Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi"

Pernilla Charlotta Sandström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Samråd m översynen av EU:s handikappstrategi Omkring 80 miljner människr i EU har en funktinsnedsättning. De stöter fta på hinder sm gör att de inte kan leva sm andra. EU vill få brt hindren ch förbättra livet för funktinsnedsatta ch har därför skrivit under FN:s knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning. EU-institutinerna ch medlemsländerna arbetar kntinuerligt med att genmföra knventinen i praktiken. EU kan dck bara agera inm ramen för sina befgenheter i EUfördragen. FN:s kmmitté för rättigheter för persner med funktinsnedsättning har gjrt en första genmgång av hur EU har genmfört knventinen. Den visar på framsteg, men innehåller ckså rekmmendatiner för framtiden. På EU-nivå genmförs knventinen genm EU:s handikappstrategi sm mfattar åtta åtgärdsmråden: tillgänglighet, delaktighet, likabehandling, sysselsättning, utbildning, scialt skydd, häls- ch sjukvård ch internatinella insatser. Vi har nu nått halvtid i arbetet med att genmföra knventinen ch vill med det här samrådet utvärdera hur det har gått. Vi vill ckså se till att EU:s insatser frtsätter att tillgdse funktinsnedsattas behv ch rättigheter. I det här frågefrmuläret kan du framföra dina synpunkter på vad EU har uppnått hittills, vilka prblem sm persner med funktinsnedsättning stöter på ch vad EU kan göra åt dem. Vi vill gärna ha svar från allmänheten, rganisatiner, myndigheter, företag, akademiker ch andra. Vi kmmer att använda svaren för att utvärdera resultaten av EU:s handikappstrategi ch kartlägga brister sm bör åtgärdas så att persner med funktinsnedsättning kan delta fullt ut i samhället på samma villkr sm andra. Det tar cirka 20 minuter att fylla i enkäten. Skicka in enkäten senast den till följande mejladress: EMPL-C3-CONSULTATION@ec.eurpa.eu Fält märkta med * är bligatriska. För att kunna lämna ett fullständigt bidrag måste du ange ditt namn ch namnet på din rganisatin (m du svarar för en rganisatins eller institutins räkning). Om du inte vill ange namnet kan du lämna en allmän kmmentar i stället. Om du anger namnet kan du ändå välja att svara annymt.* Ja, jag anger namn, jag föredrar att lämna en allmän kmmentar (gå till fråga 4.5) Läs reglerna för skydd av persnuppgifter 1. Samtycke till publicering 1

2 Dina svar ch persnuppgifter kan kmma att läggas ut på EU-kmmissinens webbplats. Går du med på att dina svar publiceras tillsammans med ditt namn?* Ja, mitt bidrag får publiceras med mitt namn, men mitt bidrag får publiceras annymt, jag vill inte att mitt bidrag publiceras 2. Om dig sm svarar Fyll i det sm stämmer in på dig 2.1 Jag svarar sm* privatpersn ch bara för egen räkning för en rganisatins räkning (gå till fråga 2.11) 2.2 Vad heter du?* 2.3 Åldersgrupp:* Upp till 18 år år år år 66 år eller äldre 2.4 Kön:* Kvinna Man Annat Har du en funktinsnedsättning, dvs. en långvarig nedsättning sm i kmbinatin med lika hinder gör att du inte fullt ut kan delta i samhället på samma villkr sm andra?* Ja (hppa över fråga 2.7) (gå till fråga 2.7) 2.6 Är din funktinsnedsättning frmellt erkänd?* Ja 2.7,* 2

3 Jag tar hand m en eller flera funktinsnedsatta persner sm anhörig eller betald msrgsgivare Jag tar hand m funktinsnedsatta persner i mitt yrke (avlönat arbete) Jag arbetar med eller är arbetsgivare åt en persn med funktinsnedsättning Jag har ingen persnlig kppling till handikappfrågr Annat [fritext på högst 200 tecken] 2.8 I vilket land är du medbrgare?* 2.9 I vilket land br du?* 2.10 Arbetar eller studerar du?* Jag arbetar inm den privata sektrn Jag arbetar inm den ffentliga sektrn Jag har ett avlönat arbete i en civilsamhällesrganisatin (t.ex. en handikapprganisatin) Jag har ett avlönat arbete (t.ex. vlntärtjänst) Jag studerar Jag är pensinär Jag är arbetslös (Hppa över frågrna 2.11 till 2.16 m du svarar sm privatpersn) 2.11 Vad heter din rganisatin?* 2.12 Vilken typ av rganisatin företräder du?* Privat sektr Offentlig sektr Icke-statlig rganisatin Organisatin där persner med funktinsnedsättning har en ledande ställning eller sitter i styrelsen Annat [fritext på högst 200 tecken] 2.13 På vilken nivå är rganisatinen verksam?* Internatinell EU-nivå Natinell Reginal eller lkal 2.14 Är din rganisatin registrerad i EU:s öppenhetsregister?* Ja (gå till fråga 2.16) 3

4 2.15 Vad är rganisatinens id-nummer i registret?* ( Har din rganisatin anställda med funktinsnedsättningar?* Ja 3. Din syn på situatinen för persner med funktinsnedsättning 3.1 Ange i vilken utsträckning du instämmer i följande påståenden* Håller helt med Håller med Varken eller Håller inte med Håller inte alls med Vet inte Persner med funktinsnedsättning kan helt ch hållet delta i dagliga aktiviteter sm andra Persner med funktinsnedsättning har samma rättigheter sm andra Persner med funktinsnedsättning diskrimineras i sina dagliga aktiviteter Det är svårare för EU-medbrgare med funktinsnedsättning att flytta till ett annat EU-land än för andra EU-medbrgare 3.2 Vilka av följande prblem anser du är viktigast för persner med funktinsnedsättning?* [Du kan välja upp till fem alternativ] Svårt att kmma in i byggnader Svårt att använda transprter Svårt att använda internet ch annan kmmunikatinsteknik Dålig tillgänglighet till varr ch tjänster Ojämlika möjligheter på arbetsmarknaden 4

5 Inte samma möjlighet till utbildning Bristande stöd åt föräldrar till barn med funktinsnedsättning (t.ex. tillgång till lämplig utbildning ch behandling) Ojämlik tillgång till häls- ch sjukvård (t.ex. läkare, sjukhus ch lämpligt stöd för barn) Hinder för den fria rörligheten i EU Diskriminering (även dubbel diskriminering mt t.ex. kvinnr ch barn med funktinsnedsättning) Svårt att leva ett självständigt liv (t.ex. m msrgen bedrivs på stra institutiner ch/eller det saknas närmsrg) Svårt att delta i samhället ch plitiken Svårt att delta i kultur-, fritids- ch idrttsverksamhet Svårigheter på grund av scial- ch arbetsmarknadslagstiftningen (t.ex. förlust av invaliditetsförmåner när man börjar arbeta avsett lön) Svårt att göra sin röst hörd i angelägna frågr Brist på utbildning m funktinsnedsättningar för persner sm kmmer i kntakt med funktinsnedsättningar i sitt yrke (t.ex. lärare, läkare ch jurister) Fattigdm ch låg inkmst Hinder för erkännande ch utövande av rättsförmåga (dvs. förmåga att äga egendm ch rättigheter ch ha skulder ch förpliktelser) Dålig behandling (t.ex. våld, övergrepp ch bristande respekt för frihet ch värdighet) 3.3 Har barn med funktinsnedsättning andra prblem än vuxna med funktinsnedsättning? Vilka i så fall? [fritext på högst 300 tecken] 3.4 Har du själv råkat ut för någt av de prblem sm nämns i fråga 3.2? Ja Bara indirekt, via anhöriga Bara indirekt, via vänner Bara indirekt, via kllegr 3.5 Skulle livet kunna förbättras för persner med funktinsnedsättning på andra mråden? Ja [fritext på högst 200 tecken] 3.6 Känner du till EU:s handikappstrategi ? 5

6 Ja 6

7 4. Genmslaget för EU:s handikappstrategi under Det har gått fem år sedan strategin antgs. I vilken utsträckning har situatinen för persner med funktinsnedsättning förbättrats på följande mråden?* Tillgänglighet varr ch tjänster (t.ex. ffentliga tjänster ch hjälpmedel) Samhällsdeltagande genm EU-medbrgarskapets möjligheter färre administrativa hinder ch ändrade attityder bra närmsrg, t.ex. persnlig assistans Jämlikhet mindre diskriminering av persner med funktinsnedsättning Sysselsättning kunna försörja sig på arbetsmarknaden Utbildning utbildning ch livslångt lärande för alla Scialt skydd anständiga levnadsförhållanden Häls- ch sjukvård lika tillgång till häls- ch sjukvård EU:s internatinella insatser för att främja rättigheter för persner med funktinsnedsättning internatinellt Väldigt mycket Mycket Ganska mycket Någt Inte alls 4.2 Vilka faktrer har varit viktigast för att uppnå resultat, även m de är små?* (Du kan välja flera alternativ) EU:s plitik EU-bidrag 7

8 Insatser i de enskilda EU-länderna Privata initiativ Allmän pinin/attitydförändringar Eknmiska villkr Nya frskarrön ch/eller ny teknik Påtryckningar från intressegrupper ch icke-statliga rganisatiner Företagslbbying Annan plitisk verksamhet sm påverkar handikapplitiken Vet inte Har du fler kmmentarer eller exempel? [fritext på högst 300 tecken] 4.3 Hur nöjd är du med det sm gjrts för att förbättra situatinen för persner med funktinsnedsättning de senaste fem åren ( )?* Mycket nöjd Nöjd Ganska nöjd Missnöjd Vet inte 4.4 Vilka är de viktigaste hindren för snabbare förbättringar?* (Du kan välja flera alternativ) Brist på mänskliga ch eknmiska resurser Brist på plitisk vilja Brist på lämplig lagstiftning Begränsade EU-befgenheter Brist på deltagande av persner med funktinsnedsättning Brist på kunskap hs persner utan funktinsnedsättning Den eknmiska situatinen Brist på scialt tryck Stigmatisering förknippad med funktinsnedsättning Beslutsfattarnas bristande förståelse för funktinsnedsattas behv Annat [fritext på högst 100 tecken] 4.5 Allmän kmmentar: [fritext på högst tecken] 8

Relevanta dokument

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att