Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014
|
|
- Elisabeth Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014
2 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars storlekar motsvarar energimängder. Detta gör det möjligt att analysera det svenska energisystemets storlek, innehåll, sammanlänkningar och förluster 1 i en enda bild. Energimängderna redovisas i Energimyndighetens diagram i energimåttet TWh 2 (terrawattimmar). Diagramen redovisas utifrån ett användarperspektiv där den slutliga energianvändningen visas till vänster medan den tillförsel, omvandling och distribution som föregått denna användning redovisas till höger. Denna redovisningsform belyser i större utsträckning energisystemets syfte som är att leverera energi och energitjänster till användaren. Statistiken hämtas i första hand från Energimyndighetens årliga officiella energibalanser 3 vilka baseras på fastlagda redovisningsprinciper och systemavgränsningar. Utgångspunkten är till exempel att energianvändningen inom Sveriges gränser årligt ska vara i balans med energitillförseln. Dessa konventioner samt de osäkerheter som förknippas med statistikens framtagning kräver en del bakrundsinformation som beskrivs i dokumentationen till energibalanserna 4. Energimyndighetens Sankey-diagram ger ökade möjligheter att utifrån redovisad energistatistik analysera kopplingar och storleksordningar inom energisystemetet. Vi hoppas därför att dessa diagram kan hjälpa er att få en bättre helhetsyn över det svenska energisystemet. I och med att det är första året som vi publicerar sådana diagram tar vi gärna emot förslag och synpunkter till Julien Morel: förnamn.efternamn@energimyndigheten.se. 1. De förluster som sker i användningsfasen (t.ex. värmeförluster i bilar, kaminer och radiator) redovisas inte i officiell statistik. Detta innebär att slutanvändningen kan minska och förluster tillkomma i omvandlingen vid elektrifiering eller fjärrvärmekonvertering. Förluster kan även försvinna vid ersättning av uppvärmningen med små värmepumpar som inte ingår i den officiella statistiken. 2. Sifferuppgifter som är lägre än 10 TWh visas med en decimal. Observera att osäkerheten ändå är stor för dessa små kvantiteter. Avrundningar på varje uppgift gör dessutom att totalerna inte alltid stämmer överens med delsummorna. Olika energibärare har olika egenskaper och olika energikvalitet vilket gör att en TWh av ett visst energislag inte alltid är direkt utbytesbar mot en TWh av ett annat energislag: en TWh el kan till exempel lätt omvandlas till andra energitjänster, till skillnad från en TWh värme. 3. Fördelningen mellan el- och värmeproduktionen hämtas från Energiläget. Vissa tillägg utgör inte officiell statistik och ska därför tolkas med extra försiktighet: statistik över små värmepumpar, solceller och solfångaren hämtas från Sveriges rapportering enligt förnybardirektivet 4.
3 Slutlig användning 368 TWh* *Utrikes transport redovisas separat Energisystem 2014 export 29 TWh Omvandling och distribution Förluster 145 TWh Tillförsel 555TWh* * räknas netto=-16 TWh Utrikes transport redovisas separat Industri 143 TWh Hushåll 82 TWh Service 28 TWh 120 TWh produktion Värm e från kärnbränsle 182 TWh Vattenkraftsel 64 TWh Vindkraftsel 11 TWh im port 14 TWh Bostäder, service m.m. 140 TWh Offentlig verksam het 16 TWh Jord- och skogsbruk sam t fiske 10 TWh Bygg 4,4 TWh Transport 85 TWh Utrikes flyg 9 TWh 81 TWh Värme 49 TWh Övrigt 5,3 TWh Fossila bränslen 113 TWh Användning för ickeenergiändamål 36 TWh Värm eproduktion Raffinaderier, koksverk och m asugnar Spillvärm e 4,4 TWh 130 TWh Torv och övrigt fossilt 14 TWh Stora värm epumpar 5,0 TWh Råolja och oljeprodukter 134 TWh Kol och koks 21 TWh Natur- och stadsgas 9,3 TWh Utrikes sjöfart 20 TWh Bunkring av oljeprodukter 29 TWh
4 Final consumption 368 TWh* *International transportation is reported separately Sweden's energy system 2014 Transformation and distribution ectricity export 29 TWh Losses 145 TWh Production 555TWh* *ectricity is calculated net=-16 TWh International transportation is reported separately Industry 143 TWh Household 82 TWh ectricity 120 TWh ectricity production Heat from nuclear fuel 182 TWh Hydropower 64 TWh Wind power 11 TWh Service 28 TWh ectricity im port 14 TWh Residential, service, etc. 140 TWh Public adm inistration 16 TWh Agriculture, forestry and fishing 10 TWh Construction 4,4 TWh Transportation 85 TWh International aviation 9 TWh International navigation 20 TWh Biofuels 81 TWh Heat 49 TWh Others 5,3 TWh Fossil fuels 113 TWh Non-energy use 36 TWh Heat production Refineries, coke ovens and blast furnaces Waste heat 4,4 TWh Biofuels 130 TWh Peat and other fossil 14 TWh Large heat pum ps 5,0 TWh Crude oil and petroleum products 134 TWh Coal and coke 21 TWh Natural and town gas 9,3 TWh Bunkering of petroleum products 29 TWh
5 Energianvändning 2014: 368 TWh Industri 143 TWh 120 TWh Hushåll 82 TWh Service 28 TWh Torv och övrigt fossilt 5,3 TWh Bostäder, service m.m. 140 TWh Offentlig verksam het 16 TWh Bygg 4,4 TWh Jord- och skogsbruk sam t fiske 10 TWh Transport 85 TWh 81 TWh Värme 49 TWh Fossila bränslen 113 TWh
6 PER SEKTOR
7 Verkstadsindustri 8,0 TWh Trävaruindustri 7,7 TWh Gruvindustri 5,6 TWh Livsm edelsindustri 5,2 TWh Jord- och stenindustri 4,9 TWh Sm å industrier och övriga branscher 5,0 TWh Industri 2014: 143 TWh Massa- och pappersindustri 73 TWh Järn- och stålindustri sam t m etallverk 22 TWh Kem isk industri 10 TWh Övrig industri 36 TWh 56 TWh 50 TWh Fossila bränslen 27 TWh Övrigt 5,3 TWh Värme 4,0 TWh
8 Transport 2014: 85 TWh (114 TWh inkl. utrikes transport) Diesel 38 TWh Inrikes flyg 2,1 TWh Inrikes sjöfart 0,9 TWh Utrikes flyg 9 TWh Utrikes sjöfart 20 TWh Vägtrafik 80 TWh Inrikes 3,0 TWh Utrikes 29 TWh Motorbensin 30 TWh Biodrivmedel TWh Naturgas 0,6 TWh dningsoljor och flygbränsle 32,4 TWh Biodiesel 8,1 TWh Bioetanol 1,9 TWh Biogas 1,0 TWh Bantrafik 2,6 TWh 2,6 TWh
9 Hushåll 82 TWh Hushåll 2014: 82 TWh 41 TWh Värme 28 TWh 12 TWh Fossila bränslen 1,6 TWh Offentlig verksamhet 2014: 16 TWh Offentlig verksam het 16 TWh 8,1 TWh Värme 6,8 TWh Fossila bränslen 0,4 TWh 0,2 TWh Byggverksamhet 2014: 4,4 TWh Byggverksamhet 4,4 TWh 1,1TWh Oljeprodukter 3,3 TWh Serviceverksamhet 2014: 28 TWh Serviceverksam het 28 TWh Jordbruk 6,6 TWh Skogsbruk 2,5 TWh Fiske 0,8 TWh Jord- och skogsbruk samt fiske 2014: 10 TWh 17,4TWh Värme 9,6 TWh Oljeprodukter 4,2 TWh Naturgas 1,1 TWh 0,2 TWh Oljeprodukter 6,6 TWh 1,6 TWh 1,6 TWh Naturgas 0,1 TWh
10 PER ENERGISLAG
11 2014 Hushåll 41 TWh Slutlig användning 120 TWh Omvandling och distribution export 29 TWh Förluster 123 TWh Tillförsel 288TWh* * räknas netto=-16 TWh Bygg och service 17 TWh 107 TWh 65 TWh Kärnkraftverk Värm e från kärnbränsle 182 TWh Offentlig verksam het 8,1 TWh Jord- och skogsbruk sam t fiske 1,7 TWh Massa och papper 20 TWh Järn och stål 7,2 TWh Verkstad 5,6 TWh Kemi 4,1 TWh Gruvor 3,6 TWh Sm å industrier och övriga branscher 8,6 TWh Bostäder, service m.m. 68 TWh Industri 50 TWh Transport (bantrafik) 2,6 TWh 120 TWh Raffinaderier, gas- och koksverk 0,9 TWh 168 TWh Kraftvärme och värm everk 4,3 TWh Kärnkraft 2,7 TWh 14 TWh Statistisk differens 1,0 TWh Vattenkraft 0,4 TWh Kraftvärm everk 13 TWh Torv och övrigt fossilt 1,6 TWh Kol och koks 1,8 TWh Naturgas 0,5 TWh Oljeprodukter 0,4 TWh Vattenkraftsel 64 TWh im port 14 TWh Vindkraft 11 TWh Solcellsel ca. 0,05 TWh
12 Bostäder, service m.m. 12 TWh Slutlig användning 92 TWh Jord- och skogsbruk sam t fiske 6,6 TWh Bygg och service 4,2 TWh Offentlig verksam het 0,2 TWh Hushåll 1,3 TWh Industri 9,0 TWh Transport 71 TWh - och värm e- produktion 1,5 TWh Olja 2014 Omvandling och distribution Förluster 15 TWh 92 TWh 133 TWh 318 TWh Användning ickeenergiändamål 35 TWh Export 140 TWh Bunkring 29 TWh Lager 2,9 TWh 3,3 TWh Oljeprodukter 220 TWh Statistisk differens 5,9 TWh Im port 93 TWh Raffinaderier Export 11 TWh Tillförsel 134TWh* *=Import-Export-Bunkring-Lager av råolja och oljeprodukter Råolja och halvfabrikat 219 TWh Im port 224 TWh Statistisk differens 5,1 TWh Lager 1,3 TWh Utrikes flyg 9,0 TWh Utrikes sjöfart 20 TWh
13 n 2014 Hushåll 12 TWh Jord- och skogsbruk sam t fiske 2 TWh Bygg och service 0,2 TWh Offentlig verksam het 0,2 TWh Slutlig användning 81 TWh Bostäder, service m.m. 14 TWh Omvandling och distribution Värm eproduktion 36 TWh 81 TWh produktion 13 TWh 130 TWh Tillförsel 130 TWh Trädbränslen 60 TWh Massaindustrins avlutar 43 TWh Flytande biobränslen 14 TWh Biogent hushållsavfall 9,2 TWh Oförädlade trädbränslen 52 TWh Förädlade trädbränslen 8,2 TWh Biodiesel 8,1 TWh Biooljor 3,8 TWh Bioetanol 1,9 TWh Massa och pappersindustri 50 TWh Trävaruindustri 4,6 TWh Övrig industri 1,3 TWh Industri 56 TWh Transport 11 TWh Övriga fasta biobränslen 2,0 TWh Biogas 1,3 TWh Övriga flytande biobränslen 0,6 TWh
14 Slutlig användning 49 TWh* *exkl. ca. 22 TWh från små värmepumpar och solfångaren Fjärrvärme 2014 Omvandling och distribution Tillförsel 58 TWh Bostäder och service 45 TWh Jord- och skogsbruk sam t fiske 0,1 TWh Bygg och service 9,6 TWh Offentlig verksam het 6,8 TWh Hushåll 28 TWh Industri 4 TWh Ca. 22 TWh Statistisk differens 1,3 TWh 49 TWh Förluster 9,1 TWh Små värm epumpar Solvärme ca. 0,1 TWh Värme 56 TWh ca. 8 TWh Om givningsvärme ca. 14 TWh Värm e- och kraftvärm everk 36TWh Torv och övrigt fossilt 7,0 TWh Stora värm epumpar och elpannor 5,4 TWh Kol och koks 2,5 TWh Natur- och stadsgas 1,8 TWh Oljeprodukter 1,0 TWh Spillvärme 4,4 TWh
15 Kol och koks 2014 Jord och stenindustri 1,6 TWh Mineral industri 1,2 TWh Övrig industri 0,1 TWh Järn, stål och m etallverk 11,4 TWh Slutlig användning 15 TWh Kol 6,7 TWh Koks 5,5 TWh Masugnsgas, koksugnsgas och LD-gas 2,3 TWh Förluster 3,7 TWh 6,5 TWh Omvandling och distribution Masugnar 4,3 TWh Export av koks 0,2 TWh Förluster 4,5 TWh 10 TWh Användning för icke-energiändamål 0,2 TWh Lager 0,7 TWh Koks 8,7 TWh Koksverk Lager och statistisk differens 1,0 TWh Tillförsel 21 TWh *=Import-Export-Lager av kol, koks och masugnsgas 11 TWh Im port av kol 20,9 TWh Im port av koks 0,8 TWh - och värm e- produktion 4,3 TWh 1,2 TWh
16 Slutlig användning 5,9 TWh Natur- och stadsgas 2014 Omvandling och distribution Tillförsel 9,3 TWh Jord- och skogsbruk sam t fiske 0,1 TWh Bostäder och service 1,7 TWh Bygg och service 1,1 TWh Offentlig verksam het 0,1 TWh Raffinaderier 0,5 TWh 5,9 TWh - och värm e- produktion 2,3 TWh 9,8 TWh Im port 9,3 TWh Hushåll 0,4 TWh Industri 3,6 TWh Transport 0,6 TWh Användning ickeenergiändamål 1,2 TWh Statistisk differens 0,5 TWh
Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015
Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey-diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh
Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,
Läs merEnergiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012
Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,
Läs merIllustrerade energibalanser för Blekinges kommuner
2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål
Läs merFigur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1
Energiläget 23 Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 22, TWh. 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Värmepump 2 Vattenkraft 3 Kärnkraft 4 Vindkraft
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merEnergiläget i siffror 2011
Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,
Läs merBioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu
Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
Läs merEnergiläget för Södermanland 2016
Energiläget för Södermanland 2016 Rapport 2016:11 Titel: Energiläget för Södermanland 2015 Utgiven av: Länsstyrelsen Södermanland Utgivningsår: 2016 Författare: Emelie Österqvist Foto framsida: Staffan
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merKvartalsvisa energibalanser fjärde kvartalet samt åren 2016 och 2017
EN 20 SM 1802 Kvartalsvisa energibalanser fjärde kvartalet samt åren 2016 och 2017 Quarterly energy balances for the 4 th quarter and for the years 2016 and 2017 I korta drag Oförändrad energianvändning
Läs merKvartalsvisa energibalanser tredje kvartalet 2016 och 2017
EN 20 SM 1801 Kvartalsvisa energibalanser tredje kvartalet 2016 och 2017 Quarterly energy balances the 3 rd quarter 2016 and 2017 I korta drag Ökad energianvändningen under tredje kvartalet Energianvändningen
Läs merKvartalsvisa energibalanser första kvartalet 2016 och Lägre energianvändning under första kvartalet
EN 20 SM 1703 Kvartalsvisa energibalanser första kvartalet 2016 och 2017 Quarterly energy balances the 1 st quarter 2016 and 2017 I korta drag Lägre energianvändning under första kvartalet Energianvändningen
Läs merEnergiläget OH-serie, figur 1 60
Energiläget 26 OH-serie, figur 1 6 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1993 23 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 KÄLLA: OECD I SIFFROR, 25 EDITION Australien Belgien Danmark Frankrike
Läs merKvartalsvisa energibalanser andra kvartalet 2016 och Ökad energianvändning under andra kvartalet. Ökad energitillförsel under andra kvartalet
EN 20 SM 1704 Kvartalsvisa energibalanser andra kvartalet 2016 och 2017 Quarterly energy balances the 2 nd quarter 2016 and 2017 I korta drag Ökad energianvändning under andra kvartalet Energianvändningen
Läs merEnergiläget OH-serie, figur 1 56
Energiläget 25 OH-serie, figur 1 56 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1991 22 % 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Australien Belgien Danmark Frankrike Grekland Irland Island
Läs merKvartalsvisa energibalanser fjärde kvartalet samt åren 2015 och 2016
EN 20 SM 1702, korrigerad version Kvartalsvisa energibalanser fjärde kvartalet samt åren 2015 och 2016 Quarterly energy balances for the 4 th quarter and for the years 2015 and 2016 I korta drag Korrigering
Läs merFigur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent
Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, 199 21, uttryckt i procent 1 9 8 7 6 Procent 5 4 3 2 1-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och Eurostat. Anm. Beräkningar enligt förnybartdirektivet.
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2002 ET 9:2002 Energiläget 2002 Publikationen Energiläget som översiktligt beskriver energitillförsel och energianvändning i Sverige mot en internationell
Läs merEnergiläget i siffror 2010 Energy in Sweden facts and figures 2010
Energiläget i siffror 2010 Energy in Sweden facts and figures 2010 Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka
Läs merEo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)
Energiläget 24 Bensin, 95 (7%) Eo1 (62%) Slutbränslepris för olika kunder 23 12 1 Moms Skatt Bränslepris 8 6 Industri 4 öre/kwh 2 Hushåll Transporter Källa: SPI, SCB, Riksskatteverket. Diesel (6%) Elvärme
Läs merEnergibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013
Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE
Läs merEnergibalanser för Gotlands län och kommun år 2013
Energibalanser för Gotlands län och kommun år 2013 Chris Hellström 2016-03-29 Chris Hellström, chris.hellstrom@hifab.se, 010-476 66 80 Innehållsförteckning Innehåll Innehållsförteckning... 3 Bakgrund...
Läs mer2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
007 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Läs mer(QHUJLI UV UMQLQJHQIMlUGHNYDUWDOHWVDPWnUHQ RFKNRUULJHUDGYHUVLRQ. )RUWVDWW NDGHOSURGXNWLRQLNlUQNUDIWYHUNHQ
(QHUJLI UV UMQLQJHQIMlUGHNYDUWDOHWVDPWnUHQ RFKNRUULJHUDGYHUVLRQ 3UHOLPLQlUDXSSJLIWHU Energy supply the 4 th quarter and the whole years 2000 and 2001, Preliminary data Corrected version,nruwdgudj gndghqhujldqylqgqlqjxqghuimlughnyduwdohw
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures
Energiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures 2004 Energiläget i siffror 2004 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax:
Läs merEnergiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Läs merKortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19
Kortsiktsprognos Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:
Läs merNågot ökad bränsleförbrukning inom industrin
EN 23 SM 0501 Industrins årliga energianvändning 2004 preliminära uppgifter Energy use in manufacturing industry, 2004 provisional data I korta drag Förändrad undersökning Undersökningen gällande industrins
Läs merBioenergi Sveriges största energikälla
Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merKöparens krav på bränsleflis?
Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merFram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.
De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning
Läs merNenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg
Nenet Norrbottens energikontor Kjell Skogsberg Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen ett presentationsverktyg för energianvändning och utsläpp av växthusgaser Nenet Norrbottens energikontor Energiluppen
Läs merDokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar
Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar Fredrik Kanlén Martin Villner Producent Förfrågningar SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm Fredrik Kanlén, Miljöräkenskaper
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Läs merKvartalsvis bränslestatistik, 4:e kvartalet 2018 samt året 2018 Quarterly Fuel Statistics, 4th quarter 2018 and year 2018
EN 31 SM 1901 Kvartalsvis bränslestatistik, 4:e kvartalet 2018 samt året 2018 Quarterly Fuel Statistics, 4th quarter 2018 and year 2018 I korta drag Minskad bränsleanvändning inom industrin Under 2018
Läs merFakta och siffror. Energiläget. Facts and figures. Energy in Sweden
Fakta och siffror Energiläget Facts and figures Energy in Sweden Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 016-544 22 59 E-post: energimyndigheten@cm.se
Läs merEnergiläget i siffror Facts and figures 2003
Energiläget i siffror Facts and figures 2003 Energiläget i siffror 2003 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 E-post:
Läs merBränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle tredje kvartalet 2013
EN 31 SM 1304 Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle tredje kvartalet 2013 Fuels. Deliveries and consumption of fuels during 3 rd quarter 2013 I korta drag Minskade oljeleveranser under det tredje
Läs merNuläge, energistatistik och hållbarhetsbedömning 2015
2016-12-16 Nuläge, energistatistik och hållbarhetsbedömning 2015 Bilaga 1 Norrköpings kommuns energiplan 2 (20) 1. Samhällets energianvändning Vi lever i ett samhälle som är starkt beroende av energi.
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2001
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 200 Förteckning över tabeller/list of tables 2 Sveriges energitillförsel 2 2 Energy supply in Sweden 2 3 Sveriges totala energianvändning 2 3 energy
Läs merEnergi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.
12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade
Läs merSamhällsekonomisk analys av fjärrvärme
Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Bidrar fjärrvärmen till den samhällsekonomiska nyttan? Sirje Pädam, WSP Analys & Strategi 2013-10-30 Forskningsprojekt inom fjärrsyn samarbete mellan WSP och Luleå
Läs merKraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland
Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år
Läs merVäxjö 2014. www.svebio.se
Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merEnergi. energibalanserna.
Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade
Läs mer+33,97% Framtidens bränslen. Vad är det som händer? - En framtidsspaning. Anders Kihl, Ragn-Sells AB. Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012
Framtidens bränslen - En framtidsspaning Anders Kihl, Ragn-Sells AB Kraftverkens framtida bränslen 22/3 2012 Vad är det som händer? +33,97% 2 Prisutveckling BF95 & Biogas År BF95 (kr/l) Biogas (kr/m3)
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2013
Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule
Läs merEnergibalanser för Kalmar län och kommuner år 2013
Energibalanser för Kalmar län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR KALMAR LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE
Läs merEnergiflödet i Kalmar läns kommuner 2017
Energiflödet i Kalmar läns kommuner 2017 1(11) Dokumentinformation Titel Sammanställd av Göran Gustavsson Utgivare Energikontor Sydost Utgiven 2017-12-15 2(11) Innehållsförteckning Förord... 3 Något om
Läs merInledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030
Inledande analyser av Konsekvenser av energiintensitetsmålet En översiktlig konsekvensanalys av Sveriges 50%-mål till 2030 Version 17 mars 2017 Bo Rydén, Håkan Sköldberg Intensitetsmålet Överenskommelse
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures
006 Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures Böcker och rapporter utgivna av Energimyndigheten kan beställas från Energimyndighetens förlag Orderfax: 016-544 22 59 E-post: publikationsservice@energimyndigheten.se
Läs merBioenergi Sveriges största energislag!
Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är
Läs merKommunal och regional energistatistik 2005 EN0203
RM/ET 2008-01-18 1(10) Kommunal och regional energistatistik 2005 EN0203 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merEnergibalanser för Hallands län och kommuner år 2013
Energibalanser för Hallands län och kommuner år 2013 2016-03-29 Kaj Wågdahl Innehållsförteckning Energibalanser för Hallands län och kommuner år 2013... 1 Innehållsförteckning... 3 Bakgrund... 4 Övergripande
Läs merKommunal och regional energistatistik 2007 EN0203
RM/ETL 2009-05-29 1(9) Kommunal och regional energistatistik 2007 EN0203 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Läs merBränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle fjärde kvartalet 2000
Beställningsnummer EN 31 SM 0101 Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle fjärde kvartalet 2000 Fuels. Deliveries and consumption of fuels during 4th quarter 2000 Motsvarande uppgifter för närmast
Läs merEL det effektivaste sättet att ta vara på energi
Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi
Läs merFinsk energipolitik efter 2020
Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merBiooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme
Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen
Läs merEnergibalanser för Södermanlands län och kommuner år 2013
Energibalanser för Södermanlands län och kommuner år 2013 2016-03-29 Kaj Wågdahl Innehållsförteckning Energibalanser för Södermanlands län och kommuner år 2013... 1 Innehållsförteckning... 3 Bakgrund...
Läs merE.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic
E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning
Läs merBränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle andra kvartalet 2011
EN 31 SM 1103 Bränslen. Leveranser och förbrukning av bränsle andra kvartalet 2011 Fuels. Deliveries and consumption of fuels during 2 nd quarter 2011 I korta drag Ökade oljeleveranser under det andra
Läs merAnvändningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018
Användningen av energigaser inom industrin Stockholm 30 januari 2018 Energigaser Naturgas, biogas (LNG eller LBG) Fordonsgas Gasol (förnybar gasol) Vätgas Svensk industris väg till global klimatnytta 2017-03-16
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merRM/ETL/Kommunal och regional energistatistik Helena Rehn Version 1.5
Kommunal och regional energistatistik 2007 EN0203 ANVÄNDARHANDLEDNING Innehållsförteckning A. Inledning... 2 B. Statistik... 2 C. Flödesbeskrivning... 3 D. Den kommunala och regionala energistatistikens
Läs merBlankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:
Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:
Läs merÅrlig energibalans. beskrivning och dokumentation. Referensperiod: 2005-2013. Version 2014:1
Årlig energibalans beskrivning och dokumentation Referensperiod: 2005-2013 Version 2014:1 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi sjönk med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen av energi
Läs merEnergibalanser för Kronobergs län och kommuner år 2013
Energibalanser för Kronobergs län och kommuner år 2013 2016-03-29 Thomas Andersson Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR KRONOBERGS LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013 1 Innehållsförteckning 3 Bakgrund 5 Övergripande
Läs merLångsiktsprognos 2012. En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03
Långsiktsprognos 2012 En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet ER 2013:03 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se
Läs merTariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB
Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson
Läs merStor potential för effektivisering. förnybar energi
Kärnkraft vid Bottenviken? Konferens 21 22 maj 2016 Medlefors folkhögskola i Skellefteå Stor potential för effektivisering och förnybar energi Thomas B. Johansson Professor em., International Institute
Läs merER 2011:03. Långsiktsprognos 2010
ER 2011:03 Långsiktsprognos 2010 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet
Läs merMars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Läs mer2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet
2015 DoA Fjärrvärme Borås Energi och Miljö AB Centrala nätet 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Borås Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet
Läs mer