ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den SWD(2014) 284 draft ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen m fri rörlighet för EU-medbrgare Följedkument till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET m hjälp till de natinella myndigheterna med att bekämpa missbruk av rätten till fri rörlighet: handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen m fri rörlighet för EUmedbrgare {COM(2014) 604 final} SV SV

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Definitiner... 7 Missbruk ch skenäktenskap enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet... 8 Olika typer av genuina äktenskap ch skenäktenskap Tillämplig rättslig ram Tillämpliga regler ch principer EU:s lagstiftning m EU-medbrgarnas fria rörlighet Eurpeisk ch internatinell lagstiftning i en bredare kntext Bevisbörda Rättssäkerhetsgarantier måste respekteras vid antagandet av beslut sm kan begränsa rätten till fri rörlighet Garantier sm rör beslut sm kan begränsa rätten till fri rörlighet Garantier sm rör granskningen av beslut sm begränsar rätten till fri rörlighet Natinella perativa åtgärder Skäl ch mtiv bakm skenäktenskap Tecken sm kan föranleda en utredning Typ av tecken ch skydd för genuina par Tecken på att missbruk inte föreligger Tecken på missbruk Utredning av skenäktenskap Gränsöverskridande samarbete för att bekämpa skenäktenskap Olika natinella myndigheters rller

3 Avsnitt 1 Inledning Rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig inm Eurpeiska uninen är en av de fyra grundläggande friheter sm fastställs i EU-lagstiftningen ch en hörnsten i den eurpeiska integratinen. Att främja ch förstärka denna rättighet är ett centralt mål för Eurpeiska uninen. Varje dag reser miljntals EU-medbrgare för att besöka andra EU-länder ch göra affärer, arbeta eller bsätta sig. De tar den fria rörligheten för given, ch anser att den är en del av deras ställning sm EU-medbrgare. Många reser utmlands ch bsätter sig där tillsammans med sina familjer. Vikten av att garantera skydd av familjelivet för att undanröja hindren för att utöva den grundläggande rätten till fri rörlighet erkänns av Eurpeiska uninen ch dess medlemsstater. Om EU-medbrgarna inte skulle ha rätt att leva ett nrmalt familjeliv i den mttagande medlemsstaten skulle deras grundläggande frihet allvarligt undergrävas. EU-medbrgare ch deras familjer sm flyttar ch i gd tr förlitar sig på EU-lagstiftningen får fullständigt skydd genm EU-bestämmelserna. Men precis sm på alla rättsliga mråden förekmmer det fall där individer försöker missbruka den fria rörligheten för att kringgå natinella invandringsregler. Alla frmer av missbruk av rätten till fri rörlighet undergräver denna grundläggande rättighet för EUmedbrgarna. En grundförutsättning för att upprätthålla rättigheten är därför att sådant missbruk verkningsfullt bekämpas. Vid sitt sammanträde den april 2012 gdkände rådet (rättsliga ch inrikes frågr) färdplanen EU:s åtgärder rörande migratinstrycket Ett strategiskt svar, sm behandlar skenäktenskap sm ett sätt att underlätta tredjelandsmedbrgares lvliga inresa ch vistelse i EU. I färdplanen anges ett antal åtgärder sm kmmissinen eller medlemsstaterna måste vidta för att förbättra kunskapen m tredjelandsmedbrgares ch den rganiserade brttslighetens missbruk av rätten till fri rörlighet i syfte att underlätta irreguljär invandring. En av dessa åtgärder är att utarbeta en handbk m skenäktenskap med vägledande kriterier sm kan bidra till att skenäktenskap upptäcks. I sitt meddelande av den 25 nvember 2013, Fri rörlighet för EUmedbrgare ch deras familjer: fem åtgärder för att skapa förändring 1 redgör kmmissinen för EU-medbrgarnas rättigheter ch skyldigheter enligt EU-bestämmelserna m fri rörlighet ch fastställer fem åtgärder sm ska hjälpa de natinella myndigheterna att på ett ändamålsenligt sätt tillämpa dessa bestämmelser i praktiken. I meddelandet påpekas att EU-lagstiftningen innehåller en rad starka garantier sm gör det möjligt för medlemsstaterna att bekämpa missbruk. Ett knkret sätt att hjälpa myndigheterna att utnyttja dessa garantier fullt ut var att tillsammans med medlemsstaterna 1 COM(2013) 837 final 3

4 utarbeta en handbk m skenäktenskap. Sm svar på en begäran från medlemsstaterna ch i nära samarbete med dem har kmmissinen utarbetat denna handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen m fri rörlighet för EU-medbrgare. Handbken är ett arbetsdkument från kmmissinens avdelningar ch åtföljer meddelandet m hjälp till de natinella myndigheterna med att bekämpa missbruk av rätten till fri rörlighet: handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen m fri rörlighet för EU-medbrgare 2. Syftet med denna handbk är att hjälpa de natinella myndigheterna att effektivt hantera enskilda fall av missbruk i frm av skenäktenskap, utan att äventyra det grundläggande målet att skydda ch underlätta sådan fri rörlighet för EU-medbrgare ch deras familjemedlemmar sm är förenlig med EU-lagstiftningen. Uppgifter sm medlemsstaterna lämnat in m nyligen identifierade skenäktenskap mellan tredjelandsmedbrgare ch EU-medbrgare sm utövar sin rätt till fri rörlighet inm EU visar att företeelsen existerar men varierar avsevärt mellan medlemsstaterna 3. Trts att skenäktenskap inte förekmmer särskilt fta är det rande att rganiserade brttsnätverk fta är inblandade, vilket aktuella Eurplrapprter pekar på. Den rättsliga ramen på EU-nivå ch internatinell nivå sm natinella myndigheter måste följa när de bekämpar missbruk mfattar uninsregler m EU-medbrgares ch deras familjemedlemmars fria rörlighet, rättigheter ch garantier sm fastställs i Eurpeiska uninens stadga m de grundläggande rättigheterna ch andra instrument i internatinell lagstiftning sm t.ex. Eurpaknventinen. I tillägg till den vägledning m hur medlemsstaterna bör hantera missbruk i frm av skenäktenskap sm finns i kmmissinens meddelande av den 2 juli 2009 m vägledning för bättre införlivande av direktiv 2004/38/EG 4 (nedan kallad kmmissinens vägledning från 2009) förklarar handbken denna rättsliga ram. Den förtydligar vad tillämpning av dessa regler innebär i praktiken ch ger natinella myndigheter riktlinjer för verksamheten för att hjälpa dem att effektivt upptäcka ch utreda misstänkta skenäktenskap. Om anvisningarna ch infrmatinen i handbken följs bör det leda till att behöriga natinella myndigheters praxis grundas på samma sakliga ch rättsliga kriterier inm hela uninen ch bidra till att EU-lagstiftningen efterlevs. Handbken är varken rättsligt bindande eller uttömmande. Den påverkar inte befintlig EU-lagstiftning eller dess framtida utveckling. Den påverkar inte heller den auktritativa tlkning av EU:s lagstiftning sm kan göras av dmstlen. 2 COM(2014) 604 final. 3 Meddelandet Fri rörlighet för EU-medbrgare ch deras familjer: Fem åtgärder för att skapa förändring, se van, avsnitt KOM(2009) 313 slutlig. 4

5 Handbkens innehåll Natinella myndigheter har rapprterat m lika typer av skenäktenskap. När man i arbetet med att bekämpa missbruket av EU:s regler m fri rörlighet talar m skenäktenskap menar man i regel ett äktenskap sm endast ingås i syfte att ge en tredjelandsmedbrgare uppehållsrätt enligt EU-rätten sm persnen annars inte skulle ha haft. Det är i princip endast m EU-medbrgare br med sin make eller maka i en annan medlemsstat än den sm de är medbrgare i, eller br i den medlemsstat sm de är medbrgare i efter att ha utövat sin rätt till fri rörlighet genm att t.ex. bsätta sig i en annan medlemsstat, sm äktenskapet kan bedömas enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare, främst enligt direktiv 2004/38/EG (nedan kallat direktivet). Handbken mfattar inte äktenskap mellan två EU-medbrgare. Handbken mfattar inte heller skenäktenskap mellan två tredjelandsmedbrgare sm är bsatta i EU, eftersm de utgör missbruk av EU:s regler m familjeåterförening (direktiv 2003/86/EG) 5. Handbken mfattar inte heller skenäktenskap mellan tredjelandsmedbrgare ch EU-medbrgare sm br i ursprungsmedlemsstaten ch sm inte har utövat sin rätt till fri rörlighet. I avsaknad av tillämplig EU-lagstiftning måste de bedömas enligt natinella invandringslagar. Andra typer av skenäktenskap behandlas på EU-nivå i andra sammanhang, bland annat inm ramen för arbetet med att begränsa missbruket av familjeåterförening för tredjelandsmedbrgare 6 eller bekämpa allvarliga frmer av missbruk med kpplingar till rganiserad brttslighet ch människhandel. Skenäktenskap har, avsett frm, fta kpplingar till den rganiserade brttsligheten ch till brtt sm människhandel, förfalskning eller smuggling. Särskilt för att få bukt med kpplingarna till den rganiserade brttsligheten krävs brttsbekämpningsexpertis ch tvärvetenskapliga 5 Även m denna handbk inte behandlar skenäktenskap mellan två tredjelandsmedbrgare inm ramen för direktiv 2003/86/EG, på grund av parallellerna med de perativa aspekterna av att bekämpa ptentiellt missbruk av rätten till familjeåterförening, kan den i förekmmande fall användas sm vägledning i tillämpliga delar, särskilt när det gäller utredningsverktyg, utredningsmetder ch gränsöverskridande samarbete. 6 Se kmmissinens meddelande av den 3 april 2014 m riktlinjer för tillämpningen av direktiv 2003/86/EG m rätt till familjeåterförening, COM(2014) 210 final n.pdf. 5

6 ch myndighetsövergripande åtgärder sm ligger utanför ramen för denna handbk 7. Ett särskilt strategiskt mål avseende skenäktenskap (målsättning nr 4) finns med i EU:s plicycykel avseende rganiserad ch grv internatinell brttslighet, inm ramen för den pririterade insatsen mt verksamhet sm underlättar laglig invandring 8. Plicycykelns pririterade insatser genmförs med hjälp av gemensamma åtgärder från natinella myndigheter ch kmmissinens byråer, däribland Eurpl. Detta möjliggör ett bättre perativt utbyte mellan medlemsstaterna m de lika aspekterna på skenäktenskap ch kpplingen till rganiserad brttslighet. När det gäller människhandel är direktiv 2011/36/EU 9 inriktat på att förebygga ch lagföra brttslingar ch innehåller samtidigt kraftfulla bestämmelser till skydd för ffren. EU:s samrdnare för kampen mt människhandel har beställt prjekt m skenäktenskap inm ramen för prgrammet Förebyggande ch bekämpande av brtt ch riktlinjer för identifiering av ffer, bland annat för knsulat ch gränskntrlltjänstemän. I ett sådant större sammanhang är denna handbk tänkt att hjälpa medlemsstaterna att hantera misstänkta skenäktenskap ur det specifika perspektivet m EU-medbrgarnas rätt till fri rörlighet. Utgångspunkten är skyddet av människrs grundläggande individuella rättigheter Äktenskap berör de intimaste aspekterna av privat- ch familjelivet. Om de natinella myndigheterna på ett diskriminerande eller autmatiskt sätt skulle vidta åtgärder för att upptäcka ch förhindra missbruk skulle detta sannlikt utgöra ett tillbörligt ch prprtinerligt intrång i alla de berörda parens privatliv. De framgångsrika överklaganden sm av prcessrättsliga skäl gjrts av natinella myndigheters ursprungliga beslut sm fattats i syfte att bekämpa missbruk visar att det är viktigt att ha ändamålsenliga regler ch garantier för att skydda medbrgarnas grundläggande rättigheter. Alla åtgärder sm de natinella myndigheterna vidtar för att förhindra missbruk måste vidtas med full respekt för EU-rättens grundläggande regler ch principer. Framför allt bör genuina par inte förhindras, avskräckas eller avrådas från att utöva sin grundläggande rätt till fri rörlighet till följd av tillbörliga eller prprtinerliga åtgärder. Detta är en förutsättning för att kunna bedriva en ändamålsenlig kamp mt missbruk utan att undergräva EU-rätten ch dess mål. Den fria rörligheten är en av EU-medbrgarnas grundläggande friheter enligt EU-rätten. Inskränkningar i en sådan grundläggande 7 Mer allmän infrmatin m hur man genm gränsöverskridande åtgärder kan bekämpa skenäktenskap finns i avsnitt Inrättande ch genmförande av en plicycykel för EU avseende rganiserad ch grv internatinell brttslighet: flerårig strategisk plan för EU:s priritering av insatser mt laglig invandring

7 frihet sm garanteras i EU-fördraget får endast ske från fall till fall ch m de är icke-diskriminerande, befgade ch prprtinerliga i förhållande till de natinella myndigheternas mål med inskränkningarna. Samtidigt måste de natinella myndigheterna beakta en lång rad grundläggande rättigheter ch garantier. De grundläggande rättigheterna, sm utgör grunden i EU-rättens skydd för alla individer, handlar m alltifrån rätten till privat- ch familjeliv, förbud mt diskriminering, rätten till ett effektivt rättsmedel ch rätten till försvar av principerna m laglighet ch prprtinalitet. Rätten till fri rörlighet för EU-medbrgare ch deras familjer EU-medbrgare sm har utövat sin rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig i ett annat EU-land än det sm de är medbrgare i har ett starkt skydd i EU:s primärrätt ch sekundärrätt, eftersm denna rätt utgör en del av Eurpeiska uninens grundvalar. EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare främjar, förenklar ch stärker EU-medbrgarnas rörlighet inm EU. Rätten till fri rörlighet är huvudregeln ch från denna får det endast i undantagsfall göras avsteg i enskilda fall när detta är befgat med hänsyn till bevisat missbruk. Artikel 35 i direktiv 2004/38/EG gör det möjligt för medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att neka, avbryta eller dra tillbaka en rättighet enligt direktivet i händelse av missbruk av rättigheter eller bedrägeri, till exempel skenäktenskap, förutsatt att de villkr sm avses i den artikeln är uppfyllda. I skäl 28 i direktivet står det särskilt att [f]ör att skydda mt missbruk av rättigheter eller bedrägeri, särskilt skenäktenskap eller andra frmer av förhållanden sm ingåtts endast i syfte att åtnjuta rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig, bör medlemsstaterna ha rätt att anta nödvändiga åtgärder. År 2009 utfärdade kmmissinen en vägledning till ett bättre införlivande ch en bättre tillämpning av direktivet (nedan kallad kmmissinens vägledning från ). Syftet var bland annat att hjälpa natinella myndigheter att bättre förstå vad sm utgör missbruk av den fria rörligheten ch hur man inm ramen för den natinella lagstiftningen kan förhindra eller bekämpa sådant missbruk ch samtidigt följa EU-rätten. Avsnitt 2 Definitiner Sm anges van syftar denna handbk till att ge vägledning m hur man 10 KOM(2009)

8 kan bekämpa skenäktenskap mellan tredjelandsmedbrgare ch EUmedbrgare sm utövar sin rätt till fri rörlighet enligt direktivet. För att effektivt kunna förhindra ch bekämpa missbruk i frm av skenäktenskap måste de natinella myndigheterna förstå vad ett skenäktenskap är. De behöver förstå att det finns lika frmer av äkta äktenskap. Detta avsnitt ska göra det lättare att skilja mellan genuina äktenskap ch skenäktenskap. Det ska även belysa att det kan finnas definitiner av skenäktenskap inm andra delar av EU-rätten sm behöver tlkas mt bakgrund av dessa reglers syfte. Avsnitt 2.1 Missbruk av lagstiftningen i allmänhet ch EUlagstiftningen i synnerhet Vad utgör missbruk enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet? Vad utgör ett skenäktenskap enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet? Missbrukets lika delar Knstruerat uppträdande Missbruk ch skenäktenskap enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet Missbruk av lagstiftningen förekmmer inm alla rättsmråden, både på natinell nivå ch på EU-nivå. Om det i en viss lag finns vissa fördelar sm inte är allmängiltiga kan det finnas människr sm försöker fuska med fakta eller med de regler eller förfaranden sm anges i lagstiftningen för att skaffa sig en tillbörlig fördel. EU:s lagstiftning m EU-medbrgarnas fria rörlighet är inget undantag. I den mån den ger EU-medbrgare ch deras familjer rätt att på ett enkelt sätt flytta till ett annat EU-land ch bsätta sig där kan den missbrukas för att kringgå begränsningarna i den natinella invandringslagstiftningen sm annars vre tillämplig på tredjelandsmedbrgare sm vill bsätta sig där av egen kraft. I direktiv 2004/38/EG avses med missbruk ett knstruerat uppträdande sm uteslutande försiggår i syfte att erhålla rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig i EU sm, trts att det frmellt uppfyller villkren i EU:s regelverk, inte är förenligt med regelverkets ändamål 11. Skenäktenskap är en specifik frm av missbruk. Med begreppet skenäktenskap i syfte att kringgå reglerna m fri rörlighet avses i denna handbk ett äktenskap sm ingåtts endast i syfte att överföra EU-medbrgares rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet till en make eller maka, sm annars inte skulle ha en sådan rätt 12. Missbruket av EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare kan sammanfattas enligt följande. För det första måste det uppträdande genm vilket EU-lagstiftningen överträds vara knstruerat i den bemärkelsen att det utgör en förställd 11 Se kmmissinens vägledning från Se skäl 28 i direktivet ch kmmissinens vägledning från

9 imitatin sm inte är naturlig, uppriktig eller spntan. När det gäller skenäktenskap handlar missbruket m att det gifta paret saknar avsikt att bilda familj sm ett äkta par ch att leva ett genuint äktenskapligt liv. Missbruket vid skenäktenskap visar sig genm att makarna handlar i nd tr 13 innan ch när de ingår äktenskapet. Äktenskap sm inledningsvis var genuina äktenskap men sm senare övergått till en rent frmell företeelse bör inte ses sm skenäktenskap. Detta gäller även m ett äktenskap sm annars skulle ha slutat i skilsmässa frtgår endast i syfte att frtsätta att ge en make eller maka sm inte är EU-medbrgare uppehållsrätt enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare. Enda syftet Missbruket måste ske i syfte att skaffa sig rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig i EU enligt EU-lagstiftningen. Eftersm begreppet enda syfte är ett självständigt EU-rättsligt begrepp måste det tlkas i enlighet med EU-rätten, framför allt med hänsyn till begreppets syfte i ett större sammanhang i fråga m den grundläggande friheten m fri rörlighet ch kampen mt missbruk. Därför bör begreppet enda syfte inte tlkas bkstavligt (sm m det vre ett ensamt eller uteslutande syfte), utan snarare sm att målet att få rätt att resa in i ch uppehålla sig i EU är missbrukets dminerande syfte. Ett bedrägligt uppträdande sm syftar till att skaffa sig fler än en tillbörlig fördel (t.ex. en skattefördel utöver uppehållsrätten) kan ckså betraktas sm missbruk. Å andra sidan kan ett äktenskap inte anses vara ett skenäktenskap bara för att det ger en invandringsfördel, eller någn annan fördel för den delen (t.ex. rätten till ett visst efternamn, lkala förmåner, skatteförmåner eller rätt till subventinerat bende för gifta par). I det natinella sammanhanget ger medlemsstaterna fta förmåner till gifta par, eftersm det är ett sätt att främja äktenskap ch familjeliv. När en EU-medbrgare ingår ett genuint äktenskap med en tredjelandsmedbrgare bör det inte kmma sm någn överraskning att de vill b någnstans tillsammans, fta i ett land där den andra parten inte haft någn juridisk uppehållsrätt före äktenskapet. Frmell efterlevnad av lagstiftningen Vid skenäktenskap är lagstiftningens alla frmella villkr uppfyllda. Vid skenäktenskap är de frmella kraven uppfyllda i tillämplig natinell lagstiftning i det land i vilket äktenskapet ingås. Alla skenäktenskap är per definitin giltiga äktenskap i den bemärkelsen att parterna juridiskt sett blir man ch hustru. Ett skenäktenskap har ingåtts vid en viss tid ch på en viss plats efter att 13 I regel ingår båda makarna ett skenäktenskap i nd tr. Vid bedrägliga äktenskap är det dck endast makar sm inte är EU-medbrgare sm ingår äktenskapet i nd tr (närmare infrmatin ges i nästa avsnitt). 9

10 ha fullföljt den vigselceremni sm fastställs i tillämplig natinell äktenskapslagstiftning ch efter att ha övervunnit eventuella juridiska äktenskapshinder (t.ex. hinder i fråga m kapacitet, samtycke, förbjudna släktband eller för att förhindra bigami). Paret bör därför kunna uppvisa ett frmellt giltigt äktenskapsbevis. Om man vill försöka upptäcka ett skenäktenskap måste fkus ligga på avsikten med det förhållande sm uppehållsrätten vilar på snarare än på hur förhållandet framstår utåt sett. Bedrägeri Reglernas syfte Missbruk bör särskiljas från bedrägeri. Bedragare försöker att bryta mt lagen genm att lägga fram förfalskad dkumentatin i vilken de frmella villkren påstås vara uppfyllda eller sm utfärdats på grundval av riktig framställning av väsentligt sakförhållande avseende de villkr sm är kpplade till uppehållsrätten. Till exempel skulle en persn sm inlämnar ett förfalskat äktenskapsbevis för att få rätt att resa in i ch uppehålla sig i EU enligt direktivet göra sig skyldig till bedrägeri ch inte missbruk, eftersm inget äktenskap faktiskt ingåtts 14. Syftet med EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare är att främja ch skydda rätten till fri rörlighet för EU-medbrgare ch deras närmaste anhöriga genm genuina släktband. EU:s lagstiftning m fri rörlighet ger alla EU-medbrgare ch deras familjemedlemmar (avsett natinalitet) en primär ch individuell rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig inm medlemsstaternas territrium. Familjemedlemmar sm inte är EU-medbrgare har denna rätt på grund av en medvetenhet m att EU-medbrgare kan avskräckas från att utöva sina rättigheter m familjen inte får följa med ch att familjelivet ch bevarandet av familjesammanhållningen är en grundläggande värdering i EU ch i alla dess medlemsstater. Par sm ingår skenäktenskap genmgår lika stadier med det enda syftet att uppnå äktenskapets rättsliga status utan själva grunden i äktenskapet. Avsnitt 2.2 Olika typer av genuina äktenskap ch skenäktenskap I praktiken kan det vara svårt att skilja mellan lika typer eller frmer av äktenskap, särskilt mellan genuina äktenskap ch skenäktenskap. Mer vägledning m detta ges nedan. Genm att förstå vad ett skenäktenskap är genm en jämförelse med andra frmer av äktenskap kan det vara lättare att mer effektivt bekämpa äkta äktenskap. Vad är ett genuint äktenskap? Genuina äktenskap kännetecknas av att det gifta paret har en avsikt att tillsammans bilda en varaktig familjeenhet sm ett gift par ch att leva ett genuint äktenskapligt liv. Skenäktenskap kännetecknas av att det inte finns någn sådan avsikt. Det är svårt att hitta en definitin av äktenskap sm kan tillämpas på 14 Se även kmmissinens vägledning från

11 alla lika äktenskapliga traditiner runt m i världen. Det här är en viktig fråga ch m man inte är medveten m de många lika äktenskapliga traditinerna i världen ch inte kan se utanför den eurpeiska eller till ch med den natinella synen på äktenskap ch familjeliv kan det leda till förutfattade ch i slutändan felaktiga slutsatser m att ett genuint äktenskap är ett skenäktenskap bara för att det inte stämmer överens med den gängse uppfattningen av äktenskap, familjeliv eller hur förhållanden utvecklar sig. Valet av partner ch beslutet att gifta sig är en ytterst privat ch persnlig fråga ch det finns inget allmängiltigt eller allmänt vedertaget mönster för ett sådant val eller beslut. I princip måste alla äktenskap sm lagenligt ingåtts någnstans i världen erkännas enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare. Medlemsstaterna är dck inte skyldiga att erkänna äktenskap sm är förbjudna enligt deras lagstiftning för att de anses strida mt samhällets grundläggande intressen ch rättsrdningens principer. De behöver t.ex. inte erkänna plygama äktenskap sm lagenligt ingåtts utanför EU m de strider mt medlemsstatens rättsrdning 15. En del genuina äktenskap tas ibland felaktigt för skenäktenskap. Arrangerade äktenskap Vid arrangerade äktenskap samtycker båda makarna helt ch fritt till äktenskapet, även m det är någn annan (t.ex. föräldrar, en äktenskapsmäklare, äktenskapswebbplats eller en betrdd tredje part) sm har en ledande rll i valet av partner. Utåt sett kan arrangerade äktenskap likna skenäktenskap (t.ex. där makarna inte har träffats före giftermålet eller bara krt tid före). Ett arrangerat äktenskap är emellertid ett genuint äktenskap m det är ett resultat av makarnas fria vilja ch önskan att tillsammans bilda en varaktig familjeenhet sm ett gift par ch att leva ett genuint äktenskapligt liv. Äktenskap via mbud Ett äktenskap via mbud är ett äktenskap där den ena eller båda makarna inte är fysiskt närvarande vid vigselceremnin ch i regel företräds av en annan persn, ett mbud, sm har befgenhet att ta hans eller hennes plats vid bröllpet. Äktenskap via mbud är vanliga i EU (de strider till ch med mt den allmänna rdningen i vissa EU-medlemsstater) men de är vanliga i andra länder. Skälen att ingå äktenskap via mbud kan vara genuina (t.ex. när en av makarna inte kan närvara vid vigselceremnin på grund av militärtjänstgöring, fängelsestraff eller inte kan resa på grund av allvarliga hälsprblem). De kan även vara skändliga (t.ex. för att snabbt kunna ingå ett skenäktenskap utan att den part sm är EU-medbrgare behöver resa till ett annat land för vigselceremnin). Särskilt en medlemsstat har uttryckt r över äktheten i äktenskap via mbud. Skälet är att det är svårt att bedöma äktenskapsbevisens äkthet 15 Se kmmissinens vägledning från

12 vid sådana äktenskap. Det har även förekmmit fall där EU-medbrgare drabbats av identitetsbedrägerier ch frivilligt (eftersm deras närvar inte krävs vid vigselceremnin) gift sig med tredjelandsmedbrgare via mbud. Giftermål vid knsulat Många länder, däribland vissa medlemsstater, tillåter att äktenskap mellan sina egna medbrgare eller mellan sina egna medbrgare ch medbrgare i andra länder ingås vid landets ambassader eller knsulat. Äktenskap sm ingås vid knsulat är uppenbarligen lagliga ch giltiga ch bör inte autmatiskt ge upphv till misstankar. En del medlemsstater har dck uppgett att bedragare ibland söker sig till deras ambassader för att ingå äktenskap enligt den natinella lagstiftningen i det EU-land där de vill bsätta sig. På så sätt behöver de inte gifta sig i det aktuella landet, inför en vigselförrättare sm kanske är bättre utbildad i att upptäcka misstänkta skenäktenskap. Det här gäller i fall där det enligt lagstiftningen i den berörda medlemsstaten är tillåtet att vid knsulat ingå äktenskap mellan landets egna medbrgare ch tredjelandsmedbrgare. Skenäktenskap Standardtypen av skenäktenskap Skenäktenskap kan delas in i flera undergrupper, berende på hur de har ingåtts. Nedanstående lista bör inte betraktas sm uttömmande. Det sm trligtvis är den vanligaste typen av skenäktenskap är ett äktenskap där båda makarna är villiga medbrttslingar ch fritt samtycker till att ingå ett äktenskap i avsikt att kränka EU-lagstiftningen. Detta är dck inte den enda typen av skenäktenskap. Det finns stra skillnader när det gäller i vilken utsträckning EU-medbrgarna fritt samtycker till att ingå ett skenäktenskap. Bedrägliga äktenskap Ett bedrägligt äktenskap uppstår när EU-medbrgaren vilseleds av tredjelandsmedbrgaren att faktiskt tr att paret kmmer att leva ett genuint ch varaktigt äktenskapligt liv. Ett sådant äktenskap är ett skenäktenskap ch bör hanteras sm ett sådant, med vederbörlig hänsyn till EU-medbrgarens skuld. I sådana äktenskap är EU-medbrgaren inte en villig medbrttsling utan ett ffer vars enda fel varit att handla i gd tr. Sådana äktenskap ingås i regel, dck inte alltid, efter ett krt förhållande på internet, eller efter det att EU-medbrgaren träffat tredjelandsmedbrgaren under en utlandssemester. Det kan förekmma våld ch ht, särskilt m EU-medbrgaren har börjat ana råd ch inte vill delta i invandringsförfarandet. 12

13 Människhandel Orande ng är människhandel ett vanligt inslag i samband med skenäktenskap 16. I artikel 2.1 i direktiv 2011/36/EU står följande: Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder sm är nödvändiga för att säkerställa att följande uppsåtliga gärningar är straffbelagda: Rekrytering, transprt, överföring, hysande eller mttagande av persner, inbegripet utbyte eller överföring av kntrll över dessa persner, genm ht m eller användning av våld eller andra frmer av tvång, brtförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persns utsatta situatin eller givande eller mttagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en persn sm har kntrll över en annan persn i syfte att utnyttja denna persn. Enligt artikel 2.3 i direktivet ska utnyttjande innebära åtminstne utnyttjande av andras prstitutin eller andra frmer av sexuell explatering, tvångsarbete eller tvångstjänster, inklusive tiggeri, slaveri eller slaveriliknande förhållanden, träldm, utnyttjande av brttslig verksamhet eller avlägsnande av rgan. I detta sammanhang är även skäl 17 i direktiv 2011/36/EU relevant: Medan direktiv 2004/81/EG behandlar utfärdandet av uppehållstillstånd till tredjelandsmedbrgare sm fallit ffer för människhandel, ch Eurpaparlamentets ch rådet direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 m uninsmedbrgares ch deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig inm medlemsstaternas territrier [4] reglerar uninsmedbrgares ch deras familjemedlemmars utövande av rätten att röra sig fritt ch uppehålla sig på medlemsstaternas territrium, inbegripet skyddet mt utvisning, fastställs i det här direktivet särskilda skyddsåtgärder för ffer för människhandel. Detta direktiv mfattar följaktligen inte villkren för människhandelsffers vistelse på medlemsstaternas territrium. Utöver det sm nrmalt anses utgöra människhandel (t.ex. kvinnr sm förs till den mttagande medlemsstaten ch tvingas att gifta sig med någn) kan rganiserade brttsliga grupper utnyttja EU-medbrgares utsatta ställning (t.ex. fattigdm, betalda skulder, hemlöshet, drgberende, arbetslöshet eller psykisk sårbarhet) för att få dem att ingå skenäktenskap. När EU-medbrgare utsätts för människhandel kanske de inte alltid inser att någn utnyttjat deras utsatta ställning ch skyddar dem sm utnyttjat dem (t.ex. när en persn med stra skulder blir lvad en finansiell belöning). Ett sådant äktenskap är ett skenäktenskap ch bör behandlas sm ett sådant. 16 Se Eurpls senaste meddelande m tidig varning från mars 2014, Marriages f cnvenience: A link between facilitatin f illegal immigratin and trafficking in human beings, där man nterade en ny trend. x_fp_checkpint_marriages_2.pdf. 13

14 Samtidigt bör ffren för människhandel skyddas. Enligt direktiv 2011/36/EU måste medlemsstaterna se till att ffren får stöd ch hjälp före, under ch efter rättegången för att ge dem möjlighet att utöva sina rättigheter sm ffer i ett brttmålsförfarande. Detta stöd kan t.ex. bestå av bende, läkarvård, inklusive stöd av psyklg, samt infrmatin, tlkning ch översättning vid behv. Under utredningen ch brttmålsförfarandet måste ffren erbjudas lämpligt skydd, inklusive tillgång till juridisk rådgivning ch rättegångsbiträde, kstnadsfritt vid behv, ch vid behv tillgång till ett vittnesskyddsprgram. Man bör undvika att utsätta ffret för andra traumatiska händelser, t.ex. genm att bespara dem all kntakt med den tilltalade. Dessutm måste de få ta del av ersättning för ffer för våldsbrtt. Tvångsäktenskap Avslutningsvis kan EU-medbrgare ibland tvingas till äktenskap utan att de gett sitt samtycke eller mt sin vilja. Tvångsäktenskap innehåller fta inslag av människhandel ch är en allvarlig kränkning av de grundläggande rättigheterna ch strider mt principen m individens frihet ch självständighet. De är en frm av våld mt kvinnr ch män. Tvångsäktenskap skyddas därför inte av internatinell 17 rätt eller EU-rätt 18. Tvångsäktenskap kan ckså ingås i syfte att erhålla uppehållstillstånd i EU. Sådana tvångsäktenskap kan därför betraktas sm skenäktenskap sm mfattas av denna handbk. I tvångsäktenskap är den tvingade EU-medbrgaren ett ffer ch bör erbjudas skydd ch stöd. Vissa medlemsstater har tagit fram särskilda strategier för att bekämpa tvångsäktenskap, t.ex. genm att fastställa att det utgör ett särskilt brtt att tvinga någn till giftermål. Falska äktenskap Slutligen är vissa äktenskap inga riktiga äktenskap alls, utan en ren bluff. Ibland kallas skenäktenskap falska äktenskap eller bluffäktenskap men detta är i strikt bemärkelse inte krrekt. Till skillnad från skenäktenskap, sm frmellt sätt är giltiga, är falska äktenskap eller bluffäktenskap giltiga eller helt fiktiva. Vid falska äktenskap kan det förekmma förfalskning eller missbruk av handlingar sm rör en annan persn. Skenäktenskapens frmella giltighet är deras knkurrensfördel jämfört med falska äktenskap. Särskiljning från skenäktenskap inm andra delar av lagstiftningen Det kan finnas definitiner av skenäktenskap inm andra delar av EU-lagstiftningen. Varje definitin måste dck förstås mt bakgrund av reglernas 17 Bland annat artikel 16.2 i den allmänna förklaringen m de mänskliga rättigheterna eller artikel 16.1 b i knventinen m avskaffande av all slags diskriminering av kvinnr. 18 Se även kmmissinens vägledning från

15 syfte. Familjeåterförening för tredjelandsmedbrgare Syftet med direktiv 2003/86/EG m rätt till familjeåterförening är att fastställa villkr för utövandet av rätten till familjeåterförening för tredjelandsmedbrgare sm vistas lagligen på medlemsstaternas territrier. Det syftar till att främja integratinen av tredjelandsmedbrgare. I artikel 16.2 b definieras skenäktenskap sm ett äktenskap sm har ingåtts uteslutande för att ge den berörda persnen möjlighet att resa in i ch vistas i en medlemsstat. Direktiv 2003/86/EG gäller inte EU-medbrgares familjemedlemmar (artikel 3.3). Inte heller Danmark, Irland ch Strbritannien är bundna av direktivet. Rådets reslutin Den 4 december 1997 antg Eurpeiska uninens råd en reslutin m de åtgärder sm bör vidtas för att bekämpa skenäktenskap 19. I reslutinen avses med skenäktenskap ett äktenskap mellan en medbrgare i en medlemsstat eller en medbrgare i tredje land sm är lagligen bsatt i en medlemsstat ch en medbrgare i tredje land i det enda syftet att kringgå reglerna m inresa ch bsättning för medbrgare i tredje land ch att erhålla uppehållstillstånd i en medlemsstat för en medbrgare i tredje land. Reslutinen gäller därför inte bara äktenskap sm mfattas av EU:s regler m fri rörlighet utan även äktenskap mellan tredjelandsmedbrgare ch EU-medbrgare sm inte har utövat sin rätt till fri rörlighet ch äktenskap mellan tredjelandsmedbrgare. Även m definitinen i reslutinen är bredare ch delvis ligger utanför tillämpningsmrådet för denna handbk innehåller reslutinen delar m tecken på missbruk sm är relevanta när det gäller perativa åtgärder för att ta itu med skenäktenskap i allmänhet. Dessa behandlas därför i avsnitt 4 i denna handbk. Avsnitt 3 Tillämplig rättslig ram Det kan vara svårt för alla berörda parter att utreda skenäktenskap ch fatta beslut baserat på de bevis sm de natinella myndigheterna samlar in. Ett felaktigt beslut sm begränsar rätten till fri rörlighet på grund av missbruk kan få viktiga negativa effekter på EU-medbrgarnas ch deras familjers rättigheter ch välbefinnande m de med ärliga avsikter utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Ett sådant beslut kan skada barnens välbefinnande, kränka deras grundläggande rätt att gifta sig ch rätt till respekt för privat- ch familjelivet eller leda till felaktiga påföljder. Ett felaktigt eller prprtinerligt beslut sm begränsar en persns rättigheter kan även leda till att skadeståndsanspråk eller ersättningskrav riktas mt natinella myndigheter. Det kan även

16 innebära höga rättegångskstnader både för privatpersner ch för de natinella myndigheterna. Detta avsnitt ska hjälpa natinella myndigheter att identifiera alla de faktrer ch bestämmelser sm de måste ta hänsyn till när de vill vidta åtgärder för att förhindra eller bekämpa missbruk. Det handlar framför allt m EU:s regler m fri rörlighet ch grundläggande rättigheter (särskilt rätten till respekt för familjelivet ch barnets bästa). Detta avsnitt ska även göra de natinella myndigheterna uppmärksamma på att alla frmella beslut sm de fattar m skenäktenskap måste uppfylla ett antal rättssäkerhetsgarantier. Beslutet måste till exempel vara skriftligt, innehålla alla mständigheter sm ligger till grund för beslutet, samt infrmatin m när ch var beslutet kan överklagas. Garantier ch rättigheter gäller i alla skeden Avsnitt 3.1 De natinella myndigheterna måste respektera grundläggande frich rättigheter ch garantier i alla skeden, dvs. när de vidtar en åtgärd eller fattar ett beslut sm rör ett fall av misstänkt missbruk. Det gäller ända från beslutet m huruvida det är befgat att inleda en utredning till ch med det slutliga beslutet att neka någn en rättighet enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare. Tillämpliga regler ch principer Ett viktigt led i arbetet med att effektivt förhindra ch bekämpa skenäktenskap enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare är att kartlägga ch förstå tillämpliga bestämmelser ch överväganden. Avsnitt Fri rörlighet är huvudregeln, men den är inte begränsad EU:s lagstiftning m EU-medbrgarnas fria rörlighet Huvudregeln eller utgångspunkten är att EU-medbrgare ch deras familjer har rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig i EU. Rätten till fri rörlighet är dck inte någn begränsad rättighet. Enligt artikel 21 i fördraget m Eurpeiska uninens funktinssätt, där denna rättighet uttryckligen anges, gäller rätten till fri rörlighet m inte annat följer av de begränsningar ch villkr sm föreskrivs i fördragen ch i bestämmelserna m genmförande av fördragen. I direktiv 2004/38/EG anges vilka villkr sm gäller för att utöva denna rättighet ch de begränsningar av denna sm får införas för att uppnå de legitima mål sm EU-lagstiftaren avsett. Det handlar t.ex. m att förhindra brtt eller se till att EU-medbrgare sm inte är eknmiskt verksamma i den mttagande medlemsstaten inte blir en rimlig börda för de ffentliga finanserna. Rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig kan således begränsas när den enskilda EU-medbrgaren inte, eller inte längre, uppfyller EUlagstiftningens villkr för fri rörlighet för EU-medbrgare. Den kan även begränsas när en EU-medbrgares persnliga beteende utgör ett verkligt, faktiskt ch tillräckligt allvarligt ht mt ett grundläggande samhällsintresse sm rör allmän rdning, säkerhet 16

17 eller hälsa. Slutligen kan den begränsas vid missbruk. Begränsningarna av den grundläggande rätten till fri rörlighet måste dck vara mtiverade ch prprtinerliga i varje enskilt fall av misstänkt missbruk. Snäv tlkning Dmstlen har i sin rättspraxis 20 bekräftat att eftersm den fria rörligheten är en sådan grundläggande rättighet sm härrör direkt från EU-fördragen så måste EU-lagstiftningens bestämmelser sm möjliggör denna frihet ges en vid tlkning, medan undantag från denna princip ska tlkas restriktivt. Mt bakgrund av detta måste det betnas att den fria rörligheten för EU-medbrgare ch deras familjer inte tillbörligen får begränsas av mtiverade eller prprtinerliga natinella åtgärder för att bekämpa missbruk eller skydda den natinella invandringsplitiken 21. Åtgärder vidtagna av medlemsstaterna för att bekämpa skenäktenskap får inte vara ägnade att avskräcka EU:s medbrgare ch deras familjemedlemmar från att använda sig av sin rätt till fri rörlighet eller tillbörligen inkräkta på deras legitima rättigheter. De natinella myndigheterna får således inte vidta åtgärder utifrån en allmän presumtin m missbruk, vilket autmatiskt skulle leda till grundliga kntrller av alla EU-medbrgare sm gifter sig med tredjelandsmedbrgare sm vill bsätta sig på deras territrium. Samtidigt får ingen tillåtas missbruka rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig inm EU. EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare innehåller ett antal materiella skyddsklausuler ch rättssäkerhetsgarantier sm ska ge EU-medbrgare ett lämpligt skydd vid kntakterna med både administrativa myndigheter ch dmstlar i fråga m felaktiga eller prprtinerliga beslut sm begränsar deras rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig inm EU. Specifika bestämmelser i EU:s lagstiftning m EUmedbrgarnas fria rörlighet Materiella skyddsklausuler sm bygger på prprtinalitetsprinci pen Enligt artikel 35 i direktivet får medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att neka, avbryta eller dra tillbaka en rättighet enligt direktivet i händelse av missbruk av rättigheter eller bedrägeri, till exempel skenäktenskap. Samtidigt står det uttryckligen att [e]n sådan åtgärd skall vara prprtinerlig ch i enlighet med de rättssäkerhetsgarantier sm föreskrivs i artiklarna 30 ch 31 [i direktivet]. Kravet m att alla åtgärder för att neka, avbryta eller dra tillbaka en rättighet enligt direktivet på grund av missbruk måste vidtas i enlighet med prprtinalitetsprincipen är ett specifikt uttryck för denna allmänna EU-rättsliga princip sm fastställs i artikel 5.4 i 20 Nyligen i mål C-348/09, P.I. mt Oberbürgermeisterin der Stadt Remscheid. 21 Mål C-127/08, Metck m.fl. 17

18 EU-fördraget ch i dmstlens etablerade rättspraxis. EU-medlemsstaterna har inte befgenhet att gdtyckligt använda dessa befgenheter. EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare ger EU-medbrgare ch deras familjemedlemmar rättigheter sm de kan använda i dmstlar ch sm dmstlarna är skyldiga att skydda 22. Prprtinalitetsprincipen innebär att det måste göras en individuell bedömning av varje enskilt fall ch att det är förbjudet att ta allmänpreventiva hänsyn. Kravet på en individuell bedömning innebär att de natinella myndigheternas beslut i det enskilda fallet endast får grunda sig på den berörda persnens eget uppförande ch inte får grunda sig på mtiveringar sm inte beaktar mständigheterna i det enskilda fallet. Vid den praktiska tillämpningen av prprtinalitetsprincipen måste myndigheterna för det första identifiera ett legitimt mål, för det andra försäkra sig m att åtgärden är lämplig för att nå målet, ch för det tredje försäkra sig m att åtgärden är nödvändig för att nå målet. Beslutet måste ha fattats i syfte att nå ett legitimt mål För det första måste den åtgärd sm de natinella myndigheterna vidtar ch sm begränsar rätten till fri rörlighet inm EU syfta till att nå ett legitimt mål sm är förenligt med EU-rätten. När det gäller skenäktenskap handlar de natinella hänsyn sm ligger bakm det legitima målet att bekämpa missbruk i regel m att skydda det mttagande samhällets intressen. Det kan t.ex. handla m att upprätthålla allmän rdning ch förebygga rdning eller brtt, kntrllera invandringen, eller skydda andra människrs rättigheter ch friheter.... vara lämplig för att nå målet... vara nödvändig för att nå det önskade målet... Lagstiftningsåtgärder ch individuella åtgärder För det andra måste åtgärden vara lämplig ch passande för att nå målet för att anses vara prprtinerlig. För det tredje måste åtgärden för att anses vara prprtinerlig vara nödvändig för att nå det önskade målet. En åtgärd anses vara prprtinerlig m målet skulle nås även med mindre restriktiva åtgärder, eftersm åtgärden då anses vara mer långtgående än vad sm krävs för att nå målet. Myndigheterna bör beakta dessa hänsyn när de beslutar m vilken typ av påföljd de ska välja vid ett visst brtt. Prprtinalitetsprincipen gäller inte bara individuella åtgärder sm vidtas enligt natinella regler utan även de natinella reglerna i sig Mål C-41/74, van Duyn. 23 Mål C-36/75, Rutili. 18

19 Knsekvenser av felaktig bedömning av prprtinaliteten En felaktig eller tillräcklig bedömning av prprtinaliteten kan leda till att det ursprungliga beslutet giltigförklaras av dmstlen sm enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare (artikel 31.3 i direktivet) har i uppdrag att bedöma prprtinaliteten i de restriktiva beslut sm överklagas av EU-medbrgare ch deras familjer. Om ett överklagat beslut anses vara prprtinerligt måste dmstlen giltigförklara det. Hänsyn sm måste beaktas Behvet av att se till att en åtgärd för att neka, avbryta eller dra tillbaka en rättighet enligt direktivet i händelse av missbruk uppfyller de materiella garantierna m prprtinalitet, sm anges i artikel 35, återspeglas även i de rättssäkerhetsgarantier sm är tillämpliga på sådana åtgärder i enlighet med artiklarna 30 ch 31 i direktivet ch sm avses i artikel 35. Enligt artikel 31.3 i direktivet ska dmstlen vid sin prövning se till att dessa åtgärder inte är prprtinerliga, särskilt med hänsyn till kraven i artikel 28. I artikel 28.1 i direktivet uppmanas de natinella myndigheter sm bedömer prprtinaliteten att ta hänsyn till alla relevanta faktrer ch särskilt beakta hur länge persnen har vistats inm territriet, persnens ålder, hälstillstånd, familjesituatin ch eknmiska situatin, persnens sciala ch kulturella integrering i den mttagande medlemsstaten, ch banden till ursprungslandet. Denna förteckning är inte uttömmande: alla andra relevanta faktrer ch mständigheter måste identifieras ch beaktas. Icke-diskriminering på grund av natinalitet Dmstlens rättspraxis 24 m begränsningar av rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig av hänsyn till allmän rdning bekräftar att denna rättighet endast får begränsas vid beteenden sm strider mt lagstiftningen i den mttagande EU-medlemsstaten eller för vilka andra faktiska ch effektiva repressiva åtgärder för att förhindra samma uppförande vidtagits för dess egna medbrgare. Principen m icke-diskriminering bör utökas till begränsningar av rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig av andra skäl, t.ex. åtgärder för att förhindra skenäktenskap. EU-medlemsstaterna får därför endast begränsa EU-medbrgarnas rätt att fritt röra sig ch bsätta sig på grund av skenäktenskap när detta beteende även lagförs ch faktiskt bekämpas i fråga m deras egna medbrgare. Avsnitt Eurpeisk ch internatinell lagstiftning i en bredare kntext 24 Målen 115/81, Adui ch Crnuaille, ch C-268/99, Jany. 19

20 Utöver EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare finns det andra viktiga eurpeiska ch internatinella rättsliga instrument sm måste beaktas när skenäktenskap upptäcks, utreds ch lagförs. Det måste betnas att dessa instrument gäller tillsammans med EU-rättsliga regler ch principer, sm förklaras van. Särskilt relevant för denna handbk är rätten att ingå äktenskap, rätten till respekt för privat- ch familjeliv ch barnets rättigheter, samt förbud mt diskriminering, rätten till ett effektivt rättsmedel ch rätten till försvar i enlighet med Eurpeiska uninens stadga m de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) sm är bindande för EU:s institutiner ch medlemsstater vid genmförandet av EU:s lagstiftning. I enlighet med artikel 52.3 i stadgan ska rättigheter sm mtsvarar sådana sm garanteras av eurpeiska knventinen m skydd för de mänskliga rättigheterna ch de grundläggande friheterna (nedan kallad knventinen) ha samma innebörd ch räckvidd sm i knventinen. I den vägledning sm ges m tlkningen av rättigheterna i stadgan tas därför även hänsyn till mtsvarande bestämmelser i knventinen. Avsnitt EU-rätten Rätten att ingå äktenskap I artikel 9 i stadgan föreskrivs att rätten att ingå äktenskap ch rätten att bilda familj ska garanteras enligt de natinella lagar sm reglerar utövandet av dessa rättigheter. Enligt förklaringarna avseende stadgan m de grundläggande rättigheterna (EUT C 303, 2007, s. 2) är denna rättighet lik rättigheten i knventinen men kan få en större räckvidd när detta föreskrivs i natinell lagstiftning. Eurpeisk rätt I artikel 12 i knventinen föreskrivs rätten att ingå äktenskap ch bilda familj i enlighet med de natinella lagar sm reglerar utövandet av denna rättighet. Till skillnad från vissa andra grundläggande rättigheter sm skyddas av knventinen (t.ex. rätten till respekt för familjeliv, tankefrihet, samvetsfrihet ch religinsfrihet, yttrandefrihet eller mötes- ch föreningsfrihet), innehåller artikel 12 i knventinen inga bestämmelser sm specifikt skulle tillåta ingripanden i eller begränsningar av rätten att ingå äktenskap 25. Detta betyder dck inte att rätten att ingå äktenskap, sm skyddas av artikel 12 i knventinen, är en abslut rätt. Artikeln ger de natinella myndigheterna visst utrymme att själva avgöra hur de ska hantera utövandet av rätten att ingå äktenskap på natinell nivå. De natinella 25 När det gäller rätten till respekt för familjelivet är enligt artikel 8.2 i knventinen sådana ingripanden tillåtna sm i ett demkratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den natinella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets eknmiska välstånd, till förebyggande av rdning eller brtt, till skydd för hälsa eller mral eller till skydd för andra persners fri- ch rättigheter. 20

21 myndigheternas spelrum är dck begränsat. Eurpadmstlens rättspraxis Eurpeiska dmstlen för de mänskliga rättigheterna har i sin rättspraxis intagit en restriktiv hållning när det gäller natinella begränsningar av rätten att ingå äktenskap. Eurpadmstlen har dck bekräftat att det i den natinella lagstiftningen får finnas regler m kapacitet, samtycke, förbjudna släktband eller förbud mt bigami. Den natinella lagstiftningen får även innehålla frmella regler i frågr sm ffentlighet ch vigselakt. De begränsningar sm införs i den natinella lagstiftningen får dck inte begränsa eller kringskära rätten att ingå äktenskap i en sådan utsträckning att själva andemeningen i denna rättighet urhlkas. De får inte heller beröva enskilda persner (eller en viss kategri av människr) kapaciteten att ingå äktenskap eller i väsentlig utsträckning hindra dem att utöva denna rättighet 26. Åtgärder för att bekämpa skenäktenskap Enligt knventinen har de natinella myndigheterna rätt att på migratinsrättens mråde ch av berättigade skäl införa materiella regler i den natinella lagstiftningen i syfte att förhindra skenäktenskap sm ingås endast för att skaffa sig en migratinsrättslig fördel. Detta bekräftas även av Eurpadmstlens rättspraxis 27. Natinella myndigheter bryter inte nödvändigtvis mt artikel 12 i knventinen m de granskar äktenskap med utländska medbrgare för att ta reda på m de utgör skenäktenskap. Om de natinella myndigheterna kmmer fram till att ett planerat äktenskap är ett skenäktenskap kan de förhindra att det ingås. När det gäller skenäktenskap sm redan ingåtts utmlands kan de natinella myndigheterna vägra att erkänna dem sm skäl för familjeåterförening. Det berr på att rätten att ingå äktenskap utgör ett skydd för rätten att ingå ett genuint äktenskap, inte rätten att skaffa sig en tillbörlig fördel. Enligt knventinen är det ckså tillåtet att under en rimlig tidsperid fördröja ett planerat giftermål mellan en EU-medbrgare ch en tredjelandsmedbrgare för att ta reda på m äktenskapet är ett skenäktenskap 28. På samma sätt kan det ställas krav på de blivande makarna i ett planerat giftermål mellan en EU-medbrgare ch en tredjelandsmedbrgare att anmäla sin avsikt att gifta sig till myndigheterna ch vid behv lämna allmänna uppgifter (t.ex. namn, födelsert ch födelsedatum, adress ch telefnnummer, samt natinalitet), infrmatin m tidigare migratiner ch tredjelandsmedbrgarens hemvist. De kan ckså vara tvungna att besvara frågr m huruvida persnen tidigare blivit utvisad Se t.ex. beslut från Eurparådets kmmissin för de mänskliga rättigheterna i målet Sanders mt Frankrike (ansökan 31401/96) ch i målet Klip ch Krüger mt Nederländerna (ansökan 33257/96). 27 Dm i målet O'Dnghue m.fl. mt Förenade kungariket (mål 34848/07). 28 Se t.ex. målet Sanders mt Frankrike van. 29 Se t.ex. målet Klip ch Krüger mt Nederländerna van. 21