1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

Transkript

1 SLUTDOKUMENTT (2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning av granskning rörande tillsyn ch insyn i enskild e verksamhet Vi har i egenskap av förtrendevalda revisrerr i Kiruna kmmun granskat m barn- ch utbildningsnämnden säkerställer förutsättningar för en ändamålsenligg verksamhet i östra kmmundelen avseende IT i grundsklan ch rektrs/förs klechefs pedaggiskaa ledarskap. Vidare har vi granskat m barn- ch utbildningsnämnden vidtagit tillräckliga åtgärder utifrån 2010 årss granskningg avseende tillsyn ch insyn i enskild verksamhet. I granskningenn har vi biträtts av sakkunniga från. Resultatet av vår granskning finns redvisat i bifgad revisinsrapprt. Vår bedömning är att nämnden i allt väsentligtt säkerställer förutsättningar för en ändamålsenlig verksamhet i östra kmmundelen avseendee IT i grundsklan ch rektrs/försklechefs pedaggiska ledarskap. Vår bedömning baserass bl a på följande iakttagelser: Åtgärder har vidtagits för att bygga ut tillgänglighe eten till IT ch tillgången till teknisk utrustning. Supprt har rganiserats på ett sådant sätt att tillgänglighet till stöd ska finnas lkalt genm en första linjens supprt. Därutöver finns kmmunens IT- avdelning sm stöd. Avståndet mellan IT-avdelnin ngen ch verksamheterna i östra kmmundelen kan dck påverka tillgången till fysisk supprt. Behv finns att öka den digitala kmpetensen bland pedaggerna, men utbildningar har genmförtss ch ytterligare utbildningar planeras. Vidare finns utsedda pedagger lkalt sm ska fungera sm stöd till övrigaa pedagger. Omrganisering har skett vilket i str utsträckning g rendlat tjänsterna försklechefer ch rektrer bl a för att öka förutsättningarna för dem att fullgöra f sitt uppdrag sm pedaggiskk ledare. I Karesuand är dck rektr tillika försklechef. Med anledningg av avstånden mellan försklr ch sklr i mrådet blir därmed förutsättningarna för att bedriva ett aktivt pedaggiskt ledarskap i samtliga verksamheter någt sämre. Vidare är vår bedömning att nämnden har vidtagit tillräckliga åtgärder utifrån 2010 års granskning avseende tillsyn ch insyn i enskild verksamhet. Vår bedömning baseras på följande iakttagelser: Nämnden har tillsett att det sker en strukturerad ch systematisk tillsyn av enskilda försklr ch fritidshem inklusive återrapprtering till nämnden. Vidare har nämnden fastställt riktlinjer för en strukturerad d ch systematisk insynn i fristående sklrr vilken ska ge infrmatin m hurr fristående verksamhet utvecklas.

2 SLUTDOKUMENTT (2) För utförligare redgörelse hänvisarr vi till de iakttagelser sm redvisas i bifgad revisinsrapprt. För Kiruna kmmuns revisrer Rger Aitmäki, rdförande Peter Scherman, vice rdförande Bilaga: Revisinsrapprt Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning av granskning rörande tillsyn ch insyn i enskild verksamhet., mars 2013.

3 Revisinsrapprt Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelenn samt Uppföljning av gransk kning rörande tillsyn ch insynn i enskild verksamhet Andreas Jönssn Certifierad kmmunal revisr Anna Carlénius Revisnskn sult Kiruna kmmun Mars 2013

4 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund It i grundsklan Rektrernas ch försklechefernas förutsättningar Insyn ch tillsyn i enskild verksamhet Revisinsfråga ch kntrllmål Metd Resultat IT i grundsklan IKT-plan Tillräcklig tillgång till IT-utrustning Kmpetensutveckling Utrustning för videknferens Rektr ch försklechefer Kmpetensutveckling Stöd för pedaggiskt ledarskap Tillsyn ch insyn Tillsyn Insyn... 11

5 1. Sammanfattning Kmmunens revisrer har i 2012 års revisinsplan beslutat att granska barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen med inriktning mt IT i grundsklan, rektrers ch försklechefers förutsättningar samt insyn ch tillsyn i enskild verksamhet. Valet av granskningsinsats har skett utifrån en bedömning av risk ch väsentlighet. Vår bedömning är att nämnden i allt väsentligt säkerställer förutsättningar för en ändamålsenlig verksamhet i östra kmmundelen avseende IT i grundsklan ch rektrs/försklechefs pedaggiska ledarskap. Bedömningen vilar på i huvudsak följande iakttagelser: Åtgärder har vidtagits för att bygga ut tillgängligheten till IT ch tillgången till teknisk utrustning i östra kmmundelen uppges vara lika sm i kmmunen i övrigt. Supprt har rganiserats på ett sådant sätt att tillgänglighet till stöd ska finnas lkalt genm en första linjens supprt. Därutöver finns kmmunens IT-avdelning sm stöd. Uppfattningar finns dck att det är svårt för dem att hinna med utökningen av tekniken i sklrna samt att avståndet mellan centralrt ch östra kmmundelen gör att det kan ta tid att få supprt på plats när det behövs. Behv finns att öka den digitala kmpetensen bland pedaggerna, men utbildningar har genmförts ch ytterligare utbildningar planeras. Vidare finns en IKT-strateg centralt samt lkalt s k kllegahandledare sm kan stötta pedaggerna. Videknferensutrustning finns ch fungerar tillfredsställande ch används när rektr/försklechef anser att ett möte inte kräver fysisk närvar. Samtliga rektrer har genmgått eller genmgår befattningsutbildningen för rektrer. Försklecheferna har ckså möjligheten att gå denna utbildning. Vidare upplevs att det finns gtt m utbildningar att välja på ch att det är mycket upp till den enskilde rektrn/försklechefen att ta del av dessa. Omrganisering har skett vilket i str utsträckning rendlat tjänsterna försklechefer ch rektrer för att öka förutsättningarna för dem att fullgöra sitt uppdrag sm pedaggisk ledare. I Karesuand är dck rektr tillika försklechef. Administrativt stöd finns för dem att skapa mer utrymme åt pedaggiskt ledarskap. Dck är förutsättningarna sämre i östra kmmundelen med anledning av avstånden. 1 av 11

6 Vidare är vår bedömning att nämnden har vidtagit tillräckliga åtgärder utifrån 2010 års granskning avseende tillsyn ch insyn i enskild verksamhet. Bedömningen vilar på följande iakttagelser: Nämnden har tillsett att det sker en strukturerad ch systematisk tillsyn av enskilda försklr ch fritidshem inklusive återrapprtering till nämnden. Nämnden har fastställt riktlinjer för en strukturerad ch systematisk insyn i fristående sklr vilken ska ge infrmatin m hur fristående verksamhet utvecklas, inklusive återrapprtering till nämnden. 2 av 11

7 2. Inledning 2.1. Bakgrund It i grundsklan Den nya skllagen anger att alla elever ska ha tillgång till de lärverktyg sm behövs för en tidsenlig utbildning. De nya kurs- ch ämnesplanerna förutsätter tillgång till internet ch det blir tydligare hur ämnesundervisningen förväntas bidra till elevernas digitala kmpetens. EU-kmmissinen lyfter den digitala kmpetensen sm en av åtta nyckelkmpetenser för framtiden. Sklan spelar en viktig rll för alla elevers möjlighet att få grundläggande digital kmpetens. Vidare innebär den digitala tekniken möjligheter till att genmföra möten ch kmpetensutveckling via videknferens, vilket kan effektivisera tids- ch resursanvändningen inm barnch utbildningsnämndens verksamhetsmråden. Av detta följer bland annat vikten av att persnalen har tillräcklig kmpetens samt att ändamålsenlig utrustning ch supprt tillhandahålles för elever ch lärare. Vid brister finns risk för att nytteffekter uteblir, att kstnader inte mtsvarar nyttan ch att elever ej får likvärdiga förutsättningar Rektrernas ch försklechefernas förutsättningar Aktuell debatt ch frskning lyfter fram rektrs betydelse för att sklan ska lyckas med sitt uppdrag. En rapprt från Sklinspektinen 2012 visar att 70 % av rektrerna i granskningen genmgående eller till vissa delar behöver förstärka det pedaggiska ledarskapet. Ur ett huvudmannaperspektiv visade granskningen att flertalet huvudmän behöver i dialg med rektrerna säkra förutsättningar för rektrs ledning av den pedaggiska verksamheten. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att förskle- ch sklverksamheten inm kmmunen genmförs i enlighet med lagstiftningen. Väsentligt är således att ansvarig nämnd säkerställer rektrers ch försklechefers förutsättningar att utöva ett ändamålsenligt pedaggiskt ledarskap Insyn ch tillsyn i enskild verksamhet År 2010 genmförde en granskning av nämndens tillsyn i enskilda försklr ch fritidshem samt insyn i fristående grundsklr. Av granskningen framgick att systematiska ch strukturerade tillsynsbesök av de enskilda försklrna ch fritidshemmen inte genmfördes att möjligheter till en mer aktiv insyn i de fristående grundsklrna sm skllagen ger inte tas tillvara uppföljning ch utvärdering kpplat till insyn i enlighet med skllagens intentiner inte har genmförts med undantag av att ta del av kvalitetsredvisningen strukturerad uppföljning ch utvärdering av tillsynen ch insynen saknades 3 av 11

8 I östra kmmundelen finns verksamhet sm drivs i enskild regi. Väsentligt är att huvudmannen har en tillräcklig kntrll genm tillsyn ch insyn för att säkerställa att barn ch elever erbjuds en ändamålsenlig verksamhet Revisinsfråga ch kntrllmål Granskningen ska besvara följande revisinsfrågr utifrån underliggande kntrllmål: Säkerställer barn- ch utbildningsnämnden förutsättningar för en ändamålsenlig verksamhet i östra kmmundelen avseende IT i grundsklan ch rektrs/försklechefs pedaggiska ledarskap? Nämnden tillser att elever ch pedagger har tillräcklig tillgång till IT-utrustning ch nätverk, inkl supprt, för att kunna använda tekniken på ett ändamålsenligt sätt, t ex avseende planering, kmmunikatin, undervisning/utbildning. Nämnden tillser att pedaggerna har eller erhåller tillräcklig kmpetens för att nyttja tekniken. Nämnden tillser att utrustning för videknferens används på ett för verksamhet ch sklledning på ett effektivt sätt. Nämnden tillser att rektr ch försklechef har eller erhåller tillräcklig kmpetens för att fullgöra sitt uppdrag. Rektr ch försklechef har tillräckligt med stöd för att utöva ett ändamålsenligt pedaggiskt ledarskap. Har barn- ch utbildningsnämnden vidtagit tillräckliga åtgärder utifrån 2010 års granskning avseende tillsyn ch insyn i enskild verksamhet? Nämnden har en strukturerad ch systematisk tillsyn av enskilda försklr ch fritidshem Nämnden erhåller strukturerad ch systematisk återrapprtering utifrån genmförd tillsyn Nämnden håller sig genm insynsrätten löpande infrmerad m hur fristående verksamhet utvecklas 2.3. Metd Granskningen är översiktlig till karaktären ch i huvudsak avgränsad till barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen vad gäller frågan m förutsättningarna för en ändamålsenlig verksamhet. Granskningen har skett genm telefnintervjuer med förvaltningschef, utvecklare, rektrer, försklechefer ch förskleknsulent. Analys har även gjrts av relevanta dkument avseende ITanvändningen i grundsklan samt rektrs-/försklechefsuppdraget. 4 av 11

9 3. Resultat 3.1. IT i grundsklan Ett fungerande IT-stöd är av str betydelse i den kmmunala verksamheten. Den mderna infrmatinsteknlgin ger möjligheter att höja kvalité, säkerhet ch effektivitet i de lika verksamheterna, sprida ch öka tillgängligheten till infrmatin m.m. Inm barn ch utbildningsnämndens ansvarsmråde är idag IT en förutsättning för att verksamheten skall fungera på ett effektivt ch säkert sätt. Ett effektivt nyttjande av IT påverkas av en mängd lika faktrer, t ex. tillräcklig infrastruktur, IT-avdelningens förmåga, tillräckligt bra system, prcesser rutiner, ansvar ch kmpetens. Undersökningar visar att Sverige har en jämlik skla när det gäller tillgång till IT. En rsak är att det frtfarande saknas natinella riktlinjer på mrådet, vilket innebär att kmmuner ch enskilda sklr avgår vilka satsningar sm ska göras IKT-plan Barn- ch utbildningsnämnden har i nvember 2012 uppdragit nämnden att utarbeta en IKT-plan (infrmatins- ch kmmunikatinsteknik). IKT-planens visin är ett lärande för framtiden tillgängligt för alla barn ch ungdmar i samtiden i Kiruna. Planen beräknas antas av nämnden under mars IKT-planen ska gälla för kmmunens förskla, grundskla, särskla ch fritidshem. Vidare ska den utgöra barn- ch utbildningsförvaltningens övergripande dkument kring sklans uppdrag att garantera eleverna digital kmpetens. IKT-planen är skriven utifrån förutsättningen att varje skla arbetar fram en lkal IKT-plan sm knkretiserar BUF:s övergripande plan. Syftet med IKT i sklan är att utveckla elevernas lärmiljöer ch därmed ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att nå gda resultat. Kmmunen vill stärka barn ch ungdmars förmåga att använda IKT sm ett redskap för lärande ch förbereda dem för framtiden. Syftet är även att det ska vara ett stöd för alla sm arbetar med barn- ch ungdmar i Kiruna kmmuns försklr ch sklr i arbetet med måluppfyllelsen av lärplanerna. IKT planen ska även kunna ge persnalen en struktur för utvecklingsarbetet med digitala lärverktyg. De övergripande målen är att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik sm ett verktyg för kunskapssökande, kmmunikatin, skapande ch lärande ch att sklans arbete på längre sikt leder till ökad måluppfyllelse. 5 av 11

10 Tillräcklig tillgång till IT-utrustning 2010 valde Kiruna kmmun att göra en satsning med ambitinen att Kiruna kmmuns sklr ska ligga i framkant när det gäller IKT, ch detta i frm av en s k en-till-en satsning på kmmunens högstadier. Detta innebär att alla elever ch lärare på högstadiet under har 2012 utrustats med en bärbar pc. Trådlöst nätverk har även byggts upp ch det finns idag på alla sklr ch försklr i östra kmmundelen. Utöver en en-till-en satsningen har 350 statinära ch bärbara datrer under 2012 dels förtätat ch dels förnyat dataparken på kmmunens sklr. Alla lärare på grundsklan har tillgång till en statinär eller bärbar datr. På försklan har man tillgång till en datr per avdelning. Under hösten 2012 har interaktiva prjektrer med högtalare installerats i klassrum i grundsklrna i östra kmmundelen. ITP whitebard är en prgramvara sm tillhör den Interaktiva prjektrn ch har installerats i alla högstadielärares datrer. Vidare har 15 multifunktinsskrivare placerats ut på sklr ch försklr i Kiruna kmmun sm bland annat möjliggör inscanning av dkument vilket gör undervisningsmaterial mer tillgängligt för fler elever. Edwise är Kiruna kmmuns grundsklrs lärplattfrm sm används sm en prtal för dkumentatin ch kmmunikatin med elever ch föräldrar. Lärplattfrmen används för närvarrapprtering, åtgärdsprgram, mdömen, pedaggisk planering, bkning ch genmförande av utvecklingssamtal, elevers IUP (individuella utvecklingsplaner), bedömning samt aktuell infrmatin. Användning av digitala lärmedel kmmer att öka ch förvaltningen arbetar för att hitta bra rutiner för val- ch utvärdering av lärmedel samt för spridning av dessa erfarenheter i rganisatinen. Enligt samtal med försklecheferna i östra kmmundelen är det på gång att öka tillgången till IT-verktyg i försklan för att underlätta dkumentatinen av verksamheten ch barns lärande samt för att utveckla pedaggiken. Idag finns det en datr för försklelärarna på varje förskla. I intervjuerna med rektrerna framkm att det sker en frtsatt utbyggnad av det trådlösa nätverket men att det fungerade bra i de sklr sm finns i östra kmmundelen. Tillgången till teknisk utrustning anses ttalt sett vara ganska lika i kmmunens lika sklr. Enligt samtal med rektr ch försklechefer i östra kmmundelen så har de samma tillgång till teknisk utrustning sm övriga kmmunen. Vi nterar att det sker centrala inköp av datrer i ett rullande schema men att några sklr även själva har köpt in datrer. Tekniken används enligt de intervjuade på ett ändamålsenligt sätt, men det nämns ckså att det finns alltid inkörningsprblem i frm av tekniska prblem ch att det tar tid att lära sig nya saker. 6 av 11

11 Resurser/supprt Kiruna kmmun har anställt en IKT-strateg/pedagg för förskla ch grundskla från 1 januari Utöver IKT-strategen/pedaggen har kllegahandledare utbildats sm utför sina uppdrag inm sin lärartjänst. De ska bland annat handleda klleger i användandet av digitala lärverktyg. Kllegahandledare finns på högstadiesklr inm kmmunen. IKT-strategen/pedaggen har genmfört wrkshps på beställning mt grupper av lärare ch rektrer under året. Edwise-resurser har ckså utbildats ch dessa är fördelade på alla grundsklr i kmmunen. Dessa persner har ckså sina uppdrag inm sina lärartjänster ch har sm syfte att vara en lkal supprt på sin skla/arbetslag för lärplattfrmen. Det finns utsedda tekniker/systemansvariga sm ska vara kntaktpersn för IKTpedaggen ch kmmunens IT-avdelning. Syftet är att vara en lkal administratör, göra översyn ch felanmälan av IKT-utrustning, utföra enklare prgraminstallatiner ch enklare felsökningar samt att hjälpa klleger med prgramhantering. Det finns även webbredaktörer inm förvaltningens alla verksamheter. PIM- (praktisk IT- ch mediekmpetens, Sklverket) examinatrer har utbildats för att kunna examinera all persnal i förskla ch skla inm Kiruna kmmun under På varje skla i östra kmmundel finns minst ett lkalt IT-stöd sm fungerar sm den så kallade första linjens supprt (den funktin eller rll dit man ska vända sig först). Från rektrerna uttrycks dck en önskan m mer supprt från IT-enheten än de får idag. En synpunkt är att teknikerna skulle kunna vara mer ute i verksamheten för att få en ökad förståelse för prblem ch dess knsekvenser. Vid intervjuer framkmmer att de lkala IT-stöden ute på sklrna anser att de har tydliga rller ch ansvar. Dck anser de att fördelningen av deras tid tenderar att läggas på att hantera tekniska prblem med IKT-utrustning, skrivare m m istället för att läggas på att stödja ch höja den digitala kmpetensen hs lärare. De anser att det är tydligt att de ska åtgärda prblemen så långt det går ute på sklrna innan de anmäler ett ärende till IT-stöd. Det finns inget frmaliserat samarbete mellan de lkala IT-stöden. Enligt samtal med rektrer ch försklechefer i östra kmmundelen anser de att ITavdelningen inte hinner med utökningen av tekniken i sklrna. Eftersm det är många små sklr i östra kmmundelen så blir det sårbart m någn utbildad, exempelvis tekniker eller kllegahandledare, slutar. Ibland kan det även bli prblem med supprten m någn från IT-avdelningen måste kmma ut till sklan eftersm det inte ligger i Kiruna stad kan det ta ett tag. 7 av 11

12 Kmpetensutveckling Från barn- ch utbildningsförvaltningen centralt anges ett strt behv finnas av att öka den digitala kmpetensen ch stödet till många lärare. Olika förbättringsaktiviteter har ckså påbörjats, bland annat kartläggningar av lärares digitala kmpetens. Därefter planeras att genmföra PIM-utbildningar 1. PIM-examinatörer har utbildats av Sklverket för att kunna stödja, inspirera ch examinera persnal i kmmunen. Det finns även en medvetenhet hs de rektrer vi intervjuat att det krävs kmpetenshöjande åtgärder för att förbättra användningen av IT inm sklan. Kpplat till en-till-en satsningen i åk 7-9 har alla sklledare genmgått en 3 dagars utbildning inm IKT. Alla högstadielärare har haft möjlighet att delta i 2 wrkshps inm IKT. Teknikerna/systemansvariga har fått 2 halvdagars utbildningar i hur man återställer trasiga elevdatrer. Utöver en-till-en satsningen genmförs utbildning för 45 lärare i prgramvaran för interaktiva prjektrerna (ITP whitebard) Enligt intervjuerna med rektrerna så tycker de att pedaggerna har fått ch får tillräcklig kmpetensutveckling för att nyttja tekniken. Kntinuerlig kmpetensutveckling får de genm PIM-utbildningen ch det finns stöd till pedaggerna av bland annat kllegahandledare Utrustning för videknferens Tillgång till videknferensutrustning finns i Karesuand samt i centrala Kiruna. Istället för videknferensutrustning har man börjat använda sig av interaktiva prjektrer med högtalare ch dessa har installerats i klassrum i grundsklrna i östra kmmundelen. Plycm CMA desktp är en prgramvara för röst- ch videknferens. Prgramvaran finns i alla elev- ch persnaldatrer sm levererats ut i verksamheten. Enligt samtal med rektr ch försklechefer i östra kmmundelen används videknferensutrustningen när man anser att man inte behöver vara fysiskt på plats på möterna. Rektrerna ch försklecheferna anser dck att fysisk närvar är till fördel på många av mötena ch speciellt när mötet handlar mycket m diskussiner. Sammanfattningsvis anser rektrerna ch försklecheferna att tekniken finns ch fungerar tillfredställande, men att de kanske inte använder den fullt ut utan väljer att delta fysiskt på mötena i stället. 1 Praktisk IT-ch mediakmpetens- en kstnadsfri kmpetensutveckling sm Sklverket tillhandahåller med syfte att främja utveckling ch användande av IKT i förskla ch skla. PIM syftar till att visa hur lika prgramvarr kan användas praktiskt i sklans verksamhet. Materialet består av ti handledningar sm man huvudsakligen arbetar enskilt med ch genmför sedan tre examinatinsuppgifter sm man skickar in till en examinatr för gdkännande. 8 av 11

13 3.2. Rektr ch försklechefer Aktuell debatt ch frskning lyfter fram rektrs betydelse för att sklan ska lyckas med sitt uppdrag. Rapprt från Sklinspektinen (2010) visar att många rektrer inte fyller sin rll, så sm det är tänkt i lagstiftningen. Rektr behöver ha gda kunskaper m framförallt styrdkumenten ch verksamheternas pedaggiska uppdrag men ckså m arbetsgivarrllen ch vad det innebär att leda verksamhet i en plitiskt styrd rganisatin. Sklans resultat är berende av lärares prfessinella insatser ch ansvar, vilka inte kan eller ska styras i detalj av rektr. Snarare handlar det m att sm rektr skapa förutsättningar för en effektiv ch kvalitativ verksamhet. Vidare att ansvara för att verksamheten ständigt utvärderas. Med andra rd ställs stra krav på rektrs styrförmåga ch ledarskap - ch på de förutsättningar för uppdraget sm nämnden ger rektr. Brister i rektrs styrning ch ledning innebär att verksamheten inte ptimerar sin förmåga. Elevers rättigheter enligt natinella ch lkala styrdkument riskerar att åsidsättas - därmed ckså nämndens möjligheter att säkerställa likvärdiga förutsättningar för alla elever samt gd eknmisk hushållning Kmpetensutveckling Enligt skllagen 2 kapitlet 12 ska varje huvudman se till att rektrerna går en särskild befattningsutbildning eller en utbildning sm kan jämställas med den. Utbildningen ska påbörjas snarast möjligt efter det att rektrn har tillträtt sin anställning ch vara genmförd inm fyra år efter tillträdesdagen. I Kiruna har alla tillsvidareanställda rektrer påbörjat eller slutfört befattningsutbildningen. Försklecheferna har ckså möjlighet att gå utbildningen. Enligt intervjuerna med rektrerna ch försklecheferna har de möjlighet till kmpetensutveckling både vad gäller befattningsutbildningen men även till annan kmpetensutveckling. Försklechefer går bland annat lärarlyftet via sklverket. Rektrerna anser att det finns en hel del utbildningar att välja mellan. Vidare hålls regelbundna rektrsträffar ch chefsträffar där rektrerna tar stöd av varandra. Det finns möjlighet att gå ledarskapsutbildningar ch ta del av andra föreläsningar utifrån behv ch har man varit på knferenser delar man med sig av kunskapen till de andra genm rektrsträffarna. Rektrerna ch försklecheferna anser att det är mycket upp till en själv m man vill ha kmpetensutveckling eller inte Stöd för pedaggiskt ledarskap Kiruna kmmun har gjrt en mrganisering inm barn- ch utbildningsförvaltningen, delvis för att rendla uppdraget för rektrer ch försklechefer. Ansvaret för ksten har bland annat tagits brt från försklecheferna. Ansvarig persn i Karesuand är enda persnen med dubbla befattningar (rektr/försklechef) i östra kmmundelen. Omrganisatinen har enligt intervjuerna gett gda förutsättningar för rektr ch försklechefer att fullgöra sitt 9 av 11

14 uppdrag. Rektrerna ch försklecheferna har även fått administrativt stöd för att kunna utöva det pedaggiska ledarskapet på ett bättre sätt. Vidare har rektrerna ch försklecheferna träffar kntinuerligt en gång i månaden för pedaggiska diskussiner vilket upplevs sm ett stöd. Enligt intervjuer med rektrer ch försklechefer ägnar de ca % av sin tid åt pedaggiskt ledarskap. De har ett administrativt stöd i frm av assistenter. För att förbättra arbetet med pedaggiskt ledarskap behövs det mer administrativa resurser samt mer supprt för den tekniska ITK utrustningen. I östra kmmundelen är avståndet samt många små sklr ett faktum sm påverkar förutsättningarna att utöva ett pedaggiskt ledarskap, men är svårt att göra någnting åt. Rektrerna ch försklecheferna menar att man har den tekniska utrustningen sm behövs men det kräver ändå att man åker mellan sklrna. Sammanfattningsvis är rektrerna ch försklecheferna psitiva till arbetet ch den nya rektrsrganisatinen. Dagtid försöker de vara ute i klassrummen för att vara där för eleverna ch lärarna. Rektrerna försöker gå ifrån för att göra specifika arbetsuppgifter i fred. Generellt är de även tillfredsställda med tekniken på sklan Tillsyn ch insyn Tillsyn Kmmunen har rätt att på plats granska verksamheten, inhämta de upplysningar ch ta del av de handlingar sm behövs för tillsynen. Den sm ansvarar för den fristående försklan är även skyldig att på uppmaning av kmmunen göra sammanställningar sm behövs för tillsynen. Kmmunen ska även, inm ramen för sin tillsyn, lämna råd ch vägledning till den fristående försklan. Nämnden har senast reviderat riktlinjer för tillsyn av fristående försklr, fritidshemsverksamhet ch pedaggisk msrg Enligt beslutet ska nämnden erhålla en redvisning i februari årligen. Tillsynen av de fristående försklrna ch fritidshemmen i Kiruna kmmun ligger hs barn- ch utbildningsnämnden. Det är en tjänsteman på barn- ch utbildningsförvaltningen sm genmför tillsynen. Tillsynen av varje fristående förskla ch fritidshem sker en gång per. Tjänstemannen gör ett besök på försklan samt skriver en rapprt m tillsynen. Tillsynen innehåller bland annat de rganisatriska delarna sm persnalstatistik, rganisatin, kmpetensutveckling, säkerhet vidare innehåller tillsynen avsnitt med anknytning till lärplanens innehåll. Tillsynen granskar även arbetsmiljön ch lkalerna. Prtkllsgranskningen visar att tillsynen återrapprterats till nämnden i februari I rapprten görs en bedömning av verksamheten utifrån vad sm framkmmit i tillsynen. Enligt prtkllet visar inte tillsynen på några allvarliga brister sm föranleder förvaltningen att föreslå åtgärder. 10 av 11

15 Insyn Kmmunen har enligt skllagen rätt till insyn i fristående sklas verksamhet. Med insyn menas att kmmunen ska kunna hålla sig frtlöpande infrmerad m hur verksamheten vid den fristående sklan utvecklas. Rätten till insyn innebär dck inte någn rätt för kmmunen att göra påpekanden gentemt den fristående sklan. Nämnden har senast reviderat riktlinjer för insyn beträffande fristående grundsklr ch förskleklasser Riktlinjerna innebär bl a att efter överenskmmelse med respektive friskla besöka dem ch föra dialg kring resursfördelning samt få infrmatin m verksamheten. Enligt beslutet ska nämnden erhålla en redvisning i februari årligen. Av prtkllet från februari 2013 framgår dck inte m nämnden fått någn sådan redvisning. Enligt samtal med kansliet kmmer redvisning att ske på marssammanträdet Andreas Jönssn Prjektledare Hans Frsström Uppdragsledare 11 av 11