Avsiktsförklaring och riktlinjer

Transkript

1 Fastställd av kmmunfullmäktige Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn

2 Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner... 3 Vlntära insatsers betydelse Avsiktsförklaring Viktiga principer...5 Riktlinjer...5 Riktlinjer för vlntära insatser Varför vlntärer?...6 Starta prcessen...6 Förankring...6 Att få tag på vlntärer...6 Lämplighetsprövning...7 Överenskmmelse...7 Intrduktin/utbildning...7 Tystnadsförsäkran...8 Försäkring...8 Stöd ch vägledning...8 Ersättning...8 Uppföljning...8 Riktlinjer för samverkan med sciala föreningar/rganisatiner Varför samarbete?...9 Vilka föreningar kan man samarbeta med?... 9 Hur skall man få kntak?...9 Vad kan man ha för förväntningar på föreningen? Skall det utgå ersättning? Vilka villkr skall vara uppfyllda för ett bra samarbete? Vill du veta mer... 11

3 Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund Kmmunfullmäktige gav scialnämnden uppdrag att i samarbete med övriga, berörda nämnder lägga särskild vikt vid att utveckla det frivilliga, sciala arbetet/ vlntära insatser. Utvecklingsarbetet har skett i nära samverkan med ideella rganisatiner ch enskilda. En viktig del i utvecklingsarbetet var att ta fram en avsiktsförklaring med åtföljande riktlinjer sm skulle klarlägga kmmunens syn på det frivilliga, sciala arbetet, ch hur kmmunens verksamheter kan utveckla samverkan med frivilligsektrn. I Umeå kmmun finns ett rikt föreningsliv med föreningar inm vitt skilda mråden. I Föreningsbyråns register finns drygt 600 föreningar registrerade. Dessa är uppdelade på mrådena idrtt, kultur, religin, etniska, handikapp, sciala, pensinärs, plitiska, scut, studie ch övriga. Alla dessa föreningar verkar inm den frivilliga sektrn; ibland ckså benämnd den ideella sektrn. En del av de frivilliga rganisatinerna verkar inm den del av frivilligsektrn sm brukar kallas den sciala frivilligsektrn. Dessa rganisatiners inriktning är att i intentin ch handling i första hand vara inriktade på ökad välfärd för individer ch grupper. (SOU 1993:82 Frivilligt scialt arbete kartläggning ch kunskapsöversikt ) Exempel på sådana föreningar är Röda Krset, Bris, Länkarna, NFG, FMN, Frivilligcentralen, FUB mfl. De sciala föreningarna får årligen stöd av scialnämnden via föreningsbyråns, samrdnande funktin. På senare år har det uppstått ett behv för människr att engagera sig med frivilliga, sciala insatser utan att för den skull tillhöra en förening. Ett exempel på detta är Frivilligcentralen dit persner sm vill göra en frivillig insats kan vända sig utan att för den skull gå med i någn frm av förening. Ett annat exempel på denna inriktning är intresset för att engagera sig sm vlntär vid tex. ett äldrebende. I dessa fall är det äldrebendet sm engagerar vlntärer för vissa vlntäraktiviteter eller vlntärprgram. Definitiner Inm den scial, frivilligsektrn förekmmer ett flertal benämningar för de insatser sm utförs. Frivilligsektr, ideell sektr ch tredje sektr är exempel. Frivillig, frivilligarbetare, frivilligt scialt arbete, ideellt engagerad, vlntär är andra exempel. I detta material har vi valt att använda ett enhetligt begrepp sm utgår från rdet vlntär. Samtidigt vill vi pängtera att detta inte innebär att de övriga begreppen sm nämnts van skulle vara felaktiga eller diskvalificerade att använda. Den sciala frivilligsektrn Den del av frivilligsektrn sm i intentin ch handling primärt är inriktad på ökad välfärd för individer ch grupper. Vlntära insatser Oavlönade insatser (således ej arbete) sm är fritt valda, ch sm utgör ett kmplement till det arbete sm bedrivs av prfessinen/avlönad persnal. Insatserna ingår i, ch har samma intentin sm anges van för den sciala frivilligsektrn. Vlntär Benämning på den persn sm utför vlntära insatser 3

4 Vlntära insatsers betydelse Organisatins- ch föreningslivet i Sverige har en stark ställning, ch det finns en unik flkrörelsetraditin inm sådana mråden sm nykterhetsrörelse, frikyrkrörelse ch arbetarrörelse. Samtidigt har under senare decennier nya rörelser vuxit fram. Här kan nämnas mderna, idéburna rganisatiner ch en mångfald av identitetsrörelser. Undersökningar har visat att 94% av svenskarna i åldern år var medlemmar i åtminstne en förening. I en undersökning sm gjrdes via Scialtjänstkmmittén 1993 framkm att 48% av beflkningen i åldern år hade utfört föreningsanknutna, frivilliga insatser under en tlvmånadersperid innan mättillfället. 20% hade utfört frivilliga insatser inm någn scialt inriktad rganisatin. Det finns således ett förhållandevis strt frivilligengagemang i vårt land. Vad kan då vara vinsterna med att understödja en utveckling mt ökade, vlntära insatser i vår kmmun? Mervärde många sm gör vlntära insatser har vittnat m att det ger ett mervärde för den sm ger insatsen. Det knyts vänskapsband, ch man upplever att man kan göra en insats för någn sm har behv av det. Detta leder till samhörighet ch en känsla av att man kan ge någt tillbaka till samhället ch den enskilde. För den sm får del av insatsen betyder det ckså, att tillvarn kan få en extra guldkant. Mervärdet berör ckså själva verksamheten på så sätt, att de insatser sm vlntären utför förhppningsvis ckså kmmer att vara till fördel för verksamheten. Flkhälsa frivilligengagemanget kan skapa nya, psitiva livsmönster ch ge möjlighet att bryta islering ch utanförskap för både den sm tar emt ch den sm ger insatsen Ny kmpetens de persner sm går i pensin eller sm på annat sätt inte är med i arbetslivet har fta en str kunskap ch kmpetens sm inte nyttjas. Ny kunskap kan genm ett vlntärt engagemang tas till vara ch kmma verksamheten ch den enskilde till del. Öppenhet genm att vlntärer engageras i lika kmmunala verksamheter så öppnas kntakter upp till det mgivande samhället. Det kan öka impulserna till att knyta kntakter mellan verksamheten ch det mgivande samhället. Insikt ch Insyn Vlntära insatser ger en ökad insikt ch kunskap hs den enskilde m hur andra har det, ch hur lika samhällsinsatser är uppbyggda ch fungerar. Genm att vlntären genmför insatser i anslutning till en kmmunal verksamhet, tex. skla, äldrebende, hemtjänst eller liknande så får han/hn ckså en insyn i verksamheten, ch kunskap m hur verksamheten fungerar ch arbetar. Detta blir värdefullt ur ett demkratiskt medbrgarperspektiv. 4

5 Avsiktsförklaring Umeå kmmun har sm ett av sina viktigare mål att kmmunen skall kännetecknas av att vara en långsiktigt hållbar livsmiljö scialt, miljömässigt ch eknmiskt. Staden skall vara strstad utan strstadsprblem. För att nå dessa ambitiner krävs många insatser inm skilda mråden, men utan tvekan är frivilligsektrn, ch ett utvecklat ch gränsöverskridande samarbete med denna, en mycket betydelsefull faktr i strategin att nå det övergripande målet. Mt bakgrund av det sm framförts under avsnittet Vlntära insatsers betydelse ser Umeå kmmun de frivilliga, sciala insatserna sm mycket viktiga, ch vill på lika sätt stimulera utveckling av denna sektr ch det medbrgarengagemang sm det leder till. Utvecklingen skall hela tiden ske i nära samarbete med, ch i beaktande av frivilligrganisatiners ch enskildas skilda villkr ch mångfald. Kmmunen har för avsikt att stimulera samverkan ch utveckling med frivilligsektrn genm eknmiska bidrag till föreningar lika aktiviteter i frm av t ex seminarier, utbildningsdagar, föreningsmässr ch manifestatiner en öppen attityd ch en aktiv samverkan i övrigt. Kmmunen skall ckså, genm kntakter till universitetet, ta initiativ för att få till stånd utbildnings-, frsknings- ch utvecklingsinsatser inm mrådet. Viktiga principer Vlntära insatser är avlönade, ch är att betrakta sm ett frivilligengagemang. De bygger på en ömsesidig överenskmmelse ch utgör alltså ingen anställning. Vlntära insatser skall ej ersätta det sm utförs av de anställda/prfessinen. Insatserna utgör istället ett kmplement sm tillför ett mervärde i verksamheten ch för den enskilde. Vlntära insatser förutsätter förankring ch delaktighet i förhållande till persnalen Vlntärerna skall känna sig välkmnade ch respekterade, ch på lämpligt sätt bli delaktiga i verksamheten. Gränsen mellan de vlntära insatserna ch prfessinen går inte att beskriva i detalj, men ansträngningen att klargöra gränsen sker på följande sätt i Umeå kmmun; Arbetsplatsens fackliga kntaktpersn alternativt lkal samverkansgrupp skall infrmeras m de vlntära insatser/vlntärprgram sm planeras vid verksamheten En årlig rapprtering skall lämnas vid CSG m den sciala frivilligverksamheten i kmmunen ch vilka lika insatser sm pågått samt erfarenheter av detta Ett tlkningsföreträde införs för den sm utför vlntära insatser. Detta betyder, att m vlntären upplever att denne påförs ett uppdrag sm enligt hans/hennes uppfattning brde ligga på prfessinens ansvar, så är det vlntärens upplevelse sm gäller, ch berörd verksamhet är skyldig att mgående dra tillbaka uppdraget. Det är en förutsättning att den sm får ch den sm ger insatsen är ömsesidigt överens m detta. 5

6 Riktlinjer för vlntära insatser Nedanstående riktlinjer gäller enbart för lika kmmunala verksamheter, ch skall vara ett stöd m man vill inleda en prcess för att skapa vlntärverksamhet vid den egna enheten. Varför vlntärer? Innan en verksamhet inleder en prcess för att engagera vlntärer skall man fråga sig m behvet finns ch varför man tar detta steg. Vad är syftet med detta engagemang? Vad hppas man uppnå för effekter, ch vem/vilka är det sm förväntas få fördelar av engagemanget? Man skall ckså fråga sig m det finns några nackdelar eller risker med att engagera vlntärer, ch i så fall vad man kan göra för att minska dessa risker. Starta prcessen Ett första steg tas genm att bilda en arbetsgrupp med anställda sm är särskilt intresserade. Gruppens uppgift är att ta fram mer av de förutsättningar sm skall gälla sedan man väl försökt besvara frågan varför man skall engagera vlntärer. Inledningsvis skall man ställa sig frågan vilka lika aktiviteter sm man har behv av ch sm skulle vara lämpliga för vlntära insatser. Här skall man prata med de sm berörs av verksamheten/brukarna, så att man får deras förslag, ch ckså kan höra deras inställning till att vlntärer engageras. Även övrig persnals synpunkter på detta skall tas till vara. Det är särskilt viktigt att berörda enhetschefer i lämplig frm är delaktiga i prcessen. Utifrån de förslag sm kmmit fram kan man antingen välja att frma det hela i ett särskilt prgram, dvs. att en grupp av vlntärer gemensamt ansvarar för en viss aktivitetsinriktning, eller mera se det sm en enskild, persnlig insats. Exempel på prgram kan vara; läsning av böcker ch tidningar, prmenader ch utevistelse, kulturaktiviteter, läxläsning sv. Det är varje verksamhet sm avgör vilket/vilka prgram man vill skapa. Det grundläggande är, att prgrammen skall vara ett kmplement till ch inte en ersättning för det arbete sm utförs av de anställda. Förankring Innan vlntärer engageras skall persnalen vid dkumenterade arbetsplatsträffar, ha visat en psitiv attityd till att ta emt vlntärer. Detta för att vlntären skall känna sig välkmmen när denne kmmer till den berörda verksamheten. Även brukare ch anhöriga skall infrmeras. I början av en prcess är det viktigt att förankra det hela med den facklige kntaktpersnen eller i den lkala, fackliga samverkansgruppen (LSG). Om det finns någn frm av brukarråd eller liknande vid enheten skall infrmatin även lämnas där. Vidare skall man ha utsett en eller flera sm är kntaktpersn till vlntären. Det skall alltid finnas en persn sm tar emt vlntären, ch sm kan infrmera m det är någt man behöver veta m den man besöker eller m gruppen sm man skall möta. Att få tag på vlntärer Innan man agerar för att få tag på vlntärer skall man fråga sig vilken rll vlntärerna kmmer att ha, vilka kvaliteter, egenskaper ch färdigheter sm kmmer att krävas. Genm att ställa sig dessa frågr har man gda förutsättningar att få tag på de persner sm har bra möjligheter att klara de efterfrågade vlntärinsatserna. När man skall engagera vlntärer kan man använda sig av flera vägar. I Umeå finns en nystartad Vlntärförmedling sm hjälper till att förmedla kntakter med vlntärer. En annan möjlig väg är att knyta samarbete med en förening sm har en verksamhet sm nära anknyter till de vlntärinsatser man vill starta. I Umeå finns även Frivilligcentralen sm kan kntaktas för att höra m de har persner sm skulle passa för de aktiviteter sm planeras. Ett annat sätt kan vara att annnsera i Föreningsguiden, men då krävs det att en förening står bakm det hela. Ytterligare en väg är att gå via anhöriga ch andra sm man känner, ch muntligen infrmera m de planer man har ch den vägen försöka väcka ett intresse. Kntaktuppgifter till Vlntärförmedling ch frivilligcentralen finner du på baksidan av denna brschyr. 6

7 Lämplighetsprövning Innan en persn antas sm vlntär skall man ta reda på m han/hn kan bedömas lämplig för uppdraget, samtidigt sm man ger en mera fyllig infrmatin m vad sm krävs. Detta ger både den verksamhetsansvarige ch den tilltänkte vlntären en möjlighet att fundera över m det kmmer att fungera.. Lämplighetsprövningen är särskilt viktig i verksamheter där vlntären har nära, persnliga kntakter, ch där den vlntären träffar är i en utsatt psitin. Exempel på detta är persner i vård ch msrg eller elever inm sklverksamheten. Lämplighetsprövningen görs via intervju ch referenstagning. Vlntären skall sm referenter ange två persner sm känner hnm/henne väl utan att stå i en nära vänskapsrelatin. Inm sklverksamheten finns lag m register-kntrll av den persnal sm arbetar inm sklverksamheten. Någn mtsvarande lag finns ännu ej vad gäller vlntärer eller mtsvarande. Man bör därför höra med den berörde m denna själv på frivillig väg kan rdna fram ett registerutdrag. Överenskmmelse Om vlntären bedöms lämplig ch han/hn vill ta på sig att göra vissa vlntärinsatser är det lämpligt att man dkumenterar detta i en enklare frm av överenskmmelse. Denna bör innehålla följande punkter; Vlntärens persnuppgifter Vilken frm av insatser sm vlntären tagit på sig att utföra Den ungefärliga tidsperid sm gäller Vem sm är kntaktpersn vid den verksamhet sm avses Vidare att vlntären har infrmerats m etik ch tystnadsförsäkran. Redgörelse för att infrmatin m kmmunens försäkringar lämnats Tydlig beskrivning under vilka förutsättningar kstnadsersättning utgår Överenskmmelsen skrivs under av såväl vlntären sm den ansvarige för vlntärprgrammet vid den aktuella verksamheten. Ntera att överenskmmelsen inte är ett avtal m arbetsinsatser, utan att det här är fråga m ideella vlntärinsatser ch därmed inget anställningsförhållande. Intrduktin/Utbildning Vlntärerna skall ges en gd intrduktin så att de känner till de ramar sm gäller för verksamheten. En planering har genmförts för hur en vlntärutbildning för scialtjänsten skulle kunna se ut. Den utgår från två delar; dels en allmän del, dels en specifik. Den allmänna delen skall ge baskunskaper sm är allmängiltiga. Här handlar det m vad det innebär att vara vlntär, vilka lika vlntärprgram sm finns, skillnaden mellan anställd ch vlntär, vad får jag göra ch inte göra, etik ch bemötande, det gda samtalet, tystnadsförsäkran, försäkringsfrågr ch m den kmmunala rganisatinen ch verksamheten i strt. Den specifika delen är mer inriktad på den verksamhet där vlntären i fråga skall ingå. Denna del genmförs på stället ch tar upp sådana saker sm; vilken är den tänkta insatsen, vad innebär den rent knkret ch hur skall den utföras. Vad gäller på stället ch vem är kntaktpersn. Infrmatin skall ckså ges m det sm kan vara speciellt för de sm br på stället, tex. demenssjukdm, utvecklingsstörning ch liknande samt de viktigare principer sm gäller för insatser till den målgrupp man vänder sig till. För infrmatin m utbildningens allmänna del kan vad gäller scialtjänsten kntakt tas med Frivilligcentralens samrdnare. 7

8 Tystnadsförsäkran För anställda inm kmmunen gäller Sekretesslagens bestämmelser m sekretess ch tystnadsplikt i tillämpliga delar. För de sm engagerar sig frivilligt gäller inte sekretesslagen, utan här brukar man tala m tystnadsförsäkran. Det handlar då m en överenskmmelse att man inte yppar någt sm rör en enskilds situatin till andra. Försäkring Olycksfallsförsäkring Kmmunens förvaltningar har numera möjlighet att teckna lycksfallsförsäkring för vlntärer sm finns engagerade i kmmunens lika verksamheter. En särskild blankett med förklarande text har tagits fram sm både vlntären ch dennes kntaktpersn skriver under. Varje förvaltning ansvarar för att teckna försäkring för det antal vlntärer sm man bedömer att man kmmer att ha engagerade under året. Scialtjänsten har sm exempel tecknat sig för 300 vlntärer inbegripet de sm är engagerade i Frivilligcentralen. Olycksfallsförsäkringen täcker kstnader sm kan uppstå till följd av lika typer av lycksfall sm kan drabba vlntären själv i samband med att vlntära insatser ges. Sm lycksfallsskada räknas en krppsskada sm den försäkrade drabbas av genm en förutsedd, plötslig, yttre händelse. Ansvarsförsäkring Kmmunens ansvarsförsäkring innefattar ckså vlntärt engagerade i verksamheten. Ansvarsförsäkringen innebär att alla kmmunalt anställda, ch de sm deltar i vlntärverksamheter är försäkrade så, att det täcker eventuell skada sm kan drabba de sm får del av den service sm ges. Kntaktpersn Kmmunens kntaktpersn i försäkringsfrågr är försäkringssamrdnaren, Samhällsbyggnadskntret. Stöd ch vägledning En enhet sm är intresserad att starta upp en vlntärverksamhet kan behöva stöd ch vägledning framförallt i början av prcessen. Inm kmmunen finns det ett antal persner sm har genmgått en tredagarsutbildning m hur man startar vlntärprgram. Några har ckså knkret prövat på att starta upp vlntärprgram. Förteckning över de persner sm har gått utbildningen ch sm sagt sig i mån av tid kunna ställa upp sm rådgivare finns på kmmunens Intranätsida. Inm scialtjänsten har cirka 50% av en heltidstjänst avdelats för stöd ch vägledning inm scialtjänstens vlntärverksamhet. Ersättning Vlntära insatser är sm tidigare nämnts avlönade ch av ideell karaktär. Av detta skäl är grundprincipen att ingen frm av ersättning eller arvde utgår för de insatser sm vlntären utför. Detta gäller även i princip för kstnader för transprter ch liknande. I vissa fall kan dck en vlntär ha lång resväg, ch kan då efter särskild prövning få resekstnadsersättning. Det är varje arbetsplats sm gör denna prövning m ersättning. Uppföljning Den sm blir engagerad sm vlntär kan behöva stöd ch råd. Sm tidigare nämnts skall det finnas en kntaktpersn på den arbetsplats där vlntären verkar. Kntaktpersnen är den sm vlntären i första hand kan vända sig till med frågr ch funderingar, ch ckså få råd ch hjälp av i särskilt besvärliga situatiner. Uppföljning i grupp är ett bra sätt att följa hur ett vlntärprgram utvecklas. I samband med uppföljningen skall man ckså tänka på att minst en gång per år lägga in någn frm av uppmuntran till vlntärerna. Det kan t.ex. handla m föreläsningar, fester, underhållning eller gemensamt fika. 8

9 Riktlinjer för samverkan med sciala föreningar/rganisatiner I Umeå kmmun finns ett rikt föreningsliv. Kmmunen har på lika sätt samverkan med föreningarna. I vissa fall driver föreningar lika verksamheter på kmmunens uppdrag. Inm den sciala frivilligsektrn finns 147 föreningar registrerade vid kmmunens Föreningsbyrå (sciala, etniska, pensinärs, handikapp ch nykterhetsföreningar). För 2004 fördelades ttalt 4,770 Mkr till föreningar inm den sciala frivilligsektrn. Utöver detta svarade ckså kmmunen för lkalhyra för vissa av föreningarna. Sm nämns i avsiktsförklaringen ser Umeå kmmun det sm viktigt att ytterligare kunna utveckla samverkan med de sciala föreningarna, ch har för den skull tagit fram dessa riktlinjer. Föreningarna ch dess medlemmar kan mycket väl stå för de vlntära insatser sm en verksamhet vill utveckla. Sciala föreningar. Till detta kmmer ckså lika kyrkr ch samfund. En del av dessa finns ckså i föreningsregistret. För varje förening finns uppgift m adress ch e- pst, kntaktpersn, eventuell hemsida samt en krt beskrivning av vad föreningen i huvudsak arbetar med för lika uppgifter. I det webbaserade registret finns 67 föreningar med scial inriktning. Utöver detta kan det finnas ytterligare föreningar sm inte önskat publicera sig på webben. Kntakta föreningsbyrån för att få fullständiga uppgifter. Varför samarbete? Med tanke på den mångfald av sciala föreningar sm finns i vår kmmun finns det all anledning att samverka ch ta till vara den kraft sm dessa föreningar utgör. Det finns föreningar sm har beröringspunkt med många av de aktiviteter sm kmmunen svarar för. Här finns ckså en bred kunskap ch erfarenhet av det mråde sm föreningen verkar inm. Innan man påbörjar ett samarbete rörande vlntära insatser med en förening bör man dck ha ställt sig frågan varför. Inm vilket mråde tänker man sig engagera föreningen, ch vad är syftet med detta engagemang? Vad hppas man uppnå för effekter, ch vem/vilka är det sm förväntas få fördelar av engagemanget? Man bör ckså fråga sig m det finns några nackdelar eller risker med att engagera en scial förening, ch i så fall vad man kan göra för att minska dessa risker. Vilka föreningar kan man samarbeta med? Genm kmmunens Föreningsbyrå finns förteckningar över alla de sciala föreningar sm lämmnat inuppgifter till Föreningsregistret. Genm att gå in på kmmunens hemsida Kultur ch Fritid/ Förening-ar/Föreningsregister så kmmer man till en sökmtr där man kan få fram lika föreningar. De sciala föreningarna är grupperade enligt följande; Etniska, Handikapp, Nykterhets, Pensinärs ch Hur skall man få kntakt? När man väl har bestämt dig för inm vilket mråde man vill knyta kntakt med en eller flera föreningar så är Föreningsregistret den bästa hjälpen. Ta sedan kntakt med den sm står sm kntaktpersn ch förklara vad du har för tankar m samarbete. Sedan är dialgen i gång ch förhppningsvis kan det hela mynna ut i någn frm av samarbetsprjekt/vlntära insatser. Om du behöver hjälp att få kntakt med en förening så kan ckså Föreningsbyråns persnal hjälpa till med detta. 9

10 Vad kan man ha för förväntan på föreningen? Föreningarna har lika stra resurser, ch därför skall man inte bli besviken m en förening tackar nej till ett samarbete. En viktig rsak kan då vara att föreningen saknar persnella ch eknmiska resurser helt enkelt. En sak sm dck framkmmit sm mycket tydligt i samband med de föreningsrådslag sm genmförts under våren 2004, är att föreningarna gärna ser att kmmunen kntaktar dem för rådfrågning inm det ämnesmråde sm man verkar ch behärskar. Man säger sig gärna ställa upp med t.ex. utbildningsinsatser ch liknande. Skall det utgå ersättning? Grundprincipen i samarbetet är, att föreningen ansvarar för de medlemmar sm engageras i samarbetet, ch därmed ckså skall se till att dessa är lämpliga. Den kmmunala verksamhet sm startar ett samarbete skall dck försäkra sig m att de sm engageras kan bedömas lämpliga, ch ha den erfarenhet sm krävs för de insatser sm planeras. Vidare att det är rdnat med tystnadsförsäkran i de fall detta bedöms vara nödvändigt, samt att man övervägt ch planerat för de lika utbildningsinsatser sm kan kmma att krävas. Grunden är ju att föreningen i regel fått kmmunalt bidrag för sin verksamhet. Det hela måste bli en bedömning från fall till fall m de insatser sm föreningen tar på sig skall innebära att ersättning skall utgå. I nrmalfallet trde det röra sig m ideella insatser, ch då skall inte ersättning utgå. En möjlighet sm finns vid mera fördjupade, sciala prjekt/insatser riktade till ungdmar, är att föreningen kan söka medel ur den s.k Ungdmsmiljnen. Denna administreras av Föreningsbyrån ch uppgår till 1,0 Miljner kr. Reglerna för när bidrag kan utgå finns på Föreningsbyrån. Vilka villkr skall vara uppfyllda för ett bra samarbete? Ett första villkr är ömsesidigheten. Det bör finnas ömsesidiga fördelar såväl för föreningen sm för kmmunen. Ömsesidigheten skall ckså gälla förtrende ch tillit till varandra. Då skapas ett bra klimat för samarbetet. De principer sm angetts i Avsiktsförklaringen skall ckså gälla i relatin mellan föreningen ch kmmunen då det gäller vlntära insatser i föreningsregi. Detta betyder att även mellan föreningen ch en enskild verksamhet skall man krtfattat dkumentera vad samarbetet går ut på ch under vilka villkr det skall ske. Denna dkumentatin skrivs under av respektive part. 10

11 Vill du veta mer? Umeå vlntärförmedling - Förmedlingstjänst för rekrytering av vlntärer Umeå kmmun har genm upphandling gett KFUM i Umeå i uppdrag att tillhandlahålla en tjänst för att kunna rekrytera vlntärer. Tjänsten, sm är gratis för användaren, riktar sig till föreningslivet i kmmunen, men ckså till lika kmmunala verksamheter sm vill starta vlntärverksamhet. Tjänsten innebär ckså att det finns en persn anställd i verksamheten. Telefn öppettider måndag fredag Frivilligcentralen Gunnel Erikssn Prjektet Kultur för senirer kultur ch hälsa Eleanr Bdel Vlntärverksamhet inm Äldremsrgen Ann-Britt Stedtlund Vlntärer i sklan Lennart Jnssn Avsiktsförklaring ch riktlinjer Christer Jilder eller Nytryck