Empiriska aspekter av automatiska stabilisatorer

Transkript

1 Empiriska aspeker av auomaiska sabilisaorer "En sudie över auomaiska sabilisaorers effekivie inför e framida EMU medlemskap" AV Lars-Johan Blom Magiseruppsas i naionalekonomi, april 004 Handledare: Ponus Hansson

2 FÖRORD Uppslage om dea arbee rörande auomaiska sabilisaorer påbörjades i augusi 003, innan folkomrösningen om delagande i de redje sege av den ekonomiska moneära unionen den 4 sepember 003. I och med ufalle i folkomrösningen minskade relevansen för denna undersökning då den behandlar svensk finanspoliik vid e medlemskap. I de läge kunde jag val a avbrya uppsasarbee och hia någo ny ämne eller inrikning. Jag valde a forsäa i vald inrikning främs av re orsaker. För de försa hade jag påbörja e omfaande undersökningsarbee vad gäller lieraur vilke skulle gå förlora vid en ny inrikning. För de andra ser jag de som en möjlighe a Sverige kommer delaga i de redje sege av unionen inom en ine allför avlägsen framid. Undersökningens relevans skulle således kunna vara beräigad på längre sik. För de redje är jag speciell inresserad av auomaiska sabilisaorer och insiuionalisering av Keynesiansk finanspoliik. Genomförande av denna underökning skulle ge mig kunskaper om e ämne som inresserar mig längre än inom ramen för denna uppsas. För läsaren vars inressesfär är auomaiska sabilisaorer snarare än deras roll i ekonomiska och moneära unionen kan med fördel hoppa över kapiel då dea i sor usräckning behandlar finans- och sabiliseringspoliiken vid e medlemskap. Jag vill slua dea förord med a acka min handledare Ponus Hansson som inspirera och vari drivande genom hela uppsasarbee. Dessuom vill jag acka min gode vän Alexander Gusavsson som korrekurläs maeriale.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 6 BAKGRUND: FINANS- OCH STABILISERINGSPOLITISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I EMU STABILITETS- OCH TILLVÄXTPAKTEN...8. MOTIVEN TILL STABILITETS- OCH TILLVÄXTPAKTEN STABILISERINGSPOLITIKEN GENOM DECENNIERNA....4 STABILISERINGSPOLITIK I EMU Sabilisering genom penningpoliik sabilisering genom finanspoliik TEORI DET OFFENTLIGA SPARANDETS KONJUNKTURKÄNSLIGHET AUTOMATISKA STABILISATORER OCH ENKEL AD-SAS MODELL AUTOMATISKA STABILISATORER OCH KONSUMTIONSMODELLER Chrisianos modell Cohen och Follees modell AUTOMATISKA STABILISATORER KONTRA DISKRETIONÄR POLITIK Sabilisering på kor och lång sik Ricardiansk ek vivalens AUTOMATISKA STABILISATORER OCH LÅNGSIKTIG TILLVÄXTTAKT METODISKT RAMVERK AUTOMATISKA STABILISATORERS STORLEK Tidigare undersökningar Egen undersökning Daa AUTOMATISKA STABILISATORERS TIDSFÖRDRÖJNING KONTRA DISKRETIONÄR POLITIK Tidigare undersökningar Egen undersökning AUTOMATISKA STABILISATORERS INVERKAN PÅ ARBETSUTBUDET Tidigare underökningar Egen undersökning Marginalskaer och arbeslöshesförsäkringen AUTOMATISKA STABILISATORERS DESTABILISERANDE EGENSKAPER VID EXTREMA MAKROEKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN Tidigare undersökningar RESULTAT AUTOMATISKA STABILISATORERS STORLEK Tes av saionärie Esimering av idenifieringsekvaionerna Impuls-Respons funkion av de idenifierade syseme AUTOMATISKA STABILISATORER KONTRA DISKRETIONÄR POLITIK SLUTSATS OCH DISKUSSION...54 KÄLLFÖRTECKNING...60 LITTERATUR...60 ELEKTRONISKA KÄLLOR...6 APPENDIX.A RICARDIANSK EKVIVALENS...63 APPENDIX.B VAR-MODELLER OCH SIMULTANITET...65 APPENDIX.C DICKEY-FULLER OCH PHILLIPS-PERRON...68 APPENDIX D PUNKTSKATTNINGAR AV VAR MODELLEN...7 3

4 ABSTRACT Before he referendum on 4 h Sepember 003 abou he inroducion of he European single currency (Euro) and he paricipaion in he hird sep of he Economic and Moneary Union, here was a lively debae abou he auomaic sabilisers. One of he advanages wih hese sabilisers is heir fas reacion when he conjuncure changes. If he sabilisers are analysed more in deail, his assumpion is no obvious. In he debae he sabilisers were also menioned as a vial par of he sabilisaion policy, bu any empirical proof of he size of he sabilisers. Therefore I decided o go o he boom wih his issue. My aim was rying o assign following four crieria o es he efficiency of he auomaic sabilisers:. Big conra cyclic influence on he aggregaed demand.. Ac wih less ime delay han acive fiscal policy. 3. Minimal influence on he labour supply. 4. Small desabilising characerisics a exreme macroeconomic condiions. The second sep of my sudy was o analyse if his crierion was fulfilled. I used a VAR model o answer he wo firs quesions. In he hird quesion I analysed he curren ax legislaion. My fourh quesion relaed o earlier sudies. Unforunaely i showed o be a less successful idea o use a VAR model o measure sabilisers, and he resul didn correspond wih he hypohesis. Therefore I more or less had o derive my conclusions from earlier lieraure. The final conclusion of my hesis is ha Swedish sabilisers are enough for a membership in he Economic and Moneary Union, wih he reservaion ha is effec is grealy differeniaed a differen chocks. Trusing auomaic sabilisers demands a good knowledge abou he economy, and one of my conclusions is herefore he inroducion of a poliical independen council. Furher here mus be a consciousness of ha he auomaic sabilisers may change dramaically in he fuure. A change where he social insurance sysem o a grea exen will be privaised doesn feel far away. Keywords: sabilisaion policy, EMU, auomaic sabilisers, acive verses auomaic, labour supply. 4

5 Sammanfaning Inför folkomrösningen om införande av Euron och delagande i redje sege av den ekonomiska och moneära unionen 4 sepember 003 debaerades de auomaiska sabilisaorerna livlig. En fördel som framfördes var deras snabba reakion vid konjunkurförändringar. Suderas sabilisaorerna en aning närmare är dea anagande ine hel uppenbar. I debaen nämndes också sabilisaorerna som en vial del av sabiliseringspoliiken men några empiriska bevis på sorleken presenerades aldrig. Jag besämde mig därför a gå ill grunden med frågan om de auomaiska sabilisaorerna för a undersöka om de var illräckliga för e EMU medlemskap. Mi mål var a försöka sälla upp en effekiviesansas. Jag sae därför upp fyra krierier med egenskaper som jag ycke var vikiga för auomaiska sabilisaorer.. Sor konracyklisk påverkan på den aggregerade eferfrågan. Verka med mindre idsfördröjning än diskreionär finanspoliik 3. Minimal påverkan på arbesubude 4. Små desabiliserande egenskaper vid exrema makroekonomiska förhållanden Undersökningen besod sedan i a undersöka huruvida dessa krierier var uppfyllda. Jag valde en VAR specifikaion för a besvara de vå försa frågorna. I den redje frågan valde jag a sudera rådande skaeregler för a i fråga fyra referera ill idigare undersökningar. Dessvärre visade de sig vara en mindre lyckad idé a använda en VAR modell för a mäa sabilisaorer och resulae överenssämde ine med hypoesen. Jag fick därför i sor usräckning härleda mina slusaser uifrån idigare lieraur som jag referera ill. Den sammanfaande slusasen av arbee är a svenska sabilisaorer är illräckliga för e EMU medlemskap med reservaionen för a dess verkan är krafig differenierad vid olika chocker. Förliande på auomaiska sabilisaorer kräver god kännedom om ekonomin och en av slusaserna är därför införande av e poliisk oberoende sabiliseringsråd. Vidare måse de finnas en medveenhe om a sabilisaorerna kan förändras väsenlig i framiden. En uveckling där socialförsäkringssyseme i all sörre usräckning privaiseras, känns ine allför avlägsen. Nyckelord: sabiliseringspoliik, EMU, auomaiska sabilisaorer, diskreionär konra auomaik, arbesubud 5

6 INLEDNING Den 4 sepember 003 genomfördes folkomrösningen om införande av Euron och delagande i redje sege av den ekonomiska och moneära unionen. De svenska folke valde a säga nej ill delagande i redje sege av den ekonomiska och moneära unionen. Ufalle blev ydlig, 56 procen mo och 4 procen för. Denna uppsas, som behandlar den svenska finanspoliikens uformning inom valuaunionen, akualie minskar då e medlemskap ine kommer a bli akuell för Sverige förrän inom idigas 0 år, enlig ledande poliiker. Uppsasens syfe blir därför mer av akademisk karakär ill skillnad från om ufalle den 4 sepember blivi de mosaa. Delagande i EMU ger konsekvenser i form av a Sverige ger upp sin egen penningpoliik. Den svenska Riksbanken ersäs av den Europeiska cenralbanken. Den naionella sabiliseringspoliiken, som idag främs verkar genom penningpoliiken, kommer därför a sköas genom finanspoliiken som även i de redje sege av EMU förblir naionell. E medlemskap i valuaunionen innebär a finanspoliiken blir e poeniell mer kraffull verkyg a sabilisera ekonomin än vad falle är idag. Uanför valuaunionen kommer en finanspoliisk expansion normal a säa en press uppå på ränor och/eller växelkurs, vilke dämpar den efersrävade simulansen av eferfrågan. På mosvarande sä kommer en finanspoliisk åsramning a dämpa den inhemska eferfrågan men samidig depricera valuan som simulerar eferfrågan. Den finanspoliiska sabiliseringspoliiken sker i huvudsak genom vå kanaler. Dels genom diskreionära finanspoliik och de så kallade auomaiska sabilisaorerna. En gängse uppfaning är a man i sörsa mån ska låa de auomaiska sabilisaorerna få verka vid mindre flukuaioner och endas a ill diskreionära ågärder vid sörre sörningar. E medlemskap i valuaunionen förusäer därför kraffulla effekiva auomaiska sabilisaorer, som kan absorbera chocker av olika slag. För a en auomaisk sabilisaor ska ha en effekiv verkan på ekonomin, bör den uppfylla vissa krierier. Jag har säll upp följande krierier vilka jag ycker är relevana för en effekiv uformad sabilisaor. Dessa sammanfaas i nedansående punker. I forsäningen kommer jag isälle för delagande i de redje sege av ekonomiska moneära unionen använda EMU. Läsaren bör vara medveen a dea ine är full synonym då EMU besår av re seg. 6

7 . Sor konracyklisk påverkan på den aggregerade eferfrågan. Verka med mindre idsfördröjning än diskreionär finanspoliik 3. Minimal påverkan på arbesubude 4. Små desabiliserande egenskaper vid exrema makroekonomiska förhållanden Emellerid kan ine de auomaiska sabilisaorerna enbar uformas uefer ovansående krierier. Hänsyn måse också as ill de finanspoliiska resrikionerna; sabilies- och illväxpaken, ugifsake sam de nya saldo måle på,5 procen över en konjunkurcykel. Syfe med denna uppsas är a uefer ovansående sällda krierier undersöka om de svenska auomaiska sabilisaorerna är illräcklig effekiva. Finns de möjlighe a förbära dem yerligare uan snedvridande fördelningseffeker uppsår och uan a hamna i konflik med de finanspoliiska resrikionerna? Jag har val a disponera uppsasen på så vis a de i kapiel finns en genomgång av förusäningarna för finans och sabiliseringspoliiken i EMU. I kapiel 3 preseneras de eoreiska infallsvinklarna. Kapiel 4 redogör för undersökningens meodik. Kapiel 5 innehåller resula. I slukapile 6 preseneras slusasen och en sammanfaande diskussion. De är veksam om sabilies och illväxpaken gäller längre då Tyskland och Frankrike brui paken uan a fassällda ågärder vidagis. 7

8 BAKGRUND: Finans- och sabiliseringspoliiska förusäningar i EMU Två aspeker är av cenral beydelse vid beakande av finanspoliiska förusäningar i valuaunionen. Den försa avser hur sora budgeundersko och hur sor skuldsäning som kan acceperas i den offenliga sekorn. Den andra gäller huruvida finanspoliiken kan spela en roll för a sabilisera eferfrågan och konjunkuruvecklingen SOU 996:58 (996, s. 49) Enlig Maasrichfördrage förblir finanspoliiken naionell i de redje sege av EMU, dea medför resrikioner i form av sabilies- och illväxpaken. I dea kapiel beskrivs sabilies- och illväxpaken, vidare klarläggs även moiven ill paken. För a ge läsaren en överblick ges också en kor hisorik om sabiliseringspoliik. Sis i kapile belyses förändringarna i den naionella sabiliseringspoliiken give e EMU-medlemskap.. Sabilies- och illväxpaken I Maasrichfördrage, som reglerar EMU, anges fyra konvergenskrierier för inräde i den redje eappen av EMU: ) Prissabilie: En medlemssa ska under en id av e år före granskningen "uppvisa en hållbar prisuveckling och en genomsnilig inflaionsak som ine med mer än,5 procenenheer översiger inflaionsaken i de, högs re, medlemssaer som har uppnå de bäsa resulaen i fråga om prissabilie. ) Långa ränor: En medlemssa ska under en id av e år före granskningen ha haf en långfrisig nominell ränesas som ine med mer än vå procenenheer översiger mosvarande ränesas i de, högs re, medlemssaer som har uppnå de bäsa resulaen i fråga om prissabilie. 3) Offenliga finanser: Oillräcklig finanspoliisk disciplin i en medlemssa bedöms föreligga: Om de förvänade eller fakiska underskoe i de offenliga finanserna(den offenliga sekorns upplåning) översiger referensvärde re procen av BNP, såvida ine: - Dea procenal har minska väsenlig och koninuerlig och nå en nivå som ligger nära re procen, eller 8

9 - Referensvärde endas undanagsvis och övergående överskrids och procenale forfarande ligger nära re procen, eller om skuldsäningen i den offenliga sekorn (den offenliga konsoliderade bruoskulden 3 ) Översiger referensvärde 60 procen av BNP, såvida ine dea procenal minskar i illräcklig usräckning och närmar sig 60 procen i illfredsällande ak. 4) Växelkurssabilie: Kursrörelserna för en medlemssas valua skall ha lega inom de no r- mala flukuaionsurymme enlig Europeiska moneära sysemes växelkursmekanism, uan a allvarliga spänningar har uppså, under mins de senase vå åren före granskningen. Särskil skall medlemssaen ine på ege iniiaiv ha devalvera sin valuas bilaerala cenralkurs i fö r- hållande ill någon annan medlemssas valua under denna period. De är omsri om huruvida de i Maasrichfördrage anges a dessa resrikioner också gäller i eapp 3. För a klargöra resrikionerna i eapp 3 beslö man vid europeiska råde i Amserdam 997 a göra e illägg ill Maasrichfördrage. Resulae blev den så kallade sabiliesoch illväxpaken. Sabilies- och illväxpaken besår av vå komponener. En del för övervakning och en annan del för besraffning, således en brosförebyggande och en kriminalvårdande del. Den försa delen handlar om kollekiv övervakning av ländernas budgepoliik, vars mål ska vara budgebalans eller översko över konjunkurcykeln. Alla länder i EU ska årligen uppräa fleråriga budgeprogram. Finansminisrarna yrar sig gemensam över dessa förslag som kommer från kommissionen. Om någo lands undersko närmar sig den högs illåna underskosgränsen re procen av BNP skall en varning ufärdas. Dea gäller för alla länder i den europeiska gemenskapen. 3 Med den offenliga konsoliderade bruoskulden avses den sammanlagda skuldsäningen i sa sam regionala och lokala myndigheer sedan juseringar gjors för dessa inbördes skulder och illgångar. 9

10 Den andra delen, som enkom gäller de länder som har rä in i den redje eappen i den ekonomiska och moneära unionen, innebär a sankioner normal skall udömas mo e land, som ros rekommendaioner och varning, överskrider reprocengränsen. Yers kan e euroland dömas ill böer, högs 0,5 procen av BNP. De finns emellerid undanag, och om BNP minska med procen kan lande undgå deposiion. Om landes BNP minska med 0,75- procen kan dea också under vissa omsändigheer, efer samråd med Europaråde acceperas. Efer beslu om a en naion har e allför sor undersko, skall den berörda medlemssaen inom fyra månader vida ågärder. Om råde bedömer a illräckliga ågärder ine föreagis, kan råde konkreisera ågärder som medlemssaen skall vida. I de fall beslue ine eferlevs inom vå månader, kan råde udöma sankioner i form av deposiion. Deposiionen kan senare omvandlas ill böer 4 SOU 00:6 (00, s. 0-50).. Moiven ill sabilies- och illväxpaken De flesa Europeiska länderna har under de senase decennie broas med sora undersko i sasbudgeen. En idsserie från över de olv nuvarande EMU-länderna ger också evidens för dea. Över en längre idshorison är dea ine hållbar då underskoen måse uppvägas av lika sora översko om man ine vill överföra skaebördan ill framida generaioner. E sark moiv ill sabilies- och illväxpaken var därför medlemsländernas finanspoliiska hisoria. 0,0 5,0 0,0-5,0-0,0-5,0-0, Belgium Finland France Germany (a) Greece Ireland Ialy Luxembourg Neherlands ( c) Porugal Spain Ausria Diagram : budgeövesko/undersko som procen av BNP Källa: OECD Economic oulook (00) 0

11 Balansen i ekonomin kan också förskjuas mo en expansiv finanspoliik och en konrakiv penningpoliik vid införande av en valua Andersen (997, s. 9). I e valuaområde med fas växelkurs och fria kapialrörelser blir finanspoliiken mer verkningsfull på kor sik. Dea bygger på konsaerande i Flemming och Mundells korsiksmodell Blanchard (997). Dea är speciell relevan för EMU, efersom då finanspoliiken förblir decenraliserad medan penningpoliiken blir cenraliserad. De uppsår vid en sådan siuaion e free rider-problem" som konsekvens av a en sa ine behöver bära hela kosnaden för den expansiva finanspoliiken. Efersom svårigheerna delas av unionens medlemmar uppsår problem då ongivande eller flera länder samidig drar på sig sora undersko. Enlig Maasrichfördrage förbjuds auomaiska kredimöjligheer, vilke ger länderna alernaiven högre skaer eller sörre upplåning för finansiering av undersko. I yerlighesfall skulle man kunna änka sig a e land säller in bealningar p.g.a. en allför oansvarig finanspoliik. ECB kan ren hypoeisk ingripa och hjälpa de enskilda lande, vilke dock är förbjude enlig Maasrichfördrage. Regeln no bail ou förbjuder nämligen borgensåagande från ECB eller enskil medlemsland..3 Sabiliseringspoliiken genom decennierna Sabilisering av konjunkurer med hjälp av ekonomisk poliik har si ursprung i J M Keynes (936) Allmän Teori. Den hävdvunna uppfaningen a marknadsekonomin auomaisk srävade mo e jämviksläge övergavs i och med 30-ales depression. Den nya siuaionen med öka inslag av prisrögrörligheer av olika slag, oligopol och fackföreningar, analyserades uifrån Keynes modell. Den Keynesianska analysen a, genom ågärder bringa ekonomin i balans, användes prakisk av många länder, bl.a. Sverige, under ale. Med iden kom den av Keynes influerade modellen a usäas för kriik. Jag kommer nedan a gå igenom den vikigase kriiken mo den ursprungliga keynesianska analysen sammanfaa i några punker. Redan i början av 940-ale gav man inom den monearisiska skolan, med Milon Friedman i spesen, uryck för anken a Keynesiansk eferfrågepoliik var förenad med informaionsoch idsfördröjningsproblem. Skulle man föra akiv sabiliseringspoliik var man vungen a ha fullsändig informaion om ekonomins funkionssä, och även om man var förmögen med dea skulle de a id innan de diskreionära besluen implemenerades och kunde få effek. I

12 konras ill Keynes ville den moneeraisiska skolan isälle a den ekonomiska poliiken skulle syras uefer enkla regler såsom penningmängdsökning. Den andra kriiken ar fasa på anken a poliiker kan ha andra försahandspriorieringar än a föra en effekiv sabiliseringspoliik. Probleme som uppsår då är a allmänheen blir missänksam ill a poliiken ine kommer ha en långsikig konsekven inrikning. Dea brukar också kallas idsinkonsisensprobleme, dvs. a allmänheen missänker a poliiken ine kommer a vara konsisen över iden. Allmänheen lär sig emellerid a geno m- skåda poliikernas avsik. Om man exempelvis deklarera en låginflaionspoliik, och i e läge vill genomföra en illfällig penning- eller finanspoliisk expansion kan dea direk leda ill pris-och löneökningar om allmänheen ine har förroende för poliikers vilja a hålla en låg inflaionsak. Under 980-ale uppkom eorin om den reala konjunkurcykeln. Denna eori ifrågasae om flukuaioner kring den poeniella renden de så kallade BNP-gape var en ekonomisk ojämvik som skulle åersällas. Svängningarna skulle snarare bero på a de ekonomiska akörerna agerade på e opimal sä. Flukuaioner i ekonomin drevs isälle i huvudsak av eknologiska förändringar som i sig är jämviker. Således skulle de i vissa fall ren av vara välfärdssänkande a bedriva sabiliseringspoliik. En fjärde kriik är eorin om raionella förvänningar, den så kallade Ricardianska ekvivalensen. Senare i uppsasen kommer jag illbaks ill dea, varför jag ine presenerar de mer ingående. De prakiska konsekvenserna av kriiken mo den Keynesianska sabiliseringspoliiken har inneburi a en viss yp av kriik få sor genomslag medan annan få mindre. Kriiken mo själva moiven ill a sabilisera ekonomin har få lie genomslag. Ekonomisk-poliiska beslusfaare har anse a de funnis välfärdsvinser med a sabilisera ekonomin. Vikig a komma ihåg i dea avseende är a konjunkursabilisering ine enbar bedrivs av illväxpoliiska skäl. De finns också e fördelningspoliisk värde med a föra sabiliseringspoliik. Svaga grupper med låg ubildning enderar drabbas mer av konjunkurnedgångar varför de också finns e socialpoliisk moiv ill a sabilisera ekonomin. Den kriiken som få sörs prakisk genomslag är den som berör rovärdigheen och de korsikiga inciamenen i den ekonomiska poliiken. Dea har yra sig genom a sabiliseringspoliiken förskjuis från finans- ill penningpoliik som blivi mer oberoende av den dagsakuella poliiken. En lång rad länder har gjor cenralbanken ill oberoende insiuioner, vilke har visa sig vara väldig ef-

13 fekiv för a få e långsikig perspekiv i inflaionsbekämpningen och komma ur probleme med poliiska cykler. Informaion-och fördröjningsproblemen, har ill viss del ändra karakär på sabiliseringspoliiken. Från finanspoliik som förknippas med en lång inside lag, dvs. lång idsrymd från sörning ill a ekonomisk ågärd vidas, ill penningpoliik som förknippas med en lång ouside lag, dvs från räneförändring ill effek i ekonomin. E svensk EMUmedlemskap kommer innebära en viss förskjuning illbaka då de naionella sörningarna i forsäningen måse pareras med finanspoliik..4 Sabiliseringspoliik i EMU E EMU-medlemskap innebär en förändring av de inhemska sabiliseringspoliiska måle. Behove av e inhemsk ankare för den långsikiga inflaionsbekämpningen försvinner vid e medlemskap i valuaunionen. De nya sabiliseringspoliiska måle bör rimligvis fokusera på a moverka sörre sörningar i akiviesnivån, dvs. en srävan a minimera de så kallade produkionsgape 5 SOU 00:6 (00, s. 5-50). E medlemskap kan delvis ses som en illbakagång ill den sabiliseringspoliiska regimen i Sverige under 970-och 980-ale. Skillnaden är a e EMU-medlemskap är i princip desamma som en absolu rovärdig växelkurs mo övriga medlemsländer. Vid e medlemskap i valuaunionen blir de sabiliseringspoliiska måle mindre enydig än i nuvarande penningpoliiska regim med e inflaionsmål. Dea beror på a bedömningar av produkionsgape är förhållandevis svåra a göra. Bedömningar av gape måse göras genom sammanvägning av en rad fakorer såsom priser löner och poeniell BNP. För a läsaren ska få en klar bild av hur konjunkursabilisering sker genom penning-respekive finanspoliik går jag nedan igenom de vå sabiliseringsinsrumenen var för sig..4. Sabilisering genom penningpoliik Riksbanken kan variera ränan på in-och ulåning i banken och ränan på de värdepapper med kor löpid som handlas inom de finansiella syseme. Förändrad syrräna påverkar ekonomin indirek via effeker på de finansiella marknaderna, porföljförflyningar och prisanpassningar. De kora marknadsränorna rör sig normal som syrränan. De långa marknadsränorna 5 Med produkionsgape avses skillnaden mellan poeniell och fakisk BNP. 3

14 påverkas av de långsikiga förvänningarna vilke försvårar bedömningen av effekerna. En höjd räna påverkar nuvärde av framida inkomser negaiv. Prise på illgångar såsom akier och obligaioner enderar därför a sjunka. Penningpoliisk åsramning skärper krediprövningen då basen för bankernas ulåning minskar. Inveseringar minskar också, då kraven på avkasning höjs. En höjd räna apprecierar också vanligvis valuan vilke dämpar exporen och simulerar imporen. Konjunkursabilisering genom penningpoliik fösvinner ine i och med e EMU-medlemskap, men hamnar då i ECB:s regi. ECB måse emellerid a hänsyn ill konjunkuruvecklingen i hela unionen, vilke får ill konsekvens a Sverige då måse anvä n- da den naionella finanspoliiken för a parera de inhemska svängningarna..4. sabilisering genom finanspoliik Konjunkursabilisering genom finanspoliiska ågärder sker i huvudsak på vå sä: aningen genom diskreionära poliiska beslu eller genom auomaiska sabilisaorer. En auomaisk sabilisaor är en regelkonsrukion som minskar konjunkursvängningarna uan sasmakens inblandning. Exempel på auomaiska sabilisaorer är inkomsskaer och arbeslöshesundersöd, som gör a svängningar i hushållens inkomser efer ska blir mindre än svängningarna i inkomsen före ska. De gängse synsäe inom naionalekonomiska kresar är a använda sig av auomaiska sabilisaorer för a parera de mindre svängningarna och endas a ill diskreionära ågärder vid sörre sörningar. Dea ill följd av de auomaiska sabilisaorerna i regel är förknippade med korare idsfördröjningar än diskreionära ågärder. En mer gedignare bild av de auomaiska sabilisaorerna ges i näsa kapiel. Empiriska och eoreiska resula yder på a de finns möjlighe a påverka den aggregerade eferfrågan med hjälp av diskreionära finanspoliiska ågärder. Emellerid är sorleken på effekerna många gånger svårbedömda beroende på vilke ekonomisk läge man befinner sig i. De har visas i empiriska undersökningar a ändringar av den offenliga konsumionen i normalfalle ger sörre effeker på den aggregerade eferfrågan än ändringar av skaer och ransfereringar SOU 00:6 (00, s. 68). Till följd av finanspoliikens komplexa naur måse man vara beredd a använda mer än e finanspoliiska insrumen vid e evenuell EMU-medlemskap. Inom ramen för en av saens offenliga uredningar SOU 00:6 (00) har förfaarna givi förslag på sju insrumen som man ycker är lämpliga a använda sig av. Dessa är: 4

15 . En proporionell emporär konjunkurska respekive konjunkuskaeredukion som ugår som en viss andel, lika för alla, av den beskaningsbara förvärvsinkomsen. En variaion i skaesasen med.ex. procenenheer mosvarar en effek på offenliga sekornas finansiella sparande på ca 5 mdr kr.. Variaioner i mervärdesskaen, i försa hand run normalskaesasen 5 procen. Om denna skaesas ändras med.ex. procenenheer, så mosvarar dea en effek på offenliga sekornas finansiella sparande på ca mdr kr. Om samliga mervärdesskaesaser ändras med procenenheer blir effeken ca 4 mdr kr. 3. Variaioner i arbesgivaravgiferna. Om avgifssasen ändras med.ex. procenenheer mosvarar en effek på offenliga sekorns finansiella sparande på ca 9 mdr kr. 4. Variaioner i sasbidrage ill kommunerna. En förändring på procen av de kommunala ugiferna mosvarar ca 0 mdr kr. 5. Variaioner i budgeanslagen ill salig konsumion och saliga inveseringar. Om aslagsnivån juseras med procen så mosvarar dea vid full genomslag en effek på de offenliga finansiella sparande på ca 4 mdr kr. 6. Temporär ska/subvenion för om-, ill-och nybyggnader av fasigheer. En skae- eller subvenionssas på 5 procen av byggkosnaden mosvarar en effek på de offenliga finans i- ella sparande på ca 7 md kr. 7. Inern växelkursförändring i syfe a åsadkomma en emporär kosnadsändring i siuaioner då de är olämplig a förändra de offenliga finansiella sparande. Samliga beräkningar ovan är gjorda på prognosicering av 00 skaebaser SOU 00:6 (00, s. 09) 5

16 3 TEORI En naurlig ugångspunk vid sudier av de auomaiska sabilisaorerna är a analysera fö r- ändringarna i de offenliga sparande. Förändringar i de offenliga sparande kan endera ha grund i av auomaiska förändringar eller förändringar av den akiva finanspoliiken. Förändringarna kan också vara aningen cykliska eller srukurella. Dea ger upphov ill en maris över källor ill förändringar i de offenliga finanserna. Tabell 3-: Förändringar i de offenliga sparande Cyklisk Srukurell Auomaisk A C Diskreionär B D Källa: Braconier (00) Rua A innefaar förändringar som kan klassificeras som härande ill de auomaiska sabilisaorernas verkan, där en konjunkurnedgång ger en försämring av de offenliga sparande genom ökande arbeslöshe och minskade skaebaser. B äcker diskreionära beslu av cyklisk naur, såsom en akiv arbesmarknadspoliik. B benämns också ibland som halvauomaiska sabilisaorer. Fakorer som påverkar sparande srukurell delas också upp i en inducerad (C) och en diskreionär (D) komponen. Som exempel på C kan ges förändringar i demografi, arbeskrafsubud sam rendillväx. Exempel på D skulle kunna vara en ny skaereform. Den horisonella summeringen A+C ger den oala auomaiska komponenen medan B+D ger den srukurella. Likaledes ger A+B den oala cykliska komponenen och C+D den oala srukurella komponenen. SOU 00:6 (00, bil s. 9) Inom ramen för denna sudie, där fokus ligger på de auomaiska sabilisaorerna, kommer i huvudsak rua A a beröras. Jag kommer a inleda dea kapiel med a ge en bild av de svenska offenliga sparandes konjunkurkänslighe. Dea är en naurlig inledning efersom konjunkurkänsligheen i de offenliga sparande är avgörande för sabilisaorernas sorlek. För a läsaren ska få en klarare bild av hur sabilisaorerna fungerar ger jag i kapile även en grundläggande eoreisk bild av sabilisaorerna i en enkel AD/SAS-modell. I Kapile berörs även sabilisaorernas verkan i konsumionsmodeller med inslag av raionella förvänningar. Därill för jag e resonemang om huruvida auomaiska sabilisaorer är a föredra framför diskreionär finanspoliik i olika 6

17 siuaioner. Sis i kapile åerfinns e uforma exempel på hur man genom enkel simulering kan visa hur de auomaiska sabilisaorerna även påverkar den långsikiga illväxaken i ekonomin. 3. De offenliga sparandes konjunkurkänslighe När man vill sudera hur de offenliga sparande påverkas av konjunkurväxlingar uppsår en preciseringsproblemaik. Svårigheen besår i a urskilja vilka effeker som härrör från diskreionär poliik respekive auomaiska sabilisaorer. Framförall är de svår a urskilja den cykliska delen av den akiva finanspoliiken. Dea beror på för de försa a de i prakiken kan vara svår a dela upp finanspoliiska förändringar i en cyklisk och en srukurell komponen. För de andra kan ågärder av srukurell naur sammanfalla med konjunkuruvecklingen, varvid cyklicieen över- eller underskaas. Emellerid kan de vara inressan a sudera hur de offenliga sparande oal samvariera med konjunkurcykeln. Suderar man en idserie från 980 ill 999 över Sveriges oala offenliga sparande som andel av BNP, sam BNP illväxen skönjer man en samvariaion. 0, 0, ,05 Tillväx i BNP Toal offenlig sparande/bnp -0, -0,5 Diagram : Tillväx i BNP resp oal offenlig sparande/bnp Källa: OECD Economic oulook (00) Uppenbarligen finns de e empirisk samband mellan konjunkuruvecklingen och de offenliga sparande. I SOU 00:6 bilaga sid 5 säller Braconier upp e regresionssamband för a skaa konjunkurkänsligheen i Sverige över perioden

18 B Y = + y r y r + yr y r β 0 β(( ) ( ) ) β (( ) ( ) ) + e (3-) Där B Y är förändringen i de primära sparande; yr är den fakiska BNP-illväxen och y är rendillväxen. Tolkningen av regressionsekvaionen är följande: β0 visar hur de primära sparande ändras när ekonomin följer renden. β + β ger den oala konjunkureffeken på de primära sparande över en vå-årsperiod. β ger konjunkurkänsligheen för innehavande år och β ger effeken från föregående år. I abell 3. visas resulae av regressionen. Tabell 3-:Regression över konjunkurkänsligheen i Sverige Trendförändring β 0 Effek innevarande år β Effek föregående år β Toaleffek ( β + β) R 0,00,3 -,3 0,4-0,00,4 0,3,37 0,38 Källa: Braconier (00) De primära sparande minskar med,37 procen när BNP faller med en procen, förusa a den oala effeken över vå år suderas. Om eårs effeken isälle suderas fås e esima på,3 procen när BNP faller med procen. Föruom a regressionen ger en kvaniaiv siffra på konjunkurkänsligheen, indikerar regressionen också vilken effek finanspoliiken haf på eferfrågan i ekonomi. Deso svagare effek finanspoliiken har på eferfrågan i ekonomin, ju sörre blir den observerade förändringen i illväx. Därmed blir den observerade konjunkurkänsligheen, som mäs som förändring i de offenliga sparande i relaion ill ufall för BNP, mindre deso svagare effek finanspoliiken har. Vilka fakorer är de då som är vikiga för konjunkurkänsligheens sorlek? Länder med hög ugifsandel enderar a ha sora konjunkursvängningar i de offenliga sparande. I SOU 00:6 bilaga, sid 7 illusrerar Braconier dea med e enkel räkneexempel. Om (B) är primär offenlig sparande, (T) är skaeinäker och (G) offenliga ugifer, vilke ger B=T-G, om vi dividerar alla re variablerna med (Y) BNP får vi B/Y=T/Y-G/Y. Ponera a både skaer och ugifer av BNP iniial är 0,5 d.v.s. i balans. Ana sedan a en real sörning där BNP faller med procen sänker skaerna i ak med BNP, vilke medför a T/Y blir oförändrad 8

19 (49,5/99). Ugifskvoen förändras då ugiferna är konsana, varvid BNP faller (50/99). Dea leder ill en förändring i ugifskvoen ill 0,505. O,5-0,505=-0,05 De offenliga sparande ändras således med (0,5-0,505) dvs med samma sorlek som ugifskvoen. Ugifskvoen är dock ine den enda fakorn som är vikig för konjunkurkänsligheen. Andra fakorer som är av vik är skaesysemes progressivie, skaesrukuren sam sorleken av arbeslöshesersäningar SOU 00:6 (00, bil s.9). 3. Auomaiska sabilisaorer i en enkel AD-SAS modell Auomaiska sabilisaorer definieras i Termer i naionalekonomi Dickson mfl, (99, s. 9) som. Inbyggd sabilisaor, fakor som minskar konjunkursvängningarnas ampliud uan a de krävs direka ingrepp av sasmakerna. Som auomaisk sabilisaor verkar bl.a progressiva skaeskalor, som gör a svängningarna i hushållens inkomser efer ska blir mindre än svängningarna i inkomser före ska. Dea gör i sin ur a svängningarna i hushållens eferfrågan på varor och jänser dämpas. Transfereringar som ubealas efer sådana regler a de auomaisk ökar när inkomserna i samhälle ökar (ex. arbeslöshesundersöd och socialhjälp) är andra exempel på auomaisk sabilisaor. De auomaiska sabilisaorerna absorberar således chocker i ekonomin genom a dämpa eferfrågan i högkonjunkurer och hålla uppe den i lågkonjunkurer. Sörningar i ekonomin generaliseras inom naionalekonomin ill eferfrågesörningar respekive ubudssörningar. Verkligheen är mera komplex, efersom sörningar både kan ha en eferfrågekomponen och en ubudskomponen. Uppdelningen underläar dock analysen av chockerna. Effekerna av de auomaiska sabilisaorernas verkan skiljer sig väsenlig å beroende på vilken sörning som räffar ekonomin. Jag kommer nedan a diskuera och illusrera hur de auomaiska sabilisaorerna verkar när ekonomin usäs för eferfråge- respekive ubudschocker. Effeken av auomaiska sabilisaorer på BNP och inflaion kan undersökas i en enkel modell berörande aggregerad eferfrågan och aggregera ubud. Modellen uvecklades ursprungligen 9

20 för a analysera effekerna av de auomaiska sabilisaorerna i EMU av Micael J Aris och Marco Bui (000). y d = φ ) + e x c i ( d πb) φ ( i π ) φ 3( y ε d + ε d ε d (3-) s y e = ω ( π π ) + ε (3-3) s Den aggregerade eferfrågan anas i modellen bero på de inflaionsanpassade budgeunder- e skoe ( d πb), där b är sasskulden och π är inflaionsaken; den reala ränan ( i π ), en priva konsumionschock c ε d och en priva inveseringschock i ε d. Den exerna handelsbalansen influerar också BNP, vilke anas bero på BNP-gape sam en expor-impor chock x ε d som räffar ulandes BNP. De aggregerade ubude anas bero på de förvänade inflaionsfele och en ubudschock ε s. Luningen ω fångar upp selheen i reallönerna. Alla chocker anas vara landsspecifika. Eferfrågechocker anas vara emporära medan ubudschocker både anas vara emporära och permanena. Skillnaden mellan emporära och permanena chocker är a den senare också ger effeker på poeniell BNP. Saen anas föra en neural diskreionär finanspoliik där man låer de auomaiska sabilisaorerna verka full u. Budgeunderskoe kan således reduceras ill sin cykliska komponen. d c i x = α y + α ε + α ε + α φ ε ) (3-4) ( c d d x 3 d De re eferfrågechockerna har en direk effek på budgeen α, α, α ) och en indirek effek (α) via den disponibla inkomsen. ( c i x Den moneära poliiken anas följa en enkel "Taylor rule" i = λ ( π + βy) (3-5) Där β är den relaiva preferensen mellan BNP och inflaion. λ fångar upp oberoende i penningpoliiken, dvs hel oberoende ger λ =. 0

21 enom a använda ovan nämnda anaganden kan y ochπ lösas u. c i x y = { ω[( φα c) ε d + ( φα ) ε d + φ3( φα x ) ε d ] + ( φb + λφ) ε s} (3-6) µ c i x π = [( φα c ) ε d + ( φα i ) ε d + φ3( φα x) ε d ( + φα + λφβ) ε s] (3-7) µ µ = ω( + φ α + φ b + λφ (3-8) + λφβ + φ3) Av resulaen i ekvaionerna görs följande olkning: En högre konjunkurkänslighe, dvs sörre α i sabiliserar både BNP och inflaion vid emporära eferfrågechocker. Sörre öppenhe i ekonomin, d.v.s. sörre φ 3 hjälper ill a dämpa inhemska eferfrågechocker genom läckage ill ulande, dock ökar känsligheen från ulande. En sörre sasskuld har en sabiliserande effek vid eferfrågechocker då inflaionen reducerar de reala värde av skulden och den offenliga konsumionen, emellerid försärker de effekerna av en ubudschock. Högre ω dvs flaare ubudsfunkion, hjälper ill a dämpa en ubudschock, men är samidig desabiliserande under eferfrågechocker. Figur 3-: Eferfrågechock vid sora respekive små auomaiska sabilisaorer π sora AD SAS små AD AD, en inveseringschock vid sora respekive små auomaiska sabilisaorer. En högre konjunksmå EX I små AD C sora AD C Källa: Brunila och Bui (003) AD, sora EX I Y Figur illusrerar effekerna på BNP och inflaion vid en posiiv privakonsumionschock och

22 urkänsligheα implicerar en högre koefficien av π, dvs. en högre negaiv luning och e mindre shif av AD vid en eferfrågechock. Shifen i eferfrågan beror ine bara på konjunkurkänsligheen uan också på vilken yp av chock som drabbar ekonomin. Vid en konsumionschock blir shife mindre än vid en inveseringschock eller en exporchock. Sammanage gäller allså a sörre auomaiska sabilisaorer ger mindre effeker på inflaionen och BNPgape vid eferfrågechocker. Vid en emporär ubudschock säger oss ekvaion 3-6 och 3-7 a BNP-gape minskas, men även a inflaionen ökar vid sora auomaiska sabilisaorer. I falle med en permanen ubudschock när poeniell BNP ändras med sorleken på chocken härleds y och π på ny ur 3-6. ε s y ε s = [ ω ( + αφ + φ3 + λφβ)] (3-9) µ ε s π = [ + αφ + φ 3 + λφβ] (3-0) µ Högre värde på α ökar gape ill den nya jämviken, vilke är både är inflaion- och BNP desabiliserande. I Figur illusreras de auomaiska sabilisaorerna vid en ubudschock.

23 Figur 3-: Ubudschock vid små respekive sora auomaiska sabilisaorer π P SAS SAS små AD sora AD Källa: Brunila o Bui (003) Y 3.3 Auomaiska sabilisaorer i konsumionsmodeller Den grundläggande idén bakom auomaiska sabilisaorers verkan i den basala Keynesianska inkomsmodellen går illbaks ill 940-ale. Tanken är som nämns idigare i kapile a de auomaiska sabilisaorerna dämpar effeken på nuvarande konsumion och BNP vid en exogen chock på den aggregerade eferfrågan. I den grundläggande Keynesianska inkoms modellen kan man visa a den exogena eferfrågemuliplikaorn reduceras med, för noll och posiiva värden på inkomsskaen med: ζ α * τ = (3-) ( α + β)( α + α * τ + β) Där a är den marginella benägenheen a konsumera efer ska, ß är "crowding ou"-effeken genom högre räna och priser, och där är den marginella inkomsskaesasen. De är vikig när man beakar denna modell a komma ihåg a nuvarande inkomser och skaer anas vara den enda besämningsfakorn av konsumionseferfrågan. Modellen är uppenbarligen ine he l- ler hållbar om eferfrågemuliplikaorn är noll. Exempelvis kan man änka sig a de aggregerade ubude av varor är oelasisk, då kommer snarare flexibla löner och priser a sköa sabiliseringen av ekonomin. Cohen och Follee (000, s. 3 ) 3

24 Under 970-och 980-alen suderades de auomaiska sabilisaorerna livlig och man inkorporerade också raionella förvänningar i modellerna. Debaen mynade u i e nydanade verk av Lawrence Chrisiano (984) som visade a auomaiska sabilisaorers verkan i en våperiodsmodell kan härledas ill hushållens uppfaning om inkomschockens naur, aggregerad eller idiosynkraisk. Konsig nog har den eoreiska lierauren förknippad med auomaiska sabilisaorer vari sark efersa sedan mien av 980-ale, ros a många länder genomgå sora förändringar i skaesysemes uppbyggnad. Darrel Cohen och Glenn Follee (000) bygger vidare på Chrisinaos vå periods modell och gör re modeller med e anal skilda anaganden. Gemensam för Cohen och Follees konsumionsmodeller är a man eoreisk hä r- leder den sabiliserande effeken uifrån inkomsskaesyseme. De auomaiska sabilisaorerna kanaliseras genom en förmögenheseffek en säkerheseffek och en likvidies effek. Jag kommer i näskommande avsni presenera huvuddragen i Chrisianos modell och Cohen och Folees huvudmodell 3.3. Chrisianos modell Chrsiano bygger upp en våperiodsmodell där period kan olkas som idag och period som framiden. Modellen är ricardiansk i sin naur, d.v.s. både hushållen och saen lever under en ineremporal budgeresrikion 6. Förusäningarna för modellen är följande: i period är arbesinkomsen okänd, vilke leder ill förusäningen a hushållen aningen kan usäas för en aggregerad eller en idiosynkraisk inkomschock. I period är också en inkomsska närvarande. I period är arbesinkomsen redan känd. Här anas också isälle en klumpsummeska. Ränan anas också vara exogen i modellen. Chrisiano beakar vå fall. I de försa falle kan konsumenerna skilja på aggregerade och idiosynkraiska inkomschocker. Genom a maximera nyofunkionen med avseende på konsumion visar Chrisiano a korrelaionen mellan en aggregerad inkomschock och konsumionen är oberoende av huruvida en inkomsska är närvarande. I fall vå kan hushållen ine skilja mellan en aggregerad och idiosynkraisk inkomschock. Hushållen kommer då a reagera som om chocken ill viss del är idiosynkraisk. Om man precis som i falle innan här maximerar nyofunkionen med avseende på konsumionen visar de sig a korrelaionen mellan konsumion och en aggregerad inkomschock är en avagande funkion av inkomsskaen och delen av inkomsvariansen som beror på den idiosynkraiska chocken. 6 För en härledning av ricardiansk ekvivalens se appendix A 4

25 Vad är då olkningen av dea resula? Då ine hushållen kan skilja mellan aggregerade och idiosynkraiska inkomschocker kommer hushåll som drabbas av en inkomschock resonera på följande sä. Efersom inkomschocken ill vis del bara drabbar mig behöver jag beala minde ska i period. Dock behöver jag ine oroa mig för a beala mer ska i period. Jag ror då ill viss del a inkomschocken bara drabbar mig. Dessuom är en klumpsummeska närvarande i period vilke innebär a ine saen kan beskaa mig hårdare än någon annan. Därför behöver jag ine skära ner på konsumionen och spara ill period vå. Chrisiano (984, s ) Dea ger en sabilisering av ekonomin då hushållen ine drar ner på konsumionen i en lågkonjunkur. Mera osäker är hur dea skulle fungera i prakiken då de skulle innebära a hushållen ine är medvena om man befinner sig i lågkonjunkur eller högkonjunkur. Hushå l- len påverkas ju av psykologiska fakorer såsom medierapporering. Anagande om en klumpsummeska i period är också orimlig ur en prakisk synvinkel Cohen och Follees modell Kärnan i Cohens och Follees modell bygger på samma fundamen som Chrisianos. Då jag beskrivi Chrisianos modell verbal, kommer jag isälle beskriva Cohen och Follees modell mer i form av maemaiska formler. Cohen och Follee bygger liksom Chrisiano sin modell kring en våperiodsansas med maximering av en förvänad nyofunkion. De båda förfaarna anar i sin modell a de finns en idiosynkraisk inkomsosäkerhe. Vidare anar de a de ine finns någon priva försäkring eller finansiell insrumen som kan ge fullsändig försäkring mo framida variaioner i arbesinkomser. Cohen och Follee gör en vikig disinkion genemo Chrisiano i sin modell genom a man isälle anar en inkomsska i båda perioderna. Genom inkomsskaesyseme kanaliseras de auomaiska sabilisaorerna. Idén med a inkomsskaen ger en försäkring mo variaioner i arbesinkomsen. Dea p.g.a. a en högre inkomsska reducerar variansen av framida arbesinkomser. Resulae blir a en högre skaesas minskar de förebyggande sparande och således hålls den nuvarande konsumionen uppe. Jag kommer härunder presenera modellen i form av ekvaioner. 5

26 Varje individ (,..,N)=J anas vara lika och maximerar den förvänade nyan genom "Von Neuman-Morgensern"-nyofunkion som har de egenskaperna, a den är differenierbar re gånger med posiiv, avagande marginalnya. Nyofunkionen ser u enlig följande: EU C, C, G, ) (3-) ( G Där C i är priva konsumion i period i, Gi är offenlig konsumion i period i och E är en förvänningsoperaor som baseras på informaion i den försa perioden. Den offenliga konsumionen anas vara fas i båda perioderna. Vidare anas a U 0, U 0, U 0. Dea innebär a marginalnyan för konsumion, <, <, är avagande både i period och. Vidare gäller också a om konsumionen i period ökar så kommer marginalnyan av konsumionen i period också öka. Alla person anas vara lika och har arbesinkomsen Y i period i: Y = µ + ε (3-3) i i µ i är den säkra inkomsen i period i och εi är en idiosynkraisk chock i period i, som har medelvärde noll och är okorrelerad mellan individer. Vidare anas a arbeskrafsubude är oelasisk. Analysen som görs kommer avse oförusedda förändringar för varje individs säkra inkoms µ. Varje individ anas således ha förmögenheen W i slue av försa perioden: W = µ + ε )( ) (3-4) ( τ Där τ i är den proporionella skaesasen på arbee i period i. Varje individs konsumion i period anas vara: C = RW + µ + ε )( ) (3-5) ( τ R=+r, där r är den riskfria ränan. Ingen ska på kapial anas i modellen Ti anas vara saens aggregerade inkoms i period i. Saens ineremporala budgeresrikion råder när ingen iniial skuld anas 7 : 7 Se appendix A för förklaring 6

27 Aggregerad salig inkoms i period i är: T + G (3-6) ( + r) T = G + ( + r) T i + = ε ij τ i ( µ ij ) (3-7) N ε ij ) anas vara noll, då summan av den idiosynkraiska chocken över alla individer är noll. N (3-6) kan då förenklas ill: T i = τ iµ ia (3-8) Vidare kan man då säga a µ är den aggregerade säkra inkomsen. Uppenbarligen gäller då också Ti τ i = µ µ ia = N µ i där ia ia Ekvaion (3-5) implicerar a skaer i period vå beror på aggregerade skaer i period. Skaesasen i period beror således på samlade skaer i period och skaesasen i period : τ ( RG + G ) µ A = (3-9) A ( Rτ + µ µ A ) Konsumener maximerar den förvänad nya, genom a maximera ekvaion (3-) med avseende på ekvaion (3-, 3-9). För a se vad som händer när en emporär oförusedd inkoms - chock räffar ekonomin differenieras C med avseende på µ Följande resula erhålls då: δc µ = H * ( RE ( RU, U, ) + E( RU, U, )) E( RU +, U µ, A )( R( ε )) τ A N ) där H = E U RU + R U ] 0 (3-0) [,,, > Försa ermen på höger sida är en posiiv förmögenheseffek associerad med en ökning av bruoinkomsen. Noera a skaen ine ger någon förmögenheseffek då högre ska i period pareras med lägre skaer i period. Den andra ermen är den negaiva effeken associerad med lägre konsumion och högre förebyggande sparande, högre inkomsskaeinäker i period ger lägre skaesas i period vilke innebär mindre säkerhe mo idiosynkraiska inkoms- 7

28 chocker. Cohen och Follee anar a förmögenheseffeken är sörre än sparandeeffeken dvs en posiiv ökning av arbesinkomsen ger en högre konsumion och vice versa. Differenieras sedan ekvaion (3-0) med avseende på τ visar resulae på a en sarkare auomaisk sabilisaor reducerar konsumionsförändringen vid emporär inkomschock genom a de förebyg- C Mu gande sparande särks dvs < 0 Tau 8 Cohen och Follee visar i denna modell således på a en sörre auomaiska sabilisaor i form av τ minskar inkomsvariansen och således också BNP uvecklingen. Cohen och Follee (000, s. 3-7) 3.4 Auomaiska sabilisaorer konra diskreionär poliik 3.4. Sabilisering på kor och lång sik Vid e evenuell EMU- medlemskap är den allmänna uppfaningen a man ska använda auomaiska sabilisaorer som korsikig sabiliseringsinsrumen. De finns framförall vå fö r- delar förknippade med de auomaiska sabilisaorerna på kor sik. Till skillnad från diskreionär finanspoliik krävs de inga akiva beslu med auomaiska sabilisaorer. Med diskreionär finanspoliik finns de dock risk a korsikiga poliiska inciamen kommer före nödvändiga sabiliseringspoliiska ågärder. Den andra fördelen är a diskreionär finanspoliik är förknippad med fördröjningar av olika slag. Man alar om en obsevaionsfördröjning, en beslusfördröjning och en effekfördröjning. De vå försa benämns inside lag och den sisa ouside lag. Finanspoliik är framförall förknippad med en lång "inside lag". Dea p.g.a. a finanspoliiska beslu ofas har fördelningseffeker, vilke gör a de poliiska överläggningarna ofas drar u på iden. Vilke i sig ökar risken a de sabiliseringspoliiska ågärderna kommer fel i konjunkurcykeln. Den generella föresällningen a auomaiska sabilisaorer reagerar forare än diskreionär finanspoliik behöver dock nyanseras, då dea ine allid behöver vara falle. Dea har a göra med a vissa skaer och ugifer reagerar på ekonomiska variabler som ligger sen i konjunkurcykeln, som exempel kan här nämnas arbeslösheen. Sabilisering genom ökade arbeslöshesersäningar i en lågkonjunkur kommer således sen i konjunkurcykeln. Då en finanspoliisk ågärd kan vidas efer en prognosisering kan idsfördröjningen från sörning 8 För a närmare gå in på resulaen se Cohen och Folee(000) 8

29 ill reakion i själva verke bli längre för auomaiska sabilisaorer. De auomaiska sabilisaorerna reagerar nämligen förs på fakiska förändringar i ekonomin. Om diskreionär finanspoliik kan bedrivas med en sådan framförhållning är dock mer osäker. SOU 00:6 (00, s. 86-9) Vid långa och permanena sörningar i ekonomin blir fördelarna med auomaiska sabilisaorer mindre. Genom a hålla uppe den aggregerade eferfrågan kan auomaiska sabilisaorer dölja underliggande srukurella problem i ekonomin. Om ekonomin råkar u för långa permanena sörningar, och om de auomaiska sabilisaorerna illås verka full u kan de leda ill varakig försvagade offenliga finanser. De diskreionära finanspoliiken er sig därför som e bäre alernaiv vid permanena sörningar då de läare kan anpassas ill nya ekonomiska siuaioner. Van den Noord (000, s. 4) Sammanfaningsvis verkar de som de auomaiska sabilisaorerna är mes fördelakiga vid kora och emporära sörningar, medan diskreionär finanspoliik är e bäre alernaiv när en permanen sörning drabbar ekonomin Ricardiansk ekvivalens Teorin om Ricardiansk ekvivalens som nämns i samband med konsumions modellerna ifrågasäer om finanspoliiska simulanser överhuvudage har någon eferfrågeffek. Kriiken bygger på a lägre skaer och budgeundersko idag kommer kräva högre skaer i framiden, efersom den offenliga sekorns inkomser och ugifer måse balanseras på lång sik. Är de ekonomiska akörerna illräcklig framåblickande, ökar de privaa sparande lika mycke som expansionen 9 De finns en poeniell möjlighe a de privaa sparande blir annorlunda om endera diskreionär finanspoliik eller auomaiska sabilisaorer används. Dea har a göra med a auomaiska sabilisaorer verkar symerisk över en konjunkurcykel och a den diskreionära finanspoliiken är mindre förusägbar än auomaiska sabilisaorer. I e sysem med auomaiska sabilisaorer skulle därmed hushållen vara mindre benägna a diskonera sabiliseringsågärder. Vid en konjunkurnedgång bör därför ökningen i de privaa sparande vara mindre i e sysem med auomaiska sabilisaorer. Dea skulle då få sabiliserande effek på den privaa konsumionen och BNP. SOU 00:6 (00, bil s. 39) 9 Se Appendix A för en härledning av Ricardiansk ekvivalens. 9