Ledning för kvalitet i vård och omsorg
|
|
- Ann-Charlotte Martinsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem intensifieras i alla verksamheter i vård ch msrg till nytta för kunderna (patienterna ch klienterna). Målet är att alla ledningsansvariga inm vård ch msrg skall förstå vikten av, ch ha tillräcklig kunskap för, att aktivt ch engagerat kunna arbeta med kvalitetssystem för att framgångsrikt ch frtlöpande utveckla sin verksamhet till nytta för kunderna ch kunna uppmuntra ch stödja persnalen i deras frtsatta arbete med kvalitetsutveckling. Under det senaste decenniet har utvecklingen inm vård ch msrg gått mycket snabbt. Samtidigt sm ny teknlgi ch nya frskningsrön införlivas i vården pågår mfattande strukturmvandlingar ch mrganisatiner med krav på kstnadseffektivitet. Dessa förhållanden påverkar alla medbrgare sm har behv av vård ch msrg lika väl sm beslutsfattare, vårdgivare ch persnal. Alla sm arbetar med vård ch msrg är eniga m att den skall vara av gd kvalitet. Varje vårdgivare avgör själv vilken mdell sm skall användas för att säkra ch utveckla kvaliteten i verksamheten så länge den uppfyller kraven i gällande lagar ch författningar. Till stöd för denna utveckling har Scialstyrelsen givit ut föreskrifter med krav på kvalitetssystem i häls- ch sjukvården (SOSFS 1996:24 (M)), ch allmänna råd m kvalitetssystem inm msrgen m äldre ch funktinshindrade (SOSFS 1998:8 (S)). Vid uppföljningar 1997 ch 1998 av hur reglerna tillämpas i vården ch msrgen har Scialstyrelsen funnit att utvecklingen av ändamålsenliga kvalitetssystem pågår i många verksamheter men att arbetet frtfarande är alltför splittrat ch fta saknar övergripande struktur. Enligt Scialstyrelsens bedömning är en viktig rsak till den splittrade efterlevnaden av reglerna att ledningarna inte har tillräcklig kunskap m betydelsen av att de själva aktivt engagerar sig i utvecklingen av kvalitetssystem. Ett kvalitetssystem skall vara ett stöd för ledningen att styra verksamheten mt målen. Det finns gda exempel på hur str betydelse en engagerad ch kunnig ledning har för en framgångsrik kvalitetsutveckling. Scialstyrelsens expertråd för kvalitet i vård ch msrg knstaterar att det finns stra möjligheter till förbättringar på flera mråden. T.ex. måste gränserna mellan plitikernas ch ledningarnas ansvar ch befgenheter förtydligas. Samverkan mellan enheter ch vårdnivåer måste på allvar intensifieras. Mått ch mätmetder behöver utvecklas ch infrmatinsteknlgi användas för att effektivt stödja utvecklingen.
2 Scialstyrelsen kmmer även frtsättningsvis att följa upp hur föreskrifterna m kvalitetssystem tillämpas i häls- ch sjukvården ch hur de allmänna råden används inm msrgerna m äldre ch funktinshindrade. Skriften har utarbetats av Scialstyrelsens expertråd för kvalitet i vård ch msrg. Scialstyrelsen Kerstin Wigzell Generaldirektör Scialstyrelsens expertråd för kvalitet i vård ch msrg Nina Rehnqvist Magna Andreen Sachs Iris Blmberg Piene Olf Edhag Björn-Erik Erlandssn Ulla Fryksmark Gösta Jedberger Överdirektör, Scialstyrelsen Enhetschef vid Landstingsförbundet Specialsakkunnig i kvalitetsutveckling, Avdelningsdirektör, Scialstyrelsen Överdirektör, Scialstyrelsens tillsyn t..m. 31/ Prfessr i Medicinsk teknik, Nrrlands Universitetssjukhus Chef, Scialstyrelsens reginala tillsynsenhet, Malmö VD Praktikertjänst AB, vice rdf. i Privatvårdens arbetsgivarförbund Lennart Jnassn Direktör för Svenska Kmmunförbundet t..m. 31/10-99 Håkan Jrulf Gullan Nrdin Kjerstin Olssn Leif Perssn Verksamhetschef, dcent, Karlinska Sjukhuset Byrådirektör, Häls- ch sjukvårdsavdelningens kansli, Scialstyrelsen Prjektledare för kvalitetsutveckling i Västra Götalandsreginen Distriktsläkare, Landstinget Västernrrland
3 Att leda verksamhetsutveckling med kvalitet i vård ch msrg Inledning Det plitiska ansvaret - medbrgarnas företrädare Ledarskapet Samverkan Egenkntrll ch systematisk resultatuppföljning Infrmatinsteknlgi Sammanfattning Kvalitetssystem i häls- ch sjukvården Inledning Kvalitet är att göra rätt saker, på rätt sätt, till nytta för den sm verksamheten är till för.i häls- ch sjukvården är verksamheten till för patienten.i scialtjänsten är verksamheten till för klienten.patienten ch klienten är "kunder" i häls- ch sjukvården respektive scialtjänsten. Med kund avses här den sm vård- ch msrgsverksamheten är till för. Målet för alla rganisatiner ch anställda inm häls- ch sjukvård ch scialtjänst är att tillgdse kundens uttalade ch uttalade behv. Det är därför nödvändigt att klargöra vilka behv sm skall tillgdses ch på vilket sätt. För att säkra att rätt saker görs på rätt sätt måste verksamheten planeras ch planen genmföras i praktiken. Planering ch genmförande måste följas upp ch analyseras så att man kan se m resultaten blev de avsedda. Uppföljningen ger ett faktaunderlag, så att möjligheter till förbättring kan identifieras ch leda till att verksamheten utvecklas. I häls- ch sjukvårdslagen (1982:763) ch scialttjänstlagen (1980:620) frmuleras detta: Inm häls- ch sjukvård skall kvaliteten i verksamheten systematiskt ch frtlöpande utvecklas ch säkras (31 ). Insatserna inm Scialtjänsten skall vara av gd kvalitet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt ch frtlöpande utvecklas ch säkras (7a ). Ansvar ch stöd för detta har ytterligare förtydligats i SOSFS (1996:24 (M)) Kvalitetssystem inm häls- ch sjukvården. Av denna föreskrift framgår att all vård ch msrg skall mfattas av system för planering, utförande, uppföljning ch utveckling av kvaliteten i verksamheten. För scialtjänsten har allmänna råd givits ut i SOSFS (1998:8 (S)) Kvalitetssystem inm msrgerna m äldre ch funktinshindrade. Riksdagen har vidare i lag fastställt att patientens ställning skall stärkas ch att det skall ske genm att vården blir mer tillgänglig än den är idag ch genm att patienterna får individuell infrmatin bl.a. m möjliga förebyggande åtgärder,
4 lika behandlings- alternativ ch vårdresultat. Patienterna skall vara delaktiga i beslut sm rör deras egen vård ch få bättre kunskap m lika resultat. Detta ställer krav på redvisning av resultat i vården ch ändamålsenliga infrmatinssystem. Scialstyrelsens uppföljningar 1997 ch 1998 av hur verksamhetschefer, avdelningschefer ch medicinskt ansvariga sjuksköterskr tillämpar reglerna visar bl.a. att ingen enhet uppger att de har ett ändamålsenligt kvalitetssystem enligt författningarna cirka 5 prcent inte känner till författningarna ch att 30 prcent inte har läst dem en majritet anger att de håller på att kvalitetssäkra delmråden i sin verksamhet dkumenterade rutiner för samverkan ch samarbete fta saknas det ibland saknas rutiner för att säkerställa kmpetens ch erfarenhet hs persnalen ch rutiner för hur nya metder intrduceras, tillämpas ch för hur gamla metder skall avvecklas. Inm vissa mråden ch vid många enheter pågår ch bedrivs ett både mfattande ch engagerat kvalitetsutvecklingsarbete. Men detta arbete är frtfarande alltför splittrat eftersm det på de flesta håll bedrivs utan en övergripande struktur. Det har ckså nterats att det finns mtstånd ch mtkrafter i vården ch msrgen mt att på basen av egenuppföljning öppet redvisa verksamheten. Enligt expertrådets bedömning är en viktig rsak till den bristande efterlevnaden av kvalitetsreglerna i vård ch msrg att chefer ch ledare inte har tillräcklig kunskap m betydelsen av att de själva engagerar sig aktivt i utvecklingen av kvalitetssystem. Ett kvalitetssystem är ett stöd för ledningen att styra verksamheten mt de ändamålsenliga målen. Det finns gda exempel på hur str betydelse en engagerad ch kunnig chef ch ledare har för en framgångsrik kvalitetsutveckling. Syftet med detta dkument är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem intensifieras i alla verksamheter för vård ch msrg till nytta för kunderna. Dkumentet riktar sig till alla förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Det plitiska ansvaret - medbrgarnas företrädare Det plitiska ansvaret handlar ytterst m att plitikerna, sm medbrgarnas valda företrädare, klart ch tydligt anger vad medbrgarna/kunderna har rätt att förvänta sig av vård ch msrg, ch därmed ckså vad de inte kan förvänta sig. I takt med allt större krav ch förväntningar på vården ch msrgen, utvecklingen av nya teknlgier ch förändringar i beflkningssammansättningen, blir de övergripande pririteringarna allt viktigare.
5 För att klargöra var gränserna går mellan det plitiska ansvaret ch ansvaret för vårdprduktin har målstyrning ch decentralisering varit vägledande principer. Ansvar har i större utsträckning flyttats från plitikerna till tjänstemän i ledande ställning ch till persnalen i vård ch msrg. Denna utveckling förutsätter att det plitiska ansvaret ch vårdpersnalens ansvar visavi kunderna förtydligas. Samtidigt har kundernas krav på infrmatin, valfrihet, kvalitet, delaktighet ch medbestämmande vuxit sig allt starkare. Vård ch msrg skall i allt högre grad mtsvara vars ch ens individuella behv. Det finns ckså starka krav på att tjänster skall fördelas rättvist ch utföras på ett kstnadseffektivt sätt i enlighet med riksdagens pririteringsuttalande. Denna utveckling ställer delvis nya krav på plitiker, tjänstemän i ledande ställning ch vård- ch msrgspersnal. Sammantaget innebär detta att de plitiskt ansvariga i kmmuner ch landsting/ mtsvarande i ökad utsträckning måste Infrmera medbrgarna m deras rättigheter ch skyldigheter, Infrmera m vårdgivarnas utbud av tjänster ch deras innehåll, kvalitet ch kstnader, Följa upp ch utvärdera måluppfyllelsen i verksamheten. För att förväntningarna på vården ch msrgen skall vara realistiska, måste kunderna kunna överblicka ch förstå tjänsteutbudet. Detta kan uppnås genm dkumentatin ch infrmatin m de lika tjänsternas innehåll ch kvalitet. Dessa beskrivningar måste vara mycket knkreta. Genm att anta dessa beskrivningar förbinder sig plitiskt ansvariga i kmmuner ch landsting för att upprätthålla en överenskmmen kvalitetsnivå. Att på detta sätt tydliggöra tjänsteutbud, kvalitetsnivå ch resurser får en rad psitiva effekter inte endast för kunderna utan även för plitiskt ansvariga, tjänstemän i ledande ställning ch persnal i vård ch msrg. Medbrgarna får en tydlig bild av vad sm ingår ch vad sm inte ingår i det samlade tjänsteutbudet ch ges en möjlighet att bedöma tjänsternas kvalitet i förhållande till den utlvade nivån. Organisatinens uppdrag sm tjänsteprducent visavi medbrgarna/kunderna får ett tydligare innehåll, ch ger därmed ett underlag för de krav sm kan riktas mt såväl den interna rganisatinen sm mt andra prducenter. Genm årlig utvärdering av utbud ch överenskmna kvalitetsnivåer, ges de förtrendevalda nödvändig infrmatin för att kunna ge medbrgarna realistiska utfästelser ch inte lva mer än man kan hålla. Ytterligare en effekt av att göra utbud ch kvalitetsnivåer tydliga är att de många gånger realistiska krav ch förväntningar sm persnalen ställs inför minskar.
6 Ledarskapet Ledarskapet frmar kulturen i rganisatinen ch har därmed en avgörande betydelse för hur framgångsrikt utvecklings- ch förbättringsarbetet blir. Ledarskapet innebär att fatta beslut m ch tydliggöra vad sm gäller, göra medarbetarna delaktiga i besluten, ge dem eget ansvar ch befgenheter samt att stimulera dem till att ta egna initiativ. Förutsättningen för att vården ch msrgen i alla sammanhang skall präglas av lyhördhet för kundens behv ch av en förmåga att ständigt utveckla ch förbättra sina tjänster, är ett persnligt, aktivt ch synligt engagemang från varje ledare. I utövningen av sitt ledarskap förmedlar ch tydliggör ledaren rganisatinens visiner, värderingar, strategier ch mål. Ett sådant ledarskap bidrar till att skapa en kultur sm uppmärksammar ch uppmuntrar initiativ sm kan utveckla verksamheten. I en sådan rganisatin ser man till vård- ch msrgssystemets samlade förmåga att skapa värde för sina kunder ch inte enbart till den egna verksamheten. I en sådan rganisatin är ansvar ch befgenheter tydligt fördelade i verksamheten, till dem sm leder ch utför arbetet. Chefer ch ledare har ett rubbligt förtrende för sina medarbetare ch respekterar utlagt ansvar ch befgenheter. Medarbetarna uppmuntras att föra fram egna förslag till förbättringar. Ledarskapet utövas framför allt genm gemensamma grundläggande värderingar sm aktivt ch synligt förmedlas i rd ch handling. Dessa värderingar utgör en etisk plattfrm för verksamheten. Trvärdigheten i ledarens tal m behvet av kvalitetsutveckling uppstår först när chefen/ledaren persnligen engagerar sig i denna, avdelar resurser, undanröjer hinder ch själv tar ansvar för att identifiera möjligheter till förbättringar ch genmför dem. Det innebär att förbättringsaktiviteter är en självklar, integrerad del av verksamhetens strategiska utvecklingsarbete. Det kan aldrig vara en sidaktivitet, sm några få entusiaster ägnar sig åt i mån av tid. Samverkan Kunden upplever vården sm en helhet ch bedömer den därefter. Organisatriska gränser eller huvudmannagränser är intressanta i kundens perspektiv. Den kritik sm kmmer fram i patient- ch kundenkäter visar framför allt på brister i systemet, dvs. att samspelet mellan lika aktörer inm vård ch msrg inte fungerar. Det handlar m t.ex. brister i kmmunikatin, infrmatin, tillgänglighet ch bemötande. De brister sm visade sig vid uppföljningen av ädel- ch psykiatrirefrmerna berr till str del på att de lika aktörerna inte har dkumenterade gemensamma mål sm man arbetar mt. Den enskilde har sällan fått vara delaktig i beslut m sin egen vård ch msrg. Denna brist på enighet m vad målen med de lika
7 verksamheterna är, har trts mycket arbete, ch även samarbete, inte lett till den förbättring för kunden sm man eftersträvat. Den enskilde har fta bllats mellan lika instanser ch nödvändiga åtgärder har inte genmförts. Genm gemensamma värderingsgrunder ch samsyn m mål ch syften med åtgärder skapas utgångspunkten för den samplanering ch det samarbete sm bör finnas i verksamheten enligt SOSFS 1996:24 (M) ch SOSFS 1998:8 (S). Utvecklingsarbetet är frtfarande i alltför str utsträckning kncentrerat till att ptimera kvaliteten i den egna verksamheten. Detta får till knsekvens att vården ch msrgen inte håller måttet, när den betraktas utifrån kundens helhetsperspektiv. Uppföljningar visar att förbättrat resultat i kvalitet för kunden, till förändrade eller minskade kstnader kan uppnås, m man enas m målen ch arbetar för att nå dem. Den krtsiktiga kstnadsjakt, begränsad till varje enhet för sig, sm utmärker dagens vård ch msrg, mtverkar de effektivitetsvinster sm kan uppnås m man har ett övergripande perspektiv på syftet med de lika verksamheterna. För att samverkan skall kunna uppnås krävs en gemensam syn på vad sm menas med rätt kvalitet. På övergripande nivå innebär det att: Vård ch msrg skall ges enligt vetenskap ch beprövad erfarenhet. Bemötandet skall präglas av respekt för den enskildes värdighet, självbestämmande, integritet, delaktighet ch inflytande. Rätt kvalitet skall uppnås med effektiv användning av tillgängliga resurser. Enighet m innehåll ch tlkning av dessa punkter är nödvändig för att vårdprcessen skall löpa friktinsfritt. Ett framgångsrikt ledarskap innefattar ckså förmåga att fatta beslut m när tillräcklig samsyn uppnåtts för att uppnå samverkansmålet. Vikten av att försäkra sig m samsyn har hittills inte beaktats i tillräckligt utsträckning. Det kan kanske till en del vara förklaringen till att det kvalitetsutvecklingsarbete sm trts allt görs, inte alltid är naturligt integrerat i verksamhetsstyrningen ch verksamhetsutvecklingen. Egenkntrll ch systematisk resultatuppföljning Med egenkntrll avses en regelbunden uppföljning av den egna verksamhetens planering, utförande, resultat ch vidtagna förbättringsåtgärder. Utifrån fastställda tydliga ch mätbara mål, mäts ch analyseras de interna prcesserna ch deras resultat. Att följa verksamheten med väl definierade ch relevanta mått är centralt i allt arbete med förbättringar. Mätvärden skall spegla både de enskilda enheternas verksamheter ch det värde vården ch msrgen tillför medbrgaren/kunden i frm av exempelvis hälstillstånd, tillfredställelse ch andra relevanta resultatmått. Natinella ch internatinella indikatrer, register ch databaser ger möjligheter att följa upp utvecklingen över tid ch göra jämförelser med andra. För att kunna dra mera långtgående slutsatser måste nggrann analys med vetenskaplig
8 metdik tillämpas. Det är därför viktigt att grunddata är väldefinierade ch registrerade på likartat sätt. Syftet är att verksamheternas resultatredvisning skall medge återkppling till kunden, vårdenheten ch huvudmannen, leda till förbättringar ch göra jämförelser mellan enheter med samma verksamhet möjliga. En ökad medvetenhet m att mätdata inm vård ch msrg sällan är perfekta ch måste värderas med försiktighet, kan leda till större öppenhet ch mindre prestige. I egenkntrllen ingår ckså att utveckla ett fungerande system för avvikelsehantering, sm berör en verksamhets alla aktiviteter. När en avvikelse identifieras ch rapprteras, skall rsakerna till avvikelsen analyseras ch åtgärder vidtas för att förhindra en upprepning av det inträffade. Åtgärdernas effektivitet skall därefter följas upp ch resultaten av egenkntrllen dkumenteras. Det är bra m lika enheter sm ingår i en större enhet eller de sm medverkar i en vårdprcess, utvecklar frmer för regelbunden återrapprtering ch diskussin. Infrmatinsteknlgi Användning av infrmatinsteknik/teknlgi, IT, är idag en förutsättning för att vård ch msrg skall kunna utvecklas. IT-stödet skall fungera varje gång man behöver använda det berende av m det handlar m att överföra biståndsbeslut, jurnalanteckningar, bilder eller att ställa en diagns med hjälp av telemedicin eller ge administrativt stöd. Sm en integrerad del i IT-verksamheten ingår telefni ch telekmmunikatin. För utvecklingen av IT inm vård ch msrg krävs samverkan över interna ch externa rganisatinsgränser. Infrmatin skall kunna finnas tillgänglig för både kunder ch persnal. Avgörande för att IT skall fungera sm ett stöd är att gemensamma data tlkas krrekt, ch på samma sätt, överallt. Och att samtliga databearbetningssystem kan ta emt ch vidarebefrdra data utan infrmatinsförluster ch med hög säkerhet. Interaktinen mellan system måste fungera. Eftersm förändringstakten är hög inm vård ch msrg måste det finnas en nga genmtänkt strategi sm tar hänsyn till förändringar i verksamheten. I framtiden kmmer högspecialiserade centra med tillgång till mdern teknlgi att utvecklas över hela världen. Mindre specialiserade enheter får med mdern infrmatinsteknik tillgång till dessa centras avancerade bedömningar, utbildning ch infrmatin. Infrmatinstekniken gör det möjligt att utveckla verksamheten, följa upp dess kvalitet ch jämföra resultaten med andra liknande verksamheter.
9 Det är därför viktigt att alla medarbetare ges möjlighet att skaffa sig nödvändiga kunskaper m IT. Sammanfattning Att bedriva kvalitetssäkring förutsätter enligt definitinen att det finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för verksamheten. Syftet med kvalitetssystemet är att säkra både kvaliteten ch kvalitetsutvecklingen i verksamheten så att rätt saker görs på rätt sätt, till nytta för kunden. Allt arbete sm utförs i verksamheten blir därmed kvalitetsarbete. Det innebär att ett ändamålsenligt kvalitetssystem handlar m det sm faktiskt görs i verksamheten, d.v.s. hur verksamheten planeras, utförs, följs upp ch utvecklas. Kvalitetssystemet blir därmed ett system både för verksamhetsstyrning ch verksamhetsutveckling. En framgångsrik kvalitetsutveckling i vård ch msrg förutsätter att: Kundens ställning stärks i all vård ch msrg. Plitikerna, medbrgarnas valda företrädare, klart ch tydligt anger vad kunderna har rätt att förvänta sig av vård ch msrg. Den plitiska nämnden skapar förutsättningar för ch följer upp m tjänsteutbudet mtsvarar löften ch förväntningar.? Utvecklingen av kvalitetssystem intensifieras i alla verksamheter för vård ch msrg. All vård ch msrg mfattas av system för planering, utförande, uppföljning ch utveckling av kvaliteten i verksamheten. Ledningen är persnligt ch synligt engagerad ch kunnig i kvalitetssystemutveckling. Vårdens resultat mäts ch redvisas. Infrmatinsteknik/teknlgi används effektivt. Den egna verksamhetens planering, utförande, resultat ch förbättringsåtgärder regelbundet följs upp genm egenkntrll. Kvalitetsutvecklingen naturligt integreras i styrningen ch utvecklingen av verksamheten. Samverkan baseras på en gemensam syn på vad sm menas med rätt kvalitet. Gemensamma värderingsgrunder ch samsyn m mål ch syften med åtgärder läggs till grund för samplanering ch samarbete. Syftet med kvalitetsutvecklingsarbetet är att förbättra vården ch msrgens kvalitet för kunden ch säkerställa en effektiv användning av tillgängliga resurser. Kvalietssystem i häls- ch sjukvården Krtversin av SOSFS 1996:24 sm träder i kraft den 1 januari 1997 ch ersätter SOSFS 1993:9 1 All häls- ch sjukvård skall mfattas av system för planering, utförande, uppföljning ch utveckling av kvaliteten i verksamheten 2 Patientens värdighet, integritet, delaktighet ch säkerhet skall säkerställas
10 3 Ansvar Vårdgivaren skall säkerställa att det i varje verksamhet finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem Verksamhetschefen /mtsvarande skall fastställa ett ändamålsenligt kvalitetssystem Häls- ch sjukvårdspersnal skall medverka genm ett systematiskt, frtlöpande ch dkumenterat kvalitetsutvecklingsarbete. 4 Krav på kvalitetssystem Kvalitetssystemet skall vara anpassat till verksamhetens inriktning ch mfattning mfatta mätbara mål ch dkumenterade rutiner för hur kvaliteten i verksamheten styrs ch säkras mt målen säkerställa effektiv användning av tillgängliga resurser säkerställa att det finns rganisatin ch dkumenterade rutiner för effektiv kvalitetsgranskning vara väl förankrat i rganisatinen dkumenteras i en kvalitetsplan. Kvalitetssystemen skall innehålla rutiner för samverkan ch samarbete metder för diagnstik, vård ch mhändertagande kmpetens försörjning ch teknik riskanalys ch avvikelsehantering. 5 Egenkntrll, uppföljning ch erfarenhetsåterföring 6 Dkumentatin ch spårbarhet Kvalitetssystem inm msrgerna m äldre ch funktinshindrade Krtversin av allmänna råd, SOSFS 1998:8 All msrg m äldre ch funktinshindrade bör mfattas av system för fastställande av kvalitetsmål samt för planering, utförande, uppföljning ch utveckling av kvaliteten i verksamheten. Kvalitetssystemets syfte Syfte med kvalitetssystemet är att säkra att den enskildes behv av msrg, vård ch service tillgdses. Ansvar Kmmunen bör fastställa en övergripande inriktning ch plicy för verksamhetens kvalitet samt klargöra vem eller vilka sm har ansvaret för kvalitetssäkrings- ch kvalitetsutvecklingsarbetet.
11 Ledningens ansvar ch synliga engagemang har en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet ch är en viktig förutsättning för ett effektivt kvalitetssäkrings- ch kvalitetsutvecklingsarbete. All persnals medverkan har avgörande betydelse ch är en viktig förutsättning i det systematiska ch frtlöpande kvalitetssäkrings- ch kvalitetsutvecklingsarbetet. Kvalitetssystemets mfattning Kvalitetssystemet bör vara anpassat till verksamhetens inriktning ch mfattning säkerställa flexibilitet ch effektiv användning av tillgängliga resurser vara väl förankrat i rganisatinen användas i det dagliga arbetet. Ett effektivt kvalitetssystem förutsätter att det mfattas av mål ch dkumenterade rutiner för hur kvaliteten i verksamheten styrs, säkras ch utvecklas mt målen mfattas av rganisatinen ch dkumenterade rutiner för effektiv analys ch utvärdering av verksamhetens kvalitet dkumenteras i en kvalitetsplan. Viktiga mråden för kvalitetsarbetet Kvalitetssystemet bör minst mfatta följande mråden: behvsbedömning ch rättssäkerhet i handläggning ch dkumentatin extern ch intern samverkan ch samarbete förhållningssätt ch metder kmpetens upphandling, inköp, tekniska system ch prdukter riskanalys, avvikelsehantering ch klagmålshantering. Egenkntrll, uppföljning ch erfarenhetsåterföring För att säkerställa systematisk ch kntinuerlig säkring ch utveckling av verksamhetens kvalitet är det viktigt att kvalitetssystemet innehåller rutiner för egenkntrll, uppföljning ch erfarenhetsåterföring. Dkumentatin ch spårbarhet För att möjliggöra utvärdering av verksamhetens kvalitet bör kvalitetssystemet innehålla rutiner för dkumentatin ch spårbarhet. En verksamhet, två lagar, ett kvalitetssystem De allmänna råden (SOSFS 1998:8) skall tillsammans med föreskriften ch allmänna råd m kvalitetssystem i häls- ch sjukvård (SOSFS 1996:24) tillsammans ange grunderna för att bygga upp ett system för kvalitetssäkring ch kvalitetsutveckling inm msrgerna för äldre ch funktinshindrade. Uppdaterad: 6 december 1999
Sollefteå kommun KVALITETSPLAN
Sllefteå kmmun KVALITETSPLAN 2011 2013 Vård ch äldrenämnden Fastställd av VÄN 20101028 Sidan 1 (16) 1. Kvalitetssäkring av sciala tjänster (SOSFS 2006:11) Framgångsfaktrer för att kvalitetssäkra sciala
Läs merFolkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Läs merRiktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29
Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen
Läs merStyrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande
Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden
Läs merProjektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merPERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009
KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs mer1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna
SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning
Läs merArbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16
2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid
Läs merFörslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek
Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för
Läs merLikabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola
Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga
Läs merRiktlinjer för Lex Sarah
2012-03-16 Sida 1 Riktlinjer för Lex Sarah Enligt SL 14 kap 2 ch LSS 24 a ska var ch en sm fullgör uppgifter inm scialtjänsten eller LSS medverka till att den verksamhet sm bedrivs ch de insatser sm genmförs
Läs merVad är kompetens och vad är rätt kompetens?
Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det
Läs merIdentifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten
1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig
Läs merVerksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23
150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller
Läs merIntern styrning och kontroll vid Stockholms universitet
Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet
Läs merRiktlinjer för individuell planering och dokumentation av genomförandet av insatser inom särskilda boenden i Töreboda Kommun
Riktlinjer för individuell planering ch dkumentatin av genmförandet av insatser inm särskilda benden i Törebda Kmmun Beslutat av kmmunstyrelsen 2012-05-02 diarienummer KS 2011/0232 Innehåll 1. INLEDNING...
Läs merSAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013
Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling
Läs merArbetsordning/Uppdragshandling för
Arbetsrdning/Uppdragshandling för Plitiskt samråd för vårdsamverkan mellan kmmun ch sjukvård i Götebrgsmrådet - ett rgan för samverkan mellan Västra Götalandsreginen ch Götebrgs Stad, Mölndals stad, Härryda
Läs merRiktlinje delegering, Falkenbergs kommun
Riktlinje delegering, Falkenbergs kmmun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Häls- ch sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Författare: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Medicinskt ansvarig för rehabilitering Scialförvaltningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center
Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING
Läs merLedningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12
1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,
Läs merFörskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.
Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens
Läs merRiktlinje delegering, Falkenbergs kommun
Riktlinje delegering, Falkenbergs kmmun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Häls- ch sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Scialförvaltningen Falkenbergs kmmun Innehåll RIKTLINJER FÖR DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER
Läs merVerktyg i ett ledningssystem för god vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård
Verktyg i ett ledningssystem för gd vårdhygienisk standard vid sjukhusbedriven vård ISBN 978-91-979918-1-0 2011-09-01 Prjektägare SFVH 2 (6) Datum 2011-09-01 Versin 1.0 Dnr 1 INLEDNING... 3 ARBETSGRUPP...
Läs merChecklista förändringsledning best practice Mongara AB
Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen
Läs merAVVIKELSEHANTERINGSPROCESSEN
Nrrbttens läns landsting Giltigt fr m Versin: 7 Ersätter: 6 Sid nr 1 av ( 6) Generella riktlinjer för avvikelsehanteringsprcessen Dkumenttyp: Ledningssystem för systematiskt Upprättat av: Britta Svenssn
Läs merBredbandspolicy för Skurups kommun
Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners
Läs merSollentuna kommun. Samverkan mellan kommun och landsting vid in- och utskrivning inom den slutna hälso- och sjukvården
www.pwc.cm/se Revisinsrapprt Sllentuna kmmun Lars Högberg Certifierad kmmunal revisr 2014-10-01 Samverkan mellan kmmun ch landsting vid in- ch utskrivning inm den slutna häls- ch sjukvården Uppföljning
Läs merPlan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull
2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild
Läs merRiktlinjer för arbete med nyanlända elever
Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se
Läs merPOLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011
POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin
Läs merRevisionsplan 2016 för Tidaholms kommun och dess helägda bolag och stiftelser
Tidahlms kmmun Revisrena Revisinsplan 2016 för Tidahlms kmmun ch dess helägda blag ch stiftelser 1 Uppdrag Revisrerna är kmmunfullmäktiges, ch ytterst medbrgarnas rgan för kntrll av ch stöd till nämnderna
Läs merKALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A
KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll
Läs merPROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD
PROJEKTBESKRIVNING Versin 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenbrg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD Bakgrund I Nrrbtten finns sedan 2000 en samverkansgrupp för myndighetssamverkan kring kvinnr
Läs merBeskrivning av chef vid Karolinska Institutet
Beskrivning av chef vid Karlinska Institutet Fastställd av universitetsdirektören Dnr Gäller från ch med 2017-03-01 Bilagr Detta dkument har följande bilagr kpplade till sig: Nr Beskrivning Karlinska Institutet
Läs merRävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014
Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med
Läs merSmultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015
Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett
Läs merSvar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)
Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för
Läs merUppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter
Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter
Läs merDen nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121
ÅRD I RÄTT TID Facebk: facebk.cm/kristdemkraterna Instagram: @kristdemkraterna, @buschebba Twitter: @kdriks, @BuschEbba Webbplats: www.kristdemkraterna.se E-pst: inf@kristdemkraterna.se Inledning Den svenska
Läs merGranskning av kommunens tillsyn av fristående förskolor
Granskning av kmmunens tillsyn av fristående försklr Granskningsrapprt Falu kmmun KPMG AB 2017-06-07 Antal sidr 7 Falu kmmun Granskning av kmmunens tillsyn av fristående försklr KPMG AB 2017-06-07 Innehållsförteckning
Läs merFörskolan Västanvind
Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,
Läs merNordiskt Forum Malmö 2014
Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm
Läs merStyrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan
Styrdkument Dkumenttyp: Regler Beslutat av: Kmmunfullmäktige Fastställelsedatum: 2013-05-06 76 Ansvarig: Rådet för funktinshinderfrågr Revideras: Valår Följas upp: Vid behv REGLEMENTE FÖR SVENLJUNGA KOMMUNS
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla
Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser
Läs merIT-strategi för Ålidhems skolområde
den 18 april 2012 IT-strategi för Ålidhems sklmråde Visin för Ålidhems sklmråde Barnen/eleverna ska kunna rientera sig i ett samhälle präglat av ett strt infrmatinsflöde ch en snabb förändringstakt. Försklan/sklan
Läs merPlan för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom Oxelösunds kommun
Plan för systematiskt säkerhets- ch arbetsmiljöarbete inm Oxelösunds kmmun Fastställd Göran Wide Kmmunchef inm Oxelösunds kmmun 2 (6) Innehåll 1 Inledning 1.1 Plan för systematiskt säkerhets- ch arbetsmiljöarbete
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor
KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.
Läs merLekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Göransson Arena AB
www.pwc.se Revisinsrapprt Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olssn, Cert. kmmunal revisr Erika Brlin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning... 2 1.3. Rekmmendatiner...
Läs merSocialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10
G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie
Läs merVetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten
Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...
Läs merVård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025
Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merAktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015
Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv
Läs merIT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017
IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merFU 2000 Generella arbetsmiljökrav
Systemmdell FU 2000 Handling 7.4 Giltig från Versinsnummer Antal sidr 2010-03-31 Utgåva J 7 Diarienummer Utgivningsdatum Antal bilagr F10-2409/PE50 2010-03-31 0 Beslutsfattare CGD Stab Persnal Handläggande
Läs merOmsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28
Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig
Läs merIT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).
Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF
Läs merKommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106
LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,
Läs merSamråd om översynen av EU:s handikappstrategi
Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi 2010 2020 Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren
Läs merTaxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen
www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.
Läs merRiktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg
1 (5) Riktlinjer för gdkännande ch rätt till bidrag för enskild förskla, fritidshem ch pedaggisk msrg Dkumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn ch utbildningsnämnden (2009 10 06 62) Gäller för: Enskild förskla,
Läs merSocial dokumentation. Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand.
Scial dkumentatin Föreläsning med Katarina Lindblad, jur.kand. S Scial dkumentatin Med scial dkumentatin avses dkumentatin sm mfattas av bestämmelserna i scialtjänstlagen, lagen m stöd ch service till
Läs merYttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020
Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara
Läs merDigital strategi för Ödeshögs kommunala skola
Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer
Läs merInformationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)
EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2
Läs merRevisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Jönköpings kommun. Jönköpings kommun Granskning av användaradministrationen
Revisinsrapprt 2010 Genmförd på uppdrag av revisrerna i Jönköpings kmmun Jönköpings kmmun Granskning av användaradministratinen Innehåll 1. Bakgrund ch syfte... 3 2. Metd ch avgränsning... 3 3. Begreppsförklaringar...
Läs merRiktlinjer och arbetssätt för Synpunkt Höör
2014-11-27 1 (7) Riktlinjer ch arbetssätt för Synpunkt Höör Inledning Höörs kmmun arbetar kntinuerligt med att utveckla verksamheterna utifrån medbrgarnas behv ch samhällets förändringar. Ett viktigt underlag
Läs merYH och internationalisering
YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering
Läs merRevisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor
Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...
Läs merDIGITALISERINGSPLAN 2016-2025
Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11
Läs merSammanställning av diskussionskarusellen
Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga
Läs merBilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun
Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen
Läs merför ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun
Kvalitetsdeklaratiner ch kvalitetskrav för rdinärt bende inklusive servicelägenheter i Varbergs kmmun KVALITETSDEKLARATIONER Varbergs kmmun har, sm en av sina målsättningar, att vara en bra kmmun att
Läs merProducenter: anvisning om hur checklistan för kontroll av planen för egenkontroll och hur denna omsätts i praktiken fylls i
Föredragen av Nurttila Annika Sida/sidr 1 / 7 Prducenter: anvisning m hur checklistan för kntrll av planen för egenkntrll ch hur denna Syftet med kntrllen är att utreda m prducenten i sin plan för egenkntrll
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
Läs merMobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer
Mbil närvård Västra Götaland 2017-10-11 Lathund Delrapprt 2 krtfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat ch rekmmendatiner 2 Inledning Detta dkument syftar till att på ett enkelt ch lättläst
Läs merKOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,
KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande
Läs mer13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO
13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna
Läs merIntern kontroll inom Försörjningsstöd
Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merRevisionsrapport Mjölby Kommun
Revisinsrapprt Omsrgs- ch scialnämndens åtgärder för eknmisk balans Mjölby Kmmun Matti Leskelä Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisinsfrågr 2
Läs merLokal arbetsplan Trevnaden
Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten
Läs merFastställd av Ålands landskapsregering
RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...
Läs merÅrssammanställning för 2013 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap PM 1 (9) Tillsynsenheten Frida Billström Charltte Larsgården Magnus Olfssn Hans Pettersn Jenny Selrt Elenr Strm Årssammanställning för 2013 av MSB:s
Läs merRapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen
Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar
Läs merKvalitetsredovisning 2004
Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4
Läs merDnr LD07/02936. Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Dnr LD07/02936 Gemensamma riktlinjer för missbruks- ch berendevård i Dalarna Riktlinjer för scialtjänstens ch häls- ch sjukvårdens verksamhet för persner med missbruk- ch berendeprblem Versin 2007-12-18
Läs merPAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna
Datum 1(6) Kmmunfullmäktige i Pajala kmmun Revisinsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisrer har granskat den verksamhet sm bedrivs i styrelser ch nämnder ch genm utsedda lekmannarevisrer
Läs merSAMMANTRÄDES PROTOKOLL
W KOMMUNSTYRELSEN /... Sammantrildesdatum "~:::-. TRANAs KOMMUN 2013-06-18 Sida 8 (22) )
Läs merAnteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.
Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -
Läs merAktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015
Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2016
Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska
Läs merRiktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn
Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning
Läs merTrygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Trygghetsplan för Lillhedens förskla Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling 2018-2019 Förvaltning för livslångt lärande 2(8) 1. Vår visin: På vår förskla ska alla barn känna sig trygga ch
Läs merSvenska Röda Korsets yttrande över Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)
Stckhlm, 13 maj 2019 Ku2018/02102/DISK Till: Arbetsmarknadsdepartementet a.remissvar@regeringskansliet.se Svenska Röda Krsets yttrande över Förslag till en natinell institutin för mänskliga rättigheter
Läs merINFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY
INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY Inm Hälsinglands Utbildningsförbund ska varje behandling av persnuppgifter ske med hänsyn till den enskildes persnliga integritet ch rättssäkerhet. Ovanstående plicy är antagen
Läs merSystemdrift och Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk
SID 1 (6) Bilaga 4A Säkerhetskrav Förfrågningsunderlag Systemdrift ch Systemförvaltning Centrala verksamhetssystem Service Desk 105 35 STOCKHOLM. Telefn 08-508 29 000. Fax 08-508 29 036. Org. nr 212000-0142
Läs mer1(16) Uppföljning. Ändrad: 2014-12-01
1(16) Uppföljning 2(16) Arbetsmiljöplicy 3 Systematiska arbetsmiljöarbetet 4 Årsplan - systematiska arbetsmiljöarbetet 5 Friskvårdsplicy 6 Tbak, Alkhl ch Drgplicy 6 Lagar ch föreskrifter 6 Ansvar 7 Förvaring
Läs mer