FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskttet för framställningar /2126(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE m bekämpande av vilseledande reklam från blag sm ger ut företagskatalger (framställningarna 0045/2006, 1476/2006, 0079/2003, 0819/2003, 1010/2005, 0052/2007, 0306/2007, 0444/2007, 0562/2007 med flera) (2008/2126(INI)) Utskttet för framställningar Föredragande: Simn Busuttil PR\ dc PE v01-00

2 PR_INI_art192 INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...8 PE v /13 PR\ dc

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION m bekämpande av vilseledande reklam från blag sm ger ut företagskatalger (framställningarna 0045/2006, 1476/2006, 0079/2003, 0819/2003, 1010/2005, 0052/2007, 0306/2007, 0444/2007, 0562/2007 med flera) (2008/2126(INI)) Eurpaparlamentet utfärdar denna reslutin, med beaktande av framställningarna 0045/2006, 1476/2006, 0079/2003, 0819/2003, 1010/2005, 0052/2007, 0306/2007, 0444/2007, 0562/2007 med flera, med beaktande av tidigare överläggningar inm utskttet för framställningar m framställning 0045/2006 med flera, med beaktande av Eurpaparlamentets ch rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 m vilseledande ch jämförande reklam (kdifierad versin) 1 sm ersatte direktiv 84/450/EEG 2 i dess lydelse enligt direktiv 97/55/EG 3, med beaktande av Eurpaparlamentets ch rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 m tillbörliga affärsmetder sm tillämpas av näringsidkare gentemt knsumenter på den inre marknaden ch m ändring av rådets direktiv 84/450/EEG ch Eurpaparlamentets ch rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG ch 2002/65/EG samt Eurpaparlamentets ch rådets förrdning (EG) nr 2006/2004 (direktiv m tillbörliga affärsmetder) 4, med beaktande av Eurpaparlamentets ch rådets förrdning (EG) nr 2006/2004 av den 27 ktber 2004 m samarbete mellan de natinella tillsynsmyndigheter sm ansvarar för knsumentskyddslagstiftningen (förrdningen m knsumentskyddssamarbete) 5, med beaktande av Eurpaparlamentets ch rådets direktiv 98/27/EG av den 19 maj 1998 m förbudsföreläggande för att skydda knsumenternas intressen 6, med beaktande av artikel i arbetsrdningen, med beaktande av betänkandet från utskttet för framställningar (A6-.../2008), ch av följande skäl: 1 EUT L 376, , s Rådets direktiv 84/450/EEG av den 10 september 1984 m tillnärmning av medlemsstaternas lagar ch andra författningar m vilseledande reklam, EGT L 250, , s Eurpaparlamentets ch rådets direktiv 97/55/EG av den 6 ktber 1997 m ändring av direktiv 84/450/EEG m vilseledande reklam så att detta mfattar jämförande reklam, EGT L 290, , s EUT L 149, , s EUT L 364, , s EGT L 166, , s. 51. PR\ dc 3/13 PE v01-00

4 A. Parlamentet har fått in över 400 framställningar, främst från små företag sm säger att de har blivit lurade av vilseledande reklam från blag sm ger ut företagskatalger ch att de därmed har lidit eknmisk skada. B. Klagmålen speglar en mfattande verksamhet med vilseledande affärsmetder sm tillämpas av vissa blag sm ger ut företagskatalger. Detta påverkar tusentals företag inm ch utanför EU ch har en betydande eknmisk inverkan på företagen. C. De affärsmetder sm klagmålen gäller går vanligtvis ut på att ett katalgföretag kntaktar företagen, ftast per pst, ch ber dem kmplettera eller uppdatera sitt företagsnamn eller sina kntaktuppgifter. Företaget får det felaktiga intrycket att de gratis kmmer att listas i en katalg, men upptäcker senare att det i själva verket avsiktligt har ingått ett avtal m att listas i en företagskatalg. Avtalet är nrmalt bindande i minst tre år ch årsavgiften är mkring eur. D. De frmulär sm används är vanligtvis tvetydiga ch svåra att förstå ch ger det felaktiga intrycket att man gratis listats i en företagskatalg, medan det i själva verket handlar m att lcka företagen att ingå önskade avtal m annnsering i företagskatalger. E. I direktiv 2006/114/EG 7, sm ckså är tillämpligt på transaktiner mellan näringsidkare, definieras vilseledande reklam sm all reklam sm på någt sätt, däribland genm sin presentatin, vilseleder eller sannlikt kmmer att vilseleda de persner den riktar sig till eller dem sm nås av den, ch sm genm sin vilseledande karaktär sannlikt kmmer att påverka deras eknmiska beteende, eller sm av dessa skäl skadar eller sannlikt kmmer att skada en knkurrent. F. Direktiv 2005/29/EG 8 m tillbörliga affärsmetder sm tillämpas av näringsidkare gentemt knsumenter är inte tillämpligt på tillbörliga affärsmetder näringsidkare emellan ch kan därför i sin nuvarande frm inte användas för att hjälpa framställarna. G. I förrdning (EG) nr 2006/ m samarbete mellan de natinella tillsynsmyndigheter sm ansvarar för knsumentskyddslagstiftningen definieras överträdelse inm gemenskapen sm varje handling eller underlåtenhet sm strider mt de lagar sm skyddar knsumenternas intressen... sm skadar eller sannlikt kan skada de kllektiva intressena för knsumenter sm är bsatta i en annan medlemsstat eller andra medlemsstater än den där handlingen eller underlåtenheten har sitt ursprung eller ägde rum, eller där den ansvariga säljaren eller leverantören är etablerad, eller där det finns bevis eller tillgångar sm hänför sig till handlingen eller underlåtenheten. H. De flesta framställare pekar ut katalgföretaget Eurpean City Guide sm har sitt säte i Valencia i Spanien. Även andra katalgföretag har nämnts, sm Cnstruct Data Verlag, Deutscher Adressdienst GmbH ch NvaChannel. Det finns dck även katalgföretag sm använder sig av lagliga affärsmetder. 7 EUT L 376, s EUT L 149, , s EUT L 364, , s PE v /13 PR\ dc

5 I. Målgruppen för de vilseledande affärsmetderna är huvudsakligen små företag, men innefattar ckså yrkesutövare ch till ch med icke vinstdrivande enheter sm sklr, biblitek ch lkala föreningar, sm musikföreningar. J. Katalgföretagen har fta sitt säte i en annan medlemsstat än den drabbade, vilket gör det svårt för de drabbade att få hjälp av de natinella myndigheterna. Ofta kan de heller inte få hjälp av de natinella knsumentskyddsmyndigheterna eftersm lagen är avsedd att skydda knsumenter ch inte näringsidkare. Offren är ftast småföretag sm saknar resurser för ett effektivt mtstånd. K. Om de drabbade inte betalar utsätts de för regelrätt förföljelse, antingen av katalgföretagen själva eller av indrivningsföretag sm de anlitar. Offren klagar över att de känner sig stressade ch htade av dessa tillvägagångssätt ch många av dem betalar till slut mtvilligt för att slippa vidare trakasserier. L. Offer sm vägrat betala har, med några få undantag, sällan dragits inför rätta. M. Flera medlemsstater har antagit initiativ för att hantera detta prblem, främst genm kunskapsökande åtgärder. N. Österrike har ändrat sin lag m tillbörliga affärsmetder sedan 2000 ch avsnitt 28a i den lagen föreskriver nu att det är förbjudet att i samband med affärsverksamhet ch i knkurrenssyfte göra reklam för registrering i katalger sm gula sidr, telefnkatalger eller liknande, i frm av betalningsrder, inbetalningskrt, fakturr, erbjudande m krrigering eller liknande eller att erbjuda sådan registrering direkt utan att entydigt ch i klar skrift framhålla att reklamen endast är ett erbjudande m att sluta avtal. O. De tillbörliga metderna har använts i flera år, drabbat många ch haft en betydande eknmisk inverkan på den inre marknaden. 1. Eurpaparlamentet uttrycker sin r över det prblem sm framställarna tar upp ch sm uppenbarligen är utbrett, gränsöverskridande ch har en betydande eknmisk inverkan på i synnerhet små företag. 2. Eurpaparlamentet anser att prblemets gränsöverskridande art lägger ett ansvar hs EU-institutinerna att ge ffren ett adekvat rättsmedel så att de på ett effektivt sätt kan bestrida ch giltigförklara avtal sm ingåtts på grundval av vilseledande reklam ch kräva tillbaka pengar sm de har betalat. 3. Eurpaparlamentet uppmanar ffren att rapprtera alla fall av bedrägerier till de natinella myndigheterna ch be m adekvata råd innan de betalar de avgifter sm de vilseledande katalgföretagen begär av dem. 4. Eurpaparlamentet beklagar att EU-lagstiftningen ch den natinella lagstiftningen, trts att dessa metder är så spridda, inte tycks kunna erbjuda någt effektivt rättsmedel eller inte efterlevs tillräckligt strikt på natinell nivå. Inte heller de natinella myndigheterna tycks klara av att tillhandahålla någt rättsmedel. PR\ dc 5/13 PE v01-00

6 5. Eurpaparlamentet välkmnar de insatser sm gjrts av eurpeiska ch natinella företagsrganisatiner för att öka kunskapen bland sina medlemmar ch uppmanar dem att öka sina insatser så att färre persner faller ffer för de vilseledande katalgföretagen. 6. Eurpaparlamentet välkmnar de åtgärder sm vidtagits i vissa medlemsstater sm Italien, Spanien, Nederländerna, Belgien ch Strbritannien men framför allt av Österrike för att försöka hindra katalgföretag från att använda sig av vilseledande metder, men anser att dessa insatser frtfarande är tillräckliga. 7. Eurpaparlamentet uppmanar kmmissinen ch medlemsstaterna att öka sina insatser ch fullt ut samarbeta med natinella ch eurpeiska företagsrganisatiner för att sprida kunskapen m detta prblem så att fler blir infrmerade ch därmed kan undvika vilseledande reklam sm kan lura dem att ingå önskade annnseringsavtal. 8. Eurpaparlamentet uppmanar kmmissinen att ta upp prblemet med företagsbedrägerier i samband med sitt initiativ m en lag m småföretag. 9. Eurpaparlamentet beklagar att direktiv 2006/114/EG 10 m vilseledande ch jämförande reklam, sm är tillämpligt på transaktiner mellan näringsidkare sm i det här fallet, antingen inte räcker till för att tillhandahålla ett effektivt rättsmedel, eller inte efterlevs i tillräckligt hög grad i medlemsstaterna. 10. Eurpaparlamentet erinrar m att trts att kmmissinen inte har befgenheter att genmföra direktivet direkt gentemt individer eller företag har den ändå sm fördragets väktare en plikt att se till att direktivet genmförs krrekt av medlemsstaterna. 11. Eurpaparlamentet uppmanar kmmissinen att skärpa sin övervakning av genmförandet av detta direktiv, i synnerhet i de medlemsstater där man vet att de vilseledande katalgföretagen har sina säten, särskilt i Spanien, där det katalgföretag sm ftast pekas ut av framställarna är etablerat, samt i Tjeckien där ett dmslut har meddelats mt ffer för katalgföretag på ett sätt sm väcker tvivel på att direktivet genmförts krrekt i landet. Parlamentet uppmanar ckså kmmissinen att rapprtera till parlamentet m vad den kmmer fram till. 12. Eurpaparlamentet beklagar att direktiv 2005/29/EG 11 m tillbörliga affärsmetder inte täcker transaktiner näringsidkare emellan ch att medlemsstaterna verkar villiga att utöka tillämpningsmrådet. Medlemsstaterna har dck rätt att ensidigt utöka räckvidden av sin natinella knsumentlagstiftning till att gälla även transaktiner näringsidkare emellan ch parlamentet uppmanar dem att göra detta. 13. I Österrike har man i den natinella lagstiftningen uttryckligen förbjudit vilseledande katalgföretag, genm att specifikt förbjuda reklam för företagskatalger m inte presumtiva kunder på ett entydigt sätt ch i klar skrift infrmerats m att reklamen endast är ett erbjudande m att sluta avtal mt betalning. Eurpaparlamentet välkmnar detta gda exempel ch uppmanar kmmissinen att mt bakgrund av prblemets gränsöverskridande natur överväga ett nytt lagstiftningsinitiativ baserat på den österrikiska 10 EUT L 376, , s EUT L 149, , s PE v /13 PR\ dc

7 mdellen. 14. Den natinella lagstiftningen är fta tillräcklig när det gäller att få rätt mt katalgföretag sm har sitt säte i andra medlemsstater ch parlamentet uppmanar därför kmmissinen att underlätta ett aktivare gränsöverskridande samarbete mellan de natinella myndigheterna för att de ska kunna erbjuda ffren mer effektiva rättsmedel. 15. Eurpaparlamentet beklagar att förrdning (EG) nr 2006/ m samarbete mellan de natinella tillsynsmyndigheter sm ansvarar för knsumentskyddslagstiftningen inte har använts i tillräckligt str utsträckning, ch uppmanar kmmissinen att skärpa sin övervakning av genmförandet av denna förrdning ch be de natinella myndigheterna använda förrdningen ftare eftersm den kan tillhandahålla rättsmedel vid överträdelser inm gemenskapen. 16. I Belgien kan alla sm drabbats av vilseledande metder vidta rättsliga åtgärder i det land där de är bsatta. Eurpaparlamentet välkmnar detta exempel. 17. Eurpaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att företag sm drabbats av vilseledande reklam har en tydligt angiven natinell myndighet att vända sig till för att klaga ch söka rättelse även i de fall ffren för vilseledande reklam är företag. 18. Eurpaparlamentet uppmanar kmmissinen att utarbeta riktlinjer för bästa praxis för de natinella tillsynsmyndigheterna sm de kan följa när de får kännedm m vilseledande reklam. 19. Eurpaparlamentet uppmanar kmmissinen att samarbeta internatinellt med tredjeländer ch med behöriga internatinella rganisatiner så att vilseledande katalgföretag med säte i tredjeländer inte kan skada företag i Eurpeiska uninen. 20. Eurpaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna reslutin till rådet, kmmissinen ch medlemsstaterna. 12 EUT L 364, , s. 1. PR\ dc 7/13 PE v01-00

8 Inledning MOTIVERING Många företag, fta småföretag, drabbas av bedrägerier sm genmförs med vilseledande reklam. Ett vanligt scenari är att ffren mt sin vilja ingår avtal m annnsering i en företagskatalg efter att ha lurats att tr att detta skulle vara gratis. I typfallet får ffren ett frmulär per pst från det vilseledande katalgföretaget sm uppmanar dem att kmplettera, rätta eller uppdatera sin företagsinfrmatin. De får fta infrmatinen att uppdatering av uppgifterna är gratis. Detta får dem att uppdatera uppgifterna ch skicka in frmuläret. Vad de inte inser är att de genm att underteckna frmuläret ckså ingår ett avtal sm förbinder dem att annnsera i en företagskatalg under minst tre år till en årskstnad på mkring eur. Offren blir varse bedrägeriet när de får ett brev från katalgföretaget med infrmatin m att deras annns är införd i katalgen ch en faktura att betala. De sm inte betalar blir fta trakasserade ch till ch med htade med rättsliga åtgärder av katalgföretagen eller deras indrivningsföretag. Många ger helt enkelt efter ch betalar för att undvika vidare trakasserier. Tusentals företag runt m i Eurpeiska uninen har drabbats. Om man betänker att avtalen kstar mkring eur per år ch varar i minst tre år kan man anta att den eknmiska effekten inm uninen är betydande. Det är uppenbart att det finns ett inslag av vilseledande affärsmetder, vilket ftast är lagligt, men det är inte helt klart m det i EU-lagstiftningen finns rättsmedel mt detta, ch m lagstiftningen i så fall är tillräckligt genmförd på natinell nivå i de lika medlemsstaterna. Vilseledande företag utnyttjar därför fta lagens gråzner eller svaga punkter i efterlevnadskntrllen på medlemsstatsnivå för att genmföra sina bedrägerier. En gemensam punkt för de vilseledande katalgföretagen är att de nrmalt har sitt säte i ett annat land än det land där de söker sina ffer. Det gör det svårt för de drabbade att använda sig av den natinella lagstiftningen ch att få de natinella myndigheterna att ställa upp för dem i en annan medlemsstat. Dessutm händer det fta att de natinella myndigheter sm ansvarar för knsumentskydd tillbakavisar företagens klagmål på grund av att knsumentlagarna är tillämpliga på knsumenter ch inte näringsidkare. Det innebär att de drabbade inte har någt skydd ch att det blir fritt fram för denna typ av företagsbedrägerier att frtsätta. Det är inte alla företagskatalger sm använder sig av vilseledande marknadsföring ch många katalgföretag arbetar helt lagligt. En del arbetar till ch med enligt en uppförandekdex sm gör det helt klart att alla beställningar tydligt måste fastställas sm sådana ch att gratisannnsering inte får blandas ihp med annnsering mt betalning. Men det finns ändå en del katalgföretag sm använder sig av vilseledande affärsmetder. I de flesta klagmålen utpekas katalgföretaget Eurpean City Guide sm har sitt säte i Valencia i Spanien, men även andra har nämnts, exempelvis Cnstruct Data Verlag, Deutscher Adressdienst GmbH ch NvaChannel. Vissa vilseledande katalgföretag är ckså webbaserade. Enligt företrädare för Eurpean City Guide skickas mkring 6,5 miljner frmulär ut årligen bara från det företaget. PE v /13 PR\ dc

9 Syftet med betänkandet Eurpaparlamentets utsktt för framställningar har fått över 400 framställningar från småföretag i hela Eurpeiska uninen ch även i tredjeländer, sm anser sig ha fallit ffer för dessa bedrägerier. Dessutm har flera av Eurpaparlamentets ledamöter skrivit till Eurpeiska kmmissinen m dessa klagmål ch ställt skriftliga ch muntliga frågr m detta. Eurpaparlamentet har för sin del medgett betänkandet för att kunna undersöka prblemet närmare ch föreslå sätt att hantera det. Föredraganden har därför följande avsikter med betänkandet: Öka kunskapen m denna fråga så att färre företag faller ffer för företagsbedrägerier. Uppmana EU:s medlemsstater att skärpa den natinella lagstiftningen ch att se till att befintlig EU-lagstiftning mt vilseledande reklam ch tillbörliga affärsmetder efterlevs krrekt. Uppmana kmmissinen att skärpa sin övervakning av genmförandet av EU-lagstiftningen ch förbättra befintlig EU-lagstiftning i de fall man kan knstatera att den inte räcker till för att stppa bedrägerierna en gång för alla. Ge stöd ch vägledning åt de företag sm redan drabbats av bedrägerierna. EU-lagstiftning På EU-nivå är det följande tre lagar sm är mest relevanta i frågan: Eurpaparlamentets ch rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 m vilseledande ch jämförande reklam, sm ersatte direktiv 84/450/EEG 13 i dess lydelse enligt direktiv 97/55/EG 14. Eurpaparlamentets ch rådets direktiv 2005/29/EG 15 av den 11 maj 2005 m tillbörliga affärsmetder sm tillämpas av näringsidkare gentemt knsumenter på den inre marknaden (direktivet m tillbörliga affärsmetder). Eurpaparlamentets ch rådets förrdning (EG) nr 2006/ av den 27 ktber 2004 m samarbete mellan de natinella tillsynsmyndigheter sm ansvarar för knsumentskyddslagstiftningen (förrdningen m knsumentskyddssamarbete). 13 EGT L 250, , s EGT L 290, , s EUT L 149, , s EUT L 364, , s PR\ dc 9/13 PE v01-00

10 Samråd före utarbetandet av betänkandet Innan betänkandet utfrmades har föredraganden hållit flera samrådsmöten, bland annat med Eurpeiska kmmissinens ledamt med ansvar för knsumentfrågr Meglena Kuneva ch med flera parlamentsledamöter sm intresserat sig för frågan efter att ha fått den påpekad för sig av sina väljare. Föredraganden har ckså haft samråd med näringslivsrganisatiner sm företräder företag, särskilt småföretag i Eurpa, exempelvis Eurchambres ch UEAPME, med Eurpean Assciatin f business Directries samt givetvis med företag sm själva drabbats. En ffentlig wrkshp rganiserades av utskttet för framställningar trsdagen den 11 september 2008 vid Eurpaparlamentet, med rubriken Stp the Scam: Cmbating Misleading Business Directries. Detta gav Eurpaparlamentets ledamöter tillfälle att lyssna på framställarna, deras företrädande rganisatiner, företrädare för kmmissinen ch även företrädare för katalgföretaget Eurpean City Guide, sm är det företag sm pekats ut mest av framställarna. Betänkandet Föredraganden anser att framställarna tar upp ett allvarligt prblem sm tycks vara mfattande, gränsöverskridande ch ha en betydande eknmisk verkan, särskilt bland småföretagen. Föredraganden anser ckså att prblemets gränsöverskridande art gör att gemenskapsinstitutinerna bär ett tydligt ansvar för att hjälpa ffren med adekvata rättsmedel. Rättsmedlen bör göra det möjligt för ffren att bestrida giltigheten i avtal sm ingåtts på grundval av vilseledande reklam ch hjälpa ffren att få tillbaka pengar sm de har betalat till följd av vilseledande affärsmetder. I betänkandet beklagas att de befintliga natinella tillsynsmyndigheterna inte tycks kunna tillhandahålla adekvata rättsmedel för ffren ch dessutm påpekas att det trts att dessa vilseledande affärsmetder är så spridda verkar sm m EU-lagstiftningen ch medlemsstaternas natinella lagstiftning antingen inte heller kan erbjuda någt effektivt rättsmedel eller ckså inte efterlevs i tillräckligt hög grad. Vägledning för ffren I betänkandet uppmanas ffren att rapprtera företagsbedrägerier till de natinella myndigheterna ch söka rådgivning innan de betalar de avgifter sm de vilseledande katalgföretagen begär. Dessutm bör ffren berätta m sitt fall för näringslivs- ch knsumentrganisatiner ch för sina företrädare vid Eurpaparlamentet så att åtgärderna för att bekämpa vilseledande reklamföretag kan stärkas på EU-nivå. Kunskapshöjande åtgärder I betänkandet välkmnas de insatser sm eurpeiska ch natinella näringslivsrganisatiner har gjrt för att öka kunskapen m prblemet bland sina medlemmar. De uppmanas ckså att öka sina insatser så att färre persner faller ffer för de vilseledande katalgföretagen. Vidare välkmnas de åtgärder sm vissa medlemsstater exempelvis Italien, Spanien, Nederländerna, Belgien, Förenade kungariket ch framför allt Österrike har vidtagit för att hindra katalgföretag att använda vilseledande metder. Det nteras dck att insatserna PE v /13 PR\ dc

11 frtfarande inte räcker till. När det gäller kunskapshöjande åtgärder uppmanas i betänkandet Eurpeiska kmmissinen ch medlemsstaterna att fullt ut samarbeta med de natinella ch eurpeiska näringslivsrganisatinerna ch öka sina insatser för att infrmera m detta prblem till fler persner sm därmed kan undvika vilseledande reklam sm kan bli lurade att ingå önskade avtal. I betänkandet uppmanas ckså Eurpeiska kmmissinen att ta upp prblemet i samband med sitt initiativ för en lag m småföretag. Direktiv 2006/114/EG 17 m vilseledande ch jämförande reklam I betänkandet knstateras att direktiv 2006/114/EG 18 m vilseledande ch jämförande reklam är tillämpligt på transaktiner mellan näringsidkare ch därför ckså är tillämpligt på det prblem sm ffren för de vilseledande katalgföretagen står inför. Direktivet har införlivats med alla medlemsstaternas lagstiftning ch ger möjlighet att utfärda beslut m upphörande eller andra rättsmedel för att förbjuda vilseledande reklam. Direktivet tycks dck antingen inte räcka till för att tillhandahålla ett effektivt rättsmedel, eller inte efterlevas i tillräckligt hög grad i medlemsstaterna. I betänkandet uppmanas därför kmmissinen att skärpa sin övervakning av medlemsstaternas genmförande av direktiv 2006/114/EG 19. Detta bör särskilt göras i de medlemsstater där man vet att vilseledande katalgföretag har sina säten, särskilt i Spanien där det katalgföretag sm pekats ut mest av alla är etablerat. Kmmissinen bör ckså ägna särskild uppmärksamhet åt Tjeckien, där ett dmslut nyligen har meddelats mt ffer för de aktuella bedrägerierna på ett sätt sm väcker tvivel på att direktivet genmförts krrekt i landet. Kmmissinen uppmanas ckså att rapprtera till Eurpaparlamentet m vad den kmmer fram till. Direktiv 2005/29/EG 20 m tillbörliga affärsmetder I betänkandet beklagas att direktiv 2005/29/EG 21 m tillbörliga affärsmetder inte täcker transaktiner näringsidkare emellan ch att medlemsstaterna verkar villiga att utöka tillämpningsmrådet. Å andra sidan kan medlemsstaterna ensidigt utöka räckvidden av sin lagstiftning till att gälla transaktiner näringsidkare emellan ch de medlemsstater sm så önskar kan därför utfrma ett skydd för företagen i sin egen lagstiftning utan att behöva vänta på kmmissinens lagstiftningsinitiativ för en ändring av EU-lagstiftningen. Den bästa mdellen för att bekämpa vilseledande katalgföretag tycks vara den sm tillämpas av Österrike, sm sedan 2000 har ändrat sin lag m tillbörliga affärsmetder. I avsnitt 28a i den lagen föreskrivs nu att det är förbjudet att i samband med affärsverksamhet ch i knkurrenssyfte göra reklam för registrering i katalger sm gula sidr, telefnkatalger eller 17 EUT L 376, , s EUT L 376, , s EUT L 376, , s EUT L 149, , s EUT L 149, , s PR\ dc 11/13 PE v01-00

12 liknande, i frm av betalningsrder, inbetalningskrt, fakturr, erbjudande m krrigering eller liknande eller att erbjuda sådan registrering direkt utan att entydigt ch i klar skrift framhålla att reklamen endast är ett erbjudande m att sluta avtal. Föredraganden anser att den österrikiska mdellen är ett bra exempel ch bör följas. Därför uppmanas kmmissinen i betänkandet att mt bakgrund av prblemets gränsöverskridande natur överväga ett nytt lagstiftningsinitiativ baserat på den österrikiska mdellen, sm förbjuder reklam för företagskatalger m inte de presumtiva kunderna entydigt ch i klar skrift infrmeras m att reklamen endast är ett erbjudande m att sluta avtal mt betalning. Förrdning (EG) 2006/ m samarbete mellan de natinella tillsynsmyndigheter sm ansvarar för knsumentskyddslagstiftningen I betänkandet knstateras ckså att medlemsstaternas natinella lagstiftning fta är tillräcklig när det gäller att få rätt mt katalgföretag sm har sitt säte i andra medlemsstater ch kmmissinen uppmanas därför att underlätta ett aktivare gränsöverskridande samarbete mellan de natinella myndigheterna för att de ska kunna erbjuda ffren mer effektiva rättsmedel. I Belgien kan exempelvis alla sm drabbats av vilseledande affärsmetder vidta rättsliga åtgärder i det land där de är bsatta ch ett fall har faktiskt vunnits av ffren för ett vilseledande katalgföretag (sm dömdes till böter). I skrivande stund tycks fallet frtfarande vara under prövning efter överklagande. I Österrike finns rättsfall där ffren vunnit över katalgföretag. Å andra sidan har ffer i Tjeckien tydligen förlrat ett åtal sm väckts mt dem av katalgföretaget ch just detta fall väcker frågr m huruvida Tjeckien har genmfört bestämmelserna i direktiv 2006/114/EG 23. I Spanien har ett av de ftast utpekade katalgföretagen, Eurpean City Guide, bötfällts tre gånger av Generalitat de Cataluna när företaget hade sitt säte i Barcelna ch företaget ålades att stänga under ett år. Det flyttade sedan till Valencia där det frtsätter sin verksamhet under någt striktare villkr. Offren infrmeras nu exempelvis m att de har rätt att upphäva beställningen inm sju dagar. Nrmalt upptäcker de dck inte vad det är de har skrivit under på förrän efter denna sjudagarsperid. Företaget inrättade ckså en Defensr del cliente (mbudsman) för att ta emt klagmål från kunderna. Denna mbudsman verkar dck inte vara berende av själva katalgföretaget vilket gör att den inte är tillräckligt förtrendeingivande. Föredraganden anser därför att katalgföretaget inte har gjrt tillräckligt för att se till att dess presumtiva kunder inte vilseleds att underteckna ett avtal m annnsering sm de aldrig har önskat. Det finns heller ingenting sm visar att natinella myndigheter från andra medlemsstater sökt rättelse direkt vid någn dmstl i Valencia på grundval av förrdning (EG) nr 2006/ m samarbete mellan de natinella tillsynsmyndigheter sm ansvarar för knsumentskyddslagstiftningen. I Strbritannien har Office f Fair Trading (OFT) använt sig av bestämmelserna i förrdning 22 EUT L 364, , s EUT L 376, , s EUT L 364, , s PE v /13 PR\ dc

13 (EG) nr 2006/ m samarbete mellan de natinella tillsynsmyndigheter sm ansvarar för knsumentskyddslagstiftningen. OFT sm ckså ansvarar för knsumentskydd tycks ha använt förrdningen med framgång för att väcka talan mt företag i Belgien ch Nederländerna sm skickade ut önskade ch vilseledande erbjudanden till brittiska knsumenter. Fallet gällde inte vilseledande katalgföretag men är ändå ett steg i rätt riktning. Utöver detta fall finns det inte mycket sm tyder på att förrdning (EG) nr 2006/ har använts i tillräckligt str utsträckning av de natinella myndigheterna för att försöka få rättelse, exempelvis i frm av en dm, vid klagmål sm har sin upprinnelse i andra medlemsstater. Detta verkar ber främst på kstnaderna för en rättsprcess, krångliga ch utdragna förfaranden ch dmarnas begränsade räckvidd. Behvet av att stärka de natinella myndigheterna I betänkandet uppmanas medlemsstaterna att se till att företag sm drabbas av vilseledande reklam har en tydligt angiven natinell myndighet att vända sig till för att klaga ch söka rättelse. För närvarande fungerar det ftast inte så eftersm de natinella myndigheterna för knsumentskydd ftast inte handlägger klagmål från företag utan bara från knsumenter. I betänkandet uppmanas kmmissinen ckså att utveckla riktlinjer för bästa praxis för de natinella tillsynsmyndigheterna sm de kan följa när de får kännedm m vilseledande reklam. Vilseledande katalgföretag med säte i tredjeland I betänkandet uppmanas slutligen kmmissinen att samarbeta internatinellt med tredjeländer ch med behöriga internatinella rganisatiner så att vilseledande katalgföretag med säte i tredjeländer inte kan skada företag i Eurpeiska uninen. 25 EUT L 364, , s EUT L 364, , s PR\ dc 13/13 PE v01-00