Riksbankens nya indikatorprocedurer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksbankens nya indikatorprocedurer"

Transkript

1 Riksbankens nya inikaorproceurer MICHAEL K. ANDERSSON OCH MÅRTEN LÖF Förfaarna har okorera i ekonomeri och är verksamma vi Riksbankens prognosenhe. De senase åren har cenralbanker värlen över inressera sig all mer för formella moeller i prognos- och analysarbee. Dea gäller såväl srukurella makromoeller som rena isseriemoeller. Riksbanken använer i prognosarbee båa essa moellyper, illsammans me raiionella beömningsprognoser. Denna arikel syfar ill a beskriva en senare ypen av moeller. Föruom en genomgång av olika moellproceurer reovisas också en prognosuvärering. Resulae yer på a e inikaoransaser som preseneras här kan bira ill mer precisa prognoser än va enklare moellspecifikaioner ger.. Inlening De prognoser som preseneras i Riksbankens penningpoliiska rapporer (inflaionsrapporer före 2007) är resulae av prognoser från en srukurell makromoell, olika isseriemoeller sam beömningar av ekonomer. Syrkan hos en srukurell moell, är e anal eoreiska samban förusäs gälla, är a moellens prognoser är läa a olka. De eoreiska sambanen kan ock avvika från korrelaioner i aa, vilke kan meföra a moellens prognosförmåga blir liane för enskila variabler. Av ea skäl är e növänig a jusera en srukurella moellens prognoser. De kan göras genom experbeömningar eller me hjälp av alernaiva prognoser från isseriemoeller (inikaormoeller) som ine säller samma krav på a variablerna uppfyller e eoreiska sambanen. Olika uväreringar yer på a en senare ypen av moeller som i princip bara gör exrapoleringar av e mönser som finns i hisoriska aa framförall är använbara för a göra prognoser på kor sik, se.ex. Galbraih och Tkacz (2006). Tisseriemoeller kan ärför ses som e komplemen ill raiionella beömningsprognoser på kora prognoshorisoner. Denna arikel syfar ill a på e relaiv oeknisk sä beskriva e inikaormoeller som uvecklas vi Riksbankens penningpoliiska avelning uner e re senase åren. Riksbanken har genom åren använ e anal makromoeller. Den moell som i agsläge använs är en s.k. allmän jämviksmoell, se Aolfson m.fl. (2005a) och förjupningsruan RAMSES e verkyg för penningpoliisk analys, i Penningpoliisk rappor 2007:. PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /

2 Saisiska proceurer som använs för a sysemaisk unyja informaionen i sora aamänger har uner e senase åren preseneras inom forskningen, se bl.a. Sock och Wason (2002, 2004) och Bernanke och Boivin (2003). Inom cenralbanksvärlen unyjas en ypen av proceurer ännu relaiv sällan i prognosarbee. Föruom Riksbanken umärker sig Bank of Englan och Bank of Canaa som använare av såana proceurer. Dessa cenralbanker använer en mäng olika moellansaser, allifrån enkla univariaa isseriemoeller ill välig sofisikerae mulivariaa icke-linjära moeller. 2 Tros en sora mängen moeller är proceurerna lähanerliga och i hög gra auomaiserae, se Kapeanios m.fl. (2006). I avsni 2 preseneras e inikaorproceurer som använs av Riksbanken i nuläge. 3 De olika moellernas prognosförmåga uväreras i avsni 3. Avsni 4 visar en alernaiv använning av inikaorinformaion. Arikeln avsluas me en sammanfaning i avsni Riksbankens saisiska inikaormoeller I ea avsni preseneras några av e isserieproceurer Riksbanken använer som sö i prognosprocessen. Proceurerna använs huvusakligen för prognoser på kor sik ca e år framå i ien. Inleningsvis presenerar vi en moell som ugör grunen i e ansaser som beskrivs här. Därefer gör vi en kor genomgång av inikaormoellerna. Proceurerna som preseneras här kan använas på månas-, kvarals- och årsaa. I kapiel 3 uväreras prognosförmågan på kvaralsvis observerae mäningar av bruonaionalprouken (BNP) och unerliggane inflaion (UNDX). Proceurerna är ine esignae för enas essa variabler uan kan lika gärna illämpas på.ex. konjunkuruveckling i omvärlen eller olika ränor. I kapiel 3 preseneras även resulaen från en uvärering av prognoser på månasföränringar i konsumenprisinex (KPI). De proceurer som beskrivs är uvecklae vi Riksbankens penningpoliiska avelning och är programmerae i Compaq Visual Forran 6.0 och i Eviews 4.5. Programmen är hel auomaiska och kräver en yers lien arbesinsas vi varje prognosillfälle. Proceurerna uvecklas koninuerlig och använs av ekonomerna som sö i beömningen på kor sik. 2. Den vekorauoregressiva (VAR) moellen Ekonomeriska moeller använer korrelaioner i aa för a beskriva samban mellan variabler och samban mellan en variabel och iigare (vs. laggae) observaioner på samma variabel. Den senare ypen av 2 I en univaria specifikaion ingår enas en variabel. I en mulivaria moell ingår flera variabler. 3 Me proceurer avses en sysemaisk hanering av flera saisiska moeller. 78 PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /2007

3 samban beskrivs av en auoregressiv (eller självregressiv) specifikaion. En auoregression (AR) kan skrivas: y = β + β y + u, () 0 är y är väre på variabel y i perio och u är en slumpmässig förela felerm. 4 Ekvaion () visar a variabel y i perio beror på sig själv i föregåene perio. Moellen kallas för en auoregression av orning e, AR(). En auoregression kan uökas ill a bero av mer avlägsna observaioner, liksom a fånga beroenen mellan variabler. En enkel uvigning av ekvaion (), är en annan variabel x illås påverka y, ges av följane specifikaion: y = β + β y + β x + u. y y y y (2) 0 2 På mosvarane sä kan även variabel x moelleras: x = β + β y + β x + u. x x x x (3) 0 2 Om ekvaionerna (2) och (3) kombineras i e sysem av ekvaioner erhålls en moell är båe y och x beror på iigare vären av sig själva och varanra. Specifikaionen kallas å för en vekorauoregression (VAR). 2.2 Hanering av sora aamänger De flesa av proceurerna använer en sor mäng isserier. Efersom e ine går a skaa moeller me för många ingåene variabler (anale observaioner måse översiga anale skaae paramerar), måse moellernas sorlek reuceras. 5 Denna reukion kan ske genom a informaionen sammanfaas i några få gemensamma fakorer, se beskrivning i avsni 2.5 nean. E anna sä a hanera sora aamänger är a skaa många små moeller. 2.3 Klassiska VAR-moeller Riksbankens klassiska VAR-proceur skaar en mäng unika VAR-moeller (kombinaioner) uifrån aamaeriale. Dessa VAR-moeller sammanfaar korrelaionen i e serier som ingår i respekive sysem och beakar ingen yerligare informaion. Ur kollekionen av e skaae moellernas prognoser kan en bäsa moellen, enlig hisoriska prognosfel, genom- 4 Vi skaning av moellen förusäs a e ingåene serierna är saionära, vs. a eras meelväre och varianser är sabila, och a slumpermen är sokasisk förela me konsan varians. Ickesaionära serier moelleras som föränringsaker, Δ y = y y, vilke ger a ekvaion () å får följane useene: Δ y = ϕ + ϕ Δ y + η. 0 5 Ju sörre kvanieen observaioner minus skaae paramerar är eso påliligare blir skaningarna. PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /

4 snie av alla moellprognoser eller olika rimmae meelvären beräknas. 6 Den klassiska VAR-proceuren kan beingas på käna ufall på vissa inikaorvariabler uner prognosperioen om så önskas. I e exempel nean kommer moeller av ypen ekvaion (2) och (3) a skaas för a prognosisera bruonaionalprouken (BNP). Moellerna inkluerar BNP sam en ill re yerligare variabler Bayesianska VAR-moeller Även för e Bayesianska VAR-moellerna är här en bärane anken a använa många minre moeller för a unyja informaionen i sora aase. Till skillna från klassiska VAR-moeller kan Bayesianska moeller inkluera subjekiva omömen eller erfarenheer me hjälp av s.k. priors. 8 För ekvaionssyseme (2) och (3) innebär e a analyikern kan ha en uppfaning om koefficienernas och slumpermernas egenskaper och (evenuell) hur sor vik e olika moellerna bör ges vi en sammanvägning. Priorn uppaeras sean me informaion från aa. När alla moellprognoser vägs ihop beakas hur vikig respekive moell är enlig e uppaerae vikerna. Dea förfarane kallas Bayesiansk moellsammanvägning, BMS VAR-moeller me fakorer Flukuaioner i enskila variabler behöver ine alli innehålla signaler som är relevana för en ekonomiska akivieen på aggregera nivå. E alernaiv sä a sammanfaa informaionsinnehålle i sora aamänger, och samiig reucera variabelspecifik brus, är a me hjälp av saisiska meoer försöka summera en el av variaionen i aamaeriale som är gemensam för alla variabler i en eller några få fakorer. Isälle för a generera och sammanfaa prognoser från en mäng olika moellkombinaioner (se avsni 2.3 och 2.4) försöker man här förs sammanfaa aamaeriale i några få fakorer och sean moellera essa illsammans me prognosvariabeln i en VAR-moell. Fakoransasen beskrivs av Sock och Wason (2002). 0 6 Den bäsa moellen i ea sammanhang är en moell som är bäs enlig någon uvärering och en behöver ine vara bäs i framien. E rimma meelväre kan vara a hel borse från en kvaril moeller som genererar e sämsa prognoserna. 7 Daamaeriale besår av BNP och yerligare 08 variabler. Ur ea maerial kan 08 olika moeller är BNP ingår skapas. När man illåer för moellering av re variabler (BNP sam vå yerligare variabler) i syseme ges 5778 unika moeller (kombinaioner). 8 Kaiyala och Karlsson (997) beskriver Bayesianska VAR-moeller. Här använs Liermans (986) prior som innebär a i förvänan kommer saionära serier anas följa ekvaion () me β = 0,9 och icke-saionära serier (vs. saionära i ifferensform) anas följa Δ y = ϕ + η. En poäng me ea 0 Bayesianska förfarane är a mycke av e brus som finns i serierna reuceras. I skaningen uppaeras priorn me informaion från aa. 9 För informaion om Bayesiansk moellsammanvägning se.ex. Coop (2003). 0 Här använs principalkomponenanalys för a a fram s.k. saiska fakorer. Den j:e skaae fakorn, basera på N sycken serier, har useene fˆ = λˆ x + K + λˆ x, är fakorlaningarna λˆ j, j, jn, N ji, beskriver hur sor vik variabel i har vi konsrukionen av en j:e fakorn. 80 PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /2007

5 2.6 Moeller som beakar iig informaion Moeller av en yp som ekvaionssysem (2) och (3) beskriver använer enas iigare observaioner för a förklara agens ufall. Ofa exiserar ock inikaorinformaion som sräcker sig längre fram än en senase observaionen på prognosvariabeln. E exempel kan vara omsäningen i ealjhaneln, som är kän ca en måna innan e ny BNP-ufall preseneras. E anna exempel är Konjunkurinsiues framåblickane baromeerserier. I e proceurer som beskrivis så här lång kan iig informaion beakas genom a moellernas prognoser beingas på essa iiga ufall. En mer irek hanering av såan informaion är a illåa för e beroene mellan huvuvariabeln ( y ) och inikaorvariabeln ( x ) i samma ipunk. Ekvaion (2) får å följane useene: y y y y (4) y =. β + β y + β x + β x + u Ekvaion (4) besår sålees av en auoregressiv el (egenlaggar av y) och en el som beror av inikaorvariabeln. Den auoregressiva elen kan exklueras för a renola informaionen från inikaorvariabeln, vilke ger: y y y 2 (5) y = β7 + β8 x + β9 x + u. 2.7 Komponenmoeller för inflaionsprognoser på kor sik För vissa elinex (komponener) i konsumenprisinex (KPI) har man illgång ill specifik informaion någon eller några månaer framå i ien. E exempel är rivmeelspriser som är käna ca en måna innan nya inflaionssiffror publiceras. Anra exempel är bosasränor och elpriser som också ingår som elinex i KPI. Om e olika komponenerna i KPI haneras separa kan e vara läare a inkluera såan särskil informaion. I komponenmoellen genereras prognoser för e anal elinex me hjälp av AR-ekvaioner. Tisseriemoellerna för e olika komponenerna uökas i ea exempel me säsongsummys ( D ) för a moellera ofa markerae säsongsvariaioner som ser olika u för olika elinex ( y ). (6) y =. β I e fall man har illgång ill iig publicera specifik informaion ( x ) som är hög korrelera me en viss komponen så uökas ekvaionen yerligare. (7) y =. β p + β y i i + λ D s s + 0, i= s= p + β y i i + δ x + λ D s s + 0, i= s= u u PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /2007 8

6 Ekvaion (7) visar a elar av komponenmoellen bygger på moellen som preseneraes i avsni 2.6. I moellspecifikaionen som uväreras nean genereras prognoser på elva unergrupper i KPI. Informaion om bosasränor, bensinpriser och elpriser anas vara käna en måna innan KPI-ufalle publiceras och använs som inikaorer för a prognosisera re elinex enlig ekvaion (7). Prognoser på månasföränringar i övriga elinex genereras me ekvaion (6) ovan. Prognoserna mulipliceras me viken för respekive elinex för a få e birag ill månasföränringen i hela KPI. Dessa birag summeras sean för varje prognoshorison. 3. Prognosförmåga För a få en uppfaning om hur väl e olika moellerna fungerar i genomsni är e informaiv a genomföra en prognosuvärering är man sparar aa för en viss perio i slue av sickprove och sean uvärerar moellernas prognoser mo ufallen uner samma perio. För varje moell görs prognoser e ill åa kvaral framå och för månasaa en ill olv månaer framå. För e ansaser som inkluerar flera moeller beräknas sean meelväre av alla prognoser. 2 Därefer uökas skaningsperioen me en observaion och övningen upprepas på samma sä. Dea ger en uppsäning prognoser för vilka en genomsniliga räffsäkerheen kan uppskaas. 3 Dea görs me hjälp av roen ur meelkvarafele (RMKF), som sammanfaar hur prognosfelens sprining och sysemaiska avvikelse förhåller sig. 4 Ju lägre skaa RMKF eso bäre är prognosförmågan. En prognos som alli räffar rä har e RMKF lika me noll. Uöver RMKF beakas även prognosernas maximal använbara horison (vs. moellernas minne). Minnesberäkningen unyjar e fakum a prognosernas RMKF går mo seriens sanaravvikelse å Inex för ränekosnaer, oljeprouker sam elpriser. Respekive inikaor i ea exempel är meelväre av re kora bosasränor, Saoils priser på 95-okanig bensin sam e meelväre av re illsviarepriser på el (Vaenfall, E.on och Forum). För prognoser längre fram än en måna anas inikaorerna vara oföränrae i prognosuväreringen. 2 I förjupningruorna BNP-inikaorer, i Inflaionsrappor 2005:3 och Inflaionsinikaorer, i Inflaionsrappor 2006:3, uväreras även en moell som är bäs vi varje ipunk. Resulaen visar a e i genomsni bäsa prognoserna erhålls om man beakar alla moeller (i form av e meelväre) jämför me a hela ien använa en moell som man för sunen ror är bäs. Efersom proceuren rangornar alla moeller efer prognosförmåga kan.ex. meelväre av e 50 % bäsa moellerna beräknas. Olika rimningar av moellprognoserna har unersöks, men generell ger meelväre av alla moeller en över ien sabil och svårslagen prognos. 3 I e försa seg skaas moellerna på aa från reje kvarale 99 ill fjäre kvarale 998. Ur kollekionen av moeller beräknas genomsnie av samliga moellprognoser upp ill åa kvaral in i framien. Dessa prognoser, vs. 999: ill 2000:4, sparas. Därefer skaas alla moeller om på aa 99:3 ill 999: och meelväre av alla nya moellprognoser upp ill åa kvaral framå regisreras. Denna proceur upprepas ill ess a observaionerna ar slu. I sisa sege skaas moellerna.o.m. 2006:. Övningen ger 3 ensegsprognoser (e kvaral framå), 30 våsegsprognoser o.s.v. Från essa prognoser och mosvarane ufall beräknas sean må på prognosprecisionen. 2 τ pre 2 pre 4 RMKF ( h) = ( y y ) /( τ τ + ) = τ + h + h 2. Där y + är ufall i ipunk +h och y h + är prognos h för ipunk +h gjor i. h är prognoshorisonen. 82 PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /2007

7 horisonen förlängs, för en ypen av moeller som använs här. En maemaisk beskrivning av relaionen mellan RMKF och sanaravvikelse ges i appenix. För en sämre moell kan RMKF även översiga variabelns sanaravvikelse. I enna suie efinieras moellens minne som en längsa prognoshorison är RMKF är lägre än seriens sanaravvikelse. RMKF ger en uppskaning av hur väl en prognosmeo fungerar i genomsni men ger lång ifrån hela bilen. E sä a få u mer informaion om prognoserna är a ria e iagram för prognosfelen över ien. I enna arikel reovisas prognosfel för horisonen e kvaral respekive en måna framå på ea sä. De moeller som använs förusäer saionära serier, vs. konsan meelväre och varians. Saionära serier moelleras i nivåer och icke-saionära serier i försa ifferenser, vilke innebär kvaralsvisa eller månaliga föränringsaker. Vi uväreringen har sean prognoserna räknas om ill årlig procenuell föränring. 3. Uvärering av kvaralsprognoser på BNP I ea avsni uväreras proceurernas kvaralsvisa prognoser för årlig procenuell illväx av BNP för perioen 999: :3. I uväreringen använs e aamaerial som inkluerar 08 inikaorserier, se abell. Resulaen reovisas i abell 2. Föruom meelväresprognosen från e inikaorproceurer som beskrivis ovan visas även resula från en auoregressiv moell, se ekvaion (), och en slumpvanringsmoell. 5 I en slumpvanringsmoell får e senas käna ufalle ugöra prognoser på alla horisoner. Resulaen i abell 2 visar a samliga moellansaser ger mer räffsäkra prognoser än slumpvanringen, och e olika inikaorproceurerna uppvisar ungefär samma räffsäkerhe. Precisionen, mä som RMKF, uppgår ill jus uner 0,4 procenenheer för BNP-prognoser e kvaral framå i ien och ungefär 0,7 procenenheer vå kvaral framå. Om prognosfelen följer normalförelningen kommer allså e prognosinervall me breen,6 procenenheer a i 95 procen av fallen inkluera BNP-ufalle för näsa kvaral. 6 Uväreringen visar a auoregressionen enas är marginell sämre än VAR-proceuren. A auoregressioner sår sig relaiv väl mo mer sofisikerae ansaser är e välkän resula från forskningen. Två suier som visar ea är gjora av Sock och Wason (2004, 2005). 5 Den auoregressiva moellen är av samma yp som ekvaion () men laglängen illås vara längre än e om e finns e längre beroene i aa. pre 6 Give normalförelningen ges e 95-proceniga konfiensinervalle av y.96 0, 4 + ±, är h 0,4 = RMKF. PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /

8 Sorleken på inikaormoellernas prognosfel är allså påaglig, men änå minre än för mosvarane prognoser från srukurella moeller. Dea visas exempelvis av Del Negro m.fl. (2005). 7 Exempelvis uppgår RMKF för prognoserna e kvaral framå i Riksbankens srukurella moell ill ca 0,5 procenenheer. Inikaormoellerna har ungefär samma precision som Riksbankens publicerae prognoser e ill fyra kvaral framå i ien. Ren eoreisk ska RMKF öka i ak me a prognoshorisonen förlängs och när moellen ine längre birar me någon informaion ska RMKF sabiliseras kring seriens sanaravvikelse. För uväreringen av inikaormoellerna gäller a prognosernas RMKF i sor se sammanfaller me sanaravvikelsen för BNP när prognoshorisonen är ungefär fyra kvaral. Tisserie- och inikaormoeller har allså sin huvusakliga använning för BNP-prognoser på kor sik och i bäsa fall e år framå i ien. Kolumnerna 7 och 8 i abell 2 visar prognosprecisionen för e moeller som unyjar iig informaion som beskrevs i avsni 2.6. Resulaen visar a e moeller som unyjar en auoregressiva ynamiken i BNP gör prognoser som är jämförbara me e övriga inikaorproceurerna och a moeller som bara bygger på korrelaioner mellan BNP och övriga variabler är sämre. Dea inikerar a en auoregressiva elen är vikig å man vill göra bäsa möjliga prognos. Dock kan även moeller uan en auoregressiv el iblan vara av (kvaliaiv) inresse efersom e renolar informaionen från e övriga variablerna. Jämför me en auoregression är VAR-moellerna genomgåene bäre, se iagram som visar prognosfelen e kvaral framå. Den sörsa skillnaen i prognosfel gäller prognoser för reje kvarale AR-prognosen gör å e sor prognosfel vilke beror på en oväna sark konjunkuruveckling. VAR-moellerna som beakar informaion uöver BNP själv ger en prognos som uppvisar hälfen så sor fel. Dea visar a mer sofisikerae proceurer kan vara värefulla vi speciella ipunker. 3.2 Uvärering av kvaralsprognoser för UNDX-inflaionen I likhe me i uväreringen av BNP-prognoser ovan, så använs kvaralsvisa observaioner för a uvärera proceurernas prognosförmåga för UNDX. Daamaeriale beskrivs i abell. Uväreringsperioen är 999:-2006:3 även här. 7 En rävisane jämförelse mellan svenska och amerikanska aa kräver egenligen a man i beräkningen av sanaravvikelserna ar hänsyn ill a BNP-illväxen i e bägge länerna ine har samma variabilie (e är försås läare a göra prognoser för en variabel som uvecklas mer sabil). Efersom USA:s BNPillväx i genomsni varierar minre än Sveriges försärker en såan jämförelse slusasen a isserieoch inikaormoeller gör bäre prognoser än srukurella moeller. 84 PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /2007

9 Av abell 2 framgår a e olika ansaserna ger prognoser me ungefär samma räffsäkerhe, åminsone för prognoser på kor sik. RMKF uppgår ill run 0,4 procenenheer för UNDX-prognoser e kvaral framå och ill ungefär 0,5-0,6 för prognoser vå kvaral framå. Samliga uvärerae moeller har genomgåene en högre räffsäkerhe än prognoser från en slumpvanring. De sofisikerae proceurerna uppvisar även här en prognosprecision som på kora horisoner är aningen bäre än auoregressionens. Vi en jämförelse av RMKF för UNDX-prognoser och seriens sanaravvikelse, som är jus över 0,8, kan man konsaera a proceurernas prognosminne är re ill fyra kvaral, vilke innebär a inikaormoellerna har sin huvusakliga använning för UNDX-prognoser upp ill e år framå i ien. Diagram 2 visar UNDX-prognoser från VAR-proceuren och auoregressionen e kvaral framå. Uner e anra kvarale 200 ökae UNDX-inflaionen ganska ramaisk, vilke bl.a. hänge ihop me sora och ovänae flukuaioner i mapriserna, ill följ av galna kooch mul- & klövsjukan. Ökningen i UNDX kune ine heller fångas av inikaormoellerna och prognosfelen var sora. I iagram 2 är e ock ylig a moeller som beakar informaion uöver UNDX fungerar beylig bäre än en auoregression. De innebär a e fanns informaion i inikaorerna som pekae på en sigane inflaionsak. Resula från forskningen yer på a inikaorinformaion, som ine inklueras i en auoregression, kan vara särskil använbar å speciella hänelser inräffar, se resula av Sock och Wason (2004, 2005). Dea är hel i linje me exemple i iagram 2. Diagram 2 visar också a inikaorinformaion förbärae prognoserna försa och anra kvarale Uner försa kvarale blev energipriserna överraskane höga för a sean sjunka illbaka uner anra kvarale. VAR-proceuren gav å noerbar bäre prognoser. 3.3 Uvärering av månasprognoser för KPI-inflaionen I uväreringen nean jämförs prognoser från komponenmoellen (KM) me AR-prognoser sam genomsnisprognoser från bivariaa klassiska VAR-moeller (se avsni 2.3). I aamaeriale för VAR-moeller ingår 33 månalig observerae inikaorer, föruom KPI-inflaionen, se abell. Uväreringsperioen är januari 2002 ill november 2006 och prognoshorisonen är en ill olv månaer framå. Prognosförmågan uväreras me hjälp av RMKF. Resulaen i abell 3 visar a samliga moellansaser ger mer räffsäkra prognoser än slumpvanringen. AR-moellen genererar sämre prognoser än komponenmoellen och genomsnis- PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /

10 prognoser från e bivariaa VAR-moellerna. Komponenmoellen, som inkluerar specifik informaion, ger e lägsa prognosfelen upp ill åa månaer framå. Därefer ger VAR-moellerna e mes räffsäkra prognoserna. De sora prognosfelen 2003 för UNDX-inflaionen i iagram 2 kan även noeras för KPI-inflaionen mä på månasfrekvens. Komponenmoellen som inkorporerar informaion om energipriserna uppvisar uner e försa månaerna 2003 näsan inga prognosfel alls, se iagram 3. Även VAR-proceuren genererar klar bäre prognoser jämför me en enkel auoregression. I början av 2004 uppvisar VAR-moellernas genomsnisprognos och komponenmoellens prognos också beylig minre prognosfel än auoregressionen. Den låga KPI-inflaionen beroe å på låga energi- och livsmeelspriser som auoregressionen ine kune prognosisera. Åerigen visar resulaen a mer sofisikerae proceurer kan vara ill sor nya i specifika siuaioner. 4. En omvän använning av ekonomiska inikaorserier 4. Proceurbeskrivning Efersom e prognoser som publiceras i e penningpoliiska rapporerna är en komplicera funkion av olika moeller och beömningar är e svår a beöma hur nya ufall på en inikaor bore påverka prognoserna. E sä a komma run ea problem är a bila sig en uppfaning om hur inikaorn bore falla u, give en prognos som är akuell för illfälle. Den evenuella ifferensen mellan prognosen och ufalle på inikaorserien kan ge informaion om revieringsrikningen på prognosvariabeln. E enkel sä a bila sig en uppfaning om inikaorvariabeln, give en prognos på en huvuvariabel, är a unyja e hisoriska sambane mellan variablerna, vilke ger följane specifikaion: x (8) x = α + α x + α y + βy + u. 0 2 Skillnaen mellan ekvaion (4) och ekvaion (8) är a en förra använs för a göra prognoser på en huvuvariabel give en inikaorvariabel, och a en senare använs för a göra prognoser på inikaorvariabeln give huvuvariabeln. Ekvaion (8) beskriver sålees en omvän använning av inikaorserier är en prognos på y + unyjas för a göra en prognos på x +. Riksbankens proceur för omvän använning av inikaorserier är Bayesiansk och illåer åsiker om paramerarna i ekvaion (8). I huvusak har analyikern en uppfaning om huruvia e samia sambane mellan inikaorvariabeln och huvuvariabeln är posiiv eller negaiv. 86 PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /2007

11 När e ny inikaorufall regisreras jämförs e me prognosen på samma variabel enlig ekvaion (8). Om ufalle är högre än prognosen (och β är posiiv) så ger e en inikaion på a prognosen för y + bore ha vari högre. I proceuren regisreras å e plusecken (reviering uppå av huvuvariabeln) illsammans me sannolikheen för revieringen uppå (en sannolikhe över 50 procen ger e plusecken och en sannolikhe uner 50 procen ger e minusecken, vs. en revieringsenens neå). Om ea förfarane appliceras på flera inikaorserier får man en samling enenser för revieringsrikningen, me illhörane sannolikheer. Dea ger en samla objekiv bil av hur huvuvariabeln bör revieras. 4.2 E exempel på omvän använning av inikaorserier Samma ufallsserie på BNP använes i Inflaionsrapporerna 2005:3 och 2005:4. Däremellan publiceraes Konjunkurinsiues kvaralsbaromeer. Den omväna använningen anye a baromeerufallen var sarkare än va som förvänaes give BNP-prognosen i Inflaionsrappor 2005:3 och e hisoriska sambane mellan BNP och baromeerserierna. Diagram 4 visar resulae från en omväna analysen. E 95-procenig sannolikhesinervall för uppåreviering av BNP-prognosen äcke ine 0,5, vilke olkaes som a kvaralsbaromeern sark signalerae a BNP-prognosen bore revieras uppå. I Inflaionsrappor 2005:3 var prognosen för BNP 0,76 procen. Prognosen revieraes ill 0,88 procen i inflaionsrappor 2005:4, bl.a. me sö av en omväna inikaoranalysen. Ufalle som senare publiceraes var 0,95 procen. 5. Sammanfaning Resulaen i enna arikel visar a prognoser är behäfae me en påaglig osäkerhe. Viare anyer resulaen a en enkla auoregressiva moellen gör prognoser som i genomsni sår sig väl jämför me mer sofisikerae prognosmeoer. De kan ock noeras a inikaorproceurerna som preseneras uner speciella perioer kan bira ill mer precisa prognoser än auoregressionen. De beror på a inikaormoellerna beakar en sor mäng informaion som ine finns i serien själv. Dea är en ganska vikig begränsning för auoregressionen, efersom man i prakiken alrig i förväg kan vea när såana speciella perioer kommer a inräffa. PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /

12 Men även om isseriemoeller har visa sig vara använbara som prognosinsrumen så saknar e förmåga a ge ekonomiska förklaringar ill va som river prognoserna. Därför är e növänig a också använa moeller som bygger på ekonomisk eori för a möjliggöra ekonomiska olkningar av prognoserna. Dessuom visar en uvärering av Aolfson m.fl. (2005b) a Riksbankens srukurella moell gör jämförelsevis bra prognoser på lie längre sik. Såväl inikaormoeller som srukurella moeller är allså vikiga prognos- och analysinsrumen, men e är givevis grova förenklingar av verkligheen. Dea innebär a e omöjligen kan beaka all informaion som påverkar ekonomin, vilke meför e behov a me hjälp av ekonomer beömningsmässig jusera moellprognoserna på såväl kor som lång sik. 88 PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /2007

13 Referenser Aolfson, M., S. Laséen, J. Liné & M. Villani, (2005a), Bayesian Esimaion of an Open Economy DSGE Moel wih Incomplee Pass- Through, Sveriges Riksbank Working Paper Series No. 79. Aolfson, M., M. K. Anersson, J. Liné, M. Villani & A. Vrein, (2005b), Moern Forecasing Moels in Acion: Improving Analyses a Cenral Banks, Sveriges Riksbank Working Paper Series No.88. Anersson M. K., (2000), Do Long-Memory Moels have Long Memory Inernaional Journal of Forecasing 6, Bernanke, B. S. & J. Boivin (2003), Moneary Policy in a Daa-Rich Environmen, Journal of Moneary Economics 50 (3), BNP-inikaorer, Förjupningsrua, Inflaionsrappor 2005:3, Sveriges riksbank. Del Negro, M., F. Schorfheie, F. Smes & R. Wouers, (2005), On he Fi an Forecasing Performance of New-Keynesian Moels, European Cenral Bank Working Paper Series No. 49. Galbraih, J. & G. Tkacz, (2006), How Far Can We Forecas?: Forecas Conen Horizons for Some Imporan Macroeconomic Time Series, Working Paper , Deparmen of Economics, McGill Universiy. Inflaionsinikaorer, Förjupningsrua, Inflaionsrappor 2006:3, Sveriges riksbank. Kaiyala, K. R. & S. Karlsson, (997), Numerical Aspecs of Bayesian VAR-Moeling, Journal of Applie Economerics, Vol. 2, Kapeanios G., V. Labhar & S. Price, (2006), Forecas Combinaions an he Bank of Englan s Suie of Saisical Forecasing Moels, manuskrip, Bank of Englan. Koop, G. (2003), Bayesian Economerics, John Wiley an Sons. Lierman, R., (986), Forecasing wih Bayesian Vecor Auoregressions: Five years of experience, Journal of Business an Economic Saisics 4, RAMSES e verkyg för penningpoliisk analys, Förjupningsrua, Penningpoliisk rappor 2007:, Sveriges riksbank. Sock, J. H. & M. W. Wason, (2002), Forecasing using Principal Componens from a Large Number of Preicors, Journal of he American Saisical Associaion 97, No. 460, PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /

14 Sock, J. H. & M. W. Wason, (2004), Combinaion Forecass of Oupu Growh in a Seven-Counry Daa Se, Journal of Forecasing 23 (Issue 6), Sock, J. H. & M. W. Wason, (2005), An Empirical Comparison of Mehos for Forecasing Using Many Preicors, manuscrip. Wol, H., (938), A Suy in he Analysis of Saionary Time Series, Almqvis & Wicksell, Sockholm. 90 PENNING- OCH VALUTAPOLITIK /2007

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002

Är staten löneledande? En ekonometrisk studie av löneutvecklingen för statligt anställda och privata tjänstemän 1970 2002 Är saen löneledande? En ekonomerisk sudie av löneuvecklingen för salig ansällda och privaa jänsemän 1970 2002 Innehåll Förord 5 Inrodukion 6 Tidigare sudier 8 Den saliga lönebildningens uveckling 10 Daa

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer elab011a Namn Daum Handledarens sign. Laboraion Mä upp- och urladdning av kondensaorer Varför denna laboraion? Oscilloskope är e vikig insrumen för a sudera kurvformer. Avsiken med den här laboraionen

Läs mer

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich Projeknummer Kund Rappornummer D4.089.00 Läa karossmoduler TR08-006 Daum Referens Revision 008-0-7 Regisrerad Ufärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Open Generell dimensionering av e grundelemen

Läs mer

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt

Övergripande. Titel. Övergripande. ADHD - Definition. ADHD-Definition. ADHD Kategori eller Dimension. Cecilia Wåhlstedt Heerogenie hos Barn med : Symomdomän, neuropsykologiska processer och komorbidie Tiel Cecilia Wåhlsed cecilia.wahlsed@psyk.uu.se Övergripande Barn med är de så lika? symom, Kogniiva briser och samidiga

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Brandklassad vägg med trästomme

Brandklassad vägg med trästomme Brandklassad vägg med räsomme Brandkrav och uförande Examensarbee inom högskoleingenjörsprogramme Byggingenjör TOBIAS PERSSON Insiuionen för bygg- och miljöeknik Avdelningen för byggnadseknologi CHALMERS

Läs mer

IT-användning i företag

IT-användning i företag Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (13) IT-använning i företag 2012 (vissa frågor avser 2011) V 0116 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområe... 2 0.2 Statistikområe... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Rörsystem 7. Rörsystem

Rörsystem 7. Rörsystem Rörsysem Rörsysem 82 Rörsysem Rörsysem Rörsyseme ransporerar amm oc maeria från arbespaserna i cenraeneen. Damme är vanigvis siane varför sanarrören är av 1,5 mm så. I samban me rök oc ren uf kan försärka

Läs mer

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller

Finansmarknaden; En översikt av instrument och värderingsmodeller Finansmarknaden; En översik av insrumen och värderingsmodeller Jan R. M. Röman Deparmen of Mahemaics and Physics Mälardalen Universiy, weden Mälardalen Universiy INLEDNING... Akieopionens villkor... Akieerminens

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

Bearbetning av GPS-data vid Flyg- och Systemprov

Bearbetning av GPS-data vid Flyg- och Systemprov Bearbening av -daa vid Flyg- och Sysemprov Examensarbee uför i Kommuniaionssysem och Reglereni vid Tenisa Högsolan i Linöping Av Joaim Persson Reg nr: LiTH-ISY-EX-35-00 Linöping, april 00 Bearbening av

Läs mer

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum & Naurum Väservik -där Kulur och Naur mös SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum www.vaserviksmuseum.se Väserviks Museum Skolprogram Smide Prova a smida en hasp eller anna enklare

Läs mer

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun

En jämförelse av levnadskostnader för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun Fakuleen för ekonomi, kommunikaion och IT Marin Karlsson En jämförelse av levnadskosnader för en våarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun A comarison of cos of living for a family wih wo children

Läs mer

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag Förord Förord Dea examensarbee ugör en del i e sörre forskningsprojek för a öka kunskapen inom ämnesområde vinerväglag. Syfe med examensarbee är a konsruera en esrigg som en sar på forskningsprojeke. Tesriggen

Läs mer

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2 Uppdragsr: 10109320 2008-08-27 Seh Svalgård PM Programmerig Emme-makro rvis_ic.mac versio 2 Iehållsföreckig Förusäigar...2 Beräkigsuryck...2 Daabaser...4 Marisplaser...4 Aropsparamerar...6 Udaa...6 L:\705x\_SAMSAM\3_Dokume\36_PM\PM

Läs mer

Bengt Assarsson. Hemsida. www.bassarsson.com. Litteratur m m

Bengt Assarsson. Hemsida. www.bassarsson.com. Litteratur m m Bng Assarsson Forskning Makro, konomri Skar, EMU, frfrågsysm Finansdparmn Svrigs Riksbank Sora konomriska modllr Svnsk modll BASMOD Modll för världskonomin Modll för kors prognosr Inflaion/rlaiva prisr

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej!

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! HÖSTEN 2013! a g n ä l r e Ef Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! Inspiraion a hia jus din unika energikälla För e magisk liv Carolinas fina kalender och dagbok hjälper dig a skapa di drömliv Moivaion

Läs mer

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende!

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende! n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende!

Läs mer

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra Sverige Nr 1/12 Informaion från Sera i Sverige familjen Sera säer renderna Nya Sera S 515 HD och S 516 HD Pärlor i ComforClass Sidan 2 Euro 6-moor i Sera Nu går de a få Sera med Euro 6-moor och ny växellåda

Läs mer

Installations- och skötselanvisning

Installations- och skötselanvisning SV Insallaions- och sköselanvisning V15/V20/V30/V30-3P/V40/V60-3P H15/H20/H30/H30-3P/H60 Gullberg & Jansson AB Smälaregaan 6 SE - 263 39 Höganäs Tel: +46 (0) 42 34 05 90 Fax: +46 (0) 42 34 02 10 E-mail:

Läs mer

Bygget är det roligaste vi gjort

Bygget är det roligaste vi gjort d r ö m h u s1 Humlebacken. E Karlsonhus på 1,5 plan med sammanlag 218 kvadrameer. Här bor Mikael och Viveka Gulda med barnen Josefin, 17 år, och Max, 14 år, sam de vå heliga birmakaerna Beckham och Hamle.

Läs mer

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8

UNIVERSEN. VÄNSKAPSid 11 13. 20 år av. Bara upploppet kvar för rektor och prorektor Sid 4. Studenter tar plats som mentorer Sid 8 VÄNSKAPSid 11 13 UNIVERSEN # 7 december -11 årg 42 En idning för Uppsala universies medarbeare 20 år av Bara upploppe kvar för rekor och prorekor Sid 4 Sudener ar plas som menorer Sid 8 Han jobbar allra

Läs mer

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare UNIVERSEN #3 april -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Träffsäker rekryering FOTO: STAFFAN CLAESSON SON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/. Nyiga länkar på www.uu.se/inern KARRIÄRVÄGAR

Läs mer

särtryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 ANALYS ANALYS windows server 2012 skolan

särtryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 ANALYS ANALYS windows server 2012 skolan särryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 windows server 2012 skolan Tex: Henrik Elmsjö WINDOWS SERVER 2012 SKOLAN Lekion 1: Nyheer i Hyper-V och näverk Under hösen släpper Microsof Windows Server 2012.

Läs mer

SKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft.

SKÄRP DIG! I det nya coach-sverige sitter lösningen till allt i ditt huvud. Följ med till en arbetsförmedling där jobben ska komma med tankekraft. n Hinsehäxan: Vi är ine lika inför lagen! n Tramadol-besvär: Blev paranoid av ableerna 3/2009 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. SKÄRP DIG! I de nya coach-sverige

Läs mer

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924 () 36 Finansiella risker/redovisningsrisker Pågår () 32 Finansiella risker/redovisningsrisker Saus Konroll vid näsa inerna Ärende säng BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s (udrag ur LOGGEN) ill syrelsemöe

Läs mer

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv UNIVERSEN #3 april -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Merier i porföljen Sid 7 Hur alar poliiker i Almedalen? Sid 13 De kan kaasrofer Sid 4-5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och nyiga

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen

Marfans Syndrom 4 / 2013. Jubileumstidning, Marfanföreningen 20 år! och andra marfanliknande tillstånd Medlemsbulletin för Svenska Marfanföreningen ISSN: 1652-7054 Marfans Syndrom och andra marfanliknande illsånd Medlemsbullein för Svenska Marfanföreningen 4 / 2013 h c o l u J! d r o Å G y N Go Jubileumsidning, Marfanföreningen 20 år! Syrelsen Hör

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

IT-användning i företag

IT-användning i företag Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 IT-använning i företag 2014 NV 0116 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområe... 2 0.2 Statistikområe... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna

Examensarbete i Matematisk Statistik (20p) Effekter av olika dödlighetsantaganden för premiepensionsutbetalningarna ! #"$ # %'&*-, /. 21 354768*9 :5?@A,CBDHIE : /E J ;. K./L 6 K /EMB-6 3NE2BAO2,PQA,F

Läs mer

Vi betygsätter årets skatteprogram

Vi betygsätter årets skatteprogram Vi beygsäer åres skaeprogram Tycker du a de är svår a deklarera? Då ka du få hjälp. Här graskar och beygsäer Privaa Affärer markades samliga skaeprogram. För de flesa sveskar är deklaraioe umera e lä mach.

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg i Varberg Lördag 7/1 kl.1-15 Söndag 8/1 kl. 1-16 Gallerian lördag kl. 1-16 söndag kl. 1-16 Foo: Annelie Billing/Raja for you Ränderna går aldrig ur på Polarn O. Pyre! sid 4 All från sopunnor ill klassiska

Läs mer

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv

Nekas vård. Kjells mat är som medicin. RFHL reser till Istanbul. Intagen fick benen amputerade. Vården Bemötande färgat av fördomar riskerar liv n X-cons: Kjells ma är som medicin n Kvinnojour: RFHL reser ill Isanbul 3/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vården Bemöande färga av fördomar riskerar

Läs mer

Inredningskatalog trädgårdshusen 1 i tyresö

Inredningskatalog trädgårdshusen 1 i tyresö Inredninskaalo rädårdshusen 1 i yresö 2 A flya är spännande. Vi vill a du ska rivas och känna lädje över din nya bosad. För de allra flesa människor är de viki a få säa sin personlia präel på si hem. Besqab

Läs mer

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse Nr 2 2014 Årgång 2 Vä l ko m m e n i n i l l e r u m fö r h e l a l i ve! ÄNGLAMARKEN om a vårda Guds skapelse ÖPPNING Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde Änglamark, skona

Läs mer

1.1 LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING 3 1.2 FINANSINSPEKTIONENS ROLL OCH TILLSYN 8 1.3 GOD FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGS-SED 9 1.4 ETIK OCH MORAL 10

1.1 LAGEN OM FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLING 3 1.2 FINANSINSPEKTIONENS ROLL OCH TILLSYN 8 1.3 GOD FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLINGS-SED 9 1.4 ETIK OCH MORAL 10 INNEHÅLLSÖRECNING 1 ÖRSÄRINGSÖRMEDLARENS ROLL OCH ANSVAR 3 1.1 LAGEN OM ÖRSÄRINGSÖRMEDLING 3 1.2 INANSINSPEIONENS ROLL OCH ILLSYN 8 1.3 GOD ÖRSÄRINGSÖRMEDLINGS-SED 9 1.4 EI OCH MORAL 10 2 JURIDI 10 2.1

Läs mer