Ji Stockholms läns landsting

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ji Stockholms läns landsting"

Transkript

1 Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) LS Landstingsstyrelsen B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning Landstinget har fått möjlighet att yttra sig till Miljödepartementet över Naturvårdsverkets förslag m nya etappmål i miljömålssystemet. Förslag till beslut Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta att avge yttrande till Miljödepartementet över Naturvårdsverkets förslag till nya etappmål i miljömålssystemet, enligt bilagt förslag. Landstingsrådsberedningens mtivering Landstingsstyrelsen är psitiva till Naturvårdsverkets förslag till nya etappmål. För att nå målen behöver dck åtgärderna kpplas tydligare till styrmedel ch uppföljningar. De föreslagna etappmålen är relevanta både utifrån ett miljöperspektiv ch ett flkhälsperspektiv, då de bidrar till att minska miljöns ch beflkningens expnering för miljö- ch hälsskadliga förreningar. För landstinget finns det några särskilt angelägna frågr. Det gäller bland annat återvinning av plast inm sjukvården. Inm sjukvården finns stra flöden av plastartildar av gd kvalitet, sm inte kan hanteras i dagens plaståtervinningssystem. Det vre därför önskvärt att de branschdialger sm Naturvårdsverket föreslår att genmföra innefattar dessa perspektiv. En annan angelägen fråga är återanvändning av bland annat möbler. Det vre önskvärt med fler förslag på åtgärder ch styrmedel sm förenklar ch möjliggör ökad återanvändning. Landstinget har nyligen

2 Stckhlms läns landsting 2(2) SKRIVELSE LS lanserat en webtjänst för intern förmedling av möbler ( men även samverkan kring återanvändning med andra ffentliga aktörer, t.ex. kmmuner, brde vara möjlig. En utredning m hur återanvändning för ffentliga aktörer kan förenklas ur ett juridiskt perspektiv vre därför psitivt. Bestämmelser i kmmunallagen gör till exempel att det är en kmplex prcess att avyttra skattefinansierat material till persnal, andrahandsmarknader eller till andra ffentliga eller privata aktörer. Ett tredje angeläget mråde är utfasning av farliga ämnen i textilier, där ökad kunskap ch kntrll av farliga ämnen är en viktig åtgärd. Landstinget ser det sm önskvärt med ett kunskapsstöd kring nya ämnen ch utveckling i branschen för att stödja vårt utfasningsarbete. Vidare behövs styrmedel sm styr mt teknikutveckling för att möjliggöra ökad återvinning av textilier. Ett fjärde angeläget mråde är förrenade markmråden sm utgör ett ht mt människrs hälsa. Barn, främst små barn, är särskilt utsatta eftersm de kan stppa förrenad jrd i munnen. Förrenad jrd har tidigare även använts sm fyllnadsmassr vid byggande. Det är därför vanligt förekmmande i strstadsmiljöer att starkt förrenade markmråden kan påträffas i nära anslutning till tätbebyggelse sm till exempel bstadsuteplatser, skl- ch försklgårdar, lekplatser ch rekreatinsmråden. Mål ch återgärder för förrenade markmråden bör kmpletteras. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 13 maj 2014 Förslag till yttrande den 13 maj 2014 Redvisning av regeringsuppdrag "Förslag till nya etappmål", Naturvårdsverkets skrivelse den 16 december 2013 Trbjörn Rsdahl

3 Stckhlms läns landsting 1 (3) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö ch reginplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Handläggare: Ulrika Palm Ankm Stckhlms läns landsting Landstingsstyrelsen 'kdkx EJ Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet Ärendebeskrivning Landstinget har fått möjlighet att yttra sig till Miljödepartementet över Naturvårdsverkets förslag m nya etappmål i miljömålssystemet. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 13 maj 2014 Förslag till yttrande den 13 maj 2014 Redvisning av regeringsuppdrag "Förslag till nya etappmål", Naturvårdsverkets skrivelse den 16 december 2013 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att avge yttrande till Miljödepartementet över Naturvårdsverkets förslag till nya etappmål i miljömålssystemet, enligt bilagt förslag. Förvaltningens förslag ch mtivering Sammanfattning Alla Naturvårdsverkets förslag till nya etappmål, inklusive förslag till åtgärder, styrmedel ch uppföljning, är relevanta ur både ett miljöperspektiv ch ett flkhälsperspektiv, då de bidrar till att minska miljöns ch beflkningens expnering för miljö- ch hälsskadliga förreningar. Förvaltningen har i förslaget till yttrande refererat till det miljöarbete ch flldiälsarbete sm bedrivs inm landstinget, samt lämnat synpunkter ch förslag till kmpletteringar ch förtydliganden av Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål.

4 Stckhlms läns landsting 2(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Bakgrund Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för år 2013 i uppdrag att ta fram förslag till nya etappmål i miljömålssystemet. De föreslagna etappmålen skulle åtföljas av förslag till åtgärder ch styrmedel samt förslag på hur de kan följas upp. I uppdraget ingick att redvisa knsekvensanalyser ch analyser av förslagens kstnadseffektivitet. Naturvårdsverkets förslag till etappmål är följande: Etappmål för ökad återanvändning ch materialåtervinning av avfall År 2020 tas materialet i avfallet från hushåll ch verksamheter till vara så långt sm möjligt samtidigt sm påverkan på ch risker för hälsa ch miljö minimeras. - Minst 60 prcent av avfallet från hushåll ch mtsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. Det är enkelt för hushåll ch verksamheter att lämna prdukter till återanvändning ch avfall till förberedelse för återanvändning. Landsting ch branscher med en betydande ptential att bättre ta vara på materialet i avfallet har tagit fram branschspecifika avfallsmål. Etappmål för minskad mängd matavfall Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utm primärprduktinen. Inm primärprduktinen ska det finnas en handlingsplan för minskat prduktinssvinn senast år Etappmål för textilier ch textilavfall År 2020 är kretslppen för textilier så långt sm möjligt resurseffektiva ch fria från farliga ämnen. Senast år 2018 finns lättillgängliga insamlingssystem sm säkrar att textilier i första hand återanvänds. - År 2020 återanvänds 40 % av de textilier sm satts på marknaden. - År 2020 materialåtervinns 25 % av de textilier sm satts på marknaden, i första hand till nya textilier. - Senast år 2020 underlättas kretslppet för textilier av att särskilt farliga ämnen ch andra ämnen med önskade egenskaper inte förekmmer i nyprducerade textilier. Etappmål för efterbehandling av förrenade mråden - Minst 25 % av mrådena med mycket str risk för människrs hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025.

5 Stckhlms läns landsting 3(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Minst 15 % av mrådena med str risk för människrs hälsa eller miljön är åtgärdade år Användningen av annan teknik än schaktning följt av depnering, utan föregående behandling av massrna, har ökat år Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Senast år 2018 är styrmedel beslutade sm minskar beflkningens expnering för kadmium via livsmedel. Överväganden Landstingsstyrelsens förvaltning anser att det är psitivt att Naturvårdsverket sätter etappmål för dessa, för landstinget, mycket angelägna mråden. Förvaltningen anser att det är viktigt att tydligare kppla åtgärder till styrmedel, ch att Naturvårdsverket skulle kunna föreslå fler eknmiska incitament. Förvaltningen menar att uppföljning av etappmålen är mycket viktigt ch att det är bra att Naturvårdsverket utpekas sm ansvarig för uppföljning av de flesta av etappmålen. Förvaltningens överväganden ch synpunkter kpplat till de lika etappmålen återfinns i bilagt förslag till yttrande. I ärendets beredning har SLL Tillväxt, miljö ch reginplanering (TMR) samrdnat landstingets yttrande i ärendet. Synpunkter har kmmit in från Miljömedicinska enheten (SLSO) samt trafikförvaltningens avdelning för hållbar utveckling. Eknmiska knsekvenser av beslutet Beslutet medför inga eknmiska knsekvenser. Miljöknsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöplitiska prgram har hänyn till miljön beaktats ch slutsatsen är att det inte är relevant med en miljöknsekvensbedömning i detta ärende. Tiv Heins Landstingsdirektör Peter Haglund Direktör SLL Tillväxt, miljö ch reginplanering

6 Stckhlms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsen FORSLAG TILL YTTRANDE LS Miljödepartementet Stckhlm Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet Inledning Stckhlms läns landsting (nedan kallat landstinget) har sedan mer än 20 år arbetat aktivt med miljömål genm miljöplitiska prgram ch miljöledningssystem. Ett flertal av de etappmål sm Naturvårdsverket föreslagit har kppling till det miljöarbete sm landstinget utför ch de synpunkter sm framförs är relaterade till detta men även till det frskningsdrivna arbete kring flkhälsa sm bedrivs inm landstinget. Synpunkter Allmänt Stckhlms läns landsting anser att förslagen till etappmål är relevanta, både ur ett miljöperspektiv ch ur ett flkhälsperspektiv. Etappmålen bidrar till att öka resurseffektiviteten i samhället ch minska miljöns ch beflkningens expnering för miljö- ch hälsskadliga förreningar. Landstinget har synpunkter ch förslag på kmpletteringar enligt nedanstående sm ansluter till uppställningen i Naturvårdsverkets redvisning "Förslag till nya etappmål". Allmänt anser landstinget att det är viktigt att tydligare kppla åtgärderna till styrmedel ch att Naturvårdsverket därför skulle kunna föreslå fler eknmiska incitament. Landstinget anser även att det är bra att ansvar för uppföljning är utpekat för etappmålen. Ökad återanvändning ch materialåtervinning av avfall Stckhlms läns landsting ser det sm psitivt att ambitinsnivån höjs kring återvinning ch återanvändning av avfall. Målsättningarna i förslaget är i linje med Stckhlms läns landstings miljömål m ökad resurseffektivitet ch att nå högre upp i avfallshierarkin. Målnivån i etappmålet m 60 prcent innefattar även bilgisk behandling av avfall. Landstinget arbetar med utsrtering av matavfall sm en viktig

7 Stckhlms läns landsting 2(5) FÖRSLAG TILL YTTRANDE LS åtgärd, både för att minska avfall till förbränning ch för att prducera bigas ch bigödsel. Utsrteringen leder till ökad återvinningsgrad men även till en ökad medvetenhet kring matsvinn. Många verksamheter sm börjar med att srtera ut matavfall väljer sedan att arbeta vidare med att minska matsvinnet. Landstinget menar därför att utsrtering av de huvudsakliga matavfallsströmmarna brde anges sm ett tydligt åtgärdsförslag i etappmålet. Landstinget håller med Naturvårdsverket m värdet av att ha dialg med landsting ch andra branscher kring återvinning ch återanvändning, samt att branschspecifika avfallsmål ska utfrmas. Dck bör dessa dialger ch målnivåer mfattar alla ffentliga verksamhetsutövare. Cirka prcent av avfallet från landstingets sjukhus går idag till förbränning ch återvinningsgraden är alltså betydligt lägre än från hushållen. Det berr inte primärt på bristfällig avfallshantering utan på att sjukhusens avfall skiljer sig så mycket från hushållens ch idag inte kan återvinnas i samma utsträckning. För att höja återvinningen måste investeringar ske i förbättrade återvinningstekniker ch lgistiklösningar för att möjliggöra återvinning av mer kmplexa avfallsflöden, inte minst av plastförpackningar ch plastprdukter. Källsrteringen inm landstinget fungerar dck generellt bra ch är en viktig fråga i det lkala miljömålsarbetet i landstingets verksamheter. Design för ökad återanvändning ch återvinning är ckså viktigt i detta perspektiv. Inm sjukvården finns stra flöden av plastartildar av gd kvalitet, sm inte kan hanteras i dagens plaståtervinningssystem. Det vre därför önskvärt att de branschdialger sm Naturvårdsverket föreslår att genmföra innefattar dessa perspektiv. Naturvårdsverkets förslag på åtgärder är generellt bra ch bör leda till ökad återvinning ch återanvändning. Landstinget har redan infört materialåtervinning av metall i flera verksamheter ch utreder möjligheten för plast. Styrmedel sm underlättar denna prcess är emellertid önskvärda. För att öka insamlingen från verksamheter bör åtgärder ch styrmedel styra mt att det blir betydligt billigare att källsrtera jämfört med att slänga avfallet sm brännbart, vilket inte alltid är fallet i dagsläget, framförallt vad gäller plastprdukter ch plastförpackningar. Det vre önskvärt med fler förslag på åtgärder ch styrmedel sm förenklar ch möjliggör ökad återanvändning. Ett exempel är initiativ för att synliggöra översktt ch förmedla dessa mellan ffentliga förvaltningar. Landstinget har nyligen lanserat en webtjänst för intern förmedling av möbler ( men även samverkan kring återanvändning med

8 JIL Stckhlms läns landsting 3(5) FÖRSLAG TILL YTTRANDE LS andra ffentliga aktörer, t. ex. kmmuner, brde vara möjlig. Landstinget anser vidare att det behövs en utredning m hur återanvändning för ffentliga aktörer kan förenldas ur ett juridiskt perspektiv. Bestämmelser i kmmunallagen gör till exempel att det är en kmplex prcess att avyttra skattefinansierat material till persnal, andrahandsmarknader eller till andra ffentliga eller privata aktörer. Det är därför vanligt att fullt funktinella material sm det inte längre finns internt behv av slängs, även m dessa har återanvändningsptential. Återanvändning bör även utredas ur andra perspektiv. Exempelvis vilka material/prdukter det är eknmiskt ch miljömässigt fördelaktigt att satsa på när det gäller återanvändning, hur man ska hantera eventuella knflikter med andra miljömål samt hur man kan underlätta möjligheten att upphandla återanvända prdukter. Minskad mängd matavfall Stckhlms läns landsting anser det värdefullt ch ytterst nödvändigt med ett etappmål för minskad mängd matavfall. Matavfallet i dagens samhälle är betydande, ch hållbart i ett längre perspektiv. Landstinget anser ckså att målnivån 20 % minskning, mtsvarande 50 % på matsvinnet, till år 2020 är relevant ch har förutsättning att kunna höjas längre fram. Samverkan ch breda kmmunikatinsinsatser till alla målgrupper i samhället, i syfte att åstadkmma beteendeförändringar, är viktigt. Stckhlms läns landsting arbetar för att bidra till att minska matavfallet i den dagliga mathanteringen inm vården. Det arbetas aktivt med frågan i ett antal vårdverksamheter ch det är ett mråde sm engagerar många. Här finns, sm Naturvårdsverket skriver, stra möjligheter för hela den ffentliga sektrn att gå före ch visa vägen. Frågan är emellertid kmplex ch kräver samverkan mellan många lika prfessiner ch aktörer samt spridning av kunskap ch gda exempel mellan verksamheter. En matsvinnsrådgivare, sm Naturvårdsverket föreslår, kan säkerligen bidra mycket till kunskapsöverföringen mellan aktörer. Det är ckså viktigt att lyfta frågan m prtinsstrlekar sm åtgärd för att minska matavfallet. Textil ch textilavfall Stckhlms läns landsting ser psitivt på målsättning m att särsldlt farliga ämnen i textilier ska minska samt att materialåtervinningen ska öka. Landstinget har en utfasningslista sm används vid upphandling över ämnen sm inte ska förekmma i våra prdukter ch. På listan fmns bland annat färgämnen ch textilbehandlingsmedel. Vidare arbetar landstinget tillsammans med upphandlad textilleverantör med att utveckla materialen mt mindre miljöbelastande, bland annat genm att öka andelen återvunna material.

9 Stckhlms läns landsting 4(5) FORSLAG TILL YTTRANDE LS Ökad kunskap ch kntrll av farliga ämnen är en viktig åtgärd. Landstinget ser det sm önskvärt med ett kunskapsstöd kring nya ämnen ch utveckling i branschen för att stödja vårt utfasningsarbete. Vidare behövs styrmedel sm styr mt teknikutveclding för att möjliggöra ökad återvinning av textilier. Förslaget m prducentansvar är bra ch viktigt för att få till en förändring eftersm det är i prducentledet sm den största möjligheten ligger att minska textiliernas miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Landstinget menar ckså att det är rimligt att kppla prducentansvaret till ett knsumentansvar på samma sätt sm för andra kategrier. Även inm detta mråde är ffentlig förvaltning en viktig aktör, särsldlt i sin egenskap sm str upphandlare av textilier, vilket landstinget anser kan påpekas i etappmålet. Efterbehandling av förrenade mråden Förrenade markmråden utgör ett ht mt människrs hälsa. Barn, främst små barn, är särskilt utsatta eftersm de kan stppa förrenad jrd i munnen. Oftast rör det sig m gamla industritmter, bensinstatiner, båthamnar, bilverkstäder, sptippar ch annan verksamhet där det hanterats stra mängder kemikalier ch miljögifter sm har förrenat marken. Förrenad jrd har tidigare även använts sm fyllnadsmassr vid byggande. Det är därför vanligt förekmmande i strstadsmiljöer att starkt förrenade markmråden kan påträffas i nära anslutning till tätbebyggelse sm till exempel bstadsuteplatser, skl- ch försklgårdar, lekplatser ch rekreatinsmråden. Landstinget anser att det övergripande målet "År 2050 ska alla mråden med mycket str risk eller str risk för människrs hälsa eller miljön vara åtgärdade" skulle kunna kmpletteras med en diskussin m vilka mråden inm stadsmiljöer, till exempel sådana där små barn vistas ch leker, sm behöver uppfylla riktvärden sm gäller för känslig markanvändning (KM). Expnering för kadmium via livsmedel Kadmium är en av de giftigaste tungmetallerna ch människr får i sig den främst via födan. Det är huvudsakligen knsumtinen av ptatis, mjöl samt vegetabilier sm leder till expneringen. Livsmedel sm njure, lever, skaldjur ch vissa svampar men även ksttillsktt kan ha höga kadmiumhalter. En str andel av de livsmedel ch ksttillsktt sm knsumeras i Sverige är imprterade, vilket med nuvarande imprtbestämmelserna kan innebära begränsad rådighet. Många ksttillsktt, till exempel de sm baseras på alger, kan innehålla höga halter

10 JIL Stckhlms läns landsting 5(5) FÖRSLAG TILL YTTRANDE LS kadmium. I Nrge, Danmark ch Finland ska varje ksttillsktt anmälas till landets centrala livsmedelsmyndighet innan det förs ut på marknaden. I Sverige krävs inget gdkännande eller tillstånd från Livsmedelsverket för att sälja ksttillsktt trts att knsumtinen är mycket hög; nästan var tredje svensk beräknas knsumera någn frm av ksttillsktt (Mayer Helena, Medicinsk Vetenskap nr i, 2011: Vällagad mat bättre än vitaminpulver). Kadmium påverkar bland annat njurarna ch skelettet. Cirka benfrakturer per år kan kpplas till aktuell kadmiumexpneringen via födan. Speciellt utsatta grupper är vegetarianer, rökare, barn ch persner med järnbrist. De samhällseknmiska kstnaderna för frakturer rsakade av höga halter kadmium i maten har beräknats uppgå till 4,2 miljarder krnr per år (Kemikalieinspektinen, PM 12/12, 2012: Samhällseknmisk kstnad för frakturer rsakade av kadmiumintag via maten). Då det av hälsskäl är viktigt att öka intaget av fiberrika livsmedel sm till exempel spannmålsprdukter ch grönsaker, är det än mer angeläget att arbeta för minskade halter kadmium i livsmedel, så att beflkningens expnering kan minska trts ökad knsumtin av dessa livsmedel. Landstinget anser därför att alla förslag till åtgärder sm föreslås är relevanta ch att förslag till åtgärd 7 "Minskat intag av livsmedel sm innehåller mycket höga halter kadmium" bör stärkas ytterligare genm att föreslå en skärpning av imprtbestämmelserna till minst till den nivå sm finns i övriga Nrden.

11 Ankm Stckhlms läns landsting SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AOENCY SKRIVELSE Ärendenr: NV Förslag till nya etappmål Redvisning av regeringsuppdrag BESÖK: STOCKHOLM -VALHALL A VÄGEN 195 ÖSTERSUND - KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: FORSKARENS VÄG 5, HUS UB INTERNET: VERKET.SE

12 2

13 Innehåll INLEDNING 4 UPPDRAGET 5 Etappmålen 5 Om åtgärder ch styrmedel 5 Övriga delar av uppdraget 5 Etappmålen i miljömålssystemet 6 GENOMFÖRANDE 7 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGEN 8 Etappmål för ökad återanvändning ch materialåtervinning av avfall 8 Förslag till åtgärder 9 Förslag till styrmedel 9 Förslag till uppföljning 10 Etappmål för minskad mängd matavfall 10 Förslag till etappmål 10 Förslag till åtgärder 11 Förslag till styrmedel 11 Förslag till uppföljning 12 Etappmål för textil ch textilavfall 12 Förslag till åtgärder 12 Förslag till styrmedel 13 Förslag till uppföljning Fel! Bkmärket är inte definierat. Etappmål för efterbehandling av förrenade mråden 14 Förslag till etappmål 14 Förslag till åtgärder 15 Förslag till styrmedel 16 Uppföljning 16 Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel 16 Uppföljning av etappmålet 18 3

14 Inledning Riksdagen beslutade våren 2010 m en ny målstruktur för miljöarbetet med generatinsmål, miljökvalitetsmål ch etappmål. Generatinsmålet anger inriktningen av den samhällsmställning sm behöver ske för att miljölcvalitetsmålen ska nås, ch syftar till att vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen med preciseringar anger det tillstånd i den svenska miljön sm miljöarbetet ska leda till. Naturvårdsverket redvisar regeringsuppdraget Nya etappmål med denna sammanfattande skrivelse ch bifgade delredvisningar. För varje föreslag till etappmål finns en redvisning av åtgärder, styrmedel ch uppföljning samt en samhällseknmisk analys. För vissa etappmål finns även underlagsrapprter (utredningar gjrda av andra rganisatiner) bifgade. De delar sm ingår i redvisningen är: Sammanfattande skrivelse Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall Samhällseknmisk analys av etappmålet för ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall Samhällseknmisk analys av etappmålet för minskad mängd matavfall Förslag till etappmål för textil ch textilavfall Samhällseknmisk analys av etappmål för textil ch textilavfall Förslag till etappmål för efterbehandling av förrenade mråden Samhällseknmisk analys av etappmål för efterbehandling av förrenade mråden. Förslag till etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Samhällseknmisk analys av etappmål för expnering för kadmium via livsmedel 4

15 Uppdraget Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för år 2013 i uppdrag att ta fram förslag till nya etappmål i miljömålssystemet. De föreslagna etappmålen ska åtföljas av förslag till åtgärder ch styrmedel samt förslag på hur de kan följas upp. I uppdraget ingår att redvisa knsekvensanalyser ch analyser av förslagens kstnadseffektivitet. I uppdraget beskrivs vilka myndigheter ch andra rganisatiner sm Naturvårdsverket förväntas samråda med. Uppdraget ska rapprteras till regeringen senast den 6 januari Etappmålen Uppdraget avser att ta fram etappmål inm fyra lika mråden samt att undersöka förutsättningarna för att ta fram ett etappmål inm ytterligare ett mråde. Naturvårdsverket har gjrt bedömningen att det är lämpligt att föreslå ytterligare ett etappmål, m textilier ch textilavfall, inm ramen för uppdraget. I denna redvisning ingår förslag till etappmål för: ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall, Å&M minskat matavfall textil ch textilavfall, efterbehandling av förrenade mråden, EBH expnering för kadmium via livsmedel Den del av uppdraget sm består i att utreda m det fmns förutsättningar att ta fram ett etappmål inm mrådet krtlivade klimatpåverkande gaser har redvisats till regeringen den 10 december Om åtgärder ch styrmedel De åtgärder ch styrmedel sm föreslås i redvisningarna åtföljs så långt möjligt av en bedömning av kstnadseffektiviteten. I många fall har det varit möjligt att få fram underlag sm möjliggör sådana bedömningar. Vi har ändå valt att lägga fram förslag till sådana åtgärder ch styrmedel. Att föreslå hurfinansieringenav föreslagna åtgärder ch styrmedel ska ske ingick inte i uppdraget. Övriga delar av uppdraget I uppdraget ingår att redvisa relevanta delar av de strecksatser sm framgår i direktivet (Dir 2010:74, s. 6) till Miljömålsberedningen. Naturvårdsverket har bland annat bedömt att inget behv av reginal anpassning föreligger i någt av etappmålen. Redvisningen skulle även ange m det finns skäl för riksdagen att besluta m etappmålen. Vi har inte funnit några skäl för att riksdagen skulle besluta m någt av de föreslagna etappmålen. Vidare ingick i uppdraget att ange m etappmålet är relevant för internatinella överenskmmelser eller ingår i gemenskapsinitiativ inm EU samt att ange vilken myndighet sm bör ansvara för 5

16 att etappmålet följs upp. Dessa delar redvisas i de etappmålvisa delredvisningarna. Etappmålen i miljömålssystemet Nedan redvisas en översiktlig bild av vilka miljökvalitetsmål, delar av generatinsmålet ch strategier sm de föreslagna etappmålen bidrar till att uppnå. Miljö- ch generatinsmål samt beslutade strategier Miljökvalitetsmål Förslag till etappmål Matavfall Textil A&M EBH Kadmium Begränsad klimatpåverkan X X X X Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö X X X X X Skyddande znskikt Ingen övergödning X X Levande sjöar ch vattendrag Grundvatten av gd kvalitet Hav i balans samt levande kust ch skärgård Ett rikt dlingslandskap Gd bebyggd miljö X X X X Ett rikt växt- ch djurliv Generatinsmålet Människrs hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt sm miljöns psitiva inverkan på människrs hälsa främjas. Kretslppen är resurseffektiva ch så långt sm möjligt fria från farliga ämnen. En gd hushållning sker med naturresurserna. Knsumtinsmönstren av varr ch tjänster rsakar så små miljö- ch hälsprblem sm möjligt. Strategi X X X X X X X X X X X Kemikaliestrategi för giftfri miljö X X X X X X X X 6

17 Genmförande Arbetet har genmförts i sex separata prjekt. De myndigheter sm i uppdraget utpekats sm samrådsmyndigheter har mycket förtjänstfullt medverkat i arbetsgrupperna ch bidragit med både värdefull sakkunskap ch engagemang. De myndigheter sm är utpekade sm myndigheter "i samråd" har fått möjlighet att på myndighetsnivå lämna synpunkter på respektive förslag till etappmål ch på delredvisningarna. Samrådsyttranden finns bilagda till respektive etappmålsredvisning. Ett liknande förfarande har använts för myndigheter sm är utpekade sm myndigheter "efter samråd", men någt frmellt samrådsyttrande har i dessa fall inte ingått i prcessen. Alla deluppdrag har haft kntakter med andra myndigheter, aktörer ch intressenter under uppdragets genmförande. Dels för att säkerställa att lika aspekter på det aktuella mrådet tas med i uppdraget, dels för att få synpunkter på de förslag på etappmål, åtgärder ch styrmedel sm tagits fram. Arbetet i uppdragets lika prjekt har följt en gemensam mdell för arbetsgång sm har utarbetats för att integrera knsekvensanalyserna i prcessen, se figur 1 nedan. 7

18 Sammanfattning av förslagen På de efterföljande sidrna ges krta sammanfattningar av förslagen till etappmål, åtgärder, styrmedel ch uppföljning. Syftet är att ge en krt rientering m förslagen. I de fem separata delredvisningarna "Förslag till etappmål" finns en mer mfattande text m etappmålen samt en sammanfattande text av de samhällseknmiska analyserna. Till varje etappmål fmns även en mer kmplett samhälleknmisk analys sm separat bilaga. Till några av förslagen till etappmål finns ytterligare underlagsrapprter bifgade. En lista på de dkument sm ingår i redvisningen finns på sidan 4. Etappmål för ökad återanvändning ch materialåtervinning av avfall Den största nyttan med att öka återanvändningen ch materialåtervinningen utgörs av att användningen av nyråvara minskar ch vid återanvändning minskar även prduktinen av nya prdukter. Minskad användning av nyråvara innebär förutm ett minskat uttag av naturresurser även att primärenergianvändning minskar samt att utsläppen av kldixid, försurande ämnen ch flyktiga klväten minskar. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall: År 2020 tas materialet i avfallet från hushåll ch verksamheter till vara så långt sm möjligt samtidigt sm påverkan på ch risker för hälsa ch miljö minimeras. - Minst 60 prcent av avfallet från hushåll ch mtsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. - Det är enkelt för hushåll ch verksamheter att lämna prdukter till återanvändning ch avfall till förberedelse för återanvändning. - Landsting ch branscher med en betydande ptential att bättre ta vara på materialet i avfallet har tagit fram branschspecifika avfallsmål. Syftet är att få till stånd en samhällsförändring sm innebär att vi blir bättre på att ta hand m resurserna i avfallet, samtidigt sm påverkan på ch risker för hälsa ch miljö minimeras. En str del av avfallet sm mfattas av målet går idag till förbränning. Flera studier har visat att materialåtervinning i ett livscykelperspektiv är bättre för miljön jämfört med förbränning. Målet styr mt att vi når högre upp i EU:s avfallshierarki. 8

19 Förslaget till etappmål mfattar allt avfall från både hushåll ch verksamheter. Första strecksatsen i målet gäller däremt bara avfall från hushåll ch liknande avfall från andra källr. Det utgår från återvinningsmålet i avfallsdirektivet sm anger att minst 50 prcent av detta avfall ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. Andra strecksatsen anger att även återanvändning av prdukter ingår i etappmålet. Skälet att inkludera både återanvändning av prdukter ch förberedelse för återanvändning av avfall är att det är svårt att skilja dessa begrepp åt. Genm att ta med båda begreppen blir det tydligt att återanvändningen ska öka avsett m det rör sig m avfall eller prdukter. Sista strecksatsen riktar sig till landsting ch andra aktörer där det fmns en betydande ptential att bättre ta vara på materialet i avfallet. Flera aktörer har uttryckt att de önskar mål sm riktar sig till specifika branscher/ aktörer. Inm detta uppdrag har det dck inte varit möjligt att bedöma ptentialen för ökad återanvändning ch materialervinning för lika branscher. Istället anger förslaget till etappmål att aktörerna själva ska ta fram förslag till branschspecifika mål. Förslag till åtgärder Naturvårdsverket bedömer att det med följande åtgärder är möjligt att nå målet att minst 60 prcent av avfallet från hushåll ch mtsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns: Möjlighet att lämna prdukter ch avfall till återanvändning Lättillgängliga insamlingssystem för förpackningar Möjlighet att lämna grvavfall av plast till materialåtervinning Insamling i materialströmmar (metall ch plast) Ökad insamling av förpackningar ch tidningar från verksamheter Vi ser ckså behv av att följande åtgärder genmförs: Design för ökad återvinning ch återanvändning Utökad insamling ch materialåtervinning av elavfall Inm ramen för detta prjekt har det inte varit möjligt att beräkna ptential, effekt ch kstnader för dessa åtgärder. Förslag till styrmedel Naturvårdsverket föreslår följande mix av förändringar av befintliga styrmedel ch nya styrmedel för att få åtgärderna genmförda: Förtydligande m att kmmunen kan arbeta med förberedelse för återanvändning Utveckling av kmmunal avfallsplanering ch fysisk planering Höja återvinningsmålen i förrdningarna m prducentansvar för förpackningar ch returpapper 9

20 Vägledning m att kmmunen ska tillhandahålla insamlingssystem för materialåtervinning av grvavfall i plast Krav på gdkänt insamlingssystem för insamling av tidningar ch förpackningar Överenskmmelse för insamling i materialströmmar Krav på att verksamheter ska upprätta avfallshanteringsplaner Initiera utvecklingen av mål för landsting ch branscher För flera av styrmedlen van gäller att de behöver kmbineras med infrmatinsch kmmunikatinsinsatser för att uppnå beteendeförändringar hs avfallslämnarna. Förslag till uppföljning Naturvårdsverket föreslår att etappmålet i huvudsak följs upp baserat på data sm samlas in ch rapprteras till Eurstat vartannat år enligt avfallsstatistikförrdningen. För uppföljning av återanvändning av prdukter ch förberedelse för återanvändning av avfall behöver nya indikatrer ch data tas fram. Etappmål för minskad mängd matavfall Förslag till etappmål Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utm primärprduktinen. Inm primärprduktinen ska det finnas en handlingsplan för minskat prduktinssvinn senast Naturvårdsverket föreslår ett etappmål m att minska matavfallet. Matavfall mfattar både matsvinnet - det sm hade kunnat ätas m det hanterats annrlunda - ch ätliga delar, sm kärnr, ben ch skal. Ett vägande skäl att frmulera målet sm matavfall, ch inte matsvinn, är att kstnaden ch de praktiska knsekvenserna av uppföljningen då bedöms vara rimliga. Förslaget innebär att matavfallet ska minska med 20 %, vilket mtsvarar en minskning av matsvinnet med ungefar 50 %. Denna minskning föreslås gälla sammantaget för livsmedelskedjan utm primärprduktinen. Ttalt genereras cirka en miljn tn matavfall årligen i Sverige, från hushåll, strkök ch restauranger, butiker ch grssister, samt livsmedelsindustrin. Inm primärprduktinen talar vi m prduktinssvinn, ch data är mer säkra. Jrdbruksverket bedömer att det genereras ca tn prduktinssvinn årligen. Det finns några lika initiativ inm EU att förhålla sig till, sm rör resurseffektivitet ch minskat matavfall. Eurpeiska kmmissinens färdplan för ett resurseffektivt Eurpa (KOM 2011/571) frmulerar en milstlpe m matavfall: 10

21 " Senast 2020 kmmer incitament för hälssammare ch mer hållbar prduktin ch knsumtin av livsmedel att användas allmänt ch de har lett till en 20- prcentig minskning av livsmedelskedjans användning av insatsvarr. Mängden ätbara livsmedel sm slängs bör ha halverats i EU" Dessutm har Eurpaparlamentet i en reslutin (2011/2175) föreslagit ett mål på 50 % minskning av matavfallet (fd waste) från " jrd till brd " till Förslag till åtgärder Naturvårdsverket har analyserat ett antal åtgärder för de lika leden i livsmedelskedjan, ch bedömer att målet kan nås. Alla i samhället behöver då bidra - samverkan är viktig. Det krävs beteendeförändringar hs hushållen ch nya kreativa affärsmdeller ch andra åtgärder från företagen, butiker ch grssister. Kmmuner ch landsting ansvarar för många dagliga matprtiner, i sklr ch i vård- ch msrg. Här finns stra möjligheter att gå före ch visa vägen. Åtgärderna sm föreslås ger en nettvinst för respektive led i livsmedelskedjan. Även m åtgärden kan ksta att genmföra så är den uteblivna kstnaden för inköp ännu mycket större. Utöver de åtgärder sm har kstnadsberäknats, ser Naturvårdsverket ytterligare ptential att minska matavfallet genm åtgärder sm rör distributin, lagerhållning, brödhantering med mera. Analys av detta har dck inte rymts inm denna utredning. För primärprduktinen är inte åtgärder ch styrmedel analyserade. En handlingsplan bör tas fram för att föreslå etappmål, åtgärder ch styrmedel för minskat prduktinssvinn inm primärprduktinen. Förslag till styrmedel Naturvårdsverket föreslår ett samlat paket med övergripande styrmedel sm riktas mt hela livsmedelskedjan. Detta paket, där många aktörer deltar ch bidrar, innehåller riktade kmmunikatinsinsatser till lika målgrupper, frivilliga överenskmmelser mellan handeln eller livsmedelsindustrin ch regeringen, sklundervisning m matavfall samt matsvinnsrådgivare i kmmuner ch reginer. Utöver detta föreslås ett antal styrmedel sm riktas mt specifika delar av kedjan. Naturvårdsverkets föreskrift m kmmunal avfallsplanering ger redan idag kmmunerna i uppgift att rapprtera avfall i lika fraktiner till länsstyrelsen. En tydlig uppföljning av denna rapprtering kan styra mt större medvetenhet ch aktivitet i kmmunerna. Upphandling av drift av strkök bör inkludera matsvinnsmål. Kntrllhandbken m ffentliga måltider, sm Livsmedelsverket ansvarar för, behöver bli ett välanvänt verktyg. För att driva på de åtgärder sm butiker ch grssister kan genmföra, föreslås en kmplettering i miljömärkningar av butiker med kriterier m minskat matsvinn. För att underlätta för butiker ch grssister att genmföra åtgärder föreslås ckså en utvecklad vägledning m vad sm gäller för att skänka, sälja vidare, frysa in ch sälja fryst mat billigare. Även infrmatin m hur butikerna bättre kan utnyttja rdersystemen bedöms ge effekt. 11

22 Förslag till uppföljning Naturvårdsverket föreslås få ansvar för uppföljningen av etappmålet m minskat matavfall. Jrdbruksverket bör följa upp prduktinssvinnet, ch rapprtera detta till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket föreslår att etappmålet följs upp år 2020, då etappmålet ska vara uppnått. Därutöver föreslås en uppföljning 3-4 år innan dess, för att säkerställa att matavfallet har börjat minska i en takt så att målet kan nås. Behv av datainsamling för det föreslagna målet sammanfaller med behven för befintligt etappmål m insamling ch bilgisk behandling av matavfall ch befintliga rapprteringskrav till EU av avfallsstatistik. Hur prduktinssvinnet inm primärprduktinen bör följas upp har inte utretts inm detta uppdrag, ch därför fmns inte heller någn kstnadsuppskattning för detta. En uppföljning i frm av en bedömning av hur arbetet mt etappmålet går ska årligen göras inm milj ömålssystemet. Etappmål för textil ch textilavfall Naturvårdsverket föreslår följande etappmål för textil ch textilavfall: År 2020 är kretslppen för textilier så långt sm möjligt resurseffektiva ch fria från farliga ämnen. Senast år 2018 finns lättillgängliga insamlingssystem sm säkrar att textilier i första hand återanvänds. År 2020 återanvänds 40 % av de textilier sm satts på marknaden. År 2020 materialåtervinns 25 % av de textilier sm satts på marknaden, i första hand till nya textilier. Senast 2020 underlättas kretslppet för textilier av att särskilt farliga ämnen ch andra ämnen med önskade egenskaper inte förekmmer i nyprducerade textilier. Skälen till att det fmns anledning att införa det föreslagna etappmålet är i krthet att knsumtinen av textilier har ökat med 40 prcent under det senaste decenniet i Sverige, vilket medför miljöprblem både i Sverige ch i de länder där textilierna tillverkas. Prduktin av textilier är resurskrävande, både vad gäller vatten ch energi. Dessutm används stra mängder farliga ämnen i textiltillverkningen sm kan skada både människr ch miljö i tillverkningslandet. Textilprduktin ger ckså upphv till utsläpp. Flera farliga ämnen kan finnas kvar i prdukterna när de satts på den svenska marknaden. Idag förbränns största delen av det textilavfall sm genereras i Sverige. Endast 20 % återanvänds ch en försvinnande liten andel går till materialåtervinning. Detta trts att textilier är en värdefull resurs ch miljövinsten vid återanvändning ch återvinning är str jämfört med förbränning. Förslag till åtgärder För att uppnå specificeringarna av målet m ökad återanvändning ch återvinning föreslås en kmbinatin av åtgärderna lättillgängliga insamlingssystem ch utbildning ch infrmatin för att ändra knsumentbeteende. För att uppnå målet för särskilt farliga ämnen föreslår vi åtgärderna ökad kunskap ch kntrll över 12

23 farliga ämnen vid materialåtervinning ch utfasning av särskilt farliga ämnen i nyprducerade textilier. Åtgärderna sm föreslås ska ses sm möjliga åtgärder, inte tvingande. Vilka åtgärder sm slutligen genmförs berr på vilka styrmedel sm väljs. Vi har likväl valt att betna vikten av lättillgängliga insamlingssystem genm att specificera att sådana skall finnas senast Förslag till styrmedel Naturvårdsverket föreslår ett styrmedelspaket bestående av ett prducentansvar ch infrmatin för ändrat knsumentbeteende. Ett prducentansvar tillsammans med infrmatin är de styrmedel sm bedömts ha säkrast måluppfyllelse. De är även de mest kstnadseffektiva alternativen sm analyserats inm ramen för uppdraget. Ett prducentansvar innebär att prducenter får ta ett större ansvar för att ta fram resurseffektiva textilier, utan farliga ämnen, sm går att återanvända ch återvinna på ett enkelt sätt. På så sätt kmmer ett prducentansvar att påverka textiliernas hela livscykel. Eftersm prducenterna är de sm har bäst möjlighet att ändra prduktens design ch hela 80 % av prdukternas ttala miljöpåverkan avgörs i designfasen, kan de på sikt reducera miljöpåverkan till lägre kstnad. Prducentansvaret tillhör även de styrmedel sm har bäst förutsättningar för en kstnadseffektiv allkering. Givet att beslut fattas m att införa de förslagna styrmedlen behöver utfrmningen av dem utredas närmare. För att ett prducentansvar ska få önskad effekt kmmer hushållen ch andra berörda aktörer att behöva kunskap ch infrmatin m möjliga åtgärder ch de effekter sm eftersträvas. Förslag till uppföljning Naturvårdsverket föreslår att uppföljning av etappmålet för textil ch textilavfall följs upp årligen, givet att ett prducentansvar infrs. Utan ett prducentansvar rekmmenderas minst två uppföljningar, inklusive målåret Ansvaret för uppföljning föreslås hamna hs Naturvårdsverket. Uppföljningen av etappmålets specificering m särskilt farliga ämnen föreslås ske i samråd med Kemikalieinspektinen. För att följa den del av etappmålet sm handlar m lättillgänglighet föreslår Naturvårdsverket en indikatr uttryckt sm andelen kmmuner sm uppfyller uppsatta minimikrav för lättillgänglighet av det ttala antalet kmmuner i Sverige. För att följa upp etappmålets specificeringar m återvinning ch återanvändning föreslår Naturvårdsverket indikatrer uttryckta sm ttal vikt för återanvända respektive återvunna textilier i prcent av ttala vikten för den mängd textilier sm satts på marknaden under ett år. För uppföljning av specificeringen m särskilt farliga ch andra önskade ämnen i textilier föreslås att indikatrer utvecklas i samråd med Kemikalieinspektinen. 13

24 Etappmål för efterbehandling av förrenade mråden Förslaget till etappmål för efterbehandling av förrenade mråden ska identifiera steg på vägen för att nå målet för förrenade mråden, så sm det preciseras under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Preciseringen lyder: "Förrenade mråden är åtgärdade i så str utsträckning att de inte utgör någt ht mt människrs hälsa ch miljön." Etappmålet anger en ambitinsnivå för att bidra till att takten ökar i arbetet med efterbehandling av förrenade mråden. Efterbehandlingsåtgärder sm läggs tidigare i tiden minskar riskerna för människr ch miljö ch begränsar skadekstnaderna på krtare sikt ch för framtida generatiner. Avsikten är ckså att uppmuntra användandet av alternativ teknik, för att bidra till att utsläpp från schaktningar ch transprter minskar, samt till att effektivisera efterbehandlingsarbetet. Etappmålet för efterbehandling av förrenade mråden innebär att: - Minst 25 % av mrådena med mycket str risk för människrs hälsa eller miljön är åtgärdade år Minst 15 % av mrådena med str risk för människrs hälsa eller miljön är åtgärdade år Användningen av annan teknik än schalctning följt av depnering, utan föregående behandling av massrna, har ökat år Övergripande mål År 2050 ska alla mråden med mycket str risk eller str risk för människrs hälsa eller miljön vara åtgärdade. Förutsättningar för att uppnå etappmålet Samlad, tydlig ch kvalitetssäkrad digital infrmatin m förrenade mråden finns allmänt tillgänglig. Förrenade mråden undersöks ch utreds i sådan mfattning att takten i åtgärdsarbetet kan hållas. Uppföljning År 2014 är basår i uppföljningen av hur etappmålet nås. Basåret är antalet mråden med mycket str risk ca ch med str risk ca mråden, grundat på inventering ch länsstyrelsernas uppskattningar av antal mråden i respektive riskklass. För att bedömas sm "åtgärdade" ska åtgärder sm väsentligt minskar riskerna med det förrenade mrådet ha genmförts. Förslag till etappmål Det finns mkring ptentiellt förrenade mråden i Sverige. Idag bedöms ca av dessa mråden vara allvarligt förrenade ch medföra ptentiellt mycket stra risker, så kallade riskklass 1-mråden. Ytterligare ca mråden 14

25 uppskattas finnas i risklass 2, med str risk. Gällande antalet mråden finns större säkerheter i riskklass 2 än i riskldass 1. Kvalitetssäkring av antalet mråden pågår. Takten i efterbehandlingsarbetet Med utgångspunkt i dagens efterbehandlingstakt ch förhållanden beräknas att 17 % av mrådena i riskklass 1 ch 10 % av mrådena i riskklass 2 kmmer att vara åtgärdade fram till år Med denna takt i efterbehandlingsarbetet skulle mrådena i riskklass 1 vara åtgärdade år 2079 ch riskklass 2-mrådena år Takten för efterbehandlingsarbetet i etappmålet innebär viss höjning av åtgärdstakten under en mjukare startperid fram till år 2025, för att ge tid för föreslagna åtgärder ch styrmedel att verka. Efter den tidpunkten krävs en höjning av takten för att uppnå det övergripande målet att mrådena ska vara åtgärdade till år Speciellt för riskklass 2-mrådena behöver denna höjning vara kraftig. Förslag till åtgärder Naturvårdsverket föreslår åtgärder inm fyra insatsmråden för att nå etappmålet. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att öka den privatfinansierade efterbehandlingen, baserat på miljöbalkens princip m att förrenaren betalar. Åtgärder ch styrmedel sm föreslås är ett urval ch bearbetningar av förslag sm finns i underlagsrapprten med samhällseknmisk knsekvensanalys, men är inte alltid identiska med förslagen där. Insatsmråde: Tillsynsdriven ch frivillig efterbehandling Inm insatsmrådet föreslås en knsekvensutredning av rättspraxis för miljöbalkens kap. 10 ch att vid behv ta fram förslag till ändring i lagstiftningen eller dess tillämpning, tillräckliga resurser för tillsyn sm bidrar till att takten i den privatfinansierade efterbehandlingen hålls, en tydliggjrd fördelning av tillsynsansvar samt utredning av nya finansieringsfrmer. Inm ramen för Naturvårdsverkets rdinarie arbete avser verket att tillsammans med tillsynsmyndigheterna uppmärksamma behvet av kunskapsuppbyggnad kring åtgärdsprjekt med delad finansiering. Insatsmråde: Statligt anslag för efterbehandling Tillräckliga anslagsnivåer för att hålla takten i efterbehandlingsarbetet ch långsiktig stabilitet i sakanslaget föreslås. Inm ramen för sitt rdinarie arbete ser Naturvårdsverket över hur användningen av sakanslaget kan effektiviseras. Insatsmråde: Teknikutveckling ch tillämpning av befintlig alternativ teknik Statliga bidrag för teknikutvecklingsprjekt föreslås. Inm ramen för det rdinarie arbetet avser Naturvårdsverket att öka vägledningen kring alternativa åtgärdstekniker tillsammans med Statens getekniska institut (SGI) ch Sveriges gelgiska undersökning (SGU) samt öka kunskap ch vägledning m administrativa åtgärder tillsammans med länsstyrelserna. Insatsmråde: Infrmatin sm underlag för priritering ch planering 15

26 Kmmunerna bör få tillgång till den natinella databasen för förrenade mråden ch infrmatin (baserad på den natinella databasen) bör göras allmänt tillgänglig i större utsträckning. Förslag till styrmedel Miljöbalken ch det statliga sakanslaget för sanering, inklusive bemyndiganderam, är viktiga styrmedel för etappmålet. En mdifiering av ett befintligt styrmedel vre en förstärkning av det statliga bidraget till arbete med tillsyn över förrenade mråden, t.ex. genm förstärkning av länsstyrelsernas förvaltningsanslag, ev. kmpletterat med återföring av tillsynsavgifter till länsstyrelserna. En översyn av miljöbalkens kap. 10 m verksamheter sm rsakar miljöskadr skulle kunna bli följden av en föreslagen utredning m rättspraxis gällande eknmiskt ansvar för efterbehandling. En förändrad depniskatt med införande av skatt på förrenad jrd ch muddermassr har diskuterats. En sådan skatt skulle kunna bidra till ökad utveckling ch användning av alternativ teknik, men ckså kunna dämpa takten i efterbehandlingsarbetet. Naturvårdsverket tar dck inte ställning i depniskattsfrågan inm ramen för detta regeringsuppdrag. Naturvårdsverket föreslår att nya styrmedel i frm av finansieringsmekanismer utreds vidare. Finansieringsmekanismerna är bl.a. avsedda att stötta miljölagstiftningens målsättning m att "förrenaren betalar" ch underlätta sådana lösningar ur både statens ch verksamhetsutövarnas perspektiv. Några exempel på möjliga finansieringsmekanismer är gemensamfinansieringsfrm inm bransch, samfinansiering privat ch ffentlig aktör (kmplettering av branschinitiativ), avtalsmöjlighet angående vad sm blir maxbelppet för en efterbehandlingsåtgärd ch möjlighet för företagen att betala successivt, samt fndlösningar. Ett annat nytt styrmedel är ett statligt bidrag för teknikutvecklingsprjekt, avsett att verka för minskad depnering av förrenade massr samt att effektivisera efterbehandlingsprcessen. Uppföljning Naturvårdsverket bör ansvara för att genmföra uppföljningen av etappmålet med underlag från Generalläkaren, länsstyrelser ch kmmuner. Samrdning bör ske med den uppföljning sm görs redan idag av miljökvalitetsmålet "Giftfri miljö", där Naturvårdsverket samarbetar med ch levererar underlag till Kemikalieinspektinen för uppföljningen av preciseringen under miljömålet. Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Icke-rökares expnering för kadmium sker främst via livsmedel. Kadmium ansamlas i njurarna, ch påverkar skelettet. Kadmiummängden i njurarna ökar under en str del av livet. Vid högre kadmiumbelastning försämras njurens förmåga att rena bldet från nedbrytningsprdukter. Några prcent av icke-rökarna 16

27 i den svenska beflkningen överskrider den Eurpeiska livsmedelsmyndigheten EFSA:s maximalt tlerabla veckintag av kadmium. Nya rön visar ckså att risken för benskörhet ch frakturer hs äldre ökar till följd av expnering för kadmium. Svenska frskare vid Institutet för miljömedicin anser numera att risken för benskörhet till följd av för hög expnering för kadmium är ett mer känsligt mått, alltså en reell risk för benbrtt redan vid lägre värden än de då njureffekter kan uppstå. Intaget av kadmium via livsmedel har inte minskat över tid trts att flera av de viktigaste källrna till kadmiumtillförsel till den svenska åkermarken - luftdepsitinen ch gödselmedlen - reducerats rejält sedan Vi anser att etappmålet bör inriktas mt att långsiktigt söka minska den genmsnittliga expneringen för kadmium via livsmedel. Vårt förslag: Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Senast år 2018 är styrmedel beslutade sm minskar beflkningens expnering för kadmium via livsmedel Styrmedlen bör vara inriktade mt en generell ch långsiktig minskning men kan även där så är mtiverat inriktas på särskilda grupper. Avsikten med etappmålet är att avståndet ska öka mellan den genmsnittliga expneringen för kadmium för beflkningen ch de expneringsnivåer sm kan förrsaka hälsprblem. De negativa effekterna av kadmium sm riskerar att drabba delar av beflkningen följer av lång, fta livslång, expnering. För icke-rökare kmmer denna expnering i huvudsak via livsmedel. Expneringen rsakas i sin tur av en kmplex mix av källr ch flöden sm för med sig kadmium sm förrening. Det är ftast mycket tröga förlpp ch kmplicerade rsakssamband. I vår utredning har vi inte funnit några åtgärder eller styrmedel sm är ideala genm att de samtidigt är snabba, effektiva ch har långsiktigt bestående effekt. Vi föreslår följande åtgärder: Begränsa kadmiumanvändningen i knstnärsfarger Minska tillförsel av kadmium genm att minska mängden inköpta fdermedel Förhindra användningen av mineralgödsel med höga kadmiumhalter Minska halten växttillgängligt kadmium i åkermarken Riktad dling av salix för att brtföra kadmium från åkermark Minska dlingen av grödr med naturligt höga upptag av kadmium på jrdar med höga kadmiumhalter Minskat intag av livsmedel sm innehåller mycket höga halter kadmium Rätt råvara till rätt livsmedel Verka för att kadmium ch dess föreningar förs upp på kandidatförteckningen i REACH Verka för harmniserad klassificering av kadmiumföreningar Minska luftdepsitinen av kadmium från internatinella källr 17

Förslag till nya etappmål

Förslag till nya etappmål SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-12-16 Ärendenr: NV-00336-13 Förslag till nya etappmål Redvisning av regeringsuppdrag B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Strukturplan Österport

Strukturplan Österport Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 SI101142 Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner Integratinshandledning eped - Sid 1/13 Innehåll Syfte... 3 Terminlgi... 3 Bakgrund... 3 Innehåll... 4 Syfte med en läkemedelsinstruktin... 4 Hur är en läkemedelsinstruktin uppbyggd?... 4 Arbetsprcess inm

Läs mer

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F) EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

TLV:s omprövning av subvention för läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Frågr ch svar TLV:s mprövning av subventin för läkemedel sm innehåller lsartan eller kmbinatinen lsartan ch hydrklrtiazid Offentliggörs 9 mars 2011 TLV:s utredning ch beslut m läkemedel sm innehåller lsartan

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Gruvavfall. metallresurs eller miljöskuld? SveMins höstmöte 27 nov 2014 Joanna Lindahl

Gruvavfall. metallresurs eller miljöskuld? SveMins höstmöte 27 nov 2014 Joanna Lindahl Gruvavfall metallresurs eller miljöskuld? SveMins höstmöte 27 nv 2014 Janna Lindahl Gruvavfall sm resurs Ändrade förutsättningar kan mvandla gruvavfall till en värdefull råvara. Re-mining Secndary mining

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB

Årsredovisning Armada Kanalfastigheter AB 3 '' 3 Årsredvisning Armada Kanalfastigheter AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredvisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen ch verkställande direktören för Armada Kanaifastigheter

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-11-26 LS 1404-0476 Landstingsstyrelsen Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning

Läs mer

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 1 (2) Landstingets revisrer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 Revisinschef Lennart Ledin Tfn: 063-14 75 27 Landstingsstyrelsen VAS eknmirutiner Revisinskntret har på uppdrag av ss granskat ch bedömt m det vårdadministrativa

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet Stadgar för Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben utan persnlig ansvarighet 1. Namn ch ändamål Denna förening, vars namn är Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben u.p.a., har till föremål att för sina medlemmars

Läs mer

Delårsrapport. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se

Delårsrapport. Foto; Jakob Dahlström. ljusdal.se Delårsrapprt 2015 Ft; Jakb Dahlström ljusdal.se Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrmdell 1 Utvecklingsstrategi 2 Fullmäktigemål 6 Eknmisk översikt 8 Eknmiska sammanställningar Resultaträkning

Läs mer

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00

Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005 kl 17.00 Myndighetsnämndens för teknik ch miljö AU Myndighetsnämndens för teknik ch miljö Plats ch tid för sammanträdet Arbetsutskttet Angarnsrummet, Tunahuset, Tuna trg 2, Vallentuna tisdagen den 15 mars 2005

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

ANBUDSFÖRFRÅGAN. Ni inbjuds inkomma med anbud på webb-tv lösning för sändning av kommunfullmäktige. Datum 2011-10-28

ANBUDSFÖRFRÅGAN. Ni inbjuds inkomma med anbud på webb-tv lösning för sändning av kommunfullmäktige. Datum 2011-10-28 ANBUDSFÖRFRÅGAN Ni inbjuds inkmma med anbud på webb-tv lösning för sändning av kmmunfullmäktige Köpare Ängelhlms kmmun, rg.nr 212000-0977 Sista anbudsdag 2010-11-16 Anbudet ska vara giltigt till 2012-01-31

Läs mer

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN

KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN STOCKHOLMS HAMN AB FÖRSLAGSHANDLING HUVUDRAPPORT 2007-10-16 ATKINS SVERIGE AB 1 KOMPLETTERANDE

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Riktlinjer för vårdyrken, för arbetsplatsförlagt lärande, APL, och lärande i arbete, LIA,

Riktlinjer för vårdyrken, för arbetsplatsförlagt lärande, APL, och lärande i arbete, LIA, 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Persnal ch utbildning Handläggare E-pst Mary Flkessn mary.c.flkessn@sll.se Riktlinjer för vårdyrken, för arbetsplatsförlagt lärande, APL, ch lärande i arbete,

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig

Tillgänglighet för oss, tillgängligt för dig Tillgänglighet för ss, tillgängligt för dig Vilka är UA? Riksförbundet Unga Allergiker är en rganisatin för unga ch av unga sm finns till för att upplysa ch påverka, men framförallt för att inspirera,

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN

UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN UTVECKLINGSSTADIUM 3: TEKNIKSKOLAN Teknikinlärning ch fysisk aktivitet Tekniksklan riktar sig till verksamhet för barn i cirka 7-12 års ålder, sm genm målrelaterade lekar ch övningar vidareutvecklar grunderna

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Så fyller du i ansökan om andrahandsuthyrning:

Så fyller du i ansökan om andrahandsuthyrning: Så fyller du i ansökan m andrahandsuthyrning: Tänk på att en kmplett ansökan måste innehålla blanketterna Ansökan m andrahandsuthyrning (alternativt Ansökan m enkel andrahandsuthyrning) samt Avtal m andrahandsuthyrning.

Läs mer

Kommunal Avfallsplan 2016-2020. Strategier och mål. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2015-04-27

Kommunal Avfallsplan 2016-2020. Strategier och mål. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora 2015-04-27 Kommunal Avfallsplan 2016-2020 Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora och mål 2015-04-27 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla

Läs mer

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU OBS! Detta är inte en ansökningsblankett. Det är en bilaga, sm bifgas till ansökan sm görs på www.antagning.se För sökande till Psykterapeutprgrammet

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala Heby, 26 juni kl. 13.00 ANSLAG/BEVIS

Samhällsbyggnadskontoret, bygg och miljö Sala Heby, 26 juni kl. 13.00 ANSLAG/BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (18) Plats ch tid Stra knferensrummet, Heby kmmun 09.00 11.00 Beslutande Mats Jennische(M), rdförande Christer Jhanssn (LP) Inger Ingstedt (C) Olf Nilssn (S), vice rdförande Margatetha

Läs mer