Kvalitativ Eurobarometerundersökning. EU:s UTSIKTER. Sammanfattning Svenska version Rom den 12 september 2014

Transkript

1 Kvalitativ Eurbarmeterundersökning EU:s UTSIKTER Svenska versin Rm den 12 september 2014 Denna sammanfattning är tillgänglig på danska, engelska, finska, franska, italienska, plska, prtugisiska, tyska ch svenska. Den här studien har beställts av Eurpeiska kmmissinen, Generaldirektratet för kmmunikatin. Innehållet i det här dkumentet representerar inte Eurpeiska kmmisinens ståndpunkt. Tlkningar ch åsikter sm uttrycks här är enbart författarnas. Kvalitativ Eurbarmeterundersökning TNS Qual+

2 Inledning Syfte syftar till att utarbeta en visin för EU:s framtid utifrån tre frågr: Hur mycket enighet vill medbrgarna ha ch på vilka mråden bör mer integratin ske? Vad skulle göra EU mer demkratiskt, ch hur kan EU:s plitiker göras mer ansvariga för sina beslut? Vilken är den rätta balansen mellan ansvar ch slidaritet? Det övergripande syftet med undersökningen är att förstå hur människr ser på EU ch vad Eurpatanken betyder för dem, särskilt i den eknmiska ch finansiella krisens kölvatten. Undersökningen genmfördes av TNS Qual+ för Eurpeiska kmmissinens generaldirektrat för kmmunikatin mellan den 30 juni ch 11 juli 2014 i sex medlemsländer: Italien, Tyskland, Danmark, Prtugal, Finland ch Plen. Länderna valdes ut så att de representerade lika skeden i EU:s utveckling ch garanterade en bred gegrafisk balans. I det här dkumentet sammanfattas de viktigaste slutsatserna. Den fullständiga rapprten är tillgänglig på Metd Fältarbetet mfattade dels samtal med en rad fkusgrupper från allmänheten, dels djupintervjuer med sakkunniga i EU-frågr från medierna, näringslivet ch kultursektrn i de sex länderna. I varje land genmfördes samtal med sex fkusgrupper på ungefär två timmar. Grupperna delades in efter ålder (upp till 35 år ch över 35 år) ch inställning till EU: två EU-vänliga, två neutrala ch två EU-skeptiska grupper per land i varje åldersgrupp. Det är dck viktigt att kmma ihåg att sådana fkusgrupper aldrig är statistiskt representativa. 2

3 Viktiga slutsatser EU:s utsikter Att vara eurpé ansågs inte bara vara en gegrafisk fråga för EUvänliga ch neutrala deltagare, medan många EU-skeptiker beskrev begreppet i rent gegrafiska rdalag. De egenskaper sm ftast förknippades med att vara eurpé var: Tlerans. Fred. Mångfald. Gemensam histria. Fri rörlighet ch avskaffandet av gränser. Demkrati. En gemensam valuta. Gemensamma värderingar. Högre levnadsstandard. Respekt för mänskliga rättigheter. De flesta deltagarna identifierade sig mer med sin natinalitet än med sin eurpeiska tillhörighet. Men yngre persner sm ftare studerar ch reser utmlands ch sm är uppväxta med EU ch eurn anses generellt vara de sm kmmer att se sig själva sm eurpéer i framtiden. När deltagarna tillfrågades m berättelsen m Eurpa beskrev många den i histriska termer, med början i demkratins ursprung i antikens Grekland, för att sedan frtsätta med Rmarriket ch världskrigen. På senare tid har dck tyngdpunkten i berättelsen förskjutits från fredlig utveckling till eknmisk turbulens. Nästa kapitel i berättelsen m Eurpa förutsågs handla m en kntinent där länderna strävar efter fredlig gemenskap ch eknmiskt samarbete utan att behöva ffra för mycket av sin identitet, sin särart ch sina natinella intressen. Uppfattningen var att Eurpas berättelse skrivs av de eknmiskt starkaste länderna i Eurpa. Detta gällde särskilt deltagarna i Plen ch Prtugal, där många menar att den eknmiska balansen kan innebära att EU:s framtid inte kmmer att avgöras av alla medlemsländer. Enighet ch integratin Deltagarna betraktade följande sm psitiva aspekter av EUmedlemskapet: Ökad eknmisk stabilitet, tillväxt ch nytta. Den fria marknaden. Rätten att resa fritt. Den gemensamma valutan. Den skyddande effekten av att vara en del av EU. Möjligheten att knkurrera i en glbaliserad eknmi. Mer integratin ch kulturella utbyten, sm Erasmus. EU-finansiering. 3

4 Till de negativa aspekterna ansågs höra: Överreglering ch uppfattningen att EU är ineffektivt ch lägger sig i frågr sm bör regleras på natinell nivå. Ingen möjlighet att begränsa imprten från EU-länder sm prducerar lågkvalitetsprdukter, vilket innebär att fler prdukter av dålig kvalitet kmmer in i landet. Or, särskilt bland EU-skeptikerna, att öppna gränser leder till att medbrgare från andra EU-länder kmmer ch stjäl arbetstillfällen eller utnyttjar generösa sciala förmåner utan någn avsikt att bidra till det lkala samhället. De flesta av deltagarna ansåg att fördelarna med EU uppväger de negativa aspekterna. Många av de tillfrågade angav flera mråden där man gärna skulle se ett närmare samarbete, men skeptikerna ville i allmänhet inte ha mer samarbete mellan medlemsstaterna. De mråden sm nämndes ftast var: Hanteringen av internatinella flyktingar ch invandrare. Eknmiskt samarbete. Förstärkt gemensam finansiell tillsyn ch banktillsyn i EU. En gemensam arbetsmarknad med medling på EU-nivå i arbetstvister Frågan m en EU-armé möttes av blandade reaktiner. Inte i någt land ställde man sig psitiv till en gemensam EU-beskattning. Det finns ett allmänt mtstånd mt att EU ska frtsätta att växa i framtiden. Att vara str anses visserligen bättre när det kmmer till säkerhet, men en ytterligare utvidgning är ändå inte önskvärd ch skulle enligt de flesta deltagare göra det ännu svårare att definiera en eurpeisk identitet. Ansvar ch slidaritet I fråga m den eknmiska ch finansiella krisen gick åsikterna isär m huruvida EU-medlemskapet har gjrt det lättare att hantera krisen. Frågan m slidaritet fick ckså blandad respns, särskilt när det gällde eknmiskt stöd ch huruvida EU bör hjälpa medlemsländer med finansiella svårigheter. Deltagarna i Prtugal, Plen ch Italien menade att det är en principsak att hjälpa länder med sådana prblem, eftersm slidaritet mellan medlemsländerna är ett av EU:s kärnvärden. I Danmark instämde vissa EU-vänliga ch neutrala deltagare, men de flesta i Danmark ch Finland svarade att deras land inte ska behöva ta ansvar för andra ch därför inte är skyldiga att hjälpa dem. Liknande tankar km till uttryck i Tyskland, men det fanns ckså deltagare sm var psitiva till att ge eknmiskt stöd; dessa ansåg dck genmgående att sådan hjälp bör vara villkrad. 4

5 EU ch demkrati De flesta av dem sm deltg i undersökningen röstade i EU-parlamentsvalet. I majriteten av länderna gjrde deltagarna detta därför att de ansåg att man i en demkrati bör delta i de val sm hålls. De flesta kände sig inte tillräckligt infrmerade m valet, Eurpaparlamentet eller de lika plitiska partierna; den allmänna uppfattningen var följaktligen att man hade velat ha tillgång till mer infrmatin. De deltagare sm verkligen kände sig infrmerade m valet hade själva hittat infrmatinen på Internet. Flertalet av dem sm deltg i intervjun hade varken hört talas m medbrgardialger eller EU:s medbrgarinitiativ, men båda initiativ välkmnades allmänt. Andra förslag m hur EU skulle kunna interagera med medbrgarna mfattade: Mediernas rll Skapa en plattfrm där medbrgarna kan tycka till i lika frågr Anrdna till exempel flkmröstningar Genmföra undersökningar/mröstningar på nätet Medbrgarna får infrmatin m EU från en rad lika källr, där de vanligaste är medierna, Internet ch diskussiner med vänner. I de flesta länder tvivlar man på att medierna är berende ch bjektiva när de rapprterar m EU, ch den allmänna uppfattningen i flertalet grupper var att medierna har en tendens att framställa EU på ett negativt sätt. Man var inte eniga m huruvida ffentliga radi- ch tv-blag ger en annan bild av EU än de kmmersiella kanalerna. Deltagarna uttryckte en önskan att se mer av EU i frågr sm påverkar deras vardag, exempelvis utbildning ch sysselsättning, få infrmatin m hur EU är uppbyggt ch vad EU har uppnått, få veta hur medbrgarna kan engagera sig i EU, EU i högre grad ska göras ansvarigt för sin verksamhet. Infrmatinen måste vara lättillgänglig ch lätt att förstå. 5

6 Natinella sammanfattningar Italien Många deltagare i Italien ansåg att EU handlar m att tänka utanför natinsgränserna, m finansiell trygghet genm enighet samt m att slå vakt m mänskliga värden. Skeptikerna, å andra sidan, betraktade snarare EU sm en splittrad samling av likartade kulturer, eknmier ch språk. Den generella uppfattningen är att den eurpeiska identiteten frtfarande håller på att växa fram. Den är inte självklar ännu, men kmmer autmatiskt att bli det för nästa generatin. Italien var det enda land där man i allmänhet sade sig vara för en EU-armé, i första hand för att minska de natinella försvarsutgifterna. Ett utökat säkerhetssamarbete välkmnades dck allmänt i alla länder. De möjligheter sm fri rörlighet ch handel skapar ställdes i kntrast till mer negativa inslag, till exempel bristen på flexibilitet i penningplitiken, sm inte gynnar Italien ch sm således har haft en direkt effekt på livskvaliteten där. I Italien efterlyste deltagarna allmänt ett mer flexibelt Eurpa i framtiden, i synnerhet när det gäller penningplitiken; ingen ville dck lämna eurmrådet. Medan de neutrala ch EU-vänliga såg framtida möjligheter med att vara kvar, ansåg skeptikerna att det är möjligt att gå ur nu. De eknmiska förhållandena runtm i EU sågs sm en str utmaning framöver. Stick i stäv med EU:s ursprungliga syfte att stärka de eknmiska banden, ansåg deltagarna att EU-länderna nu glider längre isär eknmiskt ch att skillnaderna hindrar EU från att förverkliga sin ptential sm en verklig unin mellan jämlika stater. Tyskland Känslan av att vara eurpé uppskattades mest i Tyskland. Även m mångfalden ansågs kunna utgöra ett hinder mellan länderna, ansågs den samtidigt vara berikande. Eurpa förknippades med hög levnadsstandard ch livskvalitet, ökad säkerhet samt värden sm demkrati, fred ch scial välfärd. EU ansågs ha uträttat mycket, ch deltagarna kände sig särskilt stlta över Eurpas histria, sm präglas av vetenskapliga upptäckter ch ständig utveckling. De yngre deltagarna var mer psitivt inställda till ökad integratin, men överlag fanns det stöd för ett närmare samarbete kring banktillsyn ch scieknmiska frågr. En gemensam strategi för att hantera flyktingfrågr välkmnades ckså. Den eknmiska ch finansiella krisen har dck förstärkt deltagarnas uppfattningar m skillnaderna mellan länderna i EU. Typiskt för Tyskland var en frustratin över den frivilliga rllen att behöva hjälpa andra medlemsstater med eknmiska prblem. Precis sm i Danmark ch Finland menade man att slidaritet handlar m att hjälpa människr att hjälpa sig själva snarare än m att bara ge eknmiskt stöd. Deltagarna i Tyskland uttryckte en stark samhörighet med EU, men samtidigt en önskan m betydligt mer insyn ch infrmatin i syfte att stärka demkratin i uninen. 6

7 Danmark Att vara eurpé förknippades i Danmark med värden sm frihet ch demkrati; EU, däremt, förknippades snarare med byråkrati ch bristande insyn. Få av deltagarna i Danmark svarade att de känner sig sm eurpéer eller att de trr att detta kmmer att ändras i framtiden. Även m de flesta av deltagarna röstade i EU-parlamentsvalet kände sig många missnöjda med demkratin i EU ch ansåg att Eurpaparlamentet har för liten makt jämfört med kmmissinen. Samtidigt upplevde många att debatten i Danmark under valet var försnligare ch mer knstruktiv än tidigare ch att det kan leda till en mgnare relatin mellan landet ch EU framöver. Flertalet av deltagarna var av den åsikten att EU-medlemskapet har bidragit till eknmisk stabilitet i Danmark. Frågan m eknmisk slidaritet ansågs dck vara prblematisk, ch deltagarna i Danmark skilde här tydligt mellan nrra ch södra Eurpa. Uppfattningen var att eknmiskt stöd till prblemtyngda medlemsstater måste vara kpplat till ett ansvarsfullt beteende ch att sådant stöd inte är någn lösning på strukturella prblem eller vårdslöst eknmiskt beteende i dessa medlemsstater. Prtugal Att vara eurpé förknippades i Prtugal med gemensamma värderingar ch knkreta fördelar sm den fria rörligheten ch möjligheten att kunna arbeta ch resa i andra medlemsländer. Men i Prtugal mer än på andra håll hade man känslan av att det största hindret mt att känna sig sm eurpé är de enrma skillnaderna mellan medlemsländerna, sm dessutm har förstärkts ytterligare av den eknmiska ch finansiella krisen. Nästan alla deltagare i Prtugal menade att landet har det bättre i EU än utanför, särskilt sett till rörligheten ch tillgången till finansiering, sm har lett till betydande infrastrukturförbättringar på mråden sm transprter, energi ch sanitet. Men den uppfattade bristen på jämlikhet mellan länderna, när det gäller både eknmisk styrka ch inflytande inm EU, betraktades sm den största nackdelen bland de prtugisiska deltagarna. Inställningen att slidaritet är en av grundprinciperna i EU ch att det ska vara självklart att hjälpa medlemsstater i finansiell knipa var tydlig bland intervjudeltagarna i Prtugal. Samtidigt var man av den åsikten att eknmiskt stöd bör utvärderas nga ch anpassas till varje lands specifika behv ch förmåga att betala tillbaka skulden. Med tanke på resultatet i EU-parlamentsvalet var några deltagare rliga över att parlamentet kmmer att få det svårare att fatta beslut tillsammans med medlemsstaterna till följd av det ökade antalet parlamentsledamöter från partier sm säger sig vara skeptiska till EU. 7

8 Finland Känslan av natinell identitet var stark bland de finska deltagarna, sm samtidigt tvivlade på att det någnsin kmmer att finnas en gemensam eurpeisk identitet i framtiden. Inställningen till EU ch att vara eurpé var dck delvis psitiv, vilket märktes i deltagarnas syn på harmnisering ch samarbete. Fri rörlighet ch handel, liksm den gemensamma valutan, ansågs göra livet bättre ch smidigare. Kritiken var utbredd mt det eknmiska stödet till de länder sm drabbats hårdast av den eknmiska ch finansiella krisen. Stödet ansågs vara kntraprduktivt ch bara göra saker ch ting värre, eftersm man inte går till rten med de verkliga prblemen. Deltagarna tenderade att tycka att andra frmer av hjälp, såsm rådgivning eller investeringar, vre att föredra. Det rådde delade meningar m vad krisen kan innebära för EU framöver ch m huruvida den på lång sikt kmmer att påverka den större berättelsen m Eurpa. Den allmänna uppfattningen var att samarbetet mellan medlemsländerna är tillräckligt på de flesta mråden, med undantag för försvars- ch säkerhetsfrågr, där mer samarbete efterlystes; det fanns dck inget stöd för en gemensam EU-armé. Vidare välkmnades ett utökat EUsamarbete när det gäller finansiell reglering ch beskattning. Plen I Plen förknippade deltagarna känslan av att vara eurpé med gemensamma (huvudsakligen kristna) värderingar ch andra principer m frihet, rättvisa, demkrati ch tlerans Ännu större vikt lades dck vid mer pragmatiska aspekter, sm fri rörlighet samt tillträde till arbetsmarknaden ch utbildning i andra EU-länder. Den gegrafiska faktrn, det vill säga att vara en del av den eurpeiska kntinenten, var ckså mer central för deltagarna i Plen än på andra håll. Man var särskilt psitiv till den internatinella trvärdighet sm landet får genm EU-medlemskapet ch generellt för en frtsatt utvidgning, med vissa reservatiner för de eknmiska knsekvenserna ch eventuellt ökad migratin. Att vara eurpé är ett tänkesätt bland de yngre i Plen. Det handlar m en inställning sm sträcker sig utanför natinsgränserna ch m en känsla av gemenskap med andra eurpeiska medbrgare. Slidaritet ch att hjälpa medlemsländer med prblem anses ckså vara en av hörnstenarna i EUsamarbetet. Samtidigt finns en känsla av att Plen inte har lika mycket att säga till m i EU, utan att berättelsen m Eurpa skrivs av de största eknmierna Tyskland, Frankrike ch Strbritannien. Deltagarna hade en kluven inställning till EU-finansiering, vilket speglar den allmänna känslan av att Plen går från att vara mttagare till givare. Fördelarna med finansieringen var uppenbara för deltagarna, ch många var medvetna m dess stra betydelse för jrdbrukare, företagare ch landet på det hela taget. Däremt var man inte överens i frågan m bristen på insyn i hur anslagen fördelas. 8