Remiss Miljöprogram för byggnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remiss Miljöprogram för byggnader"

Transkript

1 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska fastställas av kmmunfullmäktige. Vidare föreslås att prgrammet ska gälla från ch med den 1 juli 2013 samt att det ska ingå i ägardirektiven för kmmunala blag. I detta följebrev redvisas viss bakgrundsinfrmatin ch överväganden sm ligger till grund för Miljöprgram för byggnader under följande rubriker: Bakgrund Val av kriterier Lkal anpassning av valda kriterier Svårighetsgrad hs valda kriterier Eknmiska knsekvenser Synpunkter på Miljöprgram för byggnader ska vara Miljö- ch stadsbyggnadskntret, Stadshuset, Värnam tillhanda senast den 31 december 2012 (via pst eller e-pst: Bakgrund Viktiga principiella utgångspunkter för arbetet har varit följande: För att främja en helhetsbedömning av ett hållbart byggande ska kmmunens krav mfatta flera kriteriemråden än energi. Redan frmulerade ch etablerade kriterier på natinell nivå ska användas för att bidra till en enhetlig kravbild för ett hållbart byggande i Sverige. Kriterierna ska vara flexibla för att möjliggöra lkal anpassning av kravnivåer berende på mrådets karaktär. En skattefinansierad kntrllrganisatin ska så långt sm möjligt undvikas. Syftet med kriterierna ska vara att lyfta nivån beträffande miljöanpassat byggande i kmmunen. Ansvaret för att driva utvecklingen vidare med utgångspunkt från angiven nivå ligger även frtsättningsvis på branschen. Kraven bör i första hand mfatta byggnadens utfrmning eftersm det pågår ett arbete med att ta fram rutiner för en hållbar stadsutveckling för användning vid detaljplanering ch explateringar. B E S Ö K S A D R E S S Stadshuset P O S T A D R E S S Värnam T E L E F ON vx O R G N R E P O S T W E B B P L A T S T E L E F A X B A N K G I R O

2 2 (9) Miljöprgram för byggnader mfattar miljökrav på byggnadens utfrmning ch ska ses sm ett av flera verktyg för att åstadkmma ett hållbart byggande från både scialt, eknmiskt ch miljömässigt perspektiv. Kmmande rutiner för en hållbar stadsutveckling ska ckså utgöra ett viktigt verktyg. Även m utgångspunkten för arbetet med Miljöprgram för byggnader har varit att ha ett brett anslag beträffande kravmråden utgör energimrådet en central del. Bakgrunden till diskussiner m behv av natinellt skärpta krav för mer energieffektivt byggande utgörs bl.a. av följande: - en snabb utveckling inm energieffektivt byggande där ett antal byggherrar numera uppför byggnader vars energibehv för uppvärmning är väsentligt lägre än gällande BBR ch menar att detta är eknmiskt försvarbart. - EUs direktiv 1 m att byggnader sm ska uppföras efter 2018/2020 ska vara nära-nllenergibyggnader, ett begrepp sm det dck överlåts åt medlemsländerna att själva detaljutfrma. De två mest berörda myndigheterna (Bverket ch Energimyndigheten) har i denna fråga haft lika uppfattning m hur snabbt utvecklingen kan ske. I Energimyndighetens rapprt till regeringen anges nivån 55 kwh/m 2 för icke elvärmda byggnader ch följande förslag till strategi anges: I. mycket energieffektivt klimatskal II. mycket energieffektiva installatiner III. lkal förnybar energi - många kmmuner anger, i samband med upplåtelse av mark ch i explateringsavtal, detaljerade energi- ch miljökrav med syftet att åstadkmma en hållbar utveckling. Bl.a. med anledning av vanstående har en statlig byggkravsutredning initierats av bstadsministern 2. Beträffande Sveriges tlkning av begreppet nära-nllenergibyggnader har regeringen i skrivelse den 29 mars 2012 angett följande: Det finns idag inte tillräckligt underlag för att ange en kvantifierad riktlinje för hur långtgående skärpning sm skulle kunna bli aktuell, utan detta ska bedömas på ett gediget underlag baserat på bl.a. utvärdering av befintliga lågenergibyggnader, vissa demnstratinsprjekt av nya energieffektiva byggnader, eknmisk analyser m.m.kmmande översyner av BBR kmmer att leda till sådana successiva skärpningar sm är miljömässigt, fastighetseknmiskt ch samhällseknmiskt mtiverade. En första kntrllstatin avseende detta är år Kmmunen är en viktig aktör både sm fastighetsägare ch i egenskap av kmmun med möjlighet att på lkal nivå verka för en hållbar utveckling. Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden anser att gällande lagstiftning för byggnader idag inte utgör tillräckligt tydliga ch effektiva styrmedel för att åstadkmma ett hållbart byggande. Även m regeringen enligt van har aviserat en översyn 2015 finns inga indikatiner på hur str skärpning av kraven sm kan bli aktuell. Det innebär att kmmunen har en viktig rll att spela för att skapa kmpletterande styrmedel sm tillsammans med gällande lagstiftning kan bidra till önskad utveckling. Det är ett strt antal kmmuner sm har gjrt samma bedömning i denna fråga. En SKL-undersökning från 2011 visar att mkring 60 % av kmmunerna (56 % svarade) ställer energikrav på bebyggelse vid explatering när kmmunen äger marken. 15 % har angett att de gör det i hög utsträckning. Omkring 30 % av de svarande kmmunerna medverkar även 1 EUs direktiv m byggnaders energiprestanda 2010/31/EU 2 Översyn av vissa byggfrågr. Scialdepartementet, Dir 2011:100.

3 3 (9) till frivilliga överenskmmelser m energiprestanda i ny bebyggelse på ej kmmunägd mark. Värnam kmmun har genm nedanstående arbetsgrupp från Miljö- ch stadsbyggnadskntret ch Finnvedsbstäder deltagit i Länsstyrelsens prjekt Hållbart byggande ch resultatet av arbetet redvisas i Miljöprgram för byggnader. Frida Fälth, planarkitekt Stina Gf, miljöstrateg Peter Ringberg, explateringsingenjör Per-Magnus Rylander, fastighetschef Finnvedsbstäder AB Ulf Segelström, byggnadsinspektör Val av kriterier Sm framgår van har det varit viktigt att i så str utsträckning sm möjligt använda kravnivåer sm används i övriga landet. Detta för att så långt sm möjligt bidra till en enhetlig kravbild för ett hållbart byggande i Sverige. Det finns idag ett antal kmmuner sm har fastställt kmmunspecifika kriterier sm i större eller mindre utsträckning bygger på andra kmmunala kriterier eller på lika typer av certifieringssystem. I tabell 1 redvisas några exempel på kmmuner sm har fastställt mer långtgående energikrav än vad lagen kräver. Tabell 1. Tillämpade lkala energikrav i några kmmuner; Västerås, Götebrg, Nrra Djurgårdsstaden i Stckhlm, Malmö/Lund, Jönköping, Tyresö, Örebr, Nynäshamn, Nacka. Byggnadstyp: småhus (S), flerbstadshus (F) ch lkaler (L). Feby=Frum för Energieffektiva Byggnader, MB=Miljöbyggnad. Källa: Atn Teknikknsult AB, 2012, Energieffektivt byggande möjligheter ch hinder för högre krav. Tabellen har till hö kmpletterats med föreliggande förslag till nya krav enligt Miljöbyggnad silver- respektive guldnivå inklusive föreslaget tilläggskrav. I tabellen redvisas även föreliggande förslag till nya krav i enlighet med Miljöbyggnad inklusive föreslaget tilläggskrav, se rubrik Lkal anpassning av valda kriterier nedan. Inm ramen för prjektet Hållbart byggande har systemen i Malmö/Lund, Götebrg ch Stckhlm studerats mer i detalj. De principiella utgångspunkter sm redvisats under rubriken Bakgrund gjrde att arbetet relativt tidigt inriktades på att hitta ett lämpligt certifieringssystem med tredjepartscertifiering. I figur 1 redvisas de vanligaste certifieringssystemen med kppling till hållbart byggande.

4 4 (9) Figur 1 De vanligaste certifieringssystemen med kppling till ett hållbart byggande i Sverige. Med aspekter avses antal kriteriemråden sm systemet mfattar, se även tabell 2. Källa: WSP. Mtiv till varför certifieringssystem används av byggherrar är bl.a. följande: Minskad miljöpåverkan från byggnaden. Miljöarbetet blir tydligt i prjektet - visar miljöambitin. Enkelt att kmmunicera (internt ch externt). Miljöcertifiering ger publicitet ch bidrar till marknadsföringen. Minskad energikstnad ch därigenm driftkstnad. Kntrll på ch bättre inmhusmiljö. Nöjdare hyresgäster/brukare. Ökat värde på fastigheten (vakansgrad, hyresintäkter). Framtida incitament (försäkringar, lånevillkr etc). De vanligaste certifieringssystemen sm studerats är LEED (USA), BREEAM (Strbritannien), Green Building (EU), Svanen (Nrden) samt Miljöbyggnad (Sverige). I tabell 2 redvisas de kriteriemråden sm lika certifieringssystem behandlar. Energianvändningen är en viktig del i ett miljöklassningssystem men även hälsfrågan bedöms vara mycket angelägen att arbeta med. I Sverige tillbringar vi % av vår tid inmhus vilket medför att luftkvaliteten ch inmhusklimatet i övrigt är mycket viktigt för vårt välbefinnande. Att välja bra material i våra byggnader är angeläget både från häls- ch miljösynpunkt. Områdena energi, innemiljö ch materialval bedöms således vara mycket angelägna mråden att kvalitetssäkra ch dessa mråden bedöms hanteras på ett bra sätt i Miljöbyggnad. Tabell 2 Kriteriemråden sm lika certifieringssystem behandlar. Källa WSP.

5 5 (9) Green Building har uteslutits med anledning av att enbart energikriterier har bedömts vara för begränsat för att definiera hållbart byggande. LEED ch BREEAM innehåller kriteriemråden sm kmmer att hanteras i andra sammanhang, exempelvis i arbetet med rutiner för en hållbar stadsutveckling. Beträffande Svanen finns endast en kriterienivå ch den uppfyller därmed inte önskemålet m flexibilitet för att möjliggöra lkal anpassning inm kmmunen. Miljöbyggnad har bedömts vara det certifieringssystem sm är bäst anpassat efter svenska förhållanden. Systemet har önskad flexibilitet ch bedöms även innehålla de mesta centrala delarna för att definiera ett hållbart byggande. Användningen av ett natinellt certifieringssystem sm Miljöbyggnad bidrar till en enhetlig kravbild ch kmmunen behöver inte heller bygga upp en skattefinansierad kntrllrganisatin eftersm kraven följs upp genm en tredjepartscertifiering. Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden bedömer därför sammantaget att Miljöbyggnad är det mest fördelaktiga systemet att använda i Värnam kmmun. Det kan även knstateras att flera byggherrar i länet redan valt att använda sig av Miljöbyggnad, exempelvis Fastighets AB Crallen, Ekblads fastighets AB, Vätterhem, Riksbyggen samt HSB. Lkal anpassning av valda kriterier En av de mest centrala aspekterna i ett miljöklassningssystem är energianvändning. I tabell 3 redvisas en översiktlig jämförelse mellan några lika förekmmande kravnivåer beträffande energianvändning. De byggherrar sm är intresserade av att arbeta vidare mt s.k. nära-nllenergibyggnader bör premieras i utvärderingsmdeller sm används vid t.ex. marktilldelning ch upphandling.

6 6 (9) Tabell 3 Översiktlig jämförelse av några lika förekmmande kravnivåer beträffande energianvändning i svenska system (bstäder). Sverige har ännu inte fastställt vad Nära Nll Energibyggnader ska innebära. Uppvärmning med el (kwh/m 2, A temp ) BBR19 (zn III) Minihus Feby Miljöbyggnad silver 52 (41 2 ) 68 Miljöbyggnad guld 50 (36 2 ) 58 Passivhus Feby Nära Nll Energibyggnader?? Annan uppvärmning (kwh/m 2, A temp ) 1 Frum för Energieffektiva Byggnader. 2 Med föreslaget tilläggskrav i Värnam kmmun. De kravnivåer sm används av Miljöbyggnad bedöms vara lagm drivande i förhållande till BBR vid annan energikälla än el. Den principiella utgångspunkten att använda redan etablerade kriterier istället för att skapa egna sådana har vägt tungt ch kmpletterande krav har därför så långt sm möjligt undvikits. I ett avseende har det dck bedömts att Miljöbyggnads kriterier har sådana brister att ett kmpletterande krav är mtiverat. Detta gäller indikatr 1 Energianvändning beträffande uppvärmning med el. Följande tilläggskrav föreslås därför gälla: För indikatr 1 Energianvändning ska den prcentuella reduktin i förhållande till BBR sm gäller för annan uppvärmning än el även tillämpas för el. I bilaga 1 till Miljöprgram för byggnader finns en mer detaljerad redvisning av de överväganden sm ligger till grund för van nämnda lkala kmplettering av de kriterier sm finns i Miljöbyggnad. Svårighetsgrad valda kriterier Infrmatin m erfarenheter av att arbeta med de 15 indikatrerna sm stadskntret fått tillgång till visar på att det rent teknisk inte är några större prblem att uppfylla varken guld- eller silvernivån. Detta gäller under förutsättning att man beaktar kraven i gd tid i planeringsprcessen ch att rätt kmpetens finns. Det bedöms dck svårare att uppnå guldnivån på indikatr Energianvändning för lkaler jämfört med bstäder. Den indikatr sm kanske upplevs svårast att uppfylla är guldnivån på indikatr 15: Utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektinens kriterier förekmmer inte i de dkumenterade byggvarrna i lggbken. Anledningen till detta är att det för närvarande är svårt att hitta t.ex. fgmassr sm uppfyller detta krav. Å andra sidan kan den ttala guldnivån uppnås även m man endast lyckas nå silver för indikatr 15. Eknmiska knsekvenser De kravnivåer sm miljö- ch stadsbyggnadsnämnden föreslår beträffande energianvändning ligger i nivå med de kriterier sm under våren 2012 fastställts av Örebr kmmun ( Riktlinjer för energikrav vid försäljning av kmmunal mark ch vid kmmunalt byggande , Ks 64/2012). Inm ramen för det arbetet har en redvisning av samhällseknmiska knsekvenser tagits fram sm en del av tjänsteskrivelsen i ärendet. Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden bedömer därför att den utredning sm Örebr kmmun genmfört även bör kunna ligga till grund för arbetet i Värnam. Nedanstående redvisning bygger därför i str utsträckning på det material sm tagits fram av Örebr kmmun.

7 7 (9) I tabell 4 redvisade faktrer kan påverka m man väljer att bygga enligt BBRs krav eller enligt Miljöbyggnad (inklusive tilläggskrav), men framför allt kmmer bendekstnaden att påverka valet. Bendekstnadens utveckling är dck berende av flera faktrer, främst räntenivå ch energiprisökning, vars utveckling bygger på mer eller mindre säkra prgnser. Graden av lönsamhet berr ckså på lönsamhetskrav ch vilken systemlösning sm valts sm jämförelse. Tabell 4 Faktrer sm kan påverka intresset att bygga mer energieffektivt än vad Bverkets byggregler anger. Källa: Örebr kmmun. Psitivt/negativt Högre andrahandsvärde + Högre nggrannhet i byggprcess + Högre kvalitet på byggmaterial + Bättre inmhusklimat + Lägre ljudnivå + Mätuppföljning Fel ch brister upptäcks tidigt. + Lägre driftkstnader + Kmmunen är föregångare med höga miljöambitiner + Högre investeringskstnad - Svårare att få lån med bankens standardkalkyler - Installatin av mindre beprövad teknik - Kmmunen har egna ch höga energikrav - Bendekstnad?? Det finns ingen samstämmig bild av de eknmiska knsekvenserna vilket belyses med följande. - Enligt en frskningsrapprt från KTH 3 rörande investering, drifteknmi ch energianvändning i energieffektiva byggprjekt där investerare ch bstadsblag tillfrågats, beräknas den genmsnittliga extra kstnaden för lågenergihus för närvarande vara cirka 6 prcent. Driftskstnaden beräknas emellertid bli betydligt lägre. Dessutm säkras ckså att man uppnår kvalitativa mål ch framtida energibesparingar genm de högre kraven på byggmaterialens kvalitet ch på nggrannheten i byggnatinen. Studien visar att det med nuvarande energipriser ch den 6 % extra investeringskstnaden 4 för lågenergihus, inte finns någn signifikant skillnad mellan dessa ch knventinella hus på krt sikt (det vill säga upp till fem år) men sedan blir värdeutvecklingen ch eknmin i energieffektiva hus bara bättre ch bättre ju längre tiden går. - Företaget ByggVesta prjekterar för 10 prcent högre energianvändning än passivhus (de prjekterar för 55 kwh/m 2, d.v.s. strängare än föreslagen guldnivå för Värnam kmmun sm är 58 kwh/m 2 ) utan att detta kräver extra investering jämfört med knventinellt byggande. - Branschrganisatinen Sveriges Byggindustrier anser att Bverkets skärpning av energikraven (BBR 2011) är allt för försiktig ch rganisatinen har nyligen publicerat en rapprt 5 sm handlar m att gå ett steg vidare ch bygga plusenergihus, passivhustekniken anses numera etablerad. - Örebrbstäder AB bedömer att byggkstnaden ökar med 5-10 % jämfört med BBR 2009, men driftkstnaderna blir lägre. Det kan dck medföra ökade bendekstnader, men eftersm hyresintäkterna avgör marknadsvärdet medför 3 Grönt byggande bevisat lönsamt, Zalejska-Jnssn, KTH 2011, frskningsprjekt bekstat av NCC ch Svenska Byggbranschen. 4 Jämfört med BBR 2009 (110 kwh/m 2 ch år). Från 2012 gäller lägre nivåer. 5 Dags att leverera! Från passivhus till energirika byggnader, Sveriges Byggindustrier 2011

8 8 (9) detta knappast att fastighetsägare väljer att bygga i en annan kmmun. Örebrbstäder bygger dck redan nästan i nivå med föreslagna krav. - Energimyndigheten 6 med flera uppger att det gjrts flera utvärderingar sm visar att det är eknmiskt lönsamt att bygga lågenergibyggnader/passivhus, jämfört med att bara följa byggreglerna. Myndigheten infrmerar 7 ckså ptentiella småhusbyggare att livscykelkstnaden, jämfört med ett standardhus, är densamma för ett lågenergihus ch lägre för ett passivhus. - Bverket är av en annan uppfattning ch anser att det inte finns några undersökningar sm gjrts på ett transparent ch systematiskt sätt ch att det framför allt förekmmer brister i de eknmiska utvärderingarna. - Branschrganisatinen Sveriges Byggindustrier Regin Mellan uppger att fastighetsägare, småhusbyggare m.fl. anser att ju tuffare krav dest dyrare ch följden blir att det byggs mindre. I de van refererade bedömningarna har inte miljönyttan räknats in i de eknmiska kalkylerna, någt sm Naturvårdsverket påpekat. Ytterligare en påverkande, men svårbedömd faktr, är den dynamiska effekten av skärpta energikrav sm driver på den tekniska utvecklingen. Energimyndigheten bedömer att denna mställningstakt för närvarande är hög, vilket tvingar ned priset på mer energieffektiv teknik ch lösningar. Kstnaderna kmmer att sjunka allt eftersm branschen lär sig, det sm idag är ny teknik är inm några år standard. En viktig eknmisk knsekvens av att bygga ett energieffektivt hus, ch därmed även större nggrannhet ch kvalitet i byggprcessen, är ett högre andrahandsvärde jämfört med hus byggda enligt BBR-kraven. Eftersm den ptentiella andrahandsköparen gör sin kalkyl utifrån bendekstnaden, stiger husets försäljningsvärde i takt med stigande energipriser. En återstående fråga är vilken acceptans det finns hs den enskilde medbrgaren för ökade bendekstnader sm en knsekvens av en mer energieffektiv bstad. I en SIFO-undersökning 2008 m hur svenska flket vill b i en nära framtid framkm att: 62 % är beredda att betala extra för ett klimatvänligt bende. I åldrarna år är 78 % beredda att betala extra. Klimatberedskapen är någt bättre hs kvinnr än hs män. Intresset är större i ch kring strstäderna än i resten av landet. Mt bakgrund av vanstående, ch att livscykelkstnaden till 20 prcent är byggkstnader ch 80 prcent drift-, underhåll ch energikstnader, finns det knappast skäl att förvänta sig att företag sm bedriver kmmunalt finansierad verksamhet väljer att etablera sig i en annan kmmun på grund av tuffare energikrav. Enligt en rapprt från Trafikanalys finns ckså anledning att anta att andra faktrer väger tyngre vid val av etableringsrt. Förutm van redvisade eknmiska knsekvenser tillkmmer certifieringsavgiften ch det administrativa arbete sm en certifiering innebär. De avgifter sm är kpplade till en certifiering enligt Miljöbyggnad bedöms vara rimliga. Oavsett vilket kriteriesystem sm väljs ch avsett m granskning sker av tredje part eller av skattefinansierad kntrllrganisatin måste verifiering av 6 Bverkets remissammanfattning Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Bverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57) 7 Energieffektiva småhus, en marknadsöversikt för dig sm ska bygga nytt. Energimyndigheten 2011.

9 9 (9) kriterieuppfyllnad ske. Kstnaden för detta bedöms ckså rimlig jämfört med t.ex. LEED eller BREEAM sm är mer mfattande system, se tabell 5. Tabell 5 Uppskattning av kstnader sm är kpplade till lika certifieringssystem. Kstnaden för samrdnare ch extra beräkningar avser de fall då egen kmpetens saknas ch tjänsten för att samrdna certifieringsarbetet måste köpas. Källa: Bengt Dahlgren AB. I Miljöprgram för byggnader anges att Värnam kmmun ska bli medlem i Sweden Green Building Cuncil för att på så sätt kunna vara delaktig i arbetet med att vidareutveckla kriterierna för Miljöbyggnad. Kstnaden för ett medlemskap uppgår till kr/år ch medel för medlemskapet förslås tillföras miljö- ch stadsbyggnadskntret. Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden Värnam Kmmun

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB 3 '' 3 Årsredvisning Armada Kanalfastigheter AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredvisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen ch verkställande direktören för Armada Kanaifastigheter

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Strukturplan Österport

Strukturplan Österport Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 SI101142 Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet Stadgar för Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben utan persnlig ansvarighet 1. Namn ch ändamål Denna förening, vars namn är Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben u.p.a., har till föremål att för sina medlemmars

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F) EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 1 (2) Landstingets revisrer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 Revisinschef Lennart Ledin Tfn: 063-14 75 27 Landstingsstyrelsen VAS eknmirutiner Revisinskntret har på uppdrag av ss granskat ch bedömt m det vårdadministrativa

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2006:YY 2006-06-29

Konsekvensutredning. Revidering av avsnitt 9 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2006:YY 2006-06-29 Knsekvensutredning Revidering av avsnitt 9 i Bverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t..m. BFS 2006:YY 2006-06-29 Bverket juni 2006 Titel: Knsekvensutredning: Revidering av avsnitt 9 i Bverkets

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 174/14 2014-11-26 Sbn 10 1 T A X A för Härjedalens kmmuns allmänna vatten- ch avlppsanläggning. Huvudman för den allmänna vatten- ch avlppsanläggningen

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

Utvärdering efter Svenska Cupen 3 hur vi ska arbeta framåt.

Utvärdering efter Svenska Cupen 3 hur vi ska arbeta framåt. Minnesanteckningar möte med tramplintekniska kmmittén Stckhlm lördagen den 5 mars (Nya) Idrttens Hus; Skansbrgatan 7 Skanstull Närvarande: Luise Nrdenberg (rdförande, vid tangenterna), Mats Göranssn, Thérèse

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Mats, Jenny och Marcus skall kolla så att de har access till banken i dagsläget.

Mats, Jenny och Marcus skall kolla så att de har access till banken i dagsläget. Prtkll Styrelsemöte 2 Dag: 2016-01-13 Tid: 18.30-21.30 Plats: Hans ch Lena Hedström Närvarande: Mats Jhanssn, Marcus Pallvid, Jenny Längström Elamssn, Hans Hedström, Christf Sjökvist 1. Mötets öppnande

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00 Myndighetsnämndens för teknik ch miljö AU Myndighetsnämndens för teknik ch miljö Plats ch tid för sammanträdet Arbetsutskttet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna trg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Delårsrapport. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se

Delårsrapport. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se Delårsrapprt 2015 Ft; Jakb Dahlström ljusdal.se Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Fullmäktigemål 6 Eknmisk översikt 8 Eknmiska sammanställningar Resultaträkning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

ANSLAG/BEVIS. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Samhällsbyggnadskontoret, bygg- och miljö Sala-Heby

ANSLAG/BEVIS. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Samhällsbyggnadskontoret, bygg- och miljö Sala-Heby SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (21) 10 maj 2016 Plats ch tid Barn ch urbildnings knferensrum, Heby kmmun kl. 09.00 10.00 Beslutande Mats Jennische (M), rdförande Christer Jhanssn (LP) Bengt Gårdenbrg (C) Olf

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7 .. l 'l 2014-05- 7 ARSREDOVISNING - Verksamhetsberättelse ch bkslut för 2013 sekretariatet Skåne Nrdväst Drttninggatan 7 A SE-251 89 Helsingbrg Skanenrdvast.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning............................

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner Integratinshandledning eped - Sid 1/13 Innehåll Syfte... 3 Terminlgi... 3 Bakgrund... 3 Innehåll... 4 Syfte med en läkemedelsinstruktin... 4 Hur är en läkemedelsinstruktin uppbyggd?... 4 Arbetsprcess inm

Läs mer

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER NHP-SATSNINGEN ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER Utvärdering av en riktad satsning i Västerbtten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården ch i kmmunerna Scialpsykiatriskt

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala Heby, 10 oktober kl. 09.30 ANSLAG/BEVIS

Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala Heby, 10 oktober kl. 09.30 ANSLAG/BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (10) Plats ch tid Ebbasalen, Sala kmmun 13.00 14.30 Beslutande Mats Jennische(M), rdförande Olf Nilssn(S), vice rdförande Margaretha Quistberg (S) Per Erikssn (C) Per Mattssn (V)

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP WWW.SGBC.SE MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP INLEDNING 3 mars 2014 I detta dokument sammanställs hårda och mjuka fakta om Miljöbyggnad i form av en bruttolista

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala Heby, 26 juni kl. 13.00 ANSLAG/BEVIS

Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala Heby, 26 juni kl. 13.00 ANSLAG/BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (18) Plats ch tid Stra knferensrummet, Heby kmmun 09.00 11.00 Beslutande Mats Jennische(M), rdförande Christer Jhanssn (LP) Inger Ingstedt (C) Olf Nilssn (S), vice rdförande Margatetha

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

SABO välkomnar och inleder mötet. Dagordningen som följer godkändes:

SABO välkomnar och inleder mötet. Dagordningen som följer godkändes: Mötesprtkll SABOs rådgivande energigrupp Tid: 2012-03-01 kl 9:30-15:30 Plats: SABO Närvarande: Förhindrade: Inledning: Kenneth Ahlström, Kpparstaden Carina Herbertssn, Växjöhem Ulla Jansn, MKB Bertil Lundström,

Läs mer

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan

Alternativbeskrivning för VA och väg samt terminalfrågan för ch väg samt terminalfrågan Gdkännande Urvalet av alternativ gdkänt för spridning av styrgruppen 2003-12-02. Dkumentet gdkänt för spridning ch publicering på Internet, 2003-12-19 av prjektledaren Trsten

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatorer, tillgänglighet och miljö

Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatorer, tillgänglighet och miljö Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatrer, tillgänglighet ch miljö Sidan 1 (5) Målrelaterad ersättning för kvalitetsindikatrer, tillgänglighet ch miljö 1. Inledning Denna bilaga beskriver Indikatrerna

Läs mer

Lägesrapport 2 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 2 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2011-12-22 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Bverket/ Pstadress: Stadsbyggnadskntret Upplands Väsby kmmun 194 80 Upplands

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Nyheter och ändringar i Adela Gymnasieskola 4.2.0

Nyheter och ändringar i Adela Gymnasieskola 4.2.0 Nyheter ch ändringar i Adela Gymnasieskla 4.2.0 Publicerad 2012-05-03 Tersus Sklsystem AB Lilla Nygatan 2, 411 08 Götebrg Tel: 031-85 70 50 Förändringar vid betygshantering Adela är nu uppdaterat ch följer

Läs mer

Build Up Skills Sverige - Yrkesarbetare i den svenska byggindustrin, BUSS

Build Up Skills Sverige - Yrkesarbetare i den svenska byggindustrin, BUSS EM2000 W-4.0, 2010-11-17 MINNESANTECKNINGAR 1 (11) Datum Build Up Skills Sverige - Yrkesarbetare i den svenska byggindustrin, BUSS Kick-ff ch referensgruppsmöte 1, 2011-11-30, Stckhlm, WSP Glben Nästa

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...

Läs mer

Dalastrategi för Lågenergibyggande

Dalastrategi för Lågenergibyggande Dalastrategi för Lågenergibyggande Bakgrund Enligt EU direktiv 2010/31/EG kallat EPBD2 ska alla nya offentliga byggnader senast 2019 och övriga 2021 vara sk Nära Noll Energibyggnader. Enligt regeringens

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning

Tjänstebeskrivning. Tjänsteöversikt. Omfattning för Copilot Optimize-tjänster. Co ilot Optimize CAA-1000. Omfattning Tjänstebeskrivning C ilt Optimize CAA-1000 Tjänsteöversikt Denna Tjänstebeskrivning ("Tjänstebeskrivningen") ingås mellan dig, kunden, ("dig" eller "Kunden") ch den Dell-enhet sm identifierats på din faktura

Läs mer