En beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs.
|
|
- Vilhelm Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 När en kommun upprättar eller ändrar en plan eller ett program, som krävs i lag eller annan författning, skall kommunen göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Det handlar om att i energiplanen titta på vilken miljöpåverkan som åtgärderna i planen kan leda till och på så sätt säkerställa att man inte drar på sig nya miljöproblem. I miljöbedömningen skall kommunen bl.a. redovisa: En beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. Påverkan på och beaktande av relevanta miljökvalitetsmål. Betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på bl.a. växt- och djurliv, mark och vatten, luft, klimatfaktorer och människors hälsa. Vi har valt att i denna energiplan göra en miljöbedömning av åtgärderna under varje strategiområde. Genom prognosen behandlas miljöförhållandena med tonvikt på energianvändning och klimatpåverkan och således utgör den nollalternativet i det fall energiplanen inte genomförs. Under varje miljöbedömning görs en koppling till vilka miljökvalitetsmål som huvudsakligen gynnas alternativt missgynnas, med fokus på lokal påverkan. Avslutningsvis gör vi en total bedömning för hela energiplanen. Till stöd för denna miljöbedömningen har Linköpings universitets och Länsstyrelsen i Östergötlands modell Förenklade metoder för underlag till miljöbedömning av energiplaner använts. Ökad småskalig förnybar energiproduktion Åtgärd F1Sa1 Fastighetsbolagen avsätter 0,2 % av den totala nettoårsomsättningen till investeringar i förnybar energiproduktion varvid småskalig produktion i närområdet ska prioriteras. Åtgärd F1Sa2 En upprustning av vattenkraftverk i kommunen görs, med genom att uppgradera och öka kapaciteten i befintliga verk. Åtgärd F1Sa3 Tekniska nämnden och de kommunala fastighetsbolagen skall bli mer självförsörjande på förnybar el. Det kan bl.a. handla om investeringar i större vindkraftverk eller elproduktion från lokala system. Under mandatperioden kommer kommunkoncernen att bygga positivhus. Åtgärd F1Sa4 Utifrån sina förutsättningar verkar Växjö Energi för att uppmuntra småskalig elproduktion på elnätet från t.ex. urban vindkraft och solceller. Åtgärd F1Sa5 I dialogen med byggherrar uppmuntrar kommunen till investeringar i småskalig 1
2 energiproduktion. Ökad produktion av el från vindkraft och solceller innebär utifrån ett europeiskt perspektiv el producerad från kol och olja kan ersättas. Ökad andel solfångare innebär att behovet av bränsle för uppvärmning av varmvatten minskar. Det kan dels handla om att ersätta biobränslen i fjärrvärmeproduktion och småskalig vedeldning men även el. Beroende på vilken uppvärmningskälla som ersätts resulterar dessa åtgärder i förlängningen i minskade utsläpp av partiklar, kväveoxider och koldioxid. Vindkraft kan påverka fladdermöss och fåglar som flyger in i de roterande vingarna på vindkraftverken. Vidare kan även urbana vindkraftverk innebära störningar till närboendes i form av exempelvis vibrationer, buller, skuggning. Det är därför en utgångspunkt att förebyggande åtgärder för att undvika detta vidtas och att utredning och prövning görs vid varje etablering. Upprustning av befintliga vattenkraftverk, ex. uppgradering av verken med nya turbiner, generatorer etc. bedöms ge ringa eller ingen miljöpåverkan på växt- djurliv. Flora och fauna har i många fall vant sig vid vattenkraftverket och den miljö som uppstått i dess närhet, samt även varit konstant många decennier, varför en eventuell avyttring av verken sannolikt ger större negativ effekt än en uppgradering. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö Miljökvalitetsmål som kan komma att missgynnas: Ett rikt växt- och djurliv, Levande sjöar och vattendrag Ökade möjligheter till näringslivsutveckling Åtgärd F1Sb1 Växjö kommun skall inom ramen för sitt näringslivsutvecklande arbete både stödja och driva fram satsningar på förnybar energiproduktion. Ökad produktion av el från vindkraft och solceller innebär utifrån ett europeiskt perspektiv att el producerad från kol och olja kan ersättas. Ökad andel solfångare innebär att behovet av bränsle för uppvärmning av varmvatten minskar. Det kan dels handla om att ersätta biobränslen som fjärrvärme och vedeldning men även el. Dessa åtgärder resulterar i förlängningen minskade utsläpp av partiklar, kväveoxider och koldioxid. Ökad vindkraftproduktion i skogs- och naturområden kan ge vissa negativa effekter på djurlivet, bl.a. på fåglar och fladdermöss. Viss störning som ex. buller, skuggning, förändrad landskapsbild kan också uppstå kring verken. Här kommer dock utpekade områden i vindbruksplanen att användas och där dessa miljöaspekter funnits med i beaktande. Vidare görs en lokaliseringsprövning vid varje etablering. Klimatförändringen i sig, med förändrade livsmiljöer, har samtidigt visat sig ha vissa negativa konsekvenser på fågellivet, vilket bör beaktas i denna miljöbedömning. 2
3 Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö Miljökvalitetsmål som kan komma att missgynnas: Ett rikt växt- och djurliv, En god bebyggd miljö Kraft- och fjärrvärme samt fjärrkyla Åtgärd F1Sc1 Kommunen strävar efter att så många områden och abonnenter som möjligt försörjs med fjärrvärme. Dialog om detta förs även med privata fjärrvärme- och närvärmebolag. Åtgärd F1Sc2 Fjärrkylanätet byggs ut så det omfattar fler kunder. Åtgärd F1Sc3 Växjö Energi prövar bioolja i ett närvärmeverk. Erfarenheter används därefter i syfte att öka driftsäkerheten vid en eventuell ökad användning i fler närvärmeverk och Sandviksverket. En ökad produktion av fjärrvärme/närvärme som ersätter eluppvärmda fastigheter innebär att el producerad från kol och olja kan ersättas. Samma sak gäller för fjärrkylan som ersätter små eldrivna kylanläggningar. Det ger minskade koldioxidutsläpp samt utifrån ett europeiskt perspektiv även minskade kvävedioxidutsläpp då kol- och olja för elproduktion ersätts med lokalt producerad när- och fjärrvärme. Sverige importerar även luftföroreningar från kontinenten, varför åtgärder ger positiv inverkan även i Sverige. Samtidigt innebär en ökad fjärr- och närvärmeproduktion ett större uttag av biobränslen, vilket riskerar skapa ett ökat tryck på den biologiska mångfalden i skogen. Ökad förbränning av biobränslen innebär även att mängden aska ökar. Genom ett hållbart skogsbruk och återföring av aska kan miljöpåverkan minimeras. Om den ökade fjärrvärmen ersätter el så kan det innebära lokalt ökade utsläpp av partiklar. I det fall fjärrvärmen ersätter ved så innebär det dock tvärtemot minskade utsläpp av partiklar då storskalig eldning med en effektiv förbränningsprocess och effektiv rökgasrening genererar lägre halter av partiklar. Generellt sett gäller dock att ju högre andel biobränslen, desto större positiv effekt på klimatet och försurningen. Bioolja som ersätter vanlig olja innebär minskade utsläpp av koldioxid. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö Miljökvalitetsmål som kan komma att missgynnas: Ett rikt växt- och djurliv, Frisk Luft 3
4 Satsning på vindkraftsparker Åtgärd F1Sd1 Växjö kommun för en aktiv dialog med företag och byalag gällande möjligheter att satsa på storskalig vindkraft i enlighet med vindbruksplanen. Vid vindkraftsdrift sker inga emissioner, varför vindkraftproducerad el, utifrån ett europeiskt perspektiv, innebär att kol och olja för elproduktion, kan ersättas. Eftersom Sverige importerar en stor del luftföroreningar (bl.a. kväveoxider) från kontinenten, där el produceras från kol och olja, innebär åtgärden i förlängningen minskad försurning. Vindkraften kan innebära vissa konsekvenser för fåglar och fladdermöss som riskerar att flyga in i roterande vingar. Vindkraftverk kan även ge upphov till viss störning som ex. buller, skuggning, förändrad landskapsbild kring verken. Här kommer dock utpekade områden i vindbruksplanen att vara utgångspunken och där dessa miljöaspekter funnits med i beaktande. Vidare görs en lokaliseringsprövning vid varje etablering. De positiva effekterna på klimatförändringen som vindkraften bidrar till bör dock tas med i beaktande, då ett förändrat klimat, som leder till förändrade livsmiljöer, kan ha negativ påverkan på fågellivet. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö Miljökvalitetsmål som kan komma att missgynnas: Ett rikt växt- och djurliv Torvens roll i energisystemet Åtgärd F1Se1 Torvanvändningen skall minimeras och har fasats ut helt Åtgärden innebär att torven fasas ut vid kraftvärmeproduktion samtidigt som mer biomassa används. Jämfört med de flesta trädbränslen har torv högre värmevärde (och energitäthet). Dock har torv även högre innehåll av spårämnen, kväve, svavel och aska. Enstaka torvmarker kan även ha förhöjda halter av radioaktiva ämnen. Med modern rökgasrening behöver dock inte utsläpp och rökgasemissioner bli större vid torveldning än vid trädbränsleeldning. Samtidigt innebär torveldningen ökade emissioner av koldioxid. Den ökade förbränningen av flis kan dock i förlängningen innebära ett större uttag av biobränslen, vilket riskerar skapa ett ökat tryck på den biologiska mångfalden i skogen. Genom ett hållbart skogsbruk kan dock detta motverkas. Torvbrytning innebär även en stor påverkan på myrar och våtmarker och enligt 4
5 Naturvårdsverket skall torv räknas som fossilt bränsle, varför det inte är förenat med ett hållbart energisystem. Genom en minskad användning, som i förlängningen resulterar i minskad torvbrytning, kan biologiska värden gynnas. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmål som kan komma att missgynnas: Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv Energieffektiv renovering av befintliga bostäder och lokaler Åtgärd F2Sa1 Inför varje genomgripande ombyggnad ska Växjös kommunala fastighetsbolag göra en beräkning om nedanstående nivåer är möjliga att uppnå. Till år 2015 har minst 50 % av de genomgripande ombyggnaderna som genomförts uppnått målnivåerna 1 : Bostäder: 75 kwh/m 2 och år (för elvärmda bostäder gäller 40 kwh/m 2 ). Lokaler: 70 2 kwh/m 2 och år (för elvärmda lokaler gäller 40 kwh/m 2 ). Åtgärd F2Sa2 Växjö kommun har en aktiv energi- och klimatrådgivning där kommuninvånarna, företag, fastighetsägare, organisationer och föreningar får tillgång till råd och stöd i sitt energieffektiviseringsarbete. Åtgärd F2Sa3 Växjö kommun utreder hur renoveringar/ombyggnationer i bostäder och lokaler, med syfte att minska energianvändningen, tydligare kan genomsyras av ett livscykelkostnadsperspektiv. Åtgärd F2Sa4 Inför större renoveringar/ombyggnationer görs en analys av möjliga flexibla lösningar som t.ex. samutnyttjande av olika verksamheter i samma lokal. Energieffektivare fastigheter innebär att mindre el och fjärrvärme behöver användas. Utifrån ett europeiskt perspektiv kan det innebära att kol- och oljeproducerad el används i mindre utsträckning, vilket resulterar i lägre emissioner av koldioxid och kvävedioxid. Eftersom Sverige importerar en stor del luftföroreningar (bl.a. kväveoxider) från södra och sydöstra Europa, kan åtgärden i förlängningen innebära minskad försurning. Energieffektiva fastigheter, som resulterar i lägre fjärrvärmeanvändning, och därmed 1 Nationell strategi för lågenergibyggnader (ER 2010:39) 2 Detta inkluderar inte högsta tillägg för hygienluftflöde som är 30 kwh/m 2 och år. 5
6 minskad fjärrvärme/närvärmeproduktion, skulle i förlängningen kunna resultera i minskade utsläpp av partiklar och, om torv och olja används i bränslemixen, även koldioxid. Vidare skulle en minskad produktion av fjärrvärme i förlängningen kunna leda till minskat uttag av biomassa från skogen och således minskar stress på växt- och djurliv. I samband med att större energieffektiviseringsinsatser i fastigheter görs är det inte ovanligt att ventilationen förbättras, vilket resulterar i bättre inneklimat och minskat buller i bostäder och lokaler. En ökad information till allmänheten om hur de kan göra smarta val avseende uppvärmning av fastigheter och hållbara transporter, samtidigt som klimatpåverkan minskar, kan i förlängningen leda till att stärka miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Det är viktigt att ha med i beaktande att när vi bygger energieffektiva, välisolerade och täta fastigheter så kan det sommartid innebära högre temperaturer inomhus. Här är det viktigt att vi tar med lösningar så att ingen extra energi behövs för att kyla fastigheterna, eftersom det innebär ökad energianvändning till kylning. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, God bebyggd miljö Energieffektiv nybyggnation Åtgärd F2Sb1 De kommunala bolagen bygger endast bostäder med en energianvändning lägre än 55 kwh/m 2 och år (för elvärmda bostäder gäller 30 kwh/m 2 ). Åtgärd F2Sb2 De kommunala bolagen bygger endast lokaler med en energianvändning lägre än 50 3 kwh/m 2 och år (för elvärmda lokaler gäller 30 kwh/m 2 ). Åtgärd F2Sb3 Växjö kommun utreder hur nya byggprojekt tydligare kan genomsyras av ett livscykelkostnadsperspektiv, med fokus på energianvändning. Åtgärd F2Sb4 Inför nya byggprojekt görs en analys av möjliga flexibla lösningar som t.ex. samutnyttjande av olika verksamheter i samma lokal och byggande av skolor i flera plan. Energieffektivare fastigheter innebär att mindre el och fjärrvärme behöver användas. Utifrån ett europeiskt perspektiv kan det innebära att kol och oljeproducerad el används i mindre utsträckning, vilket resulterar i lägre emissioner av bl.a. koldioxid och kvävedioxid. Eftersom 3 Detta inkluderar inte högsta tillägg för hygienluftflöde som är 25 kwh/m 2 och år. 6
7 Sverige importerar en stor del luftföroreningar (bl.a. kväveoxider) från södra och sydöstra Europa, kan åtgärden i förlängningen innebära minskad försurning. Energieffektiva fastigheter, som resulterar i lägre fjärrvärmeanvändning, och därmed minskad fjärrvärme/närvärmeproduktion, skulle i förlängningen kunna resultera i minskade utsläpp av partiklar och, om torv och olja används i bränslemixen, även koldioxid. Vidare skulle en minskad produktion av fjärrvärme i förlängningen kunna leda till minskat uttag av biomassa från skogen och således minskar stress på växt- och djurliv. Samutnyttjande av fastigheter leder vidare till att man i ett bostadsområde kan få en mer blandad bebyggelse där exempelvis dagis, handel och bostäder ligger nära i förhållande till varandra. Detta leder i förlängningen till minskade transporter och därmed utsläpp till luften. Det är viktigt att ha med i beaktande att när vi bygger energieffektiva, välisolerade och täta fastigheter så kan det sommartid innebära högre temperaturer inomhus. Här är det viktigt att vi identifierar lösningar så att ingen extra energi behövs för att kyla fastigheterna, eftersom det innebär ökad energianvändning till kylning. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, God bebyggd miljö Beteendepåverkan Åtgärd F2Sc1 Där så är möjligt skall individuell mätning av el och vatten i bostäder tillämpas och visualiseras. Debitering sker kopplad till faktisk förbrukning. Åtgärd F2Sc2 Utredning görs avseende hur energianvändning i lokaler kan kopplas till rätt användare inom den kommunala organisationen. Ekonomiska incitamentsmodeller som stödjer energieffektiviseringsarbetet utvecklas. Åtgärd F2Sc3 Växjö kommun genomför nya energisparkampanjer baserat på de positiva erfarenheterna från energibesparingsprojekt som exempelvis SAMS. Vi strävar efter att dessa kampanjer innehåller ett barn- och ungdomsperspektiv. Effektivare energianvändning i fastigheter innebär att mindre el och fjärrvärme behöver användas. Utifrån ett europeiskt perspektiv kan det innebära att kol och oljeproducerad el används i mindre utsträckning, vilket resulterar i lägre emissioner av bl.a. koldioxid och kvävedioxid. Eftersom Sverige importerar en stor del luftföroreningar (bl.a. kväveoxider) från södra och sydöstra Europa, kan åtgärden i förlängningen innebära minskad försurning. Energieffektiva fastigheter, som resulterar i lägre fjärrvärmeanvändning, och därmed 7
8 minskad fjärrvärme/närvärmeproduktion, skulle i förlängningen kunna resultera i minskade utsläpp av partiklar och, om torv och olja används i bränslemixen, även koldioxid. Vidare skulle en minskad produktion av fjärrvärme i förlängningen kunna leda till minskat uttag av biomassa från skogen och således minskar stress på växt- och djurliv. I samband med att större energieffektiviseringsinsatser görs är det inte ovanligt att ventilationen förbättras, vilket kan resultera i bättre inneklimat och minskat buller i bostäder. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv, Levande skogar, God bebyggd miljö Optimerad energianvändning Åtgärd F2Sd1 VEAB tillämpar olika tekniska och ekonomiska lösningar för att försörja även mycket energieffektiva hus med fjärrvärme. Detta kan bl.a. innefatta fjärrvärmedrivna hushållsmaskiner. Åtgärd F2Sd2 Vi strävar efter att optimera energianvändningen i något av våra utbyggnadsområden med så kallade Smarta nät 4 (Smart grids). Energieffektivare användning av energi i fastigheter, och även genom s.k. smarta nät (smart grids) innebär i förlängningen att mindre el behöver användas. Utifrån ett europeiskt perspektiv kan det innebära att kol och oljeproducerad el används i mindre utsträckning, vilket resulterar i lägre emissioner av koldioxid och kvävedioxid. Samtidigt kan en ökad användning av fjärr- och närvärme leda till en högre produktion. Det leder till ett större uttag av biobränslen, vilket riskerar skapa ett ökat tryck på den biologiska mångfalden i skogen. Ökad förbränning av biobränslen innebär att mängden aska ökar. Genom ett hållbart skogsbruk och återföring av aska kan miljöpåverkan dock minimeras. Om den ökade fjärrvärmen ersätter el så kan det innebära lokalt ökade utsläpp av partiklar, dock i mycket lite omfattning. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö Miljökvalitetsmål som kan komma att missgynnas: Frisk luft, Levande skogar, Ett rikt växtoch djurliv Ökad tillgång till förnybara drivmedel 4 Detta kan innefatta både smarta lösningar i elnät och i fjärrvärmenät. 8
9 Åtgärd F3Sa1 Möjligheten att komplettera Sandviksverket med en produktionsanläggning för förnybart drivmedel utreds. Åtgärd F3Sa2 Växjö kommun bidrar till att biogasmarknaden utvecklas i regionen genom att samverka med olika aktörer och delta i olika projekt. Åtgärd F3Sa3 Kommunen arbetar för att förbättra infrastruktur för förnybara drivmedel och laddningsmöjligheter för elfordon. Alla större kommunala arbetsplatser erbjuder laddmöjligheter. Vid en eventuell utbyggnad av produktionsanläggning av förnybara drivmedel kopplat till Sandviksverket, kommer en separat miljökonsekvensanalys att göras En utvecklad biogasmarknad kan leda till att fossila bränslen ersätts med biogas. Det resulterar i minskade utsläpp av koldioxid och ett resurseffektivare utnyttjande av matavfall, jordbruksrester, gödsel etc. Skulle gödsel användas, så är sannolikheten stor att metanläckaget minskar och således blir klimatnyttan ännu större. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, En god bebyggd miljö Ökad andel miljöfordon Åtgärd F3Sb1 Invånare, företag och kommunkoncernen erbjuds att pröva en elbil under en tid, i syfte att öka intresset för, och kunskapen om, elbilar. Åtgärd F3Sb2 Demonstrationsprojekt genomförs i syfte att undersöka möjligheterna för användning av förnybara drivmedel eller el i kommunens servicefordon och arbetsmaskiner samt kollektivtrafik. Åtgärd F3Sb3 Vid upphandling av fordon styr vi mot energieffektiva och klimatvänliga fordon. En miljöfordonsstrategi/policy arbetas fram. Oavsett vilket bränsle som driver fordonen så innebär energieffektiva fordon att vi bidrar till 9
10 en god hushållning med naturresurser eftersom det använda bränslet används mer effektivt och utsläppen minskar. Ser man till E85 så skiljer sig inte utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen påtagligt från bensinbilar. Etanolen är inte ett fossilt bränsle och jämfört med bensin ger den något renare avgaser, då den inte innehåller svavel eller cykliska kolväten som till exempel bensen. Från etanoldrivna bussar är utsläppen av kväveoxider och partiklar avsevärt lägre än från motsvarande dieselbussar. Vid motordrift med biogas uppnås betydligt lägre halter av kvävedioxider, partiklar, kolväten och kolmonoxid i avgaserna än diesel- och bensindrift och för både etanol och biogas reduceras koldioxidutsläppen i omfattande grad. När det gäller ren FAME-drift så gäller att utsläppen av växthusgasen koldioxid reduceras procent jämfört med dieseldrift. Utsläppen av partiklar är vanligen något lägre vid FAME-drift, medan utsläppen av kvävedioxider är lika höga eller något högre. Detta förutsätter att motorn är optimerad för FAME annars kan utsläppen bli ännu högre. Elfordon innebär en ökad användning av el, vilket utifrån ett europeiskt perspektiv innebär ökad användning av el producerad från fossila bränslen. Man bör dock ta med i beaktande att om elfordonen ersätter fossilbränsledrivna fordon samt om lokalt producerad förnybar el samtidigt ökar i lika stor omfattning, uppstår en nettominskning av koldioxidutsläppen. Elfordon är dessutom tystare än vanliga fossildrivna fordon, vilket gör att bullret i stadsmiljön minskar. Inga lokala utsläpp av föroreningar till luft från avgaser, sker med elfordon. Däremot påverkas inte utsläppen av större slitagerelaterade partiklar (PM10) av fordons drivmedel, då de hänger ihop med slitage av bromsar, däck och vägbeläggning. I fallet med elfordon är tanken inte att öka trafiken utan att ersätta befintliga fordon, varför de åtminstone inte bör resulterar i en ökning av utsläppen av större partiklar. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö Tillräcklig tillgång på förnybar energi Åtgärd F4Sa1 En strategi utarbetas för hur en tillräcklig leverans av värme, kyla, el och fordonsdrivmedel från förnybar energi kan säkerställas. Åtgärden är främst av förebyggande karaktär och bedöms inte ge några kvantifierbara effekter på miljökvalitetsmålen. 10
11 Säkra energileveranser Åtgärd F4Sb1 En strategi för hur Växjö Energi kan klara en hög leveranssäkerhet av fjärrvärme, el- och kyla till sina kunder arbetas fram. Åtgärd F4Sb2 Åtgärder i risk- och sårbarhetsanalysen, som syftar till att säkerställa en tillräcklig leverans av el och värme, såväl i tätorten som på landsbygden, genomförs. Åtgärden är främst av förebyggande karaktär och bedöms inte ge några kvantifierbara effekter på miljökvalitetsmålen. Energieffektivt näringsliv Åtgärd F5Sa1 Kommunen informerar näringslivet om de energitjänster som VEAB erbjuder. Detta görs bl.a. genom företagsnätverk. Åtgärd F5Sa2 Kommunen startar upp ett projekt som fokuserar på energi och klimat i tillsynen av miljöfarlig verksamhet. Kommunen identifierar i detta arbete även energiintensiva företag samt för dialog med dessa om möjliga energieffektiviseringslösningar. Samverkan sker med Energikontor sydost. Åtgärd F5Sa3 En klimatgrupp bildas som en arena där företag kan diskutera energi- och klimatfrågor. Gruppen kan bl.a. arbeta med benchmarking eller erfarenhetsutbyte mellan kommunala och privata fastighetsbolag när det gäller energieffektiva bostäder och lokaler. Ett årligt energioch klimatevent riktat mot kommunens företag genomförs även i Växjö kommun. Denna del handlar om att se över den klimatpåverkan som näringslivet har och därefter informera företagen om detta samt stötta dem i arbetet med att identifiera åtgärder för minskad klimatpåverkan. Det kan exempelvis röra sig om att företagen ersätter konventionella bensin- och dieselfordon med sådana som drivs på förnybara bränslen, eller vidtar åtgärder för att minska sin elanvändning i tillverkningsprocessen. Energieffektivare användning av energi i näringslivet innebär att mindre el och fossila bränslen behöver användas. Utifrån ett europeiskt perspektiv kan det innebära att kol och oljeproducerad el används i mindre utsträckning, vilket resulterar i lägre emissioner av koldioxid och kvävedioxid. Eftersom Sverige importerar en stor del luftföroreningar (bl.a. kväveoxider) från kontinenten, innebär åtgärden i förlängningen minskad intransport av luftföroreningar. 11
12 Energieffektiva fastigheter, som resulterar i lägre fjärrvärmeanvändning, skulle i förlängningen kunna resultera i minskade utsläpp av partiklar och koldioxid (så länge torv och olja finns med i fjärrvärme bränslemixen). Vidare skulle en minskad produktion av fjärrvärme i förlängningen kunna leda till minskat uttag av biomassa från skogen och således minskar stress på växt- och djurliv. I samband med att större energieffektiviseringsinsatser görs är det inte ovanligt att ventilationen och driftsprocesser förbättras, vilket kan resultera i bättre inneklimat och minskat buller i verksamhetslokalerna. Åtgärden skulle kunna innebära ett ökat resande inom och mellan kommunen, framförallt kopplat till det årliga eventet. Denna tillfälliga transportökning bör dock sättas i relation till de positiva effekter som en ökad kunskap och spridning av energieffektiva lösningar och hållbara transporter, som klimatgruppen och det årliga eventet resulterar i. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Levande skogar, Frisk luft Fossilbränslefri kommunkoncern Åtgärd F5Sb1 Varje förvaltning och bolag upprättar en avvecklingsplan för fossila bränslen. Ansvar: Alla förvaltningar och bolag Tidplan: 2012 Åtgärd F5Sb2 Kommunen utformar upphandlingsunderlag så att energiförbrukning och klimatpåverkan från entreprenader och tjänster minimeras över hela livscykeln. Beroende på hur avvecklingsplanerna utformas (vilka drivmedel och transportslag som ersätter konventionella transporter etc.) påverkas miljöbedömningen. Rimligt är dock att förnybara drivmedel som el, biogas, FAME/RME, etanol etc. ersätter bensin och diesel i verksamheternas transporter, vilket innebär minskade utsläpp av koldioxid. Ser man till E85 så skiljer sig inte utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen påtagligt från bensinbilar. Etanolen ger något renare avgaser än bensin eftersom den inte innehåller svavel eller cykliska kolväten, till exempel bensen. Från etanoldrivna bussar är utsläppen av kväveoxider och partiklar avsevärt lägre än från motsvarande dieselbussar. Vid motordrift med biogas uppnås betydligt lägre halter av kvävedioxider, kolväten och kolmonoxid i avgaserna än diesel- och bensindrift och för både etanol och biogas reduceras koldioxidutsläppen i omfattande grad. 12
13 När det gäller ren FAME-drift så gäller att utsläppen av växthusgasen koldioxid reduceras procent jämfört med dieseldrift. Utsläppen av partiklar är vanligen något lägre vid FAME-drift, medan utsläppen av kvävedioxider är lika höga eller något högre. Detta förutsätter att motorn är optimerad för FAME annars kan utsläppen bli ännu högre. Elfordon innebär en ökad användning av el, vilket utifrån ett europeiskt perspektiv innebär ökad användning av el producerad från fossila bränslen. Man bör dock ta med i beaktande att om elfordonen ersätter fossilbränsledrivna fordon samt om lokalt producerad förnybar el samtidigt ökar i lika stor omfattning, uppstår en nettominskning av koldioxidutsläppen. Elfordon är dessutom tystare än fordon med förbränningsmotor, vilket gör att bullret i stadsmiljön minskar. Inga lokala utsläpp av föroreningar till luft från avgaser, sker med elfordon. Däremot alstras slitagepartiklar i samma omfattning som för övriga fordon. Miljökvalitetsmål som gynnas: Begränsad klimatpåverkan Ökade förutsättningar för lokalt energi- och klimatarbete Åtgärd F5Sc1 Växjö kommun arbetar aktivt med att påverka nationell och internationell energi- och klimatpolitik. Det är inte möjligt att bedöma vilka kvantifierbara effekter åtgärden ger på miljökvalitetsmålen. Forskning och utbildning Åtgärd F5Sd1 Växjö kommun genomför utbildningar och kampanjer om energi- och klimatfrågor riktat mot invånare, anställda, skolungdomar och politiker. Genom ökad information om exempelvis energieffektiviseringar och miljövänliga transporter kan åtgärden i förlängningen leda till att fler privatpersoner minskar sin energiförbrukning och väljer energieffektiva miljöfordon istället för konventionella bilar. Effektivare energianvändning i fastigheter innebär att mindre el och fjärrvärme behöver användas. Utifrån ett europeiskt perspektiv kan det innebära att kol och oljeproducerad el används i mindre utsträckning, vilket resulterar i lägre emissioner av bl.a. koldioxid och kvävedioxid. Eftersom Sverige importerar en stor del luftföroreningar (bl.a. kväveoxider) från södra och sydöstra Europa, kan åtgärden i förlängningen innebära minskad försurning. Lägre fjärrvärmeanvändning, och därmed minskad fjärrvärme/närvärmeproduktion, skulle i 13
14 förlängningen kunna resultera i minskade utsläpp av partiklar och, om torv och olja används i bränslemixen, även koldioxid. Vidare skulle en minskad produktion av fjärrvärme i förlängningen kunna leda till minskat uttag av biomassa från skogen och således minskar stress på växt- och djurliv. Oavsett vilket bränsle som driver fordonen så innebär energieffektiva fordon att vi bidrar till en god hushållning med naturresurser eftersom det använda bränslet används mer effektivt och utsläppen minskar (för mer information om miljöbedömning kopplat till olika typer av miljöfordon se stycket ökad andel miljöfordon ). Bedömning av hela energiplanen Den sparade kwh är den bästa och den ger även upphov till minskad miljöpåverkan. Således är en av hörnstenarna i denna energiplan att effektivisera och minska energianvändningen i fastigheter, näringslivet och inom fordonssektorn. För att bli fossilbränslefri räcker det dock inte utan vi måste även jobba för att öka den förnybara energin. Eftersom all energiproduktion innebär någon form av miljöpåverkan kommer de åtgärder som leder till en ökad förnybar energiproduktion att ge upphov till en viss miljöpåverkan. Denna bedöms dock i samtliga fall som liten i relation till de positiva värdena. Således är det vår bedömning att samtliga åtgärder i handlingsplanen kan genomföras utan att riskera att miljökvalitetsmålen motarbetas, även om åtgärden ibland kan innebära viss målkonflikt mellan olika miljökvalitetsmål samt även mellan delmål under övergripande miljökvalitetsmålen. De flesta åtgärder i energiplanen fokuserar på strategiska åtgärder för att minska energianvändningen, ställa om fordonsflottan till energieffektiva miljöfordon samt öka den förnybara energiproduktionen. Att jobba med information och beteendepåverkan genom exempelvis hemsidor, telefonsamtal, möten etc är en viktig del i energiplanens utåtriktade arbete, vilket även innebär ringa miljöpåverkan. De åtgärder som handlar om att satsa på förnybar energi kommer att ske på sådant sätt att miljöpåverkan finns med i beaktande hela tiden, exempelvis för vindkraft. Här kommer en prövning att göras, kopplat till miljöeffekter och störningars påverkan på närboende, vid varje etablering. Det bör framhållas att ett ökat uttag av biobränslen från skogen är basen för förnyelsebar energiproduktion i Växjö. Det är därför viktigt att detta uttag görs medvetet och inte skadar biologiskt värdefulla och känsliga skogsmiljöer. Vidare återförs aska i syfte att uppnå ett slutet kretslopp. Den enskilt största åtgärden i energiplanen är byggandet av en anläggning för produktion av förnybart drivmedel. I fallet med denna åtgärd kommer dock en separat miljökonsekvensanalys att göras innan slutgiltigt beslut tas. 14
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merEnergi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014
Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merSundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö
SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.
Läs merKlimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Läs merBiogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun
Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs merVi bygger ut fjärrvärmen i Täby
E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,
Läs merSeminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012
Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012 Handlingsplan för en fossiloberoende fordonsflotta år 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi - Elbranschens samlade röst Innehåll Målet Scenarier och
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merMiljöprogram 2010-2013
Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merKlimatkontrakt för Hyllie
Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition
Läs merBiogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Läs mer6. Energiomställning i det gotländska samhället
6. Energiomställning i det gotländska samhället Målet med att uppnå en energisituation till år 2025, där förnybar energi i den lokala produktionen av el, värme och drivmedel motsvarar 100 % av energibehovet,
Läs merAnsökan klimatinvesteringsstöd
Från: stefan.hermansson@hermi.se Skickat: den 16 september 2015 00:45 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: 05 LOK lokal biogasmack Ljungby_20150915_Bilaga1.pdf; ansokankis_2015-09-15_d67f4dec.xml
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merBilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen
Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merUtvärdering av elbussar i landsbygdstrafik
Utvärdering av elbussar i landsbygdstrafik Sveriges Miljömål Generationsmålet Presentationsmaterial och diskussionsnoteringar från möte i Kajutan 24 september 2 Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merTILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND
TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och
Läs merFRISK LUFT. Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen?
Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen? Minimera partikelutsläpp från motorvägen Mera miljövänliga fordon, t ex elbil Underlätta cykel-, gång- och kollektivtrafik
Läs merLokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.
Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och
Läs merEnergiplan. Foto: Roger Stenström
Energiplan Foto: Roger Stenström för Uddevalla kommun 2014-2018 1 Förord Uddevalla kommuns vision är Liv, Lust och Läge blir Livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän. Liv står för DET GODA LIVET och innebär
Läs merFramtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring
Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret
Läs merBild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22
Bild 1 Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 2 Mångfald Småskalighet Passivhus 0-energihus 2019 Befintlig bebyggelse 50 kwh / Kvm / år. Vi i Sverige har en kärlek till stora centrala
Läs merDet här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare
Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot
Läs merTillsyn väg- och spårtrafik
Tillsyn väg- och spårtrafik Dokumenter behandlar översiktligt vanligt förekommande störningar från väg- och spårtrafik, hur störningarna kan åtgärdas och vilka roller olika aktörer har enligt miljöbalken.
Läs mer7. Stöd för hållbar utveckling
7. Stöd för hållbar utveckling En kommunal planering som ska stödja en hållbar samhällsutveckling måste innefatta planering för en omställning och effektivisering av energisystemet. På Gotland finns möjligheten
Läs merFramtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011. Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation
Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011 Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation 1 Norra Djurgårdsstaden ett framväxande miljöprofilområde och internationellt
Läs merMiljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,
Läs merEn hållbar utveckling
FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808
Läs merHållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman
Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på
Läs merVinden. En framtidskraft.
Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i den framtida svenska elproduktionen. Vinden är en oändlig
Läs merPotentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden
Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi
Läs merMiljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merOZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3
O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets
Läs merSammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning
2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merFörslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb
Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet
Läs merEnergistrategi. Älvkarleby kommun
Energistrategi Älvkarleby kommun Innehåll Energistrategi... 0 Inledning... 2 Syfte... 3 Fokusområden... 3 Mål... 3 Handlingsplan... 4 Kommunens personbilar ska år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar...
Läs merKVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196
KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Återvinning 5. Tillgänglighet 6. Utemiljö Inledning
Läs merMiljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Växjö ********* 9 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Maj 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32 Uppsala
Läs merYTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13. Regionförbundet Uppsala län Via mail:
1 (7) SWE D I S H E NV I R O NME N T A L P R OTE C T I O N A GEN C Y Elin Forsberg Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg @naturvardsverket.se YTTRANDE 2013-04-16 Ärendenr NV-03113-13 Regionförbundet Uppsala
Läs merExempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning
Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina
Läs merMiljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Västervik ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister April 2007 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Kungsgatan 16 Org.nr. 802400-0674 753 32
Läs merBilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram
Bilaga 16. Branschgemensamt miljöprogram AVTALSPROCESSEN Beslutad av branschorganisationerna Juni 010 Innehåll 1 Inledning... 4 Struktur... 5 Kollektivtrafikens miljöpåverkan... 6 4 Miljöpolicy... 8 5
Läs merGunilla Eitrem Utvecklingsledare Södertörnssamarbetet. Miljödriven gemensam upphandling av godstransporter på Södertörn. Biogas-Tinget 4 december 2013
Gunilla Eitrem Utvecklingsledare Södertörnssamarbetet Miljödriven gemensam upphandling av godstransporter på Södertörn Biogas-Tinget 4 december 2013 Transporter Uppvärmning Vilka är kommunens påverkansmöjligheter?
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merMKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen
Biliga 4 1/5 MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen Utredningen Trafiklösning för Stockholmsregionen Beslut, vård och uppföljning av denna överenskommelse är tecknad mellan statens förhandlare och ledande
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merVÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL
VÅR MILJÖ # EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL Innehåll Vår Miljö... s. Natur & Miljöpärmen... s. Skavsta Flygplats växer... s. Miljöpolicy...
Läs merNYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete
NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1 2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar
Läs merBullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).
Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012). 30 4.4 Luft Luftkvaliteten vid trafikplats Handen är i första hand beroende av kvaliteten på bakgrundsluften,
Läs merIcke-teknisk sammanfattning
BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merMiljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan
Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)
Läs merHandlingsplan. Foto: Roger Stenström. Till Energiplan 2014-2018 Uddevalla Kommun
Handlingsplan Foto: Roger Stenström Till Energiplan 2014-2018 Uddevalla Kommun 1 Effektmål/Mått ur energiplan 2014-2018 1. Energiproduktion med hjälp av gemensamma värmelösningar ökar till 2018. 2. Effektiviteten
Läs merKlimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet
s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merMiljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga En granskning av Gröna Bilister
Miljöbilssituationen i Sandviken ***** 5 stjärnor av 10 möjliga - En granskning av Gröna Bilister Januari 2005 Gröna Bilister Tfn 018-320 220 Postgiro 32 34 83-8 Rödhakevägen 25 B Org.nr. 802400-0674 756
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till
Läs merVÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS
VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att
Läs merRemissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie
Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2016-03-14 Ref: M2016/00374/R Remissyttrande angående förslag till förordning om elbusspremie Sveriges Bussföretag är en arbetsgivare-
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merDetta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018
Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 2014-08-26 Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 1 ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART VÄSTERÅS. Naturskyddsföreningen
Läs merBilaga 6. Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen
Bilaga 6 Samrådsredogörelse-omfattar hela renhållningsordningen Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 Omfattning av samrådet Denna samrådsredogörelse omfattar hela Renhållningsordningen, dvs
Läs merMiljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB
Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten
Läs merMiljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24
Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel
Läs merMsn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186
Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har
Läs merPresidium Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 11-22
PROTOKOLL 1(7) Diarienummer Plats: Rune Backlunds tjänsterum, Regionens hus Närvarande: ande: Rune Backlund (C) ordf. Per Hansson (FP), Jeanette Söderström (S) Övriga: Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör,
Läs merSTOCKHOLMS STADS MILJÖPROGRAM
STOCKHOLMS STADS MILJÖPROGRAM 2012 2015 Beslutat i kommunfullmäktige den 30 januari 2012 VISION 2030 Kommunfullmäktige har genom stadens vision, Vision 2030, beslutat om våra långsiktiga ambitioner och
Läs merhur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Läs merDET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001...
Miljöredovisning 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING DET HÄR ÄR GAMLA UPPSALA BUSS... 3 FÖRETAGET... 3 GAMLA UPPSALA BUSS MILJÖHISTORIA... 3 BAKGRUND... 3 MILJÖCERTIFIERADE ENLIGT ISO 14001... 3 ETT UTHÅLLIGT SAMHÄLLE
Läs merMiljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)
1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merStyrdokument. Energiplan. Ej kategoriserade styrdokument. Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91. Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31
Styrdokument Energiplan Ej kategoriserade styrdokument Antagen av kommunfullmäktige 1994-06-20, 91 Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 ENERGIPLAN Styrdokument - Ej kategoriserade Datum 1994-06-20 2 (3)
Läs merOktahamn Vårat koncept Energi
Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020
SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva
Läs merKort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source
Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar
Läs merMål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015
Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merMiljöplan för Högbo Golfklubb
Miljöplan för Högbo Golfklubb 2006-01-01 MILJÖPOLICY FÖR HÖGBO GOLFKLUBB Högbo golfklubb ska genom sin verksamhet bidra till hållbar samhällsutveckling genom kretsloppstänkande. Miljöhänsyn ska tas i varje
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merRemissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030
1(6) Remissvar Översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 Ärendet Ett samrådsförslag till ny översiktsplan för Danderyds kommun 2013-2030 har tagits fram av kommunledningskontoret tillsammans med sakkunniga
Läs merSkatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011
Skatteverket 1(7) Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Nedan följer en sammanställning över de förändringar av lagen (1994:1776) om skatt
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merUtställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun
Södertälje Nykvarn 2012-12-31 YTTRANDE Till Samhällsbyggnadskontoret Plan Södertälje kommun 151 89 Södertälje E-post: sbk.plan@sodertalje.se Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merHandlingsplan, inkl. Nulägesanalys
Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys 2010-2020 Bilaga till Energi- och Klimatplan 2010-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26, 27 Innehåll: 1. Sammanfattning...3 2. Nulägesanalys...4 3. Energimyndighetens
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs mer