Social universitet. Förstudierapport. 21 juni SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg"

Transkript

1 Scial universitet Förstudierapprt 21 juni SU INNOVATION AB Thmas Arctædius, Ulf Erikssn, David Lundbrg

2 1 Förrd SU Innvatin AB fick i nvember 2010 finansiering från ESF-rådet för att genmföra en förstudie kring ett innvatinsstöd för sciala innvatiner. Denna förstudierapprt beskriver ett helt nytt center, i rapprten kallat för sciala innvatiner ch entreprenörskap vid Stckhlms universitet. Centret är tänkt att stimulera till ch stödja utvecklingen av sciala innvatiner ch företag i Stckhlms län ch Mälardalen. Förstudien bygger på de erfarenheter sm gjrts vid Stckhlms universitet ch samtal, litteraturstudier, internatinella studiebesök ch ett strt antal wrkshps. Många persner ch rganstatiner har medverkat till förstudien ch bidragit med tid, erfarenheter ch kunskaper. Utan det stra intresset ch engagemanget hs våra partners i prjektet hade förstudien inte kunna genmföras. Förstudierapprtern har skrivits av en prjektgrupp bestående av Thmas Arctædius, Ulf Erikssn ch David Lundbrg. Författarna vill tacka medverkande experter, frskare ch entreprenörer för visat engagemang vid intervjuer ch wrkshps. Stckhlm 21 juni 2011 Thmas Arctædius, Ulf Erikssn ch David Lundbrg Sid 2/49

3 Innehållsförteckning 1 Förrd Sammanfattning Syfte ch Visin Unika framgångsfaktrer Bakgrund Definitiner Typer av sciala innvatiner Centrets syn på sciala innvatiner Förstudien Syfte Inriktning Prblemmråde ch kärnpunkter Bemanning ch rganisatin av förstudien Stckhlms universitet ch SU Innvatin Jämställdhet ch tillgänglighet Bakgrund Utbildning av prjektledning ch samverkande aktörer R-analys Mål Plan ch genmförande Uppföljning Tillgänglighet Traditinella innvatinsmiljöer Inkubatrer Definitiner Vad gör en inkubatr? Bevisad effekt till begränsad kstnad Stckhlms eksystem av innvatinsaktörer Målgrupper Föreslagna aktiviteter/insatser Prcesser Verktyg Bemanning Lkaler Styrning Finansiering av centret Mål ch aktiviteter Sid 3/49

4 9.1 Mål den 30 april Aktiviteter Partners Nyttjarpartners/Deltagande aktörer Inflödespartners Kmpetenspartners Internatinella partners Övriga möjligheter Läsa vidare Sid 4/49

5 2 Sammanfattning Centret baseras på en traditinell inkubatrsmdell kmbinerat med inslag unika för sciala innvatiner. En viktig grund för arbetet inm centret är att fkusera på entreprenörerna ch deras utveckling snarare än att försöka hitta ch utveckla några specifika idéer med str ptential. Centret kmmer att arbeta med kmpetensutveckling av individ, dvs entreprenörer genm utbildningar, seminarier ch cachning. Ett annat sätt att beskriva detta på är det engelska uttrycket: Make the winner nt Pick the winner, dvs bistå individer för att göra det möjligt för dem att lyckas, snarare än att genm en avancerad ch urvalsprcess med högt ställda krav försöka hitta de idéer sm kmmer att lyckas. 2.1 Syfte ch Visin Eurpeiska scialfndens syfte med prjektet är att främja sådan kmpetensutveckling sm säkerställer en mställning av redan sysselsatta så att de inte riskerar arbetslöshet på grund av att de inte har efterfrågad kmpetens. Inm ramen för prgrammrådet ska satsningar göras på att förnya ch utveckla sysselsattas kmpetens. Med ökad kmpetens stärks den sysselsattes möjligheter att klara pågående strukturmvandling. Givet prgrammets syfte att bidra till ökad tillväxt ch sysselsättning är kmpetensutveckling av företagare särskilt betydelsefull. Satsningar på kmpetensutveckling med fkus på entreprenörskap kan bidra till att fler startar företag ch till att befintliga företagare kan utveckla sin verksamhet. På så sätt kan fler arbetstillfällen skapas inm privat ch ffentlig sektr ch inm den sciala eknmin. Det är viktigt att insatserna utgår från den enskildes behv. Kmpetensutveckling vad gäller entreprenörskap ch regelverket kring företagande kan även riktas till ptentiella företagare sm idag är anställda. Syftet är även att skapa förutsättningar för innvatiner i samhälls- ch välfärdssektrn. Centret ska stimulera till att utveckla alternativa sätt att investera i humankapital med inriktning nyskapande, mfrmning av samhälls- ch välfärdstjänster sm i sin tur ger människr större möjlighet till att vara med i samhället, delta i utvecklingen ch bidra till samhällsnytta, det sm ibland kallas medbrgardriven innvatin. Sid 5/49

6 Innvatin anses inte vara ett mål i sig, utan beskrivs sm ett medel för att nå bättre kvalitet ch högre kreativitet. Det handlar m utveckling ch förbättring av samhälls- ch välfärdstjänster. Hittills har innvatinssystem ch innvatinsmiljöer i allt väsentligt handlat m tillväxt, skapandet av nya prdukter ch tjänster sm kan kmmersialiseras på en marknad ch därmed leder till ökad knsumtin eftersm ny efterfrågan uppstår. Sciala innvatiner behöver skapas med inriktning att prblematisera ch lösa svåra samhällsprblem sm kpplar ihp intressanta innvatinsmiljöer med varandra ch därigenm accelererar utvecklingen av nya idéer till praktiska försök. Dessa ska följas upp i utvärdering, lärande, spridning ch påverkan. Eurpeiska scialfnden ska enligt rådets förrdning stödja främjandet av ch integrering av innvativ verksamhet. Teknisk innvatin leder till förbättrade prdukter, prcesser ch tjänster, vilket fta leder till kmparativa fördelar på marknaden. Det sm teknisk ch scial innvatin kan sägas ha gemensamt är strävan att förverkliga en alternativ ansats eller praktisk lösning på ett prblem för att nå de sciala ch plitiska målen. Några gemensamma framgångsfaktrer bakm design ch utförande av tekniska eller sciala innvatiner sm förs fram av kmmissinens arbetsgrupp inm Equal på mrådet innvatin, är att verksamheten fta leds av persner med visin, vilja ch entreprenörsanda, att verksamheten i sig är inriktad på att möta framkmna behv hs användarna, en strävan efter en lösning på genmförandet sm tar till vara ch integrerar de kmpetenser ch intressen sm finns hs de aktörer sm är invlverade, samt en rganisering av arbetet sm utgår från vikten av att bygga förtrende ch tilltr till de fördelar i termer av kstnadseffektivitet, kvalitet ch andra mervärden sm innvatinen för med sig. Att lyckas med en teknisk eller scial innvatin förutsätter samtidigt att man följer utvecklingen i mvärlden sm är relevant för arbetet, i syfte att dels inspireras av gda idéer, dels undvika att göra samma saker eller att arbetet leds in på blindspår. Till skillnad från teknisk innvatin svarar den sciala innvatinen på brister i sciala plicys ch dess tillämpning. Det rör sig fta m behv sm ställer krav på verksamhet sm sträcker sig över flera plitikmråden. 2.2 Unika framgångsfaktrer Centret har unika möjligheter att kmbinera ett strt kunnande m innvatinssystem ch innvatinsstödjande insatser med en förståelse ch med nätverk inm lika sciala mråden. Sid 6/49

7 Under förstudien har behvet av tydliga ch mfattande insatser inm de tidiga faserna av idégenering ch inspiratin identifierats. Inm centret kmmer därför strt fkus att läggas på att utveckla aktiviteter ch kncept för att inspirera ch fånga in idéer. Exempel på sådana aktiviteter är utvecklandet av en inspiratins- kisk för att kunna erbjuda en mbil mötesplats för inspiratin, idégenerering ch rådgivning. Vidare har det bedömts sm viktigt att utveckla enkla handböcker ch en inspirerande antlgi m sciala innvatiner. För rådgivningen kmmer en mdell tas fram kmbinerad av Yung Fundatins 12 mråden för sciala innvatiner med Stanfrd Research Institutes NABC mdell sm används för tekniska ch prduktinnvatiner. I den del av centret sm kallas - prgrambaserad cachning (det sm mest liknar en traditinell inkubatrsverksamhet) kmmer ett antal lika nya verktyg att utvecklas, t.ex. kring metder att visa scial nytta, hur man kan arbeta för att engagera många ch finansiering. Vidare avser centret utveckla ett nätverk av privatpersner sm kan tänkas vara intresserade att investera i nya innvativa blag ch prjekt med scial inriktning, ett scialt affärsängelnätverk. Sid 7/49

8 3 Bakgrund 3.1 Definitiner Sciala innvatiner är ett begrepp sm figurerat sedan 60-talet, med delvis lika betydelser ch användning. En relativt sen definitin lyder: En scial innvatin är en ny idé sm uppstått till följd av en enskild individs, en grupps eller en gemenskaps kreativitet ch sm ger mervärde till en enskild individs eller en gemenskaps välfärd ch hälsa eller till servicesystemet. Ofta anses att Scial innvatins are innvatins that are scial bth in their ends and in their means. dvs det ska finnas sciala kmpnenter även i hur arbetet bedrivs ch inte enbart i resultaten. Det är ett mråde sm redan nu har en substantiell strlek ch betydelse för vår eknmi, ch sm dessutm är i tillväxt. Enligt en EU-rapprt In the EU-25, ver 240,000 c-peratives were ecnmically active in These c-peratives prvide direct emplyment t 3.7 millin peple and have 143 millin members. Enligt en svensk uppgift står den ideella sektrn för c:a ungefär 4% av Sveriges BNP jämförbart med liknande EU-länder. Sektrn msatte enligt samma uppgift i början av 2000-talet mkring 140 miljarder krnr årligen ch sysselsatte sammanlagt anställda. En annan uppgift visar att i Stckhlms län har de rganisatiner inm den sciala eknmin, sm på någt sätt definieras sm affärsdrivande d.v.s. betalar ut lön eller redvisar mms persner anställda ch msätter 56,3 miljarder krnr per år. Det svenska innvatinssystemet har under ett drygt handfull år aktivt arbetat med att prfessinaliseras ch skapa nätverk mellan aktörerna främst initierat ch drivet av Teknikbrstiftelserna, Vinnva ch på senare år Innvatinsbrn. Man har ckså i hög grad lyckats man har lyckats attrahera allt mer erfarna ch kmpetenta persner, man har skapat fungerande nätverk mellan dessa, det sker en ständig utveckling av samarbetet, liksm runt verktyg ch prcesser. Många aktörer i innvatinssystemet är idag skickliga på att stödja innvatiner ch har utvecklade metder ch prcesser för stöd men fta med starkt fkus på teknik- ch prduktinnvatiner. Kunskapen kring andra typer av innvatiner än prduktinnvatiner är förvånande låg. Detta trts att siffrrna tydligt visar att de flesta nya företag sm startas är av andra typer än teknikblag. Sid 8/49

9 Stckhlm universitet har sedan 2007 aktivt arbetat med att etablera en innvatinsmiljö SU Innvatin sm kan stöda lika typer av innvatiner. SU Innvatin har sett att många frskare ch studenter inm humanira ch samhällsvetenskap har intressanta idéer ch kunskaper sm skulle kunna msättas i innvatiner men det svenska stödsystemet saknar kunskap kring hur man gör det. Eftersm ett allt större inflöde av sciala innvatiner kmmer till SU Innvatins verksamhet behövs metder för att kunna stödja denna typ av idéer på ett mer ptimalt sätt, på samma sätt sm vi varit drivande i att utveckla tjänsteinnvatiner generellt. Begreppet inkubatr används i denna rapprt mycket brett ch heltäckande, sm ett stödsystem för kmmersialisering av affärsidéer alltifrån förstadier sm inspiratin, infrmatin, inventering, via mellanfrmer sm rådgivning, utbildning/wrkshps ch en öppen, stödjande miljö, till en inkubatr i mer traditinell ch snäv betydelse: lkal, miljö ch tjänstepaket för entreprenörer, team ch företag sm kvalificerat sig genm en frmell antagningsrutin, både i tidiga förstadier ch i den verkliga kmmersialiserings- ch expansinsfasen. Den kanske vanligaste uppfattningen m begreppet är betydligt smalare den fysiska miljön med kringtjänster men i denna rapprt har alltså valts en mycket bredare definitin ch ansats. Begreppet det sciala används i dessa sammanhang fta relativt specificerat ch inte så prblematiserande. Detta är en brist ch ibland ett prblem men har inte legat inm mfattningen av denna förstudie. Kanske kan arbetet i centret ge perspektiv på vad sciala innvatiner kan betyda för lika grupper i samhället ch relatinerna mellan resurser för scialt arbete. 3.2 Typer av sciala innvatiner Det finns många sätt att rganisera ch driva sciala innvatinsprjekt. Det ligger utanför förstudien ambitinsnivå att skapa en definitin eller tydlig uppdelning i lika typer men några lika skillnader ch likheter kan vara viktiga att känna till. Ett sätt att dela upp frmer för sciala innvatiner har föreslagits av Venturesme 2009 i rapprten Financing Civil Sciety Sid 9/49

10 Till vänster i bilden ligger rganisatiner sm samlar i medel ch gör scial nytta med dessa insamlade medel ch längst till höger finns kmmersiella företag. Däremellan ligger in gradvis skala mellan dessa två ytterligheter. Centrets fkus kmmer att ligga på blag ch prjekt sm befinner sig i mrådet kring företag med scial nytta i figuren van. Dck kmmer en str öppenhet gentemt lika typer av idéer tillämpas utifrån grundtanken att entreprenören ska sättas i fkus. Under en wrkshp tg nedanstående förslag på karta över lika exepel på företeelser/rganisatin ch företag sm kan betraktas sm sciala i någn mening. På x-axeln indikeras hur ägarna/grundarna ser på eknmisk vinst, från vanligt kmmersiella på höger sida, till rent ideella till vänster. På y- axeln särskiljs exemplen med hjälp av en uppdelning avseende vilket mråde de ska verkan inm. Observera att exemplen i bilden är grva apprximatiner ch kan placeringen kan diskuteras. Man kan diskutera var lika företag ch prjekt hör hemma i bilden men det framstår sm klart att det finns stra skillnader i typer av sciala företag ch Sid 10/49

11 prjekt, berende på hur man hanterar eknmiska faktrer ch inm vilka mråden man gör nytta. Det är ckså tydligt att det går att tänka sig en indelning i rganisatiner/företag sm gör direkt sciala nytta ch sådana företag/rganisatiner sm samlar in pengar (ch resurser) för att ge till andra sm gör direkt scial nytta. Organisatinen NESTA har i rapprten Grwing Scial Ventures (2011) föreslagit en uppdelning av sciala företag i fyra typer berende på relatinen med den sm drar nytta ch den sm finansierar. I figuren står SF för Scialt Företag ch bilden beskriver relatinen mellan finansiering ch nytta/impact. Till vänster dnatinsrganisatiner sm samlar in ch använder dem till att göra nytta, 3.3 Centrets syn på sciala innvatiner Under arbetet med förstudien har det blivit tydligt att det är angeläget att centret har en mycket öppen ch vid tlkning av begreppet sciala innvatiner. Centret bör arbeta med innvatiner ch idéer inm många lika delmråden av det breda fält sm kan kallas sciala innvatiner. Kravet på innvatin bör inte heller ställas för högt. Eventuellt kan man tänka sig att kravet på innvatin är högre för idéer sm ligger en bit ifrån den mer rendlade typen av rganisatiner med direkt scial nytta. Inte heller rganisatinsfrm bör vara avgörande för vilka sm kan få rådgivning ch stöd av centret. Istället är ptimal rganisatinsfrm någt sm centret bör kunna bistå entreprenörer med att identifiera, utifrån typ av idé. Eventuellt är det ckså så att det är en egenskap hs sciala innvatiner att de ftare byter rganisatinsfrm under utvecklingen. Sid 11/49

12 4 Förstudien 4.1 Syfte Uppdragsgivarens SU Innvatin AB - syfte med denna förstudie är att genm att analysera ch utvärdera såväl histrik, nuläge ch behv för Stckhlmsreginen kring stödsystem för Sciala Innvatiner samt att föreslå en lösning för ett stödsystem för Sciala Innvatiner ch entreprenörer. 4.2 Inriktning Förstudien skall arbeta fram en beskrivning av en inkubatr uppbyggt utifrån Sciala Innvatiners speciella förutsättningar, baserat på de erfarenheter sm finns vid universitetet ch andra partners erfarenheter ch kunskaper. Inriktningen ska vara att undersöka hur en bred stödverksamhet för Sciala Innvatiner kan etableras vid universitet. Lösningen skall ha karaktären av ett center sm integrerat kan samverka med existerande inkubatrer i Stckhlmsmrådet. Starkt fkus skall läggas på praktiska metder. Inriktningen har varit att centret bör fkusera på att stödja entreprenören snarare än idéerna Make the winner nt pick the winner. 4.3 Prblemmråde ch kärnpunkter Frågeställningar sm prjektet ska besvara är: Vad särskiljer utvecklingen av sciala företag jämfört med andra företag? Vilka specifika behv/prblem/nackdelar/fördelar har affärsidéer med sciala innvatiner? Vilka specifika prcesser ch tjänster bör utvecklas för att stödja utvecklingen av denna typ av blag? Hur paketerar man ett scialt företag för att skapa värde? När skapar man värde ch möjliggör för extern finansiering alternativt försäljning av blaget? Vilken ptential finns för exprt av sciala tjänster? Jämställdhets- ch tillgänglighetsaspekter. Sid 12/49

13 4.4 Bemanning ch rganisatin av förstudien Förstudien genmförs sm en utredning av en Prjektgrupp, vilken leds av en prjektledare. I prjektgruppen finns lika, kmpletterande kmpetenser representerade Prjektgrupp: Thmas Arctaedius Prjektledare entreprenörskap, inkubatrer David Lundbrg Entreprenör, cach, säljare Ulf Erikssn Stckhlms universitet, framtid/planer, beställare Styrgrupp Elisabeth Ramel ESF rådet i Stckhlm Hanna Hallin chef tankesmedjan Sektr 3 Jesper Lejfjrd scial entreprenör Nick Kaye VD SSES Stckhlm Schl f Entrepreneurship Partners Ett strt antal partners ch persner har bidragit till arbetet med förstudien, se partnerförteckning senare i rapprten. Under förstudien har ett antal lika wrkshps genmförts där dessa partners har bidragit med värdefulla synpunkter ch kunskap. Sid 13/49

14 5 Stckhlms universitet ch SU Innvatin Stckhlms universitet är ett av landets största lärsäten med drygt studenter ch ca 6000 frskare ch dktrander verksamma inm humanira, samhällsvetenskap, juridik ch naturvetenskap. Stckhlms universitet har en str tyngd inm samhällsvetenskap ch humanira. Detta har avspeglats bland annat i innvatinsarbetet sm har gett en tyngdpunkt för tjänsteinnvatiner. SU Innvatin startade sin verksamhet 2007 ch sedan 2008 bedrivs verksamheten i ett eget aktieblag, helägt av SU Hlding AB. SU Innvatin har till uppgift att stödja frskare ch studenter vid Stckhlms universitet att kmmersialisera frsknings- ch studieresultat eller andra affärsidéer sm föds i miljön på campus. SU Innvatin arbetar brett med inspiratin ch infrmatin m entreprenörskap ch tar emt alla sm har behv av någn frm av hjälp i sitt företagande i så kallad öppen rådgivning. I tillägg till denna breda ansats bedrivs även en inkubatrverksamhet där upp till ni frskar- ch studentdrivna företag kan sitta ch förutm tillgång till kntrsplats har tillgång till kntinuerlig cachning ch rådgivning från SU Innvatins persnal med relevant erfarenhet. Ytterligare ca 20 företag ch prjekt är med i inkubatrprgrammen men utan att fysiskt sitta i våra lkaler tg vi emt drygt 200 studenter ch frskare inm ramen för så kallad öppen rådgivning. SU Innvatin var en av de 19 aktörer sm Innvatinsbrn valde ut för 3- årig finansiering våren Dessvärre fick SU Innvatin inte plats i nästa mgång av Innvatinsbrns prgram från Bland annat berende på SU innvatins breda tlkning av innvatinsbegreppet ch fkus på entreprenören snarare än idén. Nära hälften av de frskare sm deltar i inkubatrverksamheten har naturvetenskaplig bakgrund men utöver detta har SU Innvatin ett uttalat fkus på tjänsteinnvatiner både i inkubatrn ch i den öppna råd givningen. Erfarenheterna från detta mråde har gjrt att verksamheten varit extra lämpad att bygga ut för att även mfatta sciala innvatiner. I satsningen mt sciala entreprenörer är inte längre målgruppen studenter ch frskare från Stckhlms universitet utan främst individer från arbetslivet i Stckhlmsreginen men arbetssätt ch ansats för att hantera icke-tekniska ch ej patentdrivna innvatiner hämtas från vår befintliga verksamhet. SU Innvatin har under senaste året ckså arbetat med fyra sciala innvatiner i den befintliga inkubatrsverksamheten. Sid 14/49

15 6 Jämställdhet ch tillgänglighet 6.1 Bakgrund Utgångspunkten för jämställdhetsarbetet i verksamheten är att främja kvinnrs ch mäns lika rätt att ta del av de tjänster vi erbjuder samt att säkerställa att behållningen är lika för de båda grupperna ch att alla erbjuds samma utvecklingsmöjligheter. Under förstudien har vi knstaterat att SU Innvatin sm rganisatin visserligen har varit med i ett flertal prjekt med jämställdhetsintegrering, (tex kvinnrs företagande) sm mål ch några av ss har fått utbildning på sakmrådet men en kritisk genmgång visade att särskilda verktyg för att verkligen integrera jämställdhetsarbetet med övrig verksamhet saknas ch att det inte heller har funnits en tillfredsställande metd för att kvalitetssäkra ch förbättra arbetet. Ett resultat av detta är att vi beslutat att knyta till ss expertis sm i genmförandefasen kan analysera vår rganisatin ch verksamhet samt utbilda ss i frågr kring både jämställdhetsintegrering ch tillgänglighet. Arbetet under förstudien resulterade ckså i att vi utvecklat en mall för 4Ranalys. Genm att analysera vår kmpetensutvecklande verksamhet med denna metd är målet att ta reda på hur könsfördelningen ser ut för de sm tar del av våra tjänster, hur resurserna fördelas mellan kvinnr ch män, varför resurserna fördelas sm de görs ch sist men inte minst viktigt: vad bör förändras i verksamheten för att få resurser att fördelas på ett mer jämställt sätt. Berende på vad 4R-analysen ger för resultat är det tänkbart att analysen resulterar i förändrad kmmunikatin i såväl infrmatin m sm under själva kmpetensutvecklingsinsatserna. Skulle det framkmma att resurser inte fördelas jämt eller att män ch kvinnr inte upplever att de får likvärt bemötande måste detta åtgärdas. Genm samarbete med en sakkunnig frskare från Institutinen för etnlgi, religinshistria ch genusvetenskap sm dessutm tidigare genmfört liknande insatser för andra rganisatiner ch ffentlig sektr kmmer vi att analysera hur väl rustade vi är för ett bra genmfört jämställdhetsarbete. Denna resurs kmmer vara knuten till vår rganisatin ch kntinuerligt granska vår verksamhet ch bistå ss med råd m vad sm bör förbättras ch förändras. Dessutm kmmer samma expertis infrmera såväl prjektledning samt samverkande aktörer m vikten av att hålla jämställdhetsarbetet aktuellt ch utbilda i hur detta bäst görs givet vår Sid 15/49

16 rganisatin ch förutsättningar. Via samma resurs kmmer vi få hjälp att anpassa 4R-metden på bästa sätt samt hjälp med analys, uppföljning ch förändringsarbete baserat på resultaten. SU Innvatin har i sin tidigare verksamhet arbetat med jämställdhetsfrågr ch har beredskap ch viss medvetandegrad för jämställdhetsprblematik. Vi inser dck att kunskap på mrådet till viss del är färskvara ch behöver uppdateras med jämna mellanrum. Prjektledningen är till del sammansatt av persner utan bakgrund från SU Innvatin ch detta tillsammans med vikten av att utbilda ch infrmera även andra inkpplade nyckelpersner gör att vi önskar ta ett förnyat grepp på verksamhetens jämställdhetsarbete. 6.2 Utbildning av prjektledning ch samverkande aktörer Vi samarbetar med sakkunniga frskare från Institutinen för etnlgi, religinshistria ch genusvetenskap för att analysera hur väl vi är rustade för ett bra genmfört jämställdhetsarbete samt bistå ss med råd m vad sm bör förbättras ch förändras. Dessutm kmmer samma expertis infrmera såväl prjektledning samt samverkande aktörer m vikten av att hålla jämställdhetsarbetet aktuellt ch utbilda i hur detta bäst görs givet vår rganisatin ch förutsättningar R-analys För att utvärdera vår rådgivande verksamhet kmmer vi att använda ss av 4R-metden. Detta är en metd sm används för att kartlägga ch analysera en rganisatin utifrån ett jämställdhetsperspektiv ch är ett sätt att söka svar på frågrna Vem får vad ch på vilka villkr? samt Hur kan vi förbättra?. En krt beskrivning av de fyra R:en: Representatin. Hur ser könsfördelningen ut för de sm tar del av våra tjänster? Resurser. Hur fördelas resurserna mellan kvinnr ch män? Realia. Varför fördelas resurserna sm de gör? Realisera. Vad bör förändras i verksamheten för att få resurser att fördelas på ett mer jämställt sätt. Alla deltagande aktörer sm deltagit i antingen rådgivning eller prgrambaserad cachning kmmer att få svara på ett antal enkätfrågr för att fånga upp relevant infrmatin för att genmföra 4R-metden så bra sm möjligt. Resultaten från denna enkät kmmer vi att analysera halvårsvis för att fånga upp ptentiella prblem samt utfrma lämpliga åtgärder ch implementera dessa under prjektets gång. Sid 16/49

17 6.4 Mål Vårt mål med dessa insatser är att prjektdeltagare tar del av våra tjänster utifrån sina egna preferenser, förutsättningar ch kmpetens utan att vara påverkade av utifrån givna könssteretypa uppfattningar m vad man sm man eller kvinna bör eller inte bör ägna sig åt. 6.5 Plan ch genmförande En överskådlig plan för arbetet med jämställdhetsintegrering finns i aktivitetsplanen senare i rapprten. I kmpetensutvecklingen i frm av såväl rådgivning ch prgrambaserad cachning sm i övriga insatser kmmer deltagare erhålla krtare eller längre infrmatin i jämställdhetsintegrering. Inte sm enskilda seminarer eller wrkshps utan integrerat i verksamheten. Detta är enklare i rådgivning ch prgrambaserad cachning då det ges möjlighet att återkmma ch diskutera frågan tillsammans med deltagarna men även i övrig verksamhet kmmer vi belysa mrådet så att samtliga deltagare blir införstådda av vikten av en jämställdhetsintegrerad ansats i allas respektive verksamhet. Även här får vi hjälp av samma expertis för att på bästa sätt integrera jämställdhetsperspektivet i kmpetensutvecklingen. Samtliga persner i prjektledningen kmmer få utbildning inm både jämställdhetsintegrering ch tillgänglighet ch detta hppas vi medföra att såväl planering sm genmförande av verksamhetens samtliga insatser präglas av en medvetenhet ch vilja att utföra arbetet med dessa perspektiv integrerade. Infrmatin till ch utbildning av deltagande aktörer sm inte följer rådgivning eller prgrambaserad cachning sker löpande under respektive seminarie/wrkshp. 6.6 Uppföljning Under slutfasen av prjekttiden kmmer vi utföra vår sista 4R-analys ch hppas kunna med stöd av dess resultat genmföra en utvärdering av hur arbetet med jämställdhetsintegrering har gått ch vilka åtgärder sm fungerat. Blev det sm vi tänkte eller vad gjrde att vi inte nådde önskat resultat? Delvis utanför prjektet kmmer vi följa upp ch utvärdera hur man bäst msätter resultaten i SU Innvatins övriga verksamhet samt bedöma vilka nyförvärvade kunskaper vi kan sprida vidare till övriga i ch brtm innvatinssystemet. Sid 17/49

18 6.7 Tillgänglighet Genm att följa universitetets plicy kring tillgänglighet försäkrar vi ss m att ingen prjektdeltagare, eller ptentiell prjektdeltagare, diskrimineras på grund av bristande tillgänglighet. För arbetet med tillgänglighet har vi kntakt med samrdnaren för funktinshindrade på Stckhlms universitet varigenm prjektledningen får infrmatin ch utbildning i tillgänglighetsprblematiken. På så sätt ska samtliga i prjektrganisatinen få kunskap m vad sm kännetecknar en tillgänglig verksamhet syftande till att öka allas engagemang kring att hitta lösningar på eventuella prblem. Vi tar hjälp av sektinen för studentstöd för att säkerställa att vi har tillgång till lkaler ch utrustning sm krävs för att verksamheten ska vara tillgänglig för alla. Sid 18/49

19 7 Traditinella innvatinsmiljöer 7.1 Inkubatrer Inkubatrer erbjuder en dynamisk prcess för utveckling av människr, affärer ch företag. Inkubatrn bistår entreprenörer med aktiv ch anpassad managementsupprt, finansiella, tekniska ch kmmersiella nätverk samt en kreativ tillväxtmiljö med tillhörande kntrsservice. Företagsinkubatr - En tillväxtprcess för nya idéer ch företag Knceptet inkubatr kmmer ursprungligen från USA där de första inkubatrerna etablerades under 1950-talet. Syftet var att stödja entreprenöriellt inriktade akademiker vid universiteten. The Stanfrd Research Park i Kalifrnien etablerades 1951, ch 1959 startades The US Business Incubatr i Bativia, New Yrk, vilket betraktas sm födelsen för fenmenet inkubatr (företagskuvös). I slutet av 1980-talet var de cirka 100 till antalet ch idag finns över 600 amerikanska inkubatrer, antalet varierar någt berende på definitin. I Eurpa beräknas det nu finnas drygt 900 inkubatrer ch ttalt i världen uppskattningsvis De flesta, cirka 90 %, inkubatrer drivs sm nn-prfit -verksamheter ch vanligtvis i verksamhetsmässig ch gegrafisk närhet till universitet ch högsklr samt fta med kpplingar till eller rganiserad av en teknikpark/science park. I Sverige började inkubatrerna etablera sig först på 70-talet med inspiratin av den amerikanska mdellen. Man räknar idag med att det finns drygt 70 inkubatrer i Sverige. Idag är inkubatrer en naturlig del vid många internatinella universitet. Att "försättas i kuvös" ger möjlighet till att skapa en gynnsam miljö för utveckling. Det betyder ckså att ge frm ch substans till någt. En inkubatr strävar efter att ge struktur ch trvärdighet till framväxande prjekt eller nystartade företag. Genm att förse entreprenörer med service ch stöd sm kmpletterar ch utvecklar deras naturliga talang maximerar inkubatrn ptentialen av entreprenöriell begåvning. Att "föda fram" nya företag genm inkubatrer är en prcess sm strävar efter att påskynda företagstillväxt ch förse dem med innvativa metder till eknmisk utveckling. Sålunda kan inkubatrn vara en viktig länk mellan entreprenörer ch kmmersialisering av en prdukt eller tjänst. En företagsinkubatr är designad att stödja en entreprenör eller ett team i dennes utveckling av affärskunnande i en miljö sm främjar företagsutveckling. Även m inkubatrer varierar i mfattning angående erbjuden assistans, finns det några allmänna beståndsdelar sm bör ingå i en Sid 19/49

20 inkubatrs kncept. Sammantaget stödjer en inkubatr unga företag att förbereda sig för att klara de hinder sm fta ligger till grund för misslyckanden, utveckla entreprenörens förmåga att driva ett företag samt att fungera sm guide till extern finansiering. Inkubatrn kan vara ett verktyg att skapa nya starka företag sm utvecklar nya idéer ch ny teknlgi. Det medför att den kan bidra till att skapa nya jbb, verka sm grund för företag sm befinner sig i branscher med hög tillväxt vilket i framtiden genererar arbetstillfällen ch välfärd. 7.2 Definitiner Den internatinella inkubatrrganisatinen NBIA Nrth American Business Incubatr Assciatin har följande krta definitin av en inkubatr: En inkubatr är ett utvecklingsverktyg för att starta företag ch få dem att växa Swedish Incubatrs and Science Parks, SiSP, den svenska branschföreningen för inkubatrer ch teknikparker, har fastställt följande definitin: En företagsinkubatr består av ett inkubatinsprgram samt en fysisk miljö Ett inkubatinsprgram är en eknmisk ch scial prcess designad för att rådge ptentiella nya företag ch, genm ett mfattande affärsstöttande prgram, hjälpa dem att etablera sig ch accelerera deras tillväxt ch framgång I anskaffandet av finansiering för tillväxt adderar företagsinkubatrn värde genm att erbjuda en fysisk miljö bestående av en hyreslkal med flexibla hyrr i tillhörande fastighet Huvudmålet är att prducera framgångsrika företag sm lämnar företagsinkubatrn vid rätt tidpunkt, finansiellt berende ch självständiga. Dessa företag skapar jbb, vitaliserar nätverk, kmmersialiserar nya teknlgier ch skapar välstånd på lkal ch natinell nivå Vidare anger SiSP följande sm en inkubatrs framgångsfaktrer: Management sm utvecklar ch samlar affärs-, marknadsförings- ch management-resurser ch nätverk anpassade till klienternas behv Delad service, utbildning, teknisk supprt ch utrustning Urval av klienter ch en accelererad prcess i vilken företagen blir mer ch mer berende ch framsteg mt utexaminering görs Sid 20/49

21 7.3 Vad gör en inkubatr? Syftet med inkubatrn är att bra affärskncept med ptential snabbare ska nå ut på marknaden, risken för misslyckanden minskas ch tillväxten accelereras. Huvudmålet för en inkubatr är således att prducera företag sm är livskraftiga då de gör exit från inkubatrn, vilket vanligtvis sker inm tre år. Inkubatrer bidrar följaktligen till ökad kmmersialisering av teknlgier, skapandet av nya arbetstillfällen ch en stärkt lkal ch natinell eknmi. En inkubatr erbjuder idébärare ch entreprenörer stöd för affärsidéutveckling, innvatinsutveckling, företagsetablering ch internatinalisering. Detta uppnås genm ett beprövat arbetssätt där entreprenörer förses med affärsutvecklingsexpertis, nätverk, utrustning ch fta kntrsmiljöer, sm är nödvändiga för att utveckla en affärsidé/innvatin till ett bärkraftigt företag. En viktig aspekt är ckså att inkubatrn tjänar sm mötesplats för ch ckså fta aktivt sammanför idébärare ch entreprenörer, näringsliv ch högskla, uppstartsföretag ch riskkapital m.m. En inkubatrs verksamhet är besläktad med både riskkapitalblagens arbetssätt liksm med strföretags crprate venturing-avdelningar, dvs. företagsinterna centra för utveckling av avknppningsidéer, i avseendet att aktivt stödja kmmersialisering av innvatiner ch företagsutveckling. I USA är det ckså vanligare att riskkapitalblag ch knsultfirmr driver eller stödjer inkubatrer för att utveckla sina egna innehav. Med högsklenära inkubatrer är fta syftet att stödja entreprenörskap ch innvatin vid lärsätet, både bland studenter, anställda ch inm frskning ch samverkan. 7.4 Bevisad effekt till begränsad kstnad Enligt en amerikansk studie (Impact f Incubatr Investment s study, NBIA), lyckades i USA så många sm 87 prcent av de företag sm km från inkubatrer att leva vidare med sin verksamhet. Erfarenheter i Sverige visar liknande resultat. En eurpeisk studie (Technlgy Incubatrs Nurturing Small Firms, Crdis) menar att inkubatrer idag utgör en viktig del av ett samhälles affärsutveckling ch att år 2010 ska de eurpeiska inkubatrerna ha skapat cirka en miljn uthålliga högkvalificerade arbetstillfällen ch ckså ha bidragit till Eurpas sammantagna innvatinskapacitet. Studien visar ckså att nya inkubatrer vanligtvis etableras av universitet, då ftast med en str del ffentlig finansiering, sm bland annat ser dem sm ideala verktyg för att kmmersialisera lyckade Sid 21/49

22 frskningsresultat/-avknppningar. Eurpeiska inkubatrer är ckså fta väl integrerade med reginala utvecklingsstrategier samtidigt sm de fta erbjuder entreprenörskapsträning av hög internatinell klass. Överlevnadsgraden bland företagen med ursprung i inkubatrer var i Crdis eurpeiska studie 85 % till skillnad från företag i allmänhet, startade utanför inkubatrer, sm var på %. Genmsnittskstnaden för varje skapat arbetstillfälle i de eurpeiska inkubatrerna var eur vilket är relativt lågt jämfört med andra ffentliga satsningar. Liknande erfarenheter finns i Sverige bland flera högsklenära inkubatrer samt på ackumulerad natinell nivå. I Sverige har statliga Innvatinsbrn analyserat att varje statlig krna satsad på inkubatrer ger 8 krnr tillbaka. Erfarenheter från svenska inkubatrer indikerar en årlig kstnad per inkubatrsföretag på cirka 200 till 500 ksek, förenklat uttryckt att ju högre teknikinnehåll ch ju mer spetsbetnat företaget är dest högre kstnad vilket mtiveras med att dessa företag ckså har större tillväxtptential. Det berr naturligtvis på att den typen av uppstartsblag kräver mer tid ch insatser för att nå ut marknaden. Med kstnad menas här inkubatrns ttala kstnad (lkalkstnad, löner ch ersättning till affärscacherna, utbildningsprgram sv.) fördelat på antalet företag inm inkubatrn. För aktiviteter i tidigare skeenden, innan inkubatrsnivån dvs. då idéer knkretiserats i företagsstarter, såsm inspirativa ch attitydstimulerande respektive uppsökande verksamhet innefattas inte i denna kstnad ch är svårare att mäta. Gällande en breddansats riktad till högsklestudenter kan det indikativt sägas att varje startat företag kstar cirka 50 ksek, från uppsökande verksamhet fram till start av företag. Ett sådant företag kan innebära mer än ett arbetstillfälle. Den vanligaste benämningen på denna typ av verksamhet är i Sverige är inkubatr eller förinkubatr (vid cirka 30 universitet ch högsklr) men även begreppen Starthus eller Drivhus (tillsammans cirka 15 universitet ch högsklr) används. Jämte själva företagsstarterna uppstår flera psitiva ch långsiktiga effekter, studenter tränas i entreprenörskap ch idéutveckling ch har sannlikt en högre benägenhet att i framtiden starta företag. Sammanfattningsvis är alltså en inkubatr en aktör sm har kmpetens sm behövs för att underlätta kmmersialisering av frskningsresultat ch sm kan stärka samverkan mellan högskla, näringsliv ch riskkapital. I en inkubatr samlas entreprenörskap, affärskmpetens ch inte minst kunskap m frskningssystemen. Vinnva anser i VINNFORSK, rapprt från 2003 Sid 22/49

23 m förbättrad kmmersialisering på frskningsinvesteringar vid UH, att inkubatrer är mycket viktiga ingredienser för att stärka en högsklas innvatinssystem. 7.5 Stckhlms eksystem av innvatinsaktörer Innvatinssystemet i Stckhlm är kmplext i strt väl fungerande - ch det finns många lika verksamheter sm SU Innvatin interagerar med. Eftersm SU Innvatins existerande verksamhet har Stckhlms universitet sm primär målgrupp, ch ckså har ett tjänstefkus är den inte bara ännu en inkubatr. Ansatsen har istället varit att hitta psitinering ch samarbetsmöjligheter med övriga aktörer. En kartläggning av de inkubatrer ch entreprenörsverksamheter sm finns i reginen visar att många är kpplade till ett lärsäte med krav på kppling mt detta vid antagning av ch stöd för idéer ch/eller nischade mt en specifik bransch, har ett strt prduktfkus ch deras tjänsteutbud mfattar de vanliga utbudet när det gäller hjälp med nyhetsgranskning, patent, affärsplan etc. Inget existerande innvatinstödsystem är utfrmat för att bemöta sciala affärsidéers specifika behv. STING Stckhlm Innvatin & Grwth STINGSs visin är att vara en supprtmiljö i världsklass ch det självklara valet för blivande entreprenörer ch avknppningar i Stckhlm inm ICTsektrn. De jbbar enligt en väl definierad prcess ch ställer mycket höga krav på att de antagna företagen är inm ICT-sektrn samt att företagen har internatinell tillväxtptential. De har ett väl beprövat ch heltäckande spetskncept med bra lkaler, läge, partners, prfessinella ch erfarna cacher, tjänsteutbud, egen ängelfnd s v. KTH Innvatin KTH Innvatins målsättning är att prfilera sig sm det självklara valet för studenter ch frskare på KTH med innvatinsfrågr. De erbjuder djupare rådgivning med specialister inm bland annat juridik, däremt bygger de inte upp egen specialistkmpetens utan samverkar med andra. Inm KTH finns ckså inkubatrverksamhet sm baseras på Stckhlm Innvatin & Grwths kncept. Sid 23/49

24 SSE Business Lab SSE Business Lab på Handelshögsklan har sm verksamhetsidé att utbilda ch utveckla framtidens entreprenörer, med kppling till Handelshögsklan, ch effektivisera ledtiderna i samband med företagsstarten. Deras kncept är att under 6-8 månader erbjuda ett första kntr ch ge företagen det stöd de behöver för att utvecklas till bärkraftiga verksamheter. KIAB Karlinska Invest KIAB ger frskare på Karlinska Institutet möjligheten att utveckla sina frskningsresultat mt ny medicinska prdukter utan att behöva ge upp sin akademiska karriär. Med varje frskningsresultats unika förutsättningar sm utgångspunkt skapar Karlinska Innvatins strategier för att finna det mest effektiva angreppssättet för att åstadkmma nya medicinska applikatiner inm Life Science. De har ett mycket klart upplägg sm i krthet bygger på att lvande frskning tas m hand av KIAB, frskaren kmpletteras med ett team, där erfarna entreprenörer handplckas ur nätverket, finansieras upp genm egen fnd (man administrerar två stra aktiva fnder) - ch kntakter etableras mt kunder/partners/tagare. SSES Stckhlm Schl f Entrepreneurship SSES är ett partnerskap mellan KTH, KI, Handelshögsklan, Knstfack ch Stckhlms universitet. De driver utbildningar inm entreprenörskap, ch initierar samt samarbetar kring ett strt antal aktiviteter runt detta. De har dck ingen egen inkubatr, varför de aktivt ch knkret försöker samarbeta med de övriga inkubatrerna med målgruppen studenter. entreprenörer inm upplevelseindustrin i Stckhlmsreginen. Idélab Idélab drivs sm ett prjekt inm Mälardalens högskla i både Eskilstuna ch Västerås. Verksamheten ingår i Innvatinsbrns upptagningsmråde varför den beskrivs här. Idélab är en föregångare när det gäller att jbba med kreativitets- ch inspiratinsaktiviteter ch har ckså gett många studenter möjlighet att testa på eget företagande genm sitt kncept för-grddar. Denna del är mer öppen än en traditinell förinkubatr ch ger studenterna möjlighet att testa sin affärsidé under en krtare tidsperid innan de kvalificeras in i förinkubatrn. Sid 24/49

25 Playing fr Change Playing fr Change är en kmmersiell inkubatr för sciala entreprenörer sm drivs av Kinneviksfären. Playing fr Change stödjer sciala entreprenörer sm ser möjligheter där andra ser prblem ch sm gör livet bättre för barn ch unga. Playing fr Change bidrar med pengar, näringslivserfarenheter, mediautrymme, marknadsföring ch kntakter i Kinneviksfären. Entreprenörerna bidrar med sin initiativkraft ch en idé sm kan förändra världen. Mötesplatser, öppna kntr, t ex Entreprenörskyrkan ch the Hub Det finns i Stckhlm ett antal öppna kntrsmiljöer där företag av lika slag kan hyra in sig på plats under krtare eller längre tid. En del av dessa har en ambitin ch har lyckats med att samla sciala entreprenörer hs sig. Sid 25/49

26 8 8.1 Målgrupper Exempel på tänkta prjektdeltagare: 1.) Individer sm på sin arbetsplats eller i den rganisatin de verkar visar intresse för sciala innvatiner men där det är klart hur individen går vidare för att förverkliga detta. 2.) Individer inm en arbetsplats eller rganisatin sm en del av sin verksamhetsutveckling identifierar sciala innvatiner sm ett önskvärt kmplement eller alternativ till existerande verksamhet 3.) Egna företagare sm identifierat prjekt inm scial innvatin sm ett kmplement eller alternativ till existerande verksamhet. Individerna van kan vara både anställda ch persner på ledande befattningar. 4.) Eftersm centret verkar ch är kända på Stckhlms universitet ch övriga lärsäten i stckhlmsreginen ser vi att prjektdeltagare kan hämtas från denna sfär, givet att de är anställda, egna företagare eller på väg att starta en egen verksamhet. Prjektdeltagare kan även nå ss via andra företag eller rganisatiner såsm Almi/Innvatin Stckhlm, Venture Cup, IFS, Cnnect, Cmpanin, Skyddsvärnet m.fl. Även från ffentlig sektr kmmer prjektdeltagare rekryteras. Tänkta mttagare ch användare av prjektresultaten: utöver de direkta prjektdeltagarna mfattar mttagare ch användare av prjektresultaten samtliga samverkanspartners men även det vidare samhället. Sm vi beskriver i syftet ämnar vi sprida prjektresultaten till exempel till andra innvatinsmiljöer ch frskning. Grupperna van påverkas av prjektresultaten på lika sätt. De av våra samverkanspartners sm har egen rådgivning mt sciala innvatörer kmmer kunna dra direkt praktisk nytta av de verktyg ch prcesser vi utvecklar. Andra pininsbildande parter kmmer kunna använda resultaten i sitt eget kmmunikativa arbete ch förhppningen är förstås att detta ska bidra till generellt bättre förståelse för scial innvatin ch scialt entreprenörskap. Sid 26/49

27 8.2 Föreslagna aktiviteter/insatser Olika typer av stöd Rådgivning Prgram Alla Individuellt Rådgivning X Cachning X Gruppmentr X Specialist X Kisk X X X IIP X X Utbildning Kurser X X Föreläsningar X X X Handböcker X X X Träning Wrk-shps Praktik X X Klumnerna i bilden representerar lika steg i centrets verksamhet (jfr i bild i 7.3), Rådgivning sm är ett första steg för de sm söker till centret, Prgram är den prgrambaserade cachningen sm man ansöker ch kan bli antagen till. Alla är erbjudandet mt allmänheten. Raderna i bilden är lika aktiviteter vilka beskrivs nedan. Ett X innebär att den aktiviteten erbjuds i det steget. I figuren avses med alla breda inbjudningar till stra grupper, i bland utan anmälning för att delta. Prgram är de sm deltar i prgrambaserade cachning. Med rådgivning avses de sm är med i rådgivningsfasen, ch därmed en deltagande aktör. Sid 27/49

28 8.3 Prcesser Geff Mulgan har beskrivit utvecklingen av sciala innvatiner i en spiral med sex lika steg, där centrets fkus kmmer ligga på de första stegen. 1 Prmpts, inspiratins and diagnses. Här finns allt sm visare på behvet av sciala innvatiner, inspiratinen att skapa någt, ställandet av frågrna, hitta rötterna ch inte bara se symptmen 2 Prpsals and ideas Idégenerering. Här kan metder ch prcesser bidra, lika kreativa övningar ch temafrågeställningar kan bidra till att generera idéer. 3 Prttyper and pilts Sid 28/49

29 Handlar m att testa idéer i praktiken, invlvera intressenter, lyckas ch misslyckas i iterativa steg. Hitta nyckeltal ch metriker för att mäta framgång 4. Sustaining Idén används, långsiktig finansiering säkras. Förmågan att förändra bevisas ch dkumenteras. 5. Scaling and diffusin Idén sprids ch används, spridning kan vara såväl gegrafiskt sm till andra mråden med liknande egenskaper. 6. Systematic Change Det yttersta målet för sciala innvatiner. Här får idén strt genmslag ch skapar lågsiktig verkligt avgörande förändring kmmer att arbeta inm faserna 1, 2 ch 3 eventuellt i någt enstaka fall i fas 4. Arbetet i centret består av fyra stycken huvudprcesser: Inspiratin, Rådgivning, Prgrambaserad Cachning ch Seminarier. Sid 29/49

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 1 Ulrik Brandén Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 Bakgrund NyföretagarCentrum är Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag. NyföretagarCentrum Sverige är en stiftelse

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

INSPIRATIONSEVENTET I AULA MAGNA

INSPIRATIONSEVENTET I AULA MAGNA INSPIRATIONSEVENTET I AULA MAGNA NIKLAS ADALBERTH - KLARNA DANIEL DABOCZY FUNDED BY ME VERONICA HEDENMARK VH ASSISTANS AFFÄRSIDÉTÄVLING www.innvatin.su.se/ide Fina priser: 10 000 krnr + gratis kntrsplats

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Diarienummer 003-2012-2073

Diarienummer 003-2012-2073 1(14) ANKOM Datum 2013 01 02 Diarienummer 003-2012-2073 2013-01- O 3... TILLVÄXT VERKET- 1ft! 31/1 Dnr ;? fl!; fr REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING r / b Att: Britt Wennerström Bx 255 55114 Jönköping II 1/ tf

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2014... 5 Pririterade frågr 2014... 6 Tillväxt... 6 Inre marknad ch

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie Referens Ola Olssn ~'&.,~, Datum Beteckning R 13014 1 (4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Den första ingenjören (DFI)

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

TILLVÄXT. Underlag för projektbeslut- WBS Women Business School

TILLVÄXT. Underlag för projektbeslut- WBS Women Business School ~'& " ~ JÖNKÖPINGS LÄN 2014-02-14 STÄRKER (J z r;~ " ;~~~~;, l} r; nr &al sidr ~--. e_ ---1-- --1(3)- Underlag för prjektbeslut- WBS Wmen Business Schl l. Förslag till beslut Reginfrbundets arbetsutsktt

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp

Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsforums Mandatgrupp Datum: 2013-06-16 Rev: 2014-06-25 Mötesanteckningar tredje mötet med Bredbandsfrums Mandatgrupp Deltagare: Eva-Marie Marklund Christel Gustafssn Jakim Hlback Gabriella Uhrdin Mikael Sleman Åsa Möller Helena

Läs mer

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård

Nya vårdformer för patienter med allvarliga självskadebeteenden och allra störst behov av heldygnsvård Nya vårdfrmer för patienter med allvarliga självskadebeteenden ch allra störst behv av heldygnsvård Dkumentatin från natinell ledningsknferens den 7:e maj 2014 Uppföljningsknferens planerad till 14 ktber

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014

Verksamhetsberättelse 2014 Verksamhetsberättelse 2014 Inledning Organisatinen har under året bytt namn ch fått ny lgtype samt grafisk prfil. Året har präglats av läsfrämjandefrågan sm lyfts av Kulturrådet ch både hörts ch synts

Läs mer

Verksamhetsplan Personalenheten 2014-2015

Verksamhetsplan Personalenheten 2014-2015 2014-02-06 Verksamhetsplan Persnalenheten 2014-2015 Yvnne Anderssn Persnalenheten Innehåll 1 Sammanfattning av verksamhetsplanering... 3 2 Persnalenheten... 3 2.1 Uppdrag ch verksamhetsidé... 4 2.2 Hur

Läs mer

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010

ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 ÅRSRAPPORT AVSEENDE ÅR 2010 SAMORDNINGSFÖRBUNDET MÖLNDAL PARTILLE HÄRRYDA LERUM ALINGSÅS Finansiell samrdning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Sida 1 av 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD

PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenborg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD PROJEKTBESKRIVNING Versin 1 (8) 2011-02-21 1.0 Sven Teglund/Annika Stävenbrg PROJEKTPLAN SAMVERKAN MOT VÅLD Bakgrund I Nrrbtten finns sedan 2000 en samverkansgrupp för myndighetssamverkan kring kvinnr

Läs mer

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli 2010. Empiricus utvärdering ab Juni 2010

LYSA-projektet. Sammandrag av utvärdering. Juni 2008 juli 2010. Empiricus utvärdering ab Juni 2010 Empiricus utvärdering ab Juni 2010 Sammandrag av utvärdering LYSA-prjektet Livskmpetens ch Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete Juni 2008 juli 2010 Livskmpetens ch Yrkesutbildning I Samverkan för Arbete

Läs mer

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Nytt

~'& 9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Nytt Referens Mikael Gustafssn ~'& 9~, JÖNKÖPING$ LÄN Beteckning R26113 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Gröna näringars kluster Etapp l Pr j ektägare: Lantbrukarnas Eknmi AB År ch månad

Läs mer

Utanför upptrampade stigar

Utanför upptrampade stigar FU rapprt 2010:6 FU Välfärd Arbetsrapprt 2010:4 Utanför upptrampade stigar Utvärdering av prjektet En studie av förebyggande hembesök hs äldre i Gävlebrg Anhörigstödjare på sjukhuset i Gävle ett samarbete

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad

Läs mer

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER

SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER SAMVERKAN, ÖPPNA LOKALA BREDBANDSNÄT OCH PRISVÄRDA TJÄNSTER Rapprt framtagen inm ramen för trepartsöverenskmmelsen mellan Hyresgästernas riksförbund, Fastighetsägarna ch SABO 2 Innehållsförteckning Sida

Läs mer

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?

APRIL 2012. Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen? APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för

Läs mer

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015

Verksamhetsplan Södra förskolområdet 2014-2015 Verksamhetsplan Södra försklmrådet 2014-2015 Innehåll 1 Södra försklmrådet, Avesta kmmun... 3 1.1 Vår rganisatin... 3 1.2 Inledning... 3 2 Styrdkument... 4 3 Södra försklmrådets pririterade utvecklingsmråden,

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

.,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Science Park Jönköping AB 2015-01 2016-12. Nytt

.,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING$ LÄN. Science Park Jönköping AB 2015-01 2016-12. Nytt Referens.,~, Mikael Gustafssn ~~ JÖNKÖPING$ LÄN Datum Beteckning R5514 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: P rjektägare: År ch m ånad för prjektstart: År ch månad lör prjektavslut: Status: l Tidigare

Läs mer

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun

Undersökning av seniorers informationsbehov Sundsvalls kommun Undersökning av senirers infrmatinsbehv Sundsvalls kmmun Impera kmmunikatin AB Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metd ch genmförande... 3 Målgrupp ch Svarsfrekvens... 3 Brtfallsredvisning...

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Kunskapsskolan Borås läsåret 13 14 Likabehandlingsplan ch årlig plan mt kränkande behandling för Kunskapssklan Brås läsåret 13 14 1. Syftet med likabehandlingsarbetet på sklan: Att främja elevernas rättigheter ch att mtverka diskriminering

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

~'& .,~., REGIONFÖRBUNDET nj / ~l Antal sidor JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) Gröna jobb i sociala företag. Tranås kommun 201402 201407 Nytt

~'& .,~., REGIONFÖRBUNDET nj / ~l Antal sidor JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) Gröna jobb i sociala företag. Tranås kommun 201402 201407 Nytt Referens Annelie Svenningssn Rydell ~'&.,~., 20140129 Beteckning R26413 nj / ~l JÖNKÖ~INGSLÄN.tr~/~---1(2) ~ ljnntil pr(j;fhf 1 Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjelitägare: År ch månad för prjektstart:

Läs mer

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv

Utvärdering av Pilotprojektet Bärkraft intensiv Utvärdering av Piltprjektet Bärkraft intensiv Sammanfattning Piltprjektet Bärkraft intensiv har genmförts inm ramen för prjektet Förnybar energi från de gröna näringarna för att testa hur LRF genm ett

Läs mer

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser

KomBas-projektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 2007 inom ramen för Miltonprojektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnoser KmBas-prjektet: Uppföljning av MI-utbildningarna hösten 27 inm ramen för Miltnprjektet Integrerad Psykiatri DubbelDiagnser Ll Lebedinski 21-4-8 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metd ch material...

Läs mer

Att ge till ideella organisationer

Att ge till ideella organisationer Att ge till ideella rganisatiner En diskussin m givarens intressentrelatin med Djurens Rätt Martin Dahl & Axel Hult Ämne: Företagseknmi C Ventilerad HT 2012 Handledare: Virpi Havila Företagseknmiska Institutinen

Läs mer

Forskningsstrategi 2015 och framåt

Forskningsstrategi 2015 och framåt Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: 2015-03-17 Dnr: 2015/86-1.1 Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför

Läs mer

KONSTPROGRAM HUS 511/001 Campus US Projnr: 70001366 Delprojektnr. konst: 70002210

KONSTPROGRAM HUS 511/001 Campus US Projnr: 70001366 Delprojektnr. konst: 70002210 1 /001 Campus US Prjnr: 70001366 Delprjektnr. knst: 70002210 Landstinget Östergötland Övergripande tema: Tydlighet, campuskänsla, stadsmässighet Innehåll: Övergripande knstprgram 2012-2015 Knst i samtidens

Läs mer

Verksamhetsplan år 2014-2015 Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholms län

Verksamhetsplan år 2014-2015 Bröstcancerföreningen Amazona i Stockholms län Bröstcancerföreningen Amazna i Stckhlms län Krtfattad beskrivning av föreningens verksamhet: Bröstcancerföreningen (BCF) Amazna i Stckhlms län bildades år 1978. Vi ingår i BRO sm är Bröstcancerföreningarnas

Läs mer

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)

Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19) Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef 072-713 21 03 magnus.hjrt@uhr.se YTTRANDE Diarienummer 1.2.3-3182-2013 Datum 2014-08-22 Pstadress Bx 45093 104 30 Stckhlm Besöksadress Wallingatan 2

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet

Patientnärmre vård Framtidens vård. En rapport från Memeologen om ett systematiskt förändringsarbete med fokus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete med fkus på mötet Patientnärmre vård Framtidens vård En rapprt från Memelgen m ett systematiskt förändringsarbete

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten

Främjande av psykisk hälsa hos barn och unga i Norrbotten Främjande av psykisk hälsa hs barn ch unga i Nrrbtten Bakgrund Ungdmarnas psykiska hälsa har lyfts fram alltmer de senaste åren, eftersm det har blivit allt mer vanligt att unga känner sig nedstämda, rliga,

Läs mer

H&M anser att det är mer ansvarsfullt och långsiktigt hållbart att arbeta för att samtliga arbetare inom hela textilindustrin får högre löner.

H&M anser att det är mer ansvarsfullt och långsiktigt hållbart att arbeta för att samtliga arbetare inom hela textilindustrin får högre löner. Stckhlm 22 nvember 2012 Infrmatin från H&M till Kalla Fakta Vi har tidigare skickat över infrmatin till er m hur H&M aktivt arbetar med lönefrågan hs våra leverantörer samt m vårt hållbarhetsarbete. Nedan

Läs mer

Lägesrapport från Smålands Shanghaikontor juni till september 2013

Lägesrapport från Smålands Shanghaikontor juni till september 2013 Lägesrapprt från Smålands Shanghaikntr juni till september 2013 2013-10-08 After ett längre smmaruppehåll är vi nu tillbaka med lägesrapprter från Smålands Shanghaikntr. Uppehållet betyder inte att månaderna

Läs mer

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?

Anvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

Samordning av varselinsatser i Värmland

Samordning av varselinsatser i Värmland Regeringskansliet Näringsdepartementet Statssekreterare Jöran Hägglund 103 33 STOCKHOLM Samrdning av varselinsatser i Värmland Karlstad 2008-11-27 Eva Erikssn Landshövding Tmas Riste Reginråd 1 (4) Karlstad

Läs mer

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten

Guide för hur bildar man en kaninhoppningsklubb ansluten till SKHRF. Även innehållande kunskap om hur man håller möten Guide för hur bildar man en kaninhppningsklubb ansluten till SKHRF Även innehållande kunskap m hur man håller möten 1 2012-12-27 Hur man bildar en kaninhppningsklubb ch sedan ansluter den till förbundet

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Leverantörsbetalningar

Leverantörsbetalningar Varje år betalar Sveriges 290 kmmuner felaktigt ut hundratals miljner krnr i egentliga eller felaktiga transaktiner. Med några enkla åtgärder skulle en str del av dessa kunna undvikas! Dkumentet avser

Läs mer

.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Gnosjöregionens Näringslivsråd Gislaveds Näringsliv AB 2014-03 2016-02 Nytt

.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Gnosjöregionens Näringslivsråd Gislaveds Näringsliv AB 2014-03 2016-02 Nytt Referens Mikael Gustafssn.... ~,.. ;~ REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Beteckning R18713 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Genusvägar till jämställdhet

Genusvägar till jämställdhet Olika men ändå lika UTGIVEN AV BAOs OCH FINANSFÖRBUNDETS CENTRALA JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSKOMMITTÉ Nr 1 2012 Till vänster kmmitténs rdförande Ing-Marie Frithif. Från Hälsinglands Sparbank kmmer Marita

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge

Instruktioner för mappning av individer till NY-läge PM 01-0-5 Genmförandekmmittén för nya Plismyndigheten Ju 01:16 ORG-1 Instruktiner NY-läge Instruktiner för mappning av individer till NY-läge Intrduktin Inm ramen för prjekt ORG-1 har ett förslag till

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet

Risk- och sårbarhetsanalys av SUNET Box för Karolinska Institutet Risk- ch sårbarhetsanalys av SUNET Bx för Karlinska Institutet 2015-01-19 Dnr: 1-35/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund. 4 3. Nuläge..... 4 4. SUNET Bx i krthet... 5 5. Juridiska aspekter.

Läs mer

Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning

Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning Elektrnisk förvaltning sm idé, praktik ch Granskning av praktiska exempel en interaktiv övning IT ch management, åk 1 Agenda Inresetillstånd Verksamt Min pensin Kmmuner Karin Axelssn & Anders Perssn IEI/LiU

Läs mer

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014

Delrapport 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Delrapprt 1 Landsbygd i centrum Juni 2014 Landsbygd i centrum Beskrivning ur handlingsplan. Prjektet Landsbygd i centrum(lic) ska Utvecklingsenheten tillsammans med de 6 LUPbygderna genmföra åtgärder ch

Läs mer

Auktorisation och grupphantering Fas II - Projektplan

Auktorisation och grupphantering Fas II - Projektplan Auktrisatin ch grupphantering Fas II Prjektplan Innehåll Bakgrund... 3 Kppling till andra prjekt ch verksamheter... 3 Mål... 3 Prjektmål... 3 Effektmål... 3 Organisatin... 4 Budget... 4 Prjektaktiviteter...

Läs mer

Jönköpings kommun. Granskning av kostnadseffektiviteten inom kommunikations- och marknadsföringsområdet

Jönköpings kommun. Granskning av kostnadseffektiviteten inom kommunikations- och marknadsföringsområdet Genmförd på uppdrag av revisrerna Januari 2010 Jönköpings kmmun Granskning av kstnadseffektiviteten inm kmmunikatins- ch marknadsföringsmrådet Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013

Kvalitetsredovisning CVL Centrum för vuxnas lärande Perioden augusti 2012-juni 2013 Kvalitetsredvisning CVL Centrum för vuxnas lärande Periden augusti 2012-juni 2013 2013-06-25 Innehåll 1. Organisatin 4 1.1 Beskrivning av rganisatinen... 4 1.2 Sklledning... 4 1.3 Administratin ch vägledning...

Läs mer

HimlaNytt Nr.1 Februari 2013. Olofström Årets kulturkommun. Hästgårdar vid Rosenfors. Hemsjukvården numera i kommunal regi

HimlaNytt Nr.1 Februari 2013. Olofström Årets kulturkommun. Hästgårdar vid Rosenfors. Hemsjukvården numera i kommunal regi HimlaNytt Nr.1 Februari 2013 Olfström Årets kulturkmmun 2013 Hästgårdar vid Rsenfrs Hemsjukvården numera i kmmunal regi Om HimlaNytt Ansvarig utgivare: Iréne Rbertssn, kmmunchef Redaktin: Linda Rydkvist,

Läs mer

Gemensamt bolag för drift av verksamheten inom Eskilstuna Energi och Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB. Arbetsgruppens rapport 2012-11-13

Gemensamt bolag för drift av verksamheten inom Eskilstuna Energi och Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB. Arbetsgruppens rapport 2012-11-13 Gemensamt blag för drift av verksamheten inm Eskilstuna Energi ch Miljö AB samt SEVAB Strängnäs Energi AB Arbetsgruppens rapprt 2012-11-13 0 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch förslag sid 2 2 Bakgrund

Läs mer

Ett mentorskapsprogram för kvinnliga ledare inom IT- och telekom

Ett mentorskapsprogram för kvinnliga ledare inom IT- och telekom DATUM RAPPORTNUMMER 2007-06-28 PTS-ER_2007:21 ISSN 1650-9862 Ett mentrskapsprgram för kvinnliga ledare inm IT- ch telekm Uppföljning av piltprjektet Wmentr uppföljning av piltprjektet Förrd Regeringen

Läs mer

Hierarkiernas död och nätverkens födelse

Hierarkiernas död och nätverkens födelse ~ :l.... > :ra...::.::: FRANCIS FUKUYAMA HAR TÄNKT TilliGN Hierarkiernas död ch nätverkens födelse Infrmatinsflödet ändrar förutsättningarna för att rganisera eknmi ch plitik. Auktritärt styre ch frmella

Läs mer

Allmänna bestämmelser för Certifiering

Allmänna bestämmelser för Certifiering [2012] Allmänna bestämmelser för Certifiering AB ÅKERIKONSULT AB Åkeriknsult INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Inledning... 4 Sveriges Åkeriföretag - Revisinsråd... 4 Kvalitets-/miljö-/arbetsmiljö-ch trafiksäkerhetscertifikat...

Läs mer

Studenter om studier på distans

Studenter om studier på distans Studenter m studier på distans Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2012 Lars Haglund & Lena E. Jhanssn Lärstöd Karlstad University Studies 2013:37 Studenter m studier på distans Resultat

Läs mer