Avsiktsförklaring och riktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avsiktsförklaring och riktlinjer"

Transkript

1 Fastställd av kmmunfullmäktige Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn

2 Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner... 3 Vlntära insatsers betydelse Avsiktsförklaring Viktiga principer...5 Riktlinjer...5 Riktlinjer för vlntära insatser Varför vlntärer?...6 Starta prcessen...6 Förankring...6 Att få tag på vlntärer...6 Lämplighetsprövning...7 Överenskmmelse...7 Intrduktin/utbildning...7 Tystnadsförsäkran...8 Försäkring...8 Stöd ch vägledning...8 Ersättning...8 Uppföljning...8 Riktlinjer för samverkan med sciala föreningar/rganisatiner Varför samarbete?...9 Vilka föreningar kan man samarbeta med?... 9 Hur skall man få kntak?...9 Vad kan man ha för förväntningar på föreningen? Skall det utgå ersättning? Vilka villkr skall vara uppfyllda för ett bra samarbete? Vill du veta mer... 11

3 Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund Kmmunfullmäktige gav scialnämnden uppdrag att i samarbete med övriga, berörda nämnder lägga särskild vikt vid att utveckla det frivilliga, sciala arbetet/ vlntära insatser. Utvecklingsarbetet har skett i nära samverkan med ideella rganisatiner ch enskilda. En viktig del i utvecklingsarbetet var att ta fram en avsiktsförklaring med åtföljande riktlinjer sm skulle klarlägga kmmunens syn på det frivilliga, sciala arbetet, ch hur kmmunens verksamheter kan utveckla samverkan med frivilligsektrn. I Umeå kmmun finns ett rikt föreningsliv med föreningar inm vitt skilda mråden. I Föreningsbyråns register finns drygt 600 föreningar registrerade. Dessa är uppdelade på mrådena idrtt, kultur, religin, etniska, handikapp, sciala, pensinärs, plitiska, scut, studie ch övriga. Alla dessa föreningar verkar inm den frivilliga sektrn; ibland ckså benämnd den ideella sektrn. En del av de frivilliga rganisatinerna verkar inm den del av frivilligsektrn sm brukar kallas den sciala frivilligsektrn. Dessa rganisatiners inriktning är att i intentin ch handling i första hand vara inriktade på ökad välfärd för individer ch grupper. (SOU 1993:82 Frivilligt scialt arbete kartläggning ch kunskapsöversikt ) Exempel på sådana föreningar är Röda Krset, Bris, Länkarna, NFG, FMN, Frivilligcentralen, FUB mfl. De sciala föreningarna får årligen stöd av scialnämnden via föreningsbyråns, samrdnande funktin. På senare år har det uppstått ett behv för människr att engagera sig med frivilliga, sciala insatser utan att för den skull tillhöra en förening. Ett exempel på detta är Frivilligcentralen dit persner sm vill göra en frivillig insats kan vända sig utan att för den skull gå med i någn frm av förening. Ett annat exempel på denna inriktning är intresset för att engagera sig sm vlntär vid tex. ett äldrebende. I dessa fall är det äldrebendet sm engagerar vlntärer för vissa vlntäraktiviteter eller vlntärprgram. Definitiner Inm den scial, frivilligsektrn förekmmer ett flertal benämningar för de insatser sm utförs. Frivilligsektr, ideell sektr ch tredje sektr är exempel. Frivillig, frivilligarbetare, frivilligt scialt arbete, ideellt engagerad, vlntär är andra exempel. I detta material har vi valt att använda ett enhetligt begrepp sm utgår från rdet vlntär. Samtidigt vill vi pängtera att detta inte innebär att de övriga begreppen sm nämnts van skulle vara felaktiga eller diskvalificerade att använda. Den sciala frivilligsektrn Den del av frivilligsektrn sm i intentin ch handling primärt är inriktad på ökad välfärd för individer ch grupper. Vlntära insatser Oavlönade insatser (således ej arbete) sm är fritt valda, ch sm utgör ett kmplement till det arbete sm bedrivs av prfessinen/avlönad persnal. Insatserna ingår i, ch har samma intentin sm anges van för den sciala frivilligsektrn. Vlntär Benämning på den persn sm utför vlntära insatser 3

4 Vlntära insatsers betydelse Organisatins- ch föreningslivet i Sverige har en stark ställning, ch det finns en unik flkrörelsetraditin inm sådana mråden sm nykterhetsrörelse, frikyrkrörelse ch arbetarrörelse. Samtidigt har under senare decennier nya rörelser vuxit fram. Här kan nämnas mderna, idéburna rganisatiner ch en mångfald av identitetsrörelser. Undersökningar har visat att 94% av svenskarna i åldern år var medlemmar i åtminstne en förening. I en undersökning sm gjrdes via Scialtjänstkmmittén 1993 framkm att 48% av beflkningen i åldern år hade utfört föreningsanknutna, frivilliga insatser under en tlvmånadersperid innan mättillfället. 20% hade utfört frivilliga insatser inm någn scialt inriktad rganisatin. Det finns således ett förhållandevis strt frivilligengagemang i vårt land. Vad kan då vara vinsterna med att understödja en utveckling mt ökade, vlntära insatser i vår kmmun? Mervärde många sm gör vlntära insatser har vittnat m att det ger ett mervärde för den sm ger insatsen. Det knyts vänskapsband, ch man upplever att man kan göra en insats för någn sm har behv av det. Detta leder till samhörighet ch en känsla av att man kan ge någt tillbaka till samhället ch den enskilde. För den sm får del av insatsen betyder det ckså, att tillvarn kan få en extra guldkant. Mervärdet berör ckså själva verksamheten på så sätt, att de insatser sm vlntären utför förhppningsvis ckså kmmer att vara till fördel för verksamheten. Flkhälsa frivilligengagemanget kan skapa nya, psitiva livsmönster ch ge möjlighet att bryta islering ch utanförskap för både den sm tar emt ch den sm ger insatsen Ny kmpetens de persner sm går i pensin eller sm på annat sätt inte är med i arbetslivet har fta en str kunskap ch kmpetens sm inte nyttjas. Ny kunskap kan genm ett vlntärt engagemang tas till vara ch kmma verksamheten ch den enskilde till del. Öppenhet genm att vlntärer engageras i lika kmmunala verksamheter så öppnas kntakter upp till det mgivande samhället. Det kan öka impulserna till att knyta kntakter mellan verksamheten ch det mgivande samhället. Insikt ch Insyn Vlntära insatser ger en ökad insikt ch kunskap hs den enskilde m hur andra har det, ch hur lika samhällsinsatser är uppbyggda ch fungerar. Genm att vlntären genmför insatser i anslutning till en kmmunal verksamhet, tex. skla, äldrebende, hemtjänst eller liknande så får han/hn ckså en insyn i verksamheten, ch kunskap m hur verksamheten fungerar ch arbetar. Detta blir värdefullt ur ett demkratiskt medbrgarperspektiv. 4

5 Avsiktsförklaring Umeå kmmun har sm ett av sina viktigare mål att kmmunen skall kännetecknas av att vara en långsiktigt hållbar livsmiljö scialt, miljömässigt ch eknmiskt. Staden skall vara strstad utan strstadsprblem. För att nå dessa ambitiner krävs många insatser inm skilda mråden, men utan tvekan är frivilligsektrn, ch ett utvecklat ch gränsöverskridande samarbete med denna, en mycket betydelsefull faktr i strategin att nå det övergripande målet. Mt bakgrund av det sm framförts under avsnittet Vlntära insatsers betydelse ser Umeå kmmun de frivilliga, sciala insatserna sm mycket viktiga, ch vill på lika sätt stimulera utveckling av denna sektr ch det medbrgarengagemang sm det leder till. Utvecklingen skall hela tiden ske i nära samarbete med, ch i beaktande av frivilligrganisatiners ch enskildas skilda villkr ch mångfald. Kmmunen har för avsikt att stimulera samverkan ch utveckling med frivilligsektrn genm eknmiska bidrag till föreningar lika aktiviteter i frm av t ex seminarier, utbildningsdagar, föreningsmässr ch manifestatiner en öppen attityd ch en aktiv samverkan i övrigt. Kmmunen skall ckså, genm kntakter till universitetet, ta initiativ för att få till stånd utbildnings-, frsknings- ch utvecklingsinsatser inm mrådet. Viktiga principer Vlntära insatser är avlönade, ch är att betrakta sm ett frivilligengagemang. De bygger på en ömsesidig överenskmmelse ch utgör alltså ingen anställning. Vlntära insatser skall ej ersätta det sm utförs av de anställda/prfessinen. Insatserna utgör istället ett kmplement sm tillför ett mervärde i verksamheten ch för den enskilde. Vlntära insatser förutsätter förankring ch delaktighet i förhållande till persnalen Vlntärerna skall känna sig välkmnade ch respekterade, ch på lämpligt sätt bli delaktiga i verksamheten. Gränsen mellan de vlntära insatserna ch prfessinen går inte att beskriva i detalj, men ansträngningen att klargöra gränsen sker på följande sätt i Umeå kmmun; Arbetsplatsens fackliga kntaktpersn alternativt lkal samverkansgrupp skall infrmeras m de vlntära insatser/vlntärprgram sm planeras vid verksamheten En årlig rapprtering skall lämnas vid CSG m den sciala frivilligverksamheten i kmmunen ch vilka lika insatser sm pågått samt erfarenheter av detta Ett tlkningsföreträde införs för den sm utför vlntära insatser. Detta betyder, att m vlntären upplever att denne påförs ett uppdrag sm enligt hans/hennes uppfattning brde ligga på prfessinens ansvar, så är det vlntärens upplevelse sm gäller, ch berörd verksamhet är skyldig att mgående dra tillbaka uppdraget. Det är en förutsättning att den sm får ch den sm ger insatsen är ömsesidigt överens m detta. 5

6 Riktlinjer för vlntära insatser Nedanstående riktlinjer gäller enbart för lika kmmunala verksamheter, ch skall vara ett stöd m man vill inleda en prcess för att skapa vlntärverksamhet vid den egna enheten. Varför vlntärer? Innan en verksamhet inleder en prcess för att engagera vlntärer skall man fråga sig m behvet finns ch varför man tar detta steg. Vad är syftet med detta engagemang? Vad hppas man uppnå för effekter, ch vem/vilka är det sm förväntas få fördelar av engagemanget? Man skall ckså fråga sig m det finns några nackdelar eller risker med att engagera vlntärer, ch i så fall vad man kan göra för att minska dessa risker. Starta prcessen Ett första steg tas genm att bilda en arbetsgrupp med anställda sm är särskilt intresserade. Gruppens uppgift är att ta fram mer av de förutsättningar sm skall gälla sedan man väl försökt besvara frågan varför man skall engagera vlntärer. Inledningsvis skall man ställa sig frågan vilka lika aktiviteter sm man har behv av ch sm skulle vara lämpliga för vlntära insatser. Här skall man prata med de sm berörs av verksamheten/brukarna, så att man får deras förslag, ch ckså kan höra deras inställning till att vlntärer engageras. Även övrig persnals synpunkter på detta skall tas till vara. Det är särskilt viktigt att berörda enhetschefer i lämplig frm är delaktiga i prcessen. Utifrån de förslag sm kmmit fram kan man antingen välja att frma det hela i ett särskilt prgram, dvs. att en grupp av vlntärer gemensamt ansvarar för en viss aktivitetsinriktning, eller mera se det sm en enskild, persnlig insats. Exempel på prgram kan vara; läsning av böcker ch tidningar, prmenader ch utevistelse, kulturaktiviteter, läxläsning sv. Det är varje verksamhet sm avgör vilket/vilka prgram man vill skapa. Det grundläggande är, att prgrammen skall vara ett kmplement till ch inte en ersättning för det arbete sm utförs av de anställda. Förankring Innan vlntärer engageras skall persnalen vid dkumenterade arbetsplatsträffar, ha visat en psitiv attityd till att ta emt vlntärer. Detta för att vlntären skall känna sig välkmmen när denne kmmer till den berörda verksamheten. Även brukare ch anhöriga skall infrmeras. I början av en prcess är det viktigt att förankra det hela med den facklige kntaktpersnen eller i den lkala, fackliga samverkansgruppen (LSG). Om det finns någn frm av brukarråd eller liknande vid enheten skall infrmatin även lämnas där. Vidare skall man ha utsett en eller flera sm är kntaktpersn till vlntären. Det skall alltid finnas en persn sm tar emt vlntären, ch sm kan infrmera m det är någt man behöver veta m den man besöker eller m gruppen sm man skall möta. Att få tag på vlntärer Innan man agerar för att få tag på vlntärer skall man fråga sig vilken rll vlntärerna kmmer att ha, vilka kvaliteter, egenskaper ch färdigheter sm kmmer att krävas. Genm att ställa sig dessa frågr har man gda förutsättningar att få tag på de persner sm har bra möjligheter att klara de efterfrågade vlntärinsatserna. När man skall engagera vlntärer kan man använda sig av flera vägar. I Umeå finns en nystartad Vlntärförmedling sm hjälper till att förmedla kntakter med vlntärer. En annan möjlig väg är att knyta samarbete med en förening sm har en verksamhet sm nära anknyter till de vlntärinsatser man vill starta. I Umeå finns även Frivilligcentralen sm kan kntaktas för att höra m de har persner sm skulle passa för de aktiviteter sm planeras. Ett annat sätt kan vara att annnsera i Föreningsguiden, men då krävs det att en förening står bakm det hela. Ytterligare en väg är att gå via anhöriga ch andra sm man känner, ch muntligen infrmera m de planer man har ch den vägen försöka väcka ett intresse. Kntaktuppgifter till Vlntärförmedling ch frivilligcentralen finner du på baksidan av denna brschyr. 6

7 Lämplighetsprövning Innan en persn antas sm vlntär skall man ta reda på m han/hn kan bedömas lämplig för uppdraget, samtidigt sm man ger en mera fyllig infrmatin m vad sm krävs. Detta ger både den verksamhetsansvarige ch den tilltänkte vlntären en möjlighet att fundera över m det kmmer att fungera.. Lämplighetsprövningen är särskilt viktig i verksamheter där vlntären har nära, persnliga kntakter, ch där den vlntären träffar är i en utsatt psitin. Exempel på detta är persner i vård ch msrg eller elever inm sklverksamheten. Lämplighetsprövningen görs via intervju ch referenstagning. Vlntären skall sm referenter ange två persner sm känner hnm/henne väl utan att stå i en nära vänskapsrelatin. Inm sklverksamheten finns lag m register-kntrll av den persnal sm arbetar inm sklverksamheten. Någn mtsvarande lag finns ännu ej vad gäller vlntärer eller mtsvarande. Man bör därför höra med den berörde m denna själv på frivillig väg kan rdna fram ett registerutdrag. Överenskmmelse Om vlntären bedöms lämplig ch han/hn vill ta på sig att göra vissa vlntärinsatser är det lämpligt att man dkumenterar detta i en enklare frm av överenskmmelse. Denna bör innehålla följande punkter; Vlntärens persnuppgifter Vilken frm av insatser sm vlntären tagit på sig att utföra Den ungefärliga tidsperid sm gäller Vem sm är kntaktpersn vid den verksamhet sm avses Vidare att vlntären har infrmerats m etik ch tystnadsförsäkran. Redgörelse för att infrmatin m kmmunens försäkringar lämnats Tydlig beskrivning under vilka förutsättningar kstnadsersättning utgår Överenskmmelsen skrivs under av såväl vlntären sm den ansvarige för vlntärprgrammet vid den aktuella verksamheten. Ntera att överenskmmelsen inte är ett avtal m arbetsinsatser, utan att det här är fråga m ideella vlntärinsatser ch därmed inget anställningsförhållande. Intrduktin/Utbildning Vlntärerna skall ges en gd intrduktin så att de känner till de ramar sm gäller för verksamheten. En planering har genmförts för hur en vlntärutbildning för scialtjänsten skulle kunna se ut. Den utgår från två delar; dels en allmän del, dels en specifik. Den allmänna delen skall ge baskunskaper sm är allmängiltiga. Här handlar det m vad det innebär att vara vlntär, vilka lika vlntärprgram sm finns, skillnaden mellan anställd ch vlntär, vad får jag göra ch inte göra, etik ch bemötande, det gda samtalet, tystnadsförsäkran, försäkringsfrågr ch m den kmmunala rganisatinen ch verksamheten i strt. Den specifika delen är mer inriktad på den verksamhet där vlntären i fråga skall ingå. Denna del genmförs på stället ch tar upp sådana saker sm; vilken är den tänkta insatsen, vad innebär den rent knkret ch hur skall den utföras. Vad gäller på stället ch vem är kntaktpersn. Infrmatin skall ckså ges m det sm kan vara speciellt för de sm br på stället, tex. demenssjukdm, utvecklingsstörning ch liknande samt de viktigare principer sm gäller för insatser till den målgrupp man vänder sig till. För infrmatin m utbildningens allmänna del kan vad gäller scialtjänsten kntakt tas med Frivilligcentralens samrdnare. 7

8 Tystnadsförsäkran För anställda inm kmmunen gäller Sekretesslagens bestämmelser m sekretess ch tystnadsplikt i tillämpliga delar. För de sm engagerar sig frivilligt gäller inte sekretesslagen, utan här brukar man tala m tystnadsförsäkran. Det handlar då m en överenskmmelse att man inte yppar någt sm rör en enskilds situatin till andra. Försäkring Olycksfallsförsäkring Kmmunens förvaltningar har numera möjlighet att teckna lycksfallsförsäkring för vlntärer sm finns engagerade i kmmunens lika verksamheter. En särskild blankett med förklarande text har tagits fram sm både vlntären ch dennes kntaktpersn skriver under. Varje förvaltning ansvarar för att teckna försäkring för det antal vlntärer sm man bedömer att man kmmer att ha engagerade under året. Scialtjänsten har sm exempel tecknat sig för 300 vlntärer inbegripet de sm är engagerade i Frivilligcentralen. Olycksfallsförsäkringen täcker kstnader sm kan uppstå till följd av lika typer av lycksfall sm kan drabba vlntären själv i samband med att vlntära insatser ges. Sm lycksfallsskada räknas en krppsskada sm den försäkrade drabbas av genm en förutsedd, plötslig, yttre händelse. Ansvarsförsäkring Kmmunens ansvarsförsäkring innefattar ckså vlntärt engagerade i verksamheten. Ansvarsförsäkringen innebär att alla kmmunalt anställda, ch de sm deltar i vlntärverksamheter är försäkrade så, att det täcker eventuell skada sm kan drabba de sm får del av den service sm ges. Kntaktpersn Kmmunens kntaktpersn i försäkringsfrågr är försäkringssamrdnaren, Samhällsbyggnadskntret. Stöd ch vägledning En enhet sm är intresserad att starta upp en vlntärverksamhet kan behöva stöd ch vägledning framförallt i början av prcessen. Inm kmmunen finns det ett antal persner sm har genmgått en tredagarsutbildning m hur man startar vlntärprgram. Några har ckså knkret prövat på att starta upp vlntärprgram. Förteckning över de persner sm har gått utbildningen ch sm sagt sig i mån av tid kunna ställa upp sm rådgivare finns på kmmunens Intranätsida. Inm scialtjänsten har cirka 50% av en heltidstjänst avdelats för stöd ch vägledning inm scialtjänstens vlntärverksamhet. Ersättning Vlntära insatser är sm tidigare nämnts avlönade ch av ideell karaktär. Av detta skäl är grundprincipen att ingen frm av ersättning eller arvde utgår för de insatser sm vlntären utför. Detta gäller även i princip för kstnader för transprter ch liknande. I vissa fall kan dck en vlntär ha lång resväg, ch kan då efter särskild prövning få resekstnadsersättning. Det är varje arbetsplats sm gör denna prövning m ersättning. Uppföljning Den sm blir engagerad sm vlntär kan behöva stöd ch råd. Sm tidigare nämnts skall det finnas en kntaktpersn på den arbetsplats där vlntären verkar. Kntaktpersnen är den sm vlntären i första hand kan vända sig till med frågr ch funderingar, ch ckså få råd ch hjälp av i särskilt besvärliga situatiner. Uppföljning i grupp är ett bra sätt att följa hur ett vlntärprgram utvecklas. I samband med uppföljningen skall man ckså tänka på att minst en gång per år lägga in någn frm av uppmuntran till vlntärerna. Det kan t.ex. handla m föreläsningar, fester, underhållning eller gemensamt fika. 8

9 Riktlinjer för samverkan med sciala föreningar/rganisatiner I Umeå kmmun finns ett rikt föreningsliv. Kmmunen har på lika sätt samverkan med föreningarna. I vissa fall driver föreningar lika verksamheter på kmmunens uppdrag. Inm den sciala frivilligsektrn finns 147 föreningar registrerade vid kmmunens Föreningsbyrå (sciala, etniska, pensinärs, handikapp ch nykterhetsföreningar). För 2004 fördelades ttalt 4,770 Mkr till föreningar inm den sciala frivilligsektrn. Utöver detta svarade ckså kmmunen för lkalhyra för vissa av föreningarna. Sm nämns i avsiktsförklaringen ser Umeå kmmun det sm viktigt att ytterligare kunna utveckla samverkan med de sciala föreningarna, ch har för den skull tagit fram dessa riktlinjer. Föreningarna ch dess medlemmar kan mycket väl stå för de vlntära insatser sm en verksamhet vill utveckla. Sciala föreningar. Till detta kmmer ckså lika kyrkr ch samfund. En del av dessa finns ckså i föreningsregistret. För varje förening finns uppgift m adress ch e- pst, kntaktpersn, eventuell hemsida samt en krt beskrivning av vad föreningen i huvudsak arbetar med för lika uppgifter. I det webbaserade registret finns 67 föreningar med scial inriktning. Utöver detta kan det finnas ytterligare föreningar sm inte önskat publicera sig på webben. Kntakta föreningsbyrån för att få fullständiga uppgifter. Varför samarbete? Med tanke på den mångfald av sciala föreningar sm finns i vår kmmun finns det all anledning att samverka ch ta till vara den kraft sm dessa föreningar utgör. Det finns föreningar sm har beröringspunkt med många av de aktiviteter sm kmmunen svarar för. Här finns ckså en bred kunskap ch erfarenhet av det mråde sm föreningen verkar inm. Innan man påbörjar ett samarbete rörande vlntära insatser med en förening bör man dck ha ställt sig frågan varför. Inm vilket mråde tänker man sig engagera föreningen, ch vad är syftet med detta engagemang? Vad hppas man uppnå för effekter, ch vem/vilka är det sm förväntas få fördelar av engagemanget? Man bör ckså fråga sig m det finns några nackdelar eller risker med att engagera en scial förening, ch i så fall vad man kan göra för att minska dessa risker. Vilka föreningar kan man samarbeta med? Genm kmmunens Föreningsbyrå finns förteckningar över alla de sciala föreningar sm lämmnat inuppgifter till Föreningsregistret. Genm att gå in på kmmunens hemsida Kultur ch Fritid/ Förening-ar/Föreningsregister så kmmer man till en sökmtr där man kan få fram lika föreningar. De sciala föreningarna är grupperade enligt följande; Etniska, Handikapp, Nykterhets, Pensinärs ch Hur skall man få kntakt? När man väl har bestämt dig för inm vilket mråde man vill knyta kntakt med en eller flera föreningar så är Föreningsregistret den bästa hjälpen. Ta sedan kntakt med den sm står sm kntaktpersn ch förklara vad du har för tankar m samarbete. Sedan är dialgen i gång ch förhppningsvis kan det hela mynna ut i någn frm av samarbetsprjekt/vlntära insatser. Om du behöver hjälp att få kntakt med en förening så kan ckså Föreningsbyråns persnal hjälpa till med detta. 9

10 Vad kan man ha för förväntan på föreningen? Föreningarna har lika stra resurser, ch därför skall man inte bli besviken m en förening tackar nej till ett samarbete. En viktig rsak kan då vara att föreningen saknar persnella ch eknmiska resurser helt enkelt. En sak sm dck framkmmit sm mycket tydligt i samband med de föreningsrådslag sm genmförts under våren 2004, är att föreningarna gärna ser att kmmunen kntaktar dem för rådfrågning inm det ämnesmråde sm man verkar ch behärskar. Man säger sig gärna ställa upp med t.ex. utbildningsinsatser ch liknande. Skall det utgå ersättning? Grundprincipen i samarbetet är, att föreningen ansvarar för de medlemmar sm engageras i samarbetet, ch därmed ckså skall se till att dessa är lämpliga. Den kmmunala verksamhet sm startar ett samarbete skall dck försäkra sig m att de sm engageras kan bedömas lämpliga, ch ha den erfarenhet sm krävs för de insatser sm planeras. Vidare att det är rdnat med tystnadsförsäkran i de fall detta bedöms vara nödvändigt, samt att man övervägt ch planerat för de lika utbildningsinsatser sm kan kmma att krävas. Grunden är ju att föreningen i regel fått kmmunalt bidrag för sin verksamhet. Det hela måste bli en bedömning från fall till fall m de insatser sm föreningen tar på sig skall innebära att ersättning skall utgå. I nrmalfallet trde det röra sig m ideella insatser, ch då skall inte ersättning utgå. En möjlighet sm finns vid mera fördjupade, sciala prjekt/insatser riktade till ungdmar, är att föreningen kan söka medel ur den s.k Ungdmsmiljnen. Denna administreras av Föreningsbyrån ch uppgår till 1,0 Miljner kr. Reglerna för när bidrag kan utgå finns på Föreningsbyrån. Vilka villkr skall vara uppfyllda för ett bra samarbete? Ett första villkr är ömsesidigheten. Det bör finnas ömsesidiga fördelar såväl för föreningen sm för kmmunen. Ömsesidigheten skall ckså gälla förtrende ch tillit till varandra. Då skapas ett bra klimat för samarbetet. De principer sm angetts i Avsiktsförklaringen skall ckså gälla i relatin mellan föreningen ch kmmunen då det gäller vlntära insatser i föreningsregi. Detta betyder att även mellan föreningen ch en enskild verksamhet skall man krtfattat dkumentera vad samarbetet går ut på ch under vilka villkr det skall ske. Denna dkumentatin skrivs under av respektive part. 10

11 Vill du veta mer? Umeå vlntärförmedling - Förmedlingstjänst för rekrytering av vlntärer Umeå kmmun har genm upphandling gett KFUM i Umeå i uppdrag att tillhandlahålla en tjänst för att kunna rekrytera vlntärer. Tjänsten, sm är gratis för användaren, riktar sig till föreningslivet i kmmunen, men ckså till lika kmmunala verksamheter sm vill starta vlntärverksamhet. Tjänsten innebär ckså att det finns en persn anställd i verksamheten. Telefn öppettider måndag fredag Frivilligcentralen Gunnel Erikssn Prjektet Kultur för senirer kultur ch hälsa Eleanr Bdel Vlntärverksamhet inm Äldremsrgen Ann-Britt Stedtlund Vlntärer i sklan Lennart Jnssn Avsiktsförklaring ch riktlinjer Christer Jilder eller Nytryck

Fastställd av kommunfullmäktige 2010-01-25

Fastställd av kommunfullmäktige 2010-01-25 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-01-25 Kommunfullmäktige gav under 2004 socialnämnden i uppdrag att i samarbete med övriga, berörda nämnder lägga särskild vikt vid att utveckla det frivilliga, sociala

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg 1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

4.2. Psykiatriråd nummer: 1

4.2. Psykiatriråd nummer: 1 4.2. Psykiatriråd nummer: Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder, kön, befattning

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 För ett jämställt samhälle fritt från våld Ängelhlm 2016-01-18 SKYDDSJOURENS UTÅTRIKTADE VERKSAMHET 4 INFORMATIONSTRÄFFAR 4 NÄTVERKET KVINNOFRID I NORDVÄSTRA SKÅNE 4 FÖRETAGSDAGARNA

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

2015-04-15. Smittspårning teori och praktik. VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektion

2015-04-15. Smittspårning teori och praktik. VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektion VÄLKOMMEN TILL Utbildning i smittspårning vid sexuellt överförd infektin Vernica Gustafssn Mna Karlssn 1 Smittspårning teri ch praktik 2 Finns att beställa på scialstyrelsen.se, där finns den ckså sm PDF-fil

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Prjektrapprt Genmbrttsprgram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 68 Avdelning 90 ch akutmttagningen, Säters Sjukhus, Allmänpsykiatriska kliniken Falun ch Säter, Landstinget Dalarna. Deltagande team Ann-Chaltte

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00 Myndighetsnämndens för teknik ch miljö AU Myndighetsnämndens för teknik ch miljö Plats ch tid för sammanträdet Arbetsutskttet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna trg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11

Styrelseprotokoll Grimslövs folkhögskola Gfhsk 4/11 JUSTERAT 2011-09-27 Styrelseprtkll Grimslövs flkhögskla Gfhsk 4/11 Tid: 27 sep 2011 klckan 13.00 Plats: Samtalsrummet på Grimslövs flkhögskla Närvarande ledamöter: Göran Giselssn (m) rdf RsMarie Jönssn

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015

Handbok Samordnad Individuell Plan 2015 Handbk Samrdnad Individuell Plan 2015 Sammanställd ch revideras av den Lkala Ledningsgruppen Västbus. Inledning Tanken med denna handbk är att du sm handläggare ch/eller sm sammankallande skall få infrmatin

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F) EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2

Läs mer

Upplägg Varför föräldrastöd? Vad är föräldrastöd? Nationella föräldrastödsstrategin. Frågan om evidens. Föräldrastödsarbetet i Sverige

Upplägg Varför föräldrastöd? Vad är föräldrastöd? Nationella föräldrastödsstrategin. Frågan om evidens. Föräldrastödsarbetet i Sverige Upplägg Varför föräldrastöd? Vad är föräldrastöd? Natinella föräldrastödsstrategin Frågan m evidens Föräldrastödsarbetet i Sverige Gda exempel från prjekt sm fått stimulansmedel Krt m kmmande satsningar

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2013

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2013 1 (20) BESLUT 2013-02-19 Dnr SU FV-1.3.1-0488-13 Dk 1 Universitetsstyrelsen Antagningsrdning för tillträde till utbildning på grundnivå ch avancerad nivå vid Stckhlms universitet år 2013 INNEHÅLL 1 Beslut...

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

4.6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5

4.6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5 .6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

1(16) Uppföljning. Ändrad: 2014-12-01

1(16) Uppföljning. Ändrad: 2014-12-01 1(16) Uppföljning 2(16) Arbetsmiljöplicy 3 Systematiska arbetsmiljöarbetet 4 Årsplan - systematiska arbetsmiljöarbetet 5 Friskvårdsplicy 6 Tbak, Alkhl ch Drgplicy 6 Lagar ch föreskrifter 6 Ansvar 7 Förvaring

Läs mer

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Frågr ch svar TLV:s mprövning av subventin för läkemedel sm innehåller lsartan eller kmbinatinen lsartan ch hydrklrtiazid Offentliggörs 9 mars 2011 TLV:s utredning ch beslut m läkemedel sm innehåller lsartan

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun

Riktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014

Verksamhetsplan Avesta centrala förskoleområde. Läsåret 2013-2014 AVESTA CENTRALA FÖRSKOLEOMRÅDE Verksamhetsplan Avesta centrala försklemråde Läsåret 2013-2014 Ett barn uppstår med nya sätt att vara i nya situatiner, i nya relatiner till de möjligheter, hinder ch nrmer

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER NHP-SATSNINGEN ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER Utvärdering av en riktad satsning i Västerbtten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården ch i kmmunerna Scialpsykiatriskt

Läs mer

Plats och tid Kommunhuset Forum, onsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kommunala pensionärsrådet kl 10.00-11.

Plats och tid Kommunhuset Forum, onsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kommunala pensionärsrådet kl 10.00-11. Sida 1 Kmmunala rådet för funktinshinderfrågr Plats ch tid Kmmunhuset Frum, nsdagen den 18 februari 2015, kl 09.00-10.00 Gemensam mötestid med kmmunala pensinärsrådet kl 10.00-11.00 Beslutande ledamöter

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011

Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Stockholms universitet år 2011 1 (18) BESLUT 2011-02-16 Dnr SU 40-0346-11 Dk 2 Universitetsstyrelsen Antagningsrdning för utbildning på grundnivå ch avancerad nivå vid Stckhlms universitet år 2011 INNEHÅLL 1 Beslut... 2 2 Inledning...

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer