TIDSPERIOD FÖR GENOMFÖRANDE Miljökontoret Miljökontoret Miljökontoret Miljökontoret

25 Energibalans 2008 Högsby Kommun Med stöd från:

26 Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Högsby kommun Lena Eckerberg, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet City_SEC WP3 Energy analysis of City_SECs and SEC Policy document Task 3.1 Energy Baseline Assessment in each Municipality Utgivare Kartbilder: Med stöd från: Energikontor Sydost AB Hantverksgatan Oskarshamn Sverige Sweden Kartbilderna används efter medgivande från Högsby kommun. Intelligent Energy for Europe och Länsstyrelsen i Kalmar Färdigställt: februari

27 Förord Regionförbundet Kalmar och Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram en regional klimat- och energistrategi, för att ge en grund för de närmaste årens arbete för minskning av utsläppen av klimatgaser enligt de nationella och regionala klimatmålen. Som ett led i detta arbete strävar Länsstyrelsen i Kalmar län efter att energibalanser upprättas för varje kommun som innehåller uppgifter om energianvändning, energiproduktion och fossilt CO 2 -utsläpp. Energibalanserna kan användas som underlag vid beslut om åtgärder och som verktyg för att i efterhand följa upp åtgärdernas verkliga påverkan. Arbetet kommer att bedrivas på ett liknande sätt i alla kommuner i Kronobergs, Kalmar och Blekinge län och kommer således att bli ett utmärkt medel för jämförelser. Samverkan sker med respektive länsstyrelse som delfinansierar arbetet. Dessutom ska Energikontor Sydost stödja kommuner i att skriva på och genomföra Borgmästaravtalet, ett europeiskt åtagande att gå längre än målen för EU:s energipolitik i termer av minskning av CO 2 -utsläpp genom ökad energieffektivitet och renare energiproduktion. Därför är denna energibalans för Högsby kommun anpassad till kraven i Borgmästaravtalet så att kommunerna på ett enklare sätt kan ansluta sig till avtalet (kan genomföra sina åtaganden enligt avtalet). Samverkan med kommunerna bedrivs inom ramen för projektet City_SEC som finansieras av Intelligent Energy for Europe-programmet. Projektet City_SEC har kommit till för att stödja lokala beslutsfattare i kommunerna i deras arbete att nå målen i Borgmästaravtalet och alltså överträffa EU:s energimål. Regionala energikontor och regionala utvecklingskontor kan bidra med information och kunskaper om de fördelar man kan få med ett kraftfullt utnyttjande av energi från förnybara källor, både socialt och ekonomiskt, och hur man kan effektivisera sin energianvändning och införa energisparåtgärder. Projektet vill dessutom främja att man även i Östeuropa ansluter sig till Borgmästaravtalet i större utsträckning än vad som hittills skett. Energibalansen är framtagen av Energikontor Sydost i nära samarbete med tjänstemän på kommunerna och delfinansieras av Länsstyrelsen i Kalmar län. Mer information om syfte, metod, källor och avgränsningar finns i sista avsnittet av energibalansen. 3

28 4

29 Sammanfattning Energibalansen är en kartläggning av energiflödet i Högsby kommun. Energiläget år 2008 jämförs också i vissa fall med hur läget var år 1990, 1995, 2000 och Syftet är att kunna utläsa tendenser och förändringar inom energiområdet. Totalt tillfördes Högsby kommun 220 GWh under år % av energitillförseln är från förnyelsebara källor. För år 2008 tillfördes cirka90 GWh från fossila bränslen, cirka70 GWh kom från förnyelsebara bränslen och drygt 60 GWh var elenergi. Bensinanvändningen har minskat sedan 1990, sedan 2004 är bensinen inblandad med cirka 5 % etanol. Dieselanvändningen har å andra sidan ökat kraftigt. Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt över åren, och det schablonberäknade energitillskottet via värmepumpar har ökat påtagligt. I Högsby finns ingen lokal vindkraft under redovisade år, men el produceras lokalt via vattenkraft. Den slutliga energianvändningen är beräknad till 211 GWh. Hushållssektorn använder mest energi i Högsby. Energianvändningen har dock minskat hos hushållen sedan Transporterna och industrin är de två andra stora samhällssektorer som står för en stor andel av energianvändningen i Högsby kommun. Den totala energitillförseln i Högsby kommun generade cirka ton koldioxid under året, det motsvarar 3,9 ton per invånare. Koldioxidutsläppen har inte förändrats nämnvärt under perioden 1990 till 2008, trots att energianvändningen ökat något. Det regionala målet för Kalmar län är 4,4 ton per capita, eftersom Högsby i dagsläget har lägre utsläpp per capita kan Högsbys lokala mål sättas betydligt lägre än det regionala målet. 5

30 Abstract The energy balance is a mapping of the energy flow in Högsby municipality. The energy situation in 2008 is in some cases compared with the situation in 1990, 1995, 2000 and 2005, with the purpose to view trends and changes in the energy area. The total energy supply to Högsby municipality in 2008 was 220 GWh. Renewable energy sources amounts to 49% of the energy supply. In 2008 approximately 90 GWh was supplied from fossil fuels, approximately 70 GWh from renewable fuels and just over 60 GWh was electric energy. Gasoline use has decreased since 1990, and after 2004 approximately 5% ethanol is mixed up in the gasoline. Diesel use on the other hand has increased heavily. The use of fuel oil has decreased a lot during the years, and the addition of energy from heat pumps has increased markedly (calculated with standard templates). There was no local wind power production in Högsby during these years, but electricity was produced locally by hydro power. The final energy use is calculated to 211 GWh. The household sector has the highest energy use in Högsby. The households energy use has however decreased since Transport and industry are the two other large sectors with a large share of the energy use in Högsby municipality. The total energy supply to Högsby municipality produced approximately 23,400 tonnes of carbon dioxide during 2008, which corresponds to 3.9 ton per person. Carbon dioxide emissions have not changed noticeably during the period 1990 to 2008, despite the energy use having increased slightly. The regional target for the County of Kalmar is 4.4 tonnes per capita, and since Högsby today has lower emissions per capita than the county, their local target can be set considerably lower than the regional target. 6

31 Innehåll FÖRORD... 3 INNEHÅLL... 7 TABELLFÖRTECKNING... 9 FIGURFÖRTECKNING HÖGSBY KOMMUN ENERGIBALANSEN Energitillförsel ENERGIANVÄNDNING Slutlig energianvändning, fördelat på energislag och samhällssektorer Bensin och diesel Förnyelsebar energi Bruttoregionalprodukten jämfört med energianvändningen Klimatutsläpp från energianvändningen Fossila bränslen Förnybar energi i Högsby kommun Biobränsle Vattenkraft Vindkraft Biogas Solenergi Värmepumpar Torv och avfall BORGMÄSTARAVTALET OM RAPPORTEN

32 Målsättning och syfte Metod Schablonberäkning avseende koldioxidutsläpp Schablonberäkning avseende värmepumpar Rapportens upplägg Avgränsningar, felkällor och referenser Källförteckning BILAGA

33 Tabellförteckning Tabell 1 Regionala, nationella och internationella miljömål. 17 Tabell 2 Bruttotillförsel energi Högsby kommun 1990, 1995, 2000, 2005 och Tabell 3 Specifik energianvändning jordbruk, skogsbruk och fiske 23 Tabell 4 Specifik energianvändning industri och byggverksamhet 23 Tabell 5 Specifik energianvändning offentlig verksamhet 23 Tabell 6 Specifik energianvändning transporter 23 Tabell 7 Specifik energianvändning övriga tjänster 24 Tabell 8 Specifik energianvändning hushåll 24 Tabell 9 BRP, CO2-utsläpp och energitillförsel, per capita och totalt 28 Tabell 10 CO2-utsläpp per fossilt bränsle Högsby 1990, 1995, 2000, 2005 och Tabell 11 Schablonvärden från Naturvårdsverket 31 Tabell 12 Större biobränslepannor i Högsby kommun, Befintliga och planerade år Tabell 13 Vattenkraftverk Högsby kommun 34 Tabell 14 Antal värmepumpsansökningar under perioden i Högsby kommun 36 Tabell 15 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp i koldioxidekvivalenter. Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabell 16 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av fluorkolväten (HFC) i koldioxidekvivalenter Fel! Bokmärket är inte definierat. 9

34 Tabell 17 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av Perfluorkarboner (PFC) i koldioxidekvivalenter Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabell 18 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av Svavelhexafluorid (SF6) i koldioxidekvivalenter Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabell 19 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av Lustgas (N2O) i koldioxidekvivalenter Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabell 20 Geografiskt fördelade emissioner. Grundade på Sveriges internationella rapportering. Utförare SMED, ansvarig myndighet Naturvårdsverket. Totala utsläpp av metan i koldioxidekvivalenter Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabell 21 Skillnader och likheter KRE Nationella utsläppsdatabasen Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabell 22 Energianvändningen fördelat på de olika samhällssektorerna 47 Tabell 23 CO2-utsläpp per samhällssektor och år

35 Figurförteckning Figur 1 Bruttotillförsel energi Högsby kommun, 1990, 1995,2000, 2005 och 2008_ 19 Figur 2 Energianvändningen i samhällssektorerna i Högsby kommun åren 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 3 Energianvändningen i Högsby kommun. 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 4 Fordonsbränslen Högsby kommun 25 Figur 5 Förnyelsebar energi i Högsby 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 6 Andel förnyelsebar energi i Högsby kommun 27 Figur 7 Koldioxidemission orsakad av fossila bränslen per capita i Högsby kommun, år 1990, 1995, 2000, 2005, 2008 och mål 2010, ton 29 Figur 8 CO2-utsläpp per fossilt bränsle Högsby 1990, 1995, 2000, 2005 och Figur 9 CO2-utsläpp fördelat per samhällssektor och år. 32 Figur 10 Sankeydiagram, Högsby kommun energitillförsel Figur 11 Sankeydiagram, Högsby kommun energitillförsel Figur 12 Sankeydiagram, Högsby kommun energitillförsel Figur 13 Sankeydiagram, Högsby kommun energitillförsel Figur 14 Sankeydiagram, Högsby kommun energitillförsel Figur 15 Andel förnyelsebar energi jämfört med icke förnyelsebar energi 47 Figur 16 Sveriges elproduktionsmix

36 12

37 Högsby kommun Högsby kommun ligger i Kalmar län och har knappt 6000 invånare (år 2008). Yta: 802,6 km 2 inklusive sjöar Av dessa sjöar/hav: 48,3 km 2 Befolkningsstruktur: 7,9 personer per km 2 Antal invånare: 5930 personer (år 2008) Orter och befolkning: Näringsliv: I Högsby kommun finns fem tätorter: Högsby, Berga, Ruda, Fågelfors och Fagerhult. Högsby utgör centralorten i kommunen. Näringslivet består huvudsakligen av möbeltillverkning, övrig trävaruhantering och skogsbruk. Kommunikationer: Kalmar länstrafiks huvudkontor finns i Högsby. Kommunen trafikeras med bussar och tåg, med möjliga anslutningar till Linköping, Kalmar och Växjö. 13

38 14

39 15

40 16

41 EU mål 2020 Sverige mål Kalmar län mål 1 Högsby kommun Koldioxidutsläpp 20 % mindre koldioxidutsläpp jämfört med 1990 (Energy policy for Europe 2007) 23 De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990 (nationellt delmål) 2020: Utsläppen av fossil koldioxid ska reduceras med minst 50 % från år 1990 till år Förnyelsebar energi 20 % förnyelsebar energi (Energy policy for Europe 2007) 2020: Fossilbränslefri, oberoende av olja för uppvärmning 2030: Fossilbränslefri region 2020: inga fossila bränslen används för uppvärmning, länets produktion av förnyelsebar el är lika stor som konsumtionen av el. Inga kommunala fastigheter ska använda fossila bränslen för uppvärmning vid utgången av Alla kommunala fastigheter ska använda förnyelsebara energislag för uppvärmning senast Transportsektorn 10 % förnyelsebara drivmedel (Energy policy for Europe 2007) 2020: alla samhällsbetalda resor sker med miljöfordon och/eller med förnyelsebara drivmedel. Energieffektivisering 20 % energibesparing till 2020 (jämfört med projekterad förbrukning 2020) (Energy policy for Europe 2007) 2020 (2050): minskning med 20 % (50 %) av den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler : energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler ska minska med 20 % till 2020 och 50 % till 2050 jämfört med Energiförbrukningen per m2 i kommunens fastigheter ska minska med 10 % (1000 MWh) vid utgången av 2014 jämfört med 2009 års nivå. Energiförbrukningen per m 2 i kommunens fastigheter ska minska med 20 % (2000 MWh) vid utgången av 2020 jämfört med 2009 års nivå. Tabell 1 Regionala, nationella och internationella miljömål. 1 (nooil. Kalmar län fossilbränslefri region Handlingsprogram 2010)

42 18

43 Energibalansen Energibalansen för Högsby kommun visar hur energiflödet såg ut i stora drag år Den innehåller även information för åren 1990, 1995, 2000 och Energitillförsel Totalt tillfördes Högsby kommun 220 GWh under år 2008 varav 49 % av energitillförseln kommer från förnyelsebara källor. För år 2008 tillfördes cirka90 GWh från fossila bränslen, cirka70 GWh kom från förnyelsebara bränslen och drygt 60 GWh var elenergi. Den totala energitillförseln har varit relativt konstant över åren, men en viss omsvängning till en högre andel förnyelsebar energi kan utläsas. Figur 1 Bruttotillförsel energi Högsby kommun, 1990, 1995,2000, 2005 och 2008 Tabell 2 redovisas de olika energislagen för åren 1990, 1995, 2000, 2005 och Energitillförseln har legat mellan 213 GWh (1990) och 220 GWh (2008). Bensinanvändningen har minskat sedan 1990, och sedan 2004 är bensinen inblandad med cirka 5 % etanol. Dieselanvändningen å andra sidan har ökat kraftigt (statistikunderlaget för diesel och träbränsle uppvisade stora tveksamheter avseende år 2000, där har istället 2001 års siffror används som ligger mer i linje med de övriga åren.) Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt över åren, 19

44 och det schablonberäknade energitillskottet via värmepumpar har ökat påtagligt. (Tabellen är inte normalårskorrigerad.) Användningen av eldningsolja 1 har minskat. Bruttotillförsel Högsby kommun År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Fossila Bränslen (GWh) 89,3 94,3 73,5 74,2 87,9 Bensin (MWh) Diesel (MWh) Eldningsolja 1 (MWh) Eldningsolja>1 (MWh) Förnyelsebar energi (GWh) 62,9 41,0 41,2 63,8 69,7 Etanol i.u i.u. i.u Träbränsle (MWh) Övrigt (MWh) Biooljor etc Sol (MWh) 7 i.u i.u Energi genererad via värmepumpar i.u (MWh) 8 Summa bränslen (GWh) 152,2 135,3 96,1 138,0 157,6 Elenergi (MWh) tillfört utifrån (MWh) Vattenkraft (MWh) Total energi (GWh) 212,9 197,4 172,8 200,2 219,7 Tabell 2 Bruttotillförsel energi Högsby kommun 1990, 1995, 2000, 2005 och 2008 I Högsby finns ingen lokal vindkraft under redovisade år, men el produceras lokalt via vattenkraft. Elenergitillförseln ligger konstant över tidsperioden , men mängden som tillförs utifrån fluktuerar med den lokala produktionen av vattenkraft. 5 Avser år Avser år Enligt Länsstyrelsens register över ansökningar avseende bidrag till solvärme. 8 Baserat på en beräkningsschablon som bygger på kommunens tillståndsansökningar för berg-, yt-, och sjövärme. 20

45 Energianvändning Den slutliga energianvändningen är beräknad till 211 GWh. Mellanskillnaden mellan energitillförsel och energianvändning är dels förluster, dels energi som ej finns kategoriserad i statistiken, dels energianvändning för eventuell energiproduktion. Under år 2000 sjönk energianvändningen för att sedan öka under de senare åren. Både tillförseln av diesel och träbränsle ligger påtagligt lägre detta år. Då statistiken på kommunnivå har en ganska hög osäkerhet är det möjligen svaghet i statistikunderlaget som visar sig här. I hela dokumentet är siffrorna avseende diesel och träbränsle korrigerade för att stämma bättre. Där har diesel- och träbränsleanvändningen för åren 2001, 2002, 2003 och 2004 beaktats och dessa siffror avser år 2001 genomgående i rapporten. Hushållssektorn använder mest energi i Högsby. Energianvändningen har dock minskat hos hushållen sedan Se Figur 2. Transporterna och industrin är de två andra stora samhällssektorer som står för en stor andel av energianvändningen i Högsby kommun. Figur 2 Energianvändningen i samhällssektorerna i Högsby kommun åren 1990, 1995, 2000, 2005 och

46 Den sammantagna energianvändningen har inte förändrats mellan 1990 och 2008 i MWh, men fördelningen var energin används i samhället har förändrats, och dessutom har energislagen förändrats. Hushållen har använt mindre energi de senare åren, medan transportsektorn, industri, jord- och skogsbruk använder något mera. Den stora stormfällningen Gudrun är antagligen en delorsak till förändringarna. Figur 3 Energianvändningen i Högsby kommun. 1990, 1995, 2000, 2005 och

47 Slutlig energianvändning, fördelat på energislag och samhällssektorer Den specifika energianvändningen fördelat på samhällssektorer i Högsby kommun redovisas i Tabell 3 till Tabell 8. jordbruk, skogsbruk och fiske (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Elenergi Tabell 3 Specifik energianvändning jordbruk, skogsbruk och fiske Industri och byggverksamhet (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Träbränsle Övrigt Elenergi Tabell 4 Specifik energianvändning industri och byggverksamhet Offentlig verksamhet (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Elenergi Tabell 5 Specifik energianvändning offentlig verksamhet Transporter (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Bensin Diesel Elenergi Tabell 6 Specifik energianvändning transporter Övriga tjänster (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Avser Avser Avser Avser Avser

48 Eldningsolja Eldningsolja > Elenergi Tabell 7 Specifik energianvändning övriga tjänster Hushåll (MWh) År 1990 År 1995 År 2000 År 2005 År 2008 Diesel Eldningsolja Träbränsle Elenergi Tabell 8 Specifik energianvändning hushåll 14 Avser Avser

49 Bensin och diesel Bensintillförseln har minskat i Högsby sedan Samtidigt har dieseltillförseln ökat kraftigt. Etanoltillförseln är fortfarande väldigt liten och utgör än så länge en försvinnande liten andel av drivmedelsförbrukningen i Högsby. Se Figur 4. Figur 4 Fordonsbränslen Högsby kommun 25

50 Förnyelsebar energi Andelen förnyelsebar energi har ökat sedan Träbränslet spelar en viktig roll för Högsby kommun, och den energi som genereras via värmepumpar ger ett viktigt tillskott till den förnyelsebara energianvändningen. Se Figur 5. Det är främst industrin och hushållen som står för biobränsleanvändningen i kommunen. Under år 2010 etablerades ett lokalt fjärrvärmeverk i Högsby kommun, varför biobränsleanvändningen antas gå upp ytterligare under de kommande åren. Figur 5 Förnyelsebar energi i Högsby 1990, 1995, 2000, 2005 och Elanvändningen har varierat mellan och MWh över åren I emissioner är elanvändningens emissioner inte medräknade. Anledningen är att Sveriges produktionsmix i princip består huvudsakligen av vattenkraft och kärnkraft och därför är fri från utsläpp av fossil koldioxid Se Rubrik 1.3 Metod och 1.5 Avgränsningar, felkällor och referenser för hanteringen av el i energibalansen 26

51 Andelen förnyelsebar energi har ökat från cirka 55 % under 90-talet till cirka 64 % år Se Figur 6. Ungefär 60 % av elenergin som används i Högsby producerades år 2008 lokalt i vattenkraftverk, samtidigt som drygt hälften av den svenska elmixen producerades av förnybara energikällor år I beräkningen är dels biobränsle, tillskott via värmepumpar samt solenergi och lokalt producerad elenergi medräknad. Dessutom är andelen förnylsebar el baserat på den svenska elmixen medräknad i detta. Figur 6 Andel förnyelsebar energi i Högsby kommun Utbyggnad av fjärrvärme, närvärme och andra förnybara energikällor sker på flera håll i länet, även i Högsby kommun. Uppskattningsvis kommer en stor förändring avseende biobränsleanvändning/förnybara energikällor och oljeanvändning att avspeglas i kommande energibalanser. 27

52 Bruttoregionalprodukten jämfört med energianvändningen Den totala energianvändningen har endast ökat med 3 % mellan 1990 och 2008, (vilket kan ligga inom felmarginalen i statistiken) var andelen förnyelsebar energi 39 % av den totala energitillförseln, 2008 har andelen förnyelsebar energi ökat till 49 %. Elanvändningen har ökat med cirka 2 % under samma period. Per capita År 1990 år 1995 År 2000 År 2005 År 2008 BRP (per capita, i.u i.u löpande priser) kr kwh/kr i.u i.u 0,21 0,22 0,20 CO2 (ton per capita) 3,3 3,5 3,1 3,3 3,9 Användning 29,7 27,5 27,1 33,0 37,0 (MWh/capita) Fossila bränslen 12,4 13,1 11,5 12,2 14,8 (MWh/capita) Förnyelsebar energi 8,8 5,7 6,5 10,5 11,7 (MWh/capita) Elenergi (MWh/capita) 8,5 8,7 9,1 10,3 10,5 Total slutlig energitillförsel (MWh) CO2 (ton) BRP (kkr) i.u i.u CO2/BRP (kg/kr) i.u i.u 23,8 21,5 21,4 kwh/brp kkr i.u i.u 210,0 217,1 201,3 Tabell 9 BRP, CO2-utsläpp och energitillförsel, per capita och totalt 28

Energibalans 2008. Oskarshamns kommun. Med stöd från:

Energibalans 2008. Oskarshamns kommun. Med stöd från: Energibalans 2008 Oskarshamns kommun Med stöd från: Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2008, Oskarshamns kommun Lena Eckerberg, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Energi- och klimatstrategi

Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi Antagen av Kommunfullmäktige 2009-01-26 Innehållsförteckning Inledning...3 Bakgrund...3 Vad har vi gjort hittills?...4 Beskrivning och analys av nuläget...4 Nulägesbeskrivning

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Energibalans 2010. Tingsryds kommun

Energibalans 2010. Tingsryds kommun Energibalans 2010 Tingsryds kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Energibalans 2010, Tingsryd kommun Göran Gustavsson, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom ramen för projektet SEP WP3

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun

Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Med stöd från: Färdigställandestatus: Energi- och klimatstrategi 2011-2020, Älmhults kommun Daniel Uppsäll, Projektledare, Energikontor Sydost AB inom

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB

Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Fossilbränslefri region? Mats Rydehell KanEnergi Sweden AB Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status Regionen - potential Rekommendation Innehåll Bakgrund Påverkansmöjlighet Regionen - status

Läs mer

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

2012:15. Energibalans 2010. Blekinge län. www.lansstyrelsen.se/blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län

2012:15. Energibalans 2010. Blekinge län. www.lansstyrelsen.se/blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län 2012:15 Energibalans 2010 Blekinge län Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport, år och nr: 2012:15 Rapportnamn: Energibalans 2010, Blekinge län Sammanställt av: Lisa Wälitalo,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för

Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Bakgrund... 4 Internationella och nationella målsättningar... 4 Regionala målsättningar... 4 Översiktsplan för Vimmerby kommun... 5 Nuläge... 6 Nulägesbeskrivning av

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017. Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60

Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017. Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60 Energi- och Klimatstrategi för hållbar energianvändning 2013-2017 Antagen av Kommunfullmäktige den 8 april 2013, 60 2 (21) 3 (21) Oskarshamns kommuns vision och inriktning I och med allt större insikt

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun 2015-2020 Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning GLOBALA KLIMATUTMANINGAR Jordens klimat håller på att förändras. Det är en av vår tids största

Läs mer

Statens energimyndighets författningssamling

Statens energimyndighets författningssamling Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till energieffektivisering i

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen... Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...9 4 Jämtlands och Västernorrlands

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Verksamhetsplan. Åtgärdsplan för hållbar energi i Ljungby kommun enligt Borgmästaravtalet år 2012-2020. Diarienummer: 2012/1809

Verksamhetsplan. Åtgärdsplan för hållbar energi i Ljungby kommun enligt Borgmästaravtalet år 2012-2020. Diarienummer: 2012/1809 Diarienummer: 2012/1809 Verksamhetsplan Åtgärdsplan för hållbar energi i Ljungby kommun enligt Borgmästaravtalet år 2012-2020 Gäller från: 2012-11-27 Gäller för: Ljungby kommun och kommunala bolag Fastställd

Läs mer

Energiarbete i kommunen

Energiarbete i kommunen Energiarbete i kommunen Sänk kostnaderna och ta klimatansvar Var med och bygg framtidens ekologiskt hållbara samhälle Att vår energianvändning påverkar klimatet ifrågasätts inte längre. Alla börjar förstå

Läs mer

ENERGIBALANS 2010. Blekinge och Småland. En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg

ENERGIBALANS 2010. Blekinge och Småland. En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg ENERGIBALANS 2010 Blekinge och Småland En gemensam energibalans för de fyra länen Blekinge, Jönköping, Kalmar och Kronoberg Dokumentinformation: Titel: Sammanställt av: Utgivare Energibalans 2010, Sydost

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Beslutshandling 2013-02-08 Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen 2 Plan för klimatarbetet i Köping Beslutsdelen Innehåll: 1. Varför en

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Köpings kommun Rapporten skriven av: Arbetsgruppen för "klimatplanen", 2013-02-08 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-04-28 Rapporten finns även att

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - PERSONBILAR En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Strategi för energieffektivisering

Strategi för energieffektivisering Strategi för energieffektivisering Fastigheter och persontransporter Hultsfreds kommun med HKIAB och AB Hultsfreds bostäder 2011-05-30 51 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖDET...3

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012

PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 PLAN FÖR FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUNAL VERKSAMHET 2010-2012 Innehåll Sida Inledning... 2 Värdegrund... 2 Nulägesbeskrivning... 3 Omvärldsanalys... 5 Fokusområde: Transportfordon och drivmedel... 6 Fokusområde:

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund

Begränsad klimatpåverkan. Fokus föreslås på följande målområden. Bakgrund Fokus föreslås på följande målområden Begränsad klimatpåverkan Bakgrund Genom framför allt förbränning av fossila bränslen som kol, olja och naturgas tillför människan atmosfären stora mängder av lagrad

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12

Vilken miljöbil ska man välja? www.miljofordonsyd.se Örebro 2009-05-12 Vilken miljöbil ska man välja? Örebro 2009-05-12 Mina kontaktuppgifter Jonas Lööf Kemiingenjör och miljövetare Arbetat med miljöbilar sedan 1997 Projektledare Miljöfordon Syd jonas@miljofordonsyd.se Mobil:

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer