Ji Stockholms läns landsting

Transkript

1 Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) LS Landstingsstyrelsen B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning Landstinget har fått möjlighet att yttra sig till Miljödepartementet över Naturvårdsverkets förslag m nya etappmål i miljömålssystemet. Förslag till beslut Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta att avge yttrande till Miljödepartementet över Naturvårdsverkets förslag till nya etappmål i miljömålssystemet, enligt bilagt förslag. Landstingsrådsberedningens mtivering Landstingsstyrelsen är psitiva till Naturvårdsverkets förslag till nya etappmål. För att nå målen behöver dck åtgärderna kpplas tydligare till styrmedel ch uppföljningar. De föreslagna etappmålen är relevanta både utifrån ett miljöperspektiv ch ett flkhälsperspektiv, då de bidrar till att minska miljöns ch beflkningens expnering för miljö- ch hälsskadliga förreningar. För landstinget finns det några särskilt angelägna frågr. Det gäller bland annat återvinning av plast inm sjukvården. Inm sjukvården finns stra flöden av plastartildar av gd kvalitet, sm inte kan hanteras i dagens plaståtervinningssystem. Det vre därför önskvärt att de branschdialger sm Naturvårdsverket föreslår att genmföra innefattar dessa perspektiv. En annan angelägen fråga är återanvändning av bland annat möbler. Det vre önskvärt med fler förslag på åtgärder ch styrmedel sm förenklar ch möjliggör ökad återanvändning. Landstinget har nyligen

2 Stckhlms läns landsting 2(2) SKRIVELSE LS lanserat en webtjänst för intern förmedling av möbler ( men även samverkan kring återanvändning med andra ffentliga aktörer, t.ex. kmmuner, brde vara möjlig. En utredning m hur återanvändning för ffentliga aktörer kan förenklas ur ett juridiskt perspektiv vre därför psitivt. Bestämmelser i kmmunallagen gör till exempel att det är en kmplex prcess att avyttra skattefinansierat material till persnal, andrahandsmarknader eller till andra ffentliga eller privata aktörer. Ett tredje angeläget mråde är utfasning av farliga ämnen i textilier, där ökad kunskap ch kntrll av farliga ämnen är en viktig åtgärd. Landstinget ser det sm önskvärt med ett kunskapsstöd kring nya ämnen ch utveckling i branschen för att stödja vårt utfasningsarbete. Vidare behövs styrmedel sm styr mt teknikutveckling för att möjliggöra ökad återvinning av textilier. Ett fjärde angeläget mråde är förrenade markmråden sm utgör ett ht mt människrs hälsa. Barn, främst små barn, är särskilt utsatta eftersm de kan stppa förrenad jrd i munnen. Förrenad jrd har tidigare även använts sm fyllnadsmassr vid byggande. Det är därför vanligt förekmmande i strstadsmiljöer att starkt förrenade markmråden kan påträffas i nära anslutning till tätbebyggelse sm till exempel bstadsuteplatser, skl- ch försklgårdar, lekplatser ch rekreatinsmråden. Mål ch återgärder för förrenade markmråden bör kmpletteras. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 13 maj 2014 Förslag till yttrande den 13 maj 2014 Redvisning av regeringsuppdrag "Förslag till nya etappmål", Naturvårdsverkets skrivelse den 16 december 2013 Trbjörn Rsdahl

3 Stckhlms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö ch reginplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Handläggare: Ulrika Palm Ankm Stckhlms läns landsting Landstingsstyrelsen 'kdkx EJ Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet Ärendebeskrivning Landstinget har fått möjlighet att yttra sig till Miljödepartementet över Naturvårdsverkets förslag m nya etappmål i miljömålssystemet. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 13 maj 2014 Förslag till yttrande den 13 maj 2014 Redvisning av regeringsuppdrag "Förslag till nya etappmål", Naturvårdsverkets skrivelse den 16 december 2013 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande till Miljödepartementet över Naturvårdsverkets förslag till nya etappmål i miljömålssystemet, enligt bilagt förslag. Förvaltningens förslag ch mtivering Sammanfattning Alla Naturvårdsverkets förslag till nya etappmål, inklusive förslag till åtgärder, styrmedel ch uppföljning, är relevanta ur både ett miljöperspektiv ch ett flkhälsperspektiv, då de bidrar till att minska miljöns ch beflkningens expnering för miljö- ch hälsskadliga förreningar. Förvaltningen har i förslaget till yttrande refererat till det miljöarbete ch flldiälsarbete sm bedrivs inm landstinget, samt lämnat synpunkter ch förslag till kmpletteringar ch förtydliganden av Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål.

4 Stckhlms läns landsting 2(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Bakgrund Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för år 2013 i uppdrag att ta fram förslag till nya etappmål i miljömålssystemet. De föreslagna etappmålen skulle åtföljas av förslag till åtgärder ch styrmedel samt förslag på hur de kan följas upp. I uppdraget ingick att redvisa knsekvensanalyser ch analyser av förslagens kstnadseffektivitet. Naturvårdsverkets förslag till etappmål är följande: Etappmål för ökad återanvändning ch materialåtervinning av avfall År 2020 tas materialet i avfallet från hushåll ch verksamheter till vara så långt sm möjligt samtidigt sm påverkan på ch risker för hälsa ch miljö minimeras. - Minst 60 prcent av avfallet från hushåll ch mtsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. Det är enkelt för hushåll ch verksamheter att lämna prdukter till återanvändning ch avfall till förberedelse för återanvändning. Landsting ch branscher med en betydande ptential att bättre ta vara på materialet i avfallet har tagit fram branschspecifika avfallsmål. Etappmål för minskad mängd matavfall Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utm primärprduktinen. Inm primärprduktinen ska det finnas en handlingsplan för minskat prduktinssvinn senast år Etappmål för textilier ch textilavfall År 2020 är kretslppen för textilier så långt sm möjligt resurseffektiva ch fria från farliga ämnen. Senast år 2018 finns lättillgängliga insamlingssystem sm säkrar att textilier i första hand återanvänds. - År 2020 återanvänds 40 % av de textilier sm satts på marknaden. - År 2020 materialåtervinns 25 % av de textilier sm satts på marknaden, i första hand till nya textilier. - Senast år 2020 underlättas kretslppet för textilier av att särskilt farliga ämnen ch andra ämnen med önskade egenskaper inte förekmmer i nyprducerade textilier. Etappmål för efterbehandling av förrenade mråden - Minst 25 % av mrådena med mycket str risk för människrs hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.

5 Stckhlms läns landsting 3(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Minst 15 % av mrådena med str risk för människrs hälsa eller miljön är åtgärdade år Användningen av annan teknik än schaktning följt av depnering, utan föregående behandling av massrna, har ökat år Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Senast år 2018 är styrmedel beslutade sm minskar beflkningens expnering för kadmium via livsmedel. Överväganden Landstingsstyrelsens förvaltning anser att det är psitivt att Naturvårdsverket sätter etappmål för dessa, för landstinget, mycket angelägna mråden. Förvaltningen anser att det är viktigt att tydligare kppla åtgärder till styrmedel, ch att Naturvårdsverket skulle kunna föreslå fler eknmiska incitament. Förvaltningen menar att uppföljning av etappmålen är mycket viktigt ch att det är bra att Naturvårdsverket utpekas sm ansvarig för uppföljning av de flesta av etappmålen. Förvaltningens överväganden ch synpunkter kpplat till de lika etappmålen återfinns i bilagt förslag till yttrande. I ärendets beredning har SLL Tillväxt, miljö ch reginplanering (TMR) samrdnat landstingets yttrande i ärendet. Synpunkter har kmmit in från Miljömedicinska enheten (SLSO) samt trafikförvaltningens avdelning för hållbar utveckling. Eknmiska knsekvenser av beslutet Beslutet medför inga eknmiska knsekvenser. Miljöknsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöplitiska prgram har hänyn till miljön beaktats ch slutsatsen är att det inte är relevant med en miljöknsekvensbedömning i detta ärende. Tiv Heins Landstingsdirektör Peter Haglund Direktör SLL Tillväxt, miljö ch reginplanering

6 Stckhlms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsen FORSLAG TILL YTTRANDE LS Miljödepartementet Stckhlm Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet Inledning Stckhlms läns landsting (nedan kallat landstinget) har sedan mer än 20 år arbetat aktivt med miljömål genm miljöplitiska prgram ch miljöledningssystem. Ett flertal av de etappmål sm Naturvårdsverket föreslagit har kppling till det miljöarbete sm landstinget utför ch de synpunkter sm framförs är relaterade till detta men även till det frskningsdrivna arbete kring flkhälsa sm bedrivs inm landstinget. Synpunkter Allmänt Stckhlms läns landsting anser att förslagen till etappmål är relevanta, både ur ett miljöperspektiv ch ur ett flkhälsperspektiv. Etappmålen bidrar till att öka resurseffektiviteten i samhället ch minska miljöns ch beflkningens expnering för miljö- ch hälsskadliga förreningar. Landstinget har synpunkter ch förslag på kmpletteringar enligt nedanstående sm ansluter till uppställningen i Naturvårdsverkets redvisning "Förslag till nya etappmål". Allmänt anser landstinget att det är viktigt att tydligare kppla åtgärderna till styrmedel ch att Naturvårdsverket därför skulle kunna föreslå fler eknmiska incitament. Landstinget anser även att det är bra att ansvar för uppföljning är utpekat för etappmålen. Ökad återanvändning ch materialåtervinning av avfall Stckhlms läns landsting ser det sm psitivt att ambitinsnivån höjs kring återvinning ch återanvändning av avfall. Målsättningarna i förslaget är i linje med Stckhlms läns landstings miljömål m ökad resurseffektivitet ch att nå högre upp i avfallshierarkin. Målnivån i etappmålet m 60 prcent innefattar även bilgisk behandling av avfall. Landstinget arbetar med utsrtering av matavfall sm en viktig

7 Stckhlms läns landsting 2(5) FÖRSLAG TILL YTTRANDE LS åtgärd, både för att minska avfall till förbränning ch för att prducera bigas ch bigödsel. Utsrteringen leder till ökad återvinningsgrad men även till en ökad medvetenhet kring matsvinn. Många verksamheter sm börjar med att srtera ut matavfall väljer sedan att arbeta vidare med att minska matsvinnet. Landstinget menar därför att utsrtering av de huvudsakliga matavfallsströmmarna brde anges sm ett tydligt åtgärdsförslag i etappmålet. Landstinget håller med Naturvårdsverket m värdet av att ha dialg med landsting ch andra branscher kring återvinning ch återanvändning, samt att branschspecifika avfallsmål ska utfrmas. Dck bör dessa dialger ch målnivåer mfattar alla ffentliga verksamhetsutövare. Cirka prcent av avfallet från landstingets sjukhus går idag till förbränning ch återvinningsgraden är alltså betydligt lägre än från hushållen. Det berr inte primärt på bristfällig avfallshantering utan på att sjukhusens avfall skiljer sig så mycket från hushållens ch idag inte kan återvinnas i samma utsträckning. För att höja återvinningen måste investeringar ske i förbättrade återvinningstekniker ch lgistiklösningar för att möjliggöra återvinning av mer kmplexa avfallsflöden, inte minst av plastförpackningar ch plastprdukter. Källsrteringen inm landstinget fungerar dck generellt bra ch är en viktig fråga i det lkala miljömålsarbetet i landstingets verksamheter. Design för ökad återanvändning ch återvinning är ckså viktigt i detta perspektiv. Inm sjukvården finns stra flöden av plastartildar av gd kvalitet, sm inte kan hanteras i dagens plaståtervinningssystem. Det vre därför önskvärt att de branschdialger sm Naturvårdsverket föreslår att genmföra innefattar dessa perspektiv. Naturvårdsverkets förslag på åtgärder är generellt bra ch bör leda till ökad återvinning ch återanvändning. Landstinget har redan infört materialåtervinning av metall i flera verksamheter ch utreder möjligheten för plast. Styrmedel sm underlättar denna prcess är emellertid önskvärda. För att öka insamlingen från verksamheter bör åtgärder ch styrmedel styra mt att det blir betydligt billigare att källsrtera jämfört med att slänga avfallet sm brännbart, vilket inte alltid är fallet i dagsläget, framförallt vad gäller plastprdukter ch plastförpackningar. Det vre önskvärt med fler förslag på åtgärder ch styrmedel sm förenklar ch möjliggör ökad återanvändning. Ett exempel är initiativ för att synliggöra översktt ch förmedla dessa mellan ffentliga förvaltningar. Landstinget har nyligen lanserat en webtjänst för intern förmedling av möbler ( men även samverkan kring återanvändning med

8 JIL Stckhlms läns landsting 3(5) FÖRSLAG TILL YTTRANDE LS andra ffentliga aktörer, t. ex. kmmuner, brde vara möjlig. Landstinget anser vidare att det behövs en utredning m hur återanvändning för ffentliga aktörer kan förenldas ur ett juridiskt perspektiv. Bestämmelser i kmmunallagen gör till exempel att det är en kmplex prcess att avyttra skattefinansierat material till persnal, andrahandsmarknader eller till andra ffentliga eller privata aktörer. Det är därför vanligt att fullt funktinella material sm det inte längre finns internt behv av slängs, även m dessa har återanvändningsptential. Återanvändning bör även utredas ur andra perspektiv. Exempelvis vilka material/prdukter det är eknmiskt ch miljömässigt fördelaktigt att satsa på när det gäller återanvändning, hur man ska hantera eventuella knflikter med andra miljömål samt hur man kan underlätta möjligheten att upphandla återanvända prdukter. Minskad mängd matavfall Stckhlms läns landsting anser det värdefullt ch ytterst nödvändigt med ett etappmål för minskad mängd matavfall. Matavfallet i dagens samhälle är betydande, ch hållbart i ett längre perspektiv. Landstinget anser ckså att målnivån 20 % minskning, mtsvarande 50 % på matsvinnet, till år 2020 är relevant ch har förutsättning att kunna höjas längre fram. Samverkan ch breda kmmunikatinsinsatser till alla målgrupper i samhället, i syfte att åstadkmma beteendeförändringar, är viktigt. Stckhlms läns landsting arbetar för att bidra till att minska matavfallet i den dagliga mathanteringen inm vården. Det arbetas aktivt med frågan i ett antal vårdverksamheter ch det är ett mråde sm engagerar många. Här finns, sm Naturvårdsverket skriver, stra möjligheter för hela den ffentliga sektrn att gå före ch visa vägen. Frågan är emellertid kmplex ch kräver samverkan mellan många lika prfessiner ch aktörer samt spridning av kunskap ch gda exempel mellan verksamheter. En matsvinnsrådgivare, sm Naturvårdsverket föreslår, kan säkerligen bidra mycket till kunskapsöverföringen mellan aktörer. Det är ckså viktigt att lyfta frågan m prtinsstrlekar sm åtgärd för att minska matavfallet. Textil ch textilavfall Stckhlms läns landsting ser psitivt på målsättning m att särsldlt farliga ämnen i textilier ska minska samt att materialåtervinningen ska öka. Landstinget har en utfasningslista sm används vid upphandling över ämnen sm inte ska förekmma i våra prdukter ch. På listan fmns bland annat färgämnen ch textilbehandlingsmedel. Vidare arbetar landstinget tillsammans med upphandlad textilleverantör med att utveckla materialen mt mindre miljöbelastande, bland annat genm att öka andelen återvunna material.

9 Stckhlms läns landsting 4(5) FORSLAG TILL YTTRANDE LS Ökad kunskap ch kntrll av farliga ämnen är en viktig åtgärd. Landstinget ser det sm önskvärt med ett kunskapsstöd kring nya ämnen ch utveckling i branschen för att stödja vårt utfasningsarbete. Vidare behövs styrmedel sm styr mt teknikutveclding för att möjliggöra ökad återvinning av textilier. Förslaget m prducentansvar är bra ch viktigt för att få till en förändring eftersm det är i prducentledet sm den största möjligheten ligger att minska textiliernas miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Landstinget menar ckså att det är rimligt att kppla prducentansvaret till ett knsumentansvar på samma sätt sm för andra kategrier. Även inm detta mråde är ffentlig förvaltning en viktig aktör, särsldlt i sin egenskap sm str upphandlare av textilier, vilket landstinget anser kan påpekas i etappmålet. Efterbehandling av förrenade mråden Förrenade markmråden utgör ett ht mt människrs hälsa. Barn, främst små barn, är särskilt utsatta eftersm de kan stppa förrenad jrd i munnen. Oftast rör det sig m gamla industritmter, bensinstatiner, båthamnar, bilverkstäder, sptippar ch annan verksamhet där det hanterats stra mängder kemikalier ch miljögifter sm har förrenat marken. Förrenad jrd har tidigare även använts sm fyllnadsmassr vid byggande. Det är därför vanligt förekmmande i strstadsmiljöer att starkt förrenade markmråden kan påträffas i nära anslutning till tätbebyggelse sm till exempel bstadsuteplatser, skl- ch försklgårdar, lekplatser ch rekreatinsmråden. Landstinget anser att det övergripande målet "År 2050 ska alla mråden med mycket str risk eller str risk för människrs hälsa eller miljön vara åtgärdade" skulle kunna kmpletteras med en diskussin m vilka mråden inm stadsmiljöer, till exempel sådana där små barn vistas ch leker, sm behöver uppfylla riktvärden sm gäller för känslig markanvändning (KM). Expnering för kadmium via livsmedel Kadmium är en av de giftigaste tungmetallerna ch människr får i sig den främst via födan. Det är huvudsakligen knsumtinen av ptatis, mjöl samt vegetabilier sm leder till expneringen. Livsmedel sm njure, lever, skaldjur ch vissa svampar men även ksttillsktt kan ha höga kadmiumhalter. En str andel av de livsmedel ch ksttillsktt sm knsumeras i Sverige är imprterade, vilket med nuvarande imprtbestämmelserna kan innebära begränsad rådighet. Många ksttillsktt, till exempel de sm baseras på alger, kan innehålla höga halter

10 JIL Stckhlms läns landsting 5(5) FÖRSLAG TILL YTTRANDE LS kadmium. I Nrge, Danmark ch Finland ska varje ksttillsktt anmälas till landets centrala livsmedelsmyndighet innan det förs ut på marknaden. I Sverige krävs inget gdkännande eller tillstånd från Livsmedelsverket för att sälja ksttillsktt trts att knsumtinen är mycket hög; nästan var tredje svensk beräknas knsumera någn frm av ksttillsktt (Mayer Helena, Medicinsk Vetenskap nr i, 2011: Vällagad mat bättre än vitaminpulver). Kadmium påverkar bland annat njurarna ch skelettet. Cirka benfrakturer per år kan kpplas till aktuell kadmiumexpneringen via födan. Speciellt utsatta grupper är vegetarianer, rökare, barn ch persner med järnbrist. De samhällseknmiska kstnaderna för frakturer rsakade av höga halter kadmium i maten har beräknats uppgå till 4,2 miljarder krnr per år (Kemikalieinspektinen, PM 12/12, 2012: Samhällseknmisk kstnad för frakturer rsakade av kadmiumintag via maten). Då det av hälsskäl är viktigt att öka intaget av fiberrika livsmedel sm till exempel spannmålsprdukter ch grönsaker, är det än mer angeläget att arbeta för minskade halter kadmium i livsmedel, så att beflkningens expnering kan minska trts ökad knsumtin av dessa livsmedel. Landstinget anser därför att alla förslag till åtgärder sm föreslås är relevanta ch att förslag till åtgärd 7 "Minskat intag av livsmedel sm innehåller mycket höga halter kadmium" bör stärkas ytterligare genm att föreslå en skärpning av imprtbestämmelserna till minst till den nivå sm finns i övriga Nrden.

11 Ankm Stckhlms läns landsting SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AOENCY SKRIVELSE Ärendenr: NV Förslag till nya etappmål Redvisning av regeringsuppdrag BESÖK: STOCKHOLM -VALHALL A VÄGEN 195 ÖSTERSUND - KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: FORSKARENS VÄG 5, HUS UB REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET: VERKET.SE

12 2

13 Innehåll INLEDNING 4 UPPDRAGET 5 Etappmålen 5 Om åtgärder ch styrmedel 5 Övriga delar av uppdraget 5 Etappmålen i miljömålssystemet 6 GENOMFÖRANDE 7 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGEN 8 Etappmål för ökad återanvändning ch materialåtervinning av avfall 8 Förslag till åtgärder 9 Förslag till styrmedel 9 Förslag till uppföljning 10 Etappmål för minskad mängd matavfall 10 Förslag till etappmål 10 Förslag till åtgärder 11 Förslag till styrmedel 11 Förslag till uppföljning 12 Etappmål för textil ch textilavfall 12 Förslag till åtgärder 12 Förslag till styrmedel 13 Förslag till uppföljning Fel! Bkmärket är inte definierat. Etappmål för efterbehandling av förrenade mråden 14 Förslag till etappmål 14 Förslag till åtgärder 15 Förslag till styrmedel 16 Uppföljning 16 Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel 16 Uppföljning av etappmålet 18 3

14 Inledning Riksdagen beslutade våren 2010 m en ny målstruktur för miljöarbetet med generatinsmål, miljökvalitetsmål ch etappmål. Generatinsmålet anger inriktningen av den samhällsmställning sm behöver ske för att miljölcvalitetsmålen ska nås, ch syftar till att vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen med preciseringar anger det tillstånd i den svenska miljön sm miljöarbetet ska leda till. Naturvårdsverket redvisar regeringsuppdraget Nya etappmål med denna sammanfattande skrivelse ch bifgade delredvisningar. För varje föreslag till etappmål finns en redvisning av åtgärder, styrmedel ch uppföljning samt en samhällseknmisk analys. För vissa etappmål finns även underlagsrapprter (utredningar gjrda av andra rganisatiner) bifgade. De delar sm ingår i redvisningen är: Sammanfattande skrivelse Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall Samhällseknmisk analys av etappmålet för ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall Samhällseknmisk analys av etappmålet för minskad mängd matavfall Förslag till etappmål för textil ch textilavfall Samhällseknmisk analys av etappmål för textil ch textilavfall Förslag till etappmål för efterbehandling av förrenade mråden Samhällseknmisk analys av etappmål för efterbehandling av förrenade mråden. Förslag till etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Samhällseknmisk analys av etappmål för expnering för kadmium via livsmedel 4

15 Uppdraget Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för år 2013 i uppdrag att ta fram förslag till nya etappmål i miljömålssystemet. De föreslagna etappmålen ska åtföljas av förslag till åtgärder ch styrmedel samt förslag på hur de kan följas upp. I uppdraget ingår att redvisa knsekvensanalyser ch analyser av förslagens kstnadseffektivitet. I uppdraget beskrivs vilka myndigheter ch andra rganisatiner sm Naturvårdsverket förväntas samråda med. Uppdraget ska rapprteras till regeringen senast den 6 januari Etappmålen Uppdraget avser att ta fram etappmål inm fyra lika mråden samt att undersöka förutsättningarna för att ta fram ett etappmål inm ytterligare ett mråde. Naturvårdsverket har gjrt bedömningen att det är lämpligt att föreslå ytterligare ett etappmål, m textilier ch textilavfall, inm ramen för uppdraget. I denna redvisning ingår förslag till etappmål för: ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall, Å&M minskat matavfall textil ch textilavfall, efterbehandling av förrenade mråden, EBH expnering för kadmium via livsmedel Den del av uppdraget sm består i att utreda m det fmns förutsättningar att ta fram ett etappmål inm mrådet krtlivade klimatpåverkande gaser har redvisats till regeringen den 10 december Om åtgärder ch styrmedel De åtgärder ch styrmedel sm föreslås i redvisningarna åtföljs så långt möjligt av en bedömning av kstnadseffektiviteten. I många fall har det varit möjligt att få fram underlag sm möjliggör sådana bedömningar. Vi har ändå valt att lägga fram förslag till sådana åtgärder ch styrmedel. Att föreslå hurfinansieringenav föreslagna åtgärder ch styrmedel ska ske ingick inte i uppdraget. Övriga delar av uppdraget I uppdraget ingår att redvisa relevanta delar av de strecksatser sm framgår i direktivet (Dir 2010:74, s. 6) till Miljömålsberedningen. Naturvårdsverket har bland annat bedömt att inget behv av reginal anpassning föreligger i någt av etappmålen. Redvisningen skulle även ange m det finns skäl för riksdagen att besluta m etappmålen. Vi har inte funnit några skäl för att riksdagen skulle besluta m någt av de föreslagna etappmålen. Vidare ingick i uppdraget att ange m etappmålet är relevant för internatinella överenskmmelser eller ingår i gemenskapsinitiativ inm EU samt att ange vilken myndighet sm bör ansvara för 5

16 att etappmålet följs upp. Dessa delar redvisas i de etappmålvisa delredvisningarna. Etappmålen i miljömålssystemet Nedan redvisas en översiktlig bild av vilka miljökvalitetsmål, delar av generatinsmålet ch strategier sm de föreslagna etappmålen bidrar till att uppnå. Miljö- ch generatinsmål samt beslutade strategier Miljökvalitetsmål Förslag till etappmål Matavfall Textil A&M EBH Kadmium Begränsad klimatpåverkan X X X X Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö X X X X X Skyddande znskikt Ingen övergödning X X Levande sjöar ch vattendrag Grundvatten av gd kvalitet Hav i balans samt levande kust ch skärgård Ett rikt dlingslandskap Gd bebyggd miljö X X X X Ett rikt växt- ch djurliv Generatinsmålet Människrs hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt sm miljöns psitiva inverkan på människrs hälsa främjas. Kretslppen är resurseffektiva ch så långt sm möjligt fria från farliga ämnen. En gd hushållning sker med naturresurserna. Knsumtinsmönstren av varr ch tjänster rsakar så små miljö- ch hälsprblem sm möjligt. Strategi X X X X X X X X X X X Kemikaliestrategi för giftfri miljö X X X X X X X X 6

17 Genmförande Arbetet har genmförts i sex separata prjekt. De myndigheter sm i uppdraget utpekats sm samrådsmyndigheter har mycket förtjänstfullt medverkat i arbetsgrupperna ch bidragit med både värdefull sakkunskap ch engagemang. De myndigheter sm är utpekade sm myndigheter "i samråd" har fått möjlighet att på myndighetsnivå lämna synpunkter på respektive förslag till etappmål ch på delredvisningarna. Samrådsyttranden finns bilagda till respektive etappmålsredvisning. Ett liknande förfarande har använts för myndigheter sm är utpekade sm myndigheter "efter samråd", men någt frmellt samrådsyttrande har i dessa fall inte ingått i prcessen. Alla deluppdrag har haft kntakter med andra myndigheter, aktörer ch intressenter under uppdragets genmförande. Dels för att säkerställa att lika aspekter på det aktuella mrådet tas med i uppdraget, dels för att få synpunkter på de förslag på etappmål, åtgärder ch styrmedel sm tagits fram. Arbetet i uppdragets lika prjekt har följt en gemensam mdell för arbetsgång sm har utarbetats för att integrera knsekvensanalyserna i prcessen, se figur 1 nedan. 7

18 Sammanfattning av förslagen På de efterföljande sidrna ges krta sammanfattningar av förslagen till etappmål, åtgärder, styrmedel ch uppföljning. Syftet är att ge en krt rientering m förslagen. I de fem separata delredvisningarna "Förslag till etappmål" finns en mer mfattande text m etappmålen samt en sammanfattande text av de samhällseknmiska analyserna. Till varje etappmål fmns även en mer kmplett samhälleknmisk analys sm separat bilaga. Till några av förslagen till etappmål finns ytterligare underlagsrapprter bifgade. En lista på de dkument sm ingår i redvisningen finns på sidan 4. Etappmål för ökad återanvändning ch materialåtervinning av avfall Den största nyttan med att öka återanvändningen ch materialåtervinningen utgörs av att användningen av nyråvara minskar ch vid återanvändning minskar även prduktinen av nya prdukter. Minskad användning av nyråvara innebär förutm ett minskat uttag av naturresurser även att primärenergianvändning minskar samt att utsläppen av kldixid, försurande ämnen ch flyktiga klväten minskar. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall: År 2020 tas materialet i avfallet från hushåll ch verksamheter till vara så långt sm möjligt samtidigt sm påverkan på ch risker för hälsa ch miljö minimeras. - Minst 60 prcent av avfallet från hushåll ch mtsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. - Det är enkelt för hushåll ch verksamheter att lämna prdukter till återanvändning ch avfall till förberedelse för återanvändning. - Landsting ch branscher med en betydande ptential att bättre ta vara på materialet i avfallet har tagit fram branschspecifika avfallsmål. Syftet är att få till stånd en samhällsförändring sm innebär att vi blir bättre på att ta hand m resurserna i avfallet, samtidigt sm påverkan på ch risker för hälsa ch miljö minimeras. En str del av avfallet sm mfattas av målet går idag till förbränning. Flera studier har visat att materialåtervinning i ett livscykelperspektiv är bättre för miljön jämfört med förbränning. Målet styr mt att vi når högre upp i EU:s avfallshierarki. 8

19 Förslaget till etappmål mfattar allt avfall från både hushåll ch verksamheter. Första strecksatsen i målet gäller däremt bara avfall från hushåll ch liknande avfall från andra källr. Det utgår från återvinningsmålet i avfallsdirektivet sm anger att minst 50 prcent av detta avfall ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. Andra strecksatsen anger att även återanvändning av prdukter ingår i etappmålet. Skälet att inkludera både återanvändning av prdukter ch förberedelse för återanvändning av avfall är att det är svårt att skilja dessa begrepp åt. Genm att ta med båda begreppen blir det tydligt att återanvändningen ska öka avsett m det rör sig m avfall eller prdukter. Sista strecksatsen riktar sig till landsting ch andra aktörer där det fmns en betydande ptential att bättre ta vara på materialet i avfallet. Flera aktörer har uttryckt att de önskar mål sm riktar sig till specifika branscher/ aktörer. Inm detta uppdrag har det dck inte varit möjligt att bedöma ptentialen för ökad återanvändning ch materialervinning för lika branscher. Istället anger förslaget till etappmål att aktörerna själva ska ta fram förslag till branschspecifika mål. Förslag till åtgärder Naturvårdsverket bedömer att det med följande åtgärder är möjligt att nå målet att minst 60 prcent av avfallet från hushåll ch mtsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns: Möjlighet att lämna prdukter ch avfall till återanvändning Lättillgängliga insamlingssystem för förpackningar Möjlighet att lämna grvavfall av plast till materialåtervinning Insamling i materialströmmar (metall ch plast) Ökad insamling av förpackningar ch tidningar från verksamheter Vi ser ckså behv av att följande åtgärder genmförs: Design för ökad återvinning ch återanvändning Utökad insamling ch materialåtervinning av elavfall Inm ramen för detta prjekt har det inte varit möjligt att beräkna ptential, effekt ch kstnader för dessa åtgärder. Förslag till styrmedel Naturvårdsverket föreslår följande mix av förändringar av befintliga styrmedel ch nya styrmedel för att få åtgärderna genmförda: Förtydligande m att kmmunen kan arbeta med förberedelse för återanvändning Utveckling av kmmunal avfallsplanering ch fysisk planering Höja återvinningsmålen i förrdningarna m prducentansvar för förpackningar ch returpapper 9

20 Vägledning m att kmmunen ska tillhandahålla insamlingssystem för materialåtervinning av grvavfall i plast Krav på gdkänt insamlingssystem för insamling av tidningar ch förpackningar Överenskmmelse för insamling i materialströmmar Krav på att verksamheter ska upprätta avfallshanteringsplaner Initiera utvecklingen av mål för landsting ch branscher För flera av styrmedlen van gäller att de behöver kmbineras med infrmatinsch kmmunikatinsinsatser för att uppnå beteendeförändringar hs avfallslämnarna. Förslag till uppföljning Naturvårdsverket föreslår att etappmålet i huvudsak följs upp baserat på data sm samlas in ch rapprteras till Eurstat vartannat år enligt avfallsstatistikförrdningen. För uppföljning av återanvändning av prdukter ch förberedelse för återanvändning av avfall behöver nya indikatrer ch data tas fram. Etappmål för minskad mängd matavfall Förslag till etappmål Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utm primärprduktinen. Inm primärprduktinen ska det finnas en handlingsplan för minskat prduktinssvinn senast Naturvårdsverket föreslår ett etappmål m att minska matavfallet. Matavfall mfattar både matsvinnet - det sm hade kunnat ätas m det hanterats annrlunda - ch ätliga delar, sm kärnr, ben ch skal. Ett vägande skäl att frmulera målet sm matavfall, ch inte matsvinn, är att kstnaden ch de praktiska knsekvenserna av uppföljningen då bedöms vara rimliga. Förslaget innebär att matavfallet ska minska med 20 %, vilket mtsvarar en minskning av matsvinnet med ungefar 50 %. Denna minskning föreslås gälla sammantaget för livsmedelskedjan utm primärprduktinen. Ttalt genereras cirka en miljn tn matavfall årligen i Sverige, från hushåll, strkök ch restauranger, butiker ch grssister, samt livsmedelsindustrin. Inm primärprduktinen talar vi m prduktinssvinn, ch data är mer säkra. Jrdbruksverket bedömer att det genereras ca tn prduktinssvinn årligen. Det finns några lika initiativ inm EU att förhålla sig till, sm rör resurseffektivitet ch minskat matavfall. Eurpeiska kmmissinens färdplan för ett resurseffektivt Eurpa (KOM 2011/571) frmulerar en milstlpe m matavfall: 10

21 " Senast 2020 kmmer incitament för hälssammare ch mer hållbar prduktin ch knsumtin av livsmedel att användas allmänt ch de har lett till en 20- prcentig minskning av livsmedelskedjans användning av insatsvarr. Mängden ätbara livsmedel sm slängs bör ha halverats i EU" Dessutm har Eurpaparlamentet i en reslutin (2011/2175) föreslagit ett mål på 50 % minskning av matavfallet (fd waste) från " jrd till brd " till Förslag till åtgärder Naturvårdsverket har analyserat ett antal åtgärder för de lika leden i livsmedelskedjan, ch bedömer att målet kan nås. Alla i samhället behöver då bidra - samverkan är viktig. Det krävs beteendeförändringar hs hushållen ch nya kreativa affärsmdeller ch andra åtgärder från företagen, butiker ch grssister. Kmmuner ch landsting ansvarar för många dagliga matprtiner, i sklr ch i vård- ch msrg. Här finns stra möjligheter att gå före ch visa vägen. Åtgärderna sm föreslås ger en nettvinst för respektive led i livsmedelskedjan. Även m åtgärden kan ksta att genmföra så är den uteblivna kstnaden för inköp ännu mycket större. Utöver de åtgärder sm har kstnadsberäknats, ser Naturvårdsverket ytterligare ptential att minska matavfallet genm åtgärder sm rör distributin, lagerhållning, brödhantering med mera. Analys av detta har dck inte rymts inm denna utredning. För primärprduktinen är inte åtgärder ch styrmedel analyserade. En handlingsplan bör tas fram för att föreslå etappmål, åtgärder ch styrmedel för minskat prduktinssvinn inm primärprduktinen. Förslag till styrmedel Naturvårdsverket föreslår ett samlat paket med övergripande styrmedel sm riktas mt hela livsmedelskedjan. Detta paket, där många aktörer deltar ch bidrar, innehåller riktade kmmunikatinsinsatser till lika målgrupper, frivilliga överenskmmelser mellan handeln eller livsmedelsindustrin ch regeringen, sklundervisning m matavfall samt matsvinnsrådgivare i kmmuner ch reginer. Utöver detta föreslås ett antal styrmedel sm riktas mt specifika delar av kedjan. Naturvårdsverkets föreskrift m kmmunal avfallsplanering ger redan idag kmmunerna i uppgift att rapprtera avfall i lika fraktiner till länsstyrelsen. En tydlig uppföljning av denna rapprtering kan styra mt större medvetenhet ch aktivitet i kmmunerna. Upphandling av drift av strkök bör inkludera matsvinnsmål. Kntrllhandbken m ffentliga måltider, sm Livsmedelsverket ansvarar för, behöver bli ett välanvänt verktyg. För att driva på de åtgärder sm butiker ch grssister kan genmföra, föreslås en kmplettering i miljömärkningar av butiker med kriterier m minskat matsvinn. För att underlätta för butiker ch grssister att genmföra åtgärder föreslås ckså en utvecklad vägledning m vad sm gäller för att skänka, sälja vidare, frysa in ch sälja fryst mat billigare. Även infrmatin m hur butikerna bättre kan utnyttja rdersystemen bedöms ge effekt. 11

22 Förslag till uppföljning Naturvårdsverket föreslås få ansvar för uppföljningen av etappmålet m minskat matavfall. Jrdbruksverket bör följa upp prduktinssvinnet, ch rapprtera detta till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket föreslår att etappmålet följs upp år 2020, då etappmålet ska vara uppnått. Därutöver föreslås en uppföljning 3-4 år innan dess, för att säkerställa att matavfallet har börjat minska i en takt så att målet kan nås. Behv av datainsamling för det föreslagna målet sammanfaller med behven för befintligt etappmål m insamling ch bilgisk behandling av matavfall ch befintliga rapprteringskrav till EU av avfallsstatistik. Hur prduktinssvinnet inm primärprduktinen bör följas upp har inte utretts inm detta uppdrag, ch därför fmns inte heller någn kstnadsuppskattning för detta. En uppföljning i frm av en bedömning av hur arbetet mt etappmålet går ska årligen göras inm milj ömålssystemet. Etappmål för textil ch textilavfall Naturvårdsverket föreslår följande etappmål för textil ch textilavfall: År 2020 är kretslppen för textilier så långt sm möjligt resurseffektiva ch fria från farliga ämnen. Senast år 2018 finns lättillgängliga insamlingssystem sm säkrar att textilier i första hand återanvänds. År 2020 återanvänds 40 % av de textilier sm satts på marknaden. År 2020 materialåtervinns 25 % av de textilier sm satts på marknaden, i första hand till nya textilier. Senast 2020 underlättas kretslppet för textilier av att särskilt farliga ämnen ch andra ämnen med önskade egenskaper inte förekmmer i nyprducerade textilier. Skälen till att det fmns anledning att införa det föreslagna etappmålet är i krthet att knsumtinen av textilier har ökat med 40 prcent under det senaste decenniet i Sverige, vilket medför miljöprblem både i Sverige ch i de länder där textilierna tillverkas. Prduktin av textilier är resurskrävande, både vad gäller vatten ch energi. Dessutm används stra mängder farliga ämnen i textiltillverkningen sm kan skada både människr ch miljö i tillverkningslandet. Textilprduktin ger ckså upphv till utsläpp. Flera farliga ämnen kan finnas kvar i prdukterna när de satts på den svenska marknaden. Idag förbränns största delen av det textilavfall sm genereras i Sverige. Endast 20 % återanvänds ch en försvinnande liten andel går till materialåtervinning. Detta trts att textilier är en värdefull resurs ch miljövinsten vid återanvändning ch återvinning är str jämfört med förbränning. Förslag till åtgärder För att uppnå specificeringarna av målet m ökad återanvändning ch återvinning föreslås en kmbinatin av åtgärderna lättillgängliga insamlingssystem ch utbildning ch infrmatin för att ändra knsumentbeteende. För att uppnå målet för särskilt farliga ämnen föreslår vi åtgärderna ökad kunskap ch kntrll över 12

23 farliga ämnen vid materialåtervinning ch utfasning av särskilt farliga ämnen i nyprducerade textilier. Åtgärderna sm föreslås ska ses sm möjliga åtgärder, inte tvingande. Vilka åtgärder sm slutligen genmförs berr på vilka styrmedel sm väljs. Vi har likväl valt att betna vikten av lättillgängliga insamlingssystem genm att specificera att sådana skall finnas senast Förslag till styrmedel Naturvårdsverket föreslår ett styrmedelspaket bestående av ett prducentansvar ch infrmatin för ändrat knsumentbeteende. Ett prducentansvar tillsammans med infrmatin är de styrmedel sm bedömts ha säkrast måluppfyllelse. De är även de mest kstnadseffektiva alternativen sm analyserats inm ramen för uppdraget. Ett prducentansvar innebär att prducenter får ta ett större ansvar för att ta fram resurseffektiva textilier, utan farliga ämnen, sm går att återanvända ch återvinna på ett enkelt sätt. På så sätt kmmer ett prducentansvar att påverka textiliernas hela livscykel. Eftersm prducenterna är de sm har bäst möjlighet att ändra prduktens design ch hela 80 % av prdukternas ttala miljöpåverkan avgörs i designfasen, kan de på sikt reducera miljöpåverkan till lägre kstnad. Prducentansvaret tillhör även de styrmedel sm har bäst förutsättningar för en kstnadseffektiv allkering. Givet att beslut fattas m att införa de förslagna styrmedlen behöver utfrmningen av dem utredas närmare. För att ett prducentansvar ska få önskad effekt kmmer hushållen ch andra berörda aktörer att behöva kunskap ch infrmatin m möjliga åtgärder ch de effekter sm eftersträvas. Förslag till uppföljning Naturvårdsverket föreslår att uppföljning av etappmålet för textil ch textilavfall följs upp årligen, givet att ett prducentansvar infrs. Utan ett prducentansvar rekmmenderas minst två uppföljningar, inklusive målåret Ansvaret för uppföljning föreslås hamna hs Naturvårdsverket. Uppföljningen av etappmålets specificering m särskilt farliga ämnen föreslås ske i samråd med Kemikalieinspektinen. För att följa den del av etappmålet sm handlar m lättillgänglighet föreslår Naturvårdsverket en indikatr uttryckt sm andelen kmmuner sm uppfyller uppsatta minimikrav för lättillgänglighet av det ttala antalet kmmuner i Sverige. För att följa upp etappmålets specificeringar m återvinning ch återanvändning föreslår Naturvårdsverket indikatrer uttryckta sm ttal vikt för återanvända respektive återvunna textilier i prcent av ttala vikten för den mängd textilier sm satts på marknaden under ett år. För uppföljning av specificeringen m särskilt farliga ch andra önskade ämnen i textilier föreslås att indikatrer utvecklas i samråd med Kemikalieinspektinen. 13

24 Etappmål för efterbehandling av förrenade mråden Förslaget till etappmål för efterbehandling av förrenade mråden ska identifiera steg på vägen för att nå målet för förrenade mråden, så sm det preciseras under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Preciseringen lyder: "Förrenade mråden är åtgärdade i så str utsträckning att de inte utgör någt ht mt människrs hälsa ch miljön." Etappmålet anger en ambitinsnivå för att bidra till att takten ökar i arbetet med efterbehandling av förrenade mråden. Efterbehandlingsåtgärder sm läggs tidigare i tiden minskar riskerna för människr ch miljö ch begränsar skadekstnaderna på krtare sikt ch för framtida generatiner. Avsikten är ckså att uppmuntra användandet av alternativ teknik, för att bidra till att utsläpp från schaktningar ch transprter minskar, samt till att effektivisera efterbehandlingsarbetet. Etappmålet för efterbehandling av förrenade mråden innebär att: - Minst 25 % av mrådena med mycket str risk för människrs hälsa eller miljön är åtgärdade år Minst 15 % av mrådena med str risk för människrs hälsa eller miljön är åtgärdade år Användningen av annan teknik än schalctning följt av depnering, utan föregående behandling av massrna, har ökat år Övergripande mål År 2050 ska alla mråden med mycket str risk eller str risk för människrs hälsa eller miljön vara åtgärdade. Förutsättningar för att uppnå etappmålet Samlad, tydlig ch kvalitetssäkrad digital infrmatin m förrenade mråden finns allmänt tillgänglig. Förrenade mråden undersöks ch utreds i sådan mfattning att takten i åtgärdsarbetet kan hållas. Uppföljning År 2014 är basår i uppföljningen av hur etappmålet nås. Basåret är antalet mråden med mycket str risk ca ch med str risk ca mråden, grundat på inventering ch länsstyrelsernas uppskattningar av antal mråden i respektive riskklass. För att bedömas sm "åtgärdade" ska åtgärder sm väsentligt minskar riskerna med det förrenade mrådet ha genmförts. Förslag till etappmål Det finns mkring ptentiellt förrenade mråden i Sverige. Idag bedöms ca av dessa mråden vara allvarligt förrenade ch medföra ptentiellt mycket stra risker, så kallade riskklass 1-mråden. Ytterligare ca mråden 14

25 uppskattas finnas i risklass 2, med str risk. Gällande antalet mråden finns större säkerheter i riskklass 2 än i riskldass 1. Kvalitetssäkring av antalet mråden pågår. Takten i efterbehandlingsarbetet Med utgångspunkt i dagens efterbehandlingstakt ch förhållanden beräknas att 17 % av mrådena i riskklass 1 ch 10 % av mrådena i riskklass 2 kmmer att vara åtgärdade fram till år Med denna takt i efterbehandlingsarbetet skulle mrådena i riskklass 1 vara åtgärdade år 2079 ch riskklass 2-mrådena år Takten för efterbehandlingsarbetet i etappmålet innebär viss höjning av åtgärdstakten under en mjukare startperid fram till år 2025, för att ge tid för föreslagna åtgärder ch styrmedel att verka. Efter den tidpunkten krävs en höjning av takten för att uppnå det övergripande målet att mrådena ska vara åtgärdade till år Speciellt för riskklass 2-mrådena behöver denna höjning vara kraftig. Förslag till åtgärder Naturvårdsverket föreslår åtgärder inm fyra insatsmråden för att nå etappmålet. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att öka den privatfinansierade efterbehandlingen, baserat på miljöbalkens princip m att förrenaren betalar. Åtgärder ch styrmedel sm föreslås är ett urval ch bearbetningar av förslag sm finns i underlagsrapprten med samhällseknmisk knsekvensanalys, men är inte alltid identiska med förslagen där. Insatsmråde: Tillsynsdriven ch frivillig efterbehandling Inm insatsmrådet föreslås en knsekvensutredning av rättspraxis för miljöbalkens kap. 10 ch att vid behv ta fram förslag till ändring i lagstiftningen eller dess tillämpning, tillräckliga resurser för tillsyn sm bidrar till att takten i den privatfinansierade efterbehandlingen hålls, en tydliggjrd fördelning av tillsynsansvar samt utredning av nya finansieringsfrmer. Inm ramen för Naturvårdsverkets rdinarie arbete avser verket att tillsammans med tillsynsmyndigheterna uppmärksamma behvet av kunskapsuppbyggnad kring åtgärdsprjekt med delad finansiering. Insatsmråde: Statligt anslag för efterbehandling Tillräckliga anslagsnivåer för att hålla takten i efterbehandlingsarbetet ch långsiktig stabilitet i sakanslaget föreslås. Inm ramen för sitt rdinarie arbete ser Naturvårdsverket över hur användningen av sakanslaget kan effektiviseras. Insatsmråde: Teknikutveckling ch tillämpning av befintlig alternativ teknik Statliga bidrag för teknikutvecklingsprjekt föreslås. Inm ramen för det rdinarie arbetet avser Naturvårdsverket att öka vägledningen kring alternativa åtgärdstekniker tillsammans med Statens getekniska institut (SGI) ch Sveriges gelgiska undersökning (SGU) samt öka kunskap ch vägledning m administrativa åtgärder tillsammans med länsstyrelserna. Insatsmråde: Infrmatin sm underlag för priritering ch planering 15

26 Kmmunerna bör få tillgång till den natinella databasen för förrenade mråden ch infrmatin (baserad på den natinella databasen) bör göras allmänt tillgänglig i större utsträckning. Förslag till styrmedel Miljöbalken ch det statliga sakanslaget för sanering, inklusive bemyndiganderam, är viktiga styrmedel för etappmålet. En mdifiering av ett befintligt styrmedel vre en förstärkning av det statliga bidraget till arbete med tillsyn över förrenade mråden, t.ex. genm förstärkning av länsstyrelsernas förvaltningsanslag, ev. kmpletterat med återföring av tillsynsavgifter till länsstyrelserna. En översyn av miljöbalkens kap. 10 m verksamheter sm rsakar miljöskadr skulle kunna bli följden av en föreslagen utredning m rättspraxis gällande eknmiskt ansvar för efterbehandling. En förändrad depniskatt med införande av skatt på förrenad jrd ch muddermassr har diskuterats. En sådan skatt skulle kunna bidra till ökad utveckling ch användning av alternativ teknik, men ckså kunna dämpa takten i efterbehandlingsarbetet. Naturvårdsverket tar dck inte ställning i depniskattsfrågan inm ramen för detta regeringsuppdrag. Naturvårdsverket föreslår att nya styrmedel i frm av finansieringsmekanismer utreds vidare. Finansieringsmekanismerna är bl.a. avsedda att stötta miljölagstiftningens målsättning m att "förrenaren betalar" ch underlätta sådana lösningar ur både statens ch verksamhetsutövarnas perspektiv. Några exempel på möjliga finansieringsmekanismer är gemensamfinansieringsfrm inm bransch, samfinansiering privat ch ffentlig aktör (kmplettering av branschinitiativ), avtalsmöjlighet angående vad sm blir maxbelppet för en efterbehandlingsåtgärd ch möjlighet för företagen att betala successivt, samt fndlösningar. Ett annat nytt styrmedel är ett statligt bidrag för teknikutvecklingsprjekt, avsett att verka för minskad depnering av förrenade massr samt att effektivisera efterbehandlingsprcessen. Uppföljning Naturvårdsverket bör ansvara för att genmföra uppföljningen av etappmålet med underlag från Generalläkaren, länsstyrelser ch kmmuner. Samrdning bör ske med den uppföljning sm görs redan idag av miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö", där Naturvårdsverket samarbetar med ch levererar underlag till Kemikalieinspektinen för uppföljningen av preciseringen under miljömålet. Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Icke-rökares expnering för kadmium sker främst via livsmedel. Kadmium ansamlas i njurarna, ch påverkar skelettet. Kadmiummängden i njurarna ökar under en str del av livet. Vid högre kadmiumbelastning försämras njurens förmåga att rena bldet från nedbrytningsprdukter. Några prcent av icke-rökarna 16

27 i den svenska beflkningen överskrider den Eurpeiska livsmedelsmyndigheten EFSA:s maximalt tlerabla veckintag av kadmium. Nya rön visar ckså att risken för benskörhet ch frakturer hs äldre ökar till följd av expnering för kadmium. Svenska frskare vid Institutet för miljömedicin anser numera att risken för benskörhet till följd av för hög expnering för kadmium är ett mer känsligt mått, alltså en reell risk för benbrtt redan vid lägre värden än de då njureffekter kan uppstå. Intaget av kadmium via livsmedel har inte minskat över tid trts att flera av de viktigaste källrna till kadmiumtillförsel till den svenska åkermarken - luftdepsitinen ch gödselmedlen - reducerats rejält sedan Vi anser att etappmålet bör inriktas mt att långsiktigt söka minska den genmsnittliga expneringen för kadmium via livsmedel. Vårt förslag: Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Senast år 2018 är styrmedel beslutade sm minskar beflkningens expnering för kadmium via livsmedel Styrmedlen bör vara inriktade mt en generell ch långsiktig minskning men kan även där så är mtiverat inriktas på särskilda grupper. Avsikten med etappmålet är att avståndet ska öka mellan den genmsnittliga expneringen för kadmium för beflkningen ch de expneringsnivåer sm kan förrsaka hälsprblem. De negativa effekterna av kadmium sm riskerar att drabba delar av beflkningen följer av lång, fta livslång, expnering. För icke-rökare kmmer denna expnering i huvudsak via livsmedel. Expneringen rsakas i sin tur av en kmplex mix av källr ch flöden sm för med sig kadmium sm förrening. Det är ftast mycket tröga förlpp ch kmplicerade rsakssamband. I vår utredning har vi inte funnit några åtgärder eller styrmedel sm är ideala genm att de samtidigt är snabba, effektiva ch har långsiktigt bestående effekt. Vi föreslår följande åtgärder: Begränsa kadmiumanvändningen i knstnärsfarger Minska tillförsel av kadmium genm att minska mängden inköpta fdermedel Förhindra användningen av mineralgödsel med höga kadmiumhalter Minska halten växttillgängligt kadmium i åkermarken Riktad dling av salix för att brtföra kadmium från åkermark Minska dlingen av grödr med naturligt höga upptag av kadmium på jrdar med höga kadmiumhalter Minskat intag av livsmedel sm innehåller mycket höga halter kadmium Rätt råvara till rätt livsmedel Verka för att kadmium ch dess föreningar förs upp på kandidatförteckningen i REACH Verka för harmniserad klassificering av kadmiumföreningar Minska luftdepsitinen av kadmium från internatinella källr 17