Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1

Transkript

1 Energiläget 23

2 Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 22, TWh. 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Värmepump 2 Vattenkraft 3 Kärnkraft 4 Vindkraft Import-export el 5 Total tillförd energi i Sverige 22 uppdelad på energislag, 616 TWh, Omvandling i kraft- och värmeverk, distribution av el och fjärrvärme, omlastning och transporter, samt internationell bunkring och överföring av energiråvaror till exempelvis färg- och kemiindustrin. Totala förluster och icke energi, 215 TWh El Fjärrvärme Utrikes och icke energi 37 Förluster 46 Förluster i kärnkraft 132 Total slutlig användning 22 uppdelat på energibärare, 41 TWh Total slutlig användning uppdelat på sektorer (och energibärare), 41 TWh Industri 152 Bostäder, service mm 155 Inrikes transporter Anmärkning: 1 Preliminär statistik. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 2 Värmepumpar avser stora värmepumpar i energisektorn. Tillförd energi till energisystemet avser producerad värme, 7 TWh. Upptagen värme från omgivningen var knappt 5 TWh och drivenergi från el drygt 2 TWh. 3 Vattenkraft inklusive vindkraft tom år Kärnkraft redovisas brutto, dvs. som tillförd kärnbränsleenergi enl. FN/ECE:s riktlinjer. 5 Nettoimport av el räknas som tillförsel. 6 Oljeanvändning för transporter inkluderar även etanol, ca,5 TWh. 7 Övriga figurer, om ej annat anges är källan SCB, Energimyndighetens bearbetning. Källa: SCB, Energimyndighetens bearbetning. 7

3 Figur 2: Sveriges totala energianvändning, exklusive nettoelexport Utrikes sjöfart och användning till icke energiändamål 6 TWh Industri Förluster i kärnkraften 1 Omvandlings- och distributionsförluster Bostäder, service m m Inrikes transporter Anm: 1 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.

4 Figur 3a: Sveriges energitillförsel, exklusive nettoelimport Kärnkraft brutto 2 TWh 4 3 Vattenkraft 1 Biobränslen 2 1 Värmepumpar i fjärrvärmeverk Kol Oljeprodukter Naturgas, stadsgas Anm: 1 Inklusive vindkraft t.o.m. 1996, 2 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften

5 Figur 3b: Sveriges nettoelimport (+) och nettoelexport (-) TWh

6 Figur 4: Sveriges elanvändning per sektor TWh Transporter Industri 6 4 Bostäder, service m m Fjärrvärme, raffinaderier Distributionsförluster

7 Figur 5: Vindkraftens utveckling Antal, GWh, MW Antal verk (st) Elproduktion (GWh) Installerad effekt (MW) Källa: Elforsk och Energimyndigheten.

8 Figur 6: Sveriges elproduktion per kraftslag TWh Vattenkraft och vindkraft Vindkraft (fr o m 1997) Kondenskraft Gasturbiner Kraftvärme i industrin Kraftvärme Kärnkraft

9 Figur 7: Insatt bränsle för elproduktion (exkl. kärnbränsle) Olja 15 GWh 1 Gasol Naturgas Biobränslen Kol inkl koksoch masugnsgas -1-2

10 Figur 8: Sveriges elimport januari 21 december 22, GWh/vecka. 8 7 Polen GWh/vecka Tyskland Norge 2 Finland 1 Danmark Källa: Svensk Energi, Energimyndighetens bearbetning.

11 Figur 9: Sveriges elexport januari 21 december 22, GWh/vecka. 8 7 Tyskland GWh/vecka Polen Norge Danmark Finland Källa: Svensk Energi, Energimyndighetens bearbetning.

12 Figur 1: Sveriges nettoutbyte av el per land januari 21 december 22, GWh/vecka. Import Norge Finland Danmark Tyskland Polen Gwh/vecka -2 Export Källa: Svensk Energi, Energimyndighetens bearbetning.

13 Figur 11: Elproduktion per invånare med relativ fördelning på kraftslag kwh Island Norge Kanada Sverige USA Finland Schweiz Frankrike Japan Belgien Tyskland Danmark Storbritannien Spanien Nederländerna Italien EU totalt OECD totalt Biobränsle och avfall Fossilkraft Kärnkraft Vattenkraft m m Anm: Vattenkraft inkluderar vindkraft, sol- och geotermisk el. Fossilkraft i huvudsak kolkraft eller gaskraft. Källa: Electricity Information 23, IEA.

14 Figur 12: Användning av biobränslen, torv, m m i industrin TWh Övriga branscher Sågverksindustrins biprodukter Massaindustrins övriga biprodukter Massaindustrins returlutar Biobränslen för elproduktion

15 Figur 13: Användning av biobränslen, torv, m m i fjärrvärmeverk TWh 3 Avfall 2 1 Övriga bränslen Biobränslen för elproduktion Trädbränsle Tallbeckolja Torv

16 Figur 14: Användning av fjärrvärme TWh Förluster Bostäder, service m m Industri

17 Figur 15: Tillförd energi i fjärrvärme TWh Värmepumpar i fjärrvärmeverk Elpannor Spillvärme m m 2 1 Oljeprodukter Energikol inkl hyttgas Biobränslen, torv m m Naturgas, inkl gasol

18 Figur 16: Levererad fjärrkyla Antal, GWh Antal abonnenter Levererad fjärrkyla Källa: Svensk Fjärrvärme, Energimyndigheten

19 Figur 17a: Import av råolja uppdelat på ursprung Övriga länder Miljoner ton 15 1 Nordsjön 5 Övriga Mellanöstern Övriga OPECländer Saudiarabien

20 Figur 17b: Nettoimport (+) och nettoexport (-) av raffinaderiprodukter miljoner ton

21 Figur 18: Sveriges användning av oljeprodukter miljoner m Bensin Flygbränsle 1 Dieselolja Eldningsolja 1 Eldningsolja

22 Figur 19: Löpande och reala priser på lätt råolja US dollar per fat Löpande pris Realt pris Dieselolja Eldningsolja 1 Eldningsolja Klla: Världsbanken, BP.

23 Figur 2: Sveriges användning av energikol Handelsträdgård 25 1 ton 2 15 Industri 1 Kraftvärmeverk 5 Värmeverk

24 Figur 21: Tillförsel av naturgas i Sverige 22 uppdelad på sektorer, totalt 933 miljoner kubikmeter. Bostäder, service m m 15% Transporter 1% El- och värmeverk 38% Industri 41% Gas-och koksverk, förluster m m 5% Källa: The Statistical Review of World Energy 23,

25 Figur 22: Naturgasproduktion i världen 22, totalt miljarder kubikmeter. Asien och Stillahavsregionen 12% Afrika 5% Mellanöstern 9% Nordamerika 3% Central- och Sydamerika 4% Ryssland 22% EU 8% Övriga Europa och Eurasien exkl Ryssland 9% Anm: P g a avrundning summerar figuren till 99%. Källa: The Statistical Review of World Energy 23,

26 Figur 23: Naturgasanvändning i världen 22, total miljarder kubikmeter. Asien och Stillahavsregionen 13% Afrika 3% Mellanöstern 8% Nordamerika 31% Ryssland 15% Central- och Sydamerika 4% Övriga Europa och Eurasien exkl Ryssland 11% EU 15% Källa: The Statistical Review of World Energy 23,

27 Figur 24: Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m m TWh 15 1 Fjärrvärme Övriga bränslen Biobränslen, torv m m El 5 Oljeprodukter

28 Figur 25: Temperaturkorrigerad elanvändning inom sektorn bostäder, service m m Elvärme TWh 4 3 Hushållsel 2 1 Driftel

29 Figur 26: Slutlig energianvändning inom industrisektorn TWh 1 5 Kol och koks Biobränslen, torv m m Fjärrvärme El Naturgas och stadsgas Oljeprodukter

30 Figur 27: Industrins specifika oljeanvändning , 1991 års priser.,6 kwh/kr (förädlingsvärde),5,4,3,2,1, Industrin totalt Verkstadsindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri

31 Figur 28: Industrins specifika elanvändning , 1991 års priser.,6 kwh/kr (förädlingsvärde),5,4,3,2,1, Industrin totalt Verkstadsindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri

32 Figur 29: Industrins användning av olja och el Elanvändning, TWh 6 Produktionsindex för 22 (174) 2 (172) industrin 199 = 1 Värde inom parentes. 199 (1) (93) 1992 (91) 1995 (119) (83) 1965 (6) 1975 (85) 1973 (83) 197 (76) (42) 1955 (32) Oljeanvändning, TWh

33 Figur 3: Slutlig energianvändning i transportsektorn Naturgas inkl gasol Etanol Eo 2 5 Bunkerolja El Diesel/Eo1 Flygbränsle m m 4 2 Bensin

34 Figur 31: Total slutlig energianvändning i EU fördelad på energibärare 1985, 199, 2 och Mtoe

35 Figur 32a: Total slutlig energianvändning i EU fördelad på energibärare 21. Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike Mtoe Kol och koks Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Biobränslen, torv m m El Fjärrvärme Källa: IEA.

36 Figur 32b: Total slutlig energianvändning i EU fördelad på energibärare 21. Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Luxemburg Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike Procent Kol och koks Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Biobränslen, torv m m El Fjärrvärme Källa: IEA.

37 Figur 33: EU-ansökarländernas energianvändning uppdelad på energibärare för år Mtoe Länder klara för medlemsskap 1 Övriga länder som kandiderar 2 Kol Olja Gas Förnybart El Fjärrvärme Anm. 1) Tjeckien, Cypern, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien, 2) Rumänien och Bulgarien Källa: IEA.

38 Figur 34: Världens totala kommersiella energitillförsel Vattenkraft 8 Kärnkraft 7 Mtoe 6 5 Kol 4 3 Naturgas 2 1 Oljeprodukter Källa: BP.

39 Figur 35a: Världens kända oljereserver, totalt 1 47 miljarder fat. Stillahavsregionen 4% Europa och Afrika 7% Eurasien 9% Latinamerika 9% Nordamerika 5% Mellanöstern 66% Källa: BP.

40 Figur 35b: Världens kända naturgasreserver, totalt miljarder kubikmeter. Afrika 8% Stillahavsregionen 8% Latinamerika 5% Nordamerika 5% Europa och Eurasien 38% Mellanöstern 36% Källa: BP.

41 Figur 35c: Världens kända kolreserver, totalt miljoner ton. Stillahavsregionen 3% Europa och Eurasien 36% Afrika 6% Mellanöstern <1% Latinamerika 2% Nordamerika 26% Källa: BP.

42 Figur 36: Total energianvändning per invånare toe/invånare 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Världen EU Nordamerika 2 Centrala och östra Europa 3 OSS 4 Afrika Mellanöstern Asien Latinamerika Anm: 1 Energianvändningen är exklusive förnybar energi och avfall. 2 USA, Kanada och Mexico. 3 Europa utom OECDmedlemmar. 4 Oberoende Staters Samfund. Består av 12 stater varav Ryssland och Ukraina är de största. Av statistiska skäl har även de baltiska länderna inkluderats. Källa: IEA.

43 Figur 37: Löpande kommersiella energipriser i Sverige , öre/kwh. öre/kwh Bensin, Premium Bensin, Blyfri 95 Elvärme, Villa Dieselolja Fjärrvärme Eldningsolja 1 Eldningsolja 5 El, Industrin Skogsflis Källa: SCB, Konkurensverket, Nutek, Riksbanken, Eurostat, Vattenfall, SPI.

44 Figur 38: Bränslepriser för olika kunder 22, öre/kwh. 12 Moms Hushåll Transporter 1 Skatt Bränslepris 8 öre/kwh 6 4 Industri 2 Eo1 (19%) Eo5 (26%) Diesel (18%) Kol (61%) Skogsflis (%) Eo1 (61%) Elvärme (42%) Skogsflis (2%) Bensin, 95 (69%) Diesel (57%) Källa: SCB,SPI.

45 Figur 39: Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa , 1 ton ton Ukraina Östtyskland Västtyskland Tjeckien Tyskland Storbritannien Spanien Ryska federationen 1 Polen Italien Bulgarien Källa: EMEP.

46 Figur 4: Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige , 1 ton ton/år Förbränning i industrin 1 Transporter Förbränning i el- gas- och värmeverk mm 2 Bostäder och service m m Diffusa utsläpp Industriprocesser mm Källa: SCB

47 Figur 41: Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige , 1 ton ton Industriprocesser mm Förbränning i el- gas- och värmeverk mm 2 Bostäder och sevice m m Transporter 1 5 Förbränning i industrin Anm: 1 Inklusive industriellt mottryck. 2 inklusive koksverk och raffinaderier. Källa: SCB

48 1 ton Figur 42: Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa , 1 ton Västtyskland Östtyskland Ukraina Tyskland Storbritannien Spanien Ryska federationen 1 5 Polen Italien Frankrike - -1 Anm: 1 Inklusive industriellt mottryck. 2 inklusive koksverk och raffinaderier. Källa: EMEP

49 Figur 43: Utsläpp av koldioxid (CO2) i Sverige 198, Totalt Förbränning i industrin 1 Transporter Bostäder, service m m Förbränning i el-, gas- och värmeverk mm 2 Diffusa utsläpp Industriprocesser mm Anm: 1 Inklusive industriellt mottryck. 2 inklusive koksverk och raffinaderier. Källa: SCB

50 Figur 44a: Koldioxidutsläpp totalt per invånare samt per BNP år 21 i EU samt i OECD-länderna. Kilo CO 2 per BNP (1995 USD) 2,5 2, Tjeckien 1,5 Polen Slovakien 1,,5 Turkiet Mexiko Portugal Frankrike Sverige Schweiz Ungern Grekland Italien Spanien Island Korea Nya Zeeland Totalt OECD Storbr. Finland EU Belgien Irland Danmark Australien Österrike Norge Japan Tyskland Nederländerna,, 5, 1, 15, 2, 25, Kanada USA Luxemburg Ton CO 2 per invånare Källa: OECD

51 Finland Figur 44b: Förändring av koldioxidutsläppkoldioxidutsläpp mellan 1991 och 21. Procent Australien Belgien Danmark Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike EU Totalt OECD Källa: OECD