Bioenergi Sveriges största energikälla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bioenergi Sveriges största energikälla"

Transkript

1 Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört med oljans 30,8 procent. Det visar Svebios analys av preliminär statistik. Redan tidigare har Svebio visat att bioenergin ger mer energi än vattenkraften och kärnkraften tillsammans, men nu har bioenergin också passerat oljan. Svebios analys visar också att andelen förnybar energi, enligt EU:s definition, redan 2009 låg på 46,3 procent, dvs Sverige låg 2009 bara 2,7 procentenheter under EU-målet på 49 procent 2020, och bara 3,7 procent från riksdagens mål på 50 procent A. Andelen bioenergi av slutlig energianvändning Vårt statistiska underlag Energimyndighetens kortsiktsprognos Svebio har som underlag använt Energimyndighetens kortsiktsprognos från 15 april 2010 (ER:2010:13), som lämnats in till regeringen, men som gått obemärkt förbi i media. Kortsiktsprognosen innehåller preliminär statistik för 2009, samt prognos för energianvändningen 2010 och Definitiv statistik för 2009 kommer inte att föreligga förrän i slutet av 2010, och redovisas i Energiläget. Särskilt när det gäller användningen av bioenergi finns det en stark fördröjning i statistiken. Kortsiktsprognosens siffror kommer alltså att revideras men de är en tillräckligt god grund för en analys. Prognosen innehåller för 2009 flera anmärkningsvärda förändringar jämfört med Den totala energianvändningen minskade kraftigt. Förbrukningen av olja och kol minskade. För första gången på länge minskade också drivmedelsförbrukningen i transportsektorn. Produktionen av kärnkraftsel minskade kraftigt. Samtidigt fortsatte användningen av biobränslen att öka, så som den gjort under alla år på 2000-talet. Slutlig energianvändning 364 TWh 2009 Vi har räknat på det som i statistiken kallas total inhemsk användning eller, när det är fördelat på sektorer, slutlig energianvändning. Det är summan av all användning av energi el, värme och drivmedel i sektorerna industri, transporter och bostäder, service mm dvs all energianvändning i det svenska samhället. Den totala slutliga energianvändningen sjönk 2009 till 364 TWh från 388 TWh 2008, enligt Kortsiktsprognosen (siffran 388 för 2008 är en nedrevidering av tidigare uppgifter för 2008, från 397 TWh). 364 TWh är en mycket låg siffra jämfört med energianvändningen under de senaste årtiondena. Man får gå tillbaka till 1984 för att hitta en lägre slutlig energianvändning, och faktum är att energianvändningen 1970 låg högre (375 TWh). Den slutliga energianvändningen har under de senaste 40 åren allmänt legat kring TWh, med som mest 405 TWh (2003 och 2004). Orsaken till den låga energianvändningen 2009 är framför allt en kraftigt sjunkande energianvändning i industrin, på grund av lågkonjunkturen, och en sjunkande användning i transportsektorn, vilket är ett trendbrott. I botten finns en långsiktig trend att energianvändningen slutat öka i Sverige. Slutlig energianvändning inkluderar inte följande poster, som finns med när man räknar total energitillförsel eller total energianvändning (som det oegentligt heter i statistiken): Omvandlings- och distributionsförluster, där den största posten är kärnkraftens omvandlingsförluster på cirka 100 TWh onyttigt kylvatten. Här finns också förluster i raffinaderier och överföringsförluster i el- och fjärrvärmenät. Utrikes transporter, dvs bunkerolja för utrikes sjöfart och flygbränsle för utrikesflyg. Användning av energiråvara för icke energi-ändamål, exempelvis användning av olja för plasttillverkning och asfalt, samt reducerkol i järn- och stålindustrin. Slutlig energianvändning visar den nyttiga inhemska användningen av energi i alla samhällets verksamheter. Ett par kommentarer: 1. Sverige har sedan 1997 redovisat kärnkraften som andel av energitillförseln enligt internationell metod (se vidare sidan 6-7), dvs bruttoproduktionen av energi i reaktorns termiska process, som är tre gånger så hög som elproduktionen. Vi menar att denna redovisning kraftigt övervärderar kärnkraftens betydelse i energisystemet. Kärnkraften ger under normala produktionsår ungefär lika mycket nyttig el som vattenkraften och det är denna nyttiga energi som är relevant för samhället. Detta är ett starkt skäl för att diskutera energianvändning netto snarare än energitillförsel brutto. 1

2 2. Att användning för icke energiändamål över huvud taget redovisas i energistatistiken är en anomali. Fossila ämnen som olja, kol och fossilgas kan också användas som råvara för att framställa produkter, och bör inte redovisas i energistatistiken förrän de blir energi, t ex när plast eldas som avfall. Det nuvarande systemet innebär en dubbelbokföring och en övervärdering av de fossila bränslena i tillförselstatistiken. Man skulle analogt kunna redovisa all biomassa i energistatistiken, och därefter dra av biomassa för icke energiändamål, t ex sågade trävaror, pappersmassa, livsmedel och foder. Slutlig energianvändning 2009 Fördelad efter energikälla TWh Procent Olja 112,2 30,8 Naturgas 10,5 2,9 Biobränsle 115,6 TWh 31,7% Olja 112,2 TWh 30,8% Kol 12,0 3,3 Kärnkraft 46,9 12,9 Vattenkraft 61,3 16,8 Vindkraft 2,4 0,7 Biobränsle 115,6 31,7 Värmepumpar 3,4 0,9 364,3 100 Vindkraft 2,4 TWh 0,7% Vattenkraft 61,3 TWh 16,9% Kärnkraft 46,9 TWh 12,9% Kol 12,0 TWh 3,3% Naturgas 10,5 TWh 2,9% Kommentarer: Vid fördelning av elanvändning och fjärrvärmeanvändning har vi utgått från fördelningen av elproduktionen under året och bränsleinsatsen i fjärrvärme. Distributionsförluster har antagits vara desamma för alla energislag, och omvandlingsförlusterna desamma för alla bränslen. Detta innebär en förenkling, men en noggrannare beräkning skulle bara mycket marginellt påverka slutresultatet. Spillvärmen i fjärrvärmen har antagits komma till lika delar från kol (järn och stålindustrin), olja (raffinaderier) och från biobränsle (skogsindustrin). Olja inkluderar bensin och diesel, tunga och lätta eldningsoljor och gasol. Kol inkluderar hyttgas. Biobränsle inkluderar torv (cirka 3,5 TWh) och avfall (cirka 12 TWh). Värmepumpar är den upptagna värmen i stora värmepumpar i fjärrvärme inkluderar ej upptagen värme från små värmepumpar, som inte medräknas i svensk energistatistik. Se även beräkning i bilaga 1. Värmepumpar 3,4 TWh, 0,9% 2

3 B. Biokraft som andel av elproduktionen 2009 Elproduktionen redovisas normalt utan att biokraften tydligt anges eller särskiljs. Istället för att indela produktionen av övrig värmekraft (dvs värmekraft utöver kärnkraft) i biokraft och fossilkraft (kolkraft, oljekraft, fossil gaskraft), så görs traditionellt en inledning utifrån produktionsteknik: kraftvärme i fjärrvärme, mottryckskraft i industrin, kondenskraft och gasturbiner, oberoende av bränsleinsats. Detta redovisningssätt gör det svårt att utläsa andelen förnybar elproduktion. Svebio har analyserat statistiken från Svensk Energi, vilket ger följande bild av elproduktionen 2009, indelad efter primärenergikälla: Elproduktion 2009 TWh Procent Vattenkraft 65,2 47,0 % Vindkraft 2% Biokraft 8% Fossilkraft 4% Import-el 3% Vindkraft 2,5 1,8 % Biokraft 11,1 8,0 % Kärnkraft 50,0 36,2 % Gaskraft 2,3 1,7 % Kolkraft 1,3 1,0 % Oljekraft 1,1 0,8 % Vattenkraft 47% Kärnkraft 36% Import 4,7 3,4 % (vattenkraft Norge) Förnybar el 78,8 56,9 % (inkl import 83,5 60,3 %) Vi har fört produktionen med övrigt bränsle på 0,7 TWh helt och hållet till kolkraft, eftersom en stor del av övrigt bränsle uppges vara hyttgas Sverige hade en nettoimport av el på 4,7 TWh Vi hade nettoimport från Norge på 5,1 TWh, från Finland på 1,2 TWh och från Tyskland på 0,2 TWh, samt nettoexport till Polen på 1,1 TWh och till Danmark på 0,7 TWh. Eftersom importen kom från Norge, som enbart producerar vattenkraft, medan exporten gick till kolländerna Danmark och Polen räknar vi elimporten som förnybar vattenkraft. Rapporteringen av elcertifikat (Energimyndigheten: Elcertifikatsystemet 2009) ger en högre siffra för biokraft redan 2008 producerades 10,4 TWh biokraft från biobränsle och torv. Till det ska läggas cirka 1,4 TWh producerat med avfall, dvs totalt 11,8 TWh. Eftersom biokraftproduktionen ökat med 0,3 TWh mellan 2008 och 2009 ger det totalt 12,1 biokraft TWh 2009, eller cirka 1 TWh mer än Svensk Energis statistik. C. Andelen förnybar energi enligt EU:s definitioner Svebio har gjort en översiktlig beräkning av andelen förnybar energi 2009, räknat enligt definitionerna i EU:s förnybarhetsdirektiv (Renewable Energy Directive, RED). Utgångspunkten har också här varit Energimyndighetens kortsiktsprognos (ER 2010:13). Sverige tilldelades som mål att öka användningen av förnybar energi från 39,8 procent 2005 till 49 procent 2020 vid den förhandling som gjordes om de så kallade målen. Riksdagen har därefter beslutat att höja målet till 50 procent Svebio har använt siffermaterialet i Energimyndighetens kortsiktsprognos för 2009, och räknat på samma sätt som i Energimyndighetens förslag till svensk Nationell handlingsplan (ER 2010:08). 3

4 Nämnaren (energianvändningen) TWh Total inhemsk användning av el, värme och drivmedel 364 distributionsförluster el 11 distributionsförluster fjärrvärme 5 Egenförbrukning el o fjärrvärme 5 Värmepumpars frivärme 4 Totalt 389 TWh Nämnaren, dvs det man ska ange andelen av, utgörs till största delen av den inhemska energianvändningen på samma sätt som redovisats ovan, dvs 364 TWh. Dessutom ska man inkludera distributionsförluster för el och fjärrvärme och egenförbrukning av el vid el- och fjärrvärmeverk. Eftersom man i täljaren får räkna med värmepumpars frivärme (som geotermisk energi ) måste denna energi även inkluderas i nämnaren som energianvändning. Täljaren (förnybar energi) TWh Bioenergi 120,3 Vattenkraft 65,9 Vindkraft 2,5 Värmepumpars 4,0 frivärme Reduktion för torv - 3,5 Reduktion avfall 50% - 6,5 Totalt 180,2 TWh I täljaren, den förnybara energin, får man räkna med småskaliga värmepumpars frivärme när dessa hämtas ur berg, mark och vatten, samt även ur luft, förutsatt en viss minsta verkningsgrad på värmepumpen. Däremot får man inte räkna med frivärmen i stora värmepumpar i fjärrvärmen, liksom inte heller spillvärme, även om denna skulle komma från förnybar förbränning. Den exakta definitionen av värmepumparnas förnybara energitillskott är fortfarande oklar, och vi använder här den preliminära definition som Energimyndigheten angett. Vi utgår också från att värmepumparna ger något lägre tillskott 2009 än vad Energimyndigheten angett som prognos för Man får inte räkna in torv, som enligt EU:s definition inte betraktas som förnybar energi. Svebio ser däremot torv som ett biobränsle ett långsamt förnybart biobränsle. Man får bara ta upp avfall som förnybart till 50 procent. Detta är ett schablonvärde som används av Eurostat, den europeiska statistikmyndigheten. Mätningar av svenskt avfall (Profu 2009) visar att den biogena delen av avfallet ger 58 procent av energin vid avfallsförbränning (volyms- och viktmässigt utgör biobränslet ännu större andel, men här räknar vi energiandelen; plasten i den icke-förnybara delen har högt energivärde). Här finns alltså ytterligare cirka 1 TWh biobränsle som inte kan redovisas. Andelen förnybart 46,3 procent 2009 Vi delar täljaren 180,2 TWh med nämnaren 389 TWh och får en andel på 46,3 procent. 180,2/389=46,3% Enligt Svebios uppfattning underskattar detta värde andelen förnybart i den svenska energianvändningen: Den svenska nettoimporten av el var ,7 TWh. Sverige hade nettoimport från Norge med 5,1 TWh. Med tanke på att den norska elproduktionen nästan helt består av vattenkraft kan man hävda att elimporten 2009 bestod av vattenkraft. Denne förnybara elimport motsvarade ytterligare 1,2 procent av Sveriges energianvändning Andelen förnybart i avfallet är sannolikt högre än 50 procent, troligen omkring 58 procent, vilket skulle ge ytterligare 0,3 procent förnybart. Det vore rimligt att räkna med upptag av frivärme från stora värmepumpar på samma sätt som man räknar in frivärme från små värmepumpar. Här finns 3,4 TWh förnybar värme. På samma sätt borde man åtminstone kunna 4

5 räkna återvunnen spillvärme med ursprung i förnybara bränslen sannolikt 0,5 1 TWh. Detta skulle ge cirka 1 procentenhet förnybart. Sammantaget ger detta 2,5 procentenheter, dvs totalt 48,8 procent. Det betyder att Sverige redan 2009 de facto hade en förnybar andel som låg mycket nära EU-målet för 2020 på 49 procent. D. Fördelning av energianvändningen enligt EU-definition Vi kan nu också göra en sammanställning över energianvändningen i enlighet med redovisningsmetoden i förnybarhetsdirektivet (RED). TWh Procent Värmepumpar, frivärme 4 TWh, 1% Elimport 4,7 TWh 1,2% Oljor 112,3 28,9 Naturgas 10,9 2,8 Kol 12,3 3,2 Kärnkraft 52,5 13,5 Avfall ej förnybart 6,5 1,7 Torv 3,5 0,9 Bioenergi, förnybart 110,3 TWh 28,4% Oljor 112,3 TWh 28,9% Värmepump ej förnybart 3,4 0,9 Vattenkraft 65,9 16,9 Vindkraft 2,5 0,6 Bioenergi, förnybart 110,3 28,4 Värmepumpar frivärme 4,0 1,0 Vindkraft 2,5 TWh 0,6% Vattenkraft 65,9 TWh 17% Kärnkraft 52,5 TWh 13,5% Naturgas 10,9 TWh 2,8% Kol 12,3 TWh 3,3% Elimport 4,7 1,2 Totalt 389,0 100 Värmepump ej förnybart 3,4 TWh 0,9% Torv 3,5 TWh 0,9% Avfall ej förnybart 6,5 TWh 1,7% Denna redovisning skiljer sig något från vår tidigare beräkning av slutlig energianvändning på följande sätt.. Distributionsförluster i el och fjärrvärme är inkluderade, dvs vi räknar den el och värme som lämnar el- och värmeproduktionsanläggningarna ut på näten.. Vi har delat upp avfall i icke-förnybart och förnybart (som ingår i bioenergin) och särredovisat torv.. Även värmepumparnas upptagna omgivningsvärme är uppdelad i en förnybar del (de småskaliga) och en icke förnybar del (de storskaliga).. Kärnkraft och vattenkraft redovisas inklusive egenanvändning av el vid kraftverken.. Här blir oljeanvändningen något större än den förnybara bioenergin. Det beror på reduktionen för avfall och torv. 5

6 E. Bioenergi som andel av energitillförsel Det gängse sättet att redovisa Sveriges totala energiförsörjning är att redovisa den totala tillförseln. Språkbruket varierar här. I Energiläget 2009 används i tabell till figur 7 (sidan 10 Energiläget i siffror) begreppet total tillförd energi, medan man i tabell till figur 8 (sidan 12 Energiläget i siffror) använder begreppet Sveriges totala energianvändning. Det senare är förvirrande. Man borde för bruttosiffrorna konsekvent använda begreppet tillförsel och för nettosiffror använda ordet användning. Redovisningen av totalt tillförd energi (alternativt total energianvändning) är på flera sätt missvisande, som vi påpekat på sidan 1, eftersom den inkluderar icke energi-ändamål och utrikes sjöfart, och dessutom genom användningen av internationell metod kraftigt övervärderar kärnkraftens betydelse för den svenska energiförsörjningen. Omvänt innebär sättet att redovisa kärnkraften att andra energikällor relativt sett undervärderas. Det gäller dels bioenergins betydelse för den svenska energiförsörjningen, dels vårt kvarstående oljeberoende. Övergången till att redovisa energistatistiken med internationell metod för kärnkraften gjordes 1997, men under många år gjordes parallella redovisningar med svensk metod. Svensk metod innebär att kärnkraften redovisas med sin elproduktion, dvs med den el som matas ut på nätet och som kommer till användning i samhället, medan kylvattnet inte räknas. Vi redovisar här energitillförseln 2009 enligt bägge metoderna. Energitillförsel 2009 ( Total energianvändning ) Med internationell metod för kärnkraft TWh Procent Olja ,9 Naturgas 12 2,1 Kol 17 3,0 Biobränslen ,3 Spillvärme, värmepumpar 7 1,2 Vattenkraft 66 11,7 Kärnkraft ,5 Vindkraft 2,5 0,4 Import el 4,5 0,8 Totalt Med svensk metod för kärnkraft TWh Procent Olja ,7 Naturgas 12 2,6 Kol 17 3,7 Biobränslen ,1 Spillvärme, värmepumpar 7 1,5 Vattenkraft 66 14,2 Kärnkraft 50 10,8 Vindkraft 2,5 0,5 Import el 4,5 1,0 Totalt

7 Med internationell metod för kärnkraft Med svensk metod för kärnkraft Vindkraft 2,5 TWh 0,4% Biobränslen 126 TWh 22,3% Olja 180 TWh 31,9% Olja 180 TWh 38,7% Biobränslen 126 TWh 27,1% Olja 180 TWh 38,7% Import el 4,5 TWh 0,8% Vattenkraft 66 TWh 11,7% Spillvärme, värmepumpar 7 TWh 1,2% Kärnkraft 150 TWh 26,5% Naturgas 12 TWh 2,1% Kol 17 TWh 3,0% Vindkraft 2,5 TWh 0,5% Import el 4,5 TWh 1% Vattenkraft 66 TWh 14,2% Spillvärme, värmepumpar 7 TWh 1,5% Kärnkraft 50 TWh 10,8% Naturgas 12 TWh Kol 2,6% 17 TWh 3,7% Redovisningen enligt internationell metod ger främst en kraftig övervärdering av kärnkraftens betydelse i energisystemet, som med denna metod står för mer än en fjärdedel av landets energitillförsel, men som vid redovisning enligt svensk metod bara skulle stå för en tiondel av landets energitillförsel. Biobränslen står med internationell metod bara för 22,3 procent, men skulle med en redovisning enligt svensk metod svara för 27,1 procent av bruttotillförseln. Det svenska oljeberoendet framstår enligt redovisningen med internationell metod som ett avsevärt mindre bekymmer än om man redovisar enligt svensk metod (31,9 mot 38,7 procents oljeberoende i vår energiförsörjning). En redovisning av total tillförsel ger en förnybarhetsandel på bara 32,5 eller 39,5 procent, beroende på vilken metod som används. De stora skillnaderna gentemot redovisningen till EU av andelen förnybart skapar pedagogiska problem. OBS! Den svenska regeringen använder för biobränsle alltid siffran för andel av total energianvändning (tillförsel), t ex i budgetpropositioner och andra dokument. Siffran låg för några år sedan kring 16 procent, steg sedan upp mot 20 procent, och var alltså 22,3 procent Regeringskansliet har, oberoende av politisk färg, genom sitt val av redovisningsmetod valt att nedvärdera bioenergins betydelse i energisystemet. Förklaringen till att bioenergin får en mycket högre andel av energianvändningen om man redovisar slutlig energianvändning istället för total tillförsel, medan oljeanvändningen har motsatt relation är följande: För bioenergin är tillförsel och slutanvändning för en stor del av användningen samma sak. Det gäller både användningen av biobränslen i industrin och i bostads- och övrigsektorn liksom i trafiken. Förluster som ger en reduktion i statistiken finns bara vid användning av biobränslen i el- och värmeverk. För oljan är det en stor andel som försvinner som icke energiändamål, till internationell bunkring och som förluster i raffinaderier. 7

8 F. Jämförelse med vad svenska folket tror Svebio och tidningen Bioenergi genomförde i början av 2010 en opinionsundersökning om vad svenska folket tror om bioenergins betydelse för Sveriges energiförsörjning (Bioenergi 2010:nr 1). Undersökningen visar att svenska folket kraftigt underskattar bioenergins roll i det svenska energisystemet. De tillfrågade fick svara på frågan om hur stor del de tror att bioenergin står för, och svaren fördelades så här: ,1% 28,4% ,3% 31,8% De gröna staplarna visar fördelningen av allmänhetens svar på Sifo-frågan. De röda pilarna visar rätt svar enligt olika definitioner Vilken metod man än använder har svenska folket en mycket dålig kunskap om bioenergins betydelse för Sveriges energiförsörjning. Det behövs en omfattande upplysning om bioenergins betydelse för Sverige. Det här är inte bara en fråga för bioenergibranschen, utan lika mycket för ansvariga myndigheter och undervisningsväsendet. Det är anmärkningsvärt att svenska folket inte har bättre kunskap om hur den svenska energiförsörjningen idag sker, och att kunskapen om den största inhemska energikällan är så bristfällig % 8

9 Bilaga 1. Energianvändningen i Sverige Beräkning Slutlig användning fördelad på energikällor Sifferunderlag från Kortsiktsprognosen 15 mars 2010 TWh Industri Olja 13,1 Biobränsle 49,1 El 48,8 Kol 7,8 Naturgas 4,9 Fjärrvärme 5,8 Bostäder, service mm Olja 12,3 Biobränsle 14,8 El 71,8 Naturgas 1,6 Fjärrvärme 43,4 Transport Olja 83,1 El 2,9 Naturgas 0,3 Biodrivmedel 4,6 Fördelning Elanvändning (obs elanvändning, dvs minus distributionsförlust) Vattenkraft 61,3 Vindkraft 2,4 Kärnkraft 46,9 Biokraft 10,1 Naturgas 1,4 Kol 1,7 Olja 1,7 (enligt Svensk Energi bör fördelningen vara 2,3 på naturgas, 1,1 på olja och 0,8 på kol, varför vi räknat med denna fördelning) (Forts. på nästa sida.) 9

10 Fördelning Fjärrvärmeanvändning Biobränsle 36,1 Olja 1,0 Naturgas 2,3 Kol 1,6 Frivärme värmepump 3,4 Spillvärme 2,7 (elanvändningen i fjärrvärme har jag fördelat tillsammans med el ovan) Spillvärmen fördelas lika mellan olja, kol och biobränsle. Sammanlagt Olja: 13,1 + 12,3 + 83,1 + 1,7 + 1,1 = 111,3 (+ 0,9 spillvärme) = 112,2 TWh Naturgas: 4,9 + 1,6 + 0,3 + 1,4 + 2,3 = 10,5 TWh Kol: 7,8 + 1,7 + 1,6 = 11,1 (+ 0,9 spillvärme) = 12,0 TWh Biobränslen: 49,1 + 14,8 + 4,6 + 10,1 + 36,1 = 114,7 (+ 0,9 spillvärme) = 115,6 TWh Vattenkraft: 61,3 TWh Kärnkraft: 46,9 TWh Vindkraft: 2,4 TWh Frivärme i värmepumpar: 3,4 TWh Summa TWh % Olja 112,2 30,8 Naturgas 10,5 2,9 Kol 12,0 3,3 Biobränsle 115,6 31,7 Vattenkraft 61,3 16,8 Kärnkraft 46,9 12,9 Vindkraft 2,4 0,7 Värmepumpar 3,4 0,9 364,3 100,0 10

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010 ER 2011:03 Långsiktsprognos 2010 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Långsiktsprognos 2012. En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03

Långsiktsprognos 2012. En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03 Långsiktsprognos 2012 En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning

Energiskaffning och -förbrukning Energi 2015 Energiskaffning och -förbrukning 2014, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 2 procent ifjol Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-01- 21 REMISSYTTRANDE N/2013/5373/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Energimyndighetens rapport Heltäckande bedömning av

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Scenarier över Sveriges energisystem

Scenarier över Sveriges energisystem Scenarier över Sveriges energisystem 2014 års långsiktiga scenarier, ett underlag till klimatrapporteringen ER 2014:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Det är dags för poli1kerna a4 stå upp för vallö8et om en fossiloberoende transportsektor! www.svebio.se

Det är dags för poli1kerna a4 stå upp för vallö8et om en fossiloberoende transportsektor! www.svebio.se Det är dags för poli1kerna a4 stå upp för vallö8et om en fossiloberoende transportsektor! arbetar för a) öka användningen av bioenergi på e) ekonomiskt och miljömässigt op:malt sä). Som medlem i Svebio

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Utgåva. Utökad med FoU avsnitt ENERGI KÄLLOR

Utgåva. Utökad med FoU avsnitt ENERGI KÄLLOR 7 Utgåva Utökad med FoU avsnitt KÄLLO Den eviga kärnreaktorn Solen är inte bara viktig för vårt välbefinnande. Ur solen hämtar vi också det mesta av den energi vi använder och omvandlar den till ljus,

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Svenska Bioenergiföreningen 2007-05-21 /Kjell Andersson

Svenska Bioenergiföreningen 2007-05-21 /Kjell Andersson Svenska Bioenergiföreningen 2007-05-21 /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2007/1050/E Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över rapporten På väg mot ett oljefritt Sverige Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

Kent Nyström Lars Dahlgren

Kent Nyström Lars Dahlgren Kent Nyström Lars Dahlgren Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council of the promotion of electricity from renewable energy sources in the internal electricity market I korthet

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2013-11- 15 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Eskilstuna Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden Svebio, Svenska Bioenergiföreningen,

Läs mer

Bioenergins utveckling i Sverige

Bioenergins utveckling i Sverige Bioenergins utveckling i Sverige Gustav Melin, 17 april 2013 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen Intresseorganisation

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare.

PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare. PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare. Från vår största förnybara resurs: skogen. Pellets är förnybar bioenergi som består av biprodukter

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Läget för bioenergi och biodrivmedel. Gustav Melin, 10 nov 2012

Läget för bioenergi och biodrivmedel. Gustav Melin, 10 nov 2012 Läget för bioenergi och biodrivmedel Gustav Melin, 10 nov 2012 Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att bioenergin står för? Hur många procent av Sveriges energianvändning tror du att

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

Energiindikatorer 2008

Energiindikatorer 2008 Energiindikatorer 28 Uppföljning av Sveriges energipolitiska mål Tema: Förnybar energi Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20

Energiläget i Halland. Meddelande 2010:20 Energiläget i Halland Meddelande 2010:20 Bilderna på omslaget E6:an genom Halland tillför en stor del trafik. Foto: Ceclilia Engström Solcellsanläggningen på Sannarpsgymnasiet i Halmstad under byggnation.

Läs mer

Rapport Är Sverige ett föregångsland inom energipolitiken?

Rapport Är Sverige ett föregångsland inom energipolitiken? Rapport Är Sverige ett föregångsland inom energipolitiken? Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 1 Politik för ett föregångsland 3 1.1 Vad är ett föregångsland? 3 1.2 Energipolitik för en hållbar utveckling

Läs mer