Energiläget OH-serie, figur 1 56
|
|
- Max Berg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energiläget 25 OH-serie, figur 1 56
2 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder % Australien Belgien Danmark Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Slovakien Spanien Sverige Storbritannien Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike EU Totalt OECD KÄLLA: OECD IN FIGURES, 24 EDITION
3 Figur 2: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige 198, Totalt ton Förbränning i industrin 1 Transporter Bostäder, service m.m. Förbränning i el-, gas- och värmeverk m.m. 2 Diffusa utsläpp Industriprocesser m.m. 3 KÄLLA 198: SCB, STATISTISKA MEDDELANDEN NA 18. KÄLLA : SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S KLIMATKONVENTION, NATURVÅRDSVERKET 25 Anm. 1 Inklusive industriellt mottryck, 2 inklusive koksverk och raffinaderier, 3 inklusive lösningsmedels- och produktanvändning Anm. Reviderade uppgifter för samtliga år jämfört med tidigare upplaga av Energiläget.
4 Figur 3: Totalt energipris för olika kunder 24 öre/kwh Moms Skatt Bränslepris Hushåll Transporter 6 45 Industri 3 15 Eo1 (15%) Eo5 (26%) Diesel (13%) Kol (6%) Skogsflis (%) Eo1 (62%) Elvärme (4%) Skogsflis (2%) Bensin, 95 (68%) Diesel (58%) KÄLLA: SPI, SCB, SKATTEVERKET Anm. Andelen skatter inom parentes
5 Figur 4: Kvotutveckling i elcertifikatsystemet, ,6 14,1 15,3 16, 16,9 % ,4 8,1 1, KÄLLA: LAG (23:113) OM ELCERTIFIKAT
6 Figur 5: Medel för forskning, utveckling och demonstration miljoner kronor KÄLLOR: ENERGIMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 24, REGLERINGSBREV FÖR BUDGETÅRET 25 AVSEENDE STATENS ENERGIMYNDIGHET M.M. INOM UTGIFTSOMRÅDE 21 ENERGI SAMT BUDGETPROP. 25/6:1 Anm. För år avses beviljade medel. För år 25 avses anslag. För år 26 avses förslag. Dessa uppgifter är därför inte helt jämförbara.
7 Figur 6: Energitillförsel och energianvändning i Sverige år 24, TWh 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m.m. Värmepump 2 Vattenkraft Kärnkraft 3 Vindkraft Import-export el 4 Total tillförd energi i Sverige 24 uppdelad på energibärare, 647 TWh 1(vind) Omvandling i kraft- och värmeverk, raffinaderier, gasverk, koksverk, och masugnar, distribution av el och fjärrvärme samt internationell bunkring och överföring av energiråvaror till exempelvis färg- och kemiindustrin. Totala förluster och icke energi, 242 TWh El Fjärrvärme Total slutlig användning 24 uppdelat på energibärare, 45 TWh Utrikes sjöfart och anv. för icke energiändamål 45 Omvandlings- och distributionsförluster exkl. kärnkraft 48 Förluster i kärnkraft 149 Elexport Total slutlig användning uppdelat på sektorer (och energibärare), 45 TWh Industri 157 Bostäder, service 149 Inrikes transporter Preliminär statistik. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 2 Värmepumpar avser stora värmepumpar i fjärrvärmesektorn. Tillförd energi till energisystemet avser producerad värme, 6,4 TWh. Upptagen värme från omgivningen var drygt 4,6 TWh och drivenergi från el drygt 1,8 TWh. 3 Kärnkraft redovisas brutto, dvs. som tillförd kärnbränsleenergi enl. FN/ECE:s riktlinjer. 4 Nettoimport av el räknas som tillförsel. År 24 nettoexporterades 2 TWh el. 5 Oljeanvändning för transporter inkluderar även etanol, ca 1,6 TWh. KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
8 Figur 7: Sveriges totala energianvändning Utrikes sjöfart och användning till icke energiändamål 6 TWh Industri Förluster i kärnkraften 1 Omvandlings- och distributionsförluster Bostäder, service m.m. Inrikes transporter KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Anm. 1 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.
9 Figur 8: Sveriges totala energianvändning Energiomvandlingssektorns förluster är fördelade på slutanvändarna TWh Utrikes sjöfart och användning till icke energiändamål Bostäder, service m.m. Industri Inrikes transporter KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
10 Figur 9: Sveriges energitillförsel , exklusive nettoelexport Kärnkraft brutto 2 TWh 4 3 Vattenkraft 1 Biobränslen 2 1 Värmepumpar i fjärrvärmeverk Kol Oljeprodukter Naturgas, stadsgas KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Anm. 1 Inklusive vindkraft t.o.m. 1996, 2 Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.
11 Figur 1: Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service Övriga bränslen TWh 15 1 Fjärrvärme Biobränslen, torv m.m. El 5 Oljeprodukter KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
12 Figur 11: Elanvändning inom sektorn bostäder och service , normalårskorrigerad 8 7 TWh Elvärme Hushållsel 2 1 Driftel KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
13 Figur 12: Slutlig energianvändning inom industrisektorn TWh 15 1 Kol och koks Biobränslen, torv m.m. Fjärrvärme El 5 Oljeprodukter Naturgas och stadsgas KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
14 Figur 13: Industrins specifika oljeanvändning , 1991 års priser,6 kwh/kr (produktionsvärde),5,4,3,2,1, Industrin totalt Verkstadsindutri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
15 Figur 14: Industrins specifika elanvändning , 1991 års priser,6 kwh/kr (produktionsvärde),5,4,3,2,1, Industrin totalt Verkstadsindutri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
16 Figur 15: Industrins användning av olja och el Elanvändning, TWh 6 Produktionsindex för 22 (175) 2 (17) industrin 199 = 1 Värde inom parentes. 199 (1) 24 (196) (93) 1992 (91) 1995 (119) (42) 198 (82) 1965 (6) 1975 (84) 1973 (8) 197 (73) 1955 (32) Oljeanvändning, TWh KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
17 Figur 16: Slutlig energianvändning i transportsektorn Etanol Naturgas inkl. gasol Flygbränsle m.m. TWh 9 6 Eo 2 5 El Diesel/Eo1 Bunkerolja 3 Bensin KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
18 Figur 17: Sveriges elanvändning per sektor TWh Transporter Industri 6 Bostäder, service m.m. 4 Fjärrvärme, raffinaderier Distributionsförluster KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
19 Figur 18: Sveriges elproduktion per kraftslag TWh Kondenskraft Gasturbiner -75 Vattenkraft och vindkraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme Vindkraft (fr.o.m. 1997) Kärnkraft - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
20 Figur 19: Insatt bränsle för elproduktion (exkl. kärnbränsle) Olja TWh 15 1 Naturgas Gasol Biobränslen Kol inkl. koksoch masugnsgas - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
21 Figur 2: Vindkraftens utveckling Antal, GWh, MW Antal verk (st) Elproduktion (GWh) Installerad effekt (MW) KÄLLA: ELFORSK OCH ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Anm. Skillnader i antal verk uppstår mellan underlaget till denna figur och Tabell 4 eftersom elcertifikatsystemet redovisar per mätpunkt, vilket betyder att flera verk kan inkluderas i varje mätpunkt medan Elforsk redovisar per verk. Vidare ger elcertifikatsystemet bara statistik över dem som lämnar in ansökan.
22 Figur 21: Sveriges elimport (+) och elexport ( ) januari 23 december 24 GWh/vecka Polen Tyskland Norge Finland Danmark Danmark Finland Norge Tyskland Polen KÄLLA: SVENSK ENERGI, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
23 Figur 22: Sveriges nettoimport (+) nettoexport ( ) av el TWh KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
24 Figur 23: Elspotpriser Nord Pool. Månads- och årsmedelvärden i systempris respektive prisområde Sverige öre/kwh juni -97 juni -98 juni -99 juni - juni -1 juni -2 juni -3 juni -4 juni -5 juni Månadsmedelvärde Sverige Månadsmedelvärde System Årsmedelvärde Sverige Årsmedelvärde System KÄLLA: NORD POOL, FTP SERVER
25 Figur 24: Elproduktion per invånare med relativ fördelning på kraftslag kwh/invånare Island Norge Kanada Finland Sverige USA Frankrike Schweiz Danmark Japan Belgien Tyskland Storbritannien Spanien Nederländerna Italien EU 15 totalt OECD totalt Biobränsle och avfall Fossilkraft Kärnkraft Vattenkraft m.m. KÄLLA: IEA, ELECTRICITY INFORMATION 25 Anm. Vattenkraft inkluderar annan förnybar energi, exklusive biobränslen. Fossilkraft inkluderar i huvudsak kolkraft eller gaskraft.
26 Figur 25: Användning av fjärrvärme TWh Förluster Bostäder, service m.m. Industri KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
27 Figur 26: Tillförd energi i fjärrvärme Värmepumpar i fjärrvärmeverk Spillvärme m.m. TWh Elpannor Oljeprodukter Energikol inkl. hyttgas Naturgas, inkl. gasol Biobränslen, avfall, torv m.m KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
28 Figur 27: Levererad fjärrkyla uppdelad på leverantör GWh Övriga Örebro (Sydkraft MälarVärme AB) Helsingborg (Öresundskraft AB) Huddinge/Botkyrka/Salem (Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag) Linköping (Tekniska Verken i Linköping AB) Uppsala (Vattenfall Värme) Västerås (Mälarenergi AB) Göteborg (Göteborg Energi AB) Lund (Lunds Energi AB) Solna/Sundbyberg (Norrenergi AB) Stockholm/Nacka (Fortum Värme AB) KÄLLA: SVENSK FJÄRRVÄRME
29 Figur 28: Användningen av naturgas i Sverige 24 uppdelad på sektorer. Totalt 927 miljoner m 3 Bostäder, service m.m. 18% Transporter 2% El- och värmeverk 32% Industri 45% Gas-och koksverk, förluster m.m. 3% KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
30 Figur 29: Naturgasproduktion i världen 24. Totalt 2692 miljarder m 3 Asien och Stillahavsregionen 12% Afrika 5% Mellanöstern 1% Nordamerika 28% Central- och Sydamerika 5% Ryssland 22% EU 8% Övriga Europa och Eurasien exkl Ryssland 9% KÄLLA: THE STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY 25,
31 Figur 3: Användning av oljeprodukter i Sverige, inklusive utrikes sjöfart, miljoner m Bensin Flygbränsle 1 Dieselolja 5 Eldningsolja Eldningsolja KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
32 Figur 31: Den svenska nettoimporten av råolja fördelad på ursprungsländer Övriga länder miljoner ton 15 1 Nordsjön 5 Övriga Mellanöstern Övriga OPECländer Saudiarabien KÄLLA: THE STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY 25,
33 Figur 32: Nettoimport (+) och nettoexport (-) av raffinaderiprodukter miljoner ton KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
34 Figur 33: Löpande och reala priser på lätt råolja US dollar per fat Löpande pris Realt pris KÄLLA: OCH VÄRLDSBANKEN
35 Figur 34: Sveriges användning av energikol, Handelsträdgård 25 1 ton 2 15 Industri 1 Kraftvärmeverk 5 Värmeverk KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
36 Figur 35: Användning av biobränslen, torv, m.m. i industrin TWh Övriga branscher Sågverksindustrins biprodukter Massaindustrins övriga biprodukter Biobränslen för elproduktion Massaindustrins returlutar KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
37 Figur 36: Användning av biobränslen, torv m.m. i fjärrvärmeverk TWh Avfall Övriga bränslen Biobränslen för elproduktion Trädbränsle Tallbeckolja Torv - -4 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
38 Figur 37: Löpande kommersiella energipriser i Sverige (inkl. skatt) öre/kwh Eldningsolja 1 Bensin, Blyfri 95 Dieselolja Naturgas, bostäder Elvärme, Villa Fjärrvärme Skogsflis KÄLLA: SPI, SCB, EUROSTAT, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING
39 Figur 38: Global tillförsel av primärenergi 12 Mtoe Kärnkraft Naturgas Olja Vattenkraft -94 Kol KÄLLA: BP STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY, JUNE 24
40 Figur 39: Den regionala balansen för fossila bränslen 24 Överskott/underskott Mtoe Nordamerika Latinamerika Europa F.d. Sovjet Mellan Östern Afrika Olja Gas Kol Asien inkl. Stilla havet KÄLLA: BP STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY, JUNE 24
41 Figur 4: Oljeprisutvecklingen för Europa US dollar per fat Q1 Diesel Bensin Brent (råolja) Eldningsolja,2% svavel Q2 Q3 Q4 Q1 Q Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 KÄLLA: CERA OCH PLATTS
42 Figur 41: Importpris för naturgas 6 35 US Dollar/MBTU US Dollar/fat Råoljepris Import till USA Import till Tyskland KÄLLA: IEA, NATURAL GAS IMPORT COSTS, JUNE 25
43 Figur 42: Industrins energianvändning i världen 2 15 El Mtoe 1 5 Naturgas Olja Kol KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA
44 Figur 43: Transportsektorns energianvändning i världen Mtoe Asien exkl. Kina Latinamerika Afrika F.d Sovjetunionen OECD Övriga Kina KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA
45 Figur 44: Hushåll och servicesektorns energianvändning i världen 2 15 Mtoe 1 El Naturgas 5 Olja Kol KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA
46 Figur 45: Elproduktion i världen efter produktionsslag 18 TWh Övrigt Vattenkraft Kärnkraft Naturgas Olja 2 Kol KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA
47 Figur 46: Regional elproduktion i världen TWh Kina Asien exkl. Kina Latinamerika F.d Sovjetunionen OECD Övriga KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA
48 Figur 47: Energitillförsel i Nordamerika 3 TWh Förnybart Kärnkraft Naturgas 1 Olja 5 Kol KÄLLA: ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA
49 Figur 48: Energitillförsel i EU Mtoe Förnybart Kärnkraft Naturgas Olja Kol KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA
50 Figur 49: Energitillförsel i Ryssland och OSS Övrigt Vattenkraft Kärnkraft Mtoe Naturgas Olja Kol KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA
51 Figur 5: Energianvändning i Ryssland och OSS 1 8 Övrigt Mtoe 6 4 Bostäder och service m.m. Transporter 2 Industri KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA
52 Figur 51: Energitillförsel i Kina Naturgas Kärnkraft Vattenkraft Mtoe 9 6 Övrigt Olja 3 Kol KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA
53 Figur 52: Energianvändning i Kina 9 Mtoe Transporter Övrigt Bostäder, service m.m. 3 2 Industri KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON- OECD COUNTRIES (24 EDITION), IEA Anm. Den kraftiga ökningen i efterfrågan för bostads- och servicesektorn från år 1994 är antagligen enbart skenbar och beror troligen på statistikfel.
54 Figur 53: Svensk import och export av svavel och kväveoxid (räknat som NO 2 ) år ton Baltikum Benelux Danmark Finland Frankrike Norge Polen Rumänien Ryssland Storbrittannien Spanien Sverige Tjeckien Svavel Svavel Kväveoxider Kväveoxider import export import export Tyskland Ukraina Ungern Övr. länder Till hav KÄLLA: BEARBETNING AV NATURVÅRDSVERKET, GRUNDDATA FRÅN TRANSBOUNDARY ACIDIFICATION AND EUTROPHICATION AND GROUND- LEVEL OZONE IN EUROPÉ, EMEP STATUS REPORT 1/23
55 Figur 54: Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige Industriprocesser m.m. 1 ton 8 6 Diffusa utsläpp Förbränning i el- gas- och värmeverk m.m. 2 4 Bostäder och service m.m. 2 Transporter Förbränning i industrin KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S LUFTVÅRDSKONVENTION, NATURVÅRDSVERKET 25, BEARBETNINGAR STATENS ENERGIMYNDIGHET Anm. 1 Inklusive industriellt mottryck, 2 inklusive koksverk och raffinaderier
56 Figur 55: Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige ton Industriprocesser m.m. Förbränning i el- gas- och värmeverk m.m. 2 Bostäder och service m.m. Transporter 5 Förbränning i industrin KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S LUFTVÅRDSKONVENTION, NATURVÅRDSVERKET 25, BEARBETNINGAR STATENS ENERGIMYNDIGHET Anm. 1 Inklusive industriellt mottryck, 2 inklusive koksverk och raffinaderier
57 Figur 56: Utsläpp av koldioxid från förbränning per invånare och BNP år 22 i EU samt i OECD-länderna Kilo CO 2 per BNP (1995 US dollar) 2,5 2,25 2, 1,75 1,5 1,25 1,,75,5,25 Turkiet Mexiko Ungern Polen Slovakien Tjeckien Grekland Korea Spanien Italien Nya Zeeland Totalt OECD Portugal Storbr. Danmark Finland Frankrike Island EU Belgien Nederländerna Irland Sverige Norge Tyskland Schweiz Australien Österrike Japan,, 2,5 5, 7,5 1, 12,5 15, 17,5 2, 22,5 25, Kanada USA Luxemburg Ton CO 2 per invånare KÄLLA: OECD I SIFFROR, 24 EDITION
Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)
Energiläget 24 Bensin, 95 (7%) Eo1 (62%) Slutbränslepris för olika kunder 23 12 1 Moms Skatt Bränslepris 8 6 Industri 4 öre/kwh 2 Hushåll Transporter Källa: SPI, SCB, Riksskatteverket. Diesel (6%) Elvärme
Läs merFigur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1
Energiläget 23 Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 22, TWh. 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Värmepump 2 Vattenkraft 3 Kärnkraft 4 Vindkraft
Läs merEnergiläget OH-serie, figur 1 60
Energiläget 26 OH-serie, figur 1 6 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1993 23 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 KÄLLA: OECD I SIFFROR, 25 EDITION Australien Belgien Danmark Frankrike
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh
Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,
Läs merEnergiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012
Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,
Läs merEnergiläget i siffror 2011
Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,
Läs merSpanien. Storbritannien
Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merFigur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent
Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, 199 21, uttryckt i procent 1 9 8 7 6 Procent 5 4 3 2 1-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och Eurostat. Anm. Beräkningar enligt förnybartdirektivet.
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merBioenergi Sveriges största energikälla
Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs mer%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merKortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19
Kortsiktsprognos Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:
Läs merStålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23
Stålåret 214 Diagrambilaga 215-1-23 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina Prognos USA Euroområdet -5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Källa:
Läs merStålåret 2018 diagrambilaga
Stålåret 218 diagrambilaga 219-1-25 Reviderad 219-3-14 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina USA Euroområdet -5 28 21
Läs merStålåret 2016 diagrambilaga
Stålåret 216 diagrambilaga 217-1-27 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Kina Indien USA Euroområdet -5 25 27 29 211 213 215 Källa:
Läs merStålåret 2017 diagrambilaga
Stålåret 217 diagrambilaga 218-3-9 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 Kina Indien 5 Världen USA Euroområdet -5 27 29 211 213 215 217 Källa:
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2002 ET 9:2002 Energiläget 2002 Publikationen Energiläget som översiktligt beskriver energitillförsel och energianvändning i Sverige mot en internationell
Läs merSankey diagram över Sveriges energisystem 2014
Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merSankey-diagram över Sveriges energisystem 2015
Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey-diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Läs merEnergiläget i världen - en kvantitativ överblick
Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2016
Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2016
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna
Läs merStålåret 2015. Diagrambilaga 2016-01-29. rev 2016-04-25
Stålåret 215 Diagrambilaga 216-1-29 rev 216-4-25 Procent 15 1 5 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Världen Indien Kina -5 USA Euroområdet 25 27 29 211 213 215 Källa: Konjunkturinstitutet,
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2016
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2016
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. April 2016
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2016
Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med
Läs merElåret Diagram ur rapporten
Diagram ur rapporten Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Källa: Nord Pool Spot Elanvändningen i Norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Elspotpris Nord Pool Spot respektive
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2015
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2015
Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2015
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merBefolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2016
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merUtvecklingstrender i världen (1972=100)
Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya
Läs merStockholms besöksnäring. Februari 2016
Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures
Energiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures 2004 Energiläget i siffror 2004 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax:
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Läs merElåret 2013. Diagram ur rapporten
Elåret 2013 Diagram ur rapporten Källa: Nord Pool Spot Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Elanvändningen i Norden sedan år 1996, TWh Källa: Nord Pool Spot Källa: Nord Pool Spot,
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige
Energiförsörjningen i Sverige Läget 1997 Prognos 1998 2000 Kortsiktsprognos 990301 1999-03-01 Dnr 33-99-265 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Finansdepartementet har i brev av den 1 februari gett Statens
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merEnergimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs mer2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merFarväl till kärnkraften?
Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien
Läs merKortsiktsprognos sommaren 2018
Kortsiktsprognos sommaren 208 Energianvändning och energitillförsel år 20720 ER 208:20 Reviderad upplaga Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs merEnergibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
Läs merEnergiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
Läs merHur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?
Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.
Läs merEnergiläget i siffror Facts and figures 2003
Energiläget i siffror Facts and figures 2003 Energiläget i siffror 2003 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 E-post:
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
Läs merEnergianskaffning, -förbrukning och -priser
Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Läs merScenarier över Sveriges energisystem
Scenarier över Sveriges energisystem 2014 års långsiktiga scenarier, ett underlag till klimatrapporteringen ER 2014:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se
Läs merStockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 259 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merIllustrerade energibalanser för Blekinges kommuner
2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål
Läs mer20 Internationella uppgifter om livsmedel
20 Internationella uppgifter om livsmedel 257 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
007 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige
Energiförsörjningen i Sverige Läget 2000 Prognos 2001 2003 Kortsiktsprognos 2001-11-12 EI 5:2001 Datum Dnr 2001-11-12 32-01-2867 Konjunkturinstitutet 103 62 STOCKHOLM Konjunkturinstitutet har i brev den
Läs merKortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år Hösten 2016 ER 2016:14
Kortsiktsprognos Energianvändning och energitillförsel år 2016 2018 Hösten 2016 ER 2016:14 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505
Läs merEnergianskaffning, -förbrukning och -priser
Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen
Läs merBioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin
Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen
Läs merKonsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs mer