Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor"

Transkript

1 Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren

2 Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr. I sklans lärplan står det att undervisningen ska genmsyras av internatinalisering för att elever ska få ett internatinellt perspektiv. Vi har studerat hur fyrkantens gymnasiesklr ch gymnasieprgram arbetar med internatinalisering samt m internatinella prjekt fungerar sm marknadsföring för en gymnasieskla eller ett gymnasieprgram. Vi har använt ss av litteraturstudier, genmfört en enkätundersökning med elever från årkurs ni samt intervjuat rektrer från fyrkantens gymnasiesklr. I resultatet framgår det att alla gymnasiesklr i fyrkanten arbetar med internatinalisering men det sker på lika sätt ch i varierande utsträckning. Vi såg att många gymnasiesklr ch gymnasieprgram använder sig av internatinella prjekt för att ge sina elever ett internatinellt perspektiv. Resultatet visar att en del gymnasiesklr ch gymnasieprgram använder sig av internatinella prjekt i sin marknadsföring medan andra anser att det inte fungerar i marknadsföringssyfte. Abstract This study is abut the internatinalizatin f Luleå, Piteå, Älvsbyn and Bden s high schls. The schl curriculum states that educatin shuld include internatinalizatin in rder t give the students an internatinal perspective. We have studied hw the high schls and high schl prgrams wrk with internatinalizatin and if internatinal prjects can wrk as marketing fr a high schl r a high schl prject. We have used literature studies, made a questinnaire survey with students frm 9 th grade and interviewed headmasters frm the high schls. In the result it appears that all f the high schls wrk with internatinalizatin but it ccurs in different ways and in varius extents. We saw that many high schls and high schl prgrams are using internatinal prject t give their students an internatinal perspective. The result shws that sme f the high schls and high schls prgrams are using internatinal prgrams in their marketing while thers believe that it des nt wrk fr prmtinal purpses.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte ch frågeställning Metd Val av metd Genmförande Urval ch avgränsning Bakgrund Vad är internatinalisering? Histriskt perspektiv utveckling i internatinella rganisatiner Vad säger frskningen? Utveckling av internatinalisering i Sverige Vad säger Sklverket? Internatinalisering i gymnasiesklr Resultat Resultat från den kvantitativa enkätundersökningen Tlkning av enkätundersökningens resultat Brister i enkätundersökningen Resultat från intervjuer av rektrer Resultat av intervjuer med rektrer i Bden Resultat av intervjuer med rektrer från Luleå Resultat av intervjuer med rektrer från Piteå Tlkning av intervjuer med rektrer Brister i intervjuer med rektrer Diskussin Diskussin utifrån resultat Relevans för Eknmiprgrammet Vidare frskning Källhänvisning... Bilagr... Bilaga 1 - Enkät Gymnasiearbete... Bilaga 2- Tidningsartikel... Bilaga 3- Intervju...

4 1. Inledning Vi är två snart färdigutbildade elever på Eknmiprgrammet sm har varit en del av ett internatinellt prjekt mellan fem eurpeiska länder. Detta prjekt ansåg vi var både väldigt lärrikt ch en rlig upplevelse sm gav ss en inblick i hur andra eurpeiska ungdmar lever ch studerar. Vårt prjekt kallades för EFREC (Entrepreneurship fr the respnsible Eurpean Citizen) med syftet att vi skulle arbeta fram bl.a. en business mdel canvas. Alla elever från dessa fem länder (Sverige, Nrge, Belgien, Tyskland ch Frankrike) fick ta emt en eurpeisk student från ett annat land ch leva med studenten under en vecka. Vi båda fick chansen att resa till Nîmes i södra Frankrike där vi fick b hs en värdfamilj ch uppleva deras vardag under en vecka. Denna upplevelse var väldigt givande ch gav ss en inblick i Frankrikes kultur ch vardag. Vår upplevelse av prjektet gjrde att vi blev intresserade av att ta reda på hur gymnasiesklr i fyrkanten arbetar med internatinalisering. Vi vill även ta reda på m internatinella prjekt kan fungera sm marknadsföring av en gymnasieskla eller ett gymnasieprgram. 2. Syfte ch frågeställning Syftet med denna uppsats är att lyfta fram internatinaliseringens viktiga plats i undervisningen samt hur arbetet med internatinalisering praktiseras i fyrkantens gymnasiesklr. Vi vill även undersöka m internatinella prjekt fungerar sm marknadsföring för gymnasieprgram i fyrkantens gymnasiesklr. Våra frågeställningar är: - Hur arbetar gymnasiesklr ch gymnasieprgram i fyrkanten med internatinalisering? - Fungerar internatinella prjekt sm marknadsföring för ett gymnasieprgram eller en gymnasieskla? 3. Metd 3.1 Val av metd För att få svar på vår frågeställning har vi använt ss av kvantitativa undersökningar i denna studie. Vi har genmfört en enkätundersökning sm riktade sig till elever i 1

5 årskurs ni. Vi ville undersöka elevers attityd till internatinella prjekt ch m det är en betydande faktr inför valet av gymnasieskla ch gymnasieprgram. Eleverna svarade på samma enkät ch blev ställda samma frågr 1. När enkäterna var genmförda samlade vi in ch sammanställde svaren ch gjrde diagram av resultatet. Vi har även genmfört intervjuer med rektrer från alla gymnasiesklr inm fyrkanten 2. I dessa intervjuer har vi undersökt m gymnasiesklr eller särskilda gymnasieprgram arbetar med internatinella prjekt. Vi har granskat hur ch på vilket sätt gymnasiesklr samt gymnasieprgram arbetar med internatinalisering. Rektrerna svarade även på m internatinella prjekt attraherar mer ungdmar till att söka till en viss gymnasieskla eller gymnasieprgram. Alla rektrer genmförde likadana intervjuer ch blev ställda samma frågr 3. När intervjuerna var genmförda sammanställde vi svaren ch tlkade dessa för att få fram ett resultat. I kapitlet Bakgrund har vi använt ss av litteraturstudie ch studerat rapprten Internatinalisering i sklan en studie av internatinaliseringsarbete ch elevers erfarenheter av deltagande i ett utbytesprjekt. Vi har använt denna rapprt sm material för att tlka ch ta reda på hur gymnasiesklr i Sverige arbetar med internatinalisering. Vi har även använt denna källa för att utreda hur arbetet med internatinalisering sett ut i ett histriskt perspektiv. En annan rapprt vi använt vid litteraturstudie är Internatinaliseringsbegreppet i grundsklan: en dkumentanalys. Denna rapprt använde vi för att granska hur utvecklingen av internatinaliseringen skett i Sverige men även för att utreda vad frskningen säger m effekten av internatinaliseringsarbeten. Vi har studerat Sklverkets publikatin sm litteraturstudie Lärplan, examensmål ch gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskla 2011 för att undersöka vad gymnasiesklans värdegrund säger m internatinaliseringsarbeten samt internatinella prjekt. 1 Se bilaga 2. 2 Luleå, Piteå, Bden ch Älvsbyn är ett mråde sm kallas för fyrkanten. 3 Se bilaga 1. 2

6 3.2 Genmförande I början av höstterminen anrdnade vi ett event på Björknäsgymnasiet i Bden. Vi kallade eventet för After Schl ch vi bjöd in elever från hela eknmiprgrammet, eknmilärare, rektrer, föräldrar ch press. Under eventet talade den ansvariga läraren m vårt internatinella prjekt. Vi presenterade vad vi hade gjrt hittills på våra internatinella utbyten samt vad vi hade fått för lärdmar. Vi genmförde även en intervju med andra elever sm gjrt samma utbyte för att undersöka vad deras upplevelse var. Sedan frtsatte vi eventet med att gör en gemensam aktivitet sm var ett Eurquiz sm innehöll frågr m EU ch de internatinella länder vi besökt. Vi avslutade eftermiddagen med att bjuda på egengjrda belgiska våfflr. Vår andra aktivitet var under Björknäsgymnasiets öppet hus. Vi valde att ta tillfället i akt för att utföra vår enkätundersökning eftersm vår målgrupp redan fanns på plats. Under förmiddagen talade vi med elever från årskurs ni ch delade ut våra enkäter. Vi blev nöjda över att så många elever valde att delta i vår undersökning. Den tredje ch sista aktiviteten vi genmfört var när vi intervjuade rektrer från alla gymnasiesklr i fyrkantens mråde. Vi valde att göra vår intervju via mail eftersm vi insåg att vi inte hade möjlighet att bka träff med alla 20 rektrer. 3.3 Urval ch avgränsning Vi bestämde ss tidigt för att arbeta med hur lika sklr arbetar med internatinalisering ch m internatinella prjekt attraherar elever till att välja en viss gymnasieskla eller gymnasieprgram. Vi insåg att vi behövde avgränsa vårt mråde ch beslutade därför att endast undersöka gymnasiesklr inm fyrkanten. Vårt val av infrmanter styrdes av vår avgränsning ch fick därför bli alla rektrer för gymnasiesklr i fyrkantens verksamheter. Urvalet av elever från årskurs ni sm deltg i vår enkätundersökning skedde slumpmässigt. Vi valde att genmföra vår enkätundersökning vid ett tillfälle där vår målgrupp fanns på plats. 4. Bakgrund 4.1 Vad är internatinalisering? I en rapprt från sklverket 4 framgår det att internatinalisering har många lika innebörder. Arbetet med internatinalisering innebär att man arbetar över gränser. 4 Internatinalisering i sklan. Rapprt. Sida

7 Dessa gränser kan vara både över sklmiljöns gränser, staden man br i ch Nrden. Det betyder att man ska förankra sklans värdegrund hs eleverna. Arbetet med internatinalisering handlar även m att elever ska utvecklas sm individer ch internatinaliseringsarbetet kan användas sm ett medel för persnlig utveckling. Internatinaliseringsarbetet bidrar till att skapa lugn ch harmni på sklan samt att förmedla alla människrs lika värde. Detta bidrar till att eleverna blir tryggare ch får en ökad förståelse för sin egen kultur ch mgivning. 4.2 Histriskt perspektiv utveckling i internatinella rganisatiner UNESCO är en internatinell rganisatin för utbildning, vetenskap ch kultur. Organisatinen bildades år 1945 ch är ett av Förenta natinernas 15 fackrgan. 5 En av UNESCO: s tyngdpunkter blev undervisning för internatinell förståelse efter andra världskrigets slut. Målet med undervisningen är att förmedla kunskaper m andra länder för att förebygga främlingsfientlighet ch intlerans. För att skapa frtsatt fred i världen ch undvika ett tredje världskrig vill UNESCO genm undervisning att människan ska utveckla en psitiv ch förstående attityd till främmande flk Vad säger frskningen? I en studie har effekten av internatinaliseringsarbeten undersökts. Undersökningen visar att sklan ska förmedla psitiva ch utvecklande kulturmöten mellan elever med lika kulturella bakgrunder. För att få förståelse för andra kulturer är det viktigt att elever i sklan får ta del av andra kulturer i sin undervisning. Interkulturella sklkntakter kan bidra till en ökad förståelse ch respekt för andra kulturer. I en annan undersökning framkmmer det att det finns vissa svårigheter sm kan uppstå i samband med internatinella kntakter. Dessa svårigheter kan vara språkmässiga men även likheter i kultur ch tekniska prblem. De psitiva effekterna av internatinella kntakter är ökad förståelse för andra kulturer, bättre språkkunskaper ch ökad IT-kmpetens. En tredje studie visar att det uppkm svårigheter i att skapa en internatinell kntakt sm förblir långvarig ch regelbunden. Detta på grund av att i de flesta fall står 5 UNESCO. Wikipedia https://sv.wikipedia.rg/wiki/unesc. 6 Internatinalisering i sklan. Rapprt. Sida

8 endast en lärare sm ansvarig för kntakten vilket innebär en str risk för att kntakten bryts vid den ansvariga lärarens frånvar. Den internatinella kntakten har större chans till att bli långvarig m lärarna möts persnligen. I en rapprt m internatinell sklsamverkan genm EU 7 har lärare intervjuats. Denna intervju visade att en del av lärarna tenderar att se internatinella samarbeten sm extra arbete utöver den rdinära undervisningen. Det framgår att vissa sklr har annat sm pågår i verksamheten sm upptar lärarnas tid vilket medför att det inte finns ng med tid eller energi för att starta internatinella samarbeten med andra länder. 4.4 Utveckling av internatinalisering i Sverige Det var rganisatiner sm FN ch UNESCO på 50-talet sm förverkligade att Sverige fick undervisning i internatinell förståelse. Sverige var ett av femtn länder sm startade en ASPRO-verksamhet 8. Sklöverstyrelsen ch svenska UNESCO-rådet samarbetade på 60-talet för att utveckla handledningar för undervisning i internatinell förståelse. När lärplanen för 1962 lanserades hade den blivit påverkad av detta ch undervisning för internatinell förståelse ch internatinellt medansvar fick ett strt utrymme. I slutet av 60-talet diskuterades det på allvar m undervisning för internatinell förståelse. Denna utveckling skedde tackvare ökat infrmatinsflöde mellan länder, ökad invandring ch u-landsprblem. 9 En annan rganisatin sm arbetar med liknande mål är Eurparådet. De bildades efter andra världskriget ch hade sm syfte att främja samarbete ch enhet mellan lika länder i Eurpa. Eurparådets inriktar sig på samarbete inm utbildning ch kultur mellan medlemsländerna. Syftet är att skapa ömsesidig förståelse ch respekt för varandras kulturer. 10 Eurparådet ägnar sig åt prjekt sm gäller interkulturella ch mångkulturella frågr i undervisningen. Den interkulturella undervisningen grundar sig på att etablera det sciala samspelet ch kntakten mellan individer. Den mångkulturella undervisningen tar upp kulturmråden sm mat, musik ch traditiner. 7 Internatinaliseringsbegreppet i grundsklan: en dkumentanalys. Rapprt. Sida ASPRO står för The Asssiated Schls Prject in Educatin fr Internatinal Understanding. 9 Internatinalisering i sklan. Rapprt. Sida Internatinalisering i sklan. Rapprt. Sida

9 4.5 Vad säger Sklverket? Sklverket anser att internatinalisering i den svenska sklan bör främjas ch är därför en viktig del i sklans värdegrund: Det svenska samhällets internatinalisering ch den växande rörligheten över natinsgränserna ställer höga krav på människrs förmåga att leva med ch inse de värden sm ligger i en kulturell mångfald. Sklan är en scial ch kulturell mötesplats, sm har både en möjlighet ch ett ansvar för att stärka denna förmåga hs alla sm verkar där. Förtrgenhet med Sveriges kultur ch histria samt det svenska språket ska befästas genm utbildning i många av sklans ämnen. En trygg identitet ch medvetenhet m det egna ch delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå ch leva sig in i andras villkr ch värderingsgrunder. Sklan ska bidra till att elever får en identitet sm kan relateras till intet bara det specifik svenska utan ckså det nrdiska, det eurpeiska ch ytterst det glbala. Internatinella kntakter ch utbildningsutbyte med andra länder ska främjas. 11 Sklverket anser även att det är sklans uppdrag att ge elever ett internatinellt perspektiv i sin utbildning: Ett internatinellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett glbalt sammanhang ch för att skapa internatinell slidaritet. Undervisningen i lika ämnen ska ge eleverna kunskaper m den Eurpeiska Uninen ch dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kntakter över natinsch kultur gränser. Det internatinella perspektivet ska ckså bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inm landet Internatinalisering i gymnasiesklr Gymnasiesklr arbetar med internatinalisering på lika sätt. Det kan vara sklutbyten, lärarutbyten ch teman. Detta kan variera berende på sklans förutsättningar ch elevers behv. Vanligast är att man arbetar med utbyten mellan länder i språkundervisningen. Utbytena kan vara både digitalt genm mail, blgg, chatt ch vides men även fysiska möten mellan elever från lika länder. Sklrnas 11 Sklverket. (2011). Lärplan, examens mål ch gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskla Sklverket. Sida Sklverket. (2011). Lärplan, examens mål ch gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskla Sklverket. Sida 7. 6

10 inriktningar på prjekt kan variera utifrån intresse såsm: sprt, musik, näringsliv, kultur eller miljö. 13 Gymnasiesklr kan även söka bidrag från lika prgram sm arbetar med internatinella utbyten mellan lika länder. Ett sådant prgram är Erasmus+ sm har syftet att mdernisera utbildning mellan lika länder. Detta prgram skapar möjlighet för 4 miljner eurpéer att studera ch arbeta utmlands. Erasmus+ stödjer partnerskap över gränser när det kmmer till utbildning ch vill stötta samarbeten mellan lika länder Resultat 5.1 Resultat från den kvantitativa enkätundersökningen I den kvantitativa enkätundersökningen sm gjrdes tillfrågades elever från årskurs ni m de hade bestämt sig vilket gymnasieprgram de skulle välja samt m de fått tillräcklig infrmatin m vad de lika gymnasieprgrammen erbjuder t.ex. prjekt, inriktningar eller samarbeten. Eleverna tillfrågades även m de skulle bli mer intresserade av ett gymnasieprgram m det hade internatinella samarbeten eller prjekt. I enkätundersökningen granskades även elevers syn på internatinella prjekt. I undersökningen tillfrågades 35 elever sm gick i årskurs ni. Svaren varierade berende på m den tillfrågade redan valt gymnasieprgram eller inte. Elevernas syn på internatinella prjekt spelade str rll m de ansåg att ett gymnasieprgram var mer intressant att välja. Figur 1 visar att 43 % av de sm tillfrågades redan hade bestämt sig vilket gymnasieprgram de skulle välja medan 57 % inte hade bestämt sig. Figur 1 visar sammanställningen av fråga 1 13 Internatinalisering i sklan. Rapprt. Sida

11 Figur 2 visar sammanställningen av fråga 2 Figur 2 visar att 91 % av de tillfrågade tyckte att de fått tillräcklig infrmatin m vad de lika gymnasieprgrammen erbjuder såsm inriktningar, samarbeten ch prjekt medan 9 % av eleverna ansåg att de inte fått tillräcklig infrmatin. Figur 3 visar att 77 % svarade ja på frågan m de skulle bli mer intresserad av ett gymnasieprgram m det hade internatinella prjekt medan 23 % svarade nej. Figur 3 visar sammanställningen av fråga 3 Eleverna tillfrågades hur de ser på internatinella prjekt ch det fanns fyra Figur 4 visar sammanställningen av fråga 4 svarsalternativ att välja mellan. 40 % svarade att de ansåg att internatinella prjekt var en rlig upplevelse medan 34 % tyckte det verkade spännande. 23 % av eleverna ansåg att internatinella prjekt var lärrikt ch de resterande 3 % hade ingen speciell åsikt. 5.2 Tlkning av enkätundersökningens resultat Vi kan se att mindre än hälften av de tillfrågade eleverna redan hade bestämt sig vilket gymnasieprgram de skulle välja medan större delen av eleverna frtfarande inte visste. Majriteten av de tillfrågade ansåg att de fått tillräcklig infrmatin m vad de lika gymnasieprgrammen erbjuder i frm av inriktningar, samarbeten ch prjekt. Större delen av de tillfrågade ansåg att de skulle bli mer intresserade av ett gymnasieprgram m det hade internatinella prjekt. Vi kan se att synen på internatinella prjekt varierar hs eleverna eftersm en del ser det sm en rlig upplevelse medan andra finner det spännande. Färre av eleverna ansåg att 8

12 internatinella prjekt är en lärrik upplevelse ch endast 3 % hade ingen speciell åsikt. 5.3 Brister i enkätundersökningen Vår enkätundersökning genmfördes genm att deltagarna fyllde i enkäten på plats. Deltagarna förväntades att kryssa i ett svarsalternativ på varje fråga. Enkäten bestd ttalt av sju frågr ch fem av frågrna hade ett antal lika svarsalternativ. Detta innebar att det kan vara enkelt att uppfatta frågrna fel eller att man av misstag kryssat i två svarsalternativ istället för ett. Vi anser att detta kan medföra att enkätundersökningen är bristande på ett antal punkter. I tre av enkäterna kryssades två svarsalternativ i ch därför valde vi att giltigförklara dessa. Hade detta inte skett skulle prcentsatserna kunnat visa ett annrlunda resultat än vad sm nu visas i vår studie. 5.4 Resultat från intervjuer av rektrer I intervjun tillfrågades 20 rektrer från gymnasieverksamheter i Luleå, Piteå, Bden ch Älvsbyn. Av de tillfrågade 20 rektrerna svarade endast sex rektrer från Luleå, Piteå ch Bden. De tillfrågades m de arbetar med internatinella prjekt i sin gymnasieskla ch på vilket sätt. Rektrerna svarade även på m de använder sig av internatinella prjekt till marknadsföring av gymnasiesklan eller ett visst gymnasieprgram. De tillfrågades även m de själva anser att internatinella prjekt är gd marknadsföring för en gymnasieskla eller ett gymnasieprgram Resultat av intervjuer med rektrer i Bden Samhällsvetenskapsprgrammet ch Teknikprgrammet i Bden arbetar med internatinella prjekt. De använder sig av prgram sm Nrdplus, Erasmus samt mindre internatinella prjekt. Samhällsvetenskapsprgrammet prfilerar sitt prgram med Internatinalisering ch ledarskap. Rektrn menar att det är viktigt med denna prfilering eftersm vi lever i en mer kntaktkrävande värld samt att elevernas framtida yrken kräver internatinella kntakter. Rektrn för dessa två prgram anser att internatinalisering ch internatinella prjekt kan vara gd marknadsföring för en gymnasieskla eller ett gymnasieprgram. Frdns- ch Transprtprgrammet, Bygg- ch Anläggningsprgrammet, El- ch Energiprgrammet samt Vård- ch Omsrgsprgrammet arbetar med internatinella utbyten. Frdns- ch Transprtprgrammet arbetar med ett Nrdplus-prjekt medan Vård- ch Omsrg arbetar med ett Erasmus-prjekt. Rektrn för dessa 9

13 prgram anser att marknadsföring av internatinalisering ch internatinella prjekt är av strt värde för både en gymnasieskla ch ett gymnasieprgram eftersm det attraherar fler elever att söka till dessa prgram. Frdns- ch Transprtprgrammet samt Bygg- ch Anläggningsprgrammet marknadsför sitt prgram med internatinalisering ch internatinella prjekt. Rektrn anser att fördelarna med marknadsföringen blir att det attraherar fler elever utanför Bdens Kmmun att söka till dess prgram Resultat av intervjuer med rektrer från Luleå El- ch Energiprgrammet, Naturvetenskapsprgrammet, Restaurang- ch Livsmedelsprgrammet samt Matte-spetsprgrammet arbetar med internatinella prjekt genm Erasmus+ prgrammet. Dessa prgram använder inte dessa prjekt sm en del i deras marknadsföring ch ser därför inga fördelar i att använda det med det syftet. Rektrn för dessa prgram anser att internatinella prjekt inte är gd marknadsföring eftersm de har svårt att få elever villiga att åka utmlands via sklan. Bygg- ch Anläggningsprgrammet, VVS- ch fastighetsprgrammet samt Intrduktinsprgrammet arbetar inte med internatinella prjekt i sin utbildning ch marknadsför därför inte detta. Rektrn anser att internatinalisering ch internatinella prjekt bör vara bra i marknadsföringssyfte men han har själv ingen erfarenhet av detta Resultat av intervjuer med rektrer från Piteå Eknmiprgrammet, Barn- ch Fritidsprgrammet, Vård- ch Omsrgsprgrammet samt Estetiska prgrammet arbetar med internatinella prjekt. Dessa prgram arbetar för tillfället med två Erasmus+ prjekt ch genm Piteå Kmmuns prjekt sm går ut på att gymnasieklasser kan ansöka medel för utmlandsvistelse. Marknadsföringen av dessa internatinella prjekt förekmmer vid Öppet Hus med anledningen att de trr att elever uppskattar m det finns möjlighet till internatinellt utbyte. Rektrn anser att internatinella prjekt är gd marknadsföring ch hn ser bara fördelar med detta. Frdns- ch Transprtprgrammet, Industritekniska prgrammet ch Gymnasiesärsklans prgram för Hantverk ch Prduktin, Htell, Restaurang ch Bageri samt Individuellaprgram arbetar inte med internatinella prjekt ch använder därför inte det i sin marknadsföring. 10

14 5.5 Tlkning av intervjuer med rektrer Intervjuerna visar att gymnasiesklr i fyrkanten arbetar med internatinalisering men att det sker på lika sätt ch i varierande utsträckning. En del gymnasiesklr väljer att arbeta med internatinalisering i klassrummet men vi kan ändå se att majriteten av gymnasiesklrna väljer att genmföra internatinella prjekt. Flera av gymnasiesklrna väljer att arbeta med prgram sm Erasmus+, Nrdplus ch glbala sklan. Det arbete sm sker med internatinella prjekt i gymnasiesklr har lika inverkan hs elever ch därför har rektrerna varierande synpunkter gällande det. Vi ser att en del gymnasiesklr ch gymnasieprgram använder sig av internatinella prjekt i sin marknadsföring medan andra anser att det inte fungerar i marknadsföringssyfte. 5.6 Brister i intervjuer med rektrer Våra intervjuer genmfördes genm att rektrer svarade på fyra frågr via mail. Frågrna var för öppna vilket innebar att rektrerna hade möjlighet att tlka frågrna fritt vilket medförde att svaren blev ett resultat av deras tlkning. Detta innebar att en felaktig tlkning kunde genera felaktiga svar till vår undersökning. Av de 20 tillfrågade rektrerna svarade endast sex stycken vilket är prblematiskt eftersm vi inte hade tillräckligt underlag för att få fram ett trvärdigt resultat. Älvsbyns gymnasieskla skulle varit en del av vår undersökning men eftersm vi inte fått svar från deras rektr kunde vi inte ha med deras skla i vårt resultat. 6. Diskussin I vår diskussin vill vi utifrån litteraturstudier, intervjuer, enkäter samt resultatet lyfta fram tankar sm uppkmmit kring våra två frågeställningar under arbetsprcessen. Vi vill även lägga fkus på sklans lärplan ch vad tidigare frskning säger. Vi reflekterade även över våra egna erfarenheter med internatinella prjekt med kppling till lärplanen. 6.1 Diskussin utifrån resultat Internatinalisering innebär för ss att man samarbetar med andra länder samt tar lärdm m andra länders kulturer ch värderingar. Efter våra litteraturstudier har vi fått förståelse för att begreppet internatinalisering kan ha flera innebörder. Ett av internatinaliseringens viktigaste mål är att fstra elever till gda medmänniskr sm accepterar andra länders kulturer ch värderingar. Vi anser att det är svårt att ta till sig detta genm att endast studera m andra länders kulturer i sklbänken. Vår 11

15 uppfattning är att elever lär sig bäst genm att uppleva ch se mvärlden med sina egna ögn för att ta till sig detta på bästa möjliga sätt. Vi har själva erfarenheter från ett utbyte ch genm den upplevelsen lärde vi ss att även eurpeiska länder sm Frankrike skiljer sig mycket från livet i Sverige. Tack vare vår upplevelse har vi blivit mer medvetna m vår egen kultur ch livsstil. Detta har medfört att vi fick chans att granska våra egna värderingar ch vår världsbild. Vi anser av dessa anledningar att internatinell utbyten är viktiga för elevers persnliga utveckling ch bör därför vara någt alla gymnasiesklr erbjuder. En tanke sm slg ss under arbetsprcessen var att det fanns så lite frskning kring internatinalisering i sklan trts att det läggs str vikt på internatinaliseringsarbete i sklans värdegrund. I våra intervjuer med rektrer från fyrkantens gymnasiesklr märkte vi att lika gymnasiesklr ch lika gymnasieprgram arbetar med internatinaliseringen på lika sätt samt i varierande utsträckning. Detta bekymrar ss eftersm vår upplevelse med internatinella prjekt generade både persnlig utveckling ch en nyanserad syn på vår mvärld. I resultatet av våra intervjuer med rektrer från fyrkantens gymnasiesklr kan vi se att på Luleå gymnasieskla arbetar vissa gymnasieprgram med internatinella prjekt genm Erasmus+ prgrammet. I Piteås gymnasieskla arbetar de med två lika Erasmus+ prjekt samt att de har ytterligare ett prjekt i samarbete med Piteås kmmun sm går ut på att gymnasieklasser kan söka medel för utmlandsvistelser. I Bdens gymnasieskla arbetar många gymnasieprgram med lika internatinella prjekt sm Erasmus+ prjekt, Nrdplus samt den glbala sklan. Vi anser att metderna sm används i sklan idag är gda men vi ser även ett behv av utveckling för att hänga med den internatinaliseringsutveckling sm sker i samhället ch på arbetsmarknaden. Det är viktigt att ha ett internatinaliseringsperspektiv sm genmsyrar hela undervisningen eftersm vi lever i en glbal värld ch det är sklans uppgift att förbereda gymnasieelever inför vuxenlivet ch arbetslivet. Idag när ungdmar kmmer ut i arbetslivet ser arbetsmarknaden annrlunda ut jämfört med hur den såg ut förr. Dagens ungdmar förväntas att kunna arbeta utanför Sveriges gränser ch kunna samarbeta över natinens gränser. Vi anser att med tanke på att det läggs str vikt i värdegrunden att ungdmar ska förstå glbala strukturella samband bör mer resurser läggas på internatinella utbyten. Det är av 12

16 dessa anledningar sm vi anser att internatinaliseringsarbetet i gymnasiesklr bör genmsyra hela undervisningen. I enkätundersökningen vi genmförde såg vi att det finns en stark efterfrågan hs elever att få delta i internatinella prjekt ch att de med str sannlikhet skulle kunna välja ett gymnasieprgram av den anledningen. Vi valde att undersöka m rektrer i fyrkantens gymnasiesklr har lagt märke till denna efterfrågan hs elever. Samhällsprgrammet på Björknäsgymnasiet i Bden prfilerar sitt gymnasieprgram med Internatinalisering ch Ledarskap. I intervjuerna varierade svaren hs rektrerna men vi kunde ändå dra en slutsats med hjälp av enkätundersökningar sm stöd att internatinella prjekt är bra marknadsföring för en gymnasieskla eller ett gymnasieprgram. 6.2 Relevans för Eknmiprgrammet Sklans lärplan ska ligga till grund för allt arbete i sklan ch med detta menar vi att all undervisning sm sker på sklan ska vara förenligt med värdegrunden. Det står tydligt i värdegrunden att sklan skall följa internatinaliseringsutvecklingen i samhället. Sklverket anser även att elever sm studerar på eknmiprgrammet ska få ett internatinellt perspektiv i sin utbildning. Med detta sm grund anser vi att vår studie har str relevans eftersm eknmiprgrammet ska ge ett internatinellt perspektiv i utbildningen. 6.3 Vidare frskning Vi insåg under arbetsprcessen att det finns lite frskning kring internatinalisering i gymnasiesklan. Detta anser vi vara ett prblem eftersm det framgår tydligt i sklans värdegrund att internatinaliseringsarbetet i undervisningen är av str vikt. Vi anser att det brde utföras fler undersökningar sm studerar hur gymnasieelever på bästa möjliga sätt utvecklar ett internatinellt perspektiv. Ett av målen med internatinaliseringsarbeten i sklan är att elever ska utvecklas till gda medmänniskr sm accepterar likheter vilket leder till ett mer harmniskt klimat på sklan. Genm den kunskap vi skaffat ss genm vårt arbete med denna uppsats vill vi ge förslag på vidare frskning med teman sm till exempel: vad elever lär sig av internatinella prjekt ch sklrs syn på internatinella prjekt. Vi ser ckså att vi skulle kunna utveckla ch bredda vår undersökning genm att bland annat göra mer 13

17 djupgående intervjuer med rektrer samt att intervjua elever ch lärare för att undersöka effekter i undervisningen. 14

18 Källhänvisning Litteratur Backman, Jarl (1998). Rapprter ch uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB. Sklverket (2011). Lärplan, examensmål ch gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskla Stckhlm: Edita. Undersökningar Bjerstaf, Anna ch Palmquist, Carlina. Internatinalisering i sklan. Hämtad från Läst: 10 februari Nyberg, Ann-Luise. Internatinaliseringsbegreppet i grundsklan. Hämtad från Läst: 17 februari Webbsidr Eurpeiska kmmissinen, Erasmus+. Hämtad från Läst: 10 februari Wikipedia, UNESCO. Hämtad från https://sv.wikipedia.rg/wiki/unesc Läst: 10 februari Intervjuer med rektrer Olaussn, Ewa; Rektr på Björknäsgymnasiet Intervju 19 februari. Silverplats, Skytt, Mnica; Rektr på Björknäsgymnasiet Intervju 19 februari. Nrdlund, Ida; Rektr på Luleå gymnasieskla Intervju 17 februari. Wedin, Anders; Rektr på Luleå gymnasieskla Intervju 31 januari. Wengelin, Åsa; Rektr på Strömbackasklan Intervju 1 februari. Lund, Klas; Rektr på Strömbackasklan Intervju 17 februari. 14

19 Bilagr Bilaga 1 - Enkät Gymnasiearbete Ange kön: Tjej Kille Ospecificerat Ålder: Vilken stad br du i?: Vet du vilket gymnasieprgram du ska välja? Ja Nej Känner du att du fått tillräcklig infrmatin m vad de lika prgrammen erbjuder? Prjekt, inriktningar, samarbeten, m.m. Ja Nej Skulle du bli med intresserad av ett gymnasieprgram m du visste att det hade internatinella samarbeten/prjekt? Ja Nej Hur ser du på internatinella prjekt? Rlig upplevelse Spännande Lärrikt Inget speciellt

20 Bilaga 2- Tidningsartikel

21 Bilaga 3- Intervju 1. Arbetar ni med internatinella prjekt i er gymnasieskla? På vilket sätt/hur? Exempel Erasmus. 2. Använder ni er av internatinella prjekt till er marknadsföring av sklan? Om ja, varför? 3. Känner ni till någt enskilt gymnasieprgram sm använder sig av internatinella prjekt i sin marknadsföring? Om ja, vilket? Fördelar/Nackdelar? 4. Anser du att internatinella prjekt är bra marknadsföring för gymnasiesklr/gymnasieprgram?

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009

Kvalitetsredovisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Kvalitetsredvisning för Enskilda Gymnasiet läsåret 2008/2009 Skla: Enskilda Gymnasiet, friskla i Stckhlm Verksamhetsfrm: Grundskla (åk 6-9) ch Gymnasium (NP ch SP) Läsår: 2008/2009 Rektr: Cecilia Sedgwick

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Rävekärrsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Rävekärrssklan Grundsklan F-6 Fågelbergsgatan 2-4 43133 Mölndal Tel: 031 674350 Rävekärrssklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2013/2014 Utbildningen ska utfrmas i överensstämmelse med

Läs mer

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar.

Färingtofta skolas Likabehandlingsplan 2010-2011. Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, personal och föräldrar. Färingtfta sklas Likabehandlingsplan 2010-2011 Upprättad: 2010-09-30 Gäller till 2011-09-30 Fastställd av:, Elever, persnal ch föräldrar. Barn berättar inte alltid m kränkningar ch mbbning sm de själva

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015

Resultat Söderskolan åk 8 våren 2015 Datum 2015-04-09 Nrum/Westerman-Annerbrn KUN2015/111 Resultat Södersklan åk 8 våren 2015 2013 79 svarande av 97 elever, 41 flickr ch 38 pjkar, (enligt Prcapita 6/2) dvs 81 % 2014 90 svarande av 123 elever(enligt

Läs mer

ERASMUS+ HÖGRE UTBILDNING / KA107 GLOBAL MOBILITET UTLYSNING 2015 ANDRA ANSÖKNINGSOMGÅNGEN

ERASMUS+ HÖGRE UTBILDNING / KA107 GLOBAL MOBILITET UTLYSNING 2015 ANDRA ANSÖKNINGSOMGÅNGEN ERASMUS+ HÖGRE UTBILDNING / KA107 GLOBAL MOBILITET UTLYSNING 2015 ANDRA ANSÖKNINGSOMGÅNGEN Inm Erasmus+-prgrammets glbala mbilitet kan man ansöka bidrag för högsklrnas utbyten med högsklr i så kallade

Läs mer

El Sistema i Oxhagen - musiken som mål och medel för personlig utveckling

El Sistema i Oxhagen - musiken som mål och medel för personlig utveckling El Sistema i Oxhagen - musiken sm mål ch medel för persnlig utveckling Partnerskap Varberga/Oxhagen Identifierade utmaningar för mrådet El Sistema Metd utvecklad i Venezuela 1975 Klassisk musik sm verktyg

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Kap 2 skollagen, elevhälsa

Kap 2 skollagen, elevhälsa II'DI... SALA ~ KOMMUN Bilaga 1 till KHR111116prt Kap 2 skllagen, elevhälsa Elevhälsans mfattning För eleverna i förskleklassen, grundsklan, grundsärsklan, samesklan, specialsklan, gymnasiesklan ch gymnasiesärsklan

Läs mer

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län

Rapport rörande det statliga stödet till Skapande skola 2008 inom Stockholm län KUN 2009-01-22, p 9 Enheten för kultur- ch föreningsstöd Handläggare: Margaretha Häggrth Rapprt rörande det statliga stödet till Skapande skla 2008 inm Stckhlm län 1 Ärendet Landstingets kulturnämnd har

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 För ett jämställt samhälle fritt från våld Ängelhlm 2016-01-18 SKYDDSJOURENS UTÅTRIKTADE VERKSAMHET 4 INFORMATIONSTRÄFFAR 4 NÄTVERKET KVINNOFRID I NORDVÄSTRA SKÅNE 4 FÖRETAGSDAGARNA

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

av den 29 november 2010

av den 29 november 2010 Eurpeiska byrån för luftfartssäkerhet 29 nv 2010 YTTRANDE nr 06/2010 FRÅN EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET av den 29 nvember 2010 m möjligheten till ändring av kmmissinens förrdning (EG) nr 2042/2003

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Digitala verktyg i musik

Digitala verktyg i musik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Digitala verktyg i musik I Lgr 11, del 2.2 m kunskaper står det att sklan ska ansvara för att varje elev efter genmgången grundskla kan använda mdern teknik

Läs mer

Romskt informations- och kunskapscenter

Romskt informations- och kunskapscenter Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter SDF Kirseberg Malmö stad Verksamhetsberättelse 2011 Muj Halilvic verksamhetsansvarig i samverkan med Susanne Jhanssn praktikant från Lunds Universitet Malmö 2011-12-09

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö

Kvalitetsrapport 2013-2014. Rytmus Malmö Kvalitetsrapprt 2013-2014 Rytmus Malmö Innehållsförteckning Sklans namn ch rt... Fel! Bkmärket är inte definierat.1 Innehållsförteckning... 2 Visin ch värdegrund:... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar...

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN

TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN TILLSAMMANS INOM PSYKIATRIN patienter ch persnal i samverkan Rapprt från ett delprjekt inm prgrammet Tillsammans, Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. INNEHÅLL 1. Inledning s.2 1.1 Tillsammans s.2 1.2

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7

ARSREDOVISNING. - Verksamhetsberättelse och bokslut för 2013. 2014-05- o 7 .. l 'l 2014-05- 7 ARSREDOVISNING - Verksamhetsberättelse ch bkslut för 2013 sekretariatet Skåne Nrdväst Drttninggatan 7 A SE-251 89 Helsingbrg Skanenrdvast.se Innehållsförteckning Innehållsförteckning............................

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter

Uppföljning av sommar 2015 Annika Sörensdotter Uppföljning av smmar 2015 Annika Sörensdtter Lönekntr Annika Sörensdtter Rapprt Uppföljning av smmar 2015 2(19) Innehållsförteckning Original lagras ch gdkänns elektrniskt. Utskrifter gäller endast efter

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL?

VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL? VAD ÄR LINNÉCUPEN? VAD FÅR NI SOM FÖRETAG UT AV ATT VARA MED? LINNÉCUPENS PRE- EVENT LINNÉCUPENS AFTER- CUP VILL DU HJÄLPA TILL? LINNÉUNIVERSITETETS STUDENTKÅRER (OCH UTBILDNINGAR) 2 4 6 7 8 9 Senast uppdaterad:

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN. Sammanträdesdatum 2013-10-11 fisala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-10-11 27 (41) 245 Dnr 2013/152 Svar på mtin m att bekämpa ungdmsbrttsligheten genm tidiga ch tydliga insatser mt unga sm begår

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014 -Plan för att främja likabehandling ch mtverka diskriminering ch trakasserier (likabehandlingsplan) -Plan mt kränkande behandling (årlig

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Svenska civilsamhällesorganisationer om principerna kring ett krympande bistånd

Svenska civilsamhällesorganisationer om principerna kring ett krympande bistånd Svenska civilsamhällesrganisatiner m principerna kring ett krympande bistånd Vi arbetar dagligen nära människr sm lever i fattigdm ch utsatthet i de länder där biståndet gör skillnad, ch har tidigare framfört

Läs mer

Plattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020

Plattformsmo te Vattenplattformen fo r Horisont 2020 Plattfrmsm te Vattenplattfrmen f r Hrisnt 2020 Stckhlm 18 mars 2014 Infrmatin från Vinnva m Hrisnt 2020 (H2020) Jessica Umegård, Natinell kntaktpersn (NCP) för H2020, Vinnva Se presentatin. Den eurpeiska

Läs mer

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor

Revisionsrapport. Lokalsamordning. Vänersborgs kommun. Datum 2011-10- 13. Henrik Bergh. Revisionskonsult kommunal sektor Revisinsrapprt Lkalsamrdning Vänersbrgs kmmun Datum 2011-10- 13 Henrik Bergh Revisinsknsult kmmunal sektr Innehållsförteckning 1. Uppdrag ch genmförande... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Revisinell bedömning...

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

I tema Energi och hållbar utveckling arbetar eleverna mot följande av kursplanens innehåll: Kemi Syfte

I tema Energi och hållbar utveckling arbetar eleverna mot följande av kursplanens innehåll: Kemi Syfte Infrmatin till vårdnadshavare Ert barn arbetar denna termin med ett NTA-tema sm heter Energi ch hållbar utveckling. Temat är ett av nittn lika naturvetenskapliga teman inm sklutvecklingsprgrammet NTA Naturvetenskap

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU

MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU MERITSAMMANSTÄLLNING FÖR ANSÖKAN TILL PSYKOTERAPEUTPROGRAM VID LIU OBS! Detta är inte en ansökningsblankett. Det är en bilaga, sm bifgas till ansökan sm görs på www.antagning.se För sökande till Psykterapeutprgrammet

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

Nyheter och ändringar i Adela Gymnasieskola 4.2.0

Nyheter och ändringar i Adela Gymnasieskola 4.2.0 Nyheter ch ändringar i Adela Gymnasieskla 4.2.0 Publicerad 2012-05-03 Tersus Sklsystem AB Lilla Nygatan 2, 411 08 Götebrg Tel: 031-85 70 50 Förändringar vid betygshantering Adela är nu uppdaterat ch följer

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund

Kvalitetsrapport 2013-2014. Sjölins gymnasium Östersund Kvalitetsrapprt 2013-2014 Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning Sjölins gymnasium Östersund Innehållsförteckning... 1 Visin ch värdegrund... 3 Grundfakta m sklan/förutsättningar... 3 Åtgärder

Läs mer

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik

l Gran kning av projektet: Etablering aven nod för utomhu pedagogik Vimmerby 1(On1ffiUn Kmmunens revisrer 2011-12-09 Knununstyrelsen,7Knununfullmäktiges presidium I 2~11 ]2 1 O JI1{,dtJ/J i/)j fr 6(tJ//3~ l Gran kning av prjektet: Etablering aven nd för utmhu pedaggik

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015

Aktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015 Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv

Läs mer

KONSTPROGRAM FRAMTIDENS US

KONSTPROGRAM FRAMTIDENS US Utfärdat av: AM public Ann Magnussn, ann@ampublic.se Dkumentnamn: Knstprgram Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 2 1/14 KONSTPROGRAM FRAMTIDENS US Landstinget i Östergötland Övergripande tema: Kntraster tillgänglighet

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Lägesrapport från Smålands Shanghaikontor juni till september 2013

Lägesrapport från Smålands Shanghaikontor juni till september 2013 Lägesrapprt från Smålands Shanghaikntr juni till september 2013 2013-10-08 After ett längre smmaruppehåll är vi nu tillbaka med lägesrapprter från Smålands Shanghaikntr. Uppehållet betyder inte att månaderna

Läs mer

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet

Utvärdering av BROs kontaktpersonsverksamhet Utvärdering av BROs kntaktpersnsverksamhet Beställare: Upplägg ch rapprt: Genmförande: Ingrid Kössler ch Kerstin Wåhleman Elise Leppänen 7-16 september 2009 Framtagen i samarbete med: www.easyresearch.se

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER

ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER NHP-SATSNINGEN ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER Utvärdering av en riktad satsning i Västerbtten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården ch i kmmunerna Scialpsykiatriskt

Läs mer

4.6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5

4.6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5 .6. Sammanställning Psykiatriråd nummer: 5 Bakgrundsfrågr Bakgrundsfrågrna i enkäten består av frågrna a - e. Dessa syftar till att ge en bild av ledamöterna i Psykiatrirådet avseende utbildning, ålder,

Läs mer

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt

9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future

Läs mer

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola.

Föräldrar och elever i årskurs fyras syn på schackspelandet och schackfyran på Stora Hammars skola. Lärarutbildningen Shackpedaggisk kurs 7,5p Vt 2014 Föräldrar ch elever i årskurs fyras syn på schackspelandet ch schackfyran på Stra Hammars skla. Ulf Sandberg Ulf.p.sandberg@vellinge.se Syfte Jag ville

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Slutrapport Uppdragsutbildning ITM Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets

Läs mer

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Anteckningar från grupparbete, 6 april 2013, Långedrag

Anteckningar från grupparbete, 6 april 2013, Långedrag Anteckningar från grupparbete, 6 april 2013, Långedrag Grupp 1 Man måste tala m att förutm att man deltar i arbete för kvinnrs rätt så får man själv ett nätverk av lika kmpetenser Samarbete mellan lika

Läs mer