Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version

Transkript

1 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare erbjuds vaccinatin mt HPV när de är år gamla. HPV är en förkrtning för humana papillmvirus virus sm bland annat kan rsaka livmderhalscancer. Bild 2. Hur fungerar vacciner? Ett vaccin innehåller antingen delar av det smittämne sm rsakar en sjukdm, dvs. bakterier eller virus, eller hela smittämnet i försvagad frm. När man sprutar in vaccinet reagerar krppen genm att aktivera immunförsvaret ch bilda antikrppar. När man senare i livet utsätts för verklig smitta är krppen förberedd ch antikrpparna tillsammans med celler i immunförsvaret kan skadliggöra smittämnet innan det hinner rsaka sjukdm. Alla vacciner är lika men ftast behöver man mer än en ds för att få ett grundskydd. För de flesta vacciner behövs sedan en eller flera påfyllnadsdser för att uppnå ett långvarigt skydd. Bild 3. Det svenska vaccinatinsprgrammet På denna bild syns det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Alla vaccinatiner är ett erbjudande i Sverige finns inga krav på bligatrisk vaccinatin, utan det är vårdnadshavarna sm avgör m barnet ska vaccineras eller inte. Under barnets första levnadsår vaccinerar man mt sex sjukdmar: difteri, stelkramp, kikhsta, pli, Hib-infektin (infektin med Haemphilus influenzae typ b) samt pneumkckinfektin. När barnet blivit 18 månader erbjuds vaccinatin mt ytterligare tre sjukdmar: mässling, påssjuka ch röda hund. Påfyllnadsdser ges sedan längre fram under skltiden. Schemat ser lite lika ut berende på när barnet är fött. Från 2010 innehåller prgrammet vaccinatin mt en tinde sjukdm: HPV-infektin. Vaccinatinen erbjuds alla flickr sm är födda 1999 eller senare när de går i årskurs 5 ch 6. Tips! De lika sjukdmarna presenteras närmare i Scialstyrelsens brschyr Det svenska vaccinatinsprgrammet för barn.

2 Bild 4. Infektin med HPV HPV är vår vanligaste sexuellt överförbara infektin. Den sprids genm direkt fysisk kntakt ch en majritet av alla sexuellt aktiva människr kmmer någn gång att bli infekterade. Genm mikrskpiskt små skadr i huden kan virus tränga ner ch rsaka en infektin. Viruset kan ckså infektera slemhinnr i t.ex. vagina, mun ch anus. De flesta märker inte att de har råkat ut för en infektin ch det vanliga är att den läker ut av sig själv. Användning av kndm minskar risken för smittspridning, men tar inte brt den helt. Bild 5. Från HPV-infektin till livmderhalscancer Hur kan då en infektin med HPV leda fram till cancer? Hs de flesta kvinnr sm får en infektin av HPV i livmderhalsen läker infektinen ut av sig själv uppskattningsvis 70 prcent av alla HPV-infektiner har läkt inm ett år. Hs några kvinnr kvarstår dck infektinen under många år. Med tiden kan den långdragna infektinen medföra förändringar i några celler. De flesta av dessa cellförändringar läker spntant ch det får inga allvarliga knsekvenser, men i en liten andel fall utvecklas cellförändringen till cancer. Hela prcessen kan ta flera decennier. Det går inte att behandla HPV-infektiner med någt läkemedel, men cellförändringar kan upptäckas ch avlägsnas innan de ger symtm. Detta är grunden för prgrammet med gyneklgiska cellprvskntrller. Genm att regelbundet ta prver från livmderhalsen kan eventuella cellförändringar upptäckas ch tas brt. Många av förändringarna skulle aldrig ha utvecklats till cancer, men i tidiga stadier går det inte att på förhand avgöra vilka sm är allvarliga. HPV-infektin är en nödvändig men inte tillräcklig riskfaktr för livmderhalscancer, dvs. utan HPV ingen livmderhalscancer, men alla med HPV-infektin behöver inte få cancer. Varför en del kvinnr med cellförändringar drabbas av cancer ch andra inte, vet man inte. Man har dck kunnat urskilja ett antal faktrer sm ökar risken: exempelvis rökning, flera graviditeter, infektin med hiv eller andra sexuellt överförbara sjukdmar samt eventuellt användandet av p-piller. Bild 6. Livmderhalscancer Om man ser till hela världen är livmderhalscancer den näst vanligaste frmen av cancer bland kvinnr ch WHO beräknar att upp till kvinnr dör i denna sjukdm varje år. När gyneklgiska cellprvskntrller infördes i Sverige på 1960-talet var livmderhalscancer den tredje vanligaste cancerfrmen bland kvinnr i landet. Screeningprgrammet har minskat insjuknandet ch dödligheten radikalt ch denna cancertyp hade 2010 sjunkit till femtnde plats på listan.

3 I Sverige beräknar man att mellan 400 ch 450 kvinnr insjuknar i livmderhalscancer varje år ch cirka 150 kvinnr dör varje år av sjukdmen. Medelåldern för de kvinnr sm insjuknar i livmderhalscancer i Sverige är 54 år. Men sjukdmen finns spridd i alla åldrar, från 20-årsåldern ch upp till mycket hög ålder. Livmderhalscancer delas in i lika stadier efter hur långt den har utvecklats. Ju tidigare den upptäcks, dest lindrigare kan behandlingen vara ch dest bättre är prgnserna för tillfrisknande ch överlevnad. Berende på hur långt cancern har spridit sig så kan behandlingen innebära begränsad eller mfattande kirurgi, strålning eller cellgifter. Behandlingen kan påverka fertiliteten ch kmplikatiner sm trra slemhinnr ch smärtr kan uppstå, vilket i sin tur kan inverka negativt på samlivet. Bild 7. Skydd mt livmderhalscancer Den svenska strategin för att skydda kvinnr mt livmderhalscancer består från ch med 2010 av två delar: vaccinatin av flickr när de är år cellprvskntrller för kvinnr i åldern år Det bästa skyddet får de kvinnr sm vaccineras sm unga ch sm sedan i vuxen ålder går på regelbundna kntrller. Bild 8. Vaccinatin mt HPV Bland de högrisktyper av HPV sm kan rsaka cancer är det två virustyper sm tillsammans rsakar över 70 prcent av alla fall, ch de kallas HPV 16 ch HPV 18. De vacciner sm för närvarande finns tillgängliga på marknaden skyddar mt just dessa två HPV-typer. Det innebär alltså att vaccinatinen skyddar mt ca 70 prcent av all livmderhalscancer. Det är därför viktigt att inse att detta vaccin inte skyddar helt mt sjukdmen. De flesta andra vacciner sm ingår i det allmänna vaccinatinsprgrammet för barn har ju en högre skyddseffekt. Vaccinet minskar alltså risken för cellförändringar ch cancer, men tar inte brt den helt. Därför är det ckså mycket viktigt att flickr sm vuxna går på regelbundna cellprvskntrller för att upptäcka eventuella cellförändringar sm har rsakats av någn annan HPV-typ än 16 ch 18. Bild 9. Vaccinatin mt HPV Det är viktigt att bli vaccinerad innan man har utsatts för infektin, vilket i praktiken innebär före sexualdebuten. Av denna rsak har vaccinatinsåldern i Sverige bestämts till år. Vaccinatinen ges med två injektiner i överarmen, sm i nrmalfallet görs inm ca 6 månader.

4 Om flickan är akut sjuk ch har hög feber ska vaccinatinen senareläggas till ett annat tillfälle. Flickr sm av någn anledning har ett nedsatt immunförsvar kan vaccineras, men vaccinatinen kan ge en lägre skyddseffekt. Det är mycket viktigt att ange m flickan har någn allergi eller överkänslighet på den samtyckesblankett sm ska skrivas under ch ges till sklsköterskan. Bild 10. Behöver vaccinatinen förnyas? Det finns idag ingen sm kan säga hur länge skyddseffekten av denna vaccinatin kmmer att finnas kvar. De första kvinnrna vaccinerades i början av 2000-talet ch så här långt visar de ett frtsatt bra skydd mt de två HPV-typer sm mfattas av vaccinet. Alla vacciner följs upp kntinuerligt för att se hur skyddet utvecklar sig över tid. Vi måste alltså avvakta svaren från de långtidsstudier sm genmförs för att se i vilken takt skyddseffekten avtar ch för att kunna ta ställning till m en påfyllnadsvaccinatin kan bli nödvändig i framtiden för de flickr sm vaccineras nu. Bild 11. Är HPV-vaccinerna säkra? Vacciner, liksm alla läkemedel, måste genmgå mycket nggranna tester innan de gdkänns för användning. HPV-vaccinerna har prövats i stra kntrllerade studier på många försökspersner. Studierna har visat att vaccinerna är har gd säkerhet ch tlereras väl. HPV-vaccinatin har de senaste åren införts i natinella vaccinatinsprgram i flera andra länder ch ett strt antal flickr över hela världen har redan blivit vaccinerade. Ttalt rör det sig m ca 215 miljner dser vilket mtsvara ca 70 miljner flickr (2014). Därigenm finns str erfarenhet. På samma sätt sm för övriga vacciner ch andra läkemedel följs HPV-vaccinerna upp kntinuerligt vad avser biverkningar ch andra faktrer för säkerhet. Bild 12. Biverkningar från HPV-vaccin HPV-vaccin, liksm andra vacciner, kan ge biverkningar, men nyttan bedöms vara större än riskerna. Bland de biverkningar sm förekmmer är de flesta milda ch snabbt övergående. På denna sida finns en sammanställning över de biverkningar sm har rapprterats. De abslut vanligaste är lkala biverkningar på injektinsstället sm smärta, rdnad ch svullnad. Även feber, illamående, blåmärken ch klåda där nålen stacks in är vanliga. Sällsynta reaktiner är allergiska reaktiner med nässelutslag ch andningssvårigheter. Rapprter m misstänkta biverkningar efter gdkännandet med känd frekvens har inkluderat lkal förhårdnad ch dmningar vid injektinsstället, allmän sjukdmskänsla, diarré, buksmärta, smärta i leder ch muskler samt yrsel ch svimning Det har rapprterats i media m en del misstänkta biverkningar, där man trts mfattande undersökningar inte har kunnat finna någt rsakssamband mellan vaccinatinen ch biverk-

5 ningen. Infrmatinen nedan kan vara bra att ha m det kmmer frågr eller m man själv vill utveckla ämnet. Av särskilt intresse att följa för HPV-vaccinerna, liksm för andra vacciner, är rapprter m autimmuna sjukdmar (t.ex. Guillain-Barrés syndrm ch multipel sklers), reumatlgiska ch bindvävssjukdmar (t.ex. Crhns sjukdm), immunlgiska rektiner (t.ex. allergisk chck), hudreaktiner (t.ex. nässelutslag) samt neurlgiska reaktiner. Många gånger inträffar biverkningen strax efter vaccinatinen, dvs. det finns ett tidssamband, men svårigheten är att avgöra m reaktinerna är direkt rsakade av vaccinet eller m det finns andra rsaker. Rapprter finns sm beskriver individer sm har utvecklat multipel sklers (MS) efter HPVvaccinatin. Efterföljande undersökningar har dck inte kunnat påvisa någt rsakssamband. Fall av Guillain-Barrés syndrm efter HPV-vaccinatin har uppmärksammats. Trts nggrann genmgång har man dck inte kunnat knstatera någt rsakssamband. Med hänsyn till tidssambandet har sjukdmen ändå angivits i prduktinfrmatinen. Det finns endast några enstaka rapprter där man misstänkt narklepsi efter HPV-vaccinatin. Fallbeskrivningarna visar på ett möjligt tidssamband, men däremt inget rsakssamband. Dödsfall efter vaccinatin mt HPV finns rapprterade. I de flesta fall har man emellertid kunnat påvisa andra rsaker till dödsfallen såsm hjärtmuskelinflammatin, bldprpp i samband med p-pilleranvändning, etc. I andra fall har infrmatinen varit tillräcklig för att göra en bedömning av rsaken till dödsfallet. Bild 13. Rapprtera biverkningar Sklhälsvården är skyldig att rapprtera biverkningar ch misstankar m biverkningar till Läkemedelsverket. Sm privatpersn kan man ckså anmäla misstanke m biverkningar sm har drabbat en själv, ens barn eller någn anhörig. Rapprteringen görs antingen via en e-tjänst på Läkemedelsverkets webbplats eller via en blankett sm laddas ner på webbplatsen ch sedan skickas in till myndigheten. Bild 14. Gyneklgiska cellprvskntrller Det svenska prgrammet med rganiserade kallelser till cellprvskntrll infördes på talet ch det fick snabbt en str inverkan på hur många sm blev sjuka ch dg i livmderhalscancer. Insjuknandet har sedan dess minskat med mer än 60 prcent. Genm prgrammet upptäcks årligen mellan ch cellförändringar. En del av dessa skulle med största sannlikhet ha utvecklats till cancer. Screeningprgrammet kan se lite lika ut berende på landsting, men i stra drag ingår alla kvinnr mellan 23 ch 60 år. De får en kallelse till kntrll vart tredje år fram till 50 års ålder ch sedan vart femte år fram tills att de fyller 60. Därefter kan prvtagningen upphöra m alla prver har varit nrmala.

6 Åtta av ti kvinnr deltar i prgrammet regelbundet, men det är alltså 20 prcent av de svenska kvinnrna sm av en eller annan anledning inte tar cellprver, ch därmed går miste m möjligheten att upptäcka cellförändringar på ett tidigt stadium. Prgrammets betydelse för kvinnrs hälsa visas ckså av det faktum att de flesta av de kvinnr sm får allvarlig livmderhalscancer helt eller delvis har låtit bli att gå på cellprvskntrller. Det är mycket viktigt att även vaccinerade flickr går på regelbundna cellprvskntrller sm vuxna eftersm de saknar skydd mt 30 prcent av all livmderhalscancer. Bild 15. Sammanfattning De viktigaste punkterna i denna presentatin kan sammanfattas på följande sätt: HPV-vaccinerna har nggrant testats i stra studier ch inget har framkmmit sm gör att man ifrågasätter deras säkerhet. Eventuella biverkningar är vanligen milda ch går snabbt över. Vaccinatinen skyddar mt de två HPV-typer sm rsakar ca 70 prcent av all livmderhalscancer. Vaccinatinen minskar risken att drabbas av livmderhalscancer högst väsentligt, men tar inte brt den helt. Därför är det mycket viktigt att flickan sedan sm vuxen går på regelbundna gyneklgiska cellprvskntrller.