Bioenergi Sveriges största energikälla

Transkript

1 Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört med oljans 30,8 procent. Det visar Svebios analys av preliminär statistik. Redan tidigare har Svebio visat att bioenergin ger mer energi än vattenkraften och kärnkraften tillsammans, men nu har bioenergin också passerat oljan. Svebios analys visar också att andelen förnybar energi, enligt EU:s definition, redan 2009 låg på 46,3 procent, dvs Sverige låg 2009 bara 2,7 procentenheter under EU-målet på 49 procent 2020, och bara 3,7 procent från riksdagens mål på 50 procent A. Andelen bioenergi av slutlig energianvändning Vårt statistiska underlag Energimyndighetens kortsiktsprognos Svebio har som underlag använt Energimyndighetens kortsiktsprognos från 15 april 2010 (ER:2010:13), som lämnats in till regeringen, men som gått obemärkt förbi i media. Kortsiktsprognosen innehåller preliminär statistik för 2009, samt prognos för energianvändningen 2010 och Definitiv statistik för 2009 kommer inte att föreligga förrän i slutet av 2010, och redovisas i Energiläget. Särskilt när det gäller användningen av bioenergi finns det en stark fördröjning i statistiken. Kortsiktsprognosens siffror kommer alltså att revideras men de är en tillräckligt god grund för en analys. Prognosen innehåller för 2009 flera anmärkningsvärda förändringar jämfört med Den totala energianvändningen minskade kraftigt. Förbrukningen av olja och kol minskade. För första gången på länge minskade också drivmedelsförbrukningen i transportsektorn. Produktionen av kärnkraftsel minskade kraftigt. Samtidigt fortsatte användningen av biobränslen att öka, så som den gjort under alla år på 2000-talet. Slutlig energianvändning 364 TWh 2009 Vi har räknat på det som i statistiken kallas total inhemsk användning eller, när det är fördelat på sektorer, slutlig energianvändning. Det är summan av all användning av energi el, värme och drivmedel i sektorerna industri, transporter och bostäder, service mm dvs all energianvändning i det svenska samhället. Den totala slutliga energianvändningen sjönk 2009 till 364 TWh från 388 TWh 2008, enligt Kortsiktsprognosen (siffran 388 för 2008 är en nedrevidering av tidigare uppgifter för 2008, från 397 TWh). 364 TWh är en mycket låg siffra jämfört med energianvändningen under de senaste årtiondena. Man får gå tillbaka till 1984 för att hitta en lägre slutlig energianvändning, och faktum är att energianvändningen 1970 låg högre (375 TWh). Den slutliga energianvändningen har under de senaste 40 åren allmänt legat kring TWh, med som mest 405 TWh (2003 och 2004). Orsaken till den låga energianvändningen 2009 är framför allt en kraftigt sjunkande energianvändning i industrin, på grund av lågkonjunkturen, och en sjunkande användning i transportsektorn, vilket är ett trendbrott. I botten finns en långsiktig trend att energianvändningen slutat öka i Sverige. Slutlig energianvändning inkluderar inte följande poster, som finns med när man räknar total energitillförsel eller total energianvändning (som det oegentligt heter i statistiken): Omvandlings- och distributionsförluster, där den största posten är kärnkraftens omvandlingsförluster på cirka 100 TWh onyttigt kylvatten. Här finns också förluster i raffinaderier och överföringsförluster i el- och fjärrvärmenät. Utrikes transporter, dvs bunkerolja för utrikes sjöfart och flygbränsle för utrikesflyg. Användning av energiråvara för icke energi-ändamål, exempelvis användning av olja för plasttillverkning och asfalt, samt reducerkol i järn- och stålindustrin. Slutlig energianvändning visar den nyttiga inhemska användningen av energi i alla samhällets verksamheter. Ett par kommentarer: 1. Sverige har sedan 1997 redovisat kärnkraften som andel av energitillförseln enligt internationell metod (se vidare sidan 6-7), dvs bruttoproduktionen av energi i reaktorns termiska process, som är tre gånger så hög som elproduktionen. Vi menar att denna redovisning kraftigt övervärderar kärnkraftens betydelse i energisystemet. Kärnkraften ger under normala produktionsår ungefär lika mycket nyttig el som vattenkraften och det är denna nyttiga energi som är relevant för samhället. Detta är ett starkt skäl för att diskutera energianvändning netto snarare än energitillförsel brutto. 1

2 2. Att användning för icke energiändamål över huvud taget redovisas i energistatistiken är en anomali. Fossila ämnen som olja, kol och fossilgas kan också användas som råvara för att framställa produkter, och bör inte redovisas i energistatistiken förrän de blir energi, t ex när plast eldas som avfall. Det nuvarande systemet innebär en dubbelbokföring och en övervärdering av de fossila bränslena i tillförselstatistiken. Man skulle analogt kunna redovisa all biomassa i energistatistiken, och därefter dra av biomassa för icke energiändamål, t ex sågade trävaror, pappersmassa, livsmedel och foder. Slutlig energianvändning 2009 Fördelad efter energikälla TWh Procent Olja 112,2 30,8 Naturgas 10,5 2,9 Biobränsle 115,6 TWh 31,7% Olja 112,2 TWh 30,8% Kol 12,0 3,3 Kärnkraft 46,9 12,9 Vattenkraft 61,3 16,8 Vindkraft 2,4 0,7 Biobränsle 115,6 31,7 Värmepumpar 3,4 0,9 364,3 100 Vindkraft 2,4 TWh 0,7% Vattenkraft 61,3 TWh 16,9% Kärnkraft 46,9 TWh 12,9% Kol 12,0 TWh 3,3% Naturgas 10,5 TWh 2,9% Kommentarer: Vid fördelning av elanvändning och fjärrvärmeanvändning har vi utgått från fördelningen av elproduktionen under året och bränsleinsatsen i fjärrvärme. Distributionsförluster har antagits vara desamma för alla energislag, och omvandlingsförlusterna desamma för alla bränslen. Detta innebär en förenkling, men en noggrannare beräkning skulle bara mycket marginellt påverka slutresultatet. Spillvärmen i fjärrvärmen har antagits komma till lika delar från kol (järn och stålindustrin), olja (raffinaderier) och från biobränsle (skogsindustrin). Olja inkluderar bensin och diesel, tunga och lätta eldningsoljor och gasol. Kol inkluderar hyttgas. Biobränsle inkluderar torv (cirka 3,5 TWh) och avfall (cirka 12 TWh). Värmepumpar är den upptagna värmen i stora värmepumpar i fjärrvärme inkluderar ej upptagen värme från små värmepumpar, som inte medräknas i svensk energistatistik. Se även beräkning i bilaga 1. Värmepumpar 3,4 TWh, 0,9% 2

3 B. Biokraft som andel av elproduktionen 2009 Elproduktionen redovisas normalt utan att biokraften tydligt anges eller särskiljs. Istället för att indela produktionen av övrig värmekraft (dvs värmekraft utöver kärnkraft) i biokraft och fossilkraft (kolkraft, oljekraft, fossil gaskraft), så görs traditionellt en inledning utifrån produktionsteknik: kraftvärme i fjärrvärme, mottryckskraft i industrin, kondenskraft och gasturbiner, oberoende av bränsleinsats. Detta redovisningssätt gör det svårt att utläsa andelen förnybar elproduktion. Svebio har analyserat statistiken från Svensk Energi, vilket ger följande bild av elproduktionen 2009, indelad efter primärenergikälla: Elproduktion 2009 TWh Procent Vattenkraft 65,2 47,0 % Vindkraft 2% Biokraft 8% Fossilkraft 4% Import-el 3% Vindkraft 2,5 1,8 % Biokraft 11,1 8,0 % Kärnkraft 50,0 36,2 % Gaskraft 2,3 1,7 % Kolkraft 1,3 1,0 % Oljekraft 1,1 0,8 % Vattenkraft 47% Kärnkraft 36% Import 4,7 3,4 % (vattenkraft Norge) Förnybar el 78,8 56,9 % (inkl import 83,5 60,3 %) Vi har fört produktionen med övrigt bränsle på 0,7 TWh helt och hållet till kolkraft, eftersom en stor del av övrigt bränsle uppges vara hyttgas Sverige hade en nettoimport av el på 4,7 TWh Vi hade nettoimport från Norge på 5,1 TWh, från Finland på 1,2 TWh och från Tyskland på 0,2 TWh, samt nettoexport till Polen på 1,1 TWh och till Danmark på 0,7 TWh. Eftersom importen kom från Norge, som enbart producerar vattenkraft, medan exporten gick till kolländerna Danmark och Polen räknar vi elimporten som förnybar vattenkraft. Rapporteringen av elcertifikat (Energimyndigheten: Elcertifikatsystemet 2009) ger en högre siffra för biokraft redan 2008 producerades 10,4 TWh biokraft från biobränsle och torv. Till det ska läggas cirka 1,4 TWh producerat med avfall, dvs totalt 11,8 TWh. Eftersom biokraftproduktionen ökat med 0,3 TWh mellan 2008 och 2009 ger det totalt 12,1 biokraft TWh 2009, eller cirka 1 TWh mer än Svensk Energis statistik. C. Andelen förnybar energi enligt EU:s definitioner Svebio har gjort en översiktlig beräkning av andelen förnybar energi 2009, räknat enligt definitionerna i EU:s förnybarhetsdirektiv (Renewable Energy Directive, RED). Utgångspunkten har också här varit Energimyndighetens kortsiktsprognos (ER 2010:13). Sverige tilldelades som mål att öka användningen av förnybar energi från 39,8 procent 2005 till 49 procent 2020 vid den förhandling som gjordes om de så kallade målen. Riksdagen har därefter beslutat att höja målet till 50 procent Svebio har använt siffermaterialet i Energimyndighetens kortsiktsprognos för 2009, och räknat på samma sätt som i Energimyndighetens förslag till svensk Nationell handlingsplan (ER 2010:08). 3

4 Nämnaren (energianvändningen) TWh Total inhemsk användning av el, värme och drivmedel 364 distributionsförluster el 11 distributionsförluster fjärrvärme 5 Egenförbrukning el o fjärrvärme 5 Värmepumpars frivärme 4 Totalt 389 TWh Nämnaren, dvs det man ska ange andelen av, utgörs till största delen av den inhemska energianvändningen på samma sätt som redovisats ovan, dvs 364 TWh. Dessutom ska man inkludera distributionsförluster för el och fjärrvärme och egenförbrukning av el vid el- och fjärrvärmeverk. Eftersom man i täljaren får räkna med värmepumpars frivärme (som geotermisk energi ) måste denna energi även inkluderas i nämnaren som energianvändning. Täljaren (förnybar energi) TWh Bioenergi 120,3 Vattenkraft 65,9 Vindkraft 2,5 Värmepumpars 4,0 frivärme Reduktion för torv - 3,5 Reduktion avfall 50% - 6,5 Totalt 180,2 TWh I täljaren, den förnybara energin, får man räkna med småskaliga värmepumpars frivärme när dessa hämtas ur berg, mark och vatten, samt även ur luft, förutsatt en viss minsta verkningsgrad på värmepumpen. Däremot får man inte räkna med frivärmen i stora värmepumpar i fjärrvärmen, liksom inte heller spillvärme, även om denna skulle komma från förnybar förbränning. Den exakta definitionen av värmepumparnas förnybara energitillskott är fortfarande oklar, och vi använder här den preliminära definition som Energimyndigheten angett. Vi utgår också från att värmepumparna ger något lägre tillskott 2009 än vad Energimyndigheten angett som prognos för Man får inte räkna in torv, som enligt EU:s definition inte betraktas som förnybar energi. Svebio ser däremot torv som ett biobränsle ett långsamt förnybart biobränsle. Man får bara ta upp avfall som förnybart till 50 procent. Detta är ett schablonvärde som används av Eurostat, den europeiska statistikmyndigheten. Mätningar av svenskt avfall (Profu 2009) visar att den biogena delen av avfallet ger 58 procent av energin vid avfallsförbränning (volyms- och viktmässigt utgör biobränslet ännu större andel, men här räknar vi energiandelen; plasten i den icke-förnybara delen har högt energivärde). Här finns alltså ytterligare cirka 1 TWh biobränsle som inte kan redovisas. Andelen förnybart 46,3 procent 2009 Vi delar täljaren 180,2 TWh med nämnaren 389 TWh och får en andel på 46,3 procent. 180,2/389=46,3% Enligt Svebios uppfattning underskattar detta värde andelen förnybart i den svenska energianvändningen: Den svenska nettoimporten av el var ,7 TWh. Sverige hade nettoimport från Norge med 5,1 TWh. Med tanke på att den norska elproduktionen nästan helt består av vattenkraft kan man hävda att elimporten 2009 bestod av vattenkraft. Denne förnybara elimport motsvarade ytterligare 1,2 procent av Sveriges energianvändning Andelen förnybart i avfallet är sannolikt högre än 50 procent, troligen omkring 58 procent, vilket skulle ge ytterligare 0,3 procent förnybart. Det vore rimligt att räkna med upptag av frivärme från stora värmepumpar på samma sätt som man räknar in frivärme från små värmepumpar. Här finns 3,4 TWh förnybar värme. På samma sätt borde man åtminstone kunna 4

5 räkna återvunnen spillvärme med ursprung i förnybara bränslen sannolikt 0,5 1 TWh. Detta skulle ge cirka 1 procentenhet förnybart. Sammantaget ger detta 2,5 procentenheter, dvs totalt 48,8 procent. Det betyder att Sverige redan 2009 de facto hade en förnybar andel som låg mycket nära EU-målet för 2020 på 49 procent. D. Fördelning av energianvändningen enligt EU-definition Vi kan nu också göra en sammanställning över energianvändningen i enlighet med redovisningsmetoden i förnybarhetsdirektivet (RED). TWh Procent Värmepumpar, frivärme 4 TWh, 1% Elimport 4,7 TWh 1,2% Oljor 112,3 28,9 Naturgas 10,9 2,8 Kol 12,3 3,2 Kärnkraft 52,5 13,5 Avfall ej förnybart 6,5 1,7 Torv 3,5 0,9 Bioenergi, förnybart 110,3 TWh 28,4% Oljor 112,3 TWh 28,9% Värmepump ej förnybart 3,4 0,9 Vattenkraft 65,9 16,9 Vindkraft 2,5 0,6 Bioenergi, förnybart 110,3 28,4 Värmepumpar frivärme 4,0 1,0 Vindkraft 2,5 TWh 0,6% Vattenkraft 65,9 TWh 17% Kärnkraft 52,5 TWh 13,5% Naturgas 10,9 TWh 2,8% Kol 12,3 TWh 3,3% Elimport 4,7 1,2 Totalt 389,0 100 Värmepump ej förnybart 3,4 TWh 0,9% Torv 3,5 TWh 0,9% Avfall ej förnybart 6,5 TWh 1,7% Denna redovisning skiljer sig något från vår tidigare beräkning av slutlig energianvändning på följande sätt.. Distributionsförluster i el och fjärrvärme är inkluderade, dvs vi räknar den el och värme som lämnar el- och värmeproduktionsanläggningarna ut på näten.. Vi har delat upp avfall i icke-förnybart och förnybart (som ingår i bioenergin) och särredovisat torv.. Även värmepumparnas upptagna omgivningsvärme är uppdelad i en förnybar del (de småskaliga) och en icke förnybar del (de storskaliga).. Kärnkraft och vattenkraft redovisas inklusive egenanvändning av el vid kraftverken.. Här blir oljeanvändningen något större än den förnybara bioenergin. Det beror på reduktionen för avfall och torv. 5

6 E. Bioenergi som andel av energitillförsel Det gängse sättet att redovisa Sveriges totala energiförsörjning är att redovisa den totala tillförseln. Språkbruket varierar här. I Energiläget 2009 används i tabell till figur 7 (sidan 10 Energiläget i siffror) begreppet total tillförd energi, medan man i tabell till figur 8 (sidan 12 Energiläget i siffror) använder begreppet Sveriges totala energianvändning. Det senare är förvirrande. Man borde för bruttosiffrorna konsekvent använda begreppet tillförsel och för nettosiffror använda ordet användning. Redovisningen av totalt tillförd energi (alternativt total energianvändning) är på flera sätt missvisande, som vi påpekat på sidan 1, eftersom den inkluderar icke energi-ändamål och utrikes sjöfart, och dessutom genom användningen av internationell metod kraftigt övervärderar kärnkraftens betydelse för den svenska energiförsörjningen. Omvänt innebär sättet att redovisa kärnkraften att andra energikällor relativt sett undervärderas. Det gäller dels bioenergins betydelse för den svenska energiförsörjningen, dels vårt kvarstående oljeberoende. Övergången till att redovisa energistatistiken med internationell metod för kärnkraften gjordes 1997, men under många år gjordes parallella redovisningar med svensk metod. Svensk metod innebär att kärnkraften redovisas med sin elproduktion, dvs med den el som matas ut på nätet och som kommer till användning i samhället, medan kylvattnet inte räknas. Vi redovisar här energitillförseln 2009 enligt bägge metoderna. Energitillförsel 2009 ( Total energianvändning ) Med internationell metod för kärnkraft TWh Procent Olja ,9 Naturgas 12 2,1 Kol 17 3,0 Biobränslen ,3 Spillvärme, värmepumpar 7 1,2 Vattenkraft 66 11,7 Kärnkraft ,5 Vindkraft 2,5 0,4 Import el 4,5 0,8 Totalt Med svensk metod för kärnkraft TWh Procent Olja ,7 Naturgas 12 2,6 Kol 17 3,7 Biobränslen ,1 Spillvärme, värmepumpar 7 1,5 Vattenkraft 66 14,2 Kärnkraft 50 10,8 Vindkraft 2,5 0,5 Import el 4,5 1,0 Totalt

7 Med internationell metod för kärnkraft Med svensk metod för kärnkraft Vindkraft 2,5 TWh 0,4% Biobränslen 126 TWh 22,3% Olja 180 TWh 31,9% Olja 180 TWh 38,7% Biobränslen 126 TWh 27,1% Olja 180 TWh 38,7% Import el 4,5 TWh 0,8% Vattenkraft 66 TWh 11,7% Spillvärme, värmepumpar 7 TWh 1,2% Kärnkraft 150 TWh 26,5% Naturgas 12 TWh 2,1% Kol 17 TWh 3,0% Vindkraft 2,5 TWh 0,5% Import el 4,5 TWh 1% Vattenkraft 66 TWh 14,2% Spillvärme, värmepumpar 7 TWh 1,5% Kärnkraft 50 TWh 10,8% Naturgas 12 TWh Kol 2,6% 17 TWh 3,7% Redovisningen enligt internationell metod ger främst en kraftig övervärdering av kärnkraftens betydelse i energisystemet, som med denna metod står för mer än en fjärdedel av landets energitillförsel, men som vid redovisning enligt svensk metod bara skulle stå för en tiondel av landets energitillförsel. Biobränslen står med internationell metod bara för 22,3 procent, men skulle med en redovisning enligt svensk metod svara för 27,1 procent av bruttotillförseln. Det svenska oljeberoendet framstår enligt redovisningen med internationell metod som ett avsevärt mindre bekymmer än om man redovisar enligt svensk metod (31,9 mot 38,7 procents oljeberoende i vår energiförsörjning). En redovisning av total tillförsel ger en förnybarhetsandel på bara 32,5 eller 39,5 procent, beroende på vilken metod som används. De stora skillnaderna gentemot redovisningen till EU av andelen förnybart skapar pedagogiska problem. OBS! Den svenska regeringen använder för biobränsle alltid siffran för andel av total energianvändning (tillförsel), t ex i budgetpropositioner och andra dokument. Siffran låg för några år sedan kring 16 procent, steg sedan upp mot 20 procent, och var alltså 22,3 procent Regeringskansliet har, oberoende av politisk färg, genom sitt val av redovisningsmetod valt att nedvärdera bioenergins betydelse i energisystemet. Förklaringen till att bioenergin får en mycket högre andel av energianvändningen om man redovisar slutlig energianvändning istället för total tillförsel, medan oljeanvändningen har motsatt relation är följande: För bioenergin är tillförsel och slutanvändning för en stor del av användningen samma sak. Det gäller både användningen av biobränslen i industrin och i bostads- och övrigsektorn liksom i trafiken. Förluster som ger en reduktion i statistiken finns bara vid användning av biobränslen i el- och värmeverk. För oljan är det en stor andel som försvinner som icke energiändamål, till internationell bunkring och som förluster i raffinaderier. 7

8 F. Jämförelse med vad svenska folket tror Svebio och tidningen Bioenergi genomförde i början av 2010 en opinionsundersökning om vad svenska folket tror om bioenergins betydelse för Sveriges energiförsörjning (Bioenergi 2010:nr 1). Undersökningen visar att svenska folket kraftigt underskattar bioenergins roll i det svenska energisystemet. De tillfrågade fick svara på frågan om hur stor del de tror att bioenergin står för, och svaren fördelades så här: ,1% 28,4% ,3% 31,8% De gröna staplarna visar fördelningen av allmänhetens svar på Sifo-frågan. De röda pilarna visar rätt svar enligt olika definitioner Vilken metod man än använder har svenska folket en mycket dålig kunskap om bioenergins betydelse för Sveriges energiförsörjning. Det behövs en omfattande upplysning om bioenergins betydelse för Sverige. Det här är inte bara en fråga för bioenergibranschen, utan lika mycket för ansvariga myndigheter och undervisningsväsendet. Det är anmärkningsvärt att svenska folket inte har bättre kunskap om hur den svenska energiförsörjningen idag sker, och att kunskapen om den största inhemska energikällan är så bristfällig % 8

9 Bilaga 1. Energianvändningen i Sverige Beräkning Slutlig användning fördelad på energikällor Sifferunderlag från Kortsiktsprognosen 15 mars 2010 TWh Industri Olja 13,1 Biobränsle 49,1 El 48,8 Kol 7,8 Naturgas 4,9 Fjärrvärme 5,8 Bostäder, service mm Olja 12,3 Biobränsle 14,8 El 71,8 Naturgas 1,6 Fjärrvärme 43,4 Transport Olja 83,1 El 2,9 Naturgas 0,3 Biodrivmedel 4,6 Fördelning Elanvändning (obs elanvändning, dvs minus distributionsförlust) Vattenkraft 61,3 Vindkraft 2,4 Kärnkraft 46,9 Biokraft 10,1 Naturgas 1,4 Kol 1,7 Olja 1,7 (enligt Svensk Energi bör fördelningen vara 2,3 på naturgas, 1,1 på olja och 0,8 på kol, varför vi räknat med denna fördelning) (Forts. på nästa sida.) 9

10 Fördelning Fjärrvärmeanvändning Biobränsle 36,1 Olja 1,0 Naturgas 2,3 Kol 1,6 Frivärme värmepump 3,4 Spillvärme 2,7 (elanvändningen i fjärrvärme har jag fördelat tillsammans med el ovan) Spillvärmen fördelas lika mellan olja, kol och biobränsle. Sammanlagt Olja: 13,1 + 12,3 + 83,1 + 1,7 + 1,1 = 111,3 (+ 0,9 spillvärme) = 112,2 TWh Naturgas: 4,9 + 1,6 + 0,3 + 1,4 + 2,3 = 10,5 TWh Kol: 7,8 + 1,7 + 1,6 = 11,1 (+ 0,9 spillvärme) = 12,0 TWh Biobränslen: 49,1 + 14,8 + 4,6 + 10,1 + 36,1 = 114,7 (+ 0,9 spillvärme) = 115,6 TWh Vattenkraft: 61,3 TWh Kärnkraft: 46,9 TWh Vindkraft: 2,4 TWh Frivärme i värmepumpar: 3,4 TWh Summa TWh % Olja 112,2 30,8 Naturgas 10,5 2,9 Kol 12,0 3,3 Biobränsle 115,6 31,7 Vattenkraft 61,3 16,8 Kärnkraft 46,9 12,9 Vindkraft 2,4 0,7 Värmepumpar 3,4 0,9 364,3 100,0 10