Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem"

Transkript

1 Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007

2 Hanteringen av förrenade mråden ett mycket kstsamt samhällsprblem Hanteringen av förrenade mråden är en kraftigt expanderande bransch sm msätter flera miljarder krnr per år ch där stra förändringar för närvarande sker. Antalet förrenade mråden uppskattas av Naturvårdsverket vara ca i Sverige. De 1500 mest förrenade mrådena beräknas ksta ca 45 miljarder att åtgärda till en förväntad medelkstnad på 30 Mkr per mråde. Hittills har endast ca 60 av dessa påbörjats ch/eller slutförts. Mycket stra utmaningar finns vad det gäller såväl undersökningar sm val ch utfrmning av åtgärder för att hanteringen av förrenade mråden skall kunna ske effektivt för både samhälle ch företag. Inte minst är det viktigt att bättre integrera tekniska, naturvetenskapliga, eknmiska, juridiska ch andra faktrer. Det kan knstateras att det finns ett mycket strt behv av att utföra frskning ch utveckling i gränslandet mellan van nämnda discipliner med ett miljösystemanalytiskt angreppssätt ch att denna frskning bör ske både teretiskt ch tillämpat i frm av demnstratinsprjekt. Internatinellt sett har arbetet med förrenade mråden kmmit längre på många frnter. Situatinen ch pririteringarna i andra eurpeiska länder ch USA har gjrt det möjligt att utveckla nya efterbehandlingstekniker. Det finns ett strt intresse ch ett behv av att utvärdera de utländska metderna ch undersöka huruvida de lämpar sig för svenska förhållanden. Det är även intressant att kunna ta del av hur diskussinen m förrenade mråden förs i andra länder ch att infrmera svenska aktörer ch beslutsfattare m vad sm sker internatinellt. Urbaniseringen i Östeurpa ch Asien ch de många stra förnyelseprjekten av urbana mråden utgör en växande marknad för företag sm kan lösa prblemen på ett effektivt sätt. Efter 2008 kmmer det i Sverige att bli gradvis dyrare att depnera förrenade massr, vilket kmmer att markant öka efterfrågan på en förbättrad hanteringsmetdik ch mer kstnadseffektiv teknik för efterbehandling. Vad är FRIST? FRIST, sm står för Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment, bildades i september 2003 genm ett samarbetsavtal mellan Chalmers, Stena Metall AB ch Renva AB. FRIST är placerat vid Institutinen för Bygg- ch miljöteknik ch drivs av Lars Rsén ch Ann-Margret Strömvall, vilka arbetar sm föreståndare ch handledare. År 2009 avser FRIST att ansöka hs VINNOVA att bli utsedd till natinellt kmpetenscentrum för förrenade mråden ch efterbehandling. Detta skulle säkerställa FRISTs långsiktiga utvecklingen ch möjliggöra en dubblerad utökning av verksamheten. Med en stabil ch långsiktig finansiering, nära samarbete med marknadsaktörerna, gd mvärldsbevakning ch tvärvetenskaplig frskning siktar FRIST på att år 2010 vara världsledande med sitt tvärvetenskapliga angreppssätt att hantera förrenade mråden. Kunskaperna sm FRIST förmedlar ger en effektivare hantering i Sverige ch möjliggör för svenska företag att erbjuda sin kunskap ch sina prdukter till andra delar av världen. FRISTs verksamhet syftar till: Mer kstnadseffektiv hantering ch efterbehandling av förrenade mråden Bättre pririteringsgrunder inför beslut m efterbehandling Miljövänligare åtgärdsteknik Kunskapsutveckling sm leder till nya prdukter ch tjänster

3 Vad har FRIST åstadkmmit? FRIST kmpetenscentrum har sedan starten haft sm mål att initiera frskning ch utveckling av kstnadseffektiva efterbehandlingstekniker ch metder för att undersöka ch värdera förrenade mråden. Verksamheten vid FRIST har finansierats i huvudsak med medel från grundarna, s.k. partners. Under åren har finansiering även skett från KK-stiftelsen ch Götebrgs Miljövetenskapliga Centrum (GMV). FRIST har dessutm under erhållit prjektstöd för fyra lika prjekt från Naturvårdsverkets prgram för Hållbar sanering, med en ttal ersättning m ca 2,9 Mkr. FRIST har under de första 3 åren haft en finansiering på ca 7 Mkr. Under våren 2004 initierades två dktrandprjekt sm har bidragit med till fördjupade kunskaper m lika filtermaterials förmåga att fastlägga förreningar samt mera kstnadseffektiva prvtagningsstrategier för förreningar i jrd ch grundvatten. Yuliya Kalmykva avlade i september 2006 licentiatexamen på uppsatsen Alternative Adsrptin Materials fr Treatment f Cntaminated Waters. Pär-Erik Back framlade dktrsavhandlingen Value f Infrmatin Analysis fr Site Investigatins in Remediatin Prjects i december Förutm dessa arbeten har flera vetenskapliga artiklar publicerats inm FRISTs verksamhet. FRIST har dessutm etablerats sm den rganisatin sm i Sverige mest aktivt arbetar med eknmiska riskvärderingar ch kstnads-nyttanalys av åtgärder inm förrenade mråden. FRIST har ckså anrdnat två s.k. centrumdagar, vilka lckat 60 respektive 100 besökare ch visat på ett strt intresse för centrats verksamhet. FRIST har under de tre första åren arbetat fram mer än 20 publikatiner i frm av vetenskapliga artiklar, två avhandlingar, examensarbeten ch vetenskapliga rapprter.

4 Hur ska FRIST utvecklas? Genm mvärldsbevakning ch analys En aktiv mvärldsbevakning ch FRISTs tvärvetenskapliga syn på förrenade mråden är utmärkande för kmpetenscentret. Vi prövar, utvärderar ch anpassar nya metder till svenska förhållanden genm att arbeta i gränslandet mellan teknik-eknmi-juridik ch ständigt bevaka den internatinella utvecklingen. Åtgärd Eknmi Undersökning FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Bevakar Testar Frskar Juridik Genm teknikutveckling av efterbehandlings- Utvecklar metder Utvärderar Frskarrön Rekmmenderar Effektivare, billigare ch miljövänligare efter- Vägledning behandlingsmetder Tillväxt Exprt Genm förbättrad kunskap inm juridik ch tillståndsfrågr Hur delas aktörernas ansvar i en sanering ch hur når man en överenskmmelse på snabbaste sätt? Hur får vi större säkerhet kring kraven sm kmmer att ställas vid explateringar? Hur förenklar vi tillståndsprcessen vid efterbehandling på plats? Genm utveckling av effektivare undersöknings- ch efterbehandlingsstrategier med stöd av riskanalys ch miljöeknmi Hur kan vi ptimera våra insatser för att uppnå största möjliga riskminskning för människr ch miljön med minsta möjliga medel? Hur långt är det samhällseknmiskt värt att driva en efterbehandling? FRIST skall i större mfattning vara en källa för kunskapsåterföring till branschen utanför högsklevärlden. Det finns ett strt ch uttalat behv av kvalificerad rådgivning för de aktörer sm arbetar praktiskt med förrenade mråden. FRIST skall bedriva mvärldsbevakning ch föra ut frskningsrön till sina medlemmar. Genm medlemmarnas ch frskarnas stra samlade kunskapsbas är FRIST ett effektivt frum för utbyte ch återföring av erfarenheter. FRIST sm frum ska ge de intresserade aktörerna möjlighet att tillgdgöra sig aktuella nyheter inm mrådet ch att tillsammans diskutera prblemställningarna. Inm frumet finns möjligheten att hitta samarbetspartners för att utvärdera ny teknik eller lösningar, föra diskussiner m t ex ansvar ch åtgärder med representanter från aktuella rganisatiner ch i samarbete med andra identifiera hindren för en effektiv hantering av förrenade mråden. Chalmersfrskarna i FRIST tillför kmpetens rörande markmiljöfrågr, riskanalys ch efterbehandlingsteknik. Kmpletterande kmpetens tillförs FRIST genm etablerade samarbeten med Matematiska institutinen vid Chalmers ch Götebrgs universitet (riskbedömning) ch Envec Miljöeknmi (riskvärdering) samt framöver från Internatinella Miljöinstitutet 1 vid Lunds universitet (miljöeknmi) ch Miljörättscentrum 2 vid Stckhlm universitet (juridik). FRIST avser även undersöka möjligheterna att etablera ett samarbete med Marksaneringscentrum Nrr (MCN) vid Umeå universitet. Risk 1 2

5 Styrgruppen Styrgruppen Stena Metall Chalmers Nya medlemmar Renva Värdrganisatin: Chalmers tekniska högskla Föreståndare: biträdande prfessr Lars Rsén Vice föreståndare: universitetslektr Ann-Margret Strömvall Senira frskare: Greg Mrrisin, Sebastien Rauch, Pär-Erik Back, Jenny Nrrman Samarbetande rganisatiner Internatinella Miljöinstitutet vid Lunds universitet Senir frskare: adj. prf. Magnus Enell Envec Miljöeknmi Senira frskare: Tre Söderqvist, Åsa Sutukrva Miljörättscentrum vid Stckhlms universitet Senira frskare: Jnas Ebbessn Matematiska Institutinen vid Chalmers ch Götebrgs universitet Senira frskare: Tmmy Nrberg Intresserad? Bli medlem i FRIST! Målet är att under de två kmmande åren utöka FRISTs verksamhet till 5 dktrander, lika många senira frskare samt resurser för rekrytering av nya medlemmar, mvärldsbevakning, kmmunikatin, anrdnande av knferenser, riktade utbildningar samt rådgivning. För att kunna finansiera denna tillväxt, söker FRIST nya medlemmar. Sm Majr Partner bistår varje rganisatin eller företag med minst kr/år. Större bidrag ger större möjlighet att påverka frskningsinriktning utan att ta hänsyn till andra Majr Partners pririteringar. Kmmuner ch vissa statliga rganisatin erbjuds tillgång till FRIST sm Minr Partner för bidrag m minst kr/år, vilket ger fri tillgång till FRISTs seminarieserie ch möjlighet att påverka utfrmningen av seminarierna. Efter 2008 kmmer det i Sverige att bli gradvis dyrare att depnera förrenade massr, vilket kmmer att markant öka efterfrågan på en förbättrad hanteringsmetdik ch mer kstnadseffektiv teknik för efterbehandling. Detta kmmer att ytterligare öka företags intresse i FRIST. Med många nya företagsmedlemmar avser FRIST år 2009 att ansöka hs VINNOVA att bli utsedd till natinellt kmpetenscentrum för förrenade mråden ch efterbehandling. Detta skulle säkerställa FRISTs långsiktiga utveckling.

6 Med en stabil ch långsiktig finansiering, nära samarbete med marknadsaktörerna, gd mvärldsbevakning ch tvärvetenskaplig frskning siktar FRIST på att år 2010 vara världsledande med sitt angreppssätt att hantera förrenade mråden. Kunskaperna sm FRIST förmedlar kmmer att ge en effektivare hantering i Sverige ch möjliggöra för svenska företag att erbjuda sina kunskaper ch sina prdukter till andra delar av världen. Vad erbjuder FRIST sina medlemmar? Genm medlemskap sm Majr Partner i FRIST får medlemmar tillgång till följande fördelar: Alla Majr Partners erbjuds en plats i FRISTs styrgrupp. Möjlighet att påverka frskningsinriktningen för att möta medlemmarna behv av FU. Tillgång till ett frum av engagerade frskare ch partners för att diskutera aktuella frågeställningar inm förrenade mråden ch efterbehandling. Tillgång till aktuell mvärldsbevakning där FRISTs experter ger sin syn på nyheter ch utvecklingen. Möjlighet att påverka utfrmningen av de seminarier sm FRIST rganiserar både till innehåll ch rörande inbjudna gäster. Fri tillgång till FRISTs seminarieserie. Möjligheten att använda kmpetenscentrets namn i gdwillsyfte. Genm medlemskap sm Minr Partner (förbehållet kmmuner ch statliga rganisatiner) i FRIST får medlemmar tillgång till följande fördelar: Tillgång till ett frum av engagerade frskare ch partners för att diskutera aktuella frågeställningar inm förrenade mråden ch efterbehandling. Tillgång till aktuell mvärldsbevakning där FRISTs experter ger sin syn på nyheter ch utvecklingen. Fri tillgång till FRISTs seminarieserie. Möjligheten att använda kmpetenscentrets namn i gdwillsyfte.

7 Utvecklingsplan Aktiviteter under 2007 En prjektledare anställs under hösten för att frtsätta med fundraising, bedriva mvärldsbevakning ch utveckla frskningsprjekt tillsammans med blivande medlemmar ch FRISTs frskare. Ett prjekt erhåller finansiering under hösten från 1 3 nya medlemmar ch rekryteringen av en ny dktrand påbörjas. Dktranden anställs innan utgången av Fem kmmuner blir medlemmar ch ger ett sammanlagt bidrag på kr/år. Aktiviteter under 2008 Ytterligare två prjekt erhåller finansiering från 2 6 nya medlemmar. Två nya dktrander anställs innan halvårsskiftet. FRIST har vid smmaren fyra pågående dktrandprjekt ch 3 9 medlemsrganisatiner. Under hösten erhåller ytterligare två nya dktrandprjekt finansiering ch antalet medlemmar uppgår nu till Annnsering sker under hösten ch dktranderna anställs i början av Yuliya Kalmykvas frskning avslutas ch resulterar i en dktrsavhandling. Mkr Innan smmaren skickas FRISTs nyhetsbrev ut för första gången. Nyhetsbrevet innehåller intressanta uppgifter m utländsk teknik ch erfarenheter ch FRISTs frskare uttalar sig m hur detta lämpar sig för svenska förhållanden. Status av FRIST pågående frskningsprjekt kmmenteras ckså krt. Därefter utkmmer nyhetsbrevet 3 ggr/år. Under året har ytterligare fem kmmuner blivit medlemmar ch deras sammanlagda bidrag uppgår till kr/år. Under året har två FRIST-seminarier hållits. Under hösten knyts kntakt med VINNOVA ch en ansökan m natinellt kmpetenscentrum förbereds. Ansökan skickas in innan årsskiftet. Aktiviteter under 2009 De nya dktranderna anställs ch ev. knyts ytterligare senira frskare till FRIST. FRIST erhåller ett psitivt besked från VINNOVA ch en ytterligare utökning av FRISTs verksamhet påbörjas. Under hösten utvecklar FRISTs medlemmar flera nya prjektförslag sm finansieras m h a VINNOVA ch de nya tjänsterna utannnseras. Aktiviteter under 2010 Under året anställs flera nya dktrander ch senira frskare Senira frskare Dktrander Ledning Mål 2009: 5 dktrander ch 5 senira frskare Aktiviteter under 2011 Dktranden sm påbörjade sitt arbete under 2007 närmar sig sin dktrsavhandling. Behvet av FRIST analyseras åter ch nya beslut tas m att frtsätta driva kmpetenscentret.

8 Prjektförslag Nedan beskrivs ett antal förslag till dktrandprjekt sm söker finansiering från nya medlemmar i FRIST. Förslagen är frtfarande öppna för förändring utifrån de nya medlemmarna egna önskemål ch pririteringar. FRIST välkmnar även förslag på nya frskningsprjekt där FRISTs tvärvetenskapliga rganisatin med expertis inm teknik, eknmi ch juridik kan bistå. Prjekt 1. Säkert byggande på förrenade mråden. För byggföretagen innebär explateringen av förrenade mråden stra saneringskstnader sm i slutänden är ett hinder för bl a förtätningen av stadsmiljön. Många säkerheter rörande miljö, eknmi ch juridik gör dessa prjekt till riskprjekt, utan särskild gd kunskap m vad sm kmmer att erfrdras i det enskilda prjektet. Detta prjekt syftar till att ge en bättre bild ch definitin på vad sm kan betraktas sm säkert byggande på förrenade mråden. I kategrierna miljö, eknmi, teknik, juridik, kmmunikatin, mm kmmer kunskaperna m vad sm är att betrakta sm erfrdrat att insamlas ch alternativa metder för att uppnå dessa mål kmmer att jämföras med hjälp av lika, lämpliga metder sm LCA, rundabrdsjämförelser, m fl. Handledare: Ann-Margret Strömvall, Lars Rsén Intressenter: Byggföretag. Prjekt 2. Kstnads-nytt analys för priritering ch utfrmning av efterbehandlingsåtgärder inm förrenade mråden Det finns ca förrenade mråden i Sverige. Naturvårdsverket uppskattar att de mest allvarligt förrenade mrådena kmmer att ksta ca 45 miljarder krnr att efterbehandla. Ett prblem är dck att samhällets resurser för sådana insatser är begränsade. Det skulle därför vara till str hjälp att utveckla verktyg för att priritera bland tänkbara insatser både inm ch mellan platser - så att en sund hushållning sker av samhällets begränsade resurser. En möjlig ansats till priritering är att göra samhällseknmisk kstnads-nyttanalys av ptentiella efterbehandlingsinsatser för att identifiera vilka insatser sm är mer samhällseknmiskt lönsamma än andra. Detta vre av strt värde för såväl ansvariga myndigheter men även för andra ansvariga aktörer vid underlag för bedömning av vad sm är en skälig kstnad vid en efterbehandling. Prjektets syfte är att utveckla metder för värdering av kstander ch nyttr i ett efterbehandlingsprjekt. Prjektet mfattar såväl eknmiska sm naturvetenskapliga, tekniska ch statistiska frågeställningar. Prjektet utgår från befintliga terier rörande kstnads-nytt analys ch beslutsanalys. Prjektet knyter an till tidigare genmförda prjekt inm FRIST kring eknmisk riskvärdering ch kstnads-nytt analys. Prjektet är tvärvetenskapligt ch genmförs sm ett dktrandprjekt.

9 Handledare: Lars Rsén, FRIST, Tre Söderqvist, Envec Miljöeknmi ch Tmmy Nrberg, FRIST. Intressenter: Organisatiner ch företag sm ansvarar för större antal saneringsbjekt. Prjekt 3. Srptin ch nedbrytning av plycykliska armatiska klväten (PAH) i (Sphagnum) trvfilter Trv är ett billigt, lättillgängligt ch förnyelsebart material sm kan användas sm bisrbent. Den används framgångsrikt vid vattenrening för fastläggning av metaller men för rganiska miljögifter sm PAH:er är tillgången till tekniker ch frskningsresultat mycket begränsat. Syftet med detta prjekt är att utveckla trvfilter för behandling av grund-, lak- ch dagvatten förrenat med plycykliska armatiska klväten (PAH). Målet är att utveckla effektiva filter sm kan användas vid efterbehandling av mråden förrenade med petrleumprdukter ch kemikalier från impregnering av virke, men även för urbana miljöer med förreningar från trafik ch asfalt. Syftet med frskningen är att undersöka ch klargöra hur PAH:er i förrenat vatten upptas av (srberas) ch hur de bryts ner i trvfilter, men även att identifiera under vilka förhållanden sm PAH:er ch deras nedbrytningsprdukter kan transprter ut ur ett filter. Målet är att undersöka trvens srptinskapacitet för lika PAH:er genm sk bägareförsök, men ckså att studera materialets funktin under lika strömningsförhållanden ch förändrad kemisk miljö genm klnnförsök. De kemiska ch hydrauliska förhållanden sm gynnar effektiv srptin ch nedbrytning av PAH:er ska identifieras genm försökens resultat. Den vetenskapliga utmaningen är att utveckla ett sk bisrptinsfilter, där PAH:er bryts ner effektivt, men där de ckså tillsammans med nedbrytningsprdukterna srberas effektivt i filtret. Resultaten från prjekten kmmer att användas vid knstruktin ch utfrmning av prcesser för användning av trvfilter i full skala. Handledare: Ann-Margret Strömvall ch Sebastien Rauch Intressenter: Skgs- ch petrleumindustrierna, Vägverket, m fl

10 Prjekt 4. Nya metaller i miljön Den strskaliga användningen av elektrnikprdukter ch katalysatrer mm har resulterat i att nya metallförreningar sprids i miljön. Detta prjekt har sm syfte att ta fram vetenskapliga kunskaper för att kunna värdera de ptentiella riskerna av de nya metallerna. Metaller sm har använts i nyare teknlgi sm t ex antimn (batterier, brmsbelägg, gummidäck, flamskyddsmedel), guld (elektrnik), silver (elektrnik), platinametallerna (katalysatrer ch elektrnik) ch mlybden (bildelar), liksm rganiska frmer av tenn, kppar ch zink (färger) samt titan- ch zirkniumxid nanpartiklar (nanteknlgi). Emissinerna uppkmmer vid användning ch avfallshantering, men ckså vid gruvr ch tillverkningsprcesser. I detta prjekt kmmer en multi-element screening att utföras för att bestämma förekmsten av de nya metallerna ch dess frmer i den Svenska miljön. Därefter kmmer en specifik metall eller en grupp av metaller att väljas ut för frtsatta studier där även transprt ch mvandling i miljön, men även biackumulering kmmer att studeras. Intressenter: Allmänt branschintresse. Handledare: Sebastien Rauch m fl Prjekt 5. Förbättrade kalkyler av företagens miljöskulder rörande innehav av förrenade mråden Enligt lag ska företag nu redvisa sina miljöskulder i sina bkslut. När det gäller värdering av miljöskuld med avseende på förrenad mark ch vatten är verktygen för detta bristfälliga. Bristerna gäller huvudsakligen rutiner för hur undersökningar ch beräkningar av förreningsmängd ch halt bör göras, hur säkerheter i dessa beräkningar skall hanteras, hur miljöskulden skall mnitariseras samt hur den skall redvisas. Prjektets syfte är att ut ifrån ett helhetsperspektiv se vilka faktrer i kalkylen av miljöskulder sm är styrande för resultatet samt att utifrån denna kunskap utveckla mera effektiva verktyg för att kalkylera företags miljöskulder. Prjektet är tvärvetenskapligt ch genmförs sm ett dktrandprjekt. Prjektet förutsätter en handledargrupp med flera kmpetenser. Handledare: Lars Rsén, FRIST, Magnus Enell, IIIEE, Birgit Flening, Ernst & Yung, Tmmy Nrberg, FRIST. Intressenter: Redvisningsfirmr, företagseknmer

11 Prjekt 6. Ansvarsutredningar, nya verktyg för rättvisa ch effektiva prcesser vid utkrävning av saneringsersättning från företag Utredning av ansvar för efterbehandling av förrenade mråden är fta en utdragen prcess med långa ledtider ch flera klarheter. Oklarheterna har såväl juridiska sm tekniska rsaker. Exempelvis gör tekniker ch jurister fta lika tlkningar av samma infrmatin. Dessutm är lagstiftningen i visa avseenden klar ch tydlig praxis har ännu inte hunnit utarbetas. Prjektets syfte är att genm samverkan mellan tekniker ch jurister identifiera de viktigaste faktrerna för en mera effektiv ch snabbare hantering av ansvarsutredningar. Prjektet är tvärvetenskapligt. Handledare: Frskarhandledare från juridisk institutin, Mårten Tagaeus ch Per Mlander, Mannheimer Swartling, Lars Rsén, FRIST. Intressenter: Jurister, försäkringsblag Prjekt 7. Efterbehandlingsmetder ur ett livscykelanalys perspektiv De efterbehandlingstekniker sm används i Sverige är i str mfattning baserade på sk ex-situ metder där de förrenade jrdmassrna grävs upp, transprteras ch behandlas ch därefter förbränns eller depneras (sk dig-and-dump). Dessa metder är fta dyra ch energikrävande ch inte förenliga med en hållbar samhällsutveckling. Istället efterfrågas nu mer hållbara in-situ metder där förrenade mråden behandlas med lika tekniker på plats ch prblemen åtgärdas vid källan. För detta finns en uppsjö med mer eller mindre beprövade tekniker ch metder sm nu testas i fält både internatinellt men även till viss del i Sverige. Syftet med detta frskningsprjekt är att inventera de in-situ metder/tekniker sm används i Sverige, men även internatinellt, ch att med hjälp av livscykelanalysmetdik jämföra de lika metdernas ttala miljöpåverkan ch kstnader. Målet är att kunna peka på efterbehandlingsmetder sm är förenliga med en hållbar utveckling, men även att identifiera metdernas svagheter ch framtida utvecklingsbehv. Handledare: Ann-Margret Strömvall, Lars Rsén m fl. Intressenter: Allmänt branschintresse.

12 Prjekt 8. Reaktiva barriärer för rening av metaller ch rganiska förreningar I Eurpa, USA ch Kanada har sk permeabla reaktiva barriärer (PRB) installerats för att rena förrenat grund- ch lakvatten. Studier har visat att dessa tekniker är ett kstnadseffektivt alternativ för efterbehandling av förrenade mråden där förreningarna behandlas på plats ch nära källan. Hittills har järn ch aktivt kl används sm filtermaterial men frskning på alternativa material sm är billiga, lättillgängliga ch förnyelsebara efterlyses. Syftet med detta prjekt är att identifiera alternativa material (billiga, lättillgängliga ch förnyelsebara) sm kan användas i PRB-filter, men även i reaktiva markfilter. De lika materialens adsrptinskapacitet studeras på labratrium i sk bägareförsök, men även i klnnförsök. I fält kmmer även markbäddar att knstrueras i piltskala för att studeras materialens kapacitet under verkliga förhållanden. Både tungmetaller ch några utvalda rganiska förreningar kmmer att studeras i prjektet. Handledare: Ann-Margret Strömvall ch Sebastien Rauch Intressenter: Allmänt branschintresse.

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen

Rapport delprojektgrupp HR i genomförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsreformen Rapprt delprjektgrupp HR i genmförandefasen aug 2012- jan 2014 hemsjukvårdsrefrmen HR gruppen HR gruppen deltagare har bestått av de fyra persnalcheferna för landstingets västra, centrala, östra länsdelar

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7 .. l 'l 2014-05- 7 ARSREDOVISNING - Verksamhetsberättelse ch bkslut för 2013 sekretariatet Skåne Nrdväst Drttninggatan 7 A SE-251 89 Helsingbrg Skanenrdvast.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning............................

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

HANDLÄGGNINGORDNING FÖR INRÄTTANDE OCH UPPFÖLJNING SAMT UTVÄRDERING AV CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

HANDLÄGGNINGORDNING FÖR INRÄTTANDE OCH UPPFÖLJNING SAMT UTVÄRDERING AV CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET STYRDOKUMENT Dnr V 2013/704 HANDLÄGGNINGORDNING FÖR INRÄTTANDE OCH UPPFÖLJNING SAMT UTVÄRDERING AV CENTRUM VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktin medarbetarprtalen.gu.se/styrdkument

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Information från socialkontorets ledningsgrupp PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin

Läs mer

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie

Effektivare inomgårdstransporter genom övergång till elmaskiner förstudie Effektivare inmgårdstransprter genm övergång till elmaskiner förstudie Sökande: JTI Institutet för jrdbruks- ch miljöteknik SP Sveriges Tekniska Frskningsinstitut Partner Wacker Neusn AB Sammanfattning

Läs mer

Ji Stockholms läns landsting

Ji Stockholms läns landsting Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet

Läs mer

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011

Revisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011 Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun

Beredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg

Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg Scial Innvatin@Stckhlms universitet Förstudierapprt 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB Thmas Arctædius, Ulf Erikssn, David Lundbrg 1 Förrd SU Innvatin AB fick i nvember 2010 finansiering från ESF-rådet

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Förslag till nya etappmål

Förslag till nya etappmål SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-12-16 Ärendenr: NV-00336-13 Förslag till nya etappmål Redvisning av regeringsuppdrag B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde

Riktlinjer för externfinansierade forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde Rektr BESLUT 2015-03-17 Dnr HS Riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt vid Högsklan i Skövde Eknmiavdelningen vid Högsklan i Skövde har riktlinjer för externfinansierade frskningsprjekt. Dkumentet

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Riktlinjer för verksamheten

Riktlinjer för verksamheten Riktlinjer för verksamheten Sveriges Hembygdsrörelses grundsyn Hembygdsrörelsen är en del av det levande samhället. Den skapar brar mellan det förgångna, nutiden ch framtiden. Hembygdsrörelsen har ett

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Kvalitetsredvisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Skla: Enskilda Gymnasiet, friskla i Stckhlm Verksamhetsfrm: Grundskla (åk 6-9) ch Gymnasium (NP ch SP) Läsår: 2008/2009 Rektr: Cecilia Sedgwick

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Anvisningar för utlysning av forskningsmedel

Anvisningar för utlysning av forskningsmedel MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för inriktning av frskning Sara Brunnberg +4610-240 4087 sara.brunnberg@msb.se Anvisningar för utlysning av frskningsmedel

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-05-18] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull

Plan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull 2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19) Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2

Läs mer

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika

AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktober 2014. SWENACC // Tjänsteexport Till Nordafrika AFFÄRSMÖJLIGHETER INOM TJÄNSTEEXPORT TILL NORDAFRIKA Oktber 2014 SWENACC // Tjänsteexprt Till Nrdafrika AGENDA: Presentatin av Nrdafrika Tjänsteexprt Tjänstesektrn i Nrdafrika Nrdafrika SWENACC // Tjänsteexprt

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Inledning Organisatinen har under året bytt namn ch fått ny lgtype samt grafisk prfil. Året har präglats av läsfrämjandefrågan sm lyfts av Kulturrådet ch både hörts ch synts

Läs mer

Intern kontroll inom Försörjningsstöd

Intern kontroll inom Försörjningsstöd Revisinsrapprt Intern kntrll inm Försörjningsstöd Inger Kullberg Cert. kmmunal revisr Anna Gröndahl Stadsrevisinen i Örebr kmmun Intern kntrll inm försörjningsstöd Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

AMP - GUIDEN. AMP guiden är ett verktyg och hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30

AMP - GUIDEN. AMP guiden är ett verktyg och hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30 AMP - GUIDEN AMP guiden är ett verktyg ch hjälpmedel för att ta fram arbetsmiljöplaner. 2010-01-30 Källa: Detta material är hämtat från SBUF, www.ampguiden.net Reviderad: 0000-00-00 2 A M P - G U I D E

Läs mer

Diarienummer 003-2012-2073

Diarienummer 003-2012-2073 1(14) ANKOM Datum 2013 01 02 Diarienummer 003-2012-2073 2013-01- O 3... TILLVÄXT VERKET- 1ft! 31/1 Dnr ;? fl!; fr REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING r / b Att: Britt Wennerström Bx 255 55114 Jönköping II 1/ tf

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Ansökningsunderlag - LCA* för anläggning av fiberkabel

Ansökningsunderlag - LCA* för anläggning av fiberkabel Ansökningsunderlag - LCA* för anläggning av fiberkabel 1 Internal *LCA = Livscykelanalys Bakgrund Skanva erbjuder Sveriges största öppna tele- ch datakmmunikatinsnät. Vårt fiber- ch kpparnät täcker hela

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Plattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020

Plattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020 Plattfrmsm te Vattenplattfrmen f r Hrisnt 2020 Stckhlm 18 mars 2014 Infrmatin från Vinnva m Hrisnt 2020 (H2020) Jessica Umegård, Natinell kntaktpersn (NCP) för H2020, Vinnva Se presentatin. Den eurpeiska

Läs mer

av den 29 november 2010

av den 29 november 2010 Eurpeiska byrån för luftfartssäkerhet 29 nv 2010 YTTRANDE nr 06/2010 FRÅN EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET av den 29 nvember 2010 m möjligheten till ändring av kmmissinens förrdning (EG) nr 2042/2003

Läs mer

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat

Läs mer

Omsorgsnämnden!!"#$%& 08-01-28

Omsorgsnämnden!!#$%& 08-01-28 Omsrgsnämnden!!"#$%& 08-01-28 '( Denna rapprt är 2008 års kvalitetsredvisning/verksamhetsplan för RE vård ch gruppbstäder. Plenheten, hälsfrämjande arbetet, behvsbedömarrganisatinen, medicinskt ansvarig

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

Teknikutveckling ur beställarperspektivså arbetar Teknikföretagen 20 november, 2013 Carla Schön Environmental Project Manager Corporate Legal

Teknikutveckling ur beställarperspektivså arbetar Teknikföretagen 20 november, 2013 Carla Schön Environmental Project Manager Corporate Legal Teknikutveckling ur beställarperspektivså arbetar Teknikföretagen 20 nvember, 2013 Carla Schön Envirnmental Prject Manager Crprate Legal Department Vilka är Teknikföretagen? Arbetsgivarrganisatin Arbetsrätt

Läs mer