Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Transkript

1 Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007

2 Hanteringen av förrenade mråden ett mycket kstsamt samhällsprblem Hanteringen av förrenade mråden är en kraftigt expanderande bransch sm msätter flera miljarder krnr per år ch där stra förändringar för närvarande sker. Antalet förrenade mråden uppskattas av Naturvårdsverket vara ca i Sverige. De 1500 mest förrenade mrådena beräknas ksta ca 45 miljarder att åtgärda till en förväntad medelkstnad på 30 Mkr per mråde. Hittills har endast ca 60 av dessa påbörjats ch/eller slutförts. Mycket stra utmaningar finns vad det gäller såväl undersökningar sm val ch utfrmning av åtgärder för att hanteringen av förrenade mråden skall kunna ske effektivt för både samhälle ch företag. Inte minst är det viktigt att bättre integrera tekniska, naturvetenskapliga, eknmiska, juridiska ch andra faktrer. Det kan knstateras att det finns ett mycket strt behv av att utföra frskning ch utveckling i gränslandet mellan van nämnda discipliner med ett miljösystemanalytiskt angreppssätt ch att denna frskning bör ske både teretiskt ch tillämpat i frm av demnstratinsprjekt. Internatinellt sett har arbetet med förrenade mråden kmmit längre på många frnter. Situatinen ch pririteringarna i andra eurpeiska länder ch USA har gjrt det möjligt att utveckla nya efterbehandlingstekniker. Det finns ett strt intresse ch ett behv av att utvärdera de utländska metderna ch undersöka huruvida de lämpar sig för svenska förhållanden. Det är även intressant att kunna ta del av hur diskussinen m förrenade mråden förs i andra länder ch att infrmera svenska aktörer ch beslutsfattare m vad sm sker internatinellt. Urbaniseringen i Östeurpa ch Asien ch de många stra förnyelseprjekten av urbana mråden utgör en växande marknad för företag sm kan lösa prblemen på ett effektivt sätt. Efter 2008 kmmer det i Sverige att bli gradvis dyrare att depnera förrenade massr, vilket kmmer att markant öka efterfrågan på en förbättrad hanteringsmetdik ch mer kstnadseffektiv teknik för efterbehandling. Vad är FRIST? FRIST, sm står för Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment, bildades i september 2003 genm ett samarbetsavtal mellan Chalmers, Stena Metall AB ch Renva AB. FRIST är placerat vid Institutinen för Bygg- ch miljöteknik ch drivs av Lars Rsén ch Ann-Margret Strömvall, vilka arbetar sm föreståndare ch handledare. År 2009 avser FRIST att ansöka hs VINNOVA att bli utsedd till natinellt kmpetenscentrum för förrenade mråden ch efterbehandling. Detta skulle säkerställa FRISTs långsiktiga utvecklingen ch möjliggöra en dubblerad utökning av verksamheten. Med en stabil ch långsiktig finansiering, nära samarbete med marknadsaktörerna, gd mvärldsbevakning ch tvärvetenskaplig frskning siktar FRIST på att år 2010 vara världsledande med sitt tvärvetenskapliga angreppssätt att hantera förrenade mråden. Kunskaperna sm FRIST förmedlar ger en effektivare hantering i Sverige ch möjliggör för svenska företag att erbjuda sin kunskap ch sina prdukter till andra delar av världen. FRISTs verksamhet syftar till: Mer kstnadseffektiv hantering ch efterbehandling av förrenade mråden Bättre pririteringsgrunder inför beslut m efterbehandling Miljövänligare åtgärdsteknik Kunskapsutveckling sm leder till nya prdukter ch tjänster

3 Vad har FRIST åstadkmmit? FRIST kmpetenscentrum har sedan starten haft sm mål att initiera frskning ch utveckling av kstnadseffektiva efterbehandlingstekniker ch metder för att undersöka ch värdera förrenade mråden. Verksamheten vid FRIST har finansierats i huvudsak med medel från grundarna, s.k. partners. Under åren har finansiering även skett från KK-stiftelsen ch Götebrgs Miljövetenskapliga Centrum (GMV). FRIST har dessutm under erhållit prjektstöd för fyra lika prjekt från Naturvårdsverkets prgram för Hållbar sanering, med en ttal ersättning m ca 2,9 Mkr. FRIST har under de första 3 åren haft en finansiering på ca 7 Mkr. Under våren 2004 initierades två dktrandprjekt sm har bidragit med till fördjupade kunskaper m lika filtermaterials förmåga att fastlägga förreningar samt mera kstnadseffektiva prvtagningsstrategier för förreningar i jrd ch grundvatten. Yuliya Kalmykva avlade i september 2006 licentiatexamen på uppsatsen Alternative Adsrptin Materials fr Treatment f Cntaminated Waters. Pär-Erik Back framlade dktrsavhandlingen Value f Infrmatin Analysis fr Site Investigatins in Remediatin Prjects i december Förutm dessa arbeten har flera vetenskapliga artiklar publicerats inm FRISTs verksamhet. FRIST har dessutm etablerats sm den rganisatin sm i Sverige mest aktivt arbetar med eknmiska riskvärderingar ch kstnads-nyttanalys av åtgärder inm förrenade mråden. FRIST har ckså anrdnat två s.k. centrumdagar, vilka lckat 60 respektive 100 besökare ch visat på ett strt intresse för centrats verksamhet. FRIST har under de tre första åren arbetat fram mer än 20 publikatiner i frm av vetenskapliga artiklar, två avhandlingar, examensarbeten ch vetenskapliga rapprter.

4 Hur ska FRIST utvecklas? Genm mvärldsbevakning ch analys En aktiv mvärldsbevakning ch FRISTs tvärvetenskapliga syn på förrenade mråden är utmärkande för kmpetenscentret. Vi prövar, utvärderar ch anpassar nya metder till svenska förhållanden genm att arbeta i gränslandet mellan teknik-eknmi-juridik ch ständigt bevaka den internatinella utvecklingen. Åtgärd Eknmi Undersökning FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Bevakar Testar Frskar Juridik Genm teknikutveckling av efterbehandlings- Utvecklar metder Utvärderar Frskarrön Rekmmenderar Effektivare, billigare ch miljövänligare efter- Vägledning behandlingsmetder Tillväxt Exprt Genm förbättrad kunskap inm juridik ch tillståndsfrågr Hur delas aktörernas ansvar i en sanering ch hur når man en överenskmmelse på snabbaste sätt? Hur får vi större säkerhet kring kraven sm kmmer att ställas vid explateringar? Hur förenklar vi tillståndsprcessen vid efterbehandling på plats? Genm utveckling av effektivare undersöknings- ch efterbehandlingsstrategier med stöd av riskanalys ch miljöeknmi Hur kan vi ptimera våra insatser för att uppnå största möjliga riskminskning för människr ch miljön med minsta möjliga medel? Hur långt är det samhällseknmiskt värt att driva en efterbehandling? FRIST skall i större mfattning vara en källa för kunskapsåterföring till branschen utanför högsklevärlden. Det finns ett strt ch uttalat behv av kvalificerad rådgivning för de aktörer sm arbetar praktiskt med förrenade mråden. FRIST skall bedriva mvärldsbevakning ch föra ut frskningsrön till sina medlemmar. Genm medlemmarnas ch frskarnas stra samlade kunskapsbas är FRIST ett effektivt frum för utbyte ch återföring av erfarenheter. FRIST sm frum ska ge de intresserade aktörerna möjlighet att tillgdgöra sig aktuella nyheter inm mrådet ch att tillsammans diskutera prblemställningarna. Inm frumet finns möjligheten att hitta samarbetspartners för att utvärdera ny teknik eller lösningar, föra diskussiner m t ex ansvar ch åtgärder med representanter från aktuella rganisatiner ch i samarbete med andra identifiera hindren för en effektiv hantering av förrenade mråden. Chalmersfrskarna i FRIST tillför kmpetens rörande markmiljöfrågr, riskanalys ch efterbehandlingsteknik. Kmpletterande kmpetens tillförs FRIST genm etablerade samarbeten med Matematiska institutinen vid Chalmers ch Götebrgs universitet (riskbedömning) ch Envec Miljöeknmi (riskvärdering) samt framöver från Internatinella Miljöinstitutet 1 vid Lunds universitet (miljöeknmi) ch Miljörättscentrum 2 vid Stckhlm universitet (juridik). FRIST avser även undersöka möjligheterna att etablera ett samarbete med Marksaneringscentrum Nrr (MCN) vid Umeå universitet. Risk

5 Styrgruppen Styrgruppen Stena Metall Chalmers Nya medlemmar Renva Värdrganisatin: Chalmers tekniska högskla Föreståndare: biträdande prfessr Lars Rsén Vice föreståndare: universitetslektr Ann-Margret Strömvall Senira frskare: Greg Mrrisin, Sebastien Rauch, Pär-Erik Back, Jenny Nrrman Samarbetande rganisatiner Internatinella Miljöinstitutet vid Lunds universitet Senir frskare: adj. prf. Magnus Enell Envec Miljöeknmi Senira frskare: Tre Söderqvist, Åsa Sutukrva Miljörättscentrum vid Stckhlms universitet Senira frskare: Jnas Ebbessn Matematiska Institutinen vid Chalmers ch Götebrgs universitet Senira frskare: Tmmy Nrberg Intresserad? Bli medlem i FRIST! Målet är att under de två kmmande åren utöka FRISTs verksamhet till 5 dktrander, lika många senira frskare samt resurser för rekrytering av nya medlemmar, mvärldsbevakning, kmmunikatin, anrdnande av knferenser, riktade utbildningar samt rådgivning. För att kunna finansiera denna tillväxt, söker FRIST nya medlemmar. Sm Majr Partner bistår varje rganisatin eller företag med minst kr/år. Större bidrag ger större möjlighet att påverka frskningsinriktning utan att ta hänsyn till andra Majr Partners pririteringar. Kmmuner ch vissa statliga rganisatin erbjuds tillgång till FRIST sm Minr Partner för bidrag m minst kr/år, vilket ger fri tillgång till FRISTs seminarieserie ch möjlighet att påverka utfrmningen av seminarierna. Efter 2008 kmmer det i Sverige att bli gradvis dyrare att depnera förrenade massr, vilket kmmer att markant öka efterfrågan på en förbättrad hanteringsmetdik ch mer kstnadseffektiv teknik för efterbehandling. Detta kmmer att ytterligare öka företags intresse i FRIST. Med många nya företagsmedlemmar avser FRIST år 2009 att ansöka hs VINNOVA att bli utsedd till natinellt kmpetenscentrum för förrenade mråden ch efterbehandling. Detta skulle säkerställa FRISTs långsiktiga utveckling.

6 Med en stabil ch långsiktig finansiering, nära samarbete med marknadsaktörerna, gd mvärldsbevakning ch tvärvetenskaplig frskning siktar FRIST på att år 2010 vara världsledande med sitt angreppssätt att hantera förrenade mråden. Kunskaperna sm FRIST förmedlar kmmer att ge en effektivare hantering i Sverige ch möjliggöra för svenska företag att erbjuda sina kunskaper ch sina prdukter till andra delar av världen. Vad erbjuder FRIST sina medlemmar? Genm medlemskap sm Majr Partner i FRIST får medlemmar tillgång till följande fördelar: Alla Majr Partners erbjuds en plats i FRISTs styrgrupp. Möjlighet att påverka frskningsinriktningen för att möta medlemmarna behv av FU. Tillgång till ett frum av engagerade frskare ch partners för att diskutera aktuella frågeställningar inm förrenade mråden ch efterbehandling. Tillgång till aktuell mvärldsbevakning där FRISTs experter ger sin syn på nyheter ch utvecklingen. Möjlighet att påverka utfrmningen av de seminarier sm FRIST rganiserar både till innehåll ch rörande inbjudna gäster. Fri tillgång till FRISTs seminarieserie. Möjligheten att använda kmpetenscentrets namn i gdwillsyfte. Genm medlemskap sm Minr Partner (förbehållet kmmuner ch statliga rganisatiner) i FRIST får medlemmar tillgång till följande fördelar: Tillgång till ett frum av engagerade frskare ch partners för att diskutera aktuella frågeställningar inm förrenade mråden ch efterbehandling. Tillgång till aktuell mvärldsbevakning där FRISTs experter ger sin syn på nyheter ch utvecklingen. Fri tillgång till FRISTs seminarieserie. Möjligheten att använda kmpetenscentrets namn i gdwillsyfte.

7 Utvecklingsplan Aktiviteter under 2007 En prjektledare anställs under hösten för att frtsätta med fundraising, bedriva mvärldsbevakning ch utveckla frskningsprjekt tillsammans med blivande medlemmar ch FRISTs frskare. Ett prjekt erhåller finansiering under hösten från 1 3 nya medlemmar ch rekryteringen av en ny dktrand påbörjas. Dktranden anställs innan utgången av Fem kmmuner blir medlemmar ch ger ett sammanlagt bidrag på kr/år. Aktiviteter under 2008 Ytterligare två prjekt erhåller finansiering från 2 6 nya medlemmar. Två nya dktrander anställs innan halvårsskiftet. FRIST har vid smmaren fyra pågående dktrandprjekt ch 3 9 medlemsrganisatiner. Under hösten erhåller ytterligare två nya dktrandprjekt finansiering ch antalet medlemmar uppgår nu till Annnsering sker under hösten ch dktranderna anställs i början av Yuliya Kalmykvas frskning avslutas ch resulterar i en dktrsavhandling. Mkr Innan smmaren skickas FRISTs nyhetsbrev ut för första gången. Nyhetsbrevet innehåller intressanta uppgifter m utländsk teknik ch erfarenheter ch FRISTs frskare uttalar sig m hur detta lämpar sig för svenska förhållanden. Status av FRIST pågående frskningsprjekt kmmenteras ckså krt. Därefter utkmmer nyhetsbrevet 3 ggr/år. Under året har ytterligare fem kmmuner blivit medlemmar ch deras sammanlagda bidrag uppgår till kr/år. Under året har två FRIST-seminarier hållits. Under hösten knyts kntakt med VINNOVA ch en ansökan m natinellt kmpetenscentrum förbereds. Ansökan skickas in innan årsskiftet. Aktiviteter under 2009 De nya dktranderna anställs ch ev. knyts ytterligare senira frskare till FRIST. FRIST erhåller ett psitivt besked från VINNOVA ch en ytterligare utökning av FRISTs verksamhet påbörjas. Under hösten utvecklar FRISTs medlemmar flera nya prjektförslag sm finansieras m h a VINNOVA ch de nya tjänsterna utannnseras. Aktiviteter under 2010 Under året anställs flera nya dktrander ch senira frskare Senira frskare Dktrander Ledning Mål 2009: 5 dktrander ch 5 senira frskare Aktiviteter under 2011 Dktranden sm påbörjade sitt arbete under 2007 närmar sig sin dktrsavhandling. Behvet av FRIST analyseras åter ch nya beslut tas m att frtsätta driva kmpetenscentret.

8 Prjektförslag Nedan beskrivs ett antal förslag till dktrandprjekt sm söker finansiering från nya medlemmar i FRIST. Förslagen är frtfarande öppna för förändring utifrån de nya medlemmarna egna önskemål ch pririteringar. FRIST välkmnar även förslag på nya frskningsprjekt där FRISTs tvärvetenskapliga rganisatin med expertis inm teknik, eknmi ch juridik kan bistå. Prjekt 1. Säkert byggande på förrenade mråden. För byggföretagen innebär explateringen av förrenade mråden stra saneringskstnader sm i slutänden är ett hinder för bl a förtätningen av stadsmiljön. Många säkerheter rörande miljö, eknmi ch juridik gör dessa prjekt till riskprjekt, utan särskild gd kunskap m vad sm kmmer att erfrdras i det enskilda prjektet. Detta prjekt syftar till att ge en bättre bild ch definitin på vad sm kan betraktas sm säkert byggande på förrenade mråden. I kategrierna miljö, eknmi, teknik, juridik, kmmunikatin, mm kmmer kunskaperna m vad sm är att betrakta sm erfrdrat att insamlas ch alternativa metder för att uppnå dessa mål kmmer att jämföras med hjälp av lika, lämpliga metder sm LCA, rundabrdsjämförelser, m fl. Handledare: Ann-Margret Strömvall, Lars Rsén Intressenter: Byggföretag. Prjekt 2. Kstnads-nytt analys för priritering ch utfrmning av efterbehandlingsåtgärder inm förrenade mråden Det finns ca förrenade mråden i Sverige. Naturvårdsverket uppskattar att de mest allvarligt förrenade mrådena kmmer att ksta ca 45 miljarder krnr att efterbehandla. Ett prblem är dck att samhällets resurser för sådana insatser är begränsade. Det skulle därför vara till str hjälp att utveckla verktyg för att priritera bland tänkbara insatser både inm ch mellan platser - så att en sund hushållning sker av samhällets begränsade resurser. En möjlig ansats till priritering är att göra samhällseknmisk kstnads-nyttanalys av ptentiella efterbehandlingsinsatser för att identifiera vilka insatser sm är mer samhällseknmiskt lönsamma än andra. Detta vre av strt värde för såväl ansvariga myndigheter men även för andra ansvariga aktörer vid underlag för bedömning av vad sm är en skälig kstnad vid en efterbehandling. Prjektets syfte är att utveckla metder för värdering av kstander ch nyttr i ett efterbehandlingsprjekt. Prjektet mfattar såväl eknmiska sm naturvetenskapliga, tekniska ch statistiska frågeställningar. Prjektet utgår från befintliga terier rörande kstnads-nytt analys ch beslutsanalys. Prjektet knyter an till tidigare genmförda prjekt inm FRIST kring eknmisk riskvärdering ch kstnads-nytt analys. Prjektet är tvärvetenskapligt ch genmförs sm ett dktrandprjekt.

9 Handledare: Lars Rsén, FRIST, Tre Söderqvist, Envec Miljöeknmi ch Tmmy Nrberg, FRIST. Intressenter: Organisatiner ch företag sm ansvarar för större antal saneringsbjekt. Prjekt 3. Srptin ch nedbrytning av plycykliska armatiska klväten (PAH) i (Sphagnum) trvfilter Trv är ett billigt, lättillgängligt ch förnyelsebart material sm kan användas sm bisrbent. Den används framgångsrikt vid vattenrening för fastläggning av metaller men för rganiska miljögifter sm PAH:er är tillgången till tekniker ch frskningsresultat mycket begränsat. Syftet med detta prjekt är att utveckla trvfilter för behandling av grund-, lak- ch dagvatten förrenat med plycykliska armatiska klväten (PAH). Målet är att utveckla effektiva filter sm kan användas vid efterbehandling av mråden förrenade med petrleumprdukter ch kemikalier från impregnering av virke, men även för urbana miljöer med förreningar från trafik ch asfalt. Syftet med frskningen är att undersöka ch klargöra hur PAH:er i förrenat vatten upptas av (srberas) ch hur de bryts ner i trvfilter, men även att identifiera under vilka förhållanden sm PAH:er ch deras nedbrytningsprdukter kan transprter ut ur ett filter. Målet är att undersöka trvens srptinskapacitet för lika PAH:er genm sk bägareförsök, men ckså att studera materialets funktin under lika strömningsförhållanden ch förändrad kemisk miljö genm klnnförsök. De kemiska ch hydrauliska förhållanden sm gynnar effektiv srptin ch nedbrytning av PAH:er ska identifieras genm försökens resultat. Den vetenskapliga utmaningen är att utveckla ett sk bisrptinsfilter, där PAH:er bryts ner effektivt, men där de ckså tillsammans med nedbrytningsprdukterna srberas effektivt i filtret. Resultaten från prjekten kmmer att användas vid knstruktin ch utfrmning av prcesser för användning av trvfilter i full skala. Handledare: Ann-Margret Strömvall ch Sebastien Rauch Intressenter: Skgs- ch petrleumindustrierna, Vägverket, m fl

10 Prjekt 4. Nya metaller i miljön Den strskaliga användningen av elektrnikprdukter ch katalysatrer mm har resulterat i att nya metallförreningar sprids i miljön. Detta prjekt har sm syfte att ta fram vetenskapliga kunskaper för att kunna värdera de ptentiella riskerna av de nya metallerna. Metaller sm har använts i nyare teknlgi sm t ex antimn (batterier, brmsbelägg, gummidäck, flamskyddsmedel), guld (elektrnik), silver (elektrnik), platinametallerna (katalysatrer ch elektrnik) ch mlybden (bildelar), liksm rganiska frmer av tenn, kppar ch zink (färger) samt titan- ch zirkniumxid nanpartiklar (nanteknlgi). Emissinerna uppkmmer vid användning ch avfallshantering, men ckså vid gruvr ch tillverkningsprcesser. I detta prjekt kmmer en multi-element screening att utföras för att bestämma förekmsten av de nya metallerna ch dess frmer i den Svenska miljön. Därefter kmmer en specifik metall eller en grupp av metaller att väljas ut för frtsatta studier där även transprt ch mvandling i miljön, men även biackumulering kmmer att studeras. Intressenter: Allmänt branschintresse. Handledare: Sebastien Rauch m fl Prjekt 5. Förbättrade kalkyler av företagens miljöskulder rörande innehav av förrenade mråden Enligt lag ska företag nu redvisa sina miljöskulder i sina bkslut. När det gäller värdering av miljöskuld med avseende på förrenad mark ch vatten är verktygen för detta bristfälliga. Bristerna gäller huvudsakligen rutiner för hur undersökningar ch beräkningar av förreningsmängd ch halt bör göras, hur säkerheter i dessa beräkningar skall hanteras, hur miljöskulden skall mnitariseras samt hur den skall redvisas. Prjektets syfte är att ut ifrån ett helhetsperspektiv se vilka faktrer i kalkylen av miljöskulder sm är styrande för resultatet samt att utifrån denna kunskap utveckla mera effektiva verktyg för att kalkylera företags miljöskulder. Prjektet är tvärvetenskapligt ch genmförs sm ett dktrandprjekt. Prjektet förutsätter en handledargrupp med flera kmpetenser. Handledare: Lars Rsén, FRIST, Magnus Enell, IIIEE, Birgit Flening, Ernst & Yung, Tmmy Nrberg, FRIST. Intressenter: Redvisningsfirmr, företagseknmer

11 Prjekt 6. Ansvarsutredningar, nya verktyg för rättvisa ch effektiva prcesser vid utkrävning av saneringsersättning från företag Utredning av ansvar för efterbehandling av förrenade mråden är fta en utdragen prcess med långa ledtider ch flera klarheter. Oklarheterna har såväl juridiska sm tekniska rsaker. Exempelvis gör tekniker ch jurister fta lika tlkningar av samma infrmatin. Dessutm är lagstiftningen i visa avseenden klar ch tydlig praxis har ännu inte hunnit utarbetas. Prjektets syfte är att genm samverkan mellan tekniker ch jurister identifiera de viktigaste faktrerna för en mera effektiv ch snabbare hantering av ansvarsutredningar. Prjektet är tvärvetenskapligt. Handledare: Frskarhandledare från juridisk institutin, Mårten Tagaeus ch Per Mlander, Mannheimer Swartling, Lars Rsén, FRIST. Intressenter: Jurister, försäkringsblag Prjekt 7. Efterbehandlingsmetder ur ett livscykelanalys perspektiv De efterbehandlingstekniker sm används i Sverige är i str mfattning baserade på sk ex-situ metder där de förrenade jrdmassrna grävs upp, transprteras ch behandlas ch därefter förbränns eller depneras (sk dig-and-dump). Dessa metder är fta dyra ch energikrävande ch inte förenliga med en hållbar samhällsutveckling. Istället efterfrågas nu mer hållbara in-situ metder där förrenade mråden behandlas med lika tekniker på plats ch prblemen åtgärdas vid källan. För detta finns en uppsjö med mer eller mindre beprövade tekniker ch metder sm nu testas i fält både internatinellt men även till viss del i Sverige. Syftet med detta frskningsprjekt är att inventera de in-situ metder/tekniker sm används i Sverige, men även internatinellt, ch att med hjälp av livscykelanalysmetdik jämföra de lika metdernas ttala miljöpåverkan ch kstnader. Målet är att kunna peka på efterbehandlingsmetder sm är förenliga med en hållbar utveckling, men även att identifiera metdernas svagheter ch framtida utvecklingsbehv. Handledare: Ann-Margret Strömvall, Lars Rsén m fl. Intressenter: Allmänt branschintresse.

12 Prjekt 8. Reaktiva barriärer för rening av metaller ch rganiska förreningar I Eurpa, USA ch Kanada har sk permeabla reaktiva barriärer (PRB) installerats för att rena förrenat grund- ch lakvatten. Studier har visat att dessa tekniker är ett kstnadseffektivt alternativ för efterbehandling av förrenade mråden där förreningarna behandlas på plats ch nära källan. Hittills har järn ch aktivt kl används sm filtermaterial men frskning på alternativa material sm är billiga, lättillgängliga ch förnyelsebara efterlyses. Syftet med detta prjekt är att identifiera alternativa material (billiga, lättillgängliga ch förnyelsebara) sm kan användas i PRB-filter, men även i reaktiva markfilter. De lika materialens adsrptinskapacitet studeras på labratrium i sk bägareförsök, men även i klnnförsök. I fält kmmer även markbäddar att knstrueras i piltskala för att studeras materialens kapacitet under verkliga förhållanden. Både tungmetaller ch några utvalda rganiska förreningar kmmer att studeras i prjektet. Handledare: Ann-Margret Strömvall ch Sebastien Rauch Intressenter: Allmänt branschintresse.