Social universitet. Förstudierapport. 21 juni SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Social Innovation@Stockholms universitet. Förstudierapport. 21 juni 2011 2010-3010052 SU INNOVATION AB. Thomas Arctædius, Ulf Eriksson, David Lundborg"

Transkript

1 Scial universitet Förstudierapprt 21 juni SU INNOVATION AB Thmas Arctædius, Ulf Erikssn, David Lundbrg

2 1 Förrd SU Innvatin AB fick i nvember 2010 finansiering från ESF-rådet för att genmföra en förstudie kring ett innvatinsstöd för sciala innvatiner. Denna förstudierapprt beskriver ett helt nytt center, i rapprten kallat för sciala innvatiner ch entreprenörskap vid Stckhlms universitet. Centret är tänkt att stimulera till ch stödja utvecklingen av sciala innvatiner ch företag i Stckhlms län ch Mälardalen. Förstudien bygger på de erfarenheter sm gjrts vid Stckhlms universitet ch samtal, litteraturstudier, internatinella studiebesök ch ett strt antal wrkshps. Många persner ch rganstatiner har medverkat till förstudien ch bidragit med tid, erfarenheter ch kunskaper. Utan det stra intresset ch engagemanget hs våra partners i prjektet hade förstudien inte kunna genmföras. Förstudierapprtern har skrivits av en prjektgrupp bestående av Thmas Arctædius, Ulf Erikssn ch David Lundbrg. Författarna vill tacka medverkande experter, frskare ch entreprenörer för visat engagemang vid intervjuer ch wrkshps. Stckhlm 21 juni 2011 Thmas Arctædius, Ulf Erikssn ch David Lundbrg Sid 2/49

3 Innehållsförteckning 1 Förrd Sammanfattning Syfte ch Visin Unika framgångsfaktrer Bakgrund Definitiner Typer av sciala innvatiner Centrets syn på sciala innvatiner Förstudien Syfte Inriktning Prblemmråde ch kärnpunkter Bemanning ch rganisatin av förstudien Stckhlms universitet ch SU Innvatin Jämställdhet ch tillgänglighet Bakgrund Utbildning av prjektledning ch samverkande aktörer R-analys Mål Plan ch genmförande Uppföljning Tillgänglighet Traditinella innvatinsmiljöer Inkubatrer Definitiner Vad gör en inkubatr? Bevisad effekt till begränsad kstnad Stckhlms eksystem av innvatinsaktörer Målgrupper Föreslagna aktiviteter/insatser Prcesser Verktyg Bemanning Lkaler Styrning Finansiering av centret Mål ch aktiviteter Sid 3/49

4 9.1 Mål den 30 april Aktiviteter Partners Nyttjarpartners/Deltagande aktörer Inflödespartners Kmpetenspartners Internatinella partners Övriga möjligheter Läsa vidare Sid 4/49

5 2 Sammanfattning Centret baseras på en traditinell inkubatrsmdell kmbinerat med inslag unika för sciala innvatiner. En viktig grund för arbetet inm centret är att fkusera på entreprenörerna ch deras utveckling snarare än att försöka hitta ch utveckla några specifika idéer med str ptential. Centret kmmer att arbeta med kmpetensutveckling av individ, dvs entreprenörer genm utbildningar, seminarier ch cachning. Ett annat sätt att beskriva detta på är det engelska uttrycket: Make the winner nt Pick the winner, dvs bistå individer för att göra det möjligt för dem att lyckas, snarare än att genm en avancerad ch urvalsprcess med högt ställda krav försöka hitta de idéer sm kmmer att lyckas. 2.1 Syfte ch Visin Eurpeiska scialfndens syfte med prjektet är att främja sådan kmpetensutveckling sm säkerställer en mställning av redan sysselsatta så att de inte riskerar arbetslöshet på grund av att de inte har efterfrågad kmpetens. Inm ramen för prgrammrådet ska satsningar göras på att förnya ch utveckla sysselsattas kmpetens. Med ökad kmpetens stärks den sysselsattes möjligheter att klara pågående strukturmvandling. Givet prgrammets syfte att bidra till ökad tillväxt ch sysselsättning är kmpetensutveckling av företagare särskilt betydelsefull. Satsningar på kmpetensutveckling med fkus på entreprenörskap kan bidra till att fler startar företag ch till att befintliga företagare kan utveckla sin verksamhet. På så sätt kan fler arbetstillfällen skapas inm privat ch ffentlig sektr ch inm den sciala eknmin. Det är viktigt att insatserna utgår från den enskildes behv. Kmpetensutveckling vad gäller entreprenörskap ch regelverket kring företagande kan även riktas till ptentiella företagare sm idag är anställda. Syftet är även att skapa förutsättningar för innvatiner i samhälls- ch välfärdssektrn. Centret ska stimulera till att utveckla alternativa sätt att investera i humankapital med inriktning nyskapande, mfrmning av samhälls- ch välfärdstjänster sm i sin tur ger människr större möjlighet till att vara med i samhället, delta i utvecklingen ch bidra till samhällsnytta, det sm ibland kallas medbrgardriven innvatin. Sid 5/49

6 Innvatin anses inte vara ett mål i sig, utan beskrivs sm ett medel för att nå bättre kvalitet ch högre kreativitet. Det handlar m utveckling ch förbättring av samhälls- ch välfärdstjänster. Hittills har innvatinssystem ch innvatinsmiljöer i allt väsentligt handlat m tillväxt, skapandet av nya prdukter ch tjänster sm kan kmmersialiseras på en marknad ch därmed leder till ökad knsumtin eftersm ny efterfrågan uppstår. Sciala innvatiner behöver skapas med inriktning att prblematisera ch lösa svåra samhällsprblem sm kpplar ihp intressanta innvatinsmiljöer med varandra ch därigenm accelererar utvecklingen av nya idéer till praktiska försök. Dessa ska följas upp i utvärdering, lärande, spridning ch påverkan. Eurpeiska scialfnden ska enligt rådets förrdning stödja främjandet av ch integrering av innvativ verksamhet. Teknisk innvatin leder till förbättrade prdukter, prcesser ch tjänster, vilket fta leder till kmparativa fördelar på marknaden. Det sm teknisk ch scial innvatin kan sägas ha gemensamt är strävan att förverkliga en alternativ ansats eller praktisk lösning på ett prblem för att nå de sciala ch plitiska målen. Några gemensamma framgångsfaktrer bakm design ch utförande av tekniska eller sciala innvatiner sm förs fram av kmmissinens arbetsgrupp inm Equal på mrådet innvatin, är att verksamheten fta leds av persner med visin, vilja ch entreprenörsanda, att verksamheten i sig är inriktad på att möta framkmna behv hs användarna, en strävan efter en lösning på genmförandet sm tar till vara ch integrerar de kmpetenser ch intressen sm finns hs de aktörer sm är invlverade, samt en rganisering av arbetet sm utgår från vikten av att bygga förtrende ch tilltr till de fördelar i termer av kstnadseffektivitet, kvalitet ch andra mervärden sm innvatinen för med sig. Att lyckas med en teknisk eller scial innvatin förutsätter samtidigt att man följer utvecklingen i mvärlden sm är relevant för arbetet, i syfte att dels inspireras av gda idéer, dels undvika att göra samma saker eller att arbetet leds in på blindspår. Till skillnad från teknisk innvatin svarar den sciala innvatinen på brister i sciala plicys ch dess tillämpning. Det rör sig fta m behv sm ställer krav på verksamhet sm sträcker sig över flera plitikmråden. 2.2 Unika framgångsfaktrer Centret har unika möjligheter att kmbinera ett strt kunnande m innvatinssystem ch innvatinsstödjande insatser med en förståelse ch med nätverk inm lika sciala mråden. Sid 6/49

7 Under förstudien har behvet av tydliga ch mfattande insatser inm de tidiga faserna av idégenering ch inspiratin identifierats. Inm centret kmmer därför strt fkus att läggas på att utveckla aktiviteter ch kncept för att inspirera ch fånga in idéer. Exempel på sådana aktiviteter är utvecklandet av en inspiratins- kisk för att kunna erbjuda en mbil mötesplats för inspiratin, idégenerering ch rådgivning. Vidare har det bedömts sm viktigt att utveckla enkla handböcker ch en inspirerande antlgi m sciala innvatiner. För rådgivningen kmmer en mdell tas fram kmbinerad av Yung Fundatins 12 mråden för sciala innvatiner med Stanfrd Research Institutes NABC mdell sm används för tekniska ch prduktinnvatiner. I den del av centret sm kallas - prgrambaserad cachning (det sm mest liknar en traditinell inkubatrsverksamhet) kmmer ett antal lika nya verktyg att utvecklas, t.ex. kring metder att visa scial nytta, hur man kan arbeta för att engagera många ch finansiering. Vidare avser centret utveckla ett nätverk av privatpersner sm kan tänkas vara intresserade att investera i nya innvativa blag ch prjekt med scial inriktning, ett scialt affärsängelnätverk. Sid 7/49

8 3 Bakgrund 3.1 Definitiner Sciala innvatiner är ett begrepp sm figurerat sedan 60-talet, med delvis lika betydelser ch användning. En relativt sen definitin lyder: En scial innvatin är en ny idé sm uppstått till följd av en enskild individs, en grupps eller en gemenskaps kreativitet ch sm ger mervärde till en enskild individs eller en gemenskaps välfärd ch hälsa eller till servicesystemet. Ofta anses att Scial innvatins are innvatins that are scial bth in their ends and in their means. dvs det ska finnas sciala kmpnenter även i hur arbetet bedrivs ch inte enbart i resultaten. Det är ett mråde sm redan nu har en substantiell strlek ch betydelse för vår eknmi, ch sm dessutm är i tillväxt. Enligt en EU-rapprt In the EU-25, ver 240,000 c-peratives were ecnmically active in These c-peratives prvide direct emplyment t 3.7 millin peple and have 143 millin members. Enligt en svensk uppgift står den ideella sektrn för c:a ungefär 4% av Sveriges BNP jämförbart med liknande EU-länder. Sektrn msatte enligt samma uppgift i början av 2000-talet mkring 140 miljarder krnr årligen ch sysselsatte sammanlagt anställda. En annan uppgift visar att i Stckhlms län har de rganisatiner inm den sciala eknmin, sm på någt sätt definieras sm affärsdrivande d.v.s. betalar ut lön eller redvisar mms persner anställda ch msätter 56,3 miljarder krnr per år. Det svenska innvatinssystemet har under ett drygt handfull år aktivt arbetat med att prfessinaliseras ch skapa nätverk mellan aktörerna främst initierat ch drivet av Teknikbrstiftelserna, Vinnva ch på senare år Innvatinsbrn. Man har ckså i hög grad lyckats man har lyckats attrahera allt mer erfarna ch kmpetenta persner, man har skapat fungerande nätverk mellan dessa, det sker en ständig utveckling av samarbetet, liksm runt verktyg ch prcesser. Många aktörer i innvatinssystemet är idag skickliga på att stödja innvatiner ch har utvecklade metder ch prcesser för stöd men fta med starkt fkus på teknik- ch prduktinnvatiner. Kunskapen kring andra typer av innvatiner än prduktinnvatiner är förvånande låg. Detta trts att siffrrna tydligt visar att de flesta nya företag sm startas är av andra typer än teknikblag. Sid 8/49

9 Stckhlm universitet har sedan 2007 aktivt arbetat med att etablera en innvatinsmiljö SU Innvatin sm kan stöda lika typer av innvatiner. SU Innvatin har sett att många frskare ch studenter inm humanira ch samhällsvetenskap har intressanta idéer ch kunskaper sm skulle kunna msättas i innvatiner men det svenska stödsystemet saknar kunskap kring hur man gör det. Eftersm ett allt större inflöde av sciala innvatiner kmmer till SU Innvatins verksamhet behövs metder för att kunna stödja denna typ av idéer på ett mer ptimalt sätt, på samma sätt sm vi varit drivande i att utveckla tjänsteinnvatiner generellt. Begreppet inkubatr används i denna rapprt mycket brett ch heltäckande, sm ett stödsystem för kmmersialisering av affärsidéer alltifrån förstadier sm inspiratin, infrmatin, inventering, via mellanfrmer sm rådgivning, utbildning/wrkshps ch en öppen, stödjande miljö, till en inkubatr i mer traditinell ch snäv betydelse: lkal, miljö ch tjänstepaket för entreprenörer, team ch företag sm kvalificerat sig genm en frmell antagningsrutin, både i tidiga förstadier ch i den verkliga kmmersialiserings- ch expansinsfasen. Den kanske vanligaste uppfattningen m begreppet är betydligt smalare den fysiska miljön med kringtjänster men i denna rapprt har alltså valts en mycket bredare definitin ch ansats. Begreppet det sciala används i dessa sammanhang fta relativt specificerat ch inte så prblematiserande. Detta är en brist ch ibland ett prblem men har inte legat inm mfattningen av denna förstudie. Kanske kan arbetet i centret ge perspektiv på vad sciala innvatiner kan betyda för lika grupper i samhället ch relatinerna mellan resurser för scialt arbete. 3.2 Typer av sciala innvatiner Det finns många sätt att rganisera ch driva sciala innvatinsprjekt. Det ligger utanför förstudien ambitinsnivå att skapa en definitin eller tydlig uppdelning i lika typer men några lika skillnader ch likheter kan vara viktiga att känna till. Ett sätt att dela upp frmer för sciala innvatiner har föreslagits av Venturesme 2009 i rapprten Financing Civil Sciety Sid 9/49

10 Till vänster i bilden ligger rganisatiner sm samlar i medel ch gör scial nytta med dessa insamlade medel ch längst till höger finns kmmersiella företag. Däremellan ligger in gradvis skala mellan dessa två ytterligheter. Centrets fkus kmmer att ligga på blag ch prjekt sm befinner sig i mrådet kring företag med scial nytta i figuren van. Dck kmmer en str öppenhet gentemt lika typer av idéer tillämpas utifrån grundtanken att entreprenören ska sättas i fkus. Under en wrkshp tg nedanstående förslag på karta över lika exepel på företeelser/rganisatin ch företag sm kan betraktas sm sciala i någn mening. På x-axeln indikeras hur ägarna/grundarna ser på eknmisk vinst, från vanligt kmmersiella på höger sida, till rent ideella till vänster. På y- axeln särskiljs exemplen med hjälp av en uppdelning avseende vilket mråde de ska verkan inm. Observera att exemplen i bilden är grva apprximatiner ch kan placeringen kan diskuteras. Man kan diskutera var lika företag ch prjekt hör hemma i bilden men det framstår sm klart att det finns stra skillnader i typer av sciala företag ch Sid 10/49

11 prjekt, berende på hur man hanterar eknmiska faktrer ch inm vilka mråden man gör nytta. Det är ckså tydligt att det går att tänka sig en indelning i rganisatiner/företag sm gör direkt sciala nytta ch sådana företag/rganisatiner sm samlar in pengar (ch resurser) för att ge till andra sm gör direkt scial nytta. Organisatinen NESTA har i rapprten Grwing Scial Ventures (2011) föreslagit en uppdelning av sciala företag i fyra typer berende på relatinen med den sm drar nytta ch den sm finansierar. I figuren står SF för Scialt Företag ch bilden beskriver relatinen mellan finansiering ch nytta/impact. Till vänster dnatinsrganisatiner sm samlar in ch använder dem till att göra nytta, 3.3 Centrets syn på sciala innvatiner Under arbetet med förstudien har det blivit tydligt att det är angeläget att centret har en mycket öppen ch vid tlkning av begreppet sciala innvatiner. Centret bör arbeta med innvatiner ch idéer inm många lika delmråden av det breda fält sm kan kallas sciala innvatiner. Kravet på innvatin bör inte heller ställas för högt. Eventuellt kan man tänka sig att kravet på innvatin är högre för idéer sm ligger en bit ifrån den mer rendlade typen av rganisatiner med direkt scial nytta. Inte heller rganisatinsfrm bör vara avgörande för vilka sm kan få rådgivning ch stöd av centret. Istället är ptimal rganisatinsfrm någt sm centret bör kunna bistå entreprenörer med att identifiera, utifrån typ av idé. Eventuellt är det ckså så att det är en egenskap hs sciala innvatiner att de ftare byter rganisatinsfrm under utvecklingen. Sid 11/49

12 4 Förstudien 4.1 Syfte Uppdragsgivarens SU Innvatin AB - syfte med denna förstudie är att genm att analysera ch utvärdera såväl histrik, nuläge ch behv för Stckhlmsreginen kring stödsystem för Sciala Innvatiner samt att föreslå en lösning för ett stödsystem för Sciala Innvatiner ch entreprenörer. 4.2 Inriktning Förstudien skall arbeta fram en beskrivning av en inkubatr uppbyggt utifrån Sciala Innvatiners speciella förutsättningar, baserat på de erfarenheter sm finns vid universitetet ch andra partners erfarenheter ch kunskaper. Inriktningen ska vara att undersöka hur en bred stödverksamhet för Sciala Innvatiner kan etableras vid universitet. Lösningen skall ha karaktären av ett center sm integrerat kan samverka med existerande inkubatrer i Stckhlmsmrådet. Starkt fkus skall läggas på praktiska metder. Inriktningen har varit att centret bör fkusera på att stödja entreprenören snarare än idéerna Make the winner nt pick the winner. 4.3 Prblemmråde ch kärnpunkter Frågeställningar sm prjektet ska besvara är: Vad särskiljer utvecklingen av sciala företag jämfört med andra företag? Vilka specifika behv/prblem/nackdelar/fördelar har affärsidéer med sciala innvatiner? Vilka specifika prcesser ch tjänster bör utvecklas för att stödja utvecklingen av denna typ av blag? Hur paketerar man ett scialt företag för att skapa värde? När skapar man värde ch möjliggör för extern finansiering alternativt försäljning av blaget? Vilken ptential finns för exprt av sciala tjänster? Jämställdhets- ch tillgänglighetsaspekter. Sid 12/49

13 4.4 Bemanning ch rganisatin av förstudien Förstudien genmförs sm en utredning av en Prjektgrupp, vilken leds av en prjektledare. I prjektgruppen finns lika, kmpletterande kmpetenser representerade Prjektgrupp: Thmas Arctaedius Prjektledare entreprenörskap, inkubatrer David Lundbrg Entreprenör, cach, säljare Ulf Erikssn Stckhlms universitet, framtid/planer, beställare Styrgrupp Elisabeth Ramel ESF rådet i Stckhlm Hanna Hallin chef tankesmedjan Sektr 3 Jesper Lejfjrd scial entreprenör Nick Kaye VD SSES Stckhlm Schl f Entrepreneurship Partners Ett strt antal partners ch persner har bidragit till arbetet med förstudien, se partnerförteckning senare i rapprten. Under förstudien har ett antal lika wrkshps genmförts där dessa partners har bidragit med värdefulla synpunkter ch kunskap. Sid 13/49

14 5 Stckhlms universitet ch SU Innvatin Stckhlms universitet är ett av landets största lärsäten med drygt studenter ch ca 6000 frskare ch dktrander verksamma inm humanira, samhällsvetenskap, juridik ch naturvetenskap. Stckhlms universitet har en str tyngd inm samhällsvetenskap ch humanira. Detta har avspeglats bland annat i innvatinsarbetet sm har gett en tyngdpunkt för tjänsteinnvatiner. SU Innvatin startade sin verksamhet 2007 ch sedan 2008 bedrivs verksamheten i ett eget aktieblag, helägt av SU Hlding AB. SU Innvatin har till uppgift att stödja frskare ch studenter vid Stckhlms universitet att kmmersialisera frsknings- ch studieresultat eller andra affärsidéer sm föds i miljön på campus. SU Innvatin arbetar brett med inspiratin ch infrmatin m entreprenörskap ch tar emt alla sm har behv av någn frm av hjälp i sitt företagande i så kallad öppen rådgivning. I tillägg till denna breda ansats bedrivs även en inkubatrverksamhet där upp till ni frskar- ch studentdrivna företag kan sitta ch förutm tillgång till kntrsplats har tillgång till kntinuerlig cachning ch rådgivning från SU Innvatins persnal med relevant erfarenhet. Ytterligare ca 20 företag ch prjekt är med i inkubatrprgrammen men utan att fysiskt sitta i våra lkaler tg vi emt drygt 200 studenter ch frskare inm ramen för så kallad öppen rådgivning. SU Innvatin var en av de 19 aktörer sm Innvatinsbrn valde ut för 3- årig finansiering våren Dessvärre fick SU Innvatin inte plats i nästa mgång av Innvatinsbrns prgram från Bland annat berende på SU innvatins breda tlkning av innvatinsbegreppet ch fkus på entreprenören snarare än idén. Nära hälften av de frskare sm deltar i inkubatrverksamheten har naturvetenskaplig bakgrund men utöver detta har SU Innvatin ett uttalat fkus på tjänsteinnvatiner både i inkubatrn ch i den öppna råd givningen. Erfarenheterna från detta mråde har gjrt att verksamheten varit extra lämpad att bygga ut för att även mfatta sciala innvatiner. I satsningen mt sciala entreprenörer är inte längre målgruppen studenter ch frskare från Stckhlms universitet utan främst individer från arbetslivet i Stckhlmsreginen men arbetssätt ch ansats för att hantera icke-tekniska ch ej patentdrivna innvatiner hämtas från vår befintliga verksamhet. SU Innvatin har under senaste året ckså arbetat med fyra sciala innvatiner i den befintliga inkubatrsverksamheten. Sid 14/49

15 6 Jämställdhet ch tillgänglighet 6.1 Bakgrund Utgångspunkten för jämställdhetsarbetet i verksamheten är att främja kvinnrs ch mäns lika rätt att ta del av de tjänster vi erbjuder samt att säkerställa att behållningen är lika för de båda grupperna ch att alla erbjuds samma utvecklingsmöjligheter. Under förstudien har vi knstaterat att SU Innvatin sm rganisatin visserligen har varit med i ett flertal prjekt med jämställdhetsintegrering, (tex kvinnrs företagande) sm mål ch några av ss har fått utbildning på sakmrådet men en kritisk genmgång visade att särskilda verktyg för att verkligen integrera jämställdhetsarbetet med övrig verksamhet saknas ch att det inte heller har funnits en tillfredsställande metd för att kvalitetssäkra ch förbättra arbetet. Ett resultat av detta är att vi beslutat att knyta till ss expertis sm i genmförandefasen kan analysera vår rganisatin ch verksamhet samt utbilda ss i frågr kring både jämställdhetsintegrering ch tillgänglighet. Arbetet under förstudien resulterade ckså i att vi utvecklat en mall för 4Ranalys. Genm att analysera vår kmpetensutvecklande verksamhet med denna metd är målet att ta reda på hur könsfördelningen ser ut för de sm tar del av våra tjänster, hur resurserna fördelas mellan kvinnr ch män, varför resurserna fördelas sm de görs ch sist men inte minst viktigt: vad bör förändras i verksamheten för att få resurser att fördelas på ett mer jämställt sätt. Berende på vad 4R-analysen ger för resultat är det tänkbart att analysen resulterar i förändrad kmmunikatin i såväl infrmatin m sm under själva kmpetensutvecklingsinsatserna. Skulle det framkmma att resurser inte fördelas jämt eller att män ch kvinnr inte upplever att de får likvärt bemötande måste detta åtgärdas. Genm samarbete med en sakkunnig frskare från Institutinen för etnlgi, religinshistria ch genusvetenskap sm dessutm tidigare genmfört liknande insatser för andra rganisatiner ch ffentlig sektr kmmer vi att analysera hur väl rustade vi är för ett bra genmfört jämställdhetsarbete. Denna resurs kmmer vara knuten till vår rganisatin ch kntinuerligt granska vår verksamhet ch bistå ss med råd m vad sm bör förbättras ch förändras. Dessutm kmmer samma expertis infrmera såväl prjektledning samt samverkande aktörer m vikten av att hålla jämställdhetsarbetet aktuellt ch utbilda i hur detta bäst görs givet vår Sid 15/49

16 rganisatin ch förutsättningar. Via samma resurs kmmer vi få hjälp att anpassa 4R-metden på bästa sätt samt hjälp med analys, uppföljning ch förändringsarbete baserat på resultaten. SU Innvatin har i sin tidigare verksamhet arbetat med jämställdhetsfrågr ch har beredskap ch viss medvetandegrad för jämställdhetsprblematik. Vi inser dck att kunskap på mrådet till viss del är färskvara ch behöver uppdateras med jämna mellanrum. Prjektledningen är till del sammansatt av persner utan bakgrund från SU Innvatin ch detta tillsammans med vikten av att utbilda ch infrmera även andra inkpplade nyckelpersner gör att vi önskar ta ett förnyat grepp på verksamhetens jämställdhetsarbete. 6.2 Utbildning av prjektledning ch samverkande aktörer Vi samarbetar med sakkunniga frskare från Institutinen för etnlgi, religinshistria ch genusvetenskap för att analysera hur väl vi är rustade för ett bra genmfört jämställdhetsarbete samt bistå ss med råd m vad sm bör förbättras ch förändras. Dessutm kmmer samma expertis infrmera såväl prjektledning samt samverkande aktörer m vikten av att hålla jämställdhetsarbetet aktuellt ch utbilda i hur detta bäst görs givet vår rganisatin ch förutsättningar R-analys För att utvärdera vår rådgivande verksamhet kmmer vi att använda ss av 4R-metden. Detta är en metd sm används för att kartlägga ch analysera en rganisatin utifrån ett jämställdhetsperspektiv ch är ett sätt att söka svar på frågrna Vem får vad ch på vilka villkr? samt Hur kan vi förbättra?. En krt beskrivning av de fyra R:en: Representatin. Hur ser könsfördelningen ut för de sm tar del av våra tjänster? Resurser. Hur fördelas resurserna mellan kvinnr ch män? Realia. Varför fördelas resurserna sm de gör? Realisera. Vad bör förändras i verksamheten för att få resurser att fördelas på ett mer jämställt sätt. Alla deltagande aktörer sm deltagit i antingen rådgivning eller prgrambaserad cachning kmmer att få svara på ett antal enkätfrågr för att fånga upp relevant infrmatin för att genmföra 4R-metden så bra sm möjligt. Resultaten från denna enkät kmmer vi att analysera halvårsvis för att fånga upp ptentiella prblem samt utfrma lämpliga åtgärder ch implementera dessa under prjektets gång. Sid 16/49

17 6.4 Mål Vårt mål med dessa insatser är att prjektdeltagare tar del av våra tjänster utifrån sina egna preferenser, förutsättningar ch kmpetens utan att vara påverkade av utifrån givna könssteretypa uppfattningar m vad man sm man eller kvinna bör eller inte bör ägna sig åt. 6.5 Plan ch genmförande En överskådlig plan för arbetet med jämställdhetsintegrering finns i aktivitetsplanen senare i rapprten. I kmpetensutvecklingen i frm av såväl rådgivning ch prgrambaserad cachning sm i övriga insatser kmmer deltagare erhålla krtare eller längre infrmatin i jämställdhetsintegrering. Inte sm enskilda seminarer eller wrkshps utan integrerat i verksamheten. Detta är enklare i rådgivning ch prgrambaserad cachning då det ges möjlighet att återkmma ch diskutera frågan tillsammans med deltagarna men även i övrig verksamhet kmmer vi belysa mrådet så att samtliga deltagare blir införstådda av vikten av en jämställdhetsintegrerad ansats i allas respektive verksamhet. Även här får vi hjälp av samma expertis för att på bästa sätt integrera jämställdhetsperspektivet i kmpetensutvecklingen. Samtliga persner i prjektledningen kmmer få utbildning inm både jämställdhetsintegrering ch tillgänglighet ch detta hppas vi medföra att såväl planering sm genmförande av verksamhetens samtliga insatser präglas av en medvetenhet ch vilja att utföra arbetet med dessa perspektiv integrerade. Infrmatin till ch utbildning av deltagande aktörer sm inte följer rådgivning eller prgrambaserad cachning sker löpande under respektive seminarie/wrkshp. 6.6 Uppföljning Under slutfasen av prjekttiden kmmer vi utföra vår sista 4R-analys ch hppas kunna med stöd av dess resultat genmföra en utvärdering av hur arbetet med jämställdhetsintegrering har gått ch vilka åtgärder sm fungerat. Blev det sm vi tänkte eller vad gjrde att vi inte nådde önskat resultat? Delvis utanför prjektet kmmer vi följa upp ch utvärdera hur man bäst msätter resultaten i SU Innvatins övriga verksamhet samt bedöma vilka nyförvärvade kunskaper vi kan sprida vidare till övriga i ch brtm innvatinssystemet. Sid 17/49

18 6.7 Tillgänglighet Genm att följa universitetets plicy kring tillgänglighet försäkrar vi ss m att ingen prjektdeltagare, eller ptentiell prjektdeltagare, diskrimineras på grund av bristande tillgänglighet. För arbetet med tillgänglighet har vi kntakt med samrdnaren för funktinshindrade på Stckhlms universitet varigenm prjektledningen får infrmatin ch utbildning i tillgänglighetsprblematiken. På så sätt ska samtliga i prjektrganisatinen få kunskap m vad sm kännetecknar en tillgänglig verksamhet syftande till att öka allas engagemang kring att hitta lösningar på eventuella prblem. Vi tar hjälp av sektinen för studentstöd för att säkerställa att vi har tillgång till lkaler ch utrustning sm krävs för att verksamheten ska vara tillgänglig för alla. Sid 18/49

19 7 Traditinella innvatinsmiljöer 7.1 Inkubatrer Inkubatrer erbjuder en dynamisk prcess för utveckling av människr, affärer ch företag. Inkubatrn bistår entreprenörer med aktiv ch anpassad managementsupprt, finansiella, tekniska ch kmmersiella nätverk samt en kreativ tillväxtmiljö med tillhörande kntrsservice. Företagsinkubatr - En tillväxtprcess för nya idéer ch företag Knceptet inkubatr kmmer ursprungligen från USA där de första inkubatrerna etablerades under 1950-talet. Syftet var att stödja entreprenöriellt inriktade akademiker vid universiteten. The Stanfrd Research Park i Kalifrnien etablerades 1951, ch 1959 startades The US Business Incubatr i Bativia, New Yrk, vilket betraktas sm födelsen för fenmenet inkubatr (företagskuvös). I slutet av 1980-talet var de cirka 100 till antalet ch idag finns över 600 amerikanska inkubatrer, antalet varierar någt berende på definitin. I Eurpa beräknas det nu finnas drygt 900 inkubatrer ch ttalt i världen uppskattningsvis De flesta, cirka 90 %, inkubatrer drivs sm nn-prfit -verksamheter ch vanligtvis i verksamhetsmässig ch gegrafisk närhet till universitet ch högsklr samt fta med kpplingar till eller rganiserad av en teknikpark/science park. I Sverige började inkubatrerna etablera sig först på 70-talet med inspiratin av den amerikanska mdellen. Man räknar idag med att det finns drygt 70 inkubatrer i Sverige. Idag är inkubatrer en naturlig del vid många internatinella universitet. Att "försättas i kuvös" ger möjlighet till att skapa en gynnsam miljö för utveckling. Det betyder ckså att ge frm ch substans till någt. En inkubatr strävar efter att ge struktur ch trvärdighet till framväxande prjekt eller nystartade företag. Genm att förse entreprenörer med service ch stöd sm kmpletterar ch utvecklar deras naturliga talang maximerar inkubatrn ptentialen av entreprenöriell begåvning. Att "föda fram" nya företag genm inkubatrer är en prcess sm strävar efter att påskynda företagstillväxt ch förse dem med innvativa metder till eknmisk utveckling. Sålunda kan inkubatrn vara en viktig länk mellan entreprenörer ch kmmersialisering av en prdukt eller tjänst. En företagsinkubatr är designad att stödja en entreprenör eller ett team i dennes utveckling av affärskunnande i en miljö sm främjar företagsutveckling. Även m inkubatrer varierar i mfattning angående erbjuden assistans, finns det några allmänna beståndsdelar sm bör ingå i en Sid 19/49

20 inkubatrs kncept. Sammantaget stödjer en inkubatr unga företag att förbereda sig för att klara de hinder sm fta ligger till grund för misslyckanden, utveckla entreprenörens förmåga att driva ett företag samt att fungera sm guide till extern finansiering. Inkubatrn kan vara ett verktyg att skapa nya starka företag sm utvecklar nya idéer ch ny teknlgi. Det medför att den kan bidra till att skapa nya jbb, verka sm grund för företag sm befinner sig i branscher med hög tillväxt vilket i framtiden genererar arbetstillfällen ch välfärd. 7.2 Definitiner Den internatinella inkubatrrganisatinen NBIA Nrth American Business Incubatr Assciatin har följande krta definitin av en inkubatr: En inkubatr är ett utvecklingsverktyg för att starta företag ch få dem att växa Swedish Incubatrs and Science Parks, SiSP, den svenska branschföreningen för inkubatrer ch teknikparker, har fastställt följande definitin: En företagsinkubatr består av ett inkubatinsprgram samt en fysisk miljö Ett inkubatinsprgram är en eknmisk ch scial prcess designad för att rådge ptentiella nya företag ch, genm ett mfattande affärsstöttande prgram, hjälpa dem att etablera sig ch accelerera deras tillväxt ch framgång I anskaffandet av finansiering för tillväxt adderar företagsinkubatrn värde genm att erbjuda en fysisk miljö bestående av en hyreslkal med flexibla hyrr i tillhörande fastighet Huvudmålet är att prducera framgångsrika företag sm lämnar företagsinkubatrn vid rätt tidpunkt, finansiellt berende ch självständiga. Dessa företag skapar jbb, vitaliserar nätverk, kmmersialiserar nya teknlgier ch skapar välstånd på lkal ch natinell nivå Vidare anger SiSP följande sm en inkubatrs framgångsfaktrer: Management sm utvecklar ch samlar affärs-, marknadsförings- ch management-resurser ch nätverk anpassade till klienternas behv Delad service, utbildning, teknisk supprt ch utrustning Urval av klienter ch en accelererad prcess i vilken företagen blir mer ch mer berende ch framsteg mt utexaminering görs Sid 20/49

21 7.3 Vad gör en inkubatr? Syftet med inkubatrn är att bra affärskncept med ptential snabbare ska nå ut på marknaden, risken för misslyckanden minskas ch tillväxten accelereras. Huvudmålet för en inkubatr är således att prducera företag sm är livskraftiga då de gör exit från inkubatrn, vilket vanligtvis sker inm tre år. Inkubatrer bidrar följaktligen till ökad kmmersialisering av teknlgier, skapandet av nya arbetstillfällen ch en stärkt lkal ch natinell eknmi. En inkubatr erbjuder idébärare ch entreprenörer stöd för affärsidéutveckling, innvatinsutveckling, företagsetablering ch internatinalisering. Detta uppnås genm ett beprövat arbetssätt där entreprenörer förses med affärsutvecklingsexpertis, nätverk, utrustning ch fta kntrsmiljöer, sm är nödvändiga för att utveckla en affärsidé/innvatin till ett bärkraftigt företag. En viktig aspekt är ckså att inkubatrn tjänar sm mötesplats för ch ckså fta aktivt sammanför idébärare ch entreprenörer, näringsliv ch högskla, uppstartsföretag ch riskkapital m.m. En inkubatrs verksamhet är besläktad med både riskkapitalblagens arbetssätt liksm med strföretags crprate venturing-avdelningar, dvs. företagsinterna centra för utveckling av avknppningsidéer, i avseendet att aktivt stödja kmmersialisering av innvatiner ch företagsutveckling. I USA är det ckså vanligare att riskkapitalblag ch knsultfirmr driver eller stödjer inkubatrer för att utveckla sina egna innehav. Med högsklenära inkubatrer är fta syftet att stödja entreprenörskap ch innvatin vid lärsätet, både bland studenter, anställda ch inm frskning ch samverkan. 7.4 Bevisad effekt till begränsad kstnad Enligt en amerikansk studie (Impact f Incubatr Investment s study, NBIA), lyckades i USA så många sm 87 prcent av de företag sm km från inkubatrer att leva vidare med sin verksamhet. Erfarenheter i Sverige visar liknande resultat. En eurpeisk studie (Technlgy Incubatrs Nurturing Small Firms, Crdis) menar att inkubatrer idag utgör en viktig del av ett samhälles affärsutveckling ch att år 2010 ska de eurpeiska inkubatrerna ha skapat cirka en miljn uthålliga högkvalificerade arbetstillfällen ch ckså ha bidragit till Eurpas sammantagna innvatinskapacitet. Studien visar ckså att nya inkubatrer vanligtvis etableras av universitet, då ftast med en str del ffentlig finansiering, sm bland annat ser dem sm ideala verktyg för att kmmersialisera lyckade Sid 21/49

22 frskningsresultat/-avknppningar. Eurpeiska inkubatrer är ckså fta väl integrerade med reginala utvecklingsstrategier samtidigt sm de fta erbjuder entreprenörskapsträning av hög internatinell klass. Överlevnadsgraden bland företagen med ursprung i inkubatrer var i Crdis eurpeiska studie 85 % till skillnad från företag i allmänhet, startade utanför inkubatrer, sm var på %. Genmsnittskstnaden för varje skapat arbetstillfälle i de eurpeiska inkubatrerna var eur vilket är relativt lågt jämfört med andra ffentliga satsningar. Liknande erfarenheter finns i Sverige bland flera högsklenära inkubatrer samt på ackumulerad natinell nivå. I Sverige har statliga Innvatinsbrn analyserat att varje statlig krna satsad på inkubatrer ger 8 krnr tillbaka. Erfarenheter från svenska inkubatrer indikerar en årlig kstnad per inkubatrsföretag på cirka 200 till 500 ksek, förenklat uttryckt att ju högre teknikinnehåll ch ju mer spetsbetnat företaget är dest högre kstnad vilket mtiveras med att dessa företag ckså har större tillväxtptential. Det berr naturligtvis på att den typen av uppstartsblag kräver mer tid ch insatser för att nå ut marknaden. Med kstnad menas här inkubatrns ttala kstnad (lkalkstnad, löner ch ersättning till affärscacherna, utbildningsprgram sv.) fördelat på antalet företag inm inkubatrn. För aktiviteter i tidigare skeenden, innan inkubatrsnivån dvs. då idéer knkretiserats i företagsstarter, såsm inspirativa ch attitydstimulerande respektive uppsökande verksamhet innefattas inte i denna kstnad ch är svårare att mäta. Gällande en breddansats riktad till högsklestudenter kan det indikativt sägas att varje startat företag kstar cirka 50 ksek, från uppsökande verksamhet fram till start av företag. Ett sådant företag kan innebära mer än ett arbetstillfälle. Den vanligaste benämningen på denna typ av verksamhet är i Sverige är inkubatr eller förinkubatr (vid cirka 30 universitet ch högsklr) men även begreppen Starthus eller Drivhus (tillsammans cirka 15 universitet ch högsklr) används. Jämte själva företagsstarterna uppstår flera psitiva ch långsiktiga effekter, studenter tränas i entreprenörskap ch idéutveckling ch har sannlikt en högre benägenhet att i framtiden starta företag. Sammanfattningsvis är alltså en inkubatr en aktör sm har kmpetens sm behövs för att underlätta kmmersialisering av frskningsresultat ch sm kan stärka samverkan mellan högskla, näringsliv ch riskkapital. I en inkubatr samlas entreprenörskap, affärskmpetens ch inte minst kunskap m frskningssystemen. Vinnva anser i VINNFORSK, rapprt från 2003 Sid 22/49

23 m förbättrad kmmersialisering på frskningsinvesteringar vid UH, att inkubatrer är mycket viktiga ingredienser för att stärka en högsklas innvatinssystem. 7.5 Stckhlms eksystem av innvatinsaktörer Innvatinssystemet i Stckhlm är kmplext i strt väl fungerande - ch det finns många lika verksamheter sm SU Innvatin interagerar med. Eftersm SU Innvatins existerande verksamhet har Stckhlms universitet sm primär målgrupp, ch ckså har ett tjänstefkus är den inte bara ännu en inkubatr. Ansatsen har istället varit att hitta psitinering ch samarbetsmöjligheter med övriga aktörer. En kartläggning av de inkubatrer ch entreprenörsverksamheter sm finns i reginen visar att många är kpplade till ett lärsäte med krav på kppling mt detta vid antagning av ch stöd för idéer ch/eller nischade mt en specifik bransch, har ett strt prduktfkus ch deras tjänsteutbud mfattar de vanliga utbudet när det gäller hjälp med nyhetsgranskning, patent, affärsplan etc. Inget existerande innvatinstödsystem är utfrmat för att bemöta sciala affärsidéers specifika behv. STING Stckhlm Innvatin & Grwth STINGSs visin är att vara en supprtmiljö i världsklass ch det självklara valet för blivande entreprenörer ch avknppningar i Stckhlm inm ICTsektrn. De jbbar enligt en väl definierad prcess ch ställer mycket höga krav på att de antagna företagen är inm ICT-sektrn samt att företagen har internatinell tillväxtptential. De har ett väl beprövat ch heltäckande spetskncept med bra lkaler, läge, partners, prfessinella ch erfarna cacher, tjänsteutbud, egen ängelfnd s v. KTH Innvatin KTH Innvatins målsättning är att prfilera sig sm det självklara valet för studenter ch frskare på KTH med innvatinsfrågr. De erbjuder djupare rådgivning med specialister inm bland annat juridik, däremt bygger de inte upp egen specialistkmpetens utan samverkar med andra. Inm KTH finns ckså inkubatrverksamhet sm baseras på Stckhlm Innvatin & Grwths kncept. Sid 23/49

24 SSE Business Lab SSE Business Lab på Handelshögsklan har sm verksamhetsidé att utbilda ch utveckla framtidens entreprenörer, med kppling till Handelshögsklan, ch effektivisera ledtiderna i samband med företagsstarten. Deras kncept är att under 6-8 månader erbjuda ett första kntr ch ge företagen det stöd de behöver för att utvecklas till bärkraftiga verksamheter. KIAB Karlinska Invest KIAB ger frskare på Karlinska Institutet möjligheten att utveckla sina frskningsresultat mt ny medicinska prdukter utan att behöva ge upp sin akademiska karriär. Med varje frskningsresultats unika förutsättningar sm utgångspunkt skapar Karlinska Innvatins strategier för att finna det mest effektiva angreppssättet för att åstadkmma nya medicinska applikatiner inm Life Science. De har ett mycket klart upplägg sm i krthet bygger på att lvande frskning tas m hand av KIAB, frskaren kmpletteras med ett team, där erfarna entreprenörer handplckas ur nätverket, finansieras upp genm egen fnd (man administrerar två stra aktiva fnder) - ch kntakter etableras mt kunder/partners/tagare. SSES Stckhlm Schl f Entrepreneurship SSES är ett partnerskap mellan KTH, KI, Handelshögsklan, Knstfack ch Stckhlms universitet. De driver utbildningar inm entreprenörskap, ch initierar samt samarbetar kring ett strt antal aktiviteter runt detta. De har dck ingen egen inkubatr, varför de aktivt ch knkret försöker samarbeta med de övriga inkubatrerna med målgruppen studenter. entreprenörer inm upplevelseindustrin i Stckhlmsreginen. Idélab Idélab drivs sm ett prjekt inm Mälardalens högskla i både Eskilstuna ch Västerås. Verksamheten ingår i Innvatinsbrns upptagningsmråde varför den beskrivs här. Idélab är en föregångare när det gäller att jbba med kreativitets- ch inspiratinsaktiviteter ch har ckså gett många studenter möjlighet att testa på eget företagande genm sitt kncept för-grddar. Denna del är mer öppen än en traditinell förinkubatr ch ger studenterna möjlighet att testa sin affärsidé under en krtare tidsperid innan de kvalificeras in i förinkubatrn. Sid 24/49

25 Playing fr Change Playing fr Change är en kmmersiell inkubatr för sciala entreprenörer sm drivs av Kinneviksfären. Playing fr Change stödjer sciala entreprenörer sm ser möjligheter där andra ser prblem ch sm gör livet bättre för barn ch unga. Playing fr Change bidrar med pengar, näringslivserfarenheter, mediautrymme, marknadsföring ch kntakter i Kinneviksfären. Entreprenörerna bidrar med sin initiativkraft ch en idé sm kan förändra världen. Mötesplatser, öppna kntr, t ex Entreprenörskyrkan ch the Hub Det finns i Stckhlm ett antal öppna kntrsmiljöer där företag av lika slag kan hyra in sig på plats under krtare eller längre tid. En del av dessa har en ambitin ch har lyckats med att samla sciala entreprenörer hs sig. Sid 25/49

26 8 8.1 Målgrupper Exempel på tänkta prjektdeltagare: 1.) Individer sm på sin arbetsplats eller i den rganisatin de verkar visar intresse för sciala innvatiner men där det är klart hur individen går vidare för att förverkliga detta. 2.) Individer inm en arbetsplats eller rganisatin sm en del av sin verksamhetsutveckling identifierar sciala innvatiner sm ett önskvärt kmplement eller alternativ till existerande verksamhet 3.) Egna företagare sm identifierat prjekt inm scial innvatin sm ett kmplement eller alternativ till existerande verksamhet. Individerna van kan vara både anställda ch persner på ledande befattningar. 4.) Eftersm centret verkar ch är kända på Stckhlms universitet ch övriga lärsäten i stckhlmsreginen ser vi att prjektdeltagare kan hämtas från denna sfär, givet att de är anställda, egna företagare eller på väg att starta en egen verksamhet. Prjektdeltagare kan även nå ss via andra företag eller rganisatiner såsm Almi/Innvatin Stckhlm, Venture Cup, IFS, Cnnect, Cmpanin, Skyddsvärnet m.fl. Även från ffentlig sektr kmmer prjektdeltagare rekryteras. Tänkta mttagare ch användare av prjektresultaten: utöver de direkta prjektdeltagarna mfattar mttagare ch användare av prjektresultaten samtliga samverkanspartners men även det vidare samhället. Sm vi beskriver i syftet ämnar vi sprida prjektresultaten till exempel till andra innvatinsmiljöer ch frskning. Grupperna van påverkas av prjektresultaten på lika sätt. De av våra samverkanspartners sm har egen rådgivning mt sciala innvatörer kmmer kunna dra direkt praktisk nytta av de verktyg ch prcesser vi utvecklar. Andra pininsbildande parter kmmer kunna använda resultaten i sitt eget kmmunikativa arbete ch förhppningen är förstås att detta ska bidra till generellt bättre förståelse för scial innvatin ch scialt entreprenörskap. Sid 26/49

27 8.2 Föreslagna aktiviteter/insatser Olika typer av stöd Rådgivning Prgram Alla Individuellt Rådgivning X Cachning X Gruppmentr X Specialist X Kisk X X X IIP X X Utbildning Kurser X X Föreläsningar X X X Handböcker X X X Träning Wrk-shps Praktik X X Klumnerna i bilden representerar lika steg i centrets verksamhet (jfr i bild i 7.3), Rådgivning sm är ett första steg för de sm söker till centret, Prgram är den prgrambaserade cachningen sm man ansöker ch kan bli antagen till. Alla är erbjudandet mt allmänheten. Raderna i bilden är lika aktiviteter vilka beskrivs nedan. Ett X innebär att den aktiviteten erbjuds i det steget. I figuren avses med alla breda inbjudningar till stra grupper, i bland utan anmälning för att delta. Prgram är de sm deltar i prgrambaserade cachning. Med rådgivning avses de sm är med i rådgivningsfasen, ch därmed en deltagande aktör. Sid 27/49

28 8.3 Prcesser Geff Mulgan har beskrivit utvecklingen av sciala innvatiner i en spiral med sex lika steg, där centrets fkus kmmer ligga på de första stegen. 1 Prmpts, inspiratins and diagnses. Här finns allt sm visare på behvet av sciala innvatiner, inspiratinen att skapa någt, ställandet av frågrna, hitta rötterna ch inte bara se symptmen 2 Prpsals and ideas Idégenerering. Här kan metder ch prcesser bidra, lika kreativa övningar ch temafrågeställningar kan bidra till att generera idéer. 3 Prttyper and pilts Sid 28/49

29 Handlar m att testa idéer i praktiken, invlvera intressenter, lyckas ch misslyckas i iterativa steg. Hitta nyckeltal ch metriker för att mäta framgång 4. Sustaining Idén används, långsiktig finansiering säkras. Förmågan att förändra bevisas ch dkumenteras. 5. Scaling and diffusin Idén sprids ch används, spridning kan vara såväl gegrafiskt sm till andra mråden med liknande egenskaper. 6. Systematic Change Det yttersta målet för sciala innvatiner. Här får idén strt genmslag ch skapar lågsiktig verkligt avgörande förändring kmmer att arbeta inm faserna 1, 2 ch 3 eventuellt i någt enstaka fall i fas 4. Arbetet i centret består av fyra stycken huvudprcesser: Inspiratin, Rådgivning, Prgrambaserad Cachning ch Seminarier. Sid 29/49

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12

Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 1 Ulrik Brandén Verksamhetsplan för NyföretagarCentrum Kalmarsund 2011/12 Bakgrund NyföretagarCentrum är Sveriges ledande skapare av nya livskraftiga företag. NyföretagarCentrum Sverige är en stiftelse

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.

~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12. Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta

Läs mer

Vattenfall Innovation Awards

Vattenfall Innovation Awards Vattenfall Innvatin Awards Hantering av Uppfinnare, prcess ch tlkning av legala aspekter Tidsplan: 1. Vattenfalls (VF) utser en intern jury, bestående av ca 10 persner, sm bedömer ch beslutar m vilka idéer

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

INSPIRATIONSEVENTET I AULA MAGNA

INSPIRATIONSEVENTET I AULA MAGNA INSPIRATIONSEVENTET I AULA MAGNA NIKLAS ADALBERTH - KLARNA DANIEL DABOCZY FUNDED BY ME VERONICA HEDENMARK VH ASSISTANS AFFÄRSIDÉTÄVLING www.innvatin.su.se/ide Fina priser: 10 000 krnr + gratis kntrsplats

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Diarienummer 003-2012-2073

Diarienummer 003-2012-2073 1(14) ANKOM Datum 2013 01 02 Diarienummer 003-2012-2073 2013-01- O 3... TILLVÄXT VERKET- 1ft! 31/1 Dnr ;? fl!; fr REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPING r / b Att: Britt Wennerström Bx 255 55114 Jönköping II 1/ tf

Läs mer

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr

tf'& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Finansieringslots Jönköpings län Science Park Jönköpings län 20 15-01 2016-12 Nytt 100 000 kr Referens Mikael Gustafssn tf'& ~, /jt( 6/!1 tr ;Jt-1. 20141027 Beteckning R12514 Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut:

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom

Projekt #svenskrodd2020 barn och ungdom Svenska Rddförbundet Prjekt #svenskrdd2020 barn ch ungdm Mål med prjektet ch för svensk rdd Det arbete sm görs i prjektet syftar till att skapa en gemensam färdriktning där resan frtsätter långt efter

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23

Verksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23 150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7 .. l 'l 2014-05- 7 ARSREDOVISNING - Verksamhetsberättelse ch bkslut för 2013 sekretariatet Skåne Nrdväst Drttninggatan 7 A SE-251 89 Helsingbrg Skanenrdvast.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning............................

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem

Hanteringen av förorenade områden ett mycket kostsamt samhällsproblem Undersökning Åtgärd Risk Eknmi FRIST Frum fr Risk Investigatin and Sil Treatment Juridik Omvärldsbevakning & utvärdering Frskning & utveckling BLI MEDLEM I KOMPETENSCENTRET FRIST JUNI 2007 Hanteringen

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer Delmarknad 4: Privatmarknaden - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innvatörer N E W S Innehåll Bakgrund... 3 Delmarknad 4: Privatmarknaden... 4 Intrduktin... 4 Struktur ch rganisatin... 4 Användarnas

Läs mer

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits 1(5) Utbildningsvetenskapliga fakulteten IDG601, Persnligt Entreprenörskap, 7,5 högsklepäng Persnal Entrepreneurship, 7,5 higher educatin credits Grund nivå/first cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12

Landstinget Dalarna. Granskning av finansförvaltningen Rapport. KPMG AB 2011-03-17 Antal sidor: 12 en Rapprt KPMG AB Antal sidr: 12 2011 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm f the KPMG netwrk f independent member firms affiliated with KPMG Internatinal, a Swiss cperative.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Strategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut

Strategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut Dnr HBG 2011/334 1 BESLUT 2011-11-30 Campus Helsingbrgs Styrelse Strategi för Campus Helsingbrg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut Lunds universitetsstyrelses beslut m Campus

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2013-11-13 11 (22) BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprtkll Kmmunstyrelsens Ledningsutsktt 2013-11-13 11 (22) 177 BILDANDE AV GEMENSAM VÄXELORGANISATION - INFORMATION Dnr: LKS 2013-424-106 För att kunna möta framtida kmmunikatinsutmaningar,

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

- Allt att vinna på jämställdhet!

- Allt att vinna på jämställdhet! - Allt att vinna på jämställdhet! PROCESSTÖD I JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ESF JÄMT ESF Jämt är namnet på Länsstyrelsernas gemensamma prjekt sm ska bidra till att flytta fram psitinerna för jämställdhetsperspektivet

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL?

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL? VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL? LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTKÅRER (OCH UTBILDNINGAR) 2 4 6 7 8 9 Senast uppdaterad:

Läs mer

TILLVÄXT. Underlag för projektbeslut- WBS Women Business School

TILLVÄXT. Underlag för projektbeslut- WBS Women Business School ~'& " ~ JÖNKÖPINGS LÄN 2014-02-14 STÄRKER (J z r;~ " ;~~~~;, l} r; nr &al sidr ~--. e_ ---1-- --1(3)- Underlag för prjektbeslut- WBS Wmen Business Schl l. Förslag till beslut Reginfrbundets arbetsutsktt

Läs mer

Kultur och företagande. Karlstad 17 februari 2014

Kultur och företagande. Karlstad 17 februari 2014 Kultur ch företagande Karlstad 17 februari 2014 Trender Kultur ch media är en tillväxtbransch. I hela samhället kan vi urskilja en rörelse från stra rganisatiner mt prjekt ch nätverk. Inm kultursektrn

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

av den 29 november 2010

av den 29 november 2010 Eurpeiska byrån för luftfartssäkerhet 29 nv 2010 YTTRANDE nr 06/2010 FRÅN EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET av den 29 nvember 2010 m möjligheten till ändring av kmmissinens förrdning (EG) nr 2042/2003

Läs mer

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring

Tidigt uttag av allmän pension och placering i kapitalförsäkring 1 (8) PM Dk.bet. 2015-06-08 Analysavdelningen Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring Tidigt uttag av allmän pensin ch placering i kapitalförsäkring i krthet: Fördelar: Möjlighet

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie

~'& .,~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Den första ingenjören (DFI) Swerea SWECAST 2014-12 2016-1 2 Nytt. Förstudie Referens Ola Olssn ~'&.,~, Datum Beteckning R 13014 1 (4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Den första ingenjören (DFI)

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

ACD Accelerated Competitive Dialogue

ACD Accelerated Competitive Dialogue 1(6) ACD Accelerated Cmpetitive Dialgue Bertil Danared Accelerated Cmpetitive Dialgue ( ACD ) är en wrkhpbaserad ch interaktiv upphandlingsfrm, där utvalda anbudsgivare bjuds in att på ett strukturerat

Läs mer