Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Emanuelskolan i Sjöbo kommun. Verksamhetsrapport"

Transkript

1 Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Emanuelsklan i Sjöb kmmun

2 Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Emanuelsklan Resultat Metd ch material Inledning Sklinspektinen genmför en kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier under hösten 2015 ch våren Granskningen vid Emanuelsklan i Sjöb kmmun ingår i detta prjekt. Emanuelsklan besöktes den 8 till 10 september Ansvariga inspektörer har utredare Jsefine Esbjörnssn ch utredare Viveca Serder varit. I denna rapprt redvisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser ch bedömningar. Förutm en redgörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en krt beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar ch genmförande. Kvalitetsgranskningen av sklans arbete för att säkerställa studier genmförs i ytterligare 19 kmmunala sklr ch 10 fristående sklr. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redvisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapprt. För de sklr sm ingått i granskningen ger rapprten en referensram ch en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra sklr. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrund ch syfte Sklinspektinens egna erfarenheter ch flertalet natinella undersökningar visar på prblem med studier i den svenska sklan 1. Enligt Sklenkäten 2014 (Sklinspektinen 2014b) upplever mkring varannan elev att andra elever stör rdningen i klassrummet ch att de blir störda av hög ljudnivå under lektinerna. Vidare upplever var tredje elev att de inte har studier på lektinerna. Många elever anser därtill att lärarna inte ser till att det råder studier. Störst är 1 Se exempelvis Sklinspektinen 2014a, Sklverket 2013a ch SCB 2012.

3 Sklinspektinen 2 (12) prblemen i grundsklans senare årskurser. Även lärarna upplever att en str del av deras undervisningstid går åt till att hålla rdning i klassrummet (Lärarnas riksförbund 2014). Lärarna upplever dck inte lika stra brister i studiern sm eleverna. Bilden av bristande studier ch rdningsprblem bekräftas i internatinella mätningar såsm PISA, TIMMS ch TALIS. Studier handlar både m elevernas arbetsmiljö ch m deras möjligheter att nå målen för utbildningen. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska m sklan har ett tillfredsställande arbete för att främja ch upprätthålla studier för eleverna i undervisningen. Granskningen ska besvara den övergripande frågan m eleverna får studier i undervisningen. Särskild vikt läggs vid själva undervisningssituatinen, men sklans arbete ch rektrs ansvar i strt berörs delvis ckså. I varje skla sm besöks, undersök m läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier ch m rektr genm sin styrning tar ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bakgrundsuppgifter m Emanuelsklan Emanuelsklan är belägen i Sjöb kmmun ch mfattar förskleklass till årskurs 9. Sklan har drygt 500 elever i årskurserna F 9, varav 174 av dessa elever går i årskurserna 7-9. Persnalen är indelad i lika arbetslag ch i varje arbetslag finns en så kallad prcessledare. Sklan har ckså sex förstelärare. Sklans rektr hade vid Sklinspektinens besök varit i tjänst precis en vecka. Den tidigare rektrn slutade i juni ch den från höstterminen nyanställda biträdande rektrn hade lett sklan sm tillförrdnad rektr från slutet av juli till dess att den nye rektrn tillträdde den 1 september. Sklinspektinen genmförde år 2010 tillsyn av Emanuelsklan ch i beslutet (Dnr :4035) förelades huvudmannen att vidta åtgärder för brister i sklans arbete för att mtverka kränkande behandling av elever. Sjöb kmmun granskades våren 2015, men det gjrdes inget tillsynsbesök på Emanuelsklan. I beslutet (Dnr :8421) för kmmunen knstaterades inga brister i de granskade mrådena. Av Sklverkets statistik för år 2015 framgår att 62 prcent av eleverna uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen ch att det genmsnittliga meritvärdet var 226 päng. Andelen elever sm uppnått kunskapskraven i alla ämnen var 77 prcent år 2014 ch 61 prcent år Det genmsnittliga meritvärdet var 224

4 Sklinspektinen 3 (12) päng år 2014 ch 204 päng år Av den elevenkät sm Sklinspektinen inför granskningen genmfört med samtliga elever i årskurserna 7 till 9 framgår att 139 elever, har svarat på enkäten, vilket är 83 prcent av eleverna i dessa årskurser. Det framgår av enkäten att 73 prcent av eleverna tycker att det är studier på lektinerna ch 81 prcent anser att de lär sig mycket på lektinerna. Mer än var tinde elev tycker att andra elever i hög utsträckning stör rdningen i klassrummet ch mer än varannan elev uppger att det sker ganska fta. Nästan hälften av eleverna uppger att de får för lite utmanande arbetsuppgifter i sklan. Resultat 1. Får eleverna studier i undervisningen? 1.1 Läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Bedömningen utgår från lärarnas förmåga att skapa ch upprätthålla en gd lärandemiljö samtidigt sm eleverna ges möjlighet att följa undervisningen ch engagera sig i ett meningsfullt lärande. Undervisningens kvalitet i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer Lärandemiljö Lärandemiljön är uppmuntrande ch stödjande. Eleverna bemöts respektfullt. Vid de lektiner Sklinspektinen besöker möter vi lärare sm talar med eleverna på ett lugnt ch respektfullt sätt. Stämningen mellan eleverna upplevs sm avspänd ch kamratlig. I nästan alla de bserverade lektinerna går läraren runt ch hjälper eleverna. Samtalen sker med låg röst ch ibland avbryter läraren klassens arbete för att gå igenm någn uppgift sm flera elevgrupper behöver hjälp med. Vid dessa genmgångar med hela klassen uppmanar läraren ftast eleverna att kmma med inlägg ch frågr så att ett klassrumssamtal kmmer till stånd.

5 Sklinspektinen 4 (12) Av elevintervjuerna framgår tydligt att många elever väljer att gå på Emanuelsklan för att de hört att det är lugnt ch att lärarna är bra. Eleverna uttrycker att det är lugnare när de är uppdelade i mindre grupperna ch att lärarna då kan hjälpa dem mer. De säger ckså att studiern är lika under lika lektiner. Vissa lärare får säga till många gånger ch ibland känns det sm m läraren inte har kntrll. På dessa lektiner upplever eleverna att studiern inte alltid är tillfredsställande. Eleverna säger att de lärare sm säger till på ett snällt sätt, är bra på att lära ut ch gör lektinerna rliga har de respekt för. Eleverna säger ckså att när de blir behandlade med respekt blir det studier. Även av lärarintervjuerna framgår att indelningen av klasserna i både grupper m tjug elever ch grupper m tretti elever upplevs ha betydelse för studiern. Bland annat uppger lärarna att tretti elever knappast får plats i klassrummen ch när det är nt m plats blir det mindre r. Lärarna menar att årets schemaläggning, sm innebär att lärare ibland undervisar i ämnen sm de inte har utbildning i, gör att det är svårt för lärarna att svara på de frågr eleverna har. Det märker eleverna ch då kan det bli stökigt. Lärarna betnar liksm eleverna rdet respekt, att alla är lika individer ch att det ska vara ett öppet klimat ch mycket diskussin. Sklan har i många år arbetat med relatinspedaggik. Lärarna beskriver begreppet sm Vi försöker se elever, vi är med dem. ch Vi bryr ss m deras mående ch pratar med dem. De intervjuade lärarna säger att det kmmit många nya lärare till sklan ch att någn riktig samsyn i nuläget varken finns m vad relatinspedaggik är eller vad sm är studier. Samtidigt menar de intervjuade lärarna att det bland persnalen på sklan finns en genuin msrg m eleverna, vilket uppges vara en effekt av arbetet med relatinspedaggik. Av lärarintervjuerna framgår att alla klasser har en schemalagd lektin per vecka då förhållningssätt ch värdegrundsfrågr diskuteras. Enligt lärarna finns det en pärm med lika övningar sm de genmför, dck utan att först ha analyserat vilka behv sm finns i de lika klasserna. Av den elevenkät Sklinspektinen genmfört inför granskningen framgår att 89 prcent av eleverna anser att deras lärare behandlar dem med respekt ch 90 prcent tycker att lärarna bryr sig m hur det går för dem. Resultatet överensstämmer i strt med det sm eleverna upp-

6 Sklinspektinen 5 (12) ger i den enkät sm de besvarar i anslutning till de bserverade lektinerna Lärarens ledarskap ch undervisningens struktur Läraren har ett tydligt ledarskap. Lektinen är välplanerad ch välstrukturerad. Övergångar mellan lika aktiviteter genmförs utan att rdningen störs. Läraren ingriper vid störande inslag på ett sätt sm främjar elevernas hörsamhet. Vid alla de lektiner sm bserverats visar lärarna ett tydligt ledarskap. Lektinerna är väl planerade ch eleverna har, med någt undantag, med sig det material sm behövs för lektinen. Det finns en tydlig början på lektinen ch i de flesta fall ckså en tydlig avslutning ch flera mment däremellan. Läraren har fta sin planering på klassrummets white bard. Samtliga bserverade lektiner innehåller till största delen arbete enskilt eller i mindre grupper. Läraren gör en genmgång i början av lektinen, där eleverna ftast deltar i ett klassrumssamtal under lärarens ledning. På flera av lektinerna deltar flertalet av eleverna i samtalet ch under andra lektiner är det bara ett fåtal sm deltar. Eleverna ägnar sig då åt annat, till exempel sina mbiler. Under större delen av lektinerna går läraren runt i klassen ch hjälper eleverna. Lärarna har lika strategier för i vilken rdning eleverna får hjälp. Några lärare ger hjälp till eleverna i den rdning de ber m det ch andra pririterar elever sm tycks ha ett större behv av lärarens stöd. Läraren stannar då längre hs dessa elever. Vid några lektiner gör läraren en avslutning med en sammanfattning ch även en krtare beskrivning av vad nästa lektin ska handla m. En av de bserverade lektinerna ägnas helt åt högläsning, med avbrtt för några frågr från läraren. Lektinen är lugn, men allt eftersm lektinen pågår blir fler ch fler elever uppmärksamma. Sklinspektinen kan bservera att några elever har svårt att kmma till r inför lektinerna ch ett fåtal elever kmmer för sent. Samtliga bserverade lektiner kmmer dck igång inm några minuter. Detta gäller ckså de lektiner sm enligt schemat ska starta vid samma tidpunkt sm lektinen innan slutade. Ingen av de elever sm kmmer för sent får någn tillsägelse av läraren ch det får inte heller de elever sm behöver hämta arbetsmaterial i sina skåp. Däremt förekmmer det på

7 Sklinspektinen 6 (12) flertalet lektiner att läraren hyssjar ch i någt fall använder läraren elevens namn sm tillsägelse. Vid de flesta av lektinerna uppmanar lärarna efter lektinsinledningen eleverna att arbeta tillsammans med sina klasskamrater. Några elever väljer att arbeta enskilt ch andra i större eller mindre grupper. Vid alla de bserverade lektinerna utm en, arbetar alla elever med samma uppgifter. Under några lektiner sitter läraren framför klassen under en betydande del av lektinen medan eleverna lyssnar eller arbetar enskilt. Med någt enstaka undantag anger eleverna i de enkäter sm genmförs i anslutning till de bserverade lektinerna, att de förstår vad de ska göra på lektinerna. Med få undantag tycker eleverna ckså att de kunde kncentrera sig på lektinen. Vid två av de bserverade lektinerna uppger en dryg tredjedel av eleverna att lärarna inte ser till att de får arbeta på lika sätt. Vid fyra av de sex lektiner sm bserverats uppger ungefär 25 prcent av eleverna att det är tydligt vilka regler sm gäller ch att reglerna inte följs. Det framgår av elevintervjuerna att de lektiner Sklinspektinen bserverat i strt överensstämmer med hur de brukar se ut. Dck uppger eleverna att de i vanliga fall inte behöver sitta i klassrummet så mycket utan ckså får vara i andra utrymmen på sklan. Eleverna uppger att det är viktigt att läraren varierar sin undervisning så att lektinerna blir intressanta ch inte tråkiga. Hur eleverna är placerade i klassrummet anser de ckså har betydelse för studiern ch säger bland annat innan hade vi bestämda platser ch då blev det lugnt. Att läraren bestämmer hur eleverna ska sitta tycker många av de intervjuade eleverna är viktigt för sitter man med sin kmpis, det väljer man ju helst själv, ch då blir det högljutt. Att läraren är tydlig med vad sm gäller ch gör sm de bestämt är enligt eleverna betydelsefullt. Det framgår att vissa lärare med naturlig respekt gör så, medan andra lärare bestämmer någt men genmför sedan inte det sm bestämts. Att vara mycket väl förberedd inför en lektin ser lärarna sm den viktigaste rsaken till att en lektin blir bra. Om de någn gång varit förberedda börjar det hända saker. Eleverna uttrycker samma sak sm att de känner när läraren har kntrll. Någn lärare säger att eleverna ser direkt m vi finns för dem ch förberett deras pass eller inte. Då har vi dem med ss. Lärarna är eniga m att struktur på lektinerna är viktigt för studiern så att eleverna hela tiden vet vad de ska göra.

8 Sklinspektinen 7 (12) Enligt de intervjuade lärarna var det förra läsåret mycket tal m att jbba i team ch att hjälpa varandra, men det här läsåret går mycket av planeringstiden åt till Matte- respektive Språklyftet, varför det för närvarande på grund av tidsbrist inte finns någt lämpligt frum för att diskutera undervisningen. Lärarna menar vidare att de följer sklans rdningsregler ch den tillhörande knsekvenstrappan. Sklinspektinens elevenkät sm genmfördes inför granskningen, visar att 89 prcent av eleverna förstår vad de ska lära sig ch 81 prcent av eleverna anser att de lär sig mycket på lektinerna. Någt färre, 73 prcent av eleverna, tycker att deras lärare ser till att det är studier på lektinerna Stimulans ch anpassning Undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna. Undervisningen anpassas efter elevernas behv ch efter situatinen. Läraren ger eleverna den hjälp ch det stöd sm de behöver för att klara arbetsuppgifterna. Vid alla bserverade lektiner utm en arbetar samtliga elever med likadana uppgifter. Vid flera lektiner finns ytterligare en vuxen i klassrummet, ibland en annan lärare men ftare en elevassistent. Vid en av de bserverade lektinerna ses exempel på hur läraren knyter an till elevernas vardag ch intressen. Under denna lektin får eleverna kka lika srters gdis i vatten för att lösa upp gdiset, så att de kan testa hur surt eller basiskt gdiset är. Läraren gör i inledningen ch under lektinens gång kpplingar till andra ämnen ch till elevernas intressen. Vid denna lektin deltar alla elever aktivt ch intresserat. De deltar i klassrumssamtalet ch kmmer med synpunkter ch frågr. Vid de övriga lektinerna varierar intresset ch engagemanget hs eleverna ch det finns elever sm istället använder sina mbiltelefner ch småpratar m annat än det lektinen handlar m. I de flesta fall reagerar läraren inte. I någt fall sätter sig läraren hs dessa elever för att hjälpa dem att kmma igång med arbetet. Lärarna går ftast runt bland eleverna ch svarar på deras frågr. I någt fall är frågrna så många att flera elever inte får någn hjälp under lektinen. Vid några lektiner presenterar läraren en mfattande planering, men uppgifterna sm eleverna får verkar vara väl enkla för eleverna ch uppgifterna genmförs snabbt.

9 Sklinspektinen 8 (12) I samtliga klassers elevenkäter sm genmförts i anslutning till de bserverade lektinerna anger allt från några få till flera elever att de inte lär sig mycket. Ungefär lika många elever ch i flera fall samma elever sm inte anser att de lär sig någt, anger att läraren inte bryr sig m hur det går för eleven. Vid elevintervjuerna säger eleverna att de ftast får arbeta med samma uppgifter men att det till exempel i mattebken finns plusuppgifter sm är lite svårare ch sm eleverna får göra när de gjrt färdigt de vanliga uppgifterna. I några ämnen säger eleverna att de får arbeta med lika uppgifter. De tycker ckså att de får arbeta på lika sätt. Bara i några ämnen säger de intervjuade eleverna att de kan påverka undervisningen, men att de i de flesta ämnen inte kan påverka alls. Eleverna säger att på de allra flesta lektinerna går det bra att jbba. Hjälp får de av läraren eller av en kmpis, men på vissa lektiner får man skrika på läraren för att få hjälp ch då blir man förbannad. Några lärare har så kallade hjälplistr sm eleverna får skriva upp sig på. Dessa hjälplistr innebär att läraren hjälper eleverna i den rdning de skrivit upp sig på listan. Dessa listr följs inte alltid ch elevintervjuerna visar att det rsakar irritatin bland eleverna. Mentrstiden ligger enligt eleverna i slutet av terminen för att eleverna ska få reda på betygen, men bara m de själva vill. De intervjuade lärarna är eniga m att när individanpassningen inte funkar, det vill säga att när elever sm behöver hjälp inte får den hjälp de behöver, då händer det någt. Det framgår att lärarna tycker det är svårt att anpassa undervisningen efter elevernas behv. Lärarna hade velat göra det mycket mer, men klasserna är stra ch de säger att det blir gigantiska planeringar. Lärarna skulle vidare vilja ha mer handledning ch knkreta tips av specialpedaggen. På många lektiner finns en extra resurslärare i klassrummet ch lärarna säger att de då har möjlighet att göra lika grupper i klassen för att på så sätt anpassa undervisningen ch därmed få bättre studier i klassrummet. Vad gäller verksamma elever säger lärarna att de inte gör så mycket åt dem under lektinerna, men talar med eleverna efteråt m vad passiviteten berr på. Av intervjuerna med lärarna framgår vidare att lärarna pratar med varandra m undervisningen, men att någn systematisk diskussin i teamen eller arbetslagen inte finns i nuläget. Sklinspektinens elevenkät sm genmfördes inför granskningen visar att 80 prcent av eleverna tycker att sklarbetet är intressant ch 79 prcent att lärarna uppmuntrar dem. 45 prcent av eleverna uppger att de får för lite utmanande arbetsuppgifter i sklan.

10 Sklinspektinen 9 (12) Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att lärarna i varierande utsträckning genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Utredningen visar att eleverna blir respektfullt bemötta ch att lärarna överlag lyckas skapa en lärandemiljö sm stödjer elevernas lärande. Merparten av lektinerna är välplanerade ch lärarna är tydliga med de arbetsuppgifter sm ska genmföras, vilket då leder till att eleverna vet vad de ska göra ch studiern är gd, men det förekmmer ckså lektiner där elevernas upplevda studier inte är tillfredsställande. Vidare visar granskningen att inte alla elever får tillräckligt utmanande uppgifter, att det finns elever sm inte är engagerade i lektinsinnehållet ch det framkmmer att en str andel elever inte anser att de kan påverka vad de gör på lektinerna. 1.2 Rektrn tar genm sin styrning ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bedömningen utgår från rektrs övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö. Rektrns arbete i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. Rektrn för en dialg med lärarna kring de gemensamma värden sm ska gälla ch säkerställer att lärarna agerar i enlighet med dessa. Rektrn ser till att rdningsregler utarbetas i samråd med eleverna. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder används på ett sätt sm främjar sklsituatinen för den elev sm är föremål för åtgärden ch för övriga elever. Rektrn för en dialg med lärarna kring undervisningens genmförande i syfte att säkerställa att undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna samt anpassas efter deras behv.

11 Sklinspektinen 10 (12) Rektrn ser till att studier i undervisningen följs upp ch analyseras utifrån enskilda lärares förmåga att skapa förutsättningar för studier i undervisningen. Vid behv vidtar rektrn åtgärder sm syftar till förbättringar på klassrumsnivå. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder riktade mt elever följs upp med mer långsiktiga åtgärder ch med fkus på eventuella brister på system- ch verksamhetsnivå. Av lärarintervjuer framgår att de anser att sklans rganisatin med prcessledare, förstelärare ch biträdande rektr, är tydlig. Det framgår vidare att schemaläggningen ch lärarnas deltagande i flera stra frtbildningssatsningarna gjrt att det inte funnits så mycket tid till dialg vare sig mellan den vikarierande rektrn ch lärarna eller i arbetslagen kring gemensamma värden ch undervisningens genmförande. Enligt rektr är Emanuelsklan en skla med mycket engagemang, där man vill ligga långt fram ch persnalen deltar i många prjekt. Den tidigare rektrn tg fram ett antal rutiner till exempel ett så kallat årshjul ch även en väl genmarbetad lkal arbetsplan med utvecklingsmråden, mål inm lika mråden ch åtgärdslistr för de lika arbetslagen. Arbetsplanen är ännu inte implementerats ch någn uppföljning har inte gjrts. Rektrn betnar att lärande samtal ch cachning genmfördes förra läsåret ch vill få igång dessa igen. Liksm lärarna anser rektrn att speciellt försteläraruppdraget är klart ch i någn mån även uppdraget sm prcessledare. Rektrn anser att samsyn ch tydlighet är viktigt, men ckså att lärarna är lika ch därmed kan det vara befgat att eleverna har lika regler för lika lärare. Rektrn menar att man skapar studier på lika sätt ch att lärarnas frihet är viktig. Lärarna hittar sina egna sätt ch eleverna ska veta vad sm gäller för de lika lärarna, vilket enligt rektr skapar trygghet. Rektrn säger ckså att extra anpassningar för eleverna behövs för att möjliggöra en ökad studier. Vissa elever är lättstörda ch kan till exempel behöva hörlurar för att få studier. Sm framgår under mrådet 1.1 van, varierar graden av studier mellan de bserverade lektinerna. Rektrn uppger att han under sin första vecka börjat göra klassrumsbesök ch börjat föra en dialg med lärarna. Sklan har fastställda rdningsregler ch några intervjuade elever uppger ckså att de varit med m att ta fram rdningsregler men att detta inte har gjrts i år utan i början av sjuan. Klassen hade då talat m vad vi inte skulle göra ch så bestämde vi vilka regler sm skulle gälla i den lärarens klassrum. Andra inter-

12 Sklinspektinen 11 (12) vjuade elever minns inte m de gått igenm några rdningsregler medan de flesta vet att det finns en knsekvenstrappa. I den elevenkät sm genmfördes inför Sklinspektinens besök uppger mer än varannan elev att de inte fått vara med m att bestämma sklan rdningsregler. Hur sklan ska arbeta med rdningsreglerna är enligt rektr ännu inte klart men rektr ser att trligen behöver reglerna uppdateras ch eleverna ska vara med i det arbetet utifrån sina förväntningar. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att rektrn ännu inte tar ett övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö i strt ch för studiern i klassrummet. Utredningen visar att rektrn varit ansvarig för sklenheten under så krt tid att rektrn ännu inte hunnit starta arbetet med hur sklan bäst ska säkerställa att eleverna ges gda förutsättningar till lärande ch utveckling. Utredningen visar vidare att det finns en tydlighet i sklans rganisatin ch en bristande samsyn bland lärarna vad gäller sklans arbete med nrmer ch värden. Rektrn behöver därför se till att de rdningsregler sm tas fram förstås ch accepteras av elever ch lärare samt säkerställa elevernas medverkan vid framtagningen. Vidare behöver rektrn följa upp studiern i enskilda lärare undervisning för att vid behv kunna vidta åtgärder sm innebär förbättringar på klassrumsnivå. Att eleverna ges studier är en aspekt ch en annan är att undervisningens kvalitet är sådan att eleverna kan engageras i ett meningsfullt lärande. Metd ch material Granskningen av sklans arbete för att säkerställa studier utgår från sklbesök där empiri samlas in genm att inspektörerna bserverar undervisning ch genmför intervjuer. Inför sklbesöken studeras de dkument sm begärs in från sklan, tillsammans med resultat från sklenkäten. I Sklinspektinens mdell för granskning av undervisning ingår lika datainsamlingsmetder: statistik, dkumentstudier, bservatiner, intervjuer ch enkäter. Dkumentstudier ch elevenkäter utgör underlag för de intervjuer sm genmförs med elever, lärare ch rektr ch syftar till att dels ge en bild av sklans arbete för att säkerställa studier dels till att planera genmförandet av sklbesöken. Syftet med lektinsbservatinerna är att inspektörerna ska inhämta förstahandsinfrmatin m hur de bserverade lärarna genmför undervisningen avseende granskningens frågeställningar.

13 Sklinspektinen 12 (12) Två lika elevenkäter används i denna granskning. Samtliga sklans elever i de årskurser sm granskningen mfattar besvarar en inledande enkät sm belyser elevernas upplevelse av studier i undervisningen ch lärarnas ch sklans arbete med att främja ch upprätthålla studier. Vidare genmförs en uppföljande elevenkätmed elever i de två klasser vars lektiner bserverats. Tabellen visar andel elever i årskurserna 7 till 9 sm besvarat den inledande elevenkäten, antalet intervjuade elever, antal lektinsbservatiner, antalet elever sm besvarat den uppföljande elevenkäten samt antalet intervjuade lärare. x sklan Antal Inledande elevenkät 83,2 % (139 elever) Intervjuade elever 12 Lektinsbservatiner 6 Uppföljande elevenkät 121 Intervjuade lärare 8

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Eriksdalskolan i Skövde kommun. Verksamhetsrapport

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Eriksdalskolan i Skövde kommun. Verksamhetsrapport Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Eriksdalsklan i Skövde kmmun Sklinspektinen 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Eriksdalsklan

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Btkyrka Friskla i Btkyrka kmmun 1 (13) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Btkyrka Friskla Resultat

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Jändelskolan 7-9 i Karlskrona kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Jändelskolan 7-9 i Karlskrona kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Jändelsklan 7-9 i Karlskrna kmmun 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Jändelsklan 7-9 Resultat

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Vålbergsskolan 4 9 i Karlstads kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Vålbergssklan 4 9 i Karlstads kmmun 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Vålbergssklan 4-9

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Dalhemsskolan i Helsingborgs kommun

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Dalhemsskolan i Helsingborgs kommun Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Dalhemssklan i Helsingbrgs kmmun 1 (15) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Dalhemssklan Resultat

Läs mer

Kvalitetsrapport

Kvalitetsrapport Datum 2016-10-11 15 Antal sidr Kvalitetsrapprt 2015-2016 Barn- ch utbildningsnämnden Trsby kmmun Ulf Blmquist sklchef Barn- ch utbildningsnämndens kansli 0560-162 96 direkt 073-271 22 75 mbil ulf.blmquist@trsby.se

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 Enhet Karl Jhan 1 Standargatans förskla 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Granskning av kommunens tillsyn av fristående förskolor

Granskning av kommunens tillsyn av fristående förskolor Granskning av kmmunens tillsyn av fristående försklr Granskningsrapprt Falu kmmun KPMG AB 2017-06-07 Antal sidr 7 Falu kmmun Granskning av kmmunens tillsyn av fristående försklr KPMG AB 2017-06-07 Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

ANNERSTASKOLANS. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

ANNERSTASKOLANS. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. ANNERSTASKOLAN ANNERSTASKOLANS Plan mt diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling. 2019-01-01 till 2019-12-31 Planen (bestämmelserna) gäller för förskleklass, grundskla ch fritidshem Grunduppgifter

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Gröndalsskolans Elevhälsoplan

Gröndalsskolans Elevhälsoplan Gröndalssklans Elevhälsplan Läsår: 2017/18 Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga arbetet. Barnens ch elevernas behv av kunskaper, färdigheter, mtanke

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2015/2016 1 Likabehandlingsplanen presenterar försklans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Gustavslundsklan, 2015-2016 Innehållsförteckning Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen... 2 Vår visin... 2 Delaktighet... 2 Utvärdering av planen för läsåret

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande

Styrning ökat fokus på brukares och patienters medskapande Styrning ökat fkus på brukares ch patienters medskapande Synen på brukare ch patienter sm medskapare i vård, msrg eller andra ffentligfinansierade tjänster har förändrats under senare år. Detta var bakgrunden

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5

Tjänsteutlåtande. Bam- OCh utbildningskontoret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 SLLENTUNA KMMUN Tjänsteutlåtande Bam- Ch utbildningskntret 2012-09-28 Katarina Brundell Sidan 1 av 5 Dnr BUN 2012/39-2 Barn- ch ungdmsnämnden Redvisning av det systematiska kvalitetsarbetet för fristående

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: K-Skla ch GPUntis Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling enhet 3 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling enhet 3 Oktber 2017 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Gymnasieskla Ansvariga för planen: Cindia Escalante Mattssn, rektr sklenhet 3. Visin:

Läs mer

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola Digital strategi för Ödeshögs kmmunala skla 2017-2019 Inledning Någnting har hänt då det gäller svensk skla ch IT. Från att tidigare ha diskuterat frågr m datrer ch appar talar nu plitiker, debattörer

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: Utan schemasystem, manuellt schema i SchlSft Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: TimeEdit Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre avvikelser

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Vallaskolans särskola i Sollefteå

Kvalitetsgranskning av Vallaskolans särskola i Sollefteå Valla särskla Kyrkvägen 7 881 34 Sllefteå 1 (15) Sllefteå kmmun Djupövägen 3 881 80 Sllefteå Kvalitetsgranskning av Vallasklans särskla i Sllefteå kmmun Sklinspektinens beslut Sklinspektinen har i Vallasklans

Läs mer

SchoolSoft 2015-05-05

SchoolSoft 2015-05-05 SchlSft 2015-05-05 Arkivering Nytt läsår Schemasystem: NvaSchem (utan elever) Nedan följer en lista på vad sm bör göras i SchlSft mellan två läsår. Berende på sklans sätt att arbeta kan det finnas mindre

Läs mer

Leda digitalisering 21 september Ale

Leda digitalisering 21 september Ale Leda digitalisering 21 september Ale Prgram för dagen Check in FIKA! Text 2 Digi. skla ch ledarskap Lärgrupper Text 1 Digi. ch samhälle Till nästa gång Check ut Upplägg ch tidsplan - Ale Intr Förarbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Enhet 3 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling - Enhet 3 Oktber 2016 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Gymnasieskla Ansvariga för planen: Cindia Escalante Mattssn, rektr sklenhet 3.

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN

SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN SKOLPLAN FÖR KNIVSTA KOMMUN 2008-2011 Fastställd av kmmunfullmäktige 2008-04-24, 40 1 Sklplan för Knivsta kmmun Visin I Knivsta kmmuns försklr ch sklr skall kvaliteten vara så hög att de är attraktiva

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Plan mt diskriminering ch kränkande behandling i sklan Håsta skla ch fritidshem Upprättad Mars 2018 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter ch möjligheter

Läs mer

Årlig plan för att FRÄMJA LIKABEHANDLING. samt MOTVERKA DISKRIMINERING. och KRÄNKANDE BEHANDLING. Södra Utmarkens rektorsområde

Årlig plan för att FRÄMJA LIKABEHANDLING. samt MOTVERKA DISKRIMINERING. och KRÄNKANDE BEHANDLING. Södra Utmarkens rektorsområde Södra Utmarkens rektrsmråde Årlig plan för att FRÄMJA LIKABEHANDLING samt MOTVERKA DISKRIMINERING ch KRÄNKANDE BEHANDLING Södra Utmarkens rektrsmråde Reviderad augusti 2016 Gäller för Södra Utmarkens Grundskla

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19.

Bråstorpskolans plan mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2018/19. Bråstrpsklans plan mt diskriminering, kränkande behandling ch trakasserier 2018/19. Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen: Grundskla f-6 ch fritidshem Ansvariga för planens genmförande:

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Förskolan Tullstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Förskolan Tullstugans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Sida 1 (15) Rev 2018-06-18 Försklan Tullstugans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Inget barn i försklan får utsättas

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Vuxenutbildningsavdelningen S SID 1 (13) 2011-04-20 Kvalitetsredvisning Läsåret 2010/2011 Anrdnare ABF Stckhlm Vux Inledning ABF Stckhlm har sedan 2003 genmfört vuxenutbildning på grundläggande - ch gymnasial

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Årssammanställning för 2013 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

Årssammanställning för 2013 av MSB:s tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap PM 1 (9) Tillsynsenheten Frida Billström Charltte Larsgården Magnus Olfssn Hans Pettersn Jenny Selrt Elenr Strm Årssammanställning för 2013 av MSB:s

Läs mer

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken

Likabehandlingsplan Guldkroksskolan F-6 Bläckfisken Likabehandlingsplan Guldkrkssklan F-6 Bläckfisken Läsåret 2015/2016 2(6) 3(6) Visin ch mål På vår skla ska ingen elev bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan frm av kränkande behandling.

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering

Parkskolans plan mot kränkande behandling och diskriminering Parksklans plan mt kränkande behandling ch diskriminering HT2016/VT2017 - Med fkus på välmående ch trygga elever, med gda kunskaper Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Uppdrag Enligt 3 kap.

Läs mer

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se

Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-523 015 76 08-523 020 67 lindkvist.eva@sodertalie.se vivi. haviabsodertalie.se b Södertal je kmmun 01-10-31 Tjansteskrivelse Dnr UNI1 Kntr Utbildningskntret Handläggare Eva Lindkvist Vivi Havia 08-53 015 76 08-53 00 67 lindkvist.eva@sdertalie.se vivi. haviabsdertalie.se utbildningsnämnden

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN för FAJANS FÖRSKOLA 2016/2017 Innehåll 1. Likabehandlingsplan för Fajans föskla läsåret 16/17 - Inledning 3 - Ansvarsfördelning 4 2. Visin ch värdegrund 5 3. Definitiner 6 4. Främjande

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Grevåkersklan Åk 7-9 1 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling (Likabehandlingsplan) Planens innehåll bygger på delaktighet ch

Läs mer

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014

Likabehandlingsplan Kvännarskolan. inklusive fritidshem. läsåret 2013/2014 Likabehandlingsplan Kvännarsklan inklusive fritidshem läsåret 2013/2014 Intrduktin Det här är Kvännarsklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi

Läs mer

Geografiska undersökningar

Geografiska undersökningar DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Gegrafiska undersökningar I kursplanen i gegrafi sm började gälla 2011 i grundskleutbildningen framgår det tydligare än i tidigare kursplaner att eleverna

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Intern rapport - Roller och ansvar

Intern rapport - Roller och ansvar Intern rapprt - Rller ch ansvar Försklan Barn- ch utbildningsförvaltningen LULEÅ KOMMUN Versin 2 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen Förrd Utvecklingsmrådet Arbetslagets ansvar Förskllärarnas ansvar,

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017(år) Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2017-01-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2017(år) En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan

Läs mer

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Arbetsplan för förskolan Nolängen Arbetsplan för försklan Nlängen Läsåret 2015/2016 Alingsås kmmun, Barn- ch ungdmsförvaltningen, Utvecklingsenheten Pstadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefn: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANLDING OCH DISKRIMINERING 2019/2020 Sklenhet: Birger Sjöberggymnasiet Riktlinjer för plan mt kränkande behandling ch likabehandlingsplan Sklan ska varje år ta fram två planer, en

Läs mer

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna

1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna 2014-08-22 Läraryrket världens rligaste arbete Om alla barn ska få en ärlig chans i sklan måste de få den tid de behöver med skickliga, engagerade ch kunniga lärare. Så är det inte idag. Alldeles för många

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Verksamhetsråd Sandeplanskolan

Verksamhetsråd Sandeplanskolan 2016-02-04 1 (5) Sandeplansklan Verksamhetsråd Verksamhetsråd Sandeplansklan Närvarande Vårdnadshavare: Magnus Manders, Mnica Pålssn, Ltta Åbjörnssn, Maria Klitte, Lena Nrell, Mattias Petterssn, Jenny

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun

Kvalitetsredovisning läsåret 2008-2009. Kvalitetsredovisning för Förskolan Solstrålen Enköpings kommun Kvalitetsredvisning läsåret 2008-2009 Kvalitetsredvisning för Försklan Slstrålen Enköpings kmmun 1 Detta är kvalitetsredvisning enligt Förrdning m kvalitetsredvisning inm sklväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredvisning

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna

PAJALA KOMMUN Tjänsteställe/Handläggare Revisorerna Datum 1(6) Kmmunfullmäktige i Pajala kmmun Revisinsberättelse för år 2016 Vi, av fullmäktige utsedda revisrer har granskat den verksamhet sm bedrivs i styrelser ch nämnder ch genm utsedda lekmannarevisrer

Läs mer

Blankebäcksskolans likabehandlingsplan

Blankebäcksskolans likabehandlingsplan Malmö stad Blankebäckssklan Blankebäckssklans likabehandlingsplan Handlingsplan för all frm av kränkande behandling ch trakasserier läsåret 2016/2017 Blankebäckssklans likabehandlingsplan Inledning Blankebäckssklan

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund Kvalitetsrapprt 2013-2014 Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning... 1 Visin ch värdegrund... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar... 3 Åtgärder

Läs mer

BOKENS FÖRSKOLAS plan mot diskriminering och kränkande behandling

BOKENS FÖRSKOLAS plan mot diskriminering och kränkande behandling BOKENS FÖRSKOLAS plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018-2019 1 (14) Innehåll 1. Likabehandlingsplan för Bkens förskla läsåret 18/19 - Bakgrund 3 - Ansvarsfördelning 3 2. Visin ch värdegrund

Läs mer

Kurs- och temadagsmeny

Kurs- och temadagsmeny Kurs- ch temadagsmeny Svenska FN-förbundets kurser FN-sklr kan sm ett av sina tillval välja att skicka deltagare på FN-förbundets kurser eller temadagar. I grundpaketet för FN-sklr ingår även fem platser

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNEstrategi

Aktörsgemensam CBRNEstrategi samhällsskydd ch beredskap 1 (12) Aktörsgemensam CBRNEstrategi Årsrapprt 2016 2017 samhällsskydd ch beredskap 2 (12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Mål...

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning

Digitalisering och skola Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning Digitalisering ch skla Utbildningschefsnätverket 6/10-17 GR Utbildning Vad menar vi med digitalisering av sklan? Digitalisering av prcesser för att rganisera utbildning Digitaliseringen av undervisning

Läs mer

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet

Intern styrning och kontroll vid Stockholms universitet Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet

Läs mer

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN

RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN BUN 2011-76 Bilaga 1 Dnr: 2011/69 610 RESULTAT I FÖRSKOLEVERKSAMHETEN 2010/2011 NYNÄSHAMNS KOMMUN INNEHÅLL INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5... 5 BARN I FÖRSKOLEVERKSAMHET... 5 BEFOLKNINGSUTVECKLING...

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer

Mobil närvård Västra Götaland Lathund. Delrapport 2 kortfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat och rekommendationer Mbil närvård Västra Götaland 2017-10-11 Lathund Delrapprt 2 krtfattad sammanfattning av följeutvärderingens resultat ch rekmmendatiner 2 Inledning Detta dkument syftar till att på ett enkelt ch lättläst

Läs mer

Genomlysning av elevhälsan i Linköpings kommun

Genomlysning av elevhälsan i Linköpings kommun Tjänsteskrivelse 1 (6) Utbildningskntret Tr Anderssn Klas Lind Theresia Ängarne Lindberg 2017-03-14 Dnr BOU 2017-213 Dnr BIN 2017-64 Bildningsnämnden Barn- ch ungdmsnämnden Genmlysning av elevhälsan i

Läs mer

Ekenässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 18/19

Ekenässkolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 18/19 Ekenässklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 18/19 1 Grunduppgifter Verksamhetsfrmer sm mfattas av planen Förskleklass, grundskla 1-6 ch fritidshem Planen gäller läsåret 2018/2019

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Rev 2017-01-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg Livslångt lärande Kmpetensutveckling i arbetslivet Författare: Olle Ahlberg Bakgrund Stra teknikskiften har genmsyrat samhället ch arbetsmarknaden under lång tid. Men till skillnad från tidigare skiften

Läs mer

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det.

Att haka ny kunskap i gammal är viktigt, men vi i skolan är inte alltid så bra på det. Grupparbete 2 Annika Zetterström Utvecklingsmråden vi ser utifrån miniföreläsning vi hört. Vi tycker att det är väldigt viktigt att utveckla förtrendefulla relatiner. Många prblem kan lösas m man bara

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer