ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR"

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den SWD(2014) 284 draft ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen m fri rörlighet för EU-medbrgare Följedkument till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET m hjälp till de natinella myndigheterna med att bekämpa missbruk av rätten till fri rörlighet: handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen m fri rörlighet för EUmedbrgare {COM(2014) 604 final} SV SV

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Definitiner... 7 Missbruk ch skenäktenskap enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet... 8 Olika typer av genuina äktenskap ch skenäktenskap Tillämplig rättslig ram Tillämpliga regler ch principer EU:s lagstiftning m EU-medbrgarnas fria rörlighet Eurpeisk ch internatinell lagstiftning i en bredare kntext Bevisbörda Rättssäkerhetsgarantier måste respekteras vid antagandet av beslut sm kan begränsa rätten till fri rörlighet Garantier sm rör beslut sm kan begränsa rätten till fri rörlighet Garantier sm rör granskningen av beslut sm begränsar rätten till fri rörlighet Natinella perativa åtgärder Skäl ch mtiv bakm skenäktenskap Tecken sm kan föranleda en utredning Typ av tecken ch skydd för genuina par Tecken på att missbruk inte föreligger Tecken på missbruk Utredning av skenäktenskap Gränsöverskridande samarbete för att bekämpa skenäktenskap Olika natinella myndigheters rller

3 Avsnitt 1 Inledning Rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig inm Eurpeiska uninen är en av de fyra grundläggande friheter sm fastställs i EU-lagstiftningen ch en hörnsten i den eurpeiska integratinen. Att främja ch förstärka denna rättighet är ett centralt mål för Eurpeiska uninen. Varje dag reser miljntals EU-medbrgare för att besöka andra EU-länder ch göra affärer, arbeta eller bsätta sig. De tar den fria rörligheten för given, ch anser att den är en del av deras ställning sm EU-medbrgare. Många reser utmlands ch bsätter sig där tillsammans med sina familjer. Vikten av att garantera skydd av familjelivet för att undanröja hindren för att utöva den grundläggande rätten till fri rörlighet erkänns av Eurpeiska uninen ch dess medlemsstater. Om EU-medbrgarna inte skulle ha rätt att leva ett nrmalt familjeliv i den mttagande medlemsstaten skulle deras grundläggande frihet allvarligt undergrävas. EU-medbrgare ch deras familjer sm flyttar ch i gd tr förlitar sig på EU-lagstiftningen får fullständigt skydd genm EU-bestämmelserna. Men precis sm på alla rättsliga mråden förekmmer det fall där individer försöker missbruka den fria rörligheten för att kringgå natinella invandringsregler. Alla frmer av missbruk av rätten till fri rörlighet undergräver denna grundläggande rättighet för EUmedbrgarna. En grundförutsättning för att upprätthålla rättigheten är därför att sådant missbruk verkningsfullt bekämpas. Vid sitt sammanträde den april 2012 gdkände rådet (rättsliga ch inrikes frågr) färdplanen EU:s åtgärder rörande migratinstrycket Ett strategiskt svar, sm behandlar skenäktenskap sm ett sätt att underlätta tredjelandsmedbrgares lvliga inresa ch vistelse i EU. I färdplanen anges ett antal åtgärder sm kmmissinen eller medlemsstaterna måste vidta för att förbättra kunskapen m tredjelandsmedbrgares ch den rganiserade brttslighetens missbruk av rätten till fri rörlighet i syfte att underlätta irreguljär invandring. En av dessa åtgärder är att utarbeta en handbk m skenäktenskap med vägledande kriterier sm kan bidra till att skenäktenskap upptäcks. I sitt meddelande av den 25 nvember 2013, Fri rörlighet för EUmedbrgare ch deras familjer: fem åtgärder för att skapa förändring 1 redgör kmmissinen för EU-medbrgarnas rättigheter ch skyldigheter enligt EU-bestämmelserna m fri rörlighet ch fastställer fem åtgärder sm ska hjälpa de natinella myndigheterna att på ett ändamålsenligt sätt tillämpa dessa bestämmelser i praktiken. I meddelandet påpekas att EU-lagstiftningen innehåller en rad starka garantier sm gör det möjligt för medlemsstaterna att bekämpa missbruk. Ett knkret sätt att hjälpa myndigheterna att utnyttja dessa garantier fullt ut var att tillsammans med medlemsstaterna 1 COM(2013) 837 final 3

4 utarbeta en handbk m skenäktenskap. Sm svar på en begäran från medlemsstaterna ch i nära samarbete med dem har kmmissinen utarbetat denna handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen m fri rörlighet för EU-medbrgare. Handbken är ett arbetsdkument från kmmissinens avdelningar ch åtföljer meddelandet m hjälp till de natinella myndigheterna med att bekämpa missbruk av rätten till fri rörlighet: handbk m skenäktenskap mellan EU-medbrgare ch tredjelandsmedbrgare inm ramen för EU-lagstiftningen m fri rörlighet för EU-medbrgare 2. Syftet med denna handbk är att hjälpa de natinella myndigheterna att effektivt hantera enskilda fall av missbruk i frm av skenäktenskap, utan att äventyra det grundläggande målet att skydda ch underlätta sådan fri rörlighet för EU-medbrgare ch deras familjemedlemmar sm är förenlig med EU-lagstiftningen. Uppgifter sm medlemsstaterna lämnat in m nyligen identifierade skenäktenskap mellan tredjelandsmedbrgare ch EU-medbrgare sm utövar sin rätt till fri rörlighet inm EU visar att företeelsen existerar men varierar avsevärt mellan medlemsstaterna 3. Trts att skenäktenskap inte förekmmer särskilt fta är det rande att rganiserade brttsnätverk fta är inblandade, vilket aktuella Eurplrapprter pekar på. Den rättsliga ramen på EU-nivå ch internatinell nivå sm natinella myndigheter måste följa när de bekämpar missbruk mfattar uninsregler m EU-medbrgares ch deras familjemedlemmars fria rörlighet, rättigheter ch garantier sm fastställs i Eurpeiska uninens stadga m de grundläggande rättigheterna ch andra instrument i internatinell lagstiftning sm t.ex. Eurpaknventinen. I tillägg till den vägledning m hur medlemsstaterna bör hantera missbruk i frm av skenäktenskap sm finns i kmmissinens meddelande av den 2 juli 2009 m vägledning för bättre införlivande av direktiv 2004/38/EG 4 (nedan kallad kmmissinens vägledning från 2009) förklarar handbken denna rättsliga ram. Den förtydligar vad tillämpning av dessa regler innebär i praktiken ch ger natinella myndigheter riktlinjer för verksamheten för att hjälpa dem att effektivt upptäcka ch utreda misstänkta skenäktenskap. Om anvisningarna ch infrmatinen i handbken följs bör det leda till att behöriga natinella myndigheters praxis grundas på samma sakliga ch rättsliga kriterier inm hela uninen ch bidra till att EU-lagstiftningen efterlevs. Handbken är varken rättsligt bindande eller uttömmande. Den påverkar inte befintlig EU-lagstiftning eller dess framtida utveckling. Den påverkar inte heller den auktritativa tlkning av EU:s lagstiftning sm kan göras av dmstlen. 2 COM(2014) 604 final. 3 Meddelandet Fri rörlighet för EU-medbrgare ch deras familjer: Fem åtgärder för att skapa förändring, se van, avsnitt KOM(2009) 313 slutlig. 4

5 Handbkens innehåll Natinella myndigheter har rapprterat m lika typer av skenäktenskap. När man i arbetet med att bekämpa missbruket av EU:s regler m fri rörlighet talar m skenäktenskap menar man i regel ett äktenskap sm endast ingås i syfte att ge en tredjelandsmedbrgare uppehållsrätt enligt EU-rätten sm persnen annars inte skulle ha haft. Det är i princip endast m EU-medbrgare br med sin make eller maka i en annan medlemsstat än den sm de är medbrgare i, eller br i den medlemsstat sm de är medbrgare i efter att ha utövat sin rätt till fri rörlighet genm att t.ex. bsätta sig i en annan medlemsstat, sm äktenskapet kan bedömas enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare, främst enligt direktiv 2004/38/EG (nedan kallat direktivet). Handbken mfattar inte äktenskap mellan två EU-medbrgare. Handbken mfattar inte heller skenäktenskap mellan två tredjelandsmedbrgare sm är bsatta i EU, eftersm de utgör missbruk av EU:s regler m familjeåterförening (direktiv 2003/86/EG) 5. Handbken mfattar inte heller skenäktenskap mellan tredjelandsmedbrgare ch EU-medbrgare sm br i ursprungsmedlemsstaten ch sm inte har utövat sin rätt till fri rörlighet. I avsaknad av tillämplig EU-lagstiftning måste de bedömas enligt natinella invandringslagar. Andra typer av skenäktenskap behandlas på EU-nivå i andra sammanhang, bland annat inm ramen för arbetet med att begränsa missbruket av familjeåterförening för tredjelandsmedbrgare 6 eller bekämpa allvarliga frmer av missbruk med kpplingar till rganiserad brttslighet ch människhandel. Skenäktenskap har, avsett frm, fta kpplingar till den rganiserade brttsligheten ch till brtt sm människhandel, förfalskning eller smuggling. Särskilt för att få bukt med kpplingarna till den rganiserade brttsligheten krävs brttsbekämpningsexpertis ch tvärvetenskapliga 5 Även m denna handbk inte behandlar skenäktenskap mellan två tredjelandsmedbrgare inm ramen för direktiv 2003/86/EG, på grund av parallellerna med de perativa aspekterna av att bekämpa ptentiellt missbruk av rätten till familjeåterförening, kan den i förekmmande fall användas sm vägledning i tillämpliga delar, särskilt när det gäller utredningsverktyg, utredningsmetder ch gränsöverskridande samarbete. 6 Se kmmissinens meddelande av den 3 april 2014 m riktlinjer för tillämpningen av direktiv 2003/86/EG m rätt till familjeåterförening, COM(2014) 210 final n.pdf. 5

6 ch myndighetsövergripande åtgärder sm ligger utanför ramen för denna handbk 7. Ett särskilt strategiskt mål avseende skenäktenskap (målsättning nr 4) finns med i EU:s plicycykel avseende rganiserad ch grv internatinell brttslighet, inm ramen för den pririterade insatsen mt verksamhet sm underlättar laglig invandring 8. Plicycykelns pririterade insatser genmförs med hjälp av gemensamma åtgärder från natinella myndigheter ch kmmissinens byråer, däribland Eurpl. Detta möjliggör ett bättre perativt utbyte mellan medlemsstaterna m de lika aspekterna på skenäktenskap ch kpplingen till rganiserad brttslighet. När det gäller människhandel är direktiv 2011/36/EU 9 inriktat på att förebygga ch lagföra brttslingar ch innehåller samtidigt kraftfulla bestämmelser till skydd för ffren. EU:s samrdnare för kampen mt människhandel har beställt prjekt m skenäktenskap inm ramen för prgrammet Förebyggande ch bekämpande av brtt ch riktlinjer för identifiering av ffer, bland annat för knsulat ch gränskntrlltjänstemän. I ett sådant större sammanhang är denna handbk tänkt att hjälpa medlemsstaterna att hantera misstänkta skenäktenskap ur det specifika perspektivet m EU-medbrgarnas rätt till fri rörlighet. Utgångspunkten är skyddet av människrs grundläggande individuella rättigheter Äktenskap berör de intimaste aspekterna av privat- ch familjelivet. Om de natinella myndigheterna på ett diskriminerande eller autmatiskt sätt skulle vidta åtgärder för att upptäcka ch förhindra missbruk skulle detta sannlikt utgöra ett tillbörligt ch prprtinerligt intrång i alla de berörda parens privatliv. De framgångsrika överklaganden sm av prcessrättsliga skäl gjrts av natinella myndigheters ursprungliga beslut sm fattats i syfte att bekämpa missbruk visar att det är viktigt att ha ändamålsenliga regler ch garantier för att skydda medbrgarnas grundläggande rättigheter. Alla åtgärder sm de natinella myndigheterna vidtar för att förhindra missbruk måste vidtas med full respekt för EU-rättens grundläggande regler ch principer. Framför allt bör genuina par inte förhindras, avskräckas eller avrådas från att utöva sin grundläggande rätt till fri rörlighet till följd av tillbörliga eller prprtinerliga åtgärder. Detta är en förutsättning för att kunna bedriva en ändamålsenlig kamp mt missbruk utan att undergräva EU-rätten ch dess mål. Den fria rörligheten är en av EU-medbrgarnas grundläggande friheter enligt EU-rätten. Inskränkningar i en sådan grundläggande 7 Mer allmän infrmatin m hur man genm gränsöverskridande åtgärder kan bekämpa skenäktenskap finns i avsnitt Inrättande ch genmförande av en plicycykel för EU avseende rganiserad ch grv internatinell brttslighet: flerårig strategisk plan för EU:s priritering av insatser mt laglig invandring. 9 6

7 frihet sm garanteras i EU-fördraget får endast ske från fall till fall ch m de är icke-diskriminerande, befgade ch prprtinerliga i förhållande till de natinella myndigheternas mål med inskränkningarna. Samtidigt måste de natinella myndigheterna beakta en lång rad grundläggande rättigheter ch garantier. De grundläggande rättigheterna, sm utgör grunden i EU-rättens skydd för alla individer, handlar m alltifrån rätten till privat- ch familjeliv, förbud mt diskriminering, rätten till ett effektivt rättsmedel ch rätten till försvar av principerna m laglighet ch prprtinalitet. Rätten till fri rörlighet för EU-medbrgare ch deras familjer EU-medbrgare sm har utövat sin rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig i ett annat EU-land än det sm de är medbrgare i har ett starkt skydd i EU:s primärrätt ch sekundärrätt, eftersm denna rätt utgör en del av Eurpeiska uninens grundvalar. EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare främjar, förenklar ch stärker EU-medbrgarnas rörlighet inm EU. Rätten till fri rörlighet är huvudregeln ch från denna får det endast i undantagsfall göras avsteg i enskilda fall när detta är befgat med hänsyn till bevisat missbruk. Artikel 35 i direktiv 2004/38/EG gör det möjligt för medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att neka, avbryta eller dra tillbaka en rättighet enligt direktivet i händelse av missbruk av rättigheter eller bedrägeri, till exempel skenäktenskap, förutsatt att de villkr sm avses i den artikeln är uppfyllda. I skäl 28 i direktivet står det särskilt att [f]ör att skydda mt missbruk av rättigheter eller bedrägeri, särskilt skenäktenskap eller andra frmer av förhållanden sm ingåtts endast i syfte att åtnjuta rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig, bör medlemsstaterna ha rätt att anta nödvändiga åtgärder. År 2009 utfärdade kmmissinen en vägledning till ett bättre införlivande ch en bättre tillämpning av direktivet (nedan kallad kmmissinens vägledning från ). Syftet var bland annat att hjälpa natinella myndigheter att bättre förstå vad sm utgör missbruk av den fria rörligheten ch hur man inm ramen för den natinella lagstiftningen kan förhindra eller bekämpa sådant missbruk ch samtidigt följa EU-rätten. Avsnitt 2 Definitiner Sm anges van syftar denna handbk till att ge vägledning m hur man 10 KOM(2009)313 7

8 kan bekämpa skenäktenskap mellan tredjelandsmedbrgare ch EUmedbrgare sm utövar sin rätt till fri rörlighet enligt direktivet. För att effektivt kunna förhindra ch bekämpa missbruk i frm av skenäktenskap måste de natinella myndigheterna förstå vad ett skenäktenskap är. De behöver förstå att det finns lika frmer av äkta äktenskap. Detta avsnitt ska göra det lättare att skilja mellan genuina äktenskap ch skenäktenskap. Det ska även belysa att det kan finnas definitiner av skenäktenskap inm andra delar av EU-rätten sm behöver tlkas mt bakgrund av dessa reglers syfte. Avsnitt 2.1 Missbruk av lagstiftningen i allmänhet ch EUlagstiftningen i synnerhet Vad utgör missbruk enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet? Vad utgör ett skenäktenskap enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet? Missbrukets lika delar Knstruerat uppträdande Missbruk ch skenäktenskap enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet Missbruk av lagstiftningen förekmmer inm alla rättsmråden, både på natinell nivå ch på EU-nivå. Om det i en viss lag finns vissa fördelar sm inte är allmängiltiga kan det finnas människr sm försöker fuska med fakta eller med de regler eller förfaranden sm anges i lagstiftningen för att skaffa sig en tillbörlig fördel. EU:s lagstiftning m EU-medbrgarnas fria rörlighet är inget undantag. I den mån den ger EU-medbrgare ch deras familjer rätt att på ett enkelt sätt flytta till ett annat EU-land ch bsätta sig där kan den missbrukas för att kringgå begränsningarna i den natinella invandringslagstiftningen sm annars vre tillämplig på tredjelandsmedbrgare sm vill bsätta sig där av egen kraft. I direktiv 2004/38/EG avses med missbruk ett knstruerat uppträdande sm uteslutande försiggår i syfte att erhålla rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig i EU sm, trts att det frmellt uppfyller villkren i EU:s regelverk, inte är förenligt med regelverkets ändamål 11. Skenäktenskap är en specifik frm av missbruk. Med begreppet skenäktenskap i syfte att kringgå reglerna m fri rörlighet avses i denna handbk ett äktenskap sm ingåtts endast i syfte att överföra EU-medbrgares rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet till en make eller maka, sm annars inte skulle ha en sådan rätt 12. Missbruket av EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare kan sammanfattas enligt följande. För det första måste det uppträdande genm vilket EU-lagstiftningen överträds vara knstruerat i den bemärkelsen att det utgör en förställd 11 Se kmmissinens vägledning från Se skäl 28 i direktivet ch kmmissinens vägledning från

9 imitatin sm inte är naturlig, uppriktig eller spntan. När det gäller skenäktenskap handlar missbruket m att det gifta paret saknar avsikt att bilda familj sm ett äkta par ch att leva ett genuint äktenskapligt liv. Missbruket vid skenäktenskap visar sig genm att makarna handlar i nd tr 13 innan ch när de ingår äktenskapet. Äktenskap sm inledningsvis var genuina äktenskap men sm senare övergått till en rent frmell företeelse bör inte ses sm skenäktenskap. Detta gäller även m ett äktenskap sm annars skulle ha slutat i skilsmässa frtgår endast i syfte att frtsätta att ge en make eller maka sm inte är EU-medbrgare uppehållsrätt enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare. Enda syftet Missbruket måste ske i syfte att skaffa sig rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig i EU enligt EU-lagstiftningen. Eftersm begreppet enda syfte är ett självständigt EU-rättsligt begrepp måste det tlkas i enlighet med EU-rätten, framför allt med hänsyn till begreppets syfte i ett större sammanhang i fråga m den grundläggande friheten m fri rörlighet ch kampen mt missbruk. Därför bör begreppet enda syfte inte tlkas bkstavligt (sm m det vre ett ensamt eller uteslutande syfte), utan snarare sm att målet att få rätt att resa in i ch uppehålla sig i EU är missbrukets dminerande syfte. Ett bedrägligt uppträdande sm syftar till att skaffa sig fler än en tillbörlig fördel (t.ex. en skattefördel utöver uppehållsrätten) kan ckså betraktas sm missbruk. Å andra sidan kan ett äktenskap inte anses vara ett skenäktenskap bara för att det ger en invandringsfördel, eller någn annan fördel för den delen (t.ex. rätten till ett visst efternamn, lkala förmåner, skatteförmåner eller rätt till subventinerat bende för gifta par). I det natinella sammanhanget ger medlemsstaterna fta förmåner till gifta par, eftersm det är ett sätt att främja äktenskap ch familjeliv. När en EU-medbrgare ingår ett genuint äktenskap med en tredjelandsmedbrgare bör det inte kmma sm någn överraskning att de vill b någnstans tillsammans, fta i ett land där den andra parten inte haft någn juridisk uppehållsrätt före äktenskapet. Frmell efterlevnad av lagstiftningen Vid skenäktenskap är lagstiftningens alla frmella villkr uppfyllda. Vid skenäktenskap är de frmella kraven uppfyllda i tillämplig natinell lagstiftning i det land i vilket äktenskapet ingås. Alla skenäktenskap är per definitin giltiga äktenskap i den bemärkelsen att parterna juridiskt sett blir man ch hustru. Ett skenäktenskap har ingåtts vid en viss tid ch på en viss plats efter att 13 I regel ingår båda makarna ett skenäktenskap i nd tr. Vid bedrägliga äktenskap är det dck endast makar sm inte är EU-medbrgare sm ingår äktenskapet i nd tr (närmare infrmatin ges i nästa avsnitt). 9

10 ha fullföljt den vigselceremni sm fastställs i tillämplig natinell äktenskapslagstiftning ch efter att ha övervunnit eventuella juridiska äktenskapshinder (t.ex. hinder i fråga m kapacitet, samtycke, förbjudna släktband eller för att förhindra bigami). Paret bör därför kunna uppvisa ett frmellt giltigt äktenskapsbevis. Om man vill försöka upptäcka ett skenäktenskap måste fkus ligga på avsikten med det förhållande sm uppehållsrätten vilar på snarare än på hur förhållandet framstår utåt sett. Bedrägeri Reglernas syfte Missbruk bör särskiljas från bedrägeri. Bedragare försöker att bryta mt lagen genm att lägga fram förfalskad dkumentatin i vilken de frmella villkren påstås vara uppfyllda eller sm utfärdats på grundval av riktig framställning av väsentligt sakförhållande avseende de villkr sm är kpplade till uppehållsrätten. Till exempel skulle en persn sm inlämnar ett förfalskat äktenskapsbevis för att få rätt att resa in i ch uppehålla sig i EU enligt direktivet göra sig skyldig till bedrägeri ch inte missbruk, eftersm inget äktenskap faktiskt ingåtts 14. Syftet med EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare är att främja ch skydda rätten till fri rörlighet för EU-medbrgare ch deras närmaste anhöriga genm genuina släktband. EU:s lagstiftning m fri rörlighet ger alla EU-medbrgare ch deras familjemedlemmar (avsett natinalitet) en primär ch individuell rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig inm medlemsstaternas territrium. Familjemedlemmar sm inte är EU-medbrgare har denna rätt på grund av en medvetenhet m att EU-medbrgare kan avskräckas från att utöva sina rättigheter m familjen inte får följa med ch att familjelivet ch bevarandet av familjesammanhållningen är en grundläggande värdering i EU ch i alla dess medlemsstater. Par sm ingår skenäktenskap genmgår lika stadier med det enda syftet att uppnå äktenskapets rättsliga status utan själva grunden i äktenskapet. Avsnitt 2.2 Olika typer av genuina äktenskap ch skenäktenskap I praktiken kan det vara svårt att skilja mellan lika typer eller frmer av äktenskap, särskilt mellan genuina äktenskap ch skenäktenskap. Mer vägledning m detta ges nedan. Genm att förstå vad ett skenäktenskap är genm en jämförelse med andra frmer av äktenskap kan det vara lättare att mer effektivt bekämpa äkta äktenskap. Vad är ett genuint äktenskap? Genuina äktenskap kännetecknas av att det gifta paret har en avsikt att tillsammans bilda en varaktig familjeenhet sm ett gift par ch att leva ett genuint äktenskapligt liv. Skenäktenskap kännetecknas av att det inte finns någn sådan avsikt. Det är svårt att hitta en definitin av äktenskap sm kan tillämpas på 14 Se även kmmissinens vägledning från

11 alla lika äktenskapliga traditiner runt m i världen. Det här är en viktig fråga ch m man inte är medveten m de många lika äktenskapliga traditinerna i världen ch inte kan se utanför den eurpeiska eller till ch med den natinella synen på äktenskap ch familjeliv kan det leda till förutfattade ch i slutändan felaktiga slutsatser m att ett genuint äktenskap är ett skenäktenskap bara för att det inte stämmer överens med den gängse uppfattningen av äktenskap, familjeliv eller hur förhållanden utvecklar sig. Valet av partner ch beslutet att gifta sig är en ytterst privat ch persnlig fråga ch det finns inget allmängiltigt eller allmänt vedertaget mönster för ett sådant val eller beslut. I princip måste alla äktenskap sm lagenligt ingåtts någnstans i världen erkännas enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare. Medlemsstaterna är dck inte skyldiga att erkänna äktenskap sm är förbjudna enligt deras lagstiftning för att de anses strida mt samhällets grundläggande intressen ch rättsrdningens principer. De behöver t.ex. inte erkänna plygama äktenskap sm lagenligt ingåtts utanför EU m de strider mt medlemsstatens rättsrdning 15. En del genuina äktenskap tas ibland felaktigt för skenäktenskap. Arrangerade äktenskap Vid arrangerade äktenskap samtycker båda makarna helt ch fritt till äktenskapet, även m det är någn annan (t.ex. föräldrar, en äktenskapsmäklare, äktenskapswebbplats eller en betrdd tredje part) sm har en ledande rll i valet av partner. Utåt sett kan arrangerade äktenskap likna skenäktenskap (t.ex. där makarna inte har träffats före giftermålet eller bara krt tid före). Ett arrangerat äktenskap är emellertid ett genuint äktenskap m det är ett resultat av makarnas fria vilja ch önskan att tillsammans bilda en varaktig familjeenhet sm ett gift par ch att leva ett genuint äktenskapligt liv. Äktenskap via mbud Ett äktenskap via mbud är ett äktenskap där den ena eller båda makarna inte är fysiskt närvarande vid vigselceremnin ch i regel företräds av en annan persn, ett mbud, sm har befgenhet att ta hans eller hennes plats vid bröllpet. Äktenskap via mbud är vanliga i EU (de strider till ch med mt den allmänna rdningen i vissa EU-medlemsstater) men de är vanliga i andra länder. Skälen att ingå äktenskap via mbud kan vara genuina (t.ex. när en av makarna inte kan närvara vid vigselceremnin på grund av militärtjänstgöring, fängelsestraff eller inte kan resa på grund av allvarliga hälsprblem). De kan även vara skändliga (t.ex. för att snabbt kunna ingå ett skenäktenskap utan att den part sm är EU-medbrgare behöver resa till ett annat land för vigselceremnin). Särskilt en medlemsstat har uttryckt r över äktheten i äktenskap via mbud. Skälet är att det är svårt att bedöma äktenskapsbevisens äkthet 15 Se kmmissinens vägledning från

12 vid sådana äktenskap. Det har även förekmmit fall där EU-medbrgare drabbats av identitetsbedrägerier ch frivilligt (eftersm deras närvar inte krävs vid vigselceremnin) gift sig med tredjelandsmedbrgare via mbud. Giftermål vid knsulat Många länder, däribland vissa medlemsstater, tillåter att äktenskap mellan sina egna medbrgare eller mellan sina egna medbrgare ch medbrgare i andra länder ingås vid landets ambassader eller knsulat. Äktenskap sm ingås vid knsulat är uppenbarligen lagliga ch giltiga ch bör inte autmatiskt ge upphv till misstankar. En del medlemsstater har dck uppgett att bedragare ibland söker sig till deras ambassader för att ingå äktenskap enligt den natinella lagstiftningen i det EU-land där de vill bsätta sig. På så sätt behöver de inte gifta sig i det aktuella landet, inför en vigselförrättare sm kanske är bättre utbildad i att upptäcka misstänkta skenäktenskap. Det här gäller i fall där det enligt lagstiftningen i den berörda medlemsstaten är tillåtet att vid knsulat ingå äktenskap mellan landets egna medbrgare ch tredjelandsmedbrgare. Skenäktenskap Standardtypen av skenäktenskap Skenäktenskap kan delas in i flera undergrupper, berende på hur de har ingåtts. Nedanstående lista bör inte betraktas sm uttömmande. Det sm trligtvis är den vanligaste typen av skenäktenskap är ett äktenskap där båda makarna är villiga medbrttslingar ch fritt samtycker till att ingå ett äktenskap i avsikt att kränka EU-lagstiftningen. Detta är dck inte den enda typen av skenäktenskap. Det finns stra skillnader när det gäller i vilken utsträckning EU-medbrgarna fritt samtycker till att ingå ett skenäktenskap. Bedrägliga äktenskap Ett bedrägligt äktenskap uppstår när EU-medbrgaren vilseleds av tredjelandsmedbrgaren att faktiskt tr att paret kmmer att leva ett genuint ch varaktigt äktenskapligt liv. Ett sådant äktenskap är ett skenäktenskap ch bör hanteras sm ett sådant, med vederbörlig hänsyn till EU-medbrgarens skuld. I sådana äktenskap är EU-medbrgaren inte en villig medbrttsling utan ett ffer vars enda fel varit att handla i gd tr. Sådana äktenskap ingås i regel, dck inte alltid, efter ett krt förhållande på internet, eller efter det att EU-medbrgaren träffat tredjelandsmedbrgaren under en utlandssemester. Det kan förekmma våld ch ht, särskilt m EU-medbrgaren har börjat ana råd ch inte vill delta i invandringsförfarandet. 12

13 Människhandel Orande ng är människhandel ett vanligt inslag i samband med skenäktenskap 16. I artikel 2.1 i direktiv 2011/36/EU står följande: Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder sm är nödvändiga för att säkerställa att följande uppsåtliga gärningar är straffbelagda: Rekrytering, transprt, överföring, hysande eller mttagande av persner, inbegripet utbyte eller överföring av kntrll över dessa persner, genm ht m eller användning av våld eller andra frmer av tvång, brtförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persns utsatta situatin eller givande eller mttagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en persn sm har kntrll över en annan persn i syfte att utnyttja denna persn. Enligt artikel 2.3 i direktivet ska utnyttjande innebära åtminstne utnyttjande av andras prstitutin eller andra frmer av sexuell explatering, tvångsarbete eller tvångstjänster, inklusive tiggeri, slaveri eller slaveriliknande förhållanden, träldm, utnyttjande av brttslig verksamhet eller avlägsnande av rgan. I detta sammanhang är även skäl 17 i direktiv 2011/36/EU relevant: Medan direktiv 2004/81/EG behandlar utfärdandet av uppehållstillstånd till tredjelandsmedbrgare sm fallit ffer för människhandel, ch Eurpaparlamentets ch rådet direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 m uninsmedbrgares ch deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig inm medlemsstaternas territrier [4] reglerar uninsmedbrgares ch deras familjemedlemmars utövande av rätten att röra sig fritt ch uppehålla sig på medlemsstaternas territrium, inbegripet skyddet mt utvisning, fastställs i det här direktivet särskilda skyddsåtgärder för ffer för människhandel. Detta direktiv mfattar följaktligen inte villkren för människhandelsffers vistelse på medlemsstaternas territrium. Utöver det sm nrmalt anses utgöra människhandel (t.ex. kvinnr sm förs till den mttagande medlemsstaten ch tvingas att gifta sig med någn) kan rganiserade brttsliga grupper utnyttja EU-medbrgares utsatta ställning (t.ex. fattigdm, betalda skulder, hemlöshet, drgberende, arbetslöshet eller psykisk sårbarhet) för att få dem att ingå skenäktenskap. När EU-medbrgare utsätts för människhandel kanske de inte alltid inser att någn utnyttjat deras utsatta ställning ch skyddar dem sm utnyttjat dem (t.ex. när en persn med stra skulder blir lvad en finansiell belöning). Ett sådant äktenskap är ett skenäktenskap ch bör behandlas sm ett sådant. 16 Se Eurpls senaste meddelande m tidig varning från mars 2014, Marriages f cnvenience: A link between facilitatin f illegal immigratin and trafficking in human beings, där man nterade en ny trend. https://www.eurpl.eurpa.eu/sites/default/files/publicatins/ewn_2014_8_public_fp_pheni x_fp_checkpint_marriages_2.pdf. 13

14 Samtidigt bör ffren för människhandel skyddas. Enligt direktiv 2011/36/EU måste medlemsstaterna se till att ffren får stöd ch hjälp före, under ch efter rättegången för att ge dem möjlighet att utöva sina rättigheter sm ffer i ett brttmålsförfarande. Detta stöd kan t.ex. bestå av bende, läkarvård, inklusive stöd av psyklg, samt infrmatin, tlkning ch översättning vid behv. Under utredningen ch brttmålsförfarandet måste ffren erbjudas lämpligt skydd, inklusive tillgång till juridisk rådgivning ch rättegångsbiträde, kstnadsfritt vid behv, ch vid behv tillgång till ett vittnesskyddsprgram. Man bör undvika att utsätta ffret för andra traumatiska händelser, t.ex. genm att bespara dem all kntakt med den tilltalade. Dessutm måste de få ta del av ersättning för ffer för våldsbrtt. Tvångsäktenskap Avslutningsvis kan EU-medbrgare ibland tvingas till äktenskap utan att de gett sitt samtycke eller mt sin vilja. Tvångsäktenskap innehåller fta inslag av människhandel ch är en allvarlig kränkning av de grundläggande rättigheterna ch strider mt principen m individens frihet ch självständighet. De är en frm av våld mt kvinnr ch män. Tvångsäktenskap skyddas därför inte av internatinell 17 rätt eller EU-rätt 18. Tvångsäktenskap kan ckså ingås i syfte att erhålla uppehållstillstånd i EU. Sådana tvångsäktenskap kan därför betraktas sm skenäktenskap sm mfattas av denna handbk. I tvångsäktenskap är den tvingade EU-medbrgaren ett ffer ch bör erbjudas skydd ch stöd. Vissa medlemsstater har tagit fram särskilda strategier för att bekämpa tvångsäktenskap, t.ex. genm att fastställa att det utgör ett särskilt brtt att tvinga någn till giftermål. Falska äktenskap Slutligen är vissa äktenskap inga riktiga äktenskap alls, utan en ren bluff. Ibland kallas skenäktenskap falska äktenskap eller bluffäktenskap men detta är i strikt bemärkelse inte krrekt. Till skillnad från skenäktenskap, sm frmellt sätt är giltiga, är falska äktenskap eller bluffäktenskap giltiga eller helt fiktiva. Vid falska äktenskap kan det förekmma förfalskning eller missbruk av handlingar sm rör en annan persn. Skenäktenskapens frmella giltighet är deras knkurrensfördel jämfört med falska äktenskap. Särskiljning från skenäktenskap inm andra delar av lagstiftningen Det kan finnas definitiner av skenäktenskap inm andra delar av EU-lagstiftningen. Varje definitin måste dck förstås mt bakgrund av reglernas 17 Bland annat artikel 16.2 i den allmänna förklaringen m de mänskliga rättigheterna eller artikel 16.1 b i knventinen m avskaffande av all slags diskriminering av kvinnr. 18 Se även kmmissinens vägledning från

15 syfte. Familjeåterförening för tredjelandsmedbrgare Syftet med direktiv 2003/86/EG m rätt till familjeåterförening är att fastställa villkr för utövandet av rätten till familjeåterförening för tredjelandsmedbrgare sm vistas lagligen på medlemsstaternas territrier. Det syftar till att främja integratinen av tredjelandsmedbrgare. I artikel 16.2 b definieras skenäktenskap sm ett äktenskap sm har ingåtts uteslutande för att ge den berörda persnen möjlighet att resa in i ch vistas i en medlemsstat. Direktiv 2003/86/EG gäller inte EU-medbrgares familjemedlemmar (artikel 3.3). Inte heller Danmark, Irland ch Strbritannien är bundna av direktivet. Rådets reslutin Den 4 december 1997 antg Eurpeiska uninens råd en reslutin m de åtgärder sm bör vidtas för att bekämpa skenäktenskap 19. I reslutinen avses med skenäktenskap ett äktenskap mellan en medbrgare i en medlemsstat eller en medbrgare i tredje land sm är lagligen bsatt i en medlemsstat ch en medbrgare i tredje land i det enda syftet att kringgå reglerna m inresa ch bsättning för medbrgare i tredje land ch att erhålla uppehållstillstånd i en medlemsstat för en medbrgare i tredje land. Reslutinen gäller därför inte bara äktenskap sm mfattas av EU:s regler m fri rörlighet utan även äktenskap mellan tredjelandsmedbrgare ch EU-medbrgare sm inte har utövat sin rätt till fri rörlighet ch äktenskap mellan tredjelandsmedbrgare. Även m definitinen i reslutinen är bredare ch delvis ligger utanför tillämpningsmrådet för denna handbk innehåller reslutinen delar m tecken på missbruk sm är relevanta när det gäller perativa åtgärder för att ta itu med skenäktenskap i allmänhet. Dessa behandlas därför i avsnitt 4 i denna handbk. Avsnitt 3 Tillämplig rättslig ram Det kan vara svårt för alla berörda parter att utreda skenäktenskap ch fatta beslut baserat på de bevis sm de natinella myndigheterna samlar in. Ett felaktigt beslut sm begränsar rätten till fri rörlighet på grund av missbruk kan få viktiga negativa effekter på EU-medbrgarnas ch deras familjers rättigheter ch välbefinnande m de med ärliga avsikter utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Ett sådant beslut kan skada barnens välbefinnande, kränka deras grundläggande rätt att gifta sig ch rätt till respekt för privat- ch familjelivet eller leda till felaktiga påföljder. Ett felaktigt eller prprtinerligt beslut sm begränsar en persns rättigheter kan även leda till att skadeståndsanspråk eller ersättningskrav riktas mt natinella myndigheter. Det kan även

16 innebära höga rättegångskstnader både för privatpersner ch för de natinella myndigheterna. Detta avsnitt ska hjälpa natinella myndigheter att identifiera alla de faktrer ch bestämmelser sm de måste ta hänsyn till när de vill vidta åtgärder för att förhindra eller bekämpa missbruk. Det handlar framför allt m EU:s regler m fri rörlighet ch grundläggande rättigheter (särskilt rätten till respekt för familjelivet ch barnets bästa). Detta avsnitt ska även göra de natinella myndigheterna uppmärksamma på att alla frmella beslut sm de fattar m skenäktenskap måste uppfylla ett antal rättssäkerhetsgarantier. Beslutet måste till exempel vara skriftligt, innehålla alla mständigheter sm ligger till grund för beslutet, samt infrmatin m när ch var beslutet kan överklagas. Garantier ch rättigheter gäller i alla skeden Avsnitt 3.1 De natinella myndigheterna måste respektera grundläggande frich rättigheter ch garantier i alla skeden, dvs. när de vidtar en åtgärd eller fattar ett beslut sm rör ett fall av misstänkt missbruk. Det gäller ända från beslutet m huruvida det är befgat att inleda en utredning till ch med det slutliga beslutet att neka någn en rättighet enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare. Tillämpliga regler ch principer Ett viktigt led i arbetet med att effektivt förhindra ch bekämpa skenäktenskap enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare är att kartlägga ch förstå tillämpliga bestämmelser ch överväganden. Avsnitt Fri rörlighet är huvudregeln, men den är inte begränsad EU:s lagstiftning m EU-medbrgarnas fria rörlighet Huvudregeln eller utgångspunkten är att EU-medbrgare ch deras familjer har rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig i EU. Rätten till fri rörlighet är dck inte någn begränsad rättighet. Enligt artikel 21 i fördraget m Eurpeiska uninens funktinssätt, där denna rättighet uttryckligen anges, gäller rätten till fri rörlighet m inte annat följer av de begränsningar ch villkr sm föreskrivs i fördragen ch i bestämmelserna m genmförande av fördragen. I direktiv 2004/38/EG anges vilka villkr sm gäller för att utöva denna rättighet ch de begränsningar av denna sm får införas för att uppnå de legitima mål sm EU-lagstiftaren avsett. Det handlar t.ex. m att förhindra brtt eller se till att EU-medbrgare sm inte är eknmiskt verksamma i den mttagande medlemsstaten inte blir en rimlig börda för de ffentliga finanserna. Rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig kan således begränsas när den enskilda EU-medbrgaren inte, eller inte längre, uppfyller EUlagstiftningens villkr för fri rörlighet för EU-medbrgare. Den kan även begränsas när en EU-medbrgares persnliga beteende utgör ett verkligt, faktiskt ch tillräckligt allvarligt ht mt ett grundläggande samhällsintresse sm rör allmän rdning, säkerhet 16

17 eller hälsa. Slutligen kan den begränsas vid missbruk. Begränsningarna av den grundläggande rätten till fri rörlighet måste dck vara mtiverade ch prprtinerliga i varje enskilt fall av misstänkt missbruk. Snäv tlkning Dmstlen har i sin rättspraxis 20 bekräftat att eftersm den fria rörligheten är en sådan grundläggande rättighet sm härrör direkt från EU-fördragen så måste EU-lagstiftningens bestämmelser sm möjliggör denna frihet ges en vid tlkning, medan undantag från denna princip ska tlkas restriktivt. Mt bakgrund av detta måste det betnas att den fria rörligheten för EU-medbrgare ch deras familjer inte tillbörligen får begränsas av mtiverade eller prprtinerliga natinella åtgärder för att bekämpa missbruk eller skydda den natinella invandringsplitiken 21. Åtgärder vidtagna av medlemsstaterna för att bekämpa skenäktenskap får inte vara ägnade att avskräcka EU:s medbrgare ch deras familjemedlemmar från att använda sig av sin rätt till fri rörlighet eller tillbörligen inkräkta på deras legitima rättigheter. De natinella myndigheterna får således inte vidta åtgärder utifrån en allmän presumtin m missbruk, vilket autmatiskt skulle leda till grundliga kntrller av alla EU-medbrgare sm gifter sig med tredjelandsmedbrgare sm vill bsätta sig på deras territrium. Samtidigt får ingen tillåtas missbruka rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig inm EU. EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare innehåller ett antal materiella skyddsklausuler ch rättssäkerhetsgarantier sm ska ge EU-medbrgare ett lämpligt skydd vid kntakterna med både administrativa myndigheter ch dmstlar i fråga m felaktiga eller prprtinerliga beslut sm begränsar deras rätt att fritt röra sig ch uppehålla sig inm EU. Specifika bestämmelser i EU:s lagstiftning m EUmedbrgarnas fria rörlighet Materiella skyddsklausuler sm bygger på prprtinalitetsprinci pen Enligt artikel 35 i direktivet får medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att neka, avbryta eller dra tillbaka en rättighet enligt direktivet i händelse av missbruk av rättigheter eller bedrägeri, till exempel skenäktenskap. Samtidigt står det uttryckligen att [e]n sådan åtgärd skall vara prprtinerlig ch i enlighet med de rättssäkerhetsgarantier sm föreskrivs i artiklarna 30 ch 31 [i direktivet]. Kravet m att alla åtgärder för att neka, avbryta eller dra tillbaka en rättighet enligt direktivet på grund av missbruk måste vidtas i enlighet med prprtinalitetsprincipen är ett specifikt uttryck för denna allmänna EU-rättsliga princip sm fastställs i artikel 5.4 i 20 Nyligen i mål C-348/09, P.I. mt Oberbürgermeisterin der Stadt Remscheid. 21 Mål C-127/08, Metck m.fl. 17

18 EU-fördraget ch i dmstlens etablerade rättspraxis. EU-medlemsstaterna har inte befgenhet att gdtyckligt använda dessa befgenheter. EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare ger EU-medbrgare ch deras familjemedlemmar rättigheter sm de kan använda i dmstlar ch sm dmstlarna är skyldiga att skydda 22. Prprtinalitetsprincipen innebär att det måste göras en individuell bedömning av varje enskilt fall ch att det är förbjudet att ta allmänpreventiva hänsyn. Kravet på en individuell bedömning innebär att de natinella myndigheternas beslut i det enskilda fallet endast får grunda sig på den berörda persnens eget uppförande ch inte får grunda sig på mtiveringar sm inte beaktar mständigheterna i det enskilda fallet. Vid den praktiska tillämpningen av prprtinalitetsprincipen måste myndigheterna för det första identifiera ett legitimt mål, för det andra försäkra sig m att åtgärden är lämplig för att nå målet, ch för det tredje försäkra sig m att åtgärden är nödvändig för att nå målet. Beslutet måste ha fattats i syfte att nå ett legitimt mål För det första måste den åtgärd sm de natinella myndigheterna vidtar ch sm begränsar rätten till fri rörlighet inm EU syfta till att nå ett legitimt mål sm är förenligt med EU-rätten. När det gäller skenäktenskap handlar de natinella hänsyn sm ligger bakm det legitima målet att bekämpa missbruk i regel m att skydda det mttagande samhällets intressen. Det kan t.ex. handla m att upprätthålla allmän rdning ch förebygga rdning eller brtt, kntrllera invandringen, eller skydda andra människrs rättigheter ch friheter.... vara lämplig för att nå målet... vara nödvändig för att nå det önskade målet... Lagstiftningsåtgärder ch individuella åtgärder För det andra måste åtgärden vara lämplig ch passande för att nå målet för att anses vara prprtinerlig. För det tredje måste åtgärden för att anses vara prprtinerlig vara nödvändig för att nå det önskade målet. En åtgärd anses vara prprtinerlig m målet skulle nås även med mindre restriktiva åtgärder, eftersm åtgärden då anses vara mer långtgående än vad sm krävs för att nå målet. Myndigheterna bör beakta dessa hänsyn när de beslutar m vilken typ av påföljd de ska välja vid ett visst brtt. Prprtinalitetsprincipen gäller inte bara individuella åtgärder sm vidtas enligt natinella regler utan även de natinella reglerna i sig Mål C-41/74, van Duyn. 23 Mål C-36/75, Rutili. 18

19 Knsekvenser av felaktig bedömning av prprtinaliteten En felaktig eller tillräcklig bedömning av prprtinaliteten kan leda till att det ursprungliga beslutet giltigförklaras av dmstlen sm enligt EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare (artikel 31.3 i direktivet) har i uppdrag att bedöma prprtinaliteten i de restriktiva beslut sm överklagas av EU-medbrgare ch deras familjer. Om ett överklagat beslut anses vara prprtinerligt måste dmstlen giltigförklara det. Hänsyn sm måste beaktas Behvet av att se till att en åtgärd för att neka, avbryta eller dra tillbaka en rättighet enligt direktivet i händelse av missbruk uppfyller de materiella garantierna m prprtinalitet, sm anges i artikel 35, återspeglas även i de rättssäkerhetsgarantier sm är tillämpliga på sådana åtgärder i enlighet med artiklarna 30 ch 31 i direktivet ch sm avses i artikel 35. Enligt artikel 31.3 i direktivet ska dmstlen vid sin prövning se till att dessa åtgärder inte är prprtinerliga, särskilt med hänsyn till kraven i artikel 28. I artikel 28.1 i direktivet uppmanas de natinella myndigheter sm bedömer prprtinaliteten att ta hänsyn till alla relevanta faktrer ch särskilt beakta hur länge persnen har vistats inm territriet, persnens ålder, hälstillstånd, familjesituatin ch eknmiska situatin, persnens sciala ch kulturella integrering i den mttagande medlemsstaten, ch banden till ursprungslandet. Denna förteckning är inte uttömmande: alla andra relevanta faktrer ch mständigheter måste identifieras ch beaktas. Icke-diskriminering på grund av natinalitet Dmstlens rättspraxis 24 m begränsningar av rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig av hänsyn till allmän rdning bekräftar att denna rättighet endast får begränsas vid beteenden sm strider mt lagstiftningen i den mttagande EU-medlemsstaten eller för vilka andra faktiska ch effektiva repressiva åtgärder för att förhindra samma uppförande vidtagits för dess egna medbrgare. Principen m icke-diskriminering bör utökas till begränsningar av rätten att fritt röra sig ch uppehålla sig av andra skäl, t.ex. åtgärder för att förhindra skenäktenskap. EU-medlemsstaterna får därför endast begränsa EU-medbrgarnas rätt att fritt röra sig ch bsätta sig på grund av skenäktenskap när detta beteende även lagförs ch faktiskt bekämpas i fråga m deras egna medbrgare. Avsnitt Eurpeisk ch internatinell lagstiftning i en bredare kntext 24 Målen 115/81, Adui ch Crnuaille, ch C-268/99, Jany. 19

20 Utöver EU:s lagstiftning m fri rörlighet för EU-medbrgare finns det andra viktiga eurpeiska ch internatinella rättsliga instrument sm måste beaktas när skenäktenskap upptäcks, utreds ch lagförs. Det måste betnas att dessa instrument gäller tillsammans med EU-rättsliga regler ch principer, sm förklaras van. Särskilt relevant för denna handbk är rätten att ingå äktenskap, rätten till respekt för privat- ch familjeliv ch barnets rättigheter, samt förbud mt diskriminering, rätten till ett effektivt rättsmedel ch rätten till försvar i enlighet med Eurpeiska uninens stadga m de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) sm är bindande för EU:s institutiner ch medlemsstater vid genmförandet av EU:s lagstiftning. I enlighet med artikel 52.3 i stadgan ska rättigheter sm mtsvarar sådana sm garanteras av eurpeiska knventinen m skydd för de mänskliga rättigheterna ch de grundläggande friheterna (nedan kallad knventinen) ha samma innebörd ch räckvidd sm i knventinen. I den vägledning sm ges m tlkningen av rättigheterna i stadgan tas därför även hänsyn till mtsvarande bestämmelser i knventinen. Avsnitt EU-rätten Rätten att ingå äktenskap I artikel 9 i stadgan föreskrivs att rätten att ingå äktenskap ch rätten att bilda familj ska garanteras enligt de natinella lagar sm reglerar utövandet av dessa rättigheter. Enligt förklaringarna avseende stadgan m de grundläggande rättigheterna (EUT C 303, 2007, s. 2) är denna rättighet lik rättigheten i knventinen men kan få en större räckvidd när detta föreskrivs i natinell lagstiftning. Eurpeisk rätt I artikel 12 i knventinen föreskrivs rätten att ingå äktenskap ch bilda familj i enlighet med de natinella lagar sm reglerar utövandet av denna rättighet. Till skillnad från vissa andra grundläggande rättigheter sm skyddas av knventinen (t.ex. rätten till respekt för familjeliv, tankefrihet, samvetsfrihet ch religinsfrihet, yttrandefrihet eller mötes- ch föreningsfrihet), innehåller artikel 12 i knventinen inga bestämmelser sm specifikt skulle tillåta ingripanden i eller begränsningar av rätten att ingå äktenskap 25. Detta betyder dck inte att rätten att ingå äktenskap, sm skyddas av artikel 12 i knventinen, är en abslut rätt. Artikeln ger de natinella myndigheterna visst utrymme att själva avgöra hur de ska hantera utövandet av rätten att ingå äktenskap på natinell nivå. De natinella 25 När det gäller rätten till respekt för familjelivet är enligt artikel 8.2 i knventinen sådana ingripanden tillåtna sm i ett demkratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den natinella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets eknmiska välstånd, till förebyggande av rdning eller brtt, till skydd för hälsa eller mral eller till skydd för andra persners fri- ch rättigheter. 20

21 myndigheternas spelrum är dck begränsat. Eurpadmstlens rättspraxis Eurpeiska dmstlen för de mänskliga rättigheterna har i sin rättspraxis intagit en restriktiv hållning när det gäller natinella begränsningar av rätten att ingå äktenskap. Eurpadmstlen har dck bekräftat att det i den natinella lagstiftningen får finnas regler m kapacitet, samtycke, förbjudna släktband eller förbud mt bigami. Den natinella lagstiftningen får även innehålla frmella regler i frågr sm ffentlighet ch vigselakt. De begränsningar sm införs i den natinella lagstiftningen får dck inte begränsa eller kringskära rätten att ingå äktenskap i en sådan utsträckning att själva andemeningen i denna rättighet urhlkas. De får inte heller beröva enskilda persner (eller en viss kategri av människr) kapaciteten att ingå äktenskap eller i väsentlig utsträckning hindra dem att utöva denna rättighet 26. Åtgärder för att bekämpa skenäktenskap Enligt knventinen har de natinella myndigheterna rätt att på migratinsrättens mråde ch av berättigade skäl införa materiella regler i den natinella lagstiftningen i syfte att förhindra skenäktenskap sm ingås endast för att skaffa sig en migratinsrättslig fördel. Detta bekräftas även av Eurpadmstlens rättspraxis 27. Natinella myndigheter bryter inte nödvändigtvis mt artikel 12 i knventinen m de granskar äktenskap med utländska medbrgare för att ta reda på m de utgör skenäktenskap. Om de natinella myndigheterna kmmer fram till att ett planerat äktenskap är ett skenäktenskap kan de förhindra att det ingås. När det gäller skenäktenskap sm redan ingåtts utmlands kan de natinella myndigheterna vägra att erkänna dem sm skäl för familjeåterförening. Det berr på att rätten att ingå äktenskap utgör ett skydd för rätten att ingå ett genuint äktenskap, inte rätten att skaffa sig en tillbörlig fördel. Enligt knventinen är det ckså tillåtet att under en rimlig tidsperid fördröja ett planerat giftermål mellan en EU-medbrgare ch en tredjelandsmedbrgare för att ta reda på m äktenskapet är ett skenäktenskap 28. På samma sätt kan det ställas krav på de blivande makarna i ett planerat giftermål mellan en EU-medbrgare ch en tredjelandsmedbrgare att anmäla sin avsikt att gifta sig till myndigheterna ch vid behv lämna allmänna uppgifter (t.ex. namn, födelsert ch födelsedatum, adress ch telefnnummer, samt natinalitet), infrmatin m tidigare migratiner ch tredjelandsmedbrgarens hemvist. De kan ckså vara tvungna att besvara frågr m huruvida persnen tidigare blivit utvisad Se t.ex. beslut från Eurparådets kmmissin för de mänskliga rättigheterna i målet Sanders mt Frankrike (ansökan 31401/96) ch i målet Klip ch Krüger mt Nederländerna (ansökan 33257/96). 27 Dm i målet O'Dnghue m.fl. mt Förenade kungariket (mål 34848/07). 28 Se t.ex. målet Sanders mt Frankrike van. 29 Se t.ex. målet Klip ch Krüger mt Nederländerna van. 21

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 COM(2014) 604 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om hjälp till de nationella myndigheterna med att bekämpa missbruk av rätten

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014)

KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Kiiski 26.2.2015. Ny diskrimineringslag. Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) KT Cirkulär 2/2015 bilaga 1 1 (15) Ny diskrimineringslag Diskrimineringslag 1.1.2015 (1325/2014) Lagens syfte (1 ) Lagens tillämpningsmråde (2 ) Den nya diskrimineringslagen, sm trädde i kraft den 1 januari

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B

15605/2/12 REV 2 ADD 1 /chs 1 DG D 1B EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 31 maj 2013 (3.6) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0243 (COD) 15605/2/12 REV 2 ADD 1 ASILE 129 CODEC 2520 OC 601 UTKAST TILL RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola Likabehandlingsplan / Plan mt kränkande behandling för Klippans Förskla 150630 Barn- ch utbildningsnämndens visin Varje barn ch elev ska med lust ch glädje uppleva meningsfullhet ch framgång i det dagliga

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA UTGIFTER EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SEK(2008) 1954 SLUTLIG BRYSSEL DEN 02/07/2008 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2008 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 23, 40 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC18/2008 ICKE-OBLIGATORISKA

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 5.11.2012 B7-0000/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågrna för muntligt besvarande B7-0000/2012 ch B7-0000/2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsrdningen

Läs mer

Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012

Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012 1 (6) Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012 Rättsligt ställningstagande angående avvisning av EES-medborgare 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis konstateras att alla EES-medborgare och deras medföljande

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Välkommen till Unga Kvinnors Värn

Välkommen till Unga Kvinnors Värn Välkmmen till Unga Kvinnrs Värn Skyddat bende, persnal dygnet runt (HVB) Skyddat bende i träningslägenhet Kvalificerad kntaktpersn Stödgruppverksamhet NIKE Terapiverksamhet Kunskapsspridning Det var första

Läs mer

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för

Stadgar Kontakt Nässjö 20160127. Stadgar. för Stadgar Kntakt Nässjö 20160127 Stadgar för Affärsnätverket Kntakt Nässjö Stadgarna i denna lydelse antgs 20160127. 1 Syfte Syftet med nätverket är att medlemmarna ska bistå varandra i att på lika sätt

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR

FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR FÅ DE TJÄNSTER DU BEHÖVER VAR DU ÄN ÄR Tjänstedirektivet ska ge knsumenterna ett större utbud, bättre valuta för pengarna ch enklare tillgång till tjänster i hela EU VARFÖR ÄR TJÄNSTEDIREKTIVETS NYA REGLER

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0007/2005, ingiven av Frank Semmig (tysk medborgare) om de komplicerade förfarandena

Läs mer

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31

Manus till presentationen. Vaccination mot HPV. Version 2015-03-31 Manus till presentatinen Vaccinatin mt HPV Versin 2015-03-31 Bild 1. Vaccinatin mt HPV Den 1 januari 2010 infördes ett nytt vaccin i det svenska vaccinatinsprgrammet för barn. Flickr födda 1999 eller senare

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 5.5.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2006 från José Camacho (portugisisk medborgare), för Federatie van de Portuguese

Läs mer

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F)

Informationssäkerhetsinstruktion: Förvaltning (Infosäk F) EXEMPEL 1 Infrmatinssäkerhetsinstruktin: Förvaltning (Infsäk F) Innehållsförteckning 1 INSTRUKTIONENS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...2 2 ORGANISATION OCH ANSVAR...2 2.1 LEDNINGEN...2 2.2 IT-BEREDNINGSGRUPP...2

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

CHECKLISTA FÖR NYA MEDARBETARE VID ONKOLOGI-PATOLOGI

CHECKLISTA FÖR NYA MEDARBETARE VID ONKOLOGI-PATOLOGI 2014-09-25 CHECKLISTA FÖR NYA MEDARBETARE VID ONKOLOGI-PATOLOGI Krav för inträde till institutinen Grund för vistelse ch typ av finansiering (sida 2) Dkument till HR-enheten på Z1:00 (sida 2) Närmaste

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER SV_Annex III_mnbeneficiary_2015_pa vitetty.dc I. INLEDNING BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER Denna bilaga kmpletterar reglerna för bidragets användning inm de lika budgetpsterna sm tillämpas

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.2.2016 COM(2016) 53 final 2016/0031 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2014 B 1310-14 KLAGANDE MW Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver

Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin, en nationell PKI betroddhetsserver Jan Bergström 2015-08-29 S:t Eriksgatan 48 112 34 Stckhlm 08-6505553 070-7559494 (GSM) janbm70@gmail.cm Näringsdepartementet Remissvar eidas Vad är direktivet/eidas? en beskrivning av en teknisk maskin,

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

Kalmar kommuns upphandlingspolicy

Kalmar kommuns upphandlingspolicy KKV1015, v1.2, 2011-02-06 BESLUT 2013-03-06 Dnr 72/2012 1 (6) Kalmar kommun Box 611 391 26 Kalmar Kalmar kommuns upphandlingspolicy Beslut Kalmar kommun bryter mot 1 kap. 9 lagen (2007:1091) om offentlig

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet

Stadgar för Bostadsföreningen N:o 2 Kvarteret Tuben utan personlig ansvarighet Stadgar för Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben utan persnlig ansvarighet 1. Namn ch ändamål Denna förening, vars namn är Bstadsföreningen N: 2 Kvarteret Tuben u.p.a., har till föremål att för sina medlemmars

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet

Orienterbarhet upplevelser öppenhet utsikt försoning - trygghet Utfärdat av: Ann Magnussn AM Public Dkumentnamn: Knstprgram för RPR Vadstena Prdukt/Prjekt/Verksamhet Versin: 1 1/9 KONSTPROGRAM Rättspsykiatriska reginkliniken i Vadstena Landstinget Östergötland Orienterbarhet

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.5.2007 KOM(2007) 249 slutlig 2007/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare

Läs mer

av den 29 november 2010

av den 29 november 2010 Eurpeiska byrån för luftfartssäkerhet 29 nv 2010 YTTRANDE nr 06/2010 FRÅN EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET av den 29 nvember 2010 m möjligheten till ändring av kmmissinens förrdning (EG) nr 2042/2003

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Processbeskrivning fakturahantering

Processbeskrivning fakturahantering ST 2013/288-1.1 Prcessbeskrivning fakturahantering Beslutat av Charltte Byström Gäller från 2013-06-12 Innehåll Fakturahantering LNU 3 Fakturahantering 3 Prccessbeskrivning 4 Rller/ansvar 4 Arbetsmment

Läs mer

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 2007-03-30 Justitiedepartementet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet Enhet C1 Civilrättsliga frågor B - 1049 Bryssel Kommissionens grönbok om internationellt privaträttsliga

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Infrmatin ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER ch FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra prdukter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y

TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y TÄND ENGAGEMANGET HOS GENERATION Y Likheter, skillnader ch fakta Dale Carnegie Training Whitepaper Den nya bmen. Millennials. Generatin Y. Kalla dem vad du vill. Generatinen sm är född mellan 1980 ch 1996

Läs mer

Beslut om stöd från Europeiska socialfonden

Beslut om stöd från Europeiska socialfonden Eurpeiska scialfnden w f ;ra n/ra r a rt ets m rfua /ew Ängelhlms kmmun Lilian Erikssn Agila Angelhlm Ostra vägen 2 26280 Angelhlm Beslutsdatum 2015-12-17 Diarienummer 2015100735 sid 1(3) Beslut m stöd

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Försäkringskassan sida 1 av 6

Försäkringskassan sida 1 av 6 1 Försäkringskassan sida 1 av 6 Generaldirektör Adriana Lender adriana.lender@forsakringskassan.se Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr. emotses med vändande e-

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE

CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE CIVILRÄTTSLIGT SAMARBETE Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor ökar ständigt. Detta leder oundvikligen till att de gränsöverskridande förbindelserna utvecklas, vilket i sin tur

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU 4.4.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 88/45 DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Bäckseda skola läsåret 2015/2016 1 (7) Likabehandlingsplan/plan mt kränkande behandling Bäckseda skla läsåret 2015/2016 Dkumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Bäckseda sklas persnal Gäller för: Bäckseda skla Giltig fr..m.: 2015-08-18

Läs mer

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys

Läs mer

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen

Taxor och avgifter - Översiktlig granskning av den interna kontrollen www.pwc.se Revisinsrapprt Taxr ch avgifter - Översiktlig granskning av den interna kntrllen Per Åke Brunström Certifierad kmmunal revisr September 2015 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1.

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla

Plan mot diskriminering och kränkande behandling ombord på T/S Gunilla Öckerö, 2015 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling mbrd på T/S Gunilla Målet är att planen ska följa sklverkets allmänna råd: Tydligt uttrycka att verksamhetens ledning tar avstånd från alla tendenser

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center

Patientsäkerhetsberättelse 2013. Stockholm Spine Center Patientsäkerhetsberättelse 2013 Stckhlm Spine Center Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 3 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

Läs mer

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun

Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för skolförvaltningen, Enköpings kommun Bilaga 1 Överföring av arbetsmiljöarbetsuppgifter till förvaltningschefen för sklförvaltningen, Enköpings kmmun I min egenskap av rdförande i nämnden överför jag till dig sm förvaltningschef för sklförvaltningen

Läs mer

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06

1 (2) Landstingets revisorer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 1 (2) Landstingets revisrer 2006-12-19 Dnr REV/31/06 Revisinschef Lennart Ledin Tfn: 063-14 75 27 Landstingsstyrelsen VAS eknmirutiner Revisinskntret har på uppdrag av ss granskat ch bedömt m det vårdadministrativa

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.9.2004 KOM(2004) 607 slutlig 2004/0209 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för framställningar 29.5.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0830/2006, ingiven av Tobias King, brittisk medborgare, om Storbritanniens tillämpning

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållsrätt och uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållsrätt och uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom

Läs mer

äga SAMMANTRÄDESPROTOKOLL AB RONNEBYHUS ANSLAG/BEVIS Ronny Pettersson, 2:e V ordf Mats Karlsson, ledamot Thomas Svensson, ledamot

äga SAMMANTRÄDESPROTOKOLL AB RONNEBYHUS ANSLAG/BEVIS Ronny Pettersson, 2:e V ordf Mats Karlsson, ledamot Thomas Svensson, ledamot Styrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2016-03-02 Plats ch tid Beslutande Jhan Sandberg, rdförande Mats Paulssn, 1:e V rdf Rnny Petterssn, 2:e V rdf Bengt-Christer Nilssn, ledamt Kenth Zickbauer, ledamt Charltte

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november

Läs mer

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner

Integrationshandledning eped - läkemedelsinstruktioner Integratinshandledning eped - Sid 1/13 Innehåll Syfte... 3 Terminlgi... 3 Bakgrund... 3 Innehåll... 4 Syfte med en läkemedelsinstruktin... 4 Hur är en läkemedelsinstruktin uppbyggd?... 4 Arbetsprcess inm

Läs mer

14536/07 ADD 1 msv/al/ab 1 CAB

14536/07 ADD 1 msv/al/ab 1 CAB EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 19 december 2007 (21.12) (OR. fr) 14536/07 ADD 1 PV/CONS 53 ENV 570 ADDENDUM till UTKAST TILL PROTOKOLL 1 Ärende: 2826:e mötet i Eurpeiska uninens råd (MILJÖ) i Luxemburg

Läs mer

InfoCuria Domstolens rättspraxis

InfoCuria Domstolens rättspraxis Sida 1 av 7 InfoCuria Domstolens rättspraxis svenska (sv) Hem > Sökformulär > Sökresultat > Dokument Skriv ut Dokumentets språk : svenska DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 16 januari 2014 (*) ˮBegäran

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 20.1.2012 2011/2182(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-188 Förslag till betänkande Adina-Ioana Vălean (PE473.706v02-00) Rapporten om EU-medborgarskapet 2010:

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Plan för specialundervisningen

Plan för specialundervisningen Plan för specialundervisningen Lvisa, Lappträsk ch Mörskm Uppdaterad augusti 2008 PLAN FÖR SPECIALUNDERVISNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDERNA FÖR HUR SPECIALUNDERVISNINGEN ORDNAS... 2 1.1 Stadganden

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Riktlinjer för tillämpningen av direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Riktlinjer för tillämpningen av direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.4.2014 COM(2014) 210 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Riktlinjer för tillämpningen av direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening

Läs mer

Rådgivningen, kunden och lagen

Rådgivningen, kunden och lagen RAPPORT DEN 11 april 2007 DNR 06-7426-306 2007 : 5 Rådgivningen, kunden ch lagen en undersökning av finansiell rådgivning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKTER 2 FI pririterar rådgivningen 2 Tidigare

Läs mer