REGION SKÅNE, FÄRDPLAN FÖR BIOGAS, WORKSHOP 2

Transkript

1 BIOGAS, WORKSHOP 2 1. Förflyttningsövning Skåne Eurpas bigasregin 2020 Redvisning per grupp i frm av pressknferens: Varför har vi fått det här priset? Vi har skapat en marknad för kretslppsanpassad framställning av bigas var ett nyckelår där MP km in i regeringen lycksamt för ss i Skåne då bl a en natinell bigasstrategi km till. Framgångar i Skåne har rönt intresse internatinellt vilket gett många besök ch vi reser ut fta ch berättar. Har haft ett ambitiöst arbete. När vi slutade imprtera lja, kl, handelsgödsel lyckades vi med mställning. Mångfald av bigasanläggningar, stra ch gårdsbaserade anläggningar. Kldixid vid förbränningen används till växthus etc, näringsåterföring till marken etc. str exprtmarknad, många arbetstillfället. Tunga transprter per tåg, resten av transprterna går med bigas ch el. Skåne har blivit skyltfönster för bigasutveckling. Samarbete där nya aktörer sm skrev på färdplanen. Vad har vi gjrt? Vi har jbbat på att få samsyn i alla led. Tagit till ss FU utanför reginen ch internatinellt. Stark finansiering ch spelregler har gett stöd för att bygga ut tankställen i Skåne. Duktiga plitiker sm lbbat natinellt. Natinell bigasstrategi har kmmit till stånd ch utifrån den har mål ch åtgärder kmmit till stånd. Insatser måste göras. Omställningen måste få ksta vilket är alternativen ch vilka kstnader är förknippade med dem? Teamade upp ss ch plantera samsyn ch alla är nu med på åtgärder. Lönsamhet har varit en nyckel. Vi har bl a satsat på bigödsel. Flera kmmuner är helt självförsörjande på energi. Ffa det natinella samarbetet mellan övriga reginer ch varit viktigt. Styrmedel fungerar över hela landet. Danskarna duktiga på hitta nya substrat viss kunskapshämtning från Danmark har skett. Samarbete Bigas 2020 mellan DK, N ch Sv. Planer på förgasning av skg finns, men vi har inte jättemycket skg. 1 (10) S w e c S t ra t eg y AB

2 Omställningen följs av ett glbalt arbete för att gå i takt. Knsensus i plitiken. Bigasandelen i energisystemet har ökat kraftigt. Utvecklingen inm lantbrukssektrn har kmmit igång. Synergi mellan stra anläggningar små. Utbyggt elnät. Frdnsgas har blivit ett naturligt vad för ffentlig sektr ch näringsliv. Upphandling har använts för att styra m transprter. Alla kmmuner har minst en tankstatin. Stöd för att få igång tankställen även på små rter. Regelverket har utvecklats, t ex diesel bara vissa tider i städerna medan frdnsgasen får köra dygnet runt. Kldixidskatter ch liknande har bidragit till denna utveckling. Knkurrens på prduktinssidan måste bygga på samarbete. Bigasen är dck ingen jätteartikel så vi behöver råvarr från skgen ckså. Påverkansarbetet är viktigt för att få till stånd styrmedel ch regler. Stra klimatavtalet i Paris 2015 påverkade ckså i gd riktning. Fssila krisen spelade ss i händerna. Effektivare prduktin, innvativa lösningar etc. Vi var ckså duktiga att nischa på lika energislag mix av energislag. Lätt att bygga ut infrastrukturen så att Skåne hade täckande gasnät. Våra plitiker hade tydliga inriktningar på glbal mställning. Allmänheten km med på köpet när industri ch kmmuner km med på banan. De viktigaste nya aktörerna var att alla kmmuner sammantaget km med. strföretag sm TetraPak ch AlfaLaval var viktiga. Mer substrat från jrdbruk, våtmark, resurser från havet t ex tång. Förgasningen av skgsråvarr har ckså varit viktig. Vi ser helst att man prducerar gasen där råvaran finns. Vilka var de tuffaste utmaningarna? Få till stånd långsiktiga spelregler. Cash talks finansiering. Vår ambitin är att hela energisystemet ska vara kretslppsanpassat. Tekniska utvecklingen (ta brt kadmiumet) har varit tufft ch dyrt. Fint samarbete med akademin. Kadmiumfrågan att sluta kretslppet. Att ställa m så snabbt. Eknmin har varit svår. Omställningen i huvudet att gå från fssila energislag till andra. Genm kunskapsinhämtning kan vi nå dit, kunskapsunderlag skapar förståelse ch insikt. 2 (10)

3 2. Mål ch delmål Redvisning i grupp ch ppnentgrupp Grupp 1 Tidssatta mål viktigt. Det övergripande målet m 3Twh ska vi inte backa från utan snarare se till den realistisk ptential, kpplar till andra mm. Ska vi behålla målåret 2020 kanske mer realistisk nivå. Uppgraderade bigasen till transprtsektrn viktigt behålla mål. Mer vikt till tunga trafiken. Tankställen viktigt sätta mål kring. Distributinsbilar ffa. Flytande bigas där. Kmmentar från ppnentgruppen Antal mål? Svårigheten att se skgen för alla träd Hitta nyckelbitar. Ha kvar ambitiner för en bra målnivå. Infrastruktur ch distributinsnät: pririteringarna bör utgå från industri ch var användarna finns. Offentlig upphandling kmmuner viktiga Bigödsel är nyckelfråga: visin att kretslppet sluts ch hantering av kadmium. Övergripande mål sysselsättning ch näringslivsutveckling bör synas där. Utredningar sm gjrts de senaste åren bör kan ge underlag till specifika mål här. Reginen ch Skånetrafiken bör själva upphandal bränsle. Grupp 2 Bra med vlymmål. Men var kmmer 3Twh ifrån? (nuvarande prduktin 0.3Twh). Alla aktörer sm ska bidra till detta ska vara aktivt engagerade i FP. Hälften av målet ska kmma från förgasning men vi ser inga aktörer här. RS bör systematiskt bedriva lbby natinellt. Det bästa vre en natinell bigasplan. Kmmentar från ppnentgruppen Hur strt ska vlymmålet vara? Målår? 3Twh 2020 är realistiskt. Men vlymmål är effektivt sätt att kmmunicera ambitinsnivå. Infrastruktur utbygg för tillvaratagande av lkala resurser. (resursen ska tillvaras, vad det innebär var 3 (10)

4 diverst) Skånetrafikens mål bör specificeras ch frmuleras m. Brde göras utredning m prduktin av förnybar metan just nu bara rötning- Bör göras Systemanalys bränsle eller el etc? vill ha mer övergripande m bränsle är det bästa sättet att använda bigas. Grupp 3 Färre mål, tydlig struktur, mer realistiska. Kmmentar från ppnentgruppen - Kmbinatin av realistiska mål ch större visiner: Färre mål, realiserbara med tydlig struktur för att se var man passar in. Visiner kan vara stra ch ha målår 2030 med delmål till RUS har målår Kllektivtrafiken: 100% bigas till 2020 är svårt, ch vill vi uppnå detta? Är det önskvärt? Kanske en mix av fler slag. El i städerna sm alternativ, Bigas för reginbussarna främst men svårt att nå 100% även där till Mål för utbildning. Kunskapsspridning sm kan ge gd kännedm m bigas. Utbildning univ. inm bigas, men kanske även på gymnasium ch högstadium jbba med flkbildning. T ex alla sm går ut högstadiet ska ha fått x timmar bigasutbildning. Sklan lider str brist på uppdaterade lärmedel. Mål m minskad knsumtin av energi, energieffektivisering brde vara med. Ta vara på nya substrat, alger från havet är viktigt. Övergödningsmålet är knstigt- gödsel från bigas inte mindre gödande än annat. Kan använda alger för att minska övergödning. Mål m slutet kretslpp. Uppmuntra småskalig gårdsprduktin. Fånggrödr får inte användas m mellangrödr. Fånggrödr får inte lämna gården. Lösning: 4 (10)

5 gårdsbaserad bigasprduktin eller mata egna djuren gödsel till rötning. 2 bigasfärjr går inte, 1 bigasfärja möjligt. Antal anläggningar relevant? Många små bättre än en str? Viktigt att stimulera så att fler byggs. Relevant siffermål för anläggningar? Olika strlek så antal kan vara irrelevant. Grupp 4 Str diskussin kring hur man får användningen av bränsle att öka. 100% av rganiska rester av hushåll, handel använda till att prducera bigas. X% av (behöver utredas) rganiska restprdukter från jrdbruket, industrin används till bigas. Merparten av frdn i ffentlig verksamhet går på bigas. Samtlig trafik i ffentlig verksamhet är fssilfri ch kldixidminskningen i trafiken är 60% av fssilekvivalent enligt hållbarhetskriterierna. Ha öppet för andra förnybara drivmedel. Målet bör vara att frdn är fssilfri. Regin Skåne upphandlar bränslet till busstrafiken själva. 100% av bigödsel från bränsleprduktinen återförs till åkermarken i det bränsle reginen använder. Kmmentar från ppnentgruppen Intressant att bigödsel ska återföras. Bekymmer följa upp, men det kanske löser sig. Är det verkligen bara skånsk bigas sm är fantastisk? I Skåne är kretslppet en str drivkraft. Handlar inte m att röta allt ch depnera det. Kan alltid prducera under mer eller mindre rimliga förhållanden. Vad är det plitiken tycker? Kretslppet? Allt har en prislapp, men plitikerna måste ge en guidning. Skånetrafiken måste lära känna marknaden, guidning av de stra aktörerna. Sv bigas är dyrare att prducera jämfört med tysk. Eurpeisk imprtmarknad? Kadmium etc behöver hanteras i kravställande. Kan behöva ställa kmpletterande krav vad man menar med bigas. T ex att xx andel av bigasen återförs till åkermark. Depnigas bör inte betraktas sm bigas (sm frdnsbränsle) 5 (10)

6 Grupp 5 Många mål idag för många. Kanske istället ha några övergripande mål enligt nedan för att bygga handlingsplaner under vart ch ett istället. Övergripande mål för att kppla till Färdplanen. 3Twh viktigt att ha, men inte gälla till Visar ptentialen i Skåne. Färdplanen bör ha målår Målmråden: Internatinell ch natinell påverkan plitik: bidra till att bigasens rll ökar i energisystemet. Infrastruktur: fungerande distributinsnät ch tankställen Frdn: färdplan sm del i att nå 100% fssilbränslefritt Skåne Innvatiner: färdplan ska bidra till att uppfylla innvatinsstrategin. Kunskap, [inga mål sattes här] Energisystem: hela ptentialen för bigas Samverkan: [inga mål sattes här] Kretslpp: [inga mål sattes här] Kmmentar från ppnentgruppen Ha en övergripande visin m 3 TWh, flytta det framåt i tiden liknade vår diskussin. Gäller att det blir mätbara mål. Färre mål risk att de blir fluffiga ch svåra att följa upp. Kanske inte ska vara mätbara övergripande mål, utan i handlingsplanens insatser. Handlingsplaner sm blir utvärderade låter bra. Men vem håller i det så att flk gör det de ska göra? Viktiga frågr sm vi måste kmma fram till tillsammans. Viktigt mäta ch följa upp, under vägs gång. Till varje mråde bör handlingsplaner byggas. Målen ligger till Handlingsplan gör vi gemensamt varje år. Då kan alla dcka in. 6 (10)

7 3. Organisatin, ledning ch styrning Redvisning på blädderblcksblad från varje grupp. Måste utgå från målen En samrdnande part, t ex Regin Skåne Delat ägarskap för Färdplanen Ha flexibla arbetsgruppen utifrån behv ansvar kpplat till kmpetens. Behöver inte vara RS utan har kmpetens ch intresse. Vilka arbetsgrupper sm behövs gör man tillsammans från början. Behv kan uppkmma under resans gång ch kan behöva sätta ihp utifrån behv. Samrdnarens ansvar att se till att det fungerar. Tydliga aktivitetsplaner/handlingsplan för att få verkstad. Löpande uppföljning. Kmmunikatin både externt för att få igenm vad man vill, gentemt plitikerna etc. Internt för att tala m vad vi gör ch framdriften. Regin Skåne sm ägare av Färdplanen ch prjekt. I deras huvudmannaskap finns styrgrupp ch prjektledare. Under prjektledare finns ckså kmmunikatör AG med gruppledare helst Bigas Syd-flk sm är sekreterare. De har tydligt ägarskap att få ihp gruppen ch kmmunikatinsansvar mt andra AG. Det ska finnas relevant sammansättning. Översyn av grupper, tydliga mål, tidsstyrt. Infrmatinsmöte där åtgärds följs upp etc. Omvärldsbevakning för nya tekniker, aktörer, kmpetens etc. Kmmunikatin ut i plitiker, trafiksklr, företagare, lantbrukare, t ex dragning av FP för samtliga i kmmunfullmäktige. Referensgrupp eller styrgrupp sm inte är helt plitisk. Regins Skåne bör ha samrdnande ansvar. Behövs tydligare rganisatinsschema. Större möten under året för att knkret se vad sm har gjrts. Kmmunicera då vad sm har genmförts. 7 (10)

8 Hur leda till att rätt persner träffas? Bigas Syd skulle arbeta mer perativt med dessa grupper. Spridning av ny kunskap, genm seminarier, studieresr el dyl. Bigas syd kan fånga upp vad flk i branschen efterfrågan ch sedan förankra det i Regin Skåne. Hur behåller man engagemanget bland aktörerna? Bör ha en prcess för det att efterfråga resultat/genmförande. Kunskap ch mandat följs inte alltid åt. Viktigaste att det är tydligt vem sm har vilken rll, fördelningen spelar ss mindre rll. Arbetsgrupper är ett bra sätt att arbeta. Bra tillfälle att träffa andra i branschen. Bidra till förståelse för helheten. Regin Skåne ska vara huvudman. Samma tjänsteman deltar i alla grupper. På så sätt tas kunskap mellan arbetsgrupperna. Wrkshp årligen för att avrapprtera ch följa upp. Hemsidan behöver vara en hemsida för bigas i ännu större utsträckning. Samlat biblitek. Avsnitt på Energitinget sm handlar m FP ch använda de kanaler sm finns. Kmmunikatinsgrupp behövs. Det ska synas att man deltar i Färdplanen- att det ger mervärde. Nga med att kmmunicera att vi gör en klimatåtgärd i detta. Nyckelspelare pekas ut med tydliga åtaganden. Handlingsplan behövs för att veta vad sm göras. Viktigt att förmedla förväntningar på vad sm ska kmma ut. 4. Insatser ch pririteringar Redvisning i panel Grupp A Natinell lbbying med ny regering Styrmedel Lönsamhet för bigasprduktin Bigödsel blir en kmmersiell prdukt Tydlig struktur för Färdplanen 8 (10)

9 Använda den fulla ptentialen för ffentlig upphandling Kunskapsspridning kring bigas Skapa acceptans hs allmänheten Förenklad tillståndsprcess Grupp B Infrastruktur, tillgång till bigastankställen Prduktin, behövs plitisk tydlighet t ex grön gas Öka ta hand m matavfall. Ev behövs utredning kring vad vi ska använda gasen till. Lagstiftning, t ex bigödseln hur ser man på tungmetallsprblematik Mellangrödrna drabbas ckså av hur man ser på energigrödr (Behövs även lbbying på EU-nivå) Kppla färdplanen till andra reginer Upphandling, kan Regin Skåne hjälpa till att ställa krav? Grupp C Kmmunala bilpler Offentlig upphandlingsverktyg Långsiktiga styrmedel, natinellt ch reginalt Nya rganisatinen för Färdplanen, viktigt att kmma igång Lönsamheten Kunskapsspridning, från plitiker ch allmänheten Ta hand m det kmmunala avfallet Grupp D Få med alla kmmuner 9 (10)

10 Stimulera bigasanvändning gm kmmuners upphandling. I första steg egen frdnsfltta men sedan i upphandling av tjänster i förlängningen. Flexibilitet, när passar lika lösningar? Rötresten, vad får man föra tillbaka etc. Kstnadseffektiv kadmiumrening. 10 (10)