ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER

Transkript

1 11 EUROPEISKA RÅDET i BRYSSEL ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 24 ch 25 ktber 2002

2

3 13 Eurpeiska rådets möte hölls i Bryssel den ktber Före mötet gav Eurpaparlamentets rdförande Pat Cx en föredragning sm följdes av en diskussin m de viktigaste punkterna på dagrdningen. Ordförande Valéry Giscard d'estaing rapprterade m framstegen i knventets arbete. Mt bakgrund av den rapprten diskuterade Eurpeiska rådet utvecklingen av detta arbete. I. UTVIDGNINGEN 1. Den histriska prcess sm inleddes i Köpenhamn 1993 för att överbrygga mtsättningarna på vår kntinent kmmer snart att bära frukt. Den största utvidgningen av uninen någnsin är nu inm räckhåll tack vare kandidatstaternas ch medlemsstaternas visin ch ansträngningar. I detta sammanhang välkmnade Eurpeiska rådet det psitiva resultatet av flkmröstningen i Irland. Resultatet har banat väg för ett avslutande av ratificeringen av Nicefördraget sm därmed kan träda i kraft tidigt nästa år. Eurpeiska rådet fattade mt denna bakgrund beslut sm kmmer att göra det möjligt för uninen att lägga fram förhandlingspsitiner för kandidatstaterna m alla kvarstående frågr senast i början av nvember så att utvidgningsförhandlingarna med de första länderna kan avslutas vid Eurpeiska rådet i Köpenhamn i december. Eurpeiska rådet fastställde ckså riktlinjer för den frtsatta prcessen med de länder sm inte mfattas av den första utvidgningen. SAMLAD BEDÖMNING 2. Uninen gdkänner kmmissinens slutsatser ch rekmmendatiner enligt vilka Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Plen, Slvakien ch Slvenien uppfyller de plitiska kriterierna ch kmmer att vara i stånd att uppfylla de eknmiska kriterierna ch åta sig de skyldigheter sm ett medlemskap medför från ch med början av Med hänsyn till vanstående samt med beaktande av samtliga framsteg sm gjrts i anslutningsförhandlingarna ch vid införlivandet ch genmförandet av regelverket samt de åtaganden sm kandidatstaterna gjrt i förhandlingarna bekräftar uninen sin beslutsamhet att slutföra anslutningsförhandlingarna med dessa länder vid Eurpeiska rådet i Köpenhamn den december ch att underteckna anslutningsfördraget i Aten i april 2003.

4 14 4. Uninen bekräftar att den föredrar att ett återförenat Cypern ansluter sig till Eurpeiska uninen på grundval av en helhetslösning ch vädjar till ledarna för den grekcypritiska ch den turkcypritiska flkgruppen att ta tillfället i akt ch nå en uppgörelse innan anslutningsförhandlingarna slutförs i år. Uninen kmmer även i frtsättningen att fullt ut stödja de betydande ansträngningar sm Förenta natinernas generalsekreterare har gjrt för att nå en uppgörelse i överensstämmelse med de relevanta reslutinerna från FN:s säkerhetsråd. Eurpeiska uninen kmmer att i anslutningsfördraget anpassa villkren i en sådan helhetslösning i överensstämmelse med de principer sm ligger till grund för Eurpeiska uninen. Om ingen uppgörelse kan nås kmmer de beslut sm skall fattas i december av Eurpeiska rådet i Köpenhamn att grundas på de slutsatser sm fastställdes av Eurpeiska rådet i Helsingfrs Uninen är enig med kmmissinen m dess bedömning av de framsteg sm gjrts av Bulgarien ch Rumänien. Med hänsyn till att utvidgningsprcessen är allmfattande ch återkallelig ch på grundval av kmmissinens strategidkument, uppmanas rådet ch kmmissinen att i nära samråd med Bulgarien ch Rumänien förbereda de beslut sm måste fattas under Eurpeiska rådets möte i Köpenhamn m i första hand detaljerade färdplaner, med tidsplaner, ch ett ökat föranslutningsstöd för att påskynda anslutningsprcessen med dessa länder. Eurpeiska rådet uttrycker sitt stöd för Bulgarien ch Rumänien i deras strävan att nå medlemskap Uninen välkmnar de mfattande åtgärder sm Turkiet vidtagit för att uppfylla Köpenhamnskriterierna på det plitiska mrådet ch det faktum att Turkiet har gjrt framsteg med de eknmiska kriterierna ch anpassningen till regelverket, vilket nterats i kmmissinens återkmmande rapprt. Därmed har öppnandet av anslutningsförhandlingarna med Turkiet kmmit närmare. Uninen uppmuntrar Turkiet att frtsätta sitt refrmarbete ch att vidta ytterligare knkreta åtgärder för genmförandet, vilket kmmer att påskynda Turkiets anslutning enligt samma principer ch kriterier sm tillämpats för de övriga kandidatstaterna. Rådet uppmanas att före Eurpeiska rådet i Köpenhamn förbereda grunderna för ett beslut m nästa etapp av Turkiets kandidatur på grundval av kmmissinens strategidkument ch i enlighet med slutsatserna från Eurpeiska rådets möten i Helsingfrs, Laeken ch Sevilla. ÖVERVAKNING OCH SKYDDSÅTGÄRDER 7. Uninen gdkänner kmmissinens förslag i strategidkumentet m att frtsätta övervakningen efter undertecknandet av anslutningsfördraget. Följaktligen kmmer kmmissinen att, sex månader före beräknat datum för anslutningen, förelägga rådet ch Eurpaparlamentet en rapprt m övervakningen av anslutningsstaternas frtsatta framsteg med att anta, genmföra ch tillämpa regelverket i linje med deras åtaganden.

5 15 8. Dessutm gdkänner uninen kmmissinens förslag att, utöver en allmän eknmisk skyddsklausul, i anslutningsfördraget skriva in två särskilda skyddsklausuler sm rör den inre marknadens funktin, inbegripet all sektrsplitik sm avser eknmisk verksamhet med gränsöverskridande verkan, ch mrådet rättsliga ch inrikes frågr. En skyddsklausul kan åberpas upp till tre år efter anslutningen efter en mtiverad begäran från någn av medlemsstaterna eller på initiativ av kmmissinen. Åtgärder inm ramen för den allmänna eknmiska skyddsklausulen kan avse vilken medlemsstat sm helst. Åtgärder inm ramen för de två särskilda skyddsklausulerna kan endast riktas mt nya medlemsstater sm inte har lyckats genmföra de åtaganden de gjrt under förhandlingarna. En skyddsklausul kan till ch med åberpas före anslutningen på grundval av övervakningens resultat ch kan träda i kraft från ch med anslutningens första dag. Sådana åtgärder kan förlängas utöver treårsperiden. De behöriga rganen kmmer att utarbeta uninens ståndpunkt i denna fråga under anslutningsförhandlingarna. Kmmissinen kmmer att infrmera rådet i gd tid innan den återkallar skyddsåtgärderna. Den kmmer att ta vederbörlig hänsyn till alla synpunkter från rådet i detta avseende. 9. Uninen gdkänner kmmissinens förslag m att erbjuda en särskild övergångsmekanism för institutinsuppbyggnad i syfte att frtsätta uppbyggnaden av de nya medlemsstaternas kapacitet inm förvaltning ch rättsväsen. Budgetära ch finansiella frågr ( ) 10. Det kstnadstak för utvidgningen sm fastställdes av Eurpeiska rådet i Berlin för åren måste respekteras. 11. När det gäller EU:s utgifter måste man även i frtsättningen iaktta såväl kravet på budgetdisciplin ch kstnadseffektivitet sm behvet av att garantera att uninen efter utvidgningen har tillräckliga resurser till sitt förfgande, så att dess plitik kan utvecklas systematiskt till gagn för samtliga medbrgare. a) Direkta betalningar 12. Utan att det påverkar framtida beslut m den gemensamma jrdbruksplitiken eller finansieringen av Eurpeiska uninen efter 2006 eller någt resultat av genmförandet av punkt 22 i slutsatserna från Eurpeiska rådet i Berlin, eller Eurpeiska uninens internatinella åtaganden bland annat i samband med inledandet av utvecklingsrundan från Dha, kmmer direkta betalningar att införas i enlighet med följande tabell för höjningar, uttryckt i prcent av nivån för sådana utbetalningar i uninen: 2004: 25 % 2005: 30 % 2006: 35 % 2007: 40 %

6 16 ch därefter med höjningar på 10 % så att de nya medlemsstaterna år 2013 uppnår den stödnivå sm då kmmer att gälla i nuvarande Eurpeiska uninen. Dessutm bör systemet för småjrdbruk inte tillämpas. Infasningen kmmer att ske inm ramen för finansiell stabilitet, där de ttala årliga utgifterna för marknadsrelaterade utgifter ch direkta betalningar i en unin med 25 medlemsstater under periden i reala termer varken får överstiga det tak för kategri 1A sm anslagits i Berlin för år 2006 för ett EU med 15 medlemsstater eller mtsvarande utgiftstak sm föreslagits för de nya medlemsstaterna för år De sammanlagda kstnaderna i nminella termer för marknadsrelaterade utgifter ch direkta utbetalningar för varje år under periden får inte överstiga belppet för 2006 uppräknat med 1 % per år. Behven hs de prducenter sm är bsatta i de missgynnade reginerna i den nuvarande Eurpeiska uninen bör tryggas. Det multifunktinella jrdbruket kmmer att bevaras i alla delar av Eurpa i enlighet med slutsatserna från Eurpeiska rådet i Luxemburg 1997 ch Eurpeiska rådet i Berlin b) Ttal anslagsnivå för strukturåtgärder 13. De ttala åtagandebemyndiganden för struktur- ch sammanhållningsfnderna sm skall läggas till under rubrik 2 inför utvidgningen, bör uppgå till 23 miljarder eur under periden, fördelade bland de nya medlemsstaterna i enlighet med EU:s relevanta gemensamma ståndpunkter sm EU ch kandidatstaterna enats m. c) Egna medel ch balans i budgeten 14. Regelverket m egna medel skall tillämpas för de nya medlemsstaterna från ch med anslutningen. Om det beräknade saldt för betalningsströmmarna i förhållande till gemenskapsbudgeten är negativt för enskilda kandidatländer under åren jämfört med 2003, kmmer tillfällig budgetmässig kmpensatin att erbjudas. Detta kmmer att innebära schablnmässiga, gradvis avtagande ch tillfälliga betalningar på utgiftssidan i EU:s budget. Belppen kmmer att fastställas i slutet av förhandlingarna på grundval av den metd sm rådet enades m den 22 ktber 2002 ch införas i anslutningsfördraget. Dessa kmpensatinsbelpp måste hålla sig inm de årliga marginalerna ch under de tak sm fastställdes i Berlin för åtagande- ch betalningsbemyndiganden inför utvidgningen.

7 Den allmänna strävan efter budgetdisciplin sm fastställdes av Eurpeiska rådet i Berlin bör frtsättas under den perid sm börjar Eurpeiska rådet gdkände de övriga punkter sm behövs för att fastställa EU:s gemensamma ståndpunkter efter förberedelserna i rådet (allmänna frågr ch yttre förbindelser), enligt bilaga I. II. KALININGRAD 17. Eurpeiska rådet bekräftar slutsatserna från mötet i Sevilla i juni Eurpeiska rådet nterar syftet att ytterligare utveckla det strategiska partnerskapet mellan EU ch Ryssland ch är enigt m att särskilt bemöda sig m att ta hänsyn till samtliga berörda parters önskemål beträffande den framtida transiteringen av persner mellan Kaliningradmrådet ch andra delar av Ryssland. Eurpeiska rådet betnar att det är nödvändigt att alla parter fullt ut respekterar alla staters suveräna rätt att garantera sina medbrgares säkerhet genm att kntrllera sina gränser ch rörligheten för persner ch varr till, på ch genm dess territrium. Eurpeiska rådet betnar alla staters rätt att införa viseringar även för transitering. Eurpeiska rådet erkänner Kaliningradmrådets unika situatin sm en Ryska federatinen. del av Eurpeiska rådet gdkänner de slutsatser m Kaliningrad sm rådet (allmänna frågr ch yttre förbindelser) antg den 22 ktber 2002.

8 18 III. FÖRBINDELSERNA MELLAN EU OCH NATO 18. Eurpeiska rådet har enats m föreskrifterna för att genmföra Nice-bestämmelserna (se bilaga II) m medverkan av de eurpeiska Nat-medlemmar sm inte är medlemmar i EU. Genmförandet av Nice-bestämmelserna m medverkan av de eurpeiska Nat-medlemmar sm inte är medlemmar i EU kmmer att möjliggöras genm de relevanta besluten m förbindelserna mellan Eurpeiska uninen ch Nat. 19. Vid detta tillfälle erinrade Eurpeiska rådet m att dessa föreskrifter ch beslut ch deras genmförande alltid skall följa bestämmelserna i Fördraget m Eurpeiska uninen, särskilt dem sm gäller GUSP:s mål ch principer, enligt artikel 11 i EU-fördraget 1. Även de relevanta slutsatser ch texter sm gdkänts av Eurpeiska rådet skall beaktas (se punkt 22 nedan). "1. Uninen skall fastställa ch genmföra en gemensam utrikes- ch säkerhetsplitik sm mfattar alla mråden inm utrikes- ch säkerhetsplitiken ch sm skall ha sm mål att skydda uninens gemensamma värden, grundläggande intressen, avhängighet ch integritet i överensstämmelse med grundsatserna i Förenta natinernas stadga, på alla sätt stärka uninens säkerhet, bevara freden ch stärka den internatinella säkerheten i enlighet med grundsatserna i Förenta natinernas stadga samt i enlighet med principerna i Helsingfrsavtalets slutakt ch målen i Parisstadgan, inbegripet de sm gäller yttre gränser, främja det internatinella samarbetet, utveckla ch befästa demkratin ch rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga rättigheterna ch de grundläggande friheterna. 2. Medlemsstaterna skall aktivt ch förbehållslöst stödja uninens utrikes- ch säkerhetsplitik i en anda av ljalitet ch ömsesidig slidaritet. Medlemsstaterna skall arbeta tillsammans för att förstärka ch utveckla sin ömsesidiga plitiska slidaritet. De skall avstå från varje handling sm strider mt uninens intressen eller kan minska dess effektivitet sm en sammanhållande kraft i de internatinella relatinerna. Rådet skall säkerställa att dessa principer följs."

9 Det är ckså underförstått att inga åtgärder kmmer att vidtas sm strider mt principerna i Förenta natinernas stadga, inbegripet stadgans principer m upprätthållande av internatinell fred ch säkerhet, fredlig lösning av tvister ch avhållsamhet från ht m eller bruk av våld, eftersm både EU-fördraget ch Nrdatlantiska fördraget bygger på dessa principer, vilka följaktligen gäller för alla medlemmar. 21. Eurpeiska rådet erinrade ckså m att uninens plitik, i enlighet med artikel 17 i EU-fördraget inte skall påverka den särskilda karaktären hs vissa medlemsstaters säkerhetsch försvarsplitik. Ordförandeskapet nterade att Danmark erinrade m prtkll nr 5 m Danmarks ställning sm fgas till EU-fördraget. 22. Eurpeiska rådet har gett generalsekreteraren/den höge representanten Javier Slana mandat att verka för att en överenskmmelse skall nås mellan EU ch Nat snarast möjligt. 23. Ordförandeskapet kmmer tillsammans med generalsekreteraren/den höge representanten Javier Slana att rapprtera m resultatet av detta arbete m ungefär två tre veckr. Eurpeiska uninen kmmer på grundval av resultatet att fatta de beslut sm krävs. IV. F.D. JUGOSLAVISKA REPUBLIKEN MAKEDONIEN 24. Efter generalsekreterarens/den höge representantens överläggningar med president Trajkvski bekräftade Eurpeiska rådet på nytt att det är berett att avlösa Natstyrkan i f.d. jugslaviska republiken Makednien den 15 december. Det uppmanade Eurpeiska uninens behöriga rgan att studera alla nödvändiga alternativ för att uppnå detta mål. Eurpeiska rådet erinrade m att avlösningen skall ske i den anda av partnerskap sm råder mellan EU ch Nat när det gäller krishantering m en överenskmmelse nås i tid. V. TERRORISTATTACK I RYSSLAND 25. Eurpeiska rådet antg uttalandet i bilaga III.