Förslag till nya etappmål

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till nya etappmål"

Transkript

1 SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE Ärendenr: NV Förslag till nya etappmål Redvisning av regeringsuppdrag B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B K IR U N A K ASE R N G AT AN 14 P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 2

3 Innehåll INLEDNING 4 UPPDRAGET 5 Etappmålen 5 Om åtgärder ch styrmedel 5 Övriga delar av uppdraget 5 Etappmålen i miljömålssystemet 6 GENOMFÖRANDE 7 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGEN 8 Etappmål för ökad återanvändning ch materialåtervinning av avfall 8 Förslag till åtgärder 9 Förslag till styrmedel 9 Förslag till uppföljning 10 Etappmål för minskad mängd matavfall 10 Förslag till etappmål 10 Förslag till åtgärder 11 Förslag till styrmedel 11 Förslag till uppföljning 12 Etappmål för textil ch textilavfall 12 Förslag till åtgärder 12 Förslag till styrmedel 13 Förslag till uppföljning Fel! Bkmärket är inte definierat. Etappmål för efterbehandling av förrenade mråden 14 Förslag till etappmål 14 Förslag till åtgärder 15 Förslag till styrmedel 16 Uppföljning 16 Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel 16 Uppföljning av etappmålet 18 3

4 Inledning Riksdagen beslutade våren 2010 m en ny målstruktur för miljöarbetet med generatinsmål, miljökvalitetsmål ch etappmål. Generatinsmålet anger inriktningen av den samhällsmställning sm behöver ske för att miljökvalitetsmålen ska nås, ch syftar till att vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Miljökvalitetsmålen med preciseringar anger det tillstånd i den svenska miljön sm miljöarbetet ska leda till. Naturvårdsverket redvisar regeringsuppdraget Nya etappmål med denna sammanfattande skrivelse ch bifgade delredvisningar. För varje föreslag till etappmål finns en redvisning av åtgärder, styrmedel ch uppföljning samt en samhällseknmisk analys. För vissa etappmål finns även underlagsrapprter (utredningar gjrda av andra rganisatiner) bifgade. De delar sm ingår i redvisningen är: Sammanfattande skrivelse Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall Samhällseknmisk analys av etappmålet för ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall Samhällseknmisk analys av etappmålet för minskad mängd matavfall Förslag till etappmål för textil ch textilavfall Samhällseknmisk analys av etappmål för textil ch textilavfall Förslag till etappmål för efterbehandling av förrenade mråden Samhällseknmisk analys av etappmål för efterbehandling av förrenade mråden. Förslag till etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Samhällseknmisk analys av etappmål för expnering för kadmium via livsmedel 4

5 Uppdraget Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för år 2013 i uppdrag att ta fram förslag till nya etappmål i miljömålssystemet. De föreslagna etappmålen ska åtföljas av förslag till åtgärder ch styrmedel samt förslag på hur de kan följas upp. I uppdraget ingår att redvisa knsekvensanalyser ch analyser av förslagens kstnadseffektivitet. I uppdraget beskrivs vilka myndigheter ch andra rganisatiner sm Naturvårdsverket förväntas samråda med. Uppdraget ska rapprteras till regeringen senast den 6 januari Etappmålen Uppdraget avser att ta fram etappmål inm fyra lika mråden samt att undersöka förutsättningarna för att ta fram ett etappmål inm ytterligare ett mråde. Naturvårdsverket har gjrt bedömningen att det är lämpligt att föreslå ytterligare ett etappmål, m textilier ch textilavfall, inm ramen för uppdraget. I denna redvisning ingår förslag till etappmål för: ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall, Å&M minskat matavfall textil ch textilavfall, efterbehandling av förrenade mråden, EBH expnering för kadmium via livsmedel Den del av uppdraget sm består i att utreda m det finns förutsättningar att ta fram ett etappmål inm mrådet krtlivade klimatpåverkande gaser har redvisats till regeringen den 10 december Om åtgärder ch styrmedel De åtgärder ch styrmedel sm föreslås i redvisningarna åtföljs så långt möjligt av en bedömning av kstnadseffektiviteten. I många fall har det varit möjligt att få fram underlag sm möjliggör sådana bedömningar. Vi har ändå valt att lägga fram förslag till sådana åtgärder ch styrmedel. Att föreslå hur finansieringen av föreslagna åtgärder ch styrmedel ska ske ingick inte i uppdraget. Övriga delar av uppdraget I uppdraget ingår att redvisa relevanta delar av de strecksatser sm framgår i direktivet (Dir 2010:74, s. 6) till Miljömålsberedningen. Naturvårdsverket har bland annat bedömt att inget behv av reginal anpassning föreligger i någt av etappmålen. Redvisningen skulle även ange m det finns skäl för riksdagen att besluta m etappmålen. Vi har inte funnit några skäl för att riksdagen skulle besluta m någt av de föreslagna etappmålen. Vidare ingick i uppdraget att ange m etappmålet är relevant för internatinella överenskmmelser eller ingår i gemenskapsinitiativ inm EU samt att ange vilken myndighet sm bör ansvara för 5

6 att etappmålet följs upp. Dessa delar redvisas i de etappmålvisa delredvisningarna. Etappmålen i miljömålssystemet Nedan redvisas en översiktlig bild av vilka miljökvalitetsmål, delar av generatinsmålet ch strategier sm de föreslagna etappmålen bidrar till att uppnå. Miljö- ch generatinsmål samt beslutade strategier Miljökvalitetsmål Förslag till etappmål Matavfall Textil Å & M EBH Kadmium Begränsad klimatpåverkan X X X X Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö X X X X X Skyddande znskikt Ingen övergödning X X Levande sjöar ch vattendrag Grundvatten av gd kvalitet Hav i balans samt levande kust ch skärgård Ett rikt dlingslandskap Gd bebyggd miljö X X X X Ett rikt växt- ch djurliv Generatinsmålet Människrs hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt sm miljöns psitiva inverkan på människrs hälsa främjas. Kretslppen är resurseffektiva ch så långt sm möjligt fria från farliga ämnen. En gd hushållning sker med naturresurserna. Knsumtinsmönstren av varr ch tjänster rsakar så små miljö- ch hälsprblem sm möjligt. Strategi X X X X X X X X X X X Kemikaliestrategi för giftfri miljö X X X X X X X X 6

7 Genmförande Arbetet har genmförts i sex separata prjekt. De myndigheter sm i uppdraget utpekats sm samrådsmyndigheter har mycket förtjänstfullt medverkat i arbetsgrupperna ch bidragit med både värdefull sakkunskap ch engagemang. De myndigheter sm är utpekade sm myndigheter i samråd har fått möjlighet att på myndighetsnivå lämna synpunkter på respektive förslag till etappmål ch på delredvisningarna. Samrådsyttranden finns bilagda till respektive etappmålsredvisning. Ett liknande förfarande har använts för myndigheter sm är utpekade sm myndigheter efter samråd, men någt frmellt samrådsyttrande har i dessa fall inte ingått i prcessen. Alla deluppdrag har haft kntakter med andra myndigheter, aktörer ch intressenter under uppdragets genmförande. Dels för att säkerställa att lika aspekter på det aktuella mrådet tas med i uppdraget, dels för att få synpunkter på de förslag på etappmål, åtgärder ch styrmedel sm tagits fram. Arbetet i uppdragets lika prjekt har följt en gemensam mdell för arbetsgång sm har utarbetats för att integrera knsekvensanalyserna i prcessen, se figur 1 nedan. 7

8 Sammanfattning av förslagen På de efterföljande sidrna ges krta sammanfattningar av förslagen till etappmål, åtgärder, styrmedel ch uppföljning. Syftet är att ge en krt rientering m förslagen. I de fem separata delredvisningarna Förslag till etappmål finns en mer mfattande text m etappmålen samt en sammanfattande text av de samhällseknmiska analyserna. Till varje etappmål finns även en mer kmplett samhälleknmisk analys sm separat bilaga. Till några av förslagen till etappmål finns ytterligare underlagsrapprter bifgade. En lista på de dkument sm ingår i redvisningen finns på sidan 4. Etappmål för ökad återanvändning ch materialåtervinning av avfall Den största nyttan med att öka återanvändningen ch materialåtervinningen utgörs av att användningen av nyråvara minskar ch vid återanvändning minskar även prduktinen av nya prdukter. Minskad användning av nyråvara innebär förutm ett minskat uttag av naturresurser även att primärenergianvändning minskar samt att utsläppen av kldixid, försurande ämnen ch flyktiga klväten minskar. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning ch materialåtervinning av avfall: År 2020 tas materialet i avfallet från hushåll ch verksamheter till vara så långt sm möjligt samtidigt sm påverkan på ch risker för hälsa ch miljö minimeras. - Minst 60 prcent av avfallet från hushåll ch mtsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. - Det är enkelt för hushåll ch verksamheter att lämna prdukter till återanvändning ch avfall till förberedelse för återanvändning. - Landsting ch branscher med en betydande ptential att bättre ta vara på materialet i avfallet har tagit fram branschspecifika avfallsmål. Syftet är att få till stånd en samhällsförändring sm innebär att vi blir bättre på att ta hand m resurserna i avfallet, samtidigt sm påverkan på ch risker för hälsa ch miljö minimeras. En str del av avfallet sm mfattas av målet går idag till förbränning. Flera studier har visat att materialåtervinning i ett livscykelperspektiv är bättre för miljön jämfört med förbränning. Målet styr mt att vi når högre upp i EU:s avfallshierarki. 8

9 Förslaget till etappmål mfattar allt avfall från både hushåll ch verksamheter. Första strecksatsen i målet gäller däremt bara avfall från hushåll ch liknande avfall från andra källr. Det utgår från återvinningsmålet i avfallsdirektivet sm anger att minst 50 prcent av detta avfall ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. Andra strecksatsen anger att även återanvändning av prdukter ingår i etappmålet. Skälet att inkludera både återanvändning av prdukter ch förberedelse för återanvändning av avfall är att det är svårt att skilja dessa begrepp åt. Genm att ta med båda begreppen blir det tydligt att återanvändningen ska öka avsett m det rör sig m avfall eller prdukter. Sista strecksatsen riktar sig till landsting ch andra aktörer där det finns en betydande ptential att bättre ta vara på materialet i avfallet. Flera aktörer har uttryckt att de önskar mål sm riktar sig till specifika branscher/ aktörer. Inm detta uppdrag har det dck inte varit möjligt att bedöma ptentialen för ökad återanvändning ch materialervinning för lika branscher. Istället anger förslaget till etappmål att aktörerna själva ska ta fram förslag till branschspecifika mål. Förslag till åtgärder Naturvårdsverket bedömer att det med följande åtgärder är möjligt att nå målet att minst 60 prcent av avfallet från hushåll ch mtsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns: Möjlighet att lämna prdukter ch avfall till återanvändning Lättillgängliga insamlingssystem för förpackningar Möjlighet att lämna grvavfall av plast till materialåtervinning Insamling i materialströmmar (metall ch plast) Ökad insamling av förpackningar ch tidningar från verksamheter Vi ser ckså behv av att följande åtgärder genmförs: Design för ökad återvinning ch återanvändning Utökad insamling ch materialåtervinning av elavfall Inm ramen för detta prjekt har det inte varit möjligt att beräkna ptential, effekt ch kstnader för dessa åtgärder. Förslag till styrmedel Naturvårdsverket föreslår följande mix av förändringar av befintliga styrmedel ch nya styrmedel för att få åtgärderna genmförda: Förtydligande m att kmmunen kan arbeta med förberedelse för återanvändning Utveckling av kmmunal avfallsplanering ch fysisk planering Höja återvinningsmålen i förrdningarna m prducentansvar för förpackningar ch returpapper 9

10 Vägledning m att kmmunen ska tillhandahålla insamlingssystem för materialåtervinning av grvavfall i plast Krav på gdkänt insamlingssystem för insamling av tidningar ch förpackningar Överenskmmelse för insamling i materialströmmar Krav på att verksamheter ska upprätta avfallshanteringsplaner Initiera utvecklingen av mål för landsting ch branscher För flera av styrmedlen van gäller att de behöver kmbineras med infrmatinsch kmmunikatinsinsatser för att uppnå beteendeförändringar hs avfallslämnarna. Förslag till uppföljning Naturvårdsverket föreslår att etappmålet i huvudsak följs upp baserat på data sm samlas in ch rapprteras till Eurstat vartannat år enligt avfallsstatistikförrdningen. För uppföljning av återanvändning av prdukter ch förberedelse för återanvändning av avfall behöver nya indikatrer ch data tas fram. Etappmål för minskad mängd matavfall Förslag till etappmål Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utm primärprduktinen. Inm primärprduktinen ska det finnas en handlingsplan för minskat prduktinssvinn senast Naturvårdsverket föreslår ett etappmål m att minska matavfallet. Matavfall mfattar både matsvinnet det sm hade kunnat ätas m det hanterats annrlunda ch ätliga delar, sm kärnr, ben ch skal. Ett vägande skäl att frmulera målet sm matavfall, ch inte matsvinn, är att kstnaden ch de praktiska knsekvenserna av uppföljningen då bedöms vara rimliga. Förslaget innebär att matavfallet ska minska med 20 %, vilket mtsvarar en minskning av matsvinnet med ungefär 50 %. Denna minskning föreslås gälla sammantaget för livsmedelskedjan utm primärprduktinen. Ttalt genereras cirka en miljn tn matavfall årligen i Sverige, från hushåll, strkök ch restauranger, butiker ch grssister, samt livsmedelsindustrin. Inm primärprduktinen talar vi m prduktinssvinn, ch data är mer säkra. Jrdbruksverket bedömer att det genereras ca tn prduktinssvinn årligen. Det finns några lika initiativ inm EU att förhålla sig till, sm rör resurseffektivitet ch minskat matavfall. Eurpeiska kmmissinens färdplan för ett resurseffektivt Eurpa (KOM 2011/571) frmulerar en milstlpe m matavfall: 10

11 Senast 2020 kmmer incitament för hälssammare ch mer hållbar prduktin ch knsumtin av livsmedel att användas allmänt ch de har lett till en 20- prcentig minskning av livsmedelskedjans användning av insatsvarr. Mängden ätbara livsmedel sm slängs bör ha halverats i EU. Dessutm har Eurpaparlamentet i en reslutin (2011/2175) föreslagit ett mål på 50 % minskning av matavfallet (fd waste) från " jrd till brd " till Förslag till åtgärder Naturvårdsverket har analyserat ett antal åtgärder för de lika leden i livsmedelskedjan, ch bedömer att målet kan nås. Alla i samhället behöver då bidra samverkan är viktig. Det krävs beteendeförändringar hs hushållen ch nya kreativa affärsmdeller ch andra åtgärder från företagen, butiker ch grssister. Kmmuner ch landsting ansvarar för många dagliga matprtiner, i sklr ch i vård- ch msrg. Här finns stra möjligheter att gå före ch visa vägen. Åtgärderna sm föreslås ger en nettvinst för respektive led i livsmedelskedjan. Även m åtgärden kan ksta att genmföra så är den uteblivna kstnaden för inköp ännu mycket större. Utöver de åtgärder sm har kstnadsberäknats, ser Naturvårdsverket ytterligare ptential att minska matavfallet genm åtgärder sm rör distributin, lagerhållning, brödhantering med mera. Analys av detta har dck inte rymts inm denna utredning. För primärprduktinen är inte åtgärder ch styrmedel analyserade. En handlingsplan bör tas fram för att föreslå etappmål, åtgärder ch styrmedel för minskat prduktinssvinn inm primärprduktinen. Förslag till styrmedel Naturvårdsverket föreslår ett samlat paket med övergripande styrmedel sm riktas mt hela livsmedelskedjan. Detta paket, där många aktörer deltar ch bidrar, innehåller riktade kmmunikatinsinsatser till lika målgrupper, frivilliga överenskmmelser mellan handeln eller livsmedelsindustrin ch regeringen, sklundervisning m matavfall samt matsvinnsrådgivare i kmmuner ch reginer. Utöver detta föreslås ett antal styrmedel sm riktas mt specifika delar av kedjan. Naturvårdsverkets föreskrift m kmmunal avfallsplanering ger redan idag kmmunerna i uppgift att rapprtera avfall i lika fraktiner till länsstyrelsen. En tydlig uppföljning av denna rapprtering kan styra mt större medvetenhet ch aktivitet i kmmunerna. Upphandling av drift av strkök bör inkludera matsvinnsmål. Kntrllhandbken m ffentliga måltider, sm Livsmedelsverket ansvarar för, behöver bli ett välanvänt verktyg. För att driva på de åtgärder sm butiker ch grssister kan genmföra, föreslås en kmplettering i miljömärkningar av butiker med kriterier m minskat matsvinn. För att underlätta för butiker ch grssister att genmföra åtgärder föreslås ckså en utvecklad vägledning m vad sm gäller för att skänka, sälja vidare, frysa in ch sälja fryst mat billigare. Även infrmatin m hur butikerna bättre kan utnyttja rdersystemen bedöms ge effekt. 11

12 Förslag till uppföljning Naturvårdsverket föreslås få ansvar för uppföljningen av etappmålet m minskat matavfall. Jrdbruksverket bör följa upp prduktinssvinnet, ch rapprtera detta till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket föreslår att etappmålet följs upp år 2020, då etappmålet ska vara uppnått. Därutöver föreslås en uppföljning 3-4 år innan dess, för att säkerställa att matavfallet har börjat minska i en takt så att målet kan nås. Behv av datainsamling för det föreslagna målet sammanfaller med behven för befintligt etappmål m insamling ch bilgisk behandling av matavfall ch befintliga rapprteringskrav till EU av avfallsstatistik. Hur prduktinssvinnet inm primärprduktinen bör följas upp har inte utretts inm detta uppdrag, ch därför finns inte heller någn kstnadsuppskattning för detta. En uppföljning i frm av en bedömning av hur arbetet mt etappmålet går ska årligen göras inm miljömålssystemet. Etappmål för textil ch textilavfall Naturvårdsverket föreslår följande etappmål för textil ch textilavfall: År 2020 är kretslppen för textilier så långt sm möjligt resurseffektiva ch fria från farliga ämnen. Senast år 2018 finns lättillgängliga insamlingssystem sm säkrar att textilier i första hand återanvänds. År 2020 återanvänds 40 % av de textilier sm satts på marknaden. År 2020 materialåtervinns 25 % av de textilier sm satts på marknaden, i första hand till nya textilier. Senast 2020 underlättas kretslppet för textilier av att särskilt farliga ämnen ch andra ämnen med önskade egenskaper inte förekmmer i nyprducerade textilier. Skälen till att det finns anledning att införa det föreslagna etappmålet är i krthet att knsumtinen av textilier har ökat med 40 prcent under det senaste decenniet i Sverige, vilket medför miljöprblem både i Sverige ch i de länder där textilierna tillverkas. Prduktin av textilier är resurskrävande, både vad gäller vatten ch energi. Dessutm används stra mängder farliga ämnen i textiltillverkningen sm kan skada både människr ch miljö i tillverkningslandet. Textilprduktin ger ckså upphv till utsläpp. Flera farliga ämnen kan finnas kvar i prdukterna när de satts på den svenska marknaden. Idag förbränns största delen av det textilavfall sm genereras i Sverige. Endast 20 % återanvänds ch en försvinnande liten andel går till materialåtervinning. Detta trts att textilier är en värdefull resurs ch miljövinsten vid återanvändning ch återvinning är str jämfört med förbränning. Förslag till åtgärder För att uppnå specificeringarna av målet m ökad återanvändning ch återvinning föreslås en kmbinatin av åtgärderna lättillgängliga insamlingssystem ch utbildning ch infrmatin för att ändra knsumentbeteende. För att uppnå målet för särskilt farliga ämnen föreslår vi åtgärderna ökad kunskap ch kntrll över 12

13 farliga ämnen vid materialåtervinning ch utfasning av särskilt farliga ämnen i nyprducerade textilier. Åtgärderna sm föreslås ska ses sm möjliga åtgärder, inte tvingande. Vilka åtgärder sm slutligen genmförs berr på vilka styrmedel sm väljs. Vi har likväl valt att betna vikten av lättillgängliga insamlingssystem genm att specificera att sådana skall finnas senast Förslag till styrmedel Naturvårdsverket föreslår ett styrmedelspaket bestående av ett prducentansvar ch infrmatin för ändrat knsumentbeteende. Ett prducentansvar tillsammans med infrmatin är de styrmedel sm bedömts ha säkrast måluppfyllelse. De är även de mest kstnadseffektiva alternativen sm analyserats inm ramen för uppdraget. Ett prducentansvar innebär att prducenter får ta ett större ansvar för att ta fram resurseffektiva textilier, utan farliga ämnen, sm går att återanvända ch återvinna på ett enkelt sätt. På så sätt kmmer ett prducentansvar att påverka textiliernas hela livscykel. Eftersm prducenterna är de sm har bäst möjlighet att ändra prduktens design ch hela 80 % av prdukternas ttala miljöpåverkan avgörs i designfasen, kan de på sikt reducera miljöpåverkan till lägre kstnad. Prducentansvaret tillhör även de styrmedel sm har bäst förutsättningar för en kstnadseffektiv allkering. Givet att beslut fattas m att införa de förslagna styrmedlen behöver utfrmningen av dem utredas närmare. För att ett prducentansvar ska få önskad effekt kmmer hushållen ch andra berörda aktörer att behöva kunskap ch infrmatin m möjliga åtgärder ch de effekter sm eftersträvas. Förslag till uppföljning Naturvårdsverket föreslår att uppföljning av etappmålet för textil ch textilavfall följs upp årligen, givet att ett prducentansvar införs. Utan ett prducentansvar rekmmenderas minst två uppföljningar, inklusive målåret Ansvaret för uppföljning föreslås hamna hs Naturvårdsverket. Uppföljningen av etappmålets specificering m särskilt farliga ämnen föreslås ske i samråd med Kemikalieinspektinen. För att följa den del av etappmålet sm handlar m lättillgänglighet föreslår Naturvårdsverket en indikatr uttryckt sm andelen kmmuner sm uppfyller uppsatta minimikrav för lättillgänglighet av det ttala antalet kmmuner i Sverige. För att följa upp etappmålets specificeringar m återvinning ch återanvändning föreslår Naturvårdsverket indikatrer uttryckta sm ttal vikt för återanvända respektive återvunna textilier i prcent av ttala vikten för den mängd textilier sm satts på marknaden under ett år. För uppföljning av specificeringen m särskilt farliga ch andra önskade ämnen i textilier föreslås att indikatrer utvecklas i samråd med Kemikalieinspektinen. 13

14 Etappmål för efterbehandling av förrenade mråden Förslaget till etappmål för efterbehandling av förrenade mråden ska identifiera steg på vägen för att nå målet för förrenade mråden, så sm det preciseras under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Preciseringen lyder: Förrenade mråden är åtgärdade i så str utsträckning att de inte utgör någt ht mt människrs hälsa ch miljön. Etappmålet anger en ambitinsnivå för att bidra till att takten ökar i arbetet med efterbehandling av förrenade mråden. Efterbehandlingsåtgärder sm läggs tidigare i tiden minskar riskerna för människr ch miljö ch begränsar skadekstnaderna på krtare sikt ch för framtida generatiner. Avsikten är ckså att uppmuntra användandet av alternativ teknik, för att bidra till att utsläpp från schaktningar ch transprter minskar, samt till att effektivisera efterbehandlingsarbetet. Etappmålet för efterbehandling av förrenade mråden innebär att: Minst 25 % av mrådena med mycket str risk för människrs hälsa eller miljön är åtgärdade år Minst 15 % av mrådena med str risk för människrs hälsa eller miljön är åtgärdade år Användningen av annan teknik än schaktning följt av depnering, utan föregående behandling av massrna, har ökat år Övergripande mål År 2050 ska alla mråden med mycket str risk eller str risk för människrs hälsa eller miljön vara åtgärdade. Förutsättningar för att uppnå etappmålet Samlad, tydlig ch kvalitetssäkrad digital infrmatin m förrenade mråden finns allmänt tillgänglig. Förrenade mråden undersöks ch utreds i sådan mfattning att takten i åtgärdsarbetet kan hållas. Uppföljning År 2014 är basår i uppföljningen av hur etappmålet nås. Basåret är antalet mråden med mycket str risk ca ch med str risk ca mråden, grundat på inventering ch länsstyrelsernas uppskattningar av antal mråden i respektive riskklass. För att bedömas sm åtgärdade ska åtgärder sm väsentligt minskar riskerna med det förrenade mrådet ha genmförts. Förslag till etappmål Det finns mkring ptentiellt förrenade mråden i Sverige. Idag bedöms ca av dessa mråden vara allvarligt förrenade ch medföra ptentiellt mycket stra risker, så kallade riskklass 1-mråden. Ytterligare ca mråden 14

15 uppskattas finnas i risklass 2, med str risk. Gällande antalet mråden finns större säkerheter i riskklass 2 än i riskklass 1. Kvalitetssäkring av antalet mråden pågår. Takten i efterbehandlingsarbetet Med utgångspunkt i dagens efterbehandlingstakt ch förhållanden beräknas att 17 % av mrådena i riskklass 1 ch 10 % av mrådena i riskklass 2 kmmer att vara åtgärdade fram till år Med denna takt i efterbehandlingsarbetet skulle mrådena i riskklass 1 vara åtgärdade år 2079 ch riskklass 2-mrådena år Takten för efterbehandlingsarbetet i etappmålet innebär viss höjning av åtgärdstakten under en mjukare startperid fram till år 2025, för att ge tid för föreslagna åtgärder ch styrmedel att verka. Efter den tidpunkten krävs en höjning av takten för att uppnå det övergripande målet att mrådena ska vara åtgärdade till år Speciellt för riskklass 2-mrådena behöver denna höjning vara kraftig. Förslag till åtgärder Naturvårdsverket föreslår åtgärder inm fyra insatsmråden för att nå etappmålet. Åtgärderna ska bl.a. bidra till att öka den privatfinansierade efterbehandlingen, baserat på miljöbalkens princip m att förrenaren betalar. Åtgärder ch styrmedel sm föreslås är ett urval ch bearbetningar av förslag sm finns i underlagsrapprten med samhällseknmisk knsekvensanalys, men är inte alltid identiska med förslagen där. Insatsmråde: Tillsynsdriven ch frivillig efterbehandling Inm insatsmrådet föreslås en knsekvensutredning av rättspraxis för miljöbalkens kap. 10 ch att vid behv ta fram förslag till ändring i lagstiftningen eller dess tillämpning, tillräckliga resurser för tillsyn sm bidrar till att takten i den privatfinansierade efterbehandlingen hålls, en tydliggjrd fördelning av tillsynsansvar samt utredning av nya finansieringsfrmer. Inm ramen för Naturvårdsverkets rdinarie arbete avser verket att tillsammans med tillsynsmyndigheterna uppmärksamma behvet av kunskapsuppbyggnad kring åtgärdsprjekt med delad finansiering. Insatsmråde: Statligt anslag för efterbehandling Tillräckliga anslagsnivåer för att hålla takten i efterbehandlingsarbetet ch långsiktig stabilitet i sakanslaget föreslås. Inm ramen för sitt rdinarie arbete ser Naturvårdsverket över hur användningen av sakanslaget kan effektiviseras. Insatsmråde: Teknikutveckling ch tillämpning av befintlig alternativ teknik Statliga bidrag för teknikutvecklingsprjekt föreslås. Inm ramen för det rdinarie arbetet avser Naturvårdsverket att öka vägledningen kring alternativa åtgärdstekniker tillsammans med Statens getekniska institut (SGI) ch Sveriges gelgiska undersökning (SGU) samt öka kunskap ch vägledning m administrativa åtgärder tillsammans med länsstyrelserna. Insatsmråde: Infrmatin sm underlag för priritering ch planering 15

16 Kmmunerna bör få tillgång till den natinella databasen för förrenade mråden ch infrmatin (baserad på den natinella databasen) bör göras allmänt tillgänglig i större utsträckning. Förslag till styrmedel Miljöbalken ch det statliga sakanslaget för sanering, inklusive bemyndiganderam, är viktiga styrmedel för etappmålet. En mdifiering av ett befintligt styrmedel vre en förstärkning av det statliga bidraget till arbete med tillsyn över förrenade mråden, t.ex. genm förstärkning av länsstyrelsernas förvaltningsanslag, ev. kmpletterat med återföring av tillsynsavgifter till länsstyrelserna. En översyn av miljöbalkens kap. 10 m verksamheter sm rsakar miljöskadr skulle kunna bli följden av en föreslagen utredning m rättspraxis gällande eknmiskt ansvar för efterbehandling. En förändrad depniskatt med införande av skatt på förrenad jrd ch muddermassr har diskuterats. En sådan skatt skulle kunna bidra till ökad utveckling ch användning av alternativ teknik, men ckså kunna dämpa takten i efterbehandlingsarbetet. Naturvårdsverket tar dck inte ställning i depniskattsfrågan inm ramen för detta regeringsuppdrag. Naturvårdsverket föreslår att nya styrmedel i frm av finansieringsmekanismer utreds vidare. Finansieringsmekanismerna är bl.a. avsedda att stötta miljölagstiftningens målsättning m att förrenaren betalar ch underlätta sådana lösningar ur både statens ch verksamhetsutövarnas perspektiv. Några exempel på möjliga finansieringsmekanismer är gemensam finansieringsfrm inm bransch, samfinansiering privat ch ffentlig aktör (kmplettering av branschinitiativ), avtalsmöjlighet angående vad sm blir maxbelppet för en efterbehandlingsåtgärd ch möjlighet för företagen att betala successivt, samt fndlösningar. Ett annat nytt styrmedel är ett statligt bidrag för teknikutvecklingsprjekt, avsett att verka för minskad depnering av förrenade massr samt att effektivisera efterbehandlingsprcessen. Uppföljning Naturvårdsverket bör ansvara för att genmföra uppföljningen av etappmålet med underlag från Generalläkaren, länsstyrelser ch kmmuner. Samrdning bör ske med den uppföljning sm görs redan idag av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, där Naturvårdsverket samarbetar med ch levererar underlag till Kemikalieinspektinen för uppföljningen av preciseringen under miljömålet. Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Icke-rökares expnering för kadmium sker främst via livsmedel. Kadmium ansamlas i njurarna, ch påverkar skelettet. Kadmiummängden i njurarna ökar under en str del av livet. Vid högre kadmiumbelastning försämras njurens förmåga att rena bldet från nedbrytningsprdukter. Några prcent av icke-rökarna 16

17 i den svenska beflkningen överskrider den Eurpeiska livsmedelsmyndigheten EFSA:s maximalt tlerabla veckintag av kadmium. Nya rön visar ckså att risken för benskörhet ch frakturer hs äldre ökar till följd av expnering för kadmium. Svenska frskare vid Institutet för miljömedicin anser numera att risken för benskörhet till följd av för hög expnering för kadmium är ett mer känsligt mått, alltså en reell risk för benbrtt redan vid lägre värden än de då njureffekter kan uppstå. Intaget av kadmium via livsmedel har inte minskat över tid trts att flera av de viktigaste källrna till kadmiumtillförsel till den svenska åkermarken luftdepsitinen ch gödselmedlen reducerats rejält sedan Vi anser att etappmålet bör inriktas mt att långsiktigt söka minska den genmsnittliga expneringen för kadmium via livsmedel. Vårt förslag: Etappmål för expnering för kadmium via livsmedel Senast år 2018 är styrmedel beslutade sm minskar beflkningens expnering för kadmium via livsmedel Styrmedlen bör vara inriktade mt en generell ch långsiktig minskning men kan även där så är mtiverat inriktas på särskilda grupper. Avsikten med etappmålet är att avståndet ska öka mellan den genmsnittliga expneringen för kadmium för beflkningen ch de expneringsnivåer sm kan förrsaka hälsprblem. De negativa effekterna av kadmium sm riskerar att drabba delar av beflkningen följer av lång, fta livslång, expnering. För icke-rökare kmmer denna expnering i huvudsak via livsmedel. Expneringen rsakas i sin tur av en kmplex mix av källr ch flöden sm för med sig kadmium sm förrening. Det är ftast mycket tröga förlpp ch kmplicerade rsakssamband. I vår utredning har vi inte funnit några åtgärder eller styrmedel sm är ideala genm att de samtidigt är snabba, effektiva ch har långsiktigt bestående effekt. Vi föreslår följande åtgärder: Begränsa kadmiumanvändningen i knstnärsfärger Minska tillförsel av kadmium genm att minska mängden inköpta fdermedel Förhindra användningen av mineralgödsel med höga kadmiumhalter Minska halten växttillgängligt kadmium i åkermarken Riktad dling av salix för att brtföra kadmium från åkermark Minska dlingen av grödr med naturligt höga upptag av kadmium på jrdar med höga kadmiumhalter Minskat intag av livsmedel sm innehåller mycket höga halter kadmium Rätt råvara till rätt livsmedel Verka för att kadmium ch dess föreningar förs upp på kandidatförteckningen i REACH Verka för harmniserad klassificering av kadmiumföreningar Minska luftdepsitinen av kadmium från internatinella källr 17

18 För att åtgärderna ska genmföras behövs styrmedel sm initierar ch stödjer aktörernas arbete med åtgärder. Vi föreslår följande: Styrmedel för att minska kadmium i växtnäring ch återmark - Förbud mt kadmiumanvändning i knstnärsfärger - Infrmatin för att minska kadmiumhalten i fder - Skatt/avgift på kadmium i mineralgödsel - Rådgivning för att minska växttillgängligt kadmium i åkermarken - Stöd till riktad dling av salix för att brtföra kadmium i åkermark Styrmedel för att minska kadmium i livsmedel Infrmatin såsm kstråd till knsumenter, infrmatin till livsmedelsprducenter, samt frivilliga åtagaganden av livsmedelsprducenter. Styrmedel för kmpletterande insatser EU Genm REACH verka för att kadmium ch dess föreningar förs upp på kandidatförteckningen, - verka för harmniserad klassificering av kadmiumföreningar - verka för ytterligare begränsning av kadmiumanvändning - verka för lägre gränsvärden i metallprtkllet i FN:s luftvårdsknventin Inga ytterligare styrmedel föreslås för att minska de inhemska kadmiumutsläppen Det befintliga etappmålet m utsläpp av luftförreningar från småskalig vedeldning innebär att åtgärder ch styrmedel redan är på väg ch att de även kmmer att följas upp. Åtgärderna ch styrmedlen bedöms ha en sådan effekt att även de svenska kadmiumutsläppen minskar. Därför föreslås här inga ytterligare sådana styrmedel. Uppföljning av etappmålet Vi föreslår att Kemikalieinspektinen får ett samlande ansvar för att följa upp vilka styrmedel sm årligen beslutats ch sm förväntas leda till att beflkningens expnering för kadmium via livsmedel minskar. För att följa upp m åtgärder ch styrmedel haft någn effekt på beflkningens kadmiumexpnering via livsmedel, föreslår vi även ett antal kmpletterande uppföljningsmått. Merparten av dessa är redan existerande mätserier. 18

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

På gång nationellt och inom EU

På gång nationellt och inom EU På gång nationellt och inom EU Större omvärldsfrågor: På gång nationellt inom avfallsomr Utredning om översyn av avfallsområdet (dir. 2011:66): Allmän översyn av avfallsområdet Tre huvuddelar: 1. Avser

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström

Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström Nya etappmål för textilier och textilavfall Avfall Sveriges höstmöte 2013 Sanna Due Sjöström 1 Generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten

Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten 1(8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Version 1.5 2016-02-18 Ärendenr: NV-05639-15 Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

VafabMiljö - Våra anläggningar

VafabMiljö - Våra anläggningar VafabMiljö - Våra anläggningar Omhändertagna avfallsmängder Försäljning, Nm3/år (tusental) Biogas som fordonsbränsle!! 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Publikt Sopbilar Bussar 3 000 2 000 1 000

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter

Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter 1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Från avfallshantering till resurshushållning

Från avfallshantering till resurshushållning Förslag ny nationell avfallsplan 2012-2017 Från avfallshantering till resurshushållning 1. Vision mot resurshushållning 2. Hantering av avfall idag 3. Mot ökad resurseffektivitet 4. Prioriterade områden

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i

Producenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll

Läs mer

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar

Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån ett samhällsansvar Avfall Sverige Branschorganisationen för avfallshantering och återvinning 400 medlemmar kommuner, kommunbolag - Privata företag är associerade medlemmar Verkar för en miljöriktig, hållbar avfallshantering

Läs mer

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Hälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet

Hälso- och sjukvård i Region Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet Häls- ch sjukvård i Regin Skåne en samlad resurs för ökad tillgänglighet 2015-09-28 Bakgrund aktuell situatin Tillgängligheten avseende besök ch peratin/åtgärd har under de senaste åren försämrats i Regin

Läs mer

Förslag till etappmål

Förslag till etappmål NV-00336-13 Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2 Förord Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för budgetåret 2013 fått i uppdrag att föreslå

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER GfNA-II-B-Erasmus+_Annex III_mnbeneficiary_Versin 30-07-2014_sv.dc BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Prgrammråde 1 allmänbildande utbildning I. INLEDNING Denna bilaga kmpletterar reglerna

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011.

1. Anteckna era produktionsinriktningar och bruttoinkomsterna från dem för 2011. Basuppgifter m företaget 1. Anteckna era prduktinsinriktningar ch bruttinkmsterna från dem för 2011. 1. 2. 3. 4. 2. Om ni bedriver växtdling eller vattendling, ange vilka växt- eller djurarter det rör

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver Jan Bergström 2015-08-29 S:t Eriksgatan 48 112 34 Stckhlm 08-6505553 070-7559494 (GSM) janbm70@gmail.cm Näringsdepartementet Remissvar eidas Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin,

Läs mer

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav

FU 2000 Generella arbetsmiljökrav Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande

Läs mer

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts.

Sammanfattning Avfall Sverige välkomnar den övergång från delmål till etappmål som har gjorts. Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2011/1516/Ma Malmö den 31 augusti 2011 REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Intern kontroll snöröjning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10-13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Intern kntrll snöröjning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10-13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell

Läs mer

Diarienummer 003-2012-2073

Diarienummer 003-2012-2073 1(14) ANKOM Datum 2013 01 02 Diarienummer 003-2012-2073 2013-01- O 3... TILLVÄXT VERKET- 1ft! 31/1 Dnr ;? fl!; fr REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING r / b Att: Britt Wennerström Bx 255 55114 Jönköping II 1/ tf

Läs mer

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F) EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2

Läs mer

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge

Råd och riktlinjer för mobil försäljning av mat i Mjölby, Mantorp och Skänninge Råd ch riktlinjer för mbil försäljning av mat i Mjölby, Mantrp ch Skänninge Beslutade av kmmunstyrelsen Framtagna av Tekniska kntret, Miljökntret, Byggnadskntret, Näringslivskntret ch Medbrgarservice Namn:

Läs mer

Sammanställning av medel för biologisk mångfald

Sammanställning av medel för biologisk mångfald SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2017-10-25 Ärendenr: NV-08964-16 Sammanställning av medel för biologisk mångfald Redovisning av ett regeringsuppdrag B E SÖ K:

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se

Lokala miljömål 2014. Antagna av Kommunfullmäktige den 29 januari 2014. Vellinge.se Lkala miljömål 2014 Antagna av Kmmunfullmäktige den 29 januari 2014 Vellinge.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 1. Begränsad klimatpåverkan... 6 2. Frisk luft... 8 3. Bara

Läs mer

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen Sida 1 (7) 2014-02-28 Handläggare Jonas Dahllöf 08-508 466 06 jonas.dahllof@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om investeringsstöd

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

AVFALLSRÅDET 28 SEPTEMBER 2016

AVFALLSRÅDET 28 SEPTEMBER 2016 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Catarina Östlund Tel: 010-698 10 47 catarina.ostlund @naturvardsverket.se MÖTESANTECKNINGAR 2016-10-19 Ärendenr: NV-00322-14 NÄRVARANDE

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Att tänka på inför ekonomiredovisning

Att tänka på inför ekonomiredovisning Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund

Styrelse och rektor. Revisionsrapport Upphandling. Internrevisionen Dnr LiU-2008/01363 2008-05-26 1(8) 1. Bakgrund Internrevisinen 1(8) Styrelse ch rektr Revisinsrapprt Upphandling 1. Bakgrund Internrevisinen (IR)har i enlighet med fastställd revisinsplan för verksamhetsåret 2008 utfört granskning av upphandling. Sedan

Läs mer

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1 Hållbar konsumtion Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1 Växthusgaser utsläpp av svensk konsumtion 1993-2010 Naturvårdsverket

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2017-06-12 Ärendenr: NV-00001-17 Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO 14001 och EMAS Inledning

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund

Läs mer

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045

Swedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045 Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen

Läs mer

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011

Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 Södra Älvsbrgs Ansökan tillstånd brandfarlig vara - enligt lag m brandfarliga ch explsiva varr SFS 2010:1011 Blanketten skickas till: Tranem kmmun Medbrgarservice ch prcesstöd 514 80 Tranem Anvisningar

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER E+ YiA Spimus LIITE III_KA105_rahitus- ja spimussäännöt_sv.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna

Läs mer

Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi

Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi Avfallspaketet i Kommissionens förslag om cirkulär ekonomi Avfallsdirektivet Förpackningsdirektivet Deponidirektivet Direktiven om uttjänta bilar, elavfall, batterier och ackumulatorer Naturvårdsverket

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19) Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2

Läs mer

Vattenfall Eldistribution AB

Vattenfall Eldistribution AB Bilaga 2 Samrådsredgörelse avseende ny- ch mbyggnad av Vattenfalls 70 kv anslutningsledningar till transfrmatrstatin i Ösm, Nynäshamns kmmun Bild 1 Vy över landskapet med transfrmatrstatinen till vänster

Läs mer

Anslutning av mikroproduktion

Anslutning av mikroproduktion 2015-05-06 Trllhättan Anslutning av mikrprduktin Detta gäller när man vill ansluta mikrprduktin till Trllhättan Energi Elnät ch att prducera till egen förbrukning. Följande krav förutsätter att prduktinsanläggningen

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst.

Ersättning till privata utförare av hemtjänst samt resursfördelning till kommunala utförare av hemtjänst. 014-0-13 Sida 1 av 6 Ersättning till utförare av insatser i en en gäller för: Ersättning till privata utförare av samt resursfördelning till kmmunala utförare av. Enligt scialnämndens beslut m resursfördelning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2014:5

Policy för vägvisningsskyltar och tillfälliga skyltar inom Lidingö stad Dnr TN/2014:5 Plicy för vägvisningsskyltar ch tillfälliga skyltar inm Lidingö stad Dnr TN/2014:5 Antagen i tekniska nämnden 2014-01-22 POSTADRESS Lidingö stad Tekniska förvaltningen 181 82 Lidingö BESÖKSADRESS Stckhlmsvägen

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer