Remiss Miljöprogram för byggnader

Transkript

1 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska fastställas av kmmunfullmäktige. Vidare föreslås att prgrammet ska gälla från ch med den 1 juli 2013 samt att det ska ingå i ägardirektiven för kmmunala blag. I detta följebrev redvisas viss bakgrundsinfrmatin ch överväganden sm ligger till grund för Miljöprgram för byggnader under följande rubriker: Bakgrund Val av kriterier Lkal anpassning av valda kriterier Svårighetsgrad hs valda kriterier Eknmiska knsekvenser Synpunkter på Miljöprgram för byggnader ska vara Miljö- ch stadsbyggnadskntret, Stadshuset, Värnam tillhanda senast den 31 december 2012 (via pst eller e-pst: milj-stadsbyggnad@varnam.se). Bakgrund Viktiga principiella utgångspunkter för arbetet har varit följande: För att främja en helhetsbedömning av ett hållbart byggande ska kmmunens krav mfatta flera kriteriemråden än energi. Redan frmulerade ch etablerade kriterier på natinell nivå ska användas för att bidra till en enhetlig kravbild för ett hållbart byggande i Sverige. Kriterierna ska vara flexibla för att möjliggöra lkal anpassning av kravnivåer berende på mrådets karaktär. En skattefinansierad kntrllrganisatin ska så långt sm möjligt undvikas. Syftet med kriterierna ska vara att lyfta nivån beträffande miljöanpassat byggande i kmmunen. Ansvaret för att driva utvecklingen vidare med utgångspunkt från angiven nivå ligger även frtsättningsvis på branschen. Kraven bör i första hand mfatta byggnadens utfrmning eftersm det pågår ett arbete med att ta fram rutiner för en hållbar stadsutveckling för användning vid detaljplanering ch explateringar. B E S Ö K S A D R E S S Stadshuset P O S T A D R E S S Värnam T E L E F ON vx O R G N R E P O S T milj-stadsbyggnad@varnam.se W E B B P L A T S T E L E F A X B A N K G I R O

2 2 (9) Miljöprgram för byggnader mfattar miljökrav på byggnadens utfrmning ch ska ses sm ett av flera verktyg för att åstadkmma ett hållbart byggande från både scialt, eknmiskt ch miljömässigt perspektiv. Kmmande rutiner för en hållbar stadsutveckling ska ckså utgöra ett viktigt verktyg. Även m utgångspunkten för arbetet med Miljöprgram för byggnader har varit att ha ett brett anslag beträffande kravmråden utgör energimrådet en central del. Bakgrunden till diskussiner m behv av natinellt skärpta krav för mer energieffektivt byggande utgörs bl.a. av följande: - en snabb utveckling inm energieffektivt byggande där ett antal byggherrar numera uppför byggnader vars energibehv för uppvärmning är väsentligt lägre än gällande BBR ch menar att detta är eknmiskt försvarbart. - EUs direktiv 1 m att byggnader sm ska uppföras efter 2018/2020 ska vara nära-nllenergibyggnader, ett begrepp sm det dck överlåts åt medlemsländerna att själva detaljutfrma. De två mest berörda myndigheterna (Bverket ch Energimyndigheten) har i denna fråga haft lika uppfattning m hur snabbt utvecklingen kan ske. I Energimyndighetens rapprt till regeringen anges nivån 55 kwh/m 2 för icke elvärmda byggnader ch följande förslag till strategi anges: I. mycket energieffektivt klimatskal II. mycket energieffektiva installatiner III. lkal förnybar energi - många kmmuner anger, i samband med upplåtelse av mark ch i explateringsavtal, detaljerade energi- ch miljökrav med syftet att åstadkmma en hållbar utveckling. Bl.a. med anledning av vanstående har en statlig byggkravsutredning initierats av bstadsministern 2. Beträffande Sveriges tlkning av begreppet nära-nllenergibyggnader har regeringen i skrivelse den 29 mars 2012 angett följande: Det finns idag inte tillräckligt underlag för att ange en kvantifierad riktlinje för hur långtgående skärpning sm skulle kunna bli aktuell, utan detta ska bedömas på ett gediget underlag baserat på bl.a. utvärdering av befintliga lågenergibyggnader, vissa demnstratinsprjekt av nya energieffektiva byggnader, eknmisk analyser m.m.kmmande översyner av BBR kmmer att leda till sådana successiva skärpningar sm är miljömässigt, fastighetseknmiskt ch samhällseknmiskt mtiverade. En första kntrllstatin avseende detta är år Kmmunen är en viktig aktör både sm fastighetsägare ch i egenskap av kmmun med möjlighet att på lkal nivå verka för en hållbar utveckling. Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden anser att gällande lagstiftning för byggnader idag inte utgör tillräckligt tydliga ch effektiva styrmedel för att åstadkmma ett hållbart byggande. Även m regeringen enligt van har aviserat en översyn 2015 finns inga indikatiner på hur str skärpning av kraven sm kan bli aktuell. Det innebär att kmmunen har en viktig rll att spela för att skapa kmpletterande styrmedel sm tillsammans med gällande lagstiftning kan bidra till önskad utveckling. Det är ett strt antal kmmuner sm har gjrt samma bedömning i denna fråga. En SKL-undersökning från 2011 visar att mkring 60 % av kmmunerna (56 % svarade) ställer energikrav på bebyggelse vid explatering när kmmunen äger marken. 15 % har angett att de gör det i hög utsträckning. Omkring 30 % av de svarande kmmunerna medverkar även 1 EUs direktiv m byggnaders energiprestanda 2010/31/EU 2 Översyn av vissa byggfrågr. Scialdepartementet, Dir 2011:100.

3 3 (9) till frivilliga överenskmmelser m energiprestanda i ny bebyggelse på ej kmmunägd mark. Värnam kmmun har genm nedanstående arbetsgrupp från Miljö- ch stadsbyggnadskntret ch Finnvedsbstäder deltagit i Länsstyrelsens prjekt Hållbart byggande ch resultatet av arbetet redvisas i Miljöprgram för byggnader. Frida Fälth, planarkitekt Stina Gf, miljöstrateg Peter Ringberg, explateringsingenjör Per-Magnus Rylander, fastighetschef Finnvedsbstäder AB Ulf Segelström, byggnadsinspektör Val av kriterier Sm framgår van har det varit viktigt att i så str utsträckning sm möjligt använda kravnivåer sm används i övriga landet. Detta för att så långt sm möjligt bidra till en enhetlig kravbild för ett hållbart byggande i Sverige. Det finns idag ett antal kmmuner sm har fastställt kmmunspecifika kriterier sm i större eller mindre utsträckning bygger på andra kmmunala kriterier eller på lika typer av certifieringssystem. I tabell 1 redvisas några exempel på kmmuner sm har fastställt mer långtgående energikrav än vad lagen kräver. Tabell 1. Tillämpade lkala energikrav i några kmmuner; Västerås, Götebrg, Nrra Djurgårdsstaden i Stckhlm, Malmö/Lund, Jönköping, Tyresö, Örebr, Nynäshamn, Nacka. Byggnadstyp: småhus (S), flerbstadshus (F) ch lkaler (L). Feby=Frum för Energieffektiva Byggnader, MB=Miljöbyggnad. Källa: Atn Teknikknsult AB, 2012, Energieffektivt byggande möjligheter ch hinder för högre krav. Tabellen har till hö kmpletterats med föreliggande förslag till nya krav enligt Miljöbyggnad silver- respektive guldnivå inklusive föreslaget tilläggskrav. I tabellen redvisas även föreliggande förslag till nya krav i enlighet med Miljöbyggnad inklusive föreslaget tilläggskrav, se rubrik Lkal anpassning av valda kriterier nedan. Inm ramen för prjektet Hållbart byggande har systemen i Malmö/Lund, Götebrg ch Stckhlm studerats mer i detalj. De principiella utgångspunkter sm redvisats under rubriken Bakgrund gjrde att arbetet relativt tidigt inriktades på att hitta ett lämpligt certifieringssystem med tredjepartscertifiering. I figur 1 redvisas de vanligaste certifieringssystemen med kppling till hållbart byggande.

4 4 (9) Figur 1 De vanligaste certifieringssystemen med kppling till ett hållbart byggande i Sverige. Med aspekter avses antal kriteriemråden sm systemet mfattar, se även tabell 2. Källa: WSP. Mtiv till varför certifieringssystem används av byggherrar är bl.a. följande: Minskad miljöpåverkan från byggnaden. Miljöarbetet blir tydligt i prjektet - visar miljöambitin. Enkelt att kmmunicera (internt ch externt). Miljöcertifiering ger publicitet ch bidrar till marknadsföringen. Minskad energikstnad ch därigenm driftkstnad. Kntrll på ch bättre inmhusmiljö. Nöjdare hyresgäster/brukare. Ökat värde på fastigheten (vakansgrad, hyresintäkter). Framtida incitament (försäkringar, lånevillkr etc). De vanligaste certifieringssystemen sm studerats är LEED (USA), BREEAM (Strbritannien), Green Building (EU), Svanen (Nrden) samt Miljöbyggnad (Sverige). I tabell 2 redvisas de kriteriemråden sm lika certifieringssystem behandlar. Energianvändningen är en viktig del i ett miljöklassningssystem men även hälsfrågan bedöms vara mycket angelägen att arbeta med. I Sverige tillbringar vi % av vår tid inmhus vilket medför att luftkvaliteten ch inmhusklimatet i övrigt är mycket viktigt för vårt välbefinnande. Att välja bra material i våra byggnader är angeläget både från häls- ch miljösynpunkt. Områdena energi, innemiljö ch materialval bedöms således vara mycket angelägna mråden att kvalitetssäkra ch dessa mråden bedöms hanteras på ett bra sätt i Miljöbyggnad. Tabell 2 Kriteriemråden sm lika certifieringssystem behandlar. Källa WSP.

5 5 (9) Green Building har uteslutits med anledning av att enbart energikriterier har bedömts vara för begränsat för att definiera hållbart byggande. LEED ch BREEAM innehåller kriteriemråden sm kmmer att hanteras i andra sammanhang, exempelvis i arbetet med rutiner för en hållbar stadsutveckling. Beträffande Svanen finns endast en kriterienivå ch den uppfyller därmed inte önskemålet m flexibilitet för att möjliggöra lkal anpassning inm kmmunen. Miljöbyggnad har bedömts vara det certifieringssystem sm är bäst anpassat efter svenska förhållanden. Systemet har önskad flexibilitet ch bedöms även innehålla de mesta centrala delarna för att definiera ett hållbart byggande. Användningen av ett natinellt certifieringssystem sm Miljöbyggnad bidrar till en enhetlig kravbild ch kmmunen behöver inte heller bygga upp en skattefinansierad kntrllrganisatin eftersm kraven följs upp genm en tredjepartscertifiering. Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden bedömer därför sammantaget att Miljöbyggnad är det mest fördelaktiga systemet att använda i Värnam kmmun. Det kan även knstateras att flera byggherrar i länet redan valt att använda sig av Miljöbyggnad, exempelvis Fastighets AB Crallen, Ekblads fastighets AB, Vätterhem, Riksbyggen samt HSB. Lkal anpassning av valda kriterier En av de mest centrala aspekterna i ett miljöklassningssystem är energianvändning. I tabell 3 redvisas en översiktlig jämförelse mellan några lika förekmmande kravnivåer beträffande energianvändning. De byggherrar sm är intresserade av att arbeta vidare mt s.k. nära-nllenergibyggnader bör premieras i utvärderingsmdeller sm används vid t.ex. marktilldelning ch upphandling.

6 6 (9) Tabell 3 Översiktlig jämförelse av några lika förekmmande kravnivåer beträffande energianvändning i svenska system (bstäder). Sverige har ännu inte fastställt vad Nära Nll Energibyggnader ska innebära. Uppvärmning med el (kwh/m 2, A temp ) BBR19 (zn III) Minihus Feby Miljöbyggnad silver 52 (41 2 ) 68 Miljöbyggnad guld 50 (36 2 ) 58 Passivhus Feby Nära Nll Energibyggnader?? Annan uppvärmning (kwh/m 2, A temp ) 1 Frum för Energieffektiva Byggnader. 2 Med föreslaget tilläggskrav i Värnam kmmun. De kravnivåer sm används av Miljöbyggnad bedöms vara lagm drivande i förhållande till BBR vid annan energikälla än el. Den principiella utgångspunkten att använda redan etablerade kriterier istället för att skapa egna sådana har vägt tungt ch kmpletterande krav har därför så långt sm möjligt undvikits. I ett avseende har det dck bedömts att Miljöbyggnads kriterier har sådana brister att ett kmpletterande krav är mtiverat. Detta gäller indikatr 1 Energianvändning beträffande uppvärmning med el. Följande tilläggskrav föreslås därför gälla: För indikatr 1 Energianvändning ska den prcentuella reduktin i förhållande till BBR sm gäller för annan uppvärmning än el även tillämpas för el. I bilaga 1 till Miljöprgram för byggnader finns en mer detaljerad redvisning av de överväganden sm ligger till grund för van nämnda lkala kmplettering av de kriterier sm finns i Miljöbyggnad. Svårighetsgrad valda kriterier Infrmatin m erfarenheter av att arbeta med de 15 indikatrerna sm stadskntret fått tillgång till visar på att det rent teknisk inte är några större prblem att uppfylla varken guld- eller silvernivån. Detta gäller under förutsättning att man beaktar kraven i gd tid i planeringsprcessen ch att rätt kmpetens finns. Det bedöms dck svårare att uppnå guldnivån på indikatr Energianvändning för lkaler jämfört med bstäder. Den indikatr sm kanske upplevs svårast att uppfylla är guldnivån på indikatr 15: Utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektinens kriterier förekmmer inte i de dkumenterade byggvarrna i lggbken. Anledningen till detta är att det för närvarande är svårt att hitta t.ex. fgmassr sm uppfyller detta krav. Å andra sidan kan den ttala guldnivån uppnås även m man endast lyckas nå silver för indikatr 15. Eknmiska knsekvenser De kravnivåer sm miljö- ch stadsbyggnadsnämnden föreslår beträffande energianvändning ligger i nivå med de kriterier sm under våren 2012 fastställts av Örebr kmmun ( Riktlinjer för energikrav vid försäljning av kmmunal mark ch vid kmmunalt byggande , Ks 64/2012). Inm ramen för det arbetet har en redvisning av samhällseknmiska knsekvenser tagits fram sm en del av tjänsteskrivelsen i ärendet. Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden bedömer därför att den utredning sm Örebr kmmun genmfört även bör kunna ligga till grund för arbetet i Värnam. Nedanstående redvisning bygger därför i str utsträckning på det material sm tagits fram av Örebr kmmun.

7 7 (9) I tabell 4 redvisade faktrer kan påverka m man väljer att bygga enligt BBRs krav eller enligt Miljöbyggnad (inklusive tilläggskrav), men framför allt kmmer bendekstnaden att påverka valet. Bendekstnadens utveckling är dck berende av flera faktrer, främst räntenivå ch energiprisökning, vars utveckling bygger på mer eller mindre säkra prgnser. Graden av lönsamhet berr ckså på lönsamhetskrav ch vilken systemlösning sm valts sm jämförelse. Tabell 4 Faktrer sm kan påverka intresset att bygga mer energieffektivt än vad Bverkets byggregler anger. Källa: Örebr kmmun. Psitivt/negativt Högre andrahandsvärde + Högre nggrannhet i byggprcess + Högre kvalitet på byggmaterial + Bättre inmhusklimat + Lägre ljudnivå + Mätuppföljning Fel ch brister upptäcks tidigt. + Lägre driftkstnader + Kmmunen är föregångare med höga miljöambitiner + Högre investeringskstnad - Svårare att få lån med bankens standardkalkyler - Installatin av mindre beprövad teknik - Kmmunen har egna ch höga energikrav - Bendekstnad?? Det finns ingen samstämmig bild av de eknmiska knsekvenserna vilket belyses med följande. - Enligt en frskningsrapprt från KTH 3 rörande investering, drifteknmi ch energianvändning i energieffektiva byggprjekt där investerare ch bstadsblag tillfrågats, beräknas den genmsnittliga extra kstnaden för lågenergihus för närvarande vara cirka 6 prcent. Driftskstnaden beräknas emellertid bli betydligt lägre. Dessutm säkras ckså att man uppnår kvalitativa mål ch framtida energibesparingar genm de högre kraven på byggmaterialens kvalitet ch på nggrannheten i byggnatinen. Studien visar att det med nuvarande energipriser ch den 6 % extra investeringskstnaden 4 för lågenergihus, inte finns någn signifikant skillnad mellan dessa ch knventinella hus på krt sikt (det vill säga upp till fem år) men sedan blir värdeutvecklingen ch eknmin i energieffektiva hus bara bättre ch bättre ju längre tiden går. - Företaget ByggVesta prjekterar för 10 prcent högre energianvändning än passivhus (de prjekterar för 55 kwh/m 2, d.v.s. strängare än föreslagen guldnivå för Värnam kmmun sm är 58 kwh/m 2 ) utan att detta kräver extra investering jämfört med knventinellt byggande. - Branschrganisatinen Sveriges Byggindustrier anser att Bverkets skärpning av energikraven (BBR 2011) är allt för försiktig ch rganisatinen har nyligen publicerat en rapprt 5 sm handlar m att gå ett steg vidare ch bygga plusenergihus, passivhustekniken anses numera etablerad. - Örebrbstäder AB bedömer att byggkstnaden ökar med 5-10 % jämfört med BBR 2009, men driftkstnaderna blir lägre. Det kan dck medföra ökade bendekstnader, men eftersm hyresintäkterna avgör marknadsvärdet medför 3 Grönt byggande bevisat lönsamt, Zalejska-Jnssn, KTH 2011, frskningsprjekt bekstat av NCC ch Svenska Byggbranschen. 4 Jämfört med BBR 2009 (110 kwh/m 2 ch år). Från 2012 gäller lägre nivåer. 5 Dags att leverera! Från passivhus till energirika byggnader, Sveriges Byggindustrier 2011

8 8 (9) detta knappast att fastighetsägare väljer att bygga i en annan kmmun. Örebrbstäder bygger dck redan nästan i nivå med föreslagna krav. - Energimyndigheten 6 med flera uppger att det gjrts flera utvärderingar sm visar att det är eknmiskt lönsamt att bygga lågenergibyggnader/passivhus, jämfört med att bara följa byggreglerna. Myndigheten infrmerar 7 ckså ptentiella småhusbyggare att livscykelkstnaden, jämfört med ett standardhus, är densamma för ett lågenergihus ch lägre för ett passivhus. - Bverket är av en annan uppfattning ch anser att det inte finns några undersökningar sm gjrts på ett transparent ch systematiskt sätt ch att det framför allt förekmmer brister i de eknmiska utvärderingarna. - Branschrganisatinen Sveriges Byggindustrier Regin Mellan uppger att fastighetsägare, småhusbyggare m.fl. anser att ju tuffare krav dest dyrare ch följden blir att det byggs mindre. I de van refererade bedömningarna har inte miljönyttan räknats in i de eknmiska kalkylerna, någt sm Naturvårdsverket påpekat. Ytterligare en påverkande, men svårbedömd faktr, är den dynamiska effekten av skärpta energikrav sm driver på den tekniska utvecklingen. Energimyndigheten bedömer att denna mställningstakt för närvarande är hög, vilket tvingar ned priset på mer energieffektiv teknik ch lösningar. Kstnaderna kmmer att sjunka allt eftersm branschen lär sig, det sm idag är ny teknik är inm några år standard. En viktig eknmisk knsekvens av att bygga ett energieffektivt hus, ch därmed även större nggrannhet ch kvalitet i byggprcessen, är ett högre andrahandsvärde jämfört med hus byggda enligt BBR-kraven. Eftersm den ptentiella andrahandsköparen gör sin kalkyl utifrån bendekstnaden, stiger husets försäljningsvärde i takt med stigande energipriser. En återstående fråga är vilken acceptans det finns hs den enskilde medbrgaren för ökade bendekstnader sm en knsekvens av en mer energieffektiv bstad. I en SIFO-undersökning 2008 m hur svenska flket vill b i en nära framtid framkm att: 62 % är beredda att betala extra för ett klimatvänligt bende. I åldrarna år är 78 % beredda att betala extra. Klimatberedskapen är någt bättre hs kvinnr än hs män. Intresset är större i ch kring strstäderna än i resten av landet. Mt bakgrund av vanstående, ch att livscykelkstnaden till 20 prcent är byggkstnader ch 80 prcent drift-, underhåll ch energikstnader, finns det knappast skäl att förvänta sig att företag sm bedriver kmmunalt finansierad verksamhet väljer att etablera sig i en annan kmmun på grund av tuffare energikrav. Enligt en rapprt från Trafikanalys finns ckså anledning att anta att andra faktrer väger tyngre vid val av etableringsrt. Förutm van redvisade eknmiska knsekvenser tillkmmer certifieringsavgiften ch det administrativa arbete sm en certifiering innebär. De avgifter sm är kpplade till en certifiering enligt Miljöbyggnad bedöms vara rimliga. Oavsett vilket kriteriesystem sm väljs ch avsett m granskning sker av tredje part eller av skattefinansierad kntrllrganisatin måste verifiering av 6 Bverkets remissammanfattning Revidering av avsnitt 9 Energihushållning i Bverkets byggregler, BBR (BFS 1993:57) 7 Energieffektiva småhus, en marknadsöversikt för dig sm ska bygga nytt. Energimyndigheten 2011.

9 9 (9) kriterieuppfyllnad ske. Kstnaden för detta bedöms ckså rimlig jämfört med t.ex. LEED eller BREEAM sm är mer mfattande system, se tabell 5. Tabell 5 Uppskattning av kstnader sm är kpplade till lika certifieringssystem. Kstnaden för samrdnare ch extra beräkningar avser de fall då egen kmpetens saknas ch tjänsten för att samrdna certifieringsarbetet måste köpas. Källa: Bengt Dahlgren AB. I Miljöprgram för byggnader anges att Värnam kmmun ska bli medlem i Sweden Green Building Cuncil för att på så sätt kunna vara delaktig i arbetet med att vidareutveckla kriterierna för Miljöbyggnad. Kstnaden för ett medlemskap uppgår till kr/år ch medel för medlemskapet förslås tillföras miljö- ch stadsbyggnadskntret. Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden Värnam Kmmun